Search

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka huruvida läroboken är tillräcklig för att främja elevers kunskapsutveckling, eller om undervisningen behöver bestå av ett varierat underlag av läromedel. Från vår erfarenhet, både som elever och som verksam personal, har majoriteten av undervisningen utgått från läroboken. Denna undervisningsmetod finner vi problematisk eftersom vi är kritiska till att alla elevers kunskapsutveckling främjas. Detta kommer således utforskas i vår kunskapsöversikt. Arbetsprocessen har utgjorts av en systematisk sökning och granskning av vetenskapliga publikationer, med relevans för vår frågeställning. Källorna har därefter ställts mot varandra, vilket har möjliggjort framställningen av ett resultat, en diskussion samt en slutsats. Vår kunskapsöversikt synliggör att läroboken innehåller grundläggande och granskad fakta, samtidigt är lärobokstexterna komplexa och flera elever saknar lässtrategier för att tillvarata kunskaper i historieämnet. Dessutom visar forskning att ju fler sinnen eleverna använder vid kunskapsinlärning, desto mer kommer eleverna ihåg. Lärare behöver därmed använda sig av ett varierat utbud av läromedel och inte enbart förlita sig på läroboken.

I denna uppsats undersöks hur ordklassen pronomen beskrivs i läromedel i svenska för årskurserna 7, 8 och 9. Studien har genomförts genom närläsning av fem olika läromedel, varav tre är tryckta läroböcker och två är digitala läromedel. Resultatet visar att det finns skillnader mellan läromedlen avseende hur många grupper pronomen som tas upp samt avseende hur kortfattad eller utförlig beskrivningen av de olika grupperna är. Det finns även olika uppfattningar avseende den grammatiska bedömningen när det gäller vilka ord som tillhör gruppen reflexiva pronomen. De skillnader som har konstaterats tyder sammanfattningsvis på att det inte finns en samsyn mellan olika läromedelsförfattare avseende hur ordklassen pronomen ska beskrivas i läromedlen.

In this learning materials analysis I will be going through the following Swedish curriculums, lgy70, lpf94 and lgy70 and at least two textbooks from each curriculum. The purpose of this essay is to find out if there has been any changes in the textual content regarding colonialization in the Swedish textbooks in the subject of history at Swedish high school´s. This is based on a postcolonial theory. It will be carrried out with the help of the postcolonial theorist Edward Said, and his concepts of "we" and "them" will be important. In this essay I have analyzed teaching materials in the subject of history, while using qualitative methods. Conclusions have been made about how the number of pages devoted to colonialism changed over time, from having been the highest during lgy70 to decrasing during lpf94, then increasing again during lgy11. This work has also counted the number of times that diffrent countries/areas are being mentioned in the teaching materials in order to get answers about which countries/areas have been given the most amount of space, where you can see that Africa, Europe and Great Britain are generally mentioned the most number of times. By using my text analzysis, I have also been able to receive answers about how colonialism has changed in the Swedish teaching materials over time. It can be seen that depending on how clearly the curriculums considers colonialism/imperialism to be included reflects into the content of the textbooks.

Sveriges kanondebatt har tagit ny fart efter att Tidöpartierna gått ut med att de vill introducera en svensk kulturkanon som ska användas i skolan. En kulturkanon som inkluderar litteratur kan vara användbart för lärare i sin planering av undervisningsmomentet litteraturhistoria då skolans centrala styrdokument inte bidrar med tillräcklig information. Tidigare forskning visar däremot på att lärare är splittrade mellan att föredra strukturen som en fastställd kanon ger och friheten utan en. Utan en fastställd kanon kan lärare fortfarande söka sig till läroböcker i sin planering av undervisning. Denna uppsats utreder ifall de svenska läroböckerna ämnade för kursen Svenska 2 på gymnasiet redan framställer en kanon. Metoden uppsatsen använder sig av är innehållsanalys för att ta fram vilka författare som inkluderas i svenska läroböcker. En anpassning av Niklas Ammerts analysmodell för framställning av innehåll i läroböcker används för att analysera de framtagna författarna. Resultatet av analyserna visar att svenska läroböcker förmedlar en skönlitterär kanon inom litteraturhistoria som innehåller en övervägande andel män och är eurocentrerad. Av de svenska författarna som inkluderas i denna kanon kan man däremot dra slutsatsen att det råder jämställdhet mellan könen.

Denna studie undersöker genom en kvalitativ innehållsanalys språksynen i två förlagsproducerade läromedel för spanska i årskurs 9, Colores 9 och Gracias 9. Kursplanen för moderna språk i grundskolan har en uttalad funktionell och handlingsorienterad språksyn som utgår från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS). I denna studie har lärandeaktiviteterna i övningsböckerna Colores 9 och Gracias 9 samt deras tillhörande digitala material klassificerats i olika aktivitetstyper utifrån kursplanens förmågor (lyssna, läsa, skriva och tala) dels för att ta reda på hur fördelningen mellan lärandeaktiviteterna inom förmågorna ser ut, dels för att ta reda på vilken typ av aktiviteter som representeras i materialet. Dessa aktiviteter har sedan analyserats utifrån Littlewoods kontinuum i syfte att undersöka vilken språksyn som speglas i materialet, samt om denna språksyn överensstämmer med kursplanens. Resultatet visar att majoriteten av lärandeaktiviteterna inom alla förmågor fokuserar på explicit inlärning med fokus främst på språkets strukturer där aktiviteter som övar uttal, översättning, grammatik och högläsning dominerar. Det framgår av denna studie att lärandeaktiviteterna i läromedlen speglar en traditionell och strukturell språksyn med inslag från grammatik- och översättningsmetoden och den audiolingvala metoden och därmed inte överensstämmer med kursplanens handlingsorienterade kommunikativa språksyn.

Klyftan mellan rika och fattiga finns. Den ekonomiska ojämlikheten ökar på global nivå men även i enskilda länder som Sverige. Konsekvenserna för individer är stora med tanke på livsvillkor, hälsa, utbildningsnivå och levnadsstandard. Läroplanen för Barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet anser att undervisning om hur sociala sammanhang, klass och socialisation påverkar individer är viktig och ska genomföras. Tidigare studier har tittat på hur mycket och på vilka sätt läroböcker diskuterar kön, sexualitet och etnicitet medan begreppet social klass har till viss del förbisetts. Denna studie undersöker hur social klass beskrivs i läroböcker skrivna för gymnasiet. Studien analyserar också på vilka sätt social klass beskrivs och i vilken utsträckning. Studien granskas sju läroböcker i ämnet Pedagogik från det svenska förlaget Gleerups. Den första forskningsfrågan besvaras genom att använda en kvantitativ metod medan de två övriga frågorna använder kvalitativ textanalys respektive en kvalitativ textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Resultaten visar att i läromedlen används klass till största del, skiktoch socioekonomiska förhållanden till viss del. Socialklass 1,2 eller 3 används endast vid något enstaka tillfälle. Böckerna har även analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier om symboliska kapital. Genom denna analys framkom en generaliserad bild av hur personer i de olika samhällsklasserna lever sina liv. Läroböckernas definition av klass är vag. Resultaten visar också att de delar av böckerna som diskuterar klass och ekonomisk ojämlikhet främst fokuserar på att ge en bild av hur de olika livsvillkoren ser ut i de olika samhällsklasserna och inte analysera orsak eller vad som påverkar olika livssituationer. Sammanfattningsvis skriver inte böcker i ämnet pedagogik på gymnasiets Barn- och fritidsprogram om klass på ett adekvat sätt vilket ger läraren otillräckligt stöd att följa läroplanen. Programmets elever kan således missa viktig kunskap för att förstå vär

Studiens syfte är att visa hur kön framställs i text och illustration i engelskläromedel för årskurs 3. Genom en kvalitativ textanalys framkom det att manliga karaktärer får mer utrymme än kvinnliga, att kvinnliga karaktärer passiviseras medan manliga karaktärer får ta plats samt att de könsöverskridande karaktärerna inte får vara starka. Istället får de karaktärer som är könsöverskridande de negativa kvinnliga egenskaperna som exempelvis emotionella, passiva och beroende. Slutsatsen är att det finns en intention att luckra upp traditionella könsmönster men att det inte går hela vägen utan att karaktärerna istället tvingas tillbaka in i traditionella könsmönster.

