Search

Bakgrund: Tonårsperioden är en avgörande tid för unga. Ungdomars utsatthet för våld utgör en väsentlig folkhälsofråga globalt och nationellt. Vid mötet med ungdomar kan barnmorskor på ungdomsmottagningar ta upp ämnen som relationer, livsstil och sexuellt beteende. Västra Götalandsregionen har utvecklat SEXIT, en metod som kan bidra till att identifiera ungdomars sexuella risker och våldsutsatthet. Motiv: Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter behöver förbättras. Genom att kartlägga ungdomars självrapporterade sexuella beteende och erfarenheter av våldsutsatthet kan en bättre uppfattning om vilka risker som de utsätter sig eller andra för nås. Syfte: Att via SEXIT kartlägga ungdomars sexuella beteende och deras utsatthet för våld samt att utforska eventuella skillnader mellan ålder och kön. Metod: Stickprovsundersökning med 284 ungdomar vid en ungdomsmottagning i Norrland under 2022, som besvarat SEXIT enkäten som innehöll bakgrundsfrågor, våldsutsatthet och sexuella riskbeteenden. 96 sorterades bort, 188 deskriptiva statistiska analyser utfördes i statistikprogrammet Jamovi 2.4.8.0., med uppdelning i ungdomar och unga vuxna samt jämförelser mellan våldsutsatthet, sexuellt risktagande, ålder och kön. Resultat: En hög andel ungdomar och unga vuxna rapporterade utsatthet för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Fler kvinnor uppger att de blev pressade till sex (kvinnor 22%, män 3%). Mer än en tredjedel (34%) av kvinnor rapporterade utsatthet för psykiskt våld och motsvarande siffra för män är 38%. Unga vuxna män angav att de oftare har blivit utsatt för fysiskt våld jämfört med unga vuxna kvinnor (p=0.018). Mer än hälften av kvinnor (60%), rapporterade att de hade utsatts för oönskade handlingar mot sin vilja. 15% använde sex som en strategi för att hantera känslomässiga svårigheter eller en form av självskada. Konklusion: En betydande andel ungdomar rapporterade att de utsatts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, och de tar stora sexue, Background: Adolescence is a crucial period for youth. Youth exposure to violence is a public health issue globally and nationally. Midwives at youth clinics adress topics such as relationships, lifestyle and sexual behaviour. Västra Götaland Region has developed SEXIT, method to identify youth’s sexual risks and experiences of violence. Motive: Adolescents' sexual and reproductive health needs to be improved and their rights strengthened. By mapping young people's sexual behavior and experiences of violence, we can see what risks they expose themselves to or expose others to. Aim: to map adolescens´ sexual behavior and their exposure to violence through SEXIT and to explore potential differenses between age and gender. Method: Survey with 284 youths at a youth clinic in Norrland during 2022, responding to the SEXIT questionnaire containing background questions,exposure to violence, and sexual risk behaviors. 96 were excluded, and 188 analyses were conducted using the statsistical software Jamovi 2.4.8.0, categorized by youths and young adults, including comparisions between exposure to violence, sexual risk-taking, age and gender. Results: A high proportion of adolescents and young adults reported exposure to physical, psychological and sexual violence. More women state that they are pressured into sex (women 22%, men 3%). Over a third(34%) of women report exposure to psychological violence, corresponting to men who report 38%. Young adult men indicated that they have often been exposed to physical violence compared to young adult women (p=0.018) More than half of women reported experiencing unwanted actions against their will. 15% used sex as a strategy to cope with emotional difficulties or as a form of self-harm. Conclusion: A significant proportion of youths report exposure to psychological, physical and sexual violence, and they take substantial sexual risks. Accessible youth clinics are crucial for their health.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 1 ökar världen över. Den största ökningen kan ses hos barn och ungdomar. Diabetes typ 1 är ett kroniskt tillstånd där insulinbehandling krävs livet ut. Egenvård är en viktig aspekt i behandlingen och inkluderar bland annat regelbundna blodsockermätningar och insulinadministrering. Sjuksköterskan har en betydande roll i att stödja ungdomar vid egenvård. Syfte: Att beskriva ungdomars erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien har baserats på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och sex subkategorier framkom i resultatet. Första kategorin var “Utmaningar”. Subkategorierna var “Att uppleva ett ökat ansvar”, “Att möta svårigheter i skolan” och “Att uppleva motgångar i vardagen”. Den andra kategorin som identifierades var “Omgivningens påverkan” med underkategorierna: “Att få stöd och ifrågasättande från familjen”, Att få stöd från vårdpersonalen” samt “Att uppleva vänners medkänsla”. Slutsats: Egenvård för ungdomar med diabetes typ 1 är en central och komplex del i livet. Under ungdomsåren tar ungdomar med diabetes typ 1 mer eget ansvar över egenvården och föräldrarna blir mindre involverade. Stöd från omgivningen ses dock fortfarande som en viktig del i egenvårdshanteringen., Background: The occurrence of diabetes type 1 is increasing worldwide. The largest increase can be seen in children and adolescents. Diabetes is a chronic condition that requires lifelong insulin treatment. Self-care is an important aspect of treatment and includes regular blood glucose measurements and insulin administration. The nurse has a significant role in supporting adolescents in self-care. Purpose: To describe adolescents' experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach that were analyzed using qualitative content analysis. Result: Two categories and six subcategories emerged from the results. The first category was “Challenges”. The subcategories were “To experience increased responsibility”, “To face difficulties at school” and “To experience adversity in everyday life”. The second category identified was “Influence of the surroundings” with subcategories: “To be supported and questioned by the family”, “To receive support from health professionals” and “To experience friends' compassion”. Conclusions: Self-care for adolescents with type 1 diabetes is a central and complex part of life. Adolescents with type 1 diabetes take more responsibility with self-care and parents become less involved. However, support from the people around adolescents is still an important part of self-care management.

