Search

Denna kandidatuppsats undersöker hur universitetslärare använder stora språkmodeller (LLM) i sitt arbete. Genom en kombination av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med lärare vid svenska universitet utforskar studien hur dessa teknologier integreras i akademiska arbetsuppgifter. Resultaten visar att användningen varierar stort och inkluderar allt från undervisningsstöd till administrativa uppgifter. Vidare är användningen också starkt influerad av individuella behov snarare än institutionella direktiv. Studien identifierar även en rad tekniska och etiska begränsningar, som dataskyddsfrågor och risken för missvisande information. Trots dessa hinder framhäver lärarna potentialen hos LLM att främja pedagogisk innovation och effektivisera arbetsprocesser. Dock uppmärksammas ett behov av ytterligare stöd och riktlinjer från universiteten för att hantera teknologin säkert och etiskt. Studien bidrar med insikter om den komplexa relationen mellan teknologi och pedagogik och understryker behovet av att universiteten skapar stödjande strukturer som kan hjälpa lärare att navigera i de tekniska och etiska utmaningar som stora språkmodeller medför.

Examensarbetets titel: Kuggifieringen av högre utbildning - En kvalitativ studie om styrning, motivation och frihet inom högre utbildning Seminariedatum: 30/05/2024 Kurs: FEKH49 - Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Lucas Rodgers, Cornelia Zander och Simon Öhlin Handledare: Emilie Hesselbo Fem nyckelord: Högre utbildning, Byråkrati, Kollegialitet, Akademisk frihet, Motivation Forskningsfråga: Hur upplever anställda styrning inom högre utbildning och hur påverkar det deras motivation i arbetet? Syfte: Studien avser att konceptualisera styrning inom högre utbildnings påverkan på de anställdas motivation. Metod: För att undersöka forskningsfrågan har vi utfört en kvalitativ studie med elva semistrukturerade intervjuer med anställda från en fakultet på ett svenskt universitet. Studien tar en abduktiv ansats och har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Teoretiska perspektiv: Studien positionerar sig inom ramen för högre utbildningen sett hur dess styrning påverkar de anställda ur olika motivationsfaktorer. Ledarskapsteorier som tillämpas tar ett följarperspektiv på det upplevda ledarskapet, samt hur det i sin tur påverkar de anställdas motivation. Resultat: Vår empiri visar på att de anställda upplever en förändring i styrningsformer, där byråkratins- och standardiseringens framfart resulterat i en negativ påverkan på motivation. De anställda tenderar att acceptera den ökade byråkratin genom att dokumentera sig till en återgivning av sin frihet, för att även hålla linjestyrningens chefer på en armlängds avstånd. Slutsats: De anställda upplever att styrningen i grunden är kollegial, men att linje- och byråkratins styrning gör ett intrång på individens frihet i arbetsprocesser. Dessutom leder styrningen till en minskad frihet och en minskad motivation i arbetet.

Denna studie syftar till att identifiera effekterna av GPT, som ChatGPT och Github Copilot, i högre utbildning, med fokus på studenternas lärandeprocess och prestationer samt utbildningens utformning. Genom kvalitativa intervjuer med universitetslärare har möjligheter såsom förbättrad produktivitet och skräddarsydd inlärning identifierats, samtidigt som utmaningar som akademisk integritet och risk för fusk framhävs. Lärarna konstaterar att GPT är oåterkalleligt – verktyget kommer att vara en bestående kraft i högre utbildning. Universiteten befinner sig i en övergångsfas där muntliga examinationer, kontinuerlig uppföljning och kontrollerade examinationer blir allt viktigare för att motverka riskerna. Resultaten visar att GPT kan underlätta lärande genom omedelbar feedback och förbättrad skrivkvalitet, men också hämma inlärning om det används okritiskt eller oansvarsfullt. Studien betonar behovet av tydliga riktlinjer och en implementering av GPT i utbildningen för att säkerställa ett ansvarsfullt användande.

Denna studie av genomströmning, avhopp och studieprestationer på Uppsala universitets förskollärarprogram har genomförts av André Bryntesson och Laura Giorio vid Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) på uppdrag av Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Rapporten är en del av ett utredningsuppdrag som bestått av två delstudier, där den ena grundas på intervjuer med nuvarande och tidigare studenter samt personer som ansvarar för programmet (Laurin & Bengtsson, 2024). Den andra delstudien, som rapporterats här, har baserats på registerdata och syftat till att ge en övergripande bild av genomströmning, avhopp och studieprestationer på programmet i sin helhet över en längre tidsperiod. Förskollärarprogrammet gavs under perioden HT2011–VT2023 med start på höst- och vårterminen i Uppsala och de flesta höstterminer på Campus Gotland. Med en examensfrekvens på 64 procent i kullarna HT2011–VT2019 hade programmet högst kvarvaro av samtliga lärarprogram vid Uppsala universitet, och variationen mellan kullar var liten. I Sverige är förskollärarprogrammet kraftigt kvinnodominerat, och Uppsala universitet är inget undantag. I Uppsala var 90 procent av nybörjarstudenterna kvinnor, och på Campus Gotland utgjorde de hela 97 procent. De få män som började på programmet hoppade dessutom oftare av. Examensfrekvensen var 20 procentenheter lägre för män än för kvinnor, och allra högst examensfrekvens hade gruppen kvinnor på Campus Gotland, med 75 procent. Jämfört med de andra lärarprogrammen rekryterade förskollärarprogrammet äldre studenter, med en medelålder på mellan 26 och 28 år beroende på termin och studieort. Ett intressant fynd är den effekt som omstruktureringen av programmet höstterminen 2018 ser ut att ha haft på avhoppsmönstren. Från att tidigare, i linje med de nationella mönstren, ha haft ett gradvis avhopp av studenter under programmets inledande 3–4 terminer, har avhoppen efter omstruktureringen i princip helt koncentr