The following study aims to examine how multimodal texts are used in English as a foreign language education in a Swedish school. It explores both how multimodal texts occur in learning materials as well as how teachers could use these learning materials when teaching their pupils. The study is based on the theory of social semiotics by van Leeuwen (2005) and uses a model for analysis of teaching materials by Danielsson and Selander (2014). Two methods are used in the study: a think-aloud-method and a teaching material analysis. The result of the study shows that the teachers who were part of the survey showed a deep understanding of how different modes in the teaching materials could be used in meaning-making for the pupils. Furthermore the result also showed that the teachers often used external resources, such as movies, books and Youtube clips in their teaching. The teaching material analysis showed that the two pages in the teaching materials that were used were rich of different modal resources and that these resources were of high quality. Using teaching materials and external resources in a well functioning way creates an opportunity for meaning-making for the pupils. The teachers that were part of the survey used these in a well functioning way, even if they were not explicitly conscious of this. The use of multimodal texts in education is a cornerstone in creating a widened literacy within the pupils and giving them the ability to communicate in the modern world of multimedia.

Uppsatsen analyserar mono- fler- och transspråkande attityder i läromedel för gymnasieskolan. De läromedel som ligger till grund till analysen är läroböckerna Människans texter språket (Sjöstedt, Bengt & Jeppsson, Tomas 2011) vilken används i svenskämnet samt Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (Långström, Sture et. al. 2019) vilken används i historieämnet. Analysen syftar till att synliggöra mono- fler- och transspråkande språkattityder i de olika läromedlen samt att synliggöra skillnader i dessa attityder mellan de olika skolämnena. Då läromedel i hög grad påverkar skolans undervisningspraktiker syftar studien även till att analysera affordansen av transspråkande i läromedlen. Då analysen syftar till att utifrån läromedlen undersöka möjliga undervisningspraktiker genomsyras analysen av ett didaktiskt perspektiv. Analysen utgår för en kvalitativ textanalys samt teorier om transspråkande. Resultatet av analysen visar att läromedlen i hög grad präglas av monospråkliga språkattityder och att det transspråkande perspektivet saknas i båda läromedlen samt att affordansen för en transspråkande undervisningspraktik i läromedlen är låg.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att jag vill ta reda på hur laborativa, konkreta materiel påverkar elevernas inlärning av matematik inom framförallt taluppfattning och tals användning. Fokusområdet är hela matematikämnet för elever i grundskolan, främst i förskoleklass samt årskurs 1-3. Utifrån min VFU har jag sett elever arbeta med och utan laborativt materiel och jag vill se hur användandet av laborativt materiel påverkar inlärningen samt förmågan att förstå och använda tal. För att besvara min frågeställning, Hur påverkar laborativt materiel elevernas förmåga till inlärning av matematik inom taluppfattning och tals användning? har jag använt mig av informationssökning med hjälp av olika nyckelord. Metoden grundar sig på vetenskapliga sökningar i tre olika databaser och avgränsningar är valda artiklar som på något sätt belyser användandet av laborativt materiel i grundskolan. Resultatet av kunskapsöversikten indikerar att elevers inlärning av matematik, inom taluppfattning och tals användning, påverkas på olika sätt av användningen av laborativt materiel. Laborativt materiel kan ses som ett ändamålsenligt verktyg att förstå abstrakta matematiska begrepp och ska användas av de elever som gynnas av det. Effekter av att använda laborativt materiel varierar bland elever och är också beroende av deras förkunskaper och kunskapsnivå. Lärarnas förståelse och kunskap av laborativt materiel påverkar även elevers inlärning. Slutsatser jag kan se är att elever överlag gynnas av att använda laborativt materiel genom att de får en förståelse för de abstrakta begreppen i matematik som ofta kan vara svåra att förstå. Laborativt materiel ger elever en konkret upplevelse av matematiken vilket gynnar deras förståelse och vidare inlärning. Lärarens roll är viktigt då hen behöver använda sig av en röd tråd och koppla samman det konkreta med det abstrakta.

Abstrakt Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken påverkan läroboken och arbetssättet har på elevernas lärande inom ämnet matematik. För att göra det lättare för läsaren att förstå kunskapsöversikten är arbetet delat i två mindre frågor, matematikbokens samt arbetssättets påverkan. För att besvara frågorna har informationssökningar gjorts både på olika databaser med sökord, samt sekundärsökningar genom skolverket.se och forskning.se. Under sökprocessen har flera rekommendationer från olika metodlitteraturer såsom Backman (2016), Friberg (2022) och Thurén (2019) använts. Resultatet visade att läroböckerna inom matematik både nationellt och internationellt spelar en viktig roll i undervisningen och har stor påverkan på läraren, eleven och undervisningen. Eleven definierar ofta matematik med läroboken och läraren anser ofta att läroboken är huvudkällan till planeringen av undervisningen. Det lyfts fram att en stor del av matematikböcker som används i undervisningen domineras av rutinuppgifter, vilka är viktiga att inkludera i undervisningen för att utveckla elevernas färdigheter. Däremot behöver problemlösningsuppgifter få större plats i undervisningen, så att elevernas matematiska förståelse och kognitiva förmågor utvecklas vilket behövs för att de ska kunna medverka i en oförutsägbar framtid. Nyckelord: arbetssätt, lärande, läromedel, matematikbok, problemlösningsuppgifter och rutinuppgifter.

Syftet med vår studie är att undersöka modersmålslärares strategier för att välja läromedel samt motiven som ligger till grund för dessa val på deras modersmålsundervisning i somaliska och arabiska.Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv och ramverk som betonar att elever lär sig i samspel med andra människor, med hjälp av fysiska och intellektuella språkliga redskap liksom läromedel.Denna studie använde en kvalitativ forskningsmetod för att genomföra tio intervjuer med tio modersmålslärare från tre olika kommuner. Nio av intervjuerna genomfördes på plats, medan den tionde genomfördes via Zoom.Studiens empiriska resultat presenteras utifrån lärarnas upplevelser om läromedelsval, och analyseras utifrån olika teoretiska perspektiv.Resultatet har visat att elevernas språknivå och inlärningsbehov vara av yttersta betydelse när de modersmålslärarna väljer läromedel. Resultatet har också visat att läraren strävar efter att hitta läromedel som ofta stämmer överens med Skolverkets läroplan, även om att det är omöjligt att hitta läromedel som täcker hela delar i centrala innehållet i ämnet modersmål.Resultat har även visat att tillgänglighet och ekonomi är två avgörande faktorer som styr skolors inköp av läromedel., The purpose of our study is to investigate mother tongue teachers' strategies for selecting teaching materials and the motivations underlying these choices in their mother tongue instruction in Somali and Arabic. The study is based on a sociocultural perspective and a framework that emphasizes that students learn in interaction with others, using physical and intellectual linguistic tools as well as teaching materials. This study employed a qualitative research method, conducting ten interviews with mother tongue teachers from three different municipalities. Nine of the interviews were conducted in person, while the tenth was carried out via Zoom. The empirical results of the study are presented based on the teachers' experiences with the selection of teaching materials and analyzed from various theoretical perspectives. The results have shown that students' language proficiency and learning needs are of utmost importance when mother tongue teachers choose teaching materials. The results have also indicated that teachers strive to find teaching materials that align with the Swedish National Agency for Education's curriculum, even though it is impossible to find materials that cover all aspects of the central content in the subject of mother tongue. Furthermore, the results have shown that accessibility and economics are two crucial factors influencing schools' procurement of teaching materials.

The aim of this study is to examine how learning materials tied to the social studies subject (“samhällskunskap”) portray Sweden's parliamentary parties. The purpose of the examination is to identify key differences and similarities between the way the parties are portrayed, aswell as to identify whether the same political party is portrayed differently in different learning materials. Furthermore the study aims to see whether these portrayals are objective or not, using a theoretical lens consisting of the Swedish schools core values (“värdegrund”) to explain any infractions identified of the author's perceived objectivity. Using a qualitative text analysis a total of five different learning materials were examined. The conclusion of the study was that one of Sweden's eight political parties, the Swedish democrats (“Sverigedemokraterna''), were portrayed in a different type of way compared to the rest. This difference was exemplified by the author's general attitude toward the party, where the party's portrayal consisted of a value-ridden and non-objective discourse. There also were some differences identified between how different learning materials portrayed one and the same party, in most part explained by the learning materials' limited accounting of the parties in general, rather than actual disagreements. Lastly the study concluded that the Swedish schools core values were able to produce a possible explanation for the unequal treatment of the Swedish democrats, since the Swedish democrats views could be perceived as being incompatible with the core values of the Swedish school.