Det är allmänt erkänt av forskare att klassisk musik förefaller förlora sin popularitet bland ungdomar, åtminstone i dess traditionella framförandeformer. Emellertid har det visats i undersökningar att vissa förändringar i utformning kan göra konstmusikkonserter mer intressanta för en yngre publik. Den här studien syftar på att undersöka hur sådana förändringar är representerade i ungdomstilltalande annonser för konstmusikkonserter, och i vilken utsträckning annonsernas musikaliska aspekter påverkar och väcker ungdomars intresse. Tre reklamvideor med olika form och karaktär valdes ut för utförlig undersökning. Reklamfilmerna beskrevs i detalj och därefter utfördes en analys av deras musikaliska aspekter och ungdomsinriktade element. Annonsernas användning av musik analyserades enligt en analysmall baserad på Nicolai Graakjærs bok Analyzing Music in Advertising: Television Commercials and Consumer Choice (2014). I analyserandet av reklamfilmernas ungdomstilltalande karakteristiker eftersöktes både sådana faktorer som var beskrivna i tidigare forskning och nya element. Studiens resultat finner ett stort urval av ungdomsinriktade strategier och tekniker i reklamfilmerna, inklusive valet av deras använda musikstycken och hur dessa musikstycken infogas i reklamfilmerna. Förslag för vidare forskning diskuteras i uppsatsens avslutande kapitel., It is widely recognised by scholars that classical music seems to lose popularity among young people nowadays, at least in its traditional forms of performance. However, research has shown that there are certain changes that can be made to classical music concerts to make them more interesting for a younger audience. This study aims to examine how these changes are represented in youth-addressing commercials for classical music concerts, and to which extent the commercials’ musical aspects contribute to the aim of arousing young people’s interest. Three commercials of different form and character were chosen for detailed examination. The commercials are described in detail and then analysed based on their musical aspects and youth-oriented components. The use of music in the commercials is analysed according to a template based on Nicolai Graakjær’s book Analyzing Music in Advertising: Television Commercials and Consumer Choice (2014). The analysis of the commercials’ youth-appealing features consists of searching for elements described in previous research as well as new ones. The study’s results find a wide variety of strategies and techniques used in the commercials to attract young people, including the choice of the used music pieces and the way these pieces are incorporated in the commercials. Suggestions for further research are discussed in the closing chapter.

Bakgrund En väl sammansatt kosthållning med mat och dryck anses tillräckligt för att uppnå god prestation, träningseffekt och återhämtning. Trots detta uppmanar vissa tränare ungdomar till att använda proteinpulver, och många influencers med inriktning på träning marknadsför proteintillskott på sina sociala plattformar. En stor del av tidigare forskning om ungdomars proteinpulverkonsumtion baserar sig på elitidrottare, medan ungdomar i allmänhet ofta inte undersöks. Syfte Syftet med studien var att undersöka konsumtionen av proteinpulver bland ungdomar i gymnasieålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning genomfördes hösten 2023. Enkäten mejlades ut till rektorer, idrottsföreningar och delades på Instagram för att nå ut till ungdomar. Totalt besvarades enkäten av 328 varav 86 föll inom inklusionskriterierna. Insamlade data analyserades sedan och olika statistiska tester genomfördes beroende på datanivå och normalfördelning. Resultat Medelåldern för att börja använda proteinpulver var 15,1 år (SD 1,6). Majoriteten av de som konsumerade proteinpulver var fysiskt aktiva på fritiden. Merparten av studiens deltagare använde proteinpulver i syfte att bygga muskelmassa. Pojkar konsumerade proteinpulver efter träning i större utsträckning än flickor (p<0,001). Flickor ersatte oftare hela måltider med proteinpulver jämfört med pojkar (21% vs. 5%, p=0,032). Flickor ersatte också delar av måltider oftare än pojkar (47% vs. 23%, p=0,044). Slutsats Strävan efter att bygga muskelmassa verkar vara en stor påverkande faktor till att konsumera proteinpulver hos både flickor och pojkar. Merparten av deltagarna konsumerade proteinpulver några gånger per vecka. En del börjar konsumera proteinpulver redan i ung ålder vilket gör det extra viktigt att nå ut med information om kost och kosttillskott till ungdomar.

Denna uppsats utforskar hur fritidsgårdar, specifikt i utsatta områden i Göteborgs stad,påverkar ungas välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka utifrån de anställdasperspektiv, fritidsgårdens betydelse för ungdomar och vad fritidsgården tillför till ungasvälmående.Den tidigare forskningen som presenteras i denna uppsats visar att fritidsgårdar främjarprosociala beteenden och ger en trygg plats för unga. Fritidsledarens demokratiska ledarskapoch starka relationer är centrala, och tillgången till kompetent personal är avgörande förfritidsgårdarnas positiva påverkan på ungdomars utveckling. Genom de semistruktureradeintervjuerna som genomfördes kunde vi få en inblick i personalens arbete och dess struktur föratt främja ungas välmående. Det som möjliggjorde utforskningen samt genereringen av nyainsikter utan förutfattade idéer var ett målstyrt urval med semistrukturerade intervjuer. För attanalysera och tolka resultatet användes teorier som "Socialt kapital" av Coleman (1988),Bourdieu (2001) och Bassani (2007), "KASAM" av Antonovsky (1991) samt "Socialtvälbefinnande" av Corey Lee Keyes (1998) som teoretiska ramverk. Resultaten, sompresenteras genom teman såsom fritidsgården, en plats för gemenskap, meningsfull fritid,relationsskapande, skapa trygghet och tillit, brist på tid och stöd, syftar till att fördjupaförståelsen för fritidsgårdarnas påverkan på ungas välbefinnande. Resultatet belyserfritidsgårdarnas signifikans i ungas liv, samt hur de, enligt de anställdas perspektiv, kan bidratill ungas välbefinnande. Genom att skapa relationer, stödja ungdomarna med olika verktyg ocherbjuda meningsfulla aktiviteter, bidrar personalen till att främja ungdomarnas välbefinnande.