Det finns ett behov av kontinuerlig kompetensförstärkning och här spelar högre utbildning en viktig roll. Medan de traditionella universitetsutbildningarna ofta är utformade för studenter i tjugoårsåldern, kräver dagens kunskapssamhälle ett livslångt lärande för ett vidare åldersspann. Utifrån denna utgångspunkt genomförde Peter Mozelius, Marcia Håkansson Lindqvist och Jimmy Jaldemark vid CER, tillsammans med Martha Cleveland-Innes vid Athabasca University i Kanada, en studie där resultat från enkäter och intervjuer med en internationell expertgrupp indikerar en rad olika förändringsbehov. I denna kortrapport presenteras de aspekter som framkom i form av en konceptuell modell. Forskningsresultaten har tidigare presenterats vid två internationella konferenser: “Digging deeper with Delphi: The four step Alberta approach” (Mozelius, Cleveland-Innes, Håkansson Lindqvist och Jaldemark 2023a) och “The transition of higher education for continuous lifelong learning: Expert views on the need for a new infrastructure” (Mozelius, Cleveland-Innes, Håkansson Lindqvist och Jaldemark 2023b) samt i tidskriftsartikeln ”Critical aspects of a higher education reform for continuous lifelong learning opportunities in a digital era” (Mozelius, Cleveland-Innes, Håkansson Lindqvist och Jaldemark 2024).

Som ett led i Uppsala universitets arbete för breddad rekrytering, där målsättningen är att studentpopulationen i ökad utsträckning ska spegla befolkningens sammansättning i stort, har universitetet gett Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) i uppgift att kartlägga universitets studentrekrytering. Följande översiktliga kartläggning har gått ut på att utifrån data tillgängliga i Statistiska centralbyråns och Ladoks databastjänst Bak- och framgrund samt registerdata HERO haft tillgång till genomföra en analys av Uppsala universitets studentrekrytering inom en relativt snäv tidsram. Två separata typer av analyser har genomförts, den ena bestående av en korrespondensanalys som ger en karta över utbildningar utifrån kön och social bakgrund hos studenterna på respektive utbildning, och den andra bestående av en stor mängd färgkodade tabeller som visar på representationen av olika grupper av studenter vid olika program, fristående kursämnen samt forskarutbildningsområden. Rapportens inledande del om det svenska högskolefältet kan med fördel läsas i sin helhet. Där presenteras en översikt över rekryteringen av män och kvinnor med olika sociala ursprung till olika högskoleutbildningar nationellt. Uppsala universitet och dess utbildningar ägnas särskild uppmärksamhet. Den senare delen är tänkt att fungera som ett tabellverk man kan slå i utifrån intresse. De faktorer som ingått i uppdraget att kartlägga är kön, utländsk/svensk bakgrund, social bakgrund samt geografisk bakgrund i Sverige. Därutöver har vi inkluderat betyg då dessa är avgörande för tillträde till majoriteten av utbildningsplatserna och därför viktiga för att förstå övriga mönster. Såväl grund- och avancerad nivå som forskarutbildningen analyseras.

I likhet med andra lärarutbildningar i Sverige och internationellt tampas förskollärar- och grundlärarutbildningarna vid Uppsala universitet med bristfällig genomströmning av studenter. Det vill säga att en relativt hög andel av de studenter som börjar på utbildningarna tar aldrig ut någon examen. För att få bättre kunskap om genomströmningen på förskollärar- och grundlärarutbildningarna vid Uppsala universitet gav fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) i uppdrag att genomföra en kvantitativ och en kvalitativ studie. I denna rapport redogörs för den kvalitativa studien.

Sedan 1990-talets mitt har antalet studenter i högre utbildning i Sverige ökat kraftigt. Idag läser drygt var tredje person i varje kohort vidare vid högskola eller universitet. Fler studenter innebär en större spridning i studentunderlagets förutsättningar vilket skapar utmaningar för den undervisande personalen. Frågan är om svenska lärosäten har de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en god kvalitet på undervisningen? Skiljer sig förutsättningarna mellan lärosäten? Mellan discipliner? Dessa är några av frågorna som tas upp i rapporten ”Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning”.

Under de senaste åren har lärosäten genomgått betydande förändringar, med en ökande trend mot distansutbildning, särskilt på grund av Covid-19-pandemins påverkan. I den digitala omställning som blivit, har artificiell intelligens (AI) och särskilt chattbotar börjat spela en allt större roll inom utbildning. Genom att det erbjuder omedelbar tillgång till studiematerial och stöttning. Chattbotar har blivit alltmer populära bland studenter, för deras förmåga att tillhandahålla omedelbar hjälp eller stöd. Särskilt i en tid där distansundervisning har blivit normen. Denna studie belyser den alltmer växande integreringen av chattbotar inom utbildning. Genom inspiration av modeller som Technology Acceptance Model (TAM) och Task Technology Fit (TTF), strävar undersökningen efter att förstå faktorer som påverkar studenternas acceptans och användning av chattbotar. Syftet är att bidra till en djupare förståelse för distansstudenters inställning och syn på chattbotars användning och roll inom högre utbildning. Studien präglas av en semistrukturerad enkätundersökning som skickats ut till en grupp distansstudenter inom högre utbildning i Sverige, det vill säga individer som studerar vid högskola eller universitet. Resultatet visar att respondenterna ser chattbotar som ett värdefullt komplement till traditionella undervisningsmetoder, som effektiviserar studier genom snabb information och stöd, men också på i flera fall, utmaningar. Genom att identifiera både potentialen och utmaningarna med chattbotar öppnar denna studie upp för en bredare dialog om teknologins roll i att främja lärande och pedagogisk utveckling i det digitaliserade samhället., In recent years, educational institutions have undergone significant changes, with a growing trend towards distance studies, particularly due to the impact of the Covid- 19 pandemic. In the digital transition that has ensued, artificial intelligence (AI), especially chatbots, has begun to play an increasingly prominent role in education by offering immediate access to study materials and support. Chatbots have become increasingly popular among students for their ability to provide immediate assistance or support, especially in a time when distance learning has become the norm. This study highlights the increasingly growing integration of chatbots in education. Drawing inspiration from models such as the Technology Acceptance Model (TAM) and Task Technology Fit (TTF), the study aims to understand the factors influencing students' acceptance and usage of chatbots. The aim is to contribute to a deeper understanding of distance students' attitudes and perceptions regarding the use and role of chatbots in higher education. The study is characterized by a semi-structured survey sent to a group of distance students in higher education in Sweden, that is, individuals studying at colleges or universities. The result shows that the respondents view chatbots as a valuable complement to traditional teaching methods, enhancing studies through quick information and support, but also presenting several challenges. By identifying both the potential and challenges of chatbots, this study opens up a broader dialogue about the role of technology in promoting learning and pedagogical development in the digitized society.