I det här examensarbetet har en studie om elevers perspektiv på spanskundervisning och övningar för språkinlärning på högstadiet genomförts. Studien inkluderar 18 elevers svar på en enkät följt av fem fördjupande intervjuer. Resultaten indikerar att eleverna utsätts för en hög grad av läsövningar och grammatikövningar medan de identifierar att de lär sig bäst genom glosor och att lyssna. Input av spanska utanför klassrummet är låg och användningen av målspråket som arbetsspråk i klassrummet är inte alltid så hög som den skulle kunna vara. Slutsatsen är att den kontinuerliga användningen av visst material, eller läromedel, kan vara en bidragande del av de internationellt låga resultaten för svenska elever i spanska. Framtida forskning kan vara att fokusera på lärarens perspektiv på övningar och används i klassrummet., In this study, an investigation about students’ perspective on Spanish teaching and exercises in compulsory school has been carried out. The study includes 18 students’ responses to a survey followed by five in-depth interviews. The results indicate that students are exposed to a high level of reading and grammar practice while they identify that they learn best thorough vocabulary and listening. Input of Spanish outside the classroom is low and the use of the target language as a working language in the classroom is not always as high as it could be. The conclusion is that the continuous use of certain teaching material can be a contributing factor to the internationally low results for Swedish students in Spanish. Future research may be to focus on the teacher´s perspective on exercises and their use in the classroom.

Syftet med denna studie är att presentera hur användningen av läromedel i matematikundervisningen ser ut på lågstadiet samt i vilken utsträckning det finns faktorer som begränsar valet av läromedel i matematikundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Detta gjordes med en kvantitativ ansats där insamlingsmetoden var webbenkät. Lärare har idag en annan frihet än för trettio år sedan när de planerar sin undervisning, vilket i praktiken leder till att lärare väljer olika arbetssätt och läromedel i matematikundervisningen. Samtidigt motiverar lärarna dessa didaktiska val på olika sätt. Svenska elevers matematikkunskaper ligger under genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Samtidigt visar forskning att de svenska eleverna inte får den undervisning som de har rätt till i matematik och att matematikundervisningen är väldigt läroboksstyrd, vilket både har fördelar och nackdelar. De förutsätts att lärare kan göra professionella val när de ska välja läromedel till sin undervisning. Det är därför aktuellt att undersöka hur användningen av läromedel ser ut på lågstadiet samt lärarnas motiveringar till deras val av läromedel. Tidigare forskning har visat att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel. Utgångspunkten i denna studie var därför ramfaktorteorin, där vi undersöker i vilken utsträckning lärare upplever att olika faktorer begränsar deras val av läromedel i matematik. I denna studie undersöktes lärarnas egna upplevelser av deras användning av läromedel, deras motiveringar och faktorer som begränsar deras val av läromedel i matematikundervisningen. Urvalet var ett slumpmässigt obundet urval, vilket innebär att alla verksamma F-3 lärare i Sverige har haft samma chans att komma med i studien. Resultatet visar att de flesta av lärarna planerar sin matematikundervisning utifrån en lärarhandledning och lärobok. De vanligaste motiveringarna till valet av läromedel var att läromedlet baseras på läroplanen följt av att läromedlet erbjuder olika svårigh

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about primary school teachers’ use of teaching materials in technology education. We wanted to explore the experiences and perceptions that primary school teachers have of using teaching materials in their technology education, on the basis of the subjects´ practical tradition. The method used to collect data was qualitative, semi-structured interviews. In the study, seven primary school teachers who teach technology were interviewed. The results of the study shows that teachers have varying attitudes towards technology. Some teachers appreciate the subject and shows a lot of commitment, while others feel uncertainty and are uncomfortable teaching the subject. All of the teachers express that technology is a very practical subject, where students get to construct different things. The result also shows different reasonings regarding the use of teaching materials in technology, however, all teachers believe that available textbooks must be simplified and adapted to the level of the students. Teaching materials in technology are also considered to be deficient when compared to teaching aids in other subjects. The conclusion of our study is that all teachers use teaching materials in their technology education. The current textbooks that the teachers have are too difficult for the students and the language needs to be simplified, the teachers would therefore need to review the contents of the teaching materials or create their own. To create a balance between theory and practice in teaching, the teaching material NTA works well.

In media and social media we can see different types of body ideals. Research has shown it can lead to anxiety and psychological issues. The purpose of this study is to research how body ideals are represented and talked about in two teaching aids for physical education in Sweden's upper secondary school. A discourse analysis through Fairclough navigated the teaching aids and their discourse about body ideals. This study found that both of the two teaching aids represented two discourses. Both teaching aids had elements which followed the writings of Sweden's national agency of education and their educational purpose about body ideals. However we could also see elements that followed the stereotypical discourse about body ideals which also can be seen on social media. The teaching aids and the teachers using them need to be aware of what pictures and writings can represent to our students. The body is a sensitive subject and we may need to think more about that when writing teaching aids and using them as a teacher. Physical education should be critical about body ideals and stereotypes and so should also the teaching aids.

Denna studie syftar till att undersöka vilka läromedel lärare använder i historieundervisningen för årskurs f-3 samt hur de motiverar sina val av läromedel. För att svara på detta genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sen bearbetades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att alla lärare, i hög utsträckning, varierar mellan läroböcker, film, digitala resurser, bilder, arbetsblad och skönlitteratur. Att det saknas tillräckligt omfattande läromedel är, enligt lärarna, en av de främsta anledningarna till deras kombinerade läromedelsval. Studien visar att det å ena sidan är fördelaktigt då undervisningen blir mer dynamisk och engagerande av varierande läromedel och arbetssätt. Å andra sidan är det tidskrävande och problematiskt utifrån lärarnas arbetsbelastning.

Syftet med denna studie är dels att undersöka på vilket sätt det skrivs om förortsindexerat tal i tre olika typer av läromedel för gymnasiet utifrån termer, definitioner och förhållandet till närliggande begrepp såsom sociolekter och ungdomsspråk. Dels att undersöka vilka typer av språkligt material som ramar in förklaringar och exempel på den språkliga variationen i läromedlen och i det hänvisade extramaterialet. Både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys användes för att kunna analysera det metaspråk och språkliga material som förekommer utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet och analysen visar att termerna som används speglar forskningsfältet då de publicerades, förutom i Digilär som inte har uppdaterats till att särskilja den informella förortsslangen från den mer formella förortssvenskan. Även om det som sägs om förortsslang stämmer överens med forskningen och olika typer av språkligt material finns, behöver läraren som använder något av läromedlen kritiskt granska vad som sägs och komplettera med autentiskt språkligt material.

Studien syftar till att undersöka muntlighet i läroböcker där fokus ligger på vilket utrymme muntlighet får och vilka muntliga uppgifter som förekommer i läroböckerna samt vilka likheter och skillnader det finns i läroböckerna sinsemellan. Läroböckerna kommer att jämföras och undersökas i skriftliga respektive muntliga uppgifter som finns i förhållande till varandra. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på samspelet mellan individer vilket är väsentligt när det kommer till muntlighet. Teorin innefattar även mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen samt scaffolding, alla dessa är centrala begrepp som behövs till vår studie som undersöker muntlighet. För att kunna utföra studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys samt inslag av kvantitativ metod i undersökningen. Resultatet visar att de analyserade läroböckerna inte innehar ett stort inslag av muntliga uppgifter. De framgår även i resultatet att hela läromedlet bör användas tillsammans för att få in all muntlighet som är avsett för läromedlet.

