Samverkan, hållbarhet och demokrati

Med utgångspunkt i samtida debatter kring akademisk kapitalism och lärosätens anpassning till det omgivande samhället analyserar denna artikel svenska lärosätens visions- och strategidokument. Med hjälp av Bacchis What’s the problem represented to be-approach analyseras hur och i vilken utsträckning marknads- och samhällsanpassning av lärosätenas verksamheter förespråkas i visions- och strategidokumenten, samt vilka samhälleliga och institutionella problem sådan anpassning är tänkt att motverka. I samtliga dokument återfinns ett externaliseringsimperativ där lärosätena drar upp linjer för en anpassning till externa aktörers krav och intressen. Främst gäller detta ett förordande av ett nyttoideal där en instrumentalisering av den producerade kunskapen förespråkas, vari kunskapen görs till redskap för utanförstående aktörers mål och syften – bland annat kunskap som kommersialiseras eller används för privata aktörers vinning. Denna anpassningsprocess artikuleras som svarandes mot dels tidigare universitetsideals problematiska aspekter, som förstås som präglade av introspektion och exkludering, dels övergripande ”samhällsutmaningar” som förstås i enlighet med en hållbarhetsdiskurs. I artikeln diskuteras dessa problembilder kritiskt genom att kontextualiseras i förhållande till den immateriella produktionens tilltagande dominans inom den samtida kapitalismen samt kunskapens tilltagande postmodernisering.