I Sverige har engelska kommit att bli ett allt vanligare undervisningsspråk på de internationaliserade universiteten och högskolorna. Engelskans starka ställning inom den högre utbildningen har länge skapat debatt inom den svenska språkpolitiken. En tidig farhåga var att svenskan inte längre skulle utvecklas som vetenskapsspråk när forskning och undervisning till största del sker på engelska, och att det på tid skulle göra att svenskan inte längre kunde användas inom den domänen. Senare har även studenternas inlärningsförmåga kommit att diskuteras då forskning visat på att studenter presterar sämre när undervisningen inte sker på deras modersmål. Med den här uppsatsen vill jag kartlägga användningen av engelska i undervisningen vid Uppsala universitet, samt undersöka om studenter och lärare upplever att undervisningsspråket påverkar deras prestationer i studier och arbete. Jag gör också en jämförelse av resultatet med universitetets språkpolicy för att se hur universitetets språksituation förhåller sig till denna. Detta gjordes genom en enkätundersökning bestående av två enkäter där den ena skickades till studenter och den andra till lärare, på vilka 142 studenter respektive 94 lärare svarade. Resultatet från dessa enkäter visade att engelska användes i en stor del av undervisningen och att andelen ökat sedan tidigare undersökningar. Utifrån resultatet visade det sig även att det fanns både styrkor och svagheter i hur universitetet följer sin språkpolicy. Det fanns en utbredd medvetenhet kring universitetets flerspråkiga miljö, och språkfrågan verkade engagera många lärare. De brister som fanns handlade främst om arbetet med att främja det svenska fackspråket. Många studenter och lärare ansåg t.ex. att svenskan inte var tillräcklig för att använda i undervisning och vetenskapligt skrivande.

Akademiskt lärarskap innefattar att systematiskt utforska och reflektera över den egna undervisningspraktiken i syfte att utveckla undervisningen så att studenters lärarande underlättas och förbättras. Att undersöka den egna praktiken kan innebära särskilda etiska utmaningar men det finns idag inga etiska riktlinjer som specifikt gäller pedagogisk utveckling och akademiskt lärarskap i en svensk kontext. Syftet med denna fördjupade diskussion är att belysa och diskutera etiska aspekter av akademiskt lärarskap och högskolepedagogisk utveckling. Med utgångspunkt från forskningsetik, omsorgsetik och högskolelärares yrkesetik diskuteras några centrala etiska dilemman som högskolelärare behöver förhålla sig till i samband med utforskandet av den egna undervisningspraktiken., The Scholarship of Teaching and Learning (SoTL) involves systematically exploring and reflecting upon one’s own teaching practices with the aim of developing teaching to facilitate and enhance student learning. Examining one’s own practices may pose particular ethical challenges, but currently, there are no ethical guidelines in a Swedish context specifically addressing pedagogical development and SoTL. The purpose of this in-depth discussion is to shed light on and discuss the ethical aspects of SoTL and educational development in higher education. Drawing on research ethics, care ethics, and the professional ethics of university teachers, some key ethical dilemmas that university educators need to consider in the exploration of their own teaching practices are discussed.

Syftet med denna forskningsöversikt är att bidra till fördjupade kunskaper om studenters upplevelser i känslomässigt påfrestande situationer i olika undervisningssammanhang. Litteratursökningen gjordes i flera olika databaser: ERIC, Web of Science och Google Scholar. Studier som publicerats mellan 2010 och 2021 och som utgörs av empiriska studier inkluderades, totalt 65 artiklar. Forskningsöversikten är en narrative review där fokus har varit att analysera artiklarnas resultat tematiskt. Detta har skett i två steg: först en kategorisering av vilka undervisningssituationer och ämnesinnehåll som väcker starka känslor och sedan en tolkande analys för att undersöka vad som kännetecknar de utmaningar studenter upplever i samband med dessa situationer. Resultaten visar att de undervisningssituationer och ämnesinnehåll som väcker negativa känslor och av studenter upplevs som känslomässigt påfrestande kan delas in i fyra övergripande kategorier: dissektioner, upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning (VFU), ångest i samband med vissa ämnen och känsligt ämnesinnehåll. De utmaningar som studenter ställs inför att hantera rör deras egna emotionella och fysiska reaktioner, balansen mellan akademiskt och känslomässigt engagemang, professionella utmaningar och existentiella reflektioner. Studenter behöver stöd att hantera dessa utmaningar. Genom att lärare blir mer medvetna om vad som kan utgöra känslomässiga utmaningar för studenter kan vi stötta dem bättre och ge dem utrymme att bearbeta sina upplevelser.