Studien har utgått ifrån Freebodys och Allan Lukes modell (Freebody & Kindenberg, 2019 ref. i Aldén & Bigestans, 2018, s. 279–280), the four resources model som identifierar fyra olika lässtrategier som inlärare behöver för att utveckla för att bli kompetenta läsare. Modellens lässtrategier (avkodare, textdeltagande, textanvändare och textanalytiker) används för att undersöka hur inlärare i svenska som andraspråk får möjlighet att utveckla sin kritiska läsförståelse. Detta har gjorts genom att studera tre olika läromedel som används i våra egna verksamheters svenska som andraspråksundervisning i åk 7–9. Studien genomfördes som en läromedelsundersökning med stöd av ett kodschema baserat på modellen samt en kvalitativ innehållsanalys. Läromedlen erbjuder inläraren möjlighet att träna på lässtrategierna utifrån modellen the four resources model i olika utsträckning men både Fixa Texten 1 (Sahlin, 2018), Jalla Jalla – raka vägen! C (Andersson & Ojala, 2018) samt Svenska Impulser 9 (Markstedt & Peña, 2023) har inslag som kan användas för att utveckla inlärarnas kritiska läsning samt den generella läsförståelsen. Beroende på läromedel kan vissa lässtrategier och material behöva kompletteras utifrån inlärarnas behov. Slutsatsen är att Jalla Jalla – raka vägen! C är den mest kompletta för utveckling av läsförståelse utifrån the four resources model enligt vår läromedelsundersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med läsförståelsestrategier framställs i två olika basläromedel för årskurs 1–3, med fokus på lärarhandledning och arbetsböcker. Tanken är att se vilket stöd läromedlet utgör för att arbeta med detta samt att se hur innehållet skiljer sig mellan de olika årskurserna, för att få syn på förändringar och progression. Med utgångspunkt i teori och forskning kan vi med hjälp av läromedelsanalys i form av kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag, urskilja de olika läsförståelsestrategier som läromedlen framställer och hur, i både arbetsböcker och lärarhandledning. Vi kan också få syn på vilket sätt lärarhandledningen fungerar som ett stöd för läraren i arbetet med dessa. Resultatet av studien visar att båda de analyserade läromedlen har stort fokus på en läsförståelsestrategi som inte utmanar eleverna kognitivt. Samtliga genomsyras dock av den sociokulturella teorin som denna studie utgår från, med gemensamt lärande i en social kontext som en röd tråd. Förändringar mellan årskurserna syns på olika sätt. Ökad kognitiv utmaning, ökad omfattning av uppgifter och förändring i stöttning från läraren är några exempel. Det ena läromedlet visar ett mer omfattande och återkommande stöd till läraren i arbetet med läsförståelsestrategier, medan det andra visar ett mer isolerat men tydligt stöd. Slutsatsen är att de läromedel som ingår i studien framställer arbetet med läsförståelsestrategier på olika sätt, men den teori och forskning vi eftersökt, går att återfinna i viss utsträckning i alla läromedel., The purpose of this study is to investigate how the work with reading comprehension strategies is presented in two different teaching materials for grades 1–3, with a focus on teacher guides and workbooks. The idea is to see what support the teaching material provides for working with this and to see how the content differs between the different grades to see changes and progression. Based on theory and research, we can, with the help of teaching material analysis in the form of qualitative content analysis with quantitative elements, distinguish the different reading comprehension strategies that the teaching materials produce and how in both workbooks and teacher's guides. We can also see how the teacher's guide functions as a support for the teacher in working with these. The results of the study show that the analyzed learning materials both have a strong focus on a reading comprehension strategy that does not challenge the students cognitively. However, all results are permeated through the sociocultural perspective from which this study is based, with shared learning in a social context as a common thread. Changes between the grades are visible in different ways. Increased cognitive challenge, increased scope of tasks, and change in support from the teacher are some examples. One teaching aid shows a more extensive and recurring support for the teacher in the work with reading comprehension strategies, while the other shows more isolated but clear support. The conclusion is that the teaching materials included in the study present work with reading comprehension strategies in different ways, but the theory and research sought could be found, to a certain extent, in all teaching materials.

This study delves into the portrayal and utilization of historical usage within Swedish history textbooks, examining their treatment of historical usage. It scrutinizes how these textbooks present historical methods and the application of history in various contexts. The research highlights disparities in the textbooks' approaches to historical usage, particularly focusing on the depth of explanation and integration within the narrative. Through a comparative analysis, it becomes evident that while some textbooks offer thorough insights into the dimensions of historical usage, others merely provide examples without substantial elucidation. Moreover, the study reveals a predominant focus on 19th and 20th century history, possibly influenced by authors' perceptions of student interest and prior knowledge. Drawing from educational theories and scholarly literature, this research underscores the significance of adequately addressing historical usage in textbooks to foster students' critical thinking and understanding. It emphasizes the need for clear explanations of historical concepts and the integration of historical usage within the chronological narrative. The thesis theory is based on Åström Elmersjös framework of categorizing teachers perspectives and their teaching of historical usage. The theory is then applied on history textbooks. Additionally, the study explores the potential of utilizing typologies, such as Karlsson's framework, to categorize historical usage and enhance students' comprehension. While some textbooks attempt to integrate such typologies, there is a call for clearer explanations and integration to facilitate students' engagement and analysis. In conclusion, this research advocates for a more nuanced and integrated approach to historical usage in Swedish history textbooks, aiming to empower students with a deeper understanding of historicalusage and its implications.

This is a quantitative textbook analysis aimed at examining how lived versus taught religion perspectives are described in three different textbooks used in swedish religious education for grades 7-9. In each textbook, the chapters on the five world religions have been analyzed, and the descriptions are used to provide an overall picture of how the chapters present the religions. This is done using a hermeneutic interpretive approach. The study is based on the problem that some students do not recognize themselves in the way certain textbooks convey a particular religion, as these descriptions are perceived as generalized and based on secular, preconceived notions of what it means to be religious. The textbooks have been reviewed and analyzed based on seven dimensions to describe lived religion and a substantive definition of the concept of religion for the taught perspective. The results have then been interpreted from a hermeneutic perspective, aiming to compare text segments with the whole. The findings show that the textbooks vary in which perspectives are included and to what extent, with differences identified both between the textbooks and between the chapters.

Denna ämnesdidaktiska studie undersöker hur svenskämnets språkliga och litterära delar integreras i läromedel för svenska på gymnasiet. Tidigare forskning visar att skönlitteraturen kan fungera språkutvecklande genom att bland annat vidga elevernas ordförråd och att grammatikundervisning kan utgå från skönlitterära texter. Forskningen visar också att det finns en relation mellan läsning och skrivande och att dessa förmågor kan berika varandra. Dessutom framhäver forskningen de språkliga aspekter som lyriken rymmer. Denna studie genomför en abduktiv tematisk analys där analysens teman tas fram både ur tidigare forskning och ur de studerade läromedlen. Studien visar att ämnets språkliga och litterära delar möts genom att läromedlen låter eleverna utveckla både sina skriftliga och muntliga förmågor genom uppgifter som utgår från skönlitteraturen. Dessutom tar alla läromedel tillvara på lyrikens språkliga potential samt låter eleverna arbeta med språklig variation genom skönlitteraturen på olika sätt. Analysen finner också belägg för när eleverna genom läsning och arbete med skönlitteratur får utveckla sitt språk. Jämförelsen mellan läromedlen visar också att de skriftliga och muntliga uppgifter som presenteras i det nyaste läromedlet har tillhörande bedömningsmatriser med fokus på både litterära och muntliga eller skriftliga förmågor, till skillnad från de äldre läromedlen som saknar denna explicita integrering.