Bakgrund: Övervikt är ett nationellt växande folkhälsoproblem. Barn och ungdomar med övervikt eller fetma riskerar i större utsträckning att utveckla en övervikt eller fetma i vuxen ålder, vilket gör det viktigt att bromsa sjukdomsförloppet så tidigt som möjligt. Vårdgivare som arbetar med barn och ungdomar med övervikt behöver utöver relevant kunskap och verktyg inom området även förståelse för vikten av rätt bemötande för att undvika att skuldbelägga barn och familj. Syfte: Att undersöka hur dietister som arbetar med barn och ungdomar med övervikt upplever samtalet med barnet och vårdnadshavare med fokus på framgångsfaktorer och utmaningar. Metod: Syftet besvarades genom åtta semistrukturerade digitala intervjuer med dietister som arbetade med barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade åtta kategorier. Resultatet belyser hur respondenterna anpassar sitt arbetssätt utifrån patienten samt vikten av att skapa en god relation med patienten. Det framkom hur respondenterna valde att prata med patienten på ett hälsofokuserat sätt och vikten av att förtydliga vårdnadshavarnas stora ansvar i behandlingen. Det fanns varierande tankar hos respondenterna angående när eller om det yngre barnet skulle delta i samtalet. Resultatet visade även hur interprofessionellt samarbete både kunde verka främjande och hämmande i samtalet och belyser vilka verktyg dietisten använder i samtalet och som underlättar arbetet. Slutsats: Studien visade att dietistens samtal med barn och ungdomar med övervikt genomsyrades av ett personcentrerat synsätt med fokus på barnet och dess förmåga och vilja att aktivt delta i behandlingen. Engagemang och ansvar från vårdnadshavarna lyftes som viktiga framgångsfaktorer. Resultaten stödjer bilden av att hög vikt upplevs stigmatiserat i samhället och att berörd patientgru, Background: Obesity is a nationally growing public health problem. Children and adolescents with overweight or obesity are at greater risk of developing overweight or obesity in adulthood, which makes it important to slow down the course of the disease as early as possible. Healthcare professionals who work with children and adolescents with overweight need, in addition to relevant knowledge and tools within the field, also an understanding of the importance of giving the right treatment to avoid placing blame on the child and family. Objective: To investigate how dietitians that work with children and adolescents with obesity experience the conversation with the child and guardian, focusing on success factors and challenges. Method: The objective was answered through eight semi-structured digital interviews with dietitians who worked with children and adolescents with overweight or obesity. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: Eight themes were identified during the analysis. It describes how the respondents adjust their approach based on the patients and the importance of a good relationship between patient and dietitian. It was important to focus on health when talking to the patient and to clarify that parents have a main responsibility in the treatment of childhood obesity. There was a variety of thoughts about at what age, if at all, the young child should be a part of the dialogue. The result also describes how working multidisciplinary can affect the dialogue and witch tools there are to use, and what tools would be good to have in the work of a dietitian. Conclusion: The study showed that the dietician's conversations with children and adolescents with obesity were permeated with a person-centered approach putting focus on the children and their ability and willingness to actively participate in the treatment. Commitment and responsibility from the parents were highlighted as important factors f

Uppsatsen "Klimatförändringar i klassrummet" undersöker hur lärare på lågstadiet hanterar utbildning kring klimatförändringar. Studien är inriktad på att förstå lärarnas kompetens och självsäkerhet när de undervisar om detta ämne. Forskningen har använt både kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive intervjuer med tio legitimerade lärare och enkätundersökningar för att samla data om lärarnas erfarenheter, uppfattningar och behov. I sin bakgrund betonar arbetet att klimatförändringarna är en pressande global fråga som påverkar alla aspekter av livet, och barn står i främsta linjen för dess konsekvenser. Syftet med studien är att utforska och förstå de pedagogiska metoderna och strategierna som används för att introducera och engagera unga elever i klimatfrågor, samt att undersöka lärarnas förmåga att anpassa informationen på ett ålderslämpligt sätt. Resultaten visar att en majoritet av lärarna (70%) känner sig osäkra på att undervisa om klimatfrågor, vilket understryker behovet av ytterligare utbildning och resurser inom detta område. Intervjudelen avslöjar att lärarna kämpar med att integrera klimatfrågor i olika ämnesområden, och de uttrycker behovet av fördjupad förståelse och bättre resurser för att kunna göra det effektivt. En viktig slutsats av studien är att det behövs stödstrukturer för att hjälpa lärare att känna sig säkrare i att presentera och navigera i diskussioner om klimatförändringar. Detta inkluderar tillgång till aktuellt undervisningsmaterial, fortbildningskurser och en tydligare policy för klimatundervisning i läroplanen. Dessutom påpekas att utbildning om klimatförändringar kan vara psykologiskt belastande för barn, och att lärare måste hantera detta på ett försiktigt och stöttande sätt. För att stärka lärarnas kompetens i att undervisa om klimatfrågor betonas behovet av kontinuerlig professionell utveckling, adekvata resurser och material som är anpassade för olika åldersgrupper, samt skapandet av en kultur där klimatfrågor är en integrera, 2024-01-12

The aim of this study is to understand and identify the different risk factors that lead to juvenile delinquency and how social work interacts with juvenile delinquency. Juvenile delinquency is one of the main prominent discussions in Swedish society. There are a lot of youth today that fall victims to the evergrowing crime rates in Sweden. It is a dire situation that needs urgent care to stop the negative development in which more and more youth gets involved with crime. Other causes for worry are the opportunistic gang leaders that recruit juveniles to carry out their criminal agenda. As a result of the ongrowing rates of juvenile delinquency, politicians have presented notions on whether the department of social work should have a look-over and be adjusted to also include criminology as a means to prepare the social worker for the inevitable meeting with juvenile delinquency in their work. The study results found different risk factors on individual, group and social levels that can indicate whether or not the youth develops antisocial problematic behaviors that can indicate a future debut in crime. The following risk factors are of great findings that can help identify early signs of juvenile delinquency: troubling childhood and trauma, psychological causes, sociobiological causes, gender, victimization, community and solidarity, attitudes and peer pressure, socioeconomic causes, sociodemographic causes and exclusion from society, To better help understand the findings of the study, attachment theory and labeling theory were used to analyze the results. There is limited research that showcases how social work interacts with risk factors for juvenile delinquency, yet the main protective factors against juvenile delinquency are family and school. The method chosen in this study is a thorough analysis of different peer-reviewed articles and deep literature - study. The articles were found on the following sites: Psycinfo and Sociological Abstr