The purpose of this study was to examine acceptance ofGenAI in higher education. When collecting the empiricalevidence, TAM2 has been the starting point. When aquantitative data collection suffers from shortcomings, thisstudy has been able to apply an explanatory sequentialdesign. In this study, teachers in informatics and pedagogyin higher education have been the sample. The quantitativecollection method that the study has chosen to carry out isquestionnaire surveys. The qualitative collection method hasbeen semi-structured interviews. Advantages that AIprovides according to research are personalization andautomation. Disadvantages from AI are the ethical stance,lack of skills and lack of infrastructure. Differences inacceptance have been demonstrated in the study. Experienceis perceived as the biggest reason for lack of acceptance ofGenAI. Targeted efforts for the acceptance of GenAI can takeplace with the help of the context in which GenAI is to beimplemented and requires an understanding ofprerequisites, opportunities, and risks. Further research cantake place in a wider perspective and in more contexts tounderstand teachers in different contexts to understand thedifferences of acceptance in several institutions and in theacademy. Academia's acceptance of GenAI is theprerequisite for society's acceptance as it is society's source ofknowledge, Syftet med denna studie var att granska acceptans för GenAIi högre utbildningar. Vid insamling av empirin har TAM2varit utgångspunkt. När en kvantitativ datainsamlingdrabbas av brister har denna studie kunnat applicera enförklarande sekventiell design. I denna studie har lärareinom informatik och pedagogik i högre utbildning variturvalet. Den kvantitativa insamlingsmetoden som studienvalt att genomföra är enkätundersökningar. Den kvalitativainsamlingsmetoden har varit Semi-strukturerade intervjuer.Fördelar som AI ger enligt forskning är personlig anpassningoch automatisering. Nackdelar från AI är etiskaställningstagandet, bristande kompetenser och avsaknad avinfrastruktur. Skillnader i Acceptans har kunnat påvisas istudien. Erfarenhet upplevs som största orsaken till brist påacceptans för GenAI. Riktade insatser för acceptans avGenAI kan ske med hjälp av den kontext GenAI skaimplementeras i och kräver förståelse för förutsättningar,möjligheter och risker. Vidare forskning kan ske i ett vidareperspektiv och i fler kontexter för att förstå lärare i olikakontexter för att förstå acceptansens skillnader på flerainstitutioner och i akademin som helhet. Akademinsacceptans för GenAI förutsättningen för samhälletsacceptans då den är samhällets kunskapskälla.

Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur en lärarledd podcast kan stötta individers studentblivande i början av sin utbildning. Studien genomfördes med designforskning som metodisk ansats begränsad till en iterationscykel, med utgångspunkt i ett praktiskt problem vid det beteendevetenskapliga programmet vid Mittuniversitetet. Problemet bestod av ett identifierat behov av studentstöd för nya studenter vid programmets första kurs där uppkomna frågor indikerade olika ingångsnivåer av akademisk förberedelse. I enlighet med designforskning konstruerades därför en artefakt som lösning på problemet, som i denna studie bestod av en lärarledd podcast med fem avsnitt. Som teoretiskt ramverk valdes Communities of Inquiry. För att uppnå studiens syfte genomfördes en utvecklingsutvärdering. Insamlingen av empiri gjordes med hjälp av en webb-enkät med 35 respondentsvar, och en semistrukturerad fokusgruppsintervju bestående av fem respondenter. Resultatet har visat att drygt hälften av respondenterna använt sig av artefakten, och den främsta orsaken till att inte lyssna har varit tidsbrist. Vidare visar resultatet att respondenterna som använt artefakten upplevt den som ett stöd i studentblivandet samt som en orsak till minskad upplevd distans mellan student och lärare i kursen. Vidare visade resultatet att respondenter upplevt podcasten som en källa för trygghet och lugn samt bidrag till känsla av tillhörighet och gemenskap. Det framkom också begränsningar och utvecklingsmöjligheter av podcast som medium i denna studie, vilka framför allt varit att podcasten inte varit tillgänglig för studenter med nedsatt hörsel, samt inte kunnat nås via RSS-flöde. Podcasten kan ha bidragit till en ökad lärandegemenskap, detta då samtliga tre närvaroformer av en lärandegemenskap i enlighet med Communities of Inquiry kan ha stärkts med hjälp av podcast som artefakt i denna studie. Slutligen har studien visat på ett möjligt sätt att använda podcast som digitalt verktyg i en k, This study aimed to explore the potential of a podcast to facilitate the transition of new students into university life. The study was conducted by using design research as its methodological approach, limited to one single iteration cycle, aimed at addressing a specific issue within The Behavioral science program at Mid Sweden University. The core problem identified was the need for enhanced support for new students in the program's initial course, highlighted by the diverse levels of academic preparedness among the students. To address this, a teacher-led podcast comprising five episodes was developed as a solution, in accordance with design research. The theoretical framework for this study was Communities of Inquiry. To fulfill the objectives of this study, a developmental evaluation was carried out. Data were gathered through a web survey, which received 35 responses, and a semi-structured focus group interview with five participants. The findings revealed that slightly more than half of the participants engaged with the podcast. The primary reason for not engaging was a lack of time. The results indicated that those who utilized the podcast experienced that it effectively supported their transition into student life, diminishing the perceived distance between students and teachers in the course. Moreover, the podcast was by the respondents seen as a source of security and calmness, fostering a sense of belonging and community. However, the study also highlighted some limitations, notably the podcast's inaccessibility to students with hearing impairments and its unavailability via RSS feed. The artefact appeared to enhance the learning community, as it potentially strengthened all three forms of presence outlined in the Communities of Inquiry framework. This study underscores the potential of podcasts as a digital tool in higher education settings, suggesting the need for further exploration of their pedagogical utility in future studies., Godkännande datum: 2024-09-02

Antalet personer som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) blir idag allt fler. Även inom högre utbildning ökar antalet personer med dessa diagnoser. Flera studier visar att de klarar studierna sämre, och att de känner sig mindre hemma inom högre utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare (SYV) i den snäva vägledningen arbetar med studenter med NPF, samt vilka kunskaper de har om NPF och hur de gått till väga för att förvärva dessa. För att ta reda på detta formulerades de två frågorna Hur goda kunskaper upplever SYV att de har kring NPF? Hur har de förvärvat dessa? samt Vilka tillvägagångssätt använder SYV i den snäva vägledningen i samtal med studenter med NPF-diagnoser?. Den teoretiska förankringen görs i Lärandets tre dimensioner samt i Social Cognitive Career Theory och Tillgänglighetsmodellen. De två senare omarbetas till den konceptuella modellen Förutsättningar för utveckling och lärande. Studien har en kvalitativ ansats, och har gjorts med hjälp av sju strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med SYV:ar inom högre utbildning. Studiens resultat är att majoriteten av intervjupersonerna upplever sina kunskaper om NPF-diagnoser som goda, eller åtminstone tillräckliga för att utföra uppdraget. Kunskaperna kommer från många håll, såsom närstående med NPF-diagnoser, SYVutbildningen, fortbildningar, eget läsande samt arbetslivserfarenheter. Vidare använder sig intervjupersonerna av ett antal olika verktyg för att vägleda studenter med NPF-diagnoser. Dessa innefattar bland annat pedagogiska verktyg såsom visuella hjälpmedel samt extra tydlighet i kommunikation och samtalsform. Flera framhåller vikten av att se individens behov snarare än dennes diagnos.