Syftet med studien är att få en större förståelse för hur lärare på lågstadiet arbetar med läromedel inom läsförståelse i sin svenskundervisning, vilken roll läromedlet har i deras planering samt hur lärarna bedriver sin undervisning i läsförståelse utifrån läromedlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där tolv lärare från olika skolor har beskrivit sin syn på vad läromedlet har för inverkan i deras läsförståelseundervisning. I studien har vi även gjort en bakgrundsanalys på läromedlet, ABC-klubben Diamantjakten (Felth Sjölund och Hed Andersson, 2012), som de tolv intervjuade lärarna använder sig av i sin läsförståelseundervisning. Efter genomförandet av intervjuerna har det empiriska materialet analyserats i olika kategorier med utgångspunkt från studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att majoriteten av lärarnas syn på läromedlet är positivt. De menar på att läromedlet blir som ett verktyg i deras grovplanering och de får en röd tråd i sin läsförståelseundervisning, och att läromedlets läsebok och arbetsbok kan skapa mer gemensamma diskussioner då eleverna läser samma text utifrån olika nivåer. Lärarna lyfter också att lässtrategier är en viktig del i läsundervisningen när eleverna ska ta sig an en text. Det framkommer även i resultaten att samtliga lärare ser ett behov av att komplettera sin läsundervisning med andra material. Dock framkommer det i resultaten att längre erfarenheter inom läraryrket har lett till att läromedlet inte har en lika stor roll längre i undervisningen, men att det finns en grund att utgå ifrån., The purpose of the study is to gain a greater understanding of how teachers in primary school work with textbooks in reading comprehension in their a swedish-teaching, what role the textbooks have in their planning and how the teachers conduct their teaching in reading comprehension based on the textbooks. We have used qualitative method with semi-structured interviews where twelve teachers from different schools have described their views on the impact the teaching material has in their reading comprehension teaching. In the study, we also made a background analysis of one textbook, ABC-klubben: Diamantjakten, (Felth Sjölund and Hed Andersson, 2012) that the 12 interviewed teachers use in their teaching in reading comprehension. After conducting the interviews, the empirical material has been analyzed in different categories based on the study's research questions. The result shows that the majority of the teachers' view of the teaching material is positive. They mean that the teaching material becomes a tool in their rough-planning and they get a red thread in their reading comprehension teaching, and that the teaching material's reading book and workbook can create more joint discussions when the students read the same text in different levels. The teachers also emphasize that reading strategies are an important part of reading instruction when students are reading a text. It also appears in the results that all interviewed teachers see a need to supplement their reading teaching with other materials. However, it appears in the results that teachers with longer experience in the profession use the textbooks to a lesser extent, rather than a basis to start from.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan programinriktade svenskläromedel, i avseendet hur uppgifterna i svenskläromedlen är utformade. Mer specifikt undersöks skrivuppgifter i svenskläromedel ämnade för yrkesförberedande program, högskoleförberedande program och alla gymnasieprogram. Genom att genomföra en kvantitativ datainsamling av skrivuppgifter i 15 olika programinriktade svenskläromedel fann studien att läromedel ämnade för yrkesförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av återberättande eller refererande karaktär. Studien fann också att läromedel ämnade för högskoleförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av resonerande, diskuterande, problematiserande, utredande, analyserande och förklarande karaktär. Utformningen på dessa uppgifter visade också att uppgifter i läromedel ämnade för yrkesförberedande program var färre och kortare än uppgifterna i läromedel ämnade för högskoleförberedande program. Mot den bakgrunden kan slutsatsen också dras att den tänkta läsaren i läromedel ämnade för yrkesförberedande program förväntas vara återberättande medan den tänkta läsaren i läromedel ämnade för högskoleförberande program förväntas vara analyserande.

I denna komparativa studie gör vi en kvalitativ hermeneutisk analys och analyserar nivåanpassade skönlitterära läseböcker inom två olika läromedel. Nivåerna är 2A och 2B där den förstnämnda är mer lättläst än den andra, vilket gäller båda läromedlen. Syftet med arbetet är att se likheter och skillnader mellan de nivåanpassade läseböckerna i två olika läromedel med inriktning mot lågstadiet. Studien analyseras utifrån en hermeneutisk och kvalitativ utgångspunkt då vi gör närgångna läsningar av texterna. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan läseböckerna 2A och 2B i läromedlen, samt mellan läromedlen i sig utifrån författarnas mönster och principer i val av innehåll. Den didaktiska diskussionen kommer fram till att det finns goda möjligheter att använda dessa nivåanpassade läseböcker i undervisningen, så länge de kombineras.

Modersmålslärare vittnar om att det kan vara svårt att hitta relevanta läromedel att använda i undervisningen oavsett språk då texter från respektive hemland är anpassade för en undervisningskontext som skiljer sig från det svenska skolsystemet med exempelvis flera undervisningstimmar och språkkunskaper på en mera homogen nivå bland eleverna. Många lärare utvecklar därför eget undervisningsmaterial med inspiration från olika källor. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur modersmålslärare resonerar om användningen av läromedel i sin undervisning samt vilka val de gör avseende litteratur och läromedel för sin undervisning. Detta är intressant utifrån skrivningen i Lgr 11 att eleven ska utveckla ’ett jämförande förhållningssätt mellankulturer och språk’. Studien vill lyfta fram lärarröster som undervisar i olika modersmål i den svenska skolan för att öka kunskapen om lärares varierande praktiker och tillgång till texter på respektive modersmål. Den centrala forskningsfrågan är: Vilka texter användermodersmålslärare för att knyta ihop elevernas kulturella och språkliga bakgrund med den svenska kulturen och det svenska språket?Här presenteras intervjuer med modersmålslärare i arabiska, assyriska, grekiska och vietnamesiska som berättar om hur de använder, bearbetar och väljer olika texter i modersmålsundervisningen. Resultaten stämmer väl överens med tidigare studier där det framkommit att modersmålslärare skapar mycket eget material, men att de också kan använda läromedel från hemländerna, framför allt i den första läs- och skrivinlärningen.

Denna studie har undersökt gymnasielärares upplevelser av användningen av läromedel inomprogrammering på svensk gymnasieskola. Genom en intervjustudie med sex programmeringslärare frånen gymnasieskola har data samlats in och analyserats med kvalitativ induktiv innehållsanalys i fem steg.Resultatet visar att lärare använder färre tryckta läroböcker och istället mer digitala läromedel. Studienvisar att en majoritet av lärarna producerar sina egna läromedel. Tillgodoseendet av undervisningsbehovoch lärarens professionella autonomi är nyckelfaktorer vid läromedelsvalet, där kollegial samverkanockså spelar en viktig roll. Studien bekräftar en förändring i arbetsformer, där grafisk undervisning ochindividuell handledning blir allt vanligare., This study investigated the experiences of high school teachers in Sweden regarding the use of teachingmaterials in programming. Data was collected through interviews with six programming teachers froma high school, and qualitative inductive content analysis was used to analyze the data in five steps. Theresults indicate that teachers are using fewer printed teaching materials and instead opting for digitalformats. The study also found that the majority of teachers create their own teaching materials. Thechoice of teaching materials is influenced by meeting teaching needs and maintaining professionalautonomy, with collegial collaboration also playing an important role. The study confirms that there isa shift in teaching methods, with graphic teaching and individual tutoring becoming more common.

Denna studie har två huvudsyften: att undersöka spansklärares syn på analoga och digitala lärresurser i spanskaundervisningen i grundskolan, särskilt vilka fördelar och nackdelar de ser med olika lärresurser. Det andra syftet är att undersöka lärarnas uppfattning om de kommande ändringarna i skollagen, där riksdagen beslutat att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel, som exempelvis fysiska läroböcker. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av ett digitalt frågeformulär som besvarades av spansklärare från olika skolor. Undersökningen visar att de flesta lärare föredrar att kombinera analoga och digitala lärresurser och använder dem olika beroende på vilken språkfärdighet som är i fokus. Många lärare har redan tillgång till tryckta läroböcker, vilket förklarar varför mer än hälften av informanterna inte planerar att ändra val av lärresurser trots lagändringen. En fjärdedel angav dock att lagändringarna kommer att påverka deras val. Informanterna använder lärresurser på liknande sätt genom att anpassa och variera dem för att möta elevernas behov. Det fanns dock vissa motstridiga uppfattningar om vilka analoga och digitala lärresurser som på bästa sätt främjar undervisningen och språkinlärningen.

Ett läromedel ska inte bara tillgodose undervisningens behov utan även ta hänsyn till de specifika utmaningar en elev med dyslexi har. Syftet med denna studie var att undersöka hur väl differentierade och anpassningsbara två utvalda matematikläromedel för årskurs 5 är för att stödja dyslektiker. Differentiering kan möjliggöra en inkludering i samma matematikläromedel medan anpassningsbarhet handlar om att ta hänsyn till vissa specifika behov en elev har och på så sätt anpassa ett läromedel. Detta gör att de båda begreppen kompletterar varandra när det gäller att anpassa så att en elev kan nå sin fulla potential. För att undersöka läromedlens differentiering genomfördes först en kvantitativ innehållsanalys följt av en kvalitativ bildanalys för att bedöma anpassningsbarheten. Dessa bedömningar gjordes utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens (2024) ramar och kriterier gällande anpassningar vid läs- och skrivsvårigheter som dyslexi. Det studien visar är att det finns både styrkor och svagheter i de utvalda läromedlen: Beta A och Favorit matematik bas. De multimodala hjälpmedlen skiljer sig åt men håller sig inom de ramar som Specialpedagogiska skolmyndigheten (2024) framhåller som viktiga för dyslektikers inlärning. Ett läromedel ska ta upp det som är relevant och stötta eleverna. Det kan vara till exempel bilder som förtydligar eller andra multimodala hjälpmedel såsom talsyntes och inspelad text. Dessa hjälpmedel har en stor inverkan på elever med dyslexi då det möjliggör en inkludering och en likvärdighet i kunskapsinhämtning, där eleverna ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Båda läromedlen har en god anpassningsbarhet och differentiering för att dyslektiker ska kunna uppnå en god kunskapsinhämtning. Läromedlen möter även eleverna där de är. Viktigt att lyfta i denna studie är att dyslexi är mycket individuellt och alla dyslektiker inte har samma svårigheter. Fortsatt forskning blir då extra viktigt för att få djupare kunskap om hur läro