Denna studie utforskar orsakerna till hatbrott, särskilt bland unga i Malmö, med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Tre unga individer med personlig koppling till hatbrott deltar i diskussioner om motivation, syn på offer och strategier för att bekämpa hatbrott. Strainteorin används som en av teoretisk ram för att förklara hur missnöje kan leda till avvikandebeteende, inklusive hatbrott. Resultaten pekar på negativa beteendemönster, nationalistiska tendenser och intolerans mot religioner eller etniciteter med religiös koppling som bidragande faktorer till hatbrott. Betydelsen av denna studie framhävs genom den begränsade mängden forskning i svenskt sammanhang där förövare intervjuats., This study explores the causes of hate crimes, especially among young people in Malmö,using a qualitative approach. Three young individuals with a personal connection to hatecrime participate in discussions about motivation, views of victims and strategies to combathate crime. Strain theory is used as a theoretical framework to explain how dissatisfaction can lead to deviant behavior, including hate crimes. The results point to negative behavior patterns, nationalist tendencies and intolerance towards religions or ethnicities with areligious connection as contributing factors to hate crimes. The importance of this study is highlighted by the limited amount of research in a Swedish context where perpetrators havebeen interviewed.

Syftet med denna studie är att, genom en netnografisk undersökningsmetod, få en större inblick för hur gängrelaterade brott och den kriminella livsstilen porträtteras i musikgenren gangsterrap. Materialet som analyserats består av 25 låtar av fem olika svenska rapartister på den sociala medieplattformen Youtube. Studien inkluderar även en analys av publikens reaktioner och gensvar på musikens innehåll, genom en analys av kommentarsfälten. Genom en tematisk analysmetod för att analysera det insamlade materialet var det möjligt för oss att identifiera betydelsefulla teman. Vidare har analysen genomförts med stöd av tre teoretiska ramverk: intrycksstyrning, kultivationsteorin och symboliskt kapital. Studiens resultat visar att gangsterrappens musikinnehåll består av skildringar av våldsam karaktär, förhärligande av riskabelt beteenden samt diverse referenser som kan relateras till gängkriminalitet i verkligheten. Analysen visar även ett övervägande neutralt förhållningssätt av publiken gentemot våldsamma illustrationer, och kriminella aktiviteter tycks sällan ifrågasättas., The aim of this study is to obtain a greater insight of how gang-related crime and the criminal lifestyle is portrayed in the music genre gangster rap. Through a netnographic research method, 25 songs by five different Swedish rap artists on the social media plattform Youtube have been analyzed. The study also includes an analysis of how the audience reacts and responds to the content of the music, by examining the comment sections. Using a thematic analysis as a method for analyzing the collected data allowed us to identify important or interesting themes. Furthermore, the analysis was carried out with the support of three theoretical frameworks: impression management, cultivation theory and symbolic capital. The study shows that the music content consists of occurring depictions of violent nature, glorification of risky behavior and various references that can be related to gang crime in real life. The analysis also shows a predominantly neutral approach from the audience towards violent imagery, and criminal activities rarely seem to be questioned.

This study evaluates the usability of the SocioBalance game, a simulation tool designed to assess factors influencing mental well-being among youth. The evaluation focused on three key aspects: effectiveness, efficiency, and satisfaction, measured through a System Usability Scale (SUS) and specific interaction points in the game. The findings revealed significant usability issues, with an average SUS score below industry standards. Key areas such as the menu and certain game sections showed low scores, indicating a need for targeted improvements. The study concludes with recommendations for enhancing the usability of the game to better support its role as an analytical tool for mental health policy development.This is a template for writing bachelor thesis reports for the ICT school at KTH. I do not own any ofthe images provided in the template and this can only be used to submit thesis work for KTH., Denna studie utvärderar användbarheten av SocioBalance-spelet, ett simuleringsverktyg utformat för att bedöma faktorer som påverkar ungdomars mentala välbefinnande. Utvärderingen fokuserade på tre nyckelaspekter: effektivitet, effektivitet och tillfredsställelse, mätt genom ett System Usability Scale (SUS) och specifika interaktionspunkter i spelet. Resultaten visade på betydande användbarhetsproblem, med ett genomsnittligt SUS-poäng under industristandard. Viktiga områden som menyn och vissa speldelar visade låga poäng, vilket indikerar behovet av riktade förbättringar. Studien avslutas med rekommendationer för att förbättra spelets användbarhet för att bättre stödja dess roll som ett analytiskt verktyg för utveckling av mental hälsopolicy.

De levnadsvanor som främst bidrar till sjukdomsbördan i Sverige är rökning, ohälsosamma matvanor, alkoholbruk och bristande fysisk aktivitet. Det är viktigt att undersöka hur det tobaksförebyggande arbetet, med fokus på e-cigaretter, ser ut för att kunna vidta lämpliga åtgärder och förändringar för att minska användande av dessa produkter bland unga individer. Syftet: Var att undersöka skolsköterskornas och folkhälsomordnarens erfarenheter och uppfattningar av insatser för att förebygga användande av e-cigaretter bland barn och unga. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes under februari och mars månad år 2024, med fyra folkhälsosamordnare respektive tre skolsköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultat: Denna studie visar att insatser främst skedde på individnivå. Informanterna utryckte behovet av ett mer strukturerat arbete och ett stöd för att nå framgång inom ett tobaksförebyggande arbete. När det gäller e-cigaretter efterfrågades struktur och kunskap om hälsorisker, men även attityder bland ungdomar som använder dessa produkter. Programmet Tobaksfri duo och hälsosamtalen ansågs vara förebyggande åtgärder. Det framkom även olika faktorer kring marknadsföring av e-cigaretter och okunskapen kring dessa tillverkningar. Skolan ansågs vara en viktig arena för att nå barn och ungdomar. Slutsats: Erfarenheter och uppfattningar av det tobaksförebyggande arbetet yttrar sig i avsaknad av tydliga rutiner och strukturer för att arbeta tobaksförebyggande. Det finns en kunskapslucka när det gäller hälsorisker och konsekvenser till följd av användande av e-cigaretter bland ungdomar. Dessa produkter marknadsförs som ”mindre farliga” än traditionella cigaretter. Hälsomodeller och teorier kan tillämpas som ett komplement för att öka förståelse av ungdomarnas uppfattningar av e-cigaretter. Det i sin tur kan leda till att tobaksavväjaning åtgärder utformas och kan riktas mot specifikt ba, Betyg i Ladok 240827.