Sport och träning går att med ett sociologiskt förhållningssätt betrakta som sociala handlingar, och utifrån detta uppstår ett intresse i vad som strukturerar våra val när det kommer till dessa kroppsliga praktiker. Med hjälp av Bourdieus teoretiska ramverk blir studenter på kulturellt och ekonomiskt präglade elitutbildningar i Stockholm föremål för studiens forskningsproblematik; om det går att förstå träning som en komponent av en social identitet och ett uttryck för habitus. Populationen utgjordes av studenter från konstnärliga utbildningar på Konstfack och Kungliga Konsthögskolan, representativa för en kulturell pol, samt studenter på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan. Studenternas förhållningssätt till träning fångades med hjälp av ett enkätverktyg för att sedan analyseras med beskrivande statistik. Studiens resultat visade hur de två polerna hade skilda preferenser när det kom till träning, någonting som indikerar på utbildningsbundna förhållningssätt till träning. Samtidigt spelade andra bakomliggande faktorer roll för träningsvanor, så som kön eller huruvida träning var viktigt under uppväxten. De viktigaste faktorerna för skillnad i träningsvanor var just utbildningsval och den roll träning tog under uppväxten, någonting som pekar både på hur en träningsorienterad habitus leder till större träningsinvesteringar senare i livet. Samtidigt, eftersom det skiljde sig mellan de två utbildningsgrupperna, skulle träning som kulturell praktik gå att betrakta som ett verktyg för avståndstagande mellan de två grupperna.

Nivån på utbildning inom familjer tenderar att ärvas, vilket skapar betydande utmaningar för dem från mindre utbildade familjer att nå sammautbildningsnivå som sina kamrater från akademiska bakgrunder. Trots årtionden av uppmärksamhet och reformer kvarstår betydande skillnader i utbildningssystemet. Denna kvalitativa studie utforskar erfarenheterna hos sex individer i deras val av högre utbildning baserat på deras föräldrars akademiska bakgrund. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teori om former av kapital, habitus och fält syftar studien till att förstå de bakomliggande resonemangen bakomindividernas utbildningsvägar och deras utbildningsval. Genom semistrukturerade intervjuer harrespondenternas erfarenheter och insikter utforskats för att få en förståelse för deras resa till högre utbildning. Studiens frågor fokuserar på att förstå hur individers val av högre utbildning formas av deras föräldrars akademiska bakgrund och identifiera de utmaningar och möjligheter som respondenterna mött längs vägen. Resultaten av intervjuerna lyfter fram tre tematiska områden av respondenternas utbildningsresa, som illustrerar deras väg till högre utbildning: kulturellt deltagande under uppväxten, den sociala miljöns perspektiv på skolan och respondenternas studieval. De viktigaste resultaten indikerar respondenternas livsvändpunkter, som också kan ses som en drivkraft, som har lett dem till högre utbildning. Samt de hinder eller2möjligheter som formats av deras habitus och kulturella kapital i form av vägledning och trygghet. Under deras uppväxt fann vi också att litteratur och diskussioner under familjetid var viktiga komponenter för att stärka deras kulturella kapital., The level of education within families tends to be inherited, creating significant challenges for those from less-educated families to reach the same level of education as their peers from academic backgrounds. Despite decades of attention and reforms, significant disparities persist in the education system. This qualitative study explores the experiences of six individuals in their choice of higher education based on their parents' academic background. Drawing on Pierre Bourdieu's theory of forms of capital, habitus, and field, the study aims to understand the underlying reasonings behind the educational pathways for the individuals’ and their educational choices. Through semi-structured interviews, the respondents' experiences and insights have been explored to gain an understanding of their journey to higher education. The study's questions focus on understanding how individuals' choices for higher education are shaped by their parents' academic background and identifying the challenges and opportunities encountered by the respondents along the way. The results of the interviews highlight three thematic areas of the respondents' educational journey, illustrating their path to higher education: cultural participation during upbringing, the social environment perspective towards school and the respondents' choice of study. The key findings indicate respondents' life turning points, which can also be referred to as a driving force, that have led them to higher education. As well as the obstacles or opportunities shaped by their habitus and cultural capital in the form of guidance and safety. Also during their upbringing we found that literature and discussions during family time were important components to further their cultural capital.

Denna studie syftar till att förstå studenters upplevelse av deras utbildningsval i relation till deras familjs utbildningsbakgrund och påverkan från deras vänner. Vi söker att öka förståelsen för hur motiv för utbildningsval utvecklas och formas. För att uppnå detta använder vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, vilket tillåter deltagarna att dela med sig av sina åsikter och värderingar. Vårt urval består av åttarespondenter, i åldrarna 20 till 30 år. Alla studerar eller har studerat vid en högskola eller ett universitet. För att analysera empirin används en tematisk analys baserad på tre teman: ”Motiv tillstudier”, ”Familjens utbildningsbakgrund” och ”Umgängeskrets”. Resultatet av denna studie visar att familjens åsikter och värderingar kring högre utbildning har påverkan på deras barn i olika storutsträckning. Föräldrarnas inverkan visade sig vara betydande och formade respondenterna och deras habitus. Detta oavsett om föräldrarna hade högre utbildning eller inte, samt om de uttryckt starka åsikter om högre utbildning eller inte. Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån vårt urval i denna studie är att även studenters umgängeskrets kan ha inverkan på utbildningsbeslutet., The aim of this study is to understand students’ experience of their educational choices in relation to their family´s educational background and the influence of their friends. We seek to enhance the comprehension related to how educational choices develop and are shaped. To achieve this, we employed a qualitative method using semistructured interviews, allowing participants to share their opinions and values. Our sample consisted of eight respondents, aged between 20 and 30 years old. All of them are currently studying or have studied at a university. To analyse the empirical data, a thematic analysis was used based on three themes: “Motives for Studying”, “Family’s Educational Background” and “Social Circle”. The results of this study show that family opinions and values regarding higher education impact their children to varying degrees. Parental influence proved to be significant and shaped the respondents and their habitus. This was regardless of whether the parents had a higher education or not, and whether they expressed strong opinions about higher education or not. Another conclusion that can be drawn from our sample in this study is that students' social circles can also have an impact on educational decisions.