Denna studie syftar till att bidra till en fördjupad förståelse kring samhällskunskapselevers syn på läromedel och syn på kunskap kopplat till olika läromedel. För att nå syftet ställdes frågeställningarna “Vad kännetecknar elevernas syn på, val och användning av läromedel i deras samhällskunskapsstudier?” och “Hur kan vi förstå sambandet mellan elevers val av läromedel och deras lärande med betoning på första och andra ordningens kunskaper?”. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med 10 elever i parintervjuer. Sedan har en tematisk analys genomförts där elevernas svar kodats och tematiseras. Resultatet har därefter analyserats med Sandahls (2011) första och andra ordningens kunskaper som teoretisk grund där första ordningens kunskaper är faktakunskaper och begrepp medan andra ordningens är mer djupgående förståelse och förmågor, såsom slutledning, finna belägg och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar att elever är delade i sina preferenser av läromedel, men att det finns några återkommande aspekter. Eleverna uttrycker att uppgiftens utformning är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel då lärare ofta har valt ut vart de ska vända sig för att genomföra uppgiften. Vidare är språk en viktig aspekt då många elever upplever att läroböcker innehåller ett äldre språk och svårförstådda formuleringar vilket gör att de hellre vänder sig till sökmotorer. Detta trots att flera av eleverna uttrycker att de föredrar tryckta läromedel. Att elever vänder sig till videor och videotjänster så som Youtube för att hitta förklaringar till områden de inte riktigt förstår är även vanligt förekommande. Gällande första och andra ordningens kunskaper kopplat till läromedel uttrycker eleverna att första ordningens kunskaper, begrepp mm, lättast fångas av kortare sammanfattningar och hemsidor, såsom SO-rummet, Wikipedia och NE. Andra ordningens kunskaper, och djupare förståelse, upplever sig eleverna fång, This study aims to gain an understanding of the perspectives social science students' have on learning materials, such as textbooks, digital textbooks and internet sources, as well as their views on knowledge associated with different learning materials. In order to achieve this, the research questions asked are "What characterizes students' perspectives on, choices of, and their use of learning materials in their social science studies?" and "How can we understand the relationship between the choices students' in their learning materials and their learning, with an emphasis on the concept of first and second-order knowledge?". To answer these questions, a qualitative method is employed, with semi-structured interviews conducted with 10 students in paired interviews. A thematic analysis is then conducted, coding and thematizing the students' responses. The results are subsequently analyzed using Sandahl's (2011) first and second-order concept of knowledge as a theoretical framework. First-order knowledge refers to factual knowledge and concepts, while second-order knowledge involves deeper understanding and abilities such as coming to conclusions, finding evidence, and critical thinking. This study finds that students are divided in their preferences of learning materials, but there are some recurring aspects. Students express that the tasks that their teachers assign them is the most significant factor in their choice of learning materials, as teachers often dictate where they should turn to complete the task. Furthermore, language is an important factor, as many students find textbooks to contain older language and difficult-to-understand formulations, leading them to prefer search engines instead. This is despite several students expressing a preference for printed textbooks. It is also common for students to turn to videos and video services like YouTube to find explanations for areas they don't fully understand. Regarding first and second-order knowledge assoc

Problemformulering, som ett arbetssätt inom matematikundervisning, har potentialen att förbättra elevernas problemlösningsförmåga, stimulera deras matematiska kreativitet och öka deras motivation. Trots detta har problemformulering inte fått särskilt mycket uppmärksamhet inom forsknings- eller skolvärlden i svensk skolkontext. Den här fallstudien fokuserar på att identifiera och överkomma utmaningar och kritiska aspekter när lärare introducerar problemformulering i matematikundervisningen för elever i årskurs 4-6. Frågeställningen i studien är: "Vilka utmaningar och kritiska aspekter finns när lärare introducerar arbetssättet problemformulering i matematikundervisning för elever i årskurs 4-6?". För att utforska detta användes tidigare forskning för att utforma ett teoretiskt ramverk, som sedan tillämpades för att analysera tre olika fall. Dessa fall bestod av klassrumsobservationer när problemformulering introducerades för eleverna, följt av intervjuer med de lärare som genomförde lektionerna. Resultaten visade att brist på erfarenhet hos både lärare och elever var en av de främsta utmaningarna vid introduceringen av problemformulering. Vidare visade resultaten att andra kritiska aspekter vid introduceringen; kreativitet, lösbarhet och svårighetsgrad, kan överkommas genom tydliga instruktioner och stöttning i form av scaffolding av läraren., Problem-posing, a method within mathematics education, has the potential to enhance students' problem-solving abilities, stimulate their mathematical creativity, and increase their motivation. Despite this, problem-posing has not received a lot of attention within research nor education in Swedish school context. This case study focuses on identifying and overcoming challenges and critical aspects when teachers introduce problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6. The research question of this study is: “What challenges and critical aspects arise when teachers introduce the method of problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6?”. To explore this, previous research was utilized to design a theoretical framework, which was then applied to analyze three different cases. These cases consisted of classroom observations when problem-posing was introduced to the students, followed by interviews with the teachers who conducted the lessons. The results indicated that lack of experience for both the teacher and the students was one of the primary challenges in introducing problem-posing. Furthermore, the results showed that other critical aspects of the introduction; creativity, solvability, and level of difficulty, could be overcome through clear instructions and teacher support in the form of scaffolding.

Syftet med denna studie är att, genom en läromedelsanalys, synliggöra likheter och skillnader i mängden representationsformer inom tal i bråkform i basläromedel för matematik. Syftet är även att ta reda på om det finns en progression av abstraktionsnivå utifrån årskurser i läromedlen. Genom studiens urval valdes tre vanliga basläromedel ut och avgränsningar gjordes för att fokusera på uppgifter som berör tal i bråkform. Studien har utgått från Heddens teori och med hjälp av kvantitativa metoder samt innehållsanalys har uppgifter från läromedlen kodats utifrån kategorierna semikonkreta, semiabstrakta eller abstrakta representationsformer. Resultatet visade att majoriteten av uppgifterna har abstrakta representationsformer och att semikonkreta representationsformer är underrepresenterade i samtliga läromedel i denna studie. Två av tre läromedel följer en progression med minst abstrakta representationsformer i årskurs 4 och mest i årskurs 6. Resultatet är relevant för professionen, eftersom det visar på vikten av ett kritiskt förhållningssätt till val av läromedel samt att lärare behöver vara uppmärksamma på vilka representationsformer som elever möter.

Resultaten i matematik sjunker och en läromedelsstyrd utbildning dominerar den svenska matematikundervisningen. Undersökningar visar att kommunikations- och resonemangsförmågorna kan begränsas genom en läromedelstyrd undervisning så syftet med denna studie är att analysera i vilken utsträckning Favorit matematik och lärarhandledningen möjliggör för elever att utveckla dessa förmågor. Genom en läromedelsanalys, med lärarintervjuer och klassrumsobservationer som komplement, undersöks hur läromedel och lärarhandledningen möjliggör undervisning som utvecklar kommunikations- och resonemangsförmågorna, liksom hur lärare kan använda sig av läromedlet och lärarhandledningen. Kommunikationsförmågan analyseras utifrån representationsformer och resonemangsförmågan analyseras utifrån huruvida läromedlet och lärarhandledningen möjliggör för elever att föra och följa resonemang, samt om dessa möjliggör för elever att föra imitativa eller kreativa resonemang. Resultatet visar att läromedlet möjliggör för utveckling av kommunikationsförmågan i begränsad utsträckning, då användning av representationsformer varierar och vissa representationer får liten plats i läromedlet. Läromedlet erbjuder ingen möjlighet att följa resonemang, dock finns det uppgifter där elever får föra resonemang och av dessa var det imitativa resonemang som dominerade. Beroende på hur lärare väljer att använda lärarhandledningen påverkas elevers utvecklande av kommunikations- och resonemangsförmågorna. Blanda annat får elever chans att möta flera representationsformer, följa resonemang och utveckla kreativa resonemang om läraren väljer att utgå från den arbetsgång som presenteras i lärarhandledningen., The results in mathematics are decreasing and learning material-based teaching is dominating the Swedish mathematic education. Studies show that communication and reasoning abilities could be limited through teaching that is guided by learning materials. The purpose of this study is to analyze the extent to which the learning material Favorit matematik and its teacher’s guide enable students to develop these abilities. Through an analysis of learning materials, with teacher interviews and classroom observations as a supplement, this study investigates how learning materials and the teacher´s guide enable teaching that develops communication and reasoning skills, as well as how teachers can use them successfully. The communication ability is analyzed based on forms of representation and the reasoning ability is analyzed based on whether the learning material gives the opportunity for students to lead and follow reasoning, and whether the learning material and teacher´s guide gives the opportunity for the students to lead imitative or creative reasoning. The result shows that the learning material limits development of the communication ability. The use of representations varies and some representations are given less space in the learning material. The learning material does not offer an opportunity to follow reasoning, however, there are tasks where the students are allowed to reason in which the imitative reasoning dominated. Depending on how teachers choose to use the teacher's guide, students' development of communication and reasoning skills are affected. Students get the chance to use more representations, follow reasoning and develop creative reasoning if the teacher chooses to use the lesson guide presented in the teacher's guide.