Bakgrund: Staten, kommunerna och idrottsrörelsens förbund har målsättningar om ett jämlikt deltagande i föreningsidrotten utifrån socioekonomisk bakgrund. Tidigare forskning visar att deltagandet i föreningsidrotten som helhet och i flera specialidrotter är ojämlikt utifrån socioekonomisk bakgrund. Syfte: Att bland killar och tjejer i högstadieåldrarna i Stockholm, Haninge och Tyresö beskriva olika socioekonomiska gruppers deltagande i idrottsförening, lagidrott och individuell idrott samt att undersöka den socioekonomiska strukturen inom ett antal specialidrotter. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie genomförd i Stockholms stad, Haninge och Tyresö kommun. Antalet svarande är 3 682 och svarsfrekvensen är 74 %. Resultat: Killar och tjejer med hög socioekonomisk bakgrund är med i såväl idrottsförening totalt sett som i lagidrott och individuell idrott i större utsträckning än killar och tjejer med låg socioekonomisk bakgrund. Killar med hög socioekonomisk bakgrund deltar i signifikant större utsträckning än killar med låg bakgrund i golf, handboll, innebandy, ishockey och tennis. Killar med olika socioekonomisk bakgrund deltar i ungefär samma utsträckning i badminton, basket, bordtennis, budo, fotboll, Friskis och Svettis samt simning. Tjejer med hög socioekonomisk bakgrund deltar i signifikant större utsträckning än tjejer med låg bakgrund i basket, fotboll, gymnastik, innebandy, ridsport och tennis. Tjejer med olika socioekonomisk bakgrund deltar i ungefär samma utsträckning i budo, friidrott, handboll och simning. Slutsatser: Deltagandet i föreningsidrotten som helhet och i flera specialidrotter är inte jämlikt utifrån socioekonomisk bakgrund bland ungdomar. I vissa idrotter deltar ungdomar med olika socioekonomisk bakgrund i samma utsträckning. Nyckelord: Föreningsidrott, jämlikhet, socioekonomi, specialidrott, ungdomar

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en del av ungdomars hälsa, vilken generellt sett är god men varierar på gruppnivå. Kritik har riktats mot skolans ämnesintegrerade undervisning, där elevhälsan inte görs tillräckligt delaktig. Skolsköterskor kan potentiellt stärka ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Syfte: Undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter med ungdomar. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor, och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier med underkategorier identifierades: Skolsköterskors elevcentrerade arbete: Hälsosamtalet – en försiktig ingång till SRHR. Gruppundervisning - stora variationer i omfattning och innehåll. Öppen mottagning – möjlighet för ungdomar att samtala om SRHR. Samverkan i skolan: Samverkan med lärare styrs av lärares önskemål och behov. Elevhälsoteamet – samarbete med förbättringspotential. Ungdomsmottagningen – stödfunktion med varierande samverkan. Skolsköterskors förutsättningar att arbeta med SRHR: Kunskap – grundpelare för att arbeta med området. Intresse, engagemang, känslor och värderingar påverkar arbetet. Otydliga ramverk ställer höga krav på skolsköterskor. Konklusion: Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med SRHR med ungdomar varierar i omfattning och innehåll. Att skapa tillitsfulla relationer och inkluderande miljöer beskrivs som framgångsfaktorer. Samverkan med lärare sker utifrån lärares behov eller på skolsköterskors initiativ, samtidigt som skolsköterskors ansvar och uppdrag upplevs otydligt. Intresse för SRHR verkar styra både omfattning av arbetet och benägenheten att söka ny kunskap., Background: Sexual and reproductive health and rights (SRHR) is a component of adolescent health, which is generally good but varies at group level. Criticism has been directed at the school's subject-integrated teaching, where student health is not sufficiently involved. School nurses can potentially strengthen young people's sexual and reproductive health and rights. Aim: Investigate school nurses' experiences of working with sexual and reproductive health and rights with adolescents. Method: Semistructured interviews were conducted with eight school nurses, then analyzed according to qualitative content analysis. Findings: Three main categories with subcategories were identified: Student-centered work of school nurses: The health conversation – a cautious entry into SRHR. Group teaching - large variations in scope and content. Open reception - opportunity for young people to talk about SRHR. Collaboration in school: Collaboration with teachers is governed by teachers' wishes and needs. The student health team – collaboration with potential for improvement. Youth reception – support function with varying collaboration. School nurses' prerequisites for working with SRHR: Knowledge - cornerstones for working with the area. Interest, commitment, feelings and values affect the work. Unclear frameworks place high demands on school nurses. Conclusion: School nurses' experiences of working with SRHR with adolescents vary in scope and content. Creating trusting relationships and inclusive environments are described as success factors. Cooperation with teachers takes place based on teachers' needs or on the initiative of school nurses, while at the same time school nurses' responsibilities and tasks are perceived as unclear. Interest in SRHR seems to control both the scope of the work and the inclination to seek new knowledge.