The following body of work observes views and perspectives of students and teacherssurrounding the use of gamification in higher education, specifically at Uppsala University’sSystems Development Program and Subject Teacher’s Program. Through a qualitative study,using semi-structured interviews with teachers and students, it seeks to explore how gameelements can be integrated in various educational contexts. Using an analysis based onUTAUT 2, the study aims to contribute with opinions and perceptions surrounding whichpossibilities as well as obstacles a further implementation of gamification can bring, andwhich extent of use is thought to be the most optimal. Based on the results of the study, anexpansion of the UTAUT 2 model is proposed. This study provides a comprehensive analysisof the potential benefits, constraints of an implementation as well as strategies that arenecessary to implement gamification effectively in educational contexts., Följande arbete observerar åsikter och uppfattningar angående användandet av gamification ihögre utbildning. En kvalitativ ansats utförs genom semistrukturerade intervjuer medstudenter och lärare associerade med kandidatprogrammet i systemvetenskap samtämneslärarprogrammet på Uppsala universitet. Studien utforskar hur deltagarna anser attspelmoment kan implementeras i diverse utbildningsmiljöer. Med en analys baserat på enutökad version av UTAUT 2 -modellen siktar studien att bidra med åsikter och uppfattningarom vilka möjligheter och hinder vidare implementering av gamification kan skapa, samt vadsom anses som en optimal utsträckning i vilket detta ska ske. Baserat på studiens resultatföreslås en utvidgning av UTAUT 2-modellen. Genom undersökning av perspektiv angåendegamification i högre utbildning, grundat i UTAUT 2-modellen, tillför denna studie endjupgående analys av de potentiella fördelar, begränsningar och strategiska övervägningarsom krävs för att effektivt integrera gamification i utbildningsmiljöer.

Befolkningen i Sverige blir mer och mer högutbildad och de senaste åren har vi sett en stadig ökning av antalet medborgare med en eftergymnasial examen. Samtidigt som allt fler väljer att läsa vidare efter gymnasieskolan så är det en förhållandevis hög andel som aldrig fullföljer sina studier och avhoppen från högre utbildning är särskilt hög under utbildningarnas första år. Detta väcker frågan om studenterna är tillräckligt förberedda för högre studier. Detta är särskilt intressant utifrån biologiämnet, då många som läser biologi inom gymnasieskolan också väljer att läsa vidare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka förväntningar lärare inom biologi vid universitet och högskola har på sina nyantagna studenter och hur dessa förväntningar förhåller sig till ämnesplanen för biologi i gymnasieskolan. Genom fem semistrukturerade intervjuer med lärare inom universitet och högskola som undervisar biologi har frågan här behandlats. En tematisk analys av intervjuerna visar att studenternas ansvarstagande, studieteknik och intresse är de tydligaste förväntningarna från universitet- och högskolelärarna. Att studenterna även förväntas ha goda färdigheter och ämneskunskaper i andra ämnen än just biologi är också tydligt, vilket dessutom är den förväntning som i minst grad uppfylls. Hur väl lärarnas förväntningar överensstämmer med ämnesplanen för biologi och även vilka faktorer som är viktigast för gymnasieelevers framtida studier diskuteras och presenteras ur en internationell kontext. För att bättre förbereda gymnasieelever för högre studier behövs en ökad samsyn mellan universitet och gymnasium och det finns dessutom många faktorer vars roll för studenternas högskoleförberedelse inte är klargjord.

Denna kvalitativa studie undersöker upplevelser och attityder hos lärare inom högre utbildning gentemot implementering och användning av AI-teknologi i deras arbete. Syftet är att kartlägga vilka faktorer som påverkar lärares attityder mot ny teknik såsom AI. Samt undersöka hur lärare upplever stöd från ledningen gällande den digitala transformationen. Studien använder en abduktiv ansats och integrerar teoretiska ramverk som professionsteori, krav-kontroll-stödmodellen samt organisationsteori om organisatorisk tröghet för att analysera lärares attityder. Den diskuterar både hur profession och organisatoriska trögheten kan försvåra den digitala transformationen inom akademin. Den tidigare forskningen betonar behovet att möta arbetsmarknadens krav på digital kompetens. Där högre utbildningsinstitutioner behöver inkludera AI-kunskap i sina utbildningsprogram och samtidigt hantera de etiska utmaningarna som teknologin medför. Studien visar på en blandad förförståelse och kunskap av AI-teknologi bland lärare. Vissa erkänner vikten av att utbilda studenter i att använda AI ansvarsfullt, medan andra uttrycker oro över akademisk integritet och potentiellt missbruk av AI-genererat innehåll. Det är dock samstämmigt att den snabba utvecklingen av AI medför utmaningar. Med farhågor om att det kan undergräva professionella roller, samt tvinga universitetslärare att förändra sitt arbetssätt för att upptäcka och undvika AI-fusk

2024-03-04T11:03:38.154+01:00

Universitetslärare värderar pedagogiskt samarbete högt i teorin, men inte i praktiken. Varför denna diskrepans?, En text som ingår i Aktuell högskolepedagogisk forskning 2024, nr 2. Texten finns fritt tillgänglig online på hemsidan för Centrum för Universitetslärarutbildning (CeUL) vid Stockholms universitet och finns att tillgå i sin helhet på denna länk. https://www.su.se/centrum-for-universitetslararutbildning/akademiskt-l%C3%A4rarskap/aktuell-forskning/aktuell-h%C3%B6gskolepedagogisk-forskning/alla-vill-samarbeta-men-inte-i-praktiken-1.719245