Vetenskapshistoria är ett viktigt inslag inom naturkunskap i gymnasieskolan. Denna studies syfte är att använda ett, i internationell forskning, etablerat analysschema för att undersöka hur vetenskapshistoria framställs i läromedel i termer av sju olika dimensioner: 1) typ och organisering, 2) material, 3) kontext, 4) det historiska innehållets status, 5) lärandeaktiviteter kopplat till vetenskapshistoria, 6) ”internal consistency”, och 7) bibliografi kopplad till vetenskapshistoria. Data från två läromedel för kursen Naturkunskap 1a1 samlades in baserat på dessa dimensioner och analyserades vilket gav kvalitativa resultat. Resultatet av denna studie visar att läromedel framställer vetenskaplig utveckling som linjär och enkel genom framträdande dimensioner. Detta i samband med genier i vetenskapliga kontexter genom konst och texter skrivna av läromedelsförfattare, ofta i introducerande kapitel och utan lärandeaktiviteter. Vidare visar resultatet att undanskymda dimensioner i läromedlen är framställningar av vanliga vetenskapspersoner, genom exempel på verklig vetenskaplig utveckling med hjälp av historiska undersökningar i teknologiska eller sociala kontexter. Likaså är frånvarande dimensioner religiösa och politiska kontexter, originaldokument, fördjupande lärandeaktiviteter, samt bibliografier. Detta blir den bild av vetenskap och vetenskapshistoria vilken presenteras för eleverna, resten måste kompletteras i undervisning. Resultatet visar att vetenskapshistoria används i läromedel i linje med vad internationell forskning visat. Resultatet av detta arbete är relevant och aktuellt för att guida framtida undersökningar, vilka kan ge mer insikt i läromedlens innehåll, genom att identifiera aktuella dimensioner i svensk kontext. Vidare har även fyra implikationer för svensk skola identifierats: a) vikten av lärares val av läromedel då vetenskapshistoriska kontexter varierar, b) lärarens medvetenhet om vetenskaplig utveckling och framställning, c) läromedels ”internal

Läromedel utgör idag stor del av undervisningen och utan en kvalitetssäkring av staten läggs stort ansvar på lärare att välja kvalitativa läromedel. Syftet med denna studie är att lyfta fram engelska läromedels relevans i form av hur väl elever kan sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och intressen. Genom att synliggöra relevans i läromedel medför denna studie en del av motivation inom språkinlärning. Ett läromedels förmåga att relatera till barn och unga ökar möjligheten för goda resultatet och en framgångsrik inlärning. I bakgrunden redogörs barn och ungas intressen tillsammans med samhällets digitalisering. Fortsättningsvis i bakgrunden belyses motivation hos människan och i andraspråksinlärning samt definitionen av läromedel. Information baserat på studier om hur barn och unga tillbringar sin fritid kopplas ihop med motivation för att skapa kategoriseringen för datainsamlingen. Datamaterialet består av tre engelska läromedel för årskurs 6 som sedan analyserades utifrån förmåga att relatera till barn och unga. Studien innehöll en kvalitativ analysmetod för att identifiera egenskaper i läromedlen. Resultatet visade att läromedlen till viss del förhåller sig till barn och ungas intressen och sysselsättningar, med en förbättring och utveckling i läromedel med ett senare utgivningsår. Detta visade på att nyare läromedel i större utsträckning kan relatera till barn och ungas intressen och erfarenheter.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare använder sig av elevers förkunskaper för att planera och introducera ett nytt kunskapsområde utifrån läromedel i matematik. För att ta reda på detta intervjuades sex stycken legitimerade lärare för årskurs F-3 genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av både induktiv och deduktiv metod, med stöttning utifrån studiens teoretiska perspektiv. Dessa perspektiv var den proximala utvecklingszonen, scaffolding (Vygotskij, 1998; Wood, Bruner & Ross, 1976) samt det relationella perspektivet (Rosenqvist, 2013). Utifrån intervjuerna framkom det att elevernas förkunskaper inte har någon betydelsefull roll i lärarnas planering av ett nytt kunskapsområde. Dock får elevernas förkunskaper ta plats under introduktionen samt under resterande del av lektionen via exempelvis praktiska moment samt vardagsrelaterade exempel, detta för att möta eleverna på deras nivå. Resultatet visade att anledningen till detta kan vara att läromedelsboken styr undervisningen och elevernas förkunskaper kommer därmed i andra hand. Slutsatsen för denna studie är att lärare inte använder sin kunskap om elevers förkunskaper i planeringen utan endast under lektionen., The purpose of this study is to contribute knowledge on how active teachers make use of students' prior knowledge to plan and introduce a new area of knowledge based on mathematics textbooks. To investigate this, six certified teachers for grades F-3 were interviewed using semistructured interviews. The results were analyzed using both inductive and deductive methods based on the study's theoretical perspectives. These perspectives included the zone of proximal development, scaffolding (Vygotsky, 1998; Wood, Bruner & Ross, 1976), and the relational perspective (Rosenqvist, 2013). From the interviews, it emerged that students' prior knowledge do not play a significant role in teachers' planning of a new area of knowledge. However, students' prior knowledge plays a role in the introduction and throughout the rest of the lesson through practical exercises and everyday examples to meet students at their level. The results indicated that the reason for this may be that the textbook dictates the introduction, and students' prior knowledge thus takes a back seat. This study concludes that teachers do not utilize their knowledge of students' prior knowledge in planning but only during the lesson.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilket historiebruk som kom till uttryck i några utvalda historieläromedel för lågstadiet. En läromedelsanalys genomfördes av tre olika historieläromedel vanligt förkommande i historieundervisningen på lågstadiet, med en avgränsning till läromedel som behandlade nordisk forntid. Dessa var: Boken om SO 1–3 (2013), PULS SO-boken (2021) och Utbildningsradions serie Arkeologens dotter (2018). Historiebruken som undersöktes utgick från Jörn Rüsens och Robert Thorps typologi över narratologiska historiebruk, som även var uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Dessa tre typer återfanns i forskningsfrågorna: 1. Hur kan läromedlens förmedling av historien förstås i relation till ett traditionellt historiebruk? 2. Hur kan läromedlens förmedling av historien förstås i relation till ett kritiskt historiebruk? 3. Hur kan läromedlens förmedling av historien förstås i relation till ett genetiskt historiebruk? Analysverktyget som användes i uppsatsen var en kvalitativ innehållsanalys och kodschemat som skapades utgick efter typologin. Resultaten av analysen visade ett dominerande uttryck av det traditionella historiebruket i de båda läroböckerna, med inslag av det genetiska. Det kritiska historiebruket var mindre framträdande. Serien Arkeologens dotter visade upp en större variation i sitt uttryck av de narratologiska historiebruken, där alla tre kom till uttryck. Resultaten visade även hur historielärare måste vara medvetna om det historiebruk läromedlet utrycker och vad det eventuellt förbiser.