Bakgrund: Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan brottslighet och psykisk ohälsa. Kartläggningar av lagförda ungdomar i Sverige indikerar att majoriteten av dessa ungdomar, som har beslut om ungdomsvård, lider av minst ett psykiatriskt tillstånd. Ungdomsvårdens uppdrag och målsättningar inkluderar främjandet av ungdomars fysiska och psykiska återhämtning samt avslutande av brottsligt beteende. Svensk brottsstatistik visar att cirka 38 % av de vårdade ungdomarna återfaller i brott. Syfte: Syftet med den aktuella studien är att undersöka förekomsten av psykiatriska tillstånd hos lagförda ungdomar och att behandla kompletterande frågeställningar. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts enligt fyrstegsmodellen, som utvecklats av Friberg (2022). Resultat: Resultaten presenterar fyra kategorier. Förekomst av psykiatriska tillstånd beskriver vilka psykiatriska tillstånd som är vanliga bland lagförda ungdomar och vilka tillstånd som dominerar. Symtom vid psykiatriska tillstånd, belyser hur vissa psykiatriska tillstånd manifesterar sig samt generella symtom som är vanliga hos ungdomarna. Diagnosskillnader mellan könen framhäver skillnader i förekomst av olika psykiatriska tillstånd mellan flickor och pojkar. Tillstånd och brott – de vanliga formerna beskriver vilka brott ungdomar med psykiatriska tillstånd begår och hur förekomsten av brott varierar beroende på olika psykiatriska tillstånd. Slutsats: Studiens resultat indikerar att lagförda ungdomar har ett komplext vårdbehov där samsjuklighet förekommer. Det är därför viktigt med kompetent och utbildad personal inom ungdomsvården. Implementering av internationellt beprövade behandlingsmetoder kan utgöra potentiella alternativ för svensk ungdomsvård.

Introduktion: Den mentala ohälsan ökar hos barn och ungdomar samtidigt som den självskattade hälsan och livstillfredställelsen minskar. Elevhälsan i skolorna spelar en viktig roll för hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar. Dagens samhälle övergår alltmer till att bli digitalt. Då barn och ungdomar idag är digitala invånare är det av vikt att undersöka om elevhälsa kan kompletteras med digitala verktyg. Teorin som applicerade svar Unified theory of acceptance and use of technology model (UTAUT). Syfte: Syftet var att studera acceptans och hälsomedvetenhet kopplat till digifysisk elevhälsa hos skolungdomar i årskurserna 7–9 i grundskolan och årskurserna 1–3 på gymnasieskolan. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät i en elevhälsoapp (n=207) med sammanlagt 24 frågor, varav 14 var validerade från UTAUT-teorin. Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: Studien visade att det fanns en hög acceptans av digifysisk elevhälsa hos studiepopulationen. Alla frågorna hade ett positivt medelvärde. Det fanns en koppling mellan graden av hälsomedvetenhet och att appen upplevdes hjälpsam med att öka medvetenheten kring behov och mående. Verktyget ansågs vara en bra och snabb väg för kontakt med elevhälsoteamet. Trygghet och utformning ökar användarviljan. Slutsats: Studien visade att acceptansen av digifysisk elevhälsa var hög och att användningen kan hjälpa elever att bli mer medvetna om sin hälsa och sig själva. Kombinationen av digital och fysisk elevhälsa kan därmed vara hälsofrämjande för elever., Introduction: Mental illness is increasing among children and adolescents, while selfrated health and life satisfaction are decreasing. Health services in schools play an important role in promoting health for children and adolescents. Today's society is increasingly becoming digital. As children and adolescents are digital inhabitants, it is important to investigate whether school health services can be complemented with digital tools. The theory applied was UTAUT. Aim: The purpose was to study acceptance and health consciousness related to digiphysical school health service among adolescents in grades 7–9 in primary school and grades 1–3 in high school. Methods: The study was a quantitative cross-sectional survey. Data was collected using a digital survey in a student health app (n=207) with a total of 24 questions. Data was then analyzed using the IBM SPSS Statistics program. Results: The study showed that there was a high acceptance of digiphysical school health service among the study population. All the questions had a positive mean value. There was a connection between the degree of health consciousness and that the app was perceived as helpful in increasing awareness of needs and well-being.The tool was considered a good and quick way to contact the student health team. Safety and design increase user willingness. Conclusion: The study showed that the acceptance of digiphysical student health was high and that its use can help to become more aware of health and needs. The combination of digital and physical student health can thus be health promoting for students.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter yrkesverksamma inom estetiska ämnen hade om hur kulturellt deltagande påverkar ungdomars psykiska hälsa. Intervjuer genomfördes med sex personer som arbetade inom kultursektorns olika områden riktade mot barn och unga, med särskilt fokus på ungdomar. Dataanalysen utfördes med tematisk analys. Resultatet visade att ungdomar som deltar i kulturella aktiviteter kan uppleva flera fördelar som främjar deras psykiska hälsa men kan också fungera som ett förebyggande verktyg mot psykisk ohälsa. Studien tyder också på att viktiga faktorer som påverkar tillgången till aktiviteterna inkluderar stöd från familjen och socioekonomisk status, vilket kan skapa ojämlikhet. Dessutom kan högpresterande miljöer, bristande kunskap inom samhället och ekonomiska begränsningar utgöra ett hinder för att skapa gynnsamma förutsättningar för ungdomars psykiska hälsa, och därmed försvåra arbetet med hållbar utveckling. Slutsatsen från denna studie är att kulturens betydelse för ungdomars psykiska hälsa borde ges hög prioritet och inte begränsas. Med tanke på de omfattande hälsofördelarna de erbjuder är det av yttersta vikt att främja och stödja kulturella aktiviteter för ungdomar. Vidare understryker studien behovet av att skapa tillgängliga och inkluderande möjligheter för ungdomar att delta i sådana aktiviteter, vilket kan fungera som ett kraftfullt komplement till skolan och befintliga insatser för att stödja deras välbefinnande och utveckling., This qualitative study aimed to examine the perceptions and experiences of professionals in aesthetic fields regarding how cultural participation affects the mental health of young people. Interviews were conducted with six individuals working in various cultural sectors focused on children and youth, with a particular emphasis on adolescents. Data analysis was performed using thematic analysis. The results indicated that youth participating in cultural activities may experience several benefits that promote their mental health and serve as a preventive tool against mental illness. The study also suggests that significant factors influencing access to these activities include family support and socioeconomic status, which may create inequalities. Furthermore, high-performance environments, societal knowledge gaps, and economic constraints can present impediments to the establishment of conducive conditions for the mental well-being of youth, thus hindering endeavors toward sustainable development. The conclusion drawn from this study is that the significance of culture for the mental health of young people should be prioritized and not restricted. Given the extensive health benefits they offer, it is crucial to promote and support cultural activities for youth. Furthermore, the study underscores the need to create accessible and inclusive opportunities for young people to engage in such activities, which can serve as a powerful complement to school and existing interventions in supporting their well-being and development.

