Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska?

En välkänd svårighet för inlärare av L2-svenska är komplexiteten kring definithet, bestämdhet och artikelbruk (DBA). Flera studier har indikerat att inlärare som saknar morfologisk bestämdhetsmarkering i sitt L1 har svårare för strukturer inom DBA, men att även inlärare med motsvarande strukturer i sitt L1 har rapporterats ha svårigheter. I denna artikel redogör vi för hur den komplexitet som DBA utgör i svenskan presenteras i svenska Sfi-läromedel för inlärare med varierande L1 (sju bokserier) och finländska läromedel avsedda för finskspråkiga tonåringar som lär sig svenska i grundskolan och gymnasiet (sex bokserier). De olika läromedlens CEFR-nivåer varierar mellan A1 och B1. Resultaten visar att den komplexa helheten i DBA inte adresseras i något av läro­medlen. De finska läromedlen behandlar fler detaljer kring denna problematik än de svenska – till exempel substantivets form efter adjektiviska pronomen – troligen på grund av att DBA utgör en notorisk svårighetskälla för finskspråkiga svenskinlärare. Även det faktum att svensk grammatik kontrasteras med den finska stöder detta antag­ande. Gemensamt för läromedlen i båda länderna är att direkt anafor får mer utrymme än de olika typerna av definit betydelse, vilket inte stämmer överens med hur vanlig den är i svenskan samt att förhållandet mellan form och betydelse inte tas upp. En kon­sekvens av denna förenkling av DBA-problematiken är att det i stället kan försvåra inlärningen, oavsett om inlärarna har motsvarigheter i sitt L1 eller inte.