I svenska matematikklassrum dominerar tyst, enskilt arbete i elevbok trots att många studier påvisar att kommunikation har betydelse för lärande. Många elever hamnar i svårigheter i ämnet och får inte godkända betyg. Ett område inom matematiken som elever ofta har svårt att bemästra är bråk. Studiens syfte är att granska två läromedelserier i matematik för mellanstadiet och hur dessa erbjuder muntliga uppgifter kring bråk samt vilket stöd lärarhandledningen erbjuder lärare. Studien består både av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys där den första fokuserar på elevboken och antalet uppgifter som är muntliga. Den andra fokuserar på lärarhandledningen och vilka designprinciper som uppfylls. Studien baseras på det sociokulturella perspektivet som betonar kommunikationens roll för lärandet där artefakter som elevbok och lärarhandledning medierar kunskaper enligt detta perspektiv. De läromedelsserier som analyserats är Matematik Alfa Beta Gamma och Singma matematik. För analysen av elevböckerna användes en tabell för att systematiskt sammanställa uppgifter. När det gäller lärarhandledningarna användes Brehmers (2023) designprinciper för att identifiera och analysera olika aspekter av lärarstöd. Ett analysschema skapades och lärarhandledningarna granskades utifrån olika aspekter. Resultatet indikerar att läromedel erbjuder olika många muntliga uppgifter i elevboken och att lärarhandledningar ger lärare olika mycket stöd. Singma matematik erbjuder fler muntliga uppgifter och lärarhandledningen erbjuder ett mer heltäckande stöd. Slutsatsen är att läromedel erbjuder olika många muntliga uppgifter och olika mycket stöd till läraren.

Syftet med detta arbete är att bidra med ökad kunskap i vad som ligger bakom lärares val avläromedel i svenskundervisningen. Förhoppningen är att försöka belysa i vilken omfattninglärare använder sig av läroboken kontra egenproducerat undervisningsmaterial. Arbetet är ihuvudsak en kvalitativ studie med kvantitativa inslag, således en så kallad mixad metod. Vidarehar den en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ enkät.Efter transkriberingen analyserades det empiriska materialet enligt en fenomenografiskanalysmodell i sju steg. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för analys och tolkning avinkomna data, utgår från sociokulturellt perspektiv, läromedelsperspektiv och fenomenografi.Utifrån de valda perspektiven, tidigare forskning och inkomna data diskuteras resultaten istudien. Resultatet visar att tid, ekonomi och elevernas förutsättningar är de faktorer som främststyr lärarnas val av läromedel. Läroboken har fortsatt en stark ställning som läromedel och omlärare använder sig av andra läromedel än just läroboken sker det främst genom nedladdning avmaterial från internet., The purpose of this work is to contribute with increased knowledge of what lies behind teachers’choice of teaching materials in Swedish language education. The hope is to shed light on theextent to which teachers use textbook versus self-produced teaching material. The work isessentially a qualitative study with quantitative elements, thus so-called mixed method.Furthermore, it has a phenomenographic approach with semi-structured interviews and aquantitative survey. After transcription, the empirical material was analysed according to aphenomenographic analysis model in seven steps. The theoretical framework that is the basisfor analysis and interpretation of the received data is based on a socio-cultural perspective, atextbook perspective and phenomenography. Based on the selected perspectives, previousresearch and received data, the results of the study are discussed. The results show that time,economy, and the students’ conditions are the factors that mainly control the teachers’ choiceof teaching materials. The textbook has continued to have a strong position as a teaching aid,and if teachers use teaching aids other than the textbook it is mainly by downloading materialfrom the internet.

Bakgrund: Mot bakgrund av Skolverkets (2023) rapport angående PISA 2023, där resultaten i matematik har försämrats och återgått till nivåer från år 2012, blir det allt viktigare att noggrant analysera läroböcker för att förstå hur de kan bidra till elevernas inlärning och förbättring av matematikkunskaper. O'Keeffe (2012), betonar att läroböcker inte bara är resurser för elever utan också viktiga verktyg för lärare, då de erbjuder vägledning, lektionsplaner och bedömningsverktyg som underlättar undervisningen. O'Keeffe (2012) poängterar behovet av noggrann granskning av läroböcker för att säkerställa att de inte bara överför information utan också uppmuntrar till reflektion och kritiskt tänkande. Det är viktigt att strukturen och innehållet i läroböcker stöder en mångsidig och engagerande lärandemiljö. Syfte: Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka hur innehållet i läroböckerna överensstämmer med de förmågor som testades i de nationella proven från 2019 och identifiera eventuella likheter och skillnader mellan innehållet i Rik matematik 3 A&B samt Favorit matematik 3A&B för årskurs 3. Metod: I studien användes en kvantitativ metod för att mäta och analysera förekomsten av de fem matematiska förmågorna i läroböckerna. Forskningsfrågor och syfte definierades för läroboksgranskningen. Läroböcker valdes ut (Rik matematik och Favorit matematik för årskurs 3) och en plan skapades för datainsamling. Innehållsanalys användes som datainsamlingsmetod. Resultat: Resultatet för vår studie är en djupgående analys av två olika läroböcker för årskurs 3: Rik matematik och Favorit matematik. Rik matematik 3A och 3B samt Favorit matematik 3A och 3B innehåller en omfattande samling uppgifter som täcker olika aspekter av matematiken och främjar utvecklingen av elevernas matematiska förmågor. Resultaten visar att metodförmågan är den mest utbredda förmågan i alla läroböcker, följt av begreppsförmågan, medan kommunikationsförmågan är minst framträdande. Trots likhet

This thesis examines how the military defense alliance NATO is expressed in Swedish social studies textbooks and during lessons. This study compares how the arguments for a Swedish membership is expressed in textbooks and how lessons cope with the possibility when textbooks no longer are up to date. The subject of social studies can sometimes suffer from actuality problems due to changes in society at large. When Sweden applied for membership in NATO due to Russian aggression towards Ukraine, Sweden left a long tradition of military non-aligned status, at least officially. It is one of the largest shifts in Swedish foreign policy in many years which creates a possibility to examine how lessons are affected by the fact that textbooks no longer are relevant in their information. The results are that textbooks have little impact on this question and that lessons are carried out with business as usual.

The purpose of this paper is to acknowledge similarities and differences between what teachers are educating their students about and what textbooks contains in relation to the Swedish national minority languages (Finnish, Lappish, Yiddish, Romani and Meänkieli). The methods in the study are semi-structured interviews and textual analysis. The result shows a variety in how much space the minority languages are given in the three analyzed textbooks and a variety between how much time the five different teachers are giving the minority languages. In addition to this one can see that at least three of the teachers are using extra material such as movies, books, or websites in their education to give the students another perspective than the ones in the textbooks.

Läroböcker har under lång tid varit ett viktigt verktyg i svenskämnet. Forskning visar också att trots de senaste årens intensiva digitalisering behåller läroboken som undervisningsredskap en stark ställning i skolan. I föreliggande studie ligger fokus på läroböcker och skrivdiskurser, inom ramen för svenskämnet. Fyra läroböcker i svenskämnet har studerats och med hjälp av diskursanalys har böckerna analyserats utifrån Ivaničs teoretiska ramverk om sex skrivdiskurser. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka skrivdiskurser som framträder i dessa läroböcker, hur de framträder och vilka likheter och skillnader som kunnat identifieras böckerna emellan. Resultatet visar att lärobokens upplägg och utformning påverkar hur och om de olika skrivdiskurserna framträder, men också att sett till materialet som helhet är färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen och diskursen om sociala praktiker de som kommer till uttryck allra tydligast. Den sociopolitiska diskursen visar sig få minst utrymme i de undersökta böckerna, medan processdiskursen och genrediskursen är de som uppvisar tydligast skillnader mellan de olika böckerna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av stöd för lärare i läromedel att orkestrera produktiva matematiska diskussioner i undervisningen. En läromedelsanalys genomfördes baserad på ett analysverktyg med utgångspunkt i Steins m. fl. (2008) modell för produktiva matematiska helklassdiskussioner. Analysfrågor för att undersöka förekomsten av stöd för de fem praktikerna i modellen, förutse, övervaka, välja, ordningsföljd och sammankoppla, togs fram. Analysfrågorna applicerades på fyra läromedel för gymnasiekursen matematik 2b. Resultatet av analysen visade att det i alla undersökta läromedel förekom någon form av lärarstöd för produktiva matematiska diskussioner enligt Steins m. fl. (2008) modell, men inget av de undersökta läromedlen hade fullt stöd för alla fem praktikerna i modellen. I och med att de undersökta läromedlen varierade stort i vilket stöd de ger för läraren att orkestrera produktiva matematiska diskussioner, är en slutsats att alla har potential att stötta lärare, men läraren behöver kunna utläsa detta stöd för att antingen välja läromedel eller produktivt använda det läromedel som finns tillhands.