Bakgrund: Digitala medier är en viktig socialiseringsfaktor för ungdomar. Studier visar att överdriven skärmtid har negativ effekt på sömnen. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande, och har möjlighet att identifiera hälsovådligt beteende samt stötta ungdomar till en hälsosammare livsstil. Syfte: Att sammanställa forskning som ur ungdomars perspektiv visar hur digital medieanvändning påverkar deras sömn. Metod: Systematisk litteraturgenomgång utfördes med integrativ metod. Sökning gjordes i två elektroniska databaser; CINAHL och Medline. 13 vetenskapliga artiklar inkluderades som var publicerade 2015–2023. Resultat: Osund användning av digitala medier leder till kortare sömnlängd, sämre sömnkvalitet och störd dygnsrytm. Ungdomar, vars föräldrar var engagerade och satte gränser, använde i mindre utsträckning digitala medier innan sänggående, vilket gav bättre sömn. De med kvällsdygnspreferens somnade senare om de använde digitala medier innan sänggåendet. Det framkom också att vissa ungdomar som använde digitala medier hade sämre mental hälsa, men bättre social hälsa. Konklusion: Sömnen får allt mindre utrymme till förmån för digitala medier. Det gynnar inte ungdomars hälsa. Skolsköterskan har stor potential att hjälpa och stötta ungdomar med problematisk skärmanvändning och sömnsvårigheter., Background: Digital media is an important socialization factor for adolescents. Studies show that excessive screen time has a negative effect on sleep. The school nurse works to promote health and to identify unhealthy behavior and support the adolescents to a healthier lifestyle. Aim: Compiling research that, from the perspective of adolescents, shows how digital media use affects their sleep. Method: A systematic literature review was performed using an integrative method. Searches were made in two electronic databases; CINAHL and Medline. 13 scientific articles were included. The articles were published in 2015–2023. Findings: Unhealthy use of digital media leads to shorter sleep duration, poorer sleep quality and disturbed circadian rhythm. Adolescents, whose parents were involved and set limits, used digital media to a lesser extent before bed, which resulted in better sleep. Those with an evening circadian preference fell asleep later if they used digital media before bed. It also emerged that some adolescents who used digital media had poorer mental health, but better social health. Conclusion: Sleep is getting less and less space in favor of digital media. It does not benefit adolescents’ health. The school nurse has great potential to help and support adolescents with problematic screen use and sleep difficulties.

Introduktion: Psykisk ohälsa är ett globalt växande folkhälsoproblem, omkring 25 procent av alla ungdomar lever med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa i ungdomen kan få konsekvenser senare i livet, t ex. arbetslöshet, utanförskap och fortsatt psykisk ohälsa. För att kunna främja psykisk hälsa krävs att bestämningsfaktorer identifieras. De faktorer som påverkar ungas psykiska hälsa förändras över tid, det är därför betydelsefullt att följa upp och analysera dessa faktorer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva några av de faktorer som påverkar psykisk hälsa hos ungdomar i 13–18 års ålder. Metod: En litteraturgranskning genomfördes, baserad på tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och PsycINFO. Artiklarna analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: biologiska-, psykologiska- och sociala faktorer. Vidare genererades åtta subteman: levnadsvanor; hälsotillstånd; beteende; känslomässiga tillstånd och personliga egenskaper; mobbning; digitala medier; samhälle, samt relationer. Slutsats: Studien visade att de faktorer som var mest frekvent återkommande i artiklarna handlade om relationer (social faktor), följt av beteende (psykologisk faktor). Genom studien framkom att mer forskning bör göras kring könsskillnader, samt psykologiska faktorer kopplat till ungdomars psykiska hälsa., Introduction: Mental ill-health is a globally growing public health problem, around 25 percent of all adolescents’ living with mental ill-health. Mental ill-health in adolescents can have consequences later in life, for example unemployment, exclusion and continued mental illness. To promote mental health, determinants must be identified. The factors that affect adolescents’ mental health change over time, it is therefore important to follow up and analyze these factors. Aim: The aim of the study was to describe some of the factors that affect mental health of adolescents’, aged 13–18. Methods: A literature review was carried out, based on ten scientific articles, gathered from the databases PubMed and PsycINFO. The articles were analyzed using thematic analysis. Results: The analysis resulted in three themes: biological, psychological and social factors. Furthermore, eight sub-themes were generated: lifestyle habits; state of health; behavior; emotional states and personal characteristics; bullying; digital medias; society, and relationships. Conclusion: The study showed that the most frequently recurring factors in the articles were about relationships (social factor), followed by behavior (psychological factor). Through the study, it emerged that more research should be done on gender differences, as well as psychological factors linked to adolescents’ mental health.

