Svensk litteraturhistoriekanon : En innehållsanalytisk studie av läromedel för kursen Svenska 2

Sveriges kanondebatt har tagit ny fart efter att Tidöpartierna gått ut med att de vill introducera en svensk kulturkanon som ska användas i skolan. En kulturkanon som inkluderar litteratur kan vara användbart för lärare i sin planering av undervisningsmomentet litteraturhistoria då skolans centrala styrdokument inte bidrar med tillräcklig information. Tidigare forskning visar däremot på att lärare är splittrade mellan att föredra strukturen som en fastställd kanon ger och friheten utan en. Utan en fastställd kanon kan lärare fortfarande söka sig till läroböcker i sin planering av undervisning. Denna uppsats utreder ifall de svenska läroböckerna ämnade för kursen Svenska 2 på gymnasiet redan framställer en kanon. Metoden uppsatsen använder sig av är innehållsanalys för att ta fram vilka författare som inkluderas i svenska läroböcker. En anpassning av Niklas Ammerts analysmodell för framställning av innehåll i läroböcker används för att analysera de framtagna författarna. Resultatet av analyserna visar att svenska läroböcker förmedlar en skönlitterär kanon inom litteraturhistoria som innehåller en övervägande andel män och är eurocentrerad. Av de svenska författarna som inkluderas i denna kanon kan man däremot dra slutsatsen att det råder jämställdhet mellan könen.