This dissertation explores the interplay between valuation and academic socialization, addressing the question: how do early career academics navigate evaluative landscapes? Having completed their doctoral education but yet to find stable employment, early career academics are generally viewed as the most vulnerable group of academic staff. Comparing how individuals within this group seek to demonstrate their worth in order to be recognized by others and advance in their careers, I try to make sense of their world. This task holds significance as those being socialized today will shape the cultures and practices of academia in the future. Notably, existing literature on academic socialization predominantly focuses on graduate studies, neglecting the early career phase and its function as a “status passage” in contemporary academia.Drawing upon 35 in-depth interviews with early career academics in political science and history, the three articles forming the core of the thesis highlight various aspects of navigating evaluative landscapes: how to decide whose judgment to trust when evaluating the quality of one’s work and make future predictions (Article I); how to balance between more or less contradictory identity positions and learn how to perform these identities in legitimate ways (Article II); and how to negotiate the meanings of institutional career demands and individual aspirations (Article III). By focusing attention on the plurality of evaluative landscapes in political science and history, the thesis reveals different frameworks for assessing and measuring worth. Furthermore, learning about what counts and acting upon evaluative knowledge involves signaling one’s own identity and group-belongings, as well as imagining futures early career academics find desirable. Hence, I argue for the importance of identity and morality as sites of, and motivations for, navigating evaluative landscapes.Confronted with the uncertainties and tensions of academic careers, t

This essay discusses and analyses the complexity regarding student representation within higher education in Sweden. A survey is conducted on sixteen universities as well as an in-depth, semi-structural interviews with six representatives from different student unions. The creation and use of a theoretical framework which is based on representation theory and previous international studies on how higher educational institutions view students within the governance of the institutions. The framework is used to analyse the empirical data. This essay portrays the multifaceted work of the student unions and the relation between student unions and higher educational institutions. It is concluded that there is a need of higher educational institutions to take accountability for the shared responsibility regarding student representation.

An increasing number of theses in the humanities and social sciences are written as compilation theses, a text-genre derived from the natural sciences. New challenges may arise when a genre model is adopted from another field, something that is rarely discussed explicitly. This article is directed at supervisors and doctoral students, and addresses some of the challenges that can arise when the article-based thesis model is used in the social sciences and humanities. Three approaches to addressing these challenges are presented: a holistic view, coherence and anchoring. They are discussed as possible tools to utilize in supervision and writing, for a smoother process and better final product. © 2023, Cappelen Damm Akademisk. All rights reserved., Allt fler avhandlingar inom humaniora och samhällsvetenskap skrivs som sammanläggnings-avhandlingar, en textgenre som är hämtad från det naturvetenskapliga fältet. När en genre- modell förflyttas från ett fält till ett annat kan det uppstå nya utmaningar, något som sällan diskuteras explicit. Artikeln riktar sig till handledare och doktorander och tar upp några av de utmaningar som kan uppstå när sammanläggningsavhandling som modell används inom samhällsvetenskaperna och humaniora. Tre angreppssätt presenteras som möjliga verktyg vid handledning och skrivande för att möta dessa utmaningar: helhetsbild, koherens och förank-ring. Genom dem kan processen bli smidigare och slutprodukten bättre.

It is well known that individuals with out-of-home care (OHC) experience tend to have lower educational attainment than their peers in young adulthood, and a number of interventions have been implemented to increase their higher education outcomes. However, the timing of their higher education completion, and whether they experience educational recovery over the life course, is largely unknown. Using longitudinal Swedish data from a birth cohort of more than 13,000 individuals, this study examined OHC experienced individuals’ chances of having a higher education, here defined as a record of postsecondary education of two years or more, in midlife (age 50) and whether the timing of completion differs between them and a group of individuals who had child welfare contact (CWC) without being placed, and a group of general population peers. Results from multivariable logistic regressions corroborated prior findings that individuals who have been placed in OHC were less likely to have completed higher education compared to their general population peers. However, among those who did, they were more likely to have completed it later in life. Overall, there were no differences between the OHC group and the CWC group, both groups may thus not only benefit from specific support but also from more general inclusive education policies that allow for life-long learning.

With the continued digitization of higher education, students’ ability to selfregulate their studies in online and blended learning settings has become critical for their academic success. Goal-setting strategies are an important aspect of self-regulated learning which universities aim to support through the implementation of the intended learning outcomes (ILOs) of courses and programs. These act as a promise for students of the knowledge and skills which they are expected to acquire. However, students often perceive an absence of clear connection between ILOs and course assignments that creates a disconnect between students’ course progression and their progression toward course ILOs. To assist students in this task, a student-facing learning analytics dashboard (LAD) allowing students to track and plan their learning progress toward the achievement of the selected course’s ILOs has been developed and evaluated in the context of STEM higher education. The LAD was developed using a participatory design approach combined with design science research methodology. Thirty-seven students contributed to the design of the dashboard through a F2F workshop and later a student feedback session in Spring 2023. The tool was evaluated through five semi-structured interviews informed by the Technology Acceptance Model. The results show students having a behavioral intention to use the dashboard in their everyday university studies. The thesis contributes with a LAD focused on student ILO achievement and task-interest., Med den fortsatta digitaliseringen av utbildning på högre nivå så har studenters förmåga att självreglera sina studier i online och flerformsundervisning blivit kritisk för deras akademiska framgång. Målsättningstrategier är en viktig aspekt av självreglerad inlärning, universitet siktar på att ge support till studenters målsättningsstrategier genom implementering av kursmål. Dessa agerar som ett löfte till studenter om de kunskaper och förmågor de förväntas uppnått när en kurs är klar. Studenter upplever däremot en brist på tydliga kopplingar mellan kursprogression och progression mot kursmålen. För att hjälpa förtydliga dessa kopplingar till studenter, så har en student riktad learning analytic dashboard (LAD), som tillåter studenter att följa och planera sin progression mot kursmålen, utvecklats och utvärderats i kontexten av STEM högre utbildning. LAD:n utvecklades med användning av en deltagande designstrategi kombinerat med design science research metodik. Trettiosju studenter bidrog till designen av dashboarden genom att ge feedback via en ansikte-till-ansikte verkstad och en gruppfeedbacksession under våren 2023. Implementationen evaluerades sedan genom fem semistrukturerade intervjuer baserade på Technology Acceptance modellen. Resultatet implicerar att studenter har en beetendemässig avsikt att använda verktyget i sina dag-för-dag universitetsstudier. Avhandlingen avslutas med diskussion om forskningsrelevans och framtida relaterade arbeten. Avhandlingen bidrar med en LAD fokuserad på studenters uppnående av kursmål och uppgiftintresse

The study highlights the knowledge content of the Swedish National Leadership Training Programme based on Basil Bernstein's conceptual apparatus. The aim is to investigate what knowledge is offered to the principal through studies at the state-regulated principal's program. Through a document study, a first step examines which knowledge is made relevant in the target document established by the Swedish National Agency for Education. In a second step, what knowledge is actualized and made relevant in course plans that each university has developed based on the target document established by the Swedish National Agency for Education. In total, 22 documents have been analyzed via a content analysis that has been applied. The results show that the Swedish National Agency for Education's target document has a controlling effect on the universities' self-determination to design their curricula. In addition, the results show that the knowledge content of the Swedish National Leadership Training Programme has some limitation in terms of supporting a school on a scientific basis. This is due to the way the knowledge is organized in the state-regulated principal's program., Studien belyser kunskapsinnehållet på rektorsprogrammet utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som erbjuds för rektor genom studier vid det av staten reglerade rektorsprogrammet. Genom en dokumentstudie undersöks i ett första steg vilka kunskaper som görs relevanta i det av Skolverket fastställda måldokumentet. I ett andra steg, vilka kunskaper som aktualiseras och görs relevanta i kursplaner som varje lärosäte tagit fram med utgångspunkt i det av Skolverket fastställda måldokumentet. Sammantaget har 22 dokument analyserats via en innehållsanalys som har tillämpats. Resultaten visar att Skolverkets måldokument har en kontrollerande effekt över lärosätenas självbestämmande att utforma sina kursplaner. Därtill visar resultaten att rektorsprogrammets kunskapsinnehåll har viss begränsning i avseende att stödja en skola på vetenskaplig grund. Detta med anledning av hur kunskaperna är organiserade på det av staten reglerade rektorsprogrammet.

ChatGPT är inte en vanlig AI-chatbot; det är ett kraftfullt verktyg som har tränats för att skapa naturligt språk och kan tillämpas inom högre utbildning. Genom sin förmåga att kunna generera text och svara på frågor kan det vara en ovärderlig tillgång för lärare. Att artificiell intelligens påverkar den högre utbildning kan innebära problematik, eftersom det kräver anpassning av lärares användning av teknik i sitt arbete. AI-chatbots som ChatGPT har potentialen att förbättra undervisningen genom att stödja lärare. Trots fördelar medför ChatGPT även utmaningar, inklusive möjligheten till felaktiga svar, vilket kräver en kontroll av kvalitet. Problematiken med fördomar i AI-verktyg kan resultera i orättvisa bedömningar av studenter. För att hålla jämna steg med den teknologiska utvecklingen måste lärare utveckla nya kompetenser. Syftet med den kvalitativa studien är att djupgående undersöka vilka möjligheter och utmaningar som uppstår när lärare inom högre utbildning använder ChatGPT i undervisningsarbetet. Upptäckterna från studien visar att användningen av ChatGPT inom högre utbildning öppnar upp både möjligheter och utmaningar för lärare. När det kommer till möjligheterna är det ett verktyg som är tids- och energisparande främst inom användningsområdena, planering och förberedelse av undervisningen. Dessutom främjas analys, jämförelse och kritiska tänkande hos studenter samt möjliggör det för skapandet av unika uppgifter och automatiserad bedömning inom examination och bedömning. Trots dessa fördelar framkom det också utmaningar som är kopplade till användningen av ChatGPT inom högre utbildning. Lärare står inför juridiska och etiska dilemman när det gäller verktygets användning inom examination och bedömning. Det finns också en risk för att generera inkorrekt information och bristande kompetens. För att hantera dessa utmaningar är det avgörande att lärare behåller sin expertis och prioriterar mänsklig interaktion för att skapa en engagerande och meningsfull läran, ChatGPT is not just an ordinary AI chatbot; it is a powerful tool that has been trained to generate natural language and can be used in higher education. By being able to generate text and provide answers to questions, it can be an invaluable asset for teachers. The impact of artificial intelligence on higher education can pose challenges, as it requires adaptation of how instructors use technology in their work. AI chatbots like ChatGPT have the potential to enhance education by supporting teachers. Despite advantages, ChatGPT also presents challenges, including the possibility of inaccurate responses, necessitating quality control. The issue of biases in AI tools can result in unfair student evaluations. To keep pace with technological advancements, teachers must develop new competencies. The purpose of the qualitative study is to deeply investigate the opportunities and challenges that arise when educators in higher education use ChatGPT in their teaching practices. The purpose of this qualitative study is to thoroughly examine the use of ChatGPT as a tool for teachers in higher education to facilitate their teaching work. The findings from the study reveal that the use of ChatGPT in higher education presents both opportunities and challenges for teachers. In terms of opportunities, it is a time- and energy- saving tool, particularly in the areas of lesson planning and preparation. Additionally, it promotes analysis, comparison, and critical thinking among students, and enables the creation of unique assignments and automated assessment in examination and evaluation. Despite these advantages, there are also challenges associated with the use of ChatGPT in higher education. Teachers face legal and ethical dilemmas when it comes to utilizing the tool in examination and assessment. There is also a risk of generating inaccurate information and lacking expertise. To address these challenges, it is crucial for teachers to maintain their expertise and prioritize human i

In this study, we have used a survey to investigate students in higher education and their self-efficacy abilities in Media and information literacy (MIL). We have investigated whether the students felt that the MIL-related education, offered by the libraries, helped them develop their abilities when they took part in it. The survey also asked if the students would like more such education. The results in this study revealed that the students at Chalmers had a high self-efficacy for critical thinking and information seeking both in their studies and in their social media habits. The result also revealed that despite their high self-efficacy the students still wished for more education in media and information literacy.