Bakgrund: I sjuksköterskans uppdrag ingår det att ge råd och stöd till närstående, vilket även innefattar patientens barn. Att som barn ha en förälder som är sjuk i en obotlig sjukdom innebär att vara i en svår livssituation. Forskning visar att sjuksköterskor upplever det svårt att möta barn som närstående eftersom sjuksköterskor saknar både kunskap och erfarenhet och har en rädsla av att bli känslomässigt berörda. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser när en förälders död är nära förestående. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie utgjorde studiens design. Datainsamling genomfördes genom litteratursökning i databaserna Cinahl, Psycinfo, Pubmed och Scopus, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar. Data analyserades utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Den första kategorin, Kommunikationens betydelse, bestod av två underkategorier: Att få adekvat information och Att skapa relationer. Den andra kategorin, Betydelsen av stöd, bestod av två underkategorier: Att tillbringa tid med familj och vänner och Att ha någon att prata med. Den tredje och sista kategorin, Betydelsen av normalitet, bestod av två underkategorier: Att bibehålla en vardag och Att få ett ökat ansvar. Slutsats: Barn har ett behov av att få adekvat information, få någon form av stöd samt få möjlighet att bibehålla en vardag för att minska risken för negativa konsekvenser när en förälder har drabbats av en livshotande sjukdom. Resultatet i studien belyser barnens upplevelser och vad de anser viktigt när en förälders död är nära förestående, vilket kan var en hjälp för sjuksköterskor i mötet med barnen., Background: As a nurse, providing guidance and counseling to close relatives is an important part of the mission, this also includes the children of the patient. Being a child to a parent with a terminal disease implies a major life crisis. Research shows that nurses find it difficult to meet children as relatives because nurses lack both knowledge and experience and have a fear of being emotionally affected. Aim: The purpose was to describe children's experiences when facing the impending death of a parent. Method: A qualitative systematic literature study constituted the design of the study. Datacollection was conducted through a literature search in the databases Cinahl, Psycinfo, Pubmed and Scopus, which resulted in 12 scientific articles. Data was analyzed using the Bettany-Saltikov and McSherry (2016) analysis method. Results: The analyses resulted in three main categories. The first category, The importance of communication, consisted of two subcategories: To obtain adequate information and To establish relationships. The second category, The importance of support, consisted of two subcategories: To spend time with family and friends and To have someone to talk to. The third and last category, Importance of normality, consisted of two subcategories: To maintain everyday life and To receive more responsibility. Conclusion: To reduce the negative consequences when a parent is suffering from a terminal disease, children have the need for adequate information, some kind of support and thepossibility of a maintained everyday life. Study results illuminates the experience of children and what they value as important facing the impending death of a parent, which can be of aid to nurses interacting with these children.

Introduktion: Den digitala utvecklingen har skapat nya marknadsmöjligheter inom matindustrin, särskilt på sociala medier där annonsering av ohälsosamma livsmedel till barn och ungdomar är allt vanligare. Denna trend väcker oro med tanke på den ökande förekomsten av övervikt och fetma bland unga, vilket är förknippat med flera hälsorisker. Därför är det viktigt med en uppdaterad litteraturstudie för att belysa företagens strategier och deras påverkan på åldersgruppens kostvanor och beteenden. Syfte: Syftet med studien var att få en djupare förståelse för de aktuella digitala marknadsstrategier som livsmedelsföretag använder för att annonsera sina produkter till barn och ungdomar i åldern 11–19 inom EU, samt dess inverkan på åldersgruppens kostvanor och beteende. Metod: Studiens metodologi inkluderade en strukturerad litteraturöversikt med en induktiv ansats, vilken bestod av tio vetenskapliga originalartiklar. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning och analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman; marknadsstrategier, exponering av ohälsosam mat på sociala medier och indirekt marknadsföring genom konsumentbeteende. Dessa förklarades ytterligare i sju underteman: inbäddad marknadsföring, influencer marketing, anpassad och flexibel marknadsföring, barn, ungdom, social jämförelse och grupptillhörighet och symboliskt värde. Slutsats: Livsmedelsföretag använde underhållande och interaktiva marknadsföringsstrategier, influencers och anpassade annonserna efter åldersgrupp, trender och normer. Både barn och ungdomar utsätts för betydande mängder av denna marknadsföring, vilket kan ha negativ inverkan på deras kostvanor. Dessutom kunde marknadsföring indirekt påverka beteendet genom social jämförelse, grupptillhörighet eller att produkten tilldelades ett symboliskt värde., Introduction: The digital development has created new market opportunities within the food industry, especially on social media where advertising unhealthy foods to children and adolescents is becoming increasingly prevalent. This trend raises concerns considering the rising prevalence of overweight and obesity among youth, which is associated with several health risks. Hence, an updated literature review is needed to shed light on the companies' strategies and their impact on this age group's dietary habits and behaviors. Aim: The study aimed to gain a deeper understanding of food companies' current digital marketing strategies to advertise their products to children and adolescents aged 11–19 within the EU, along with their impact on the age groups' dietary habits and behaviors. Methods: The study methodology involved a structured literature review using an inductive approach which included ten original research articles. Each article underwent quality assessment before being analyzed through thematic analysis. Results: The thematic analysis revealed three main themes: marketing strategies, exposure to unhealthy food on social media, and indirect marketing through consumer behavior. These were further explained through seven subthemes: embedded marketing, influencer marketing, tailored and flexible marketing, children, adolescents, social comparison and group affiliation, and symbolic value. Conclusion: Food companies employed entertaining and interactive marketing strategies, influencers, and customized advertisements based on age, trends, and norms. Children and adolescents were subjected to significant quantities of this marketing which could negatively impact their dietary habits. Moreover, marketing could indirectly influence behavior through social comparison, group affiliation, or by assigning symbolic value to products.

Bakgrund Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar över hela världen och risken för suicidala handlingar till följd av detta. Fysiologiska och psykologiska förändringar under tonåren bidrar till en omtumlande period i livet som kan leda till ökad skörhet för utvecklandet av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors bemötande har stor betydelse för vården av dessa patienter och ofta upplever patienterna att de möts av fördomar och okunskap kopplat till stigma. Dessa patienter måste fångas upp i ett tidigt skede för att reducera risken för utveckling av långvarigt lidande och suicidalt beteende. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ungdomar med suicidalt beteende. Metod För studien genomfördes en litteraturöversikt med systematisk ansats och som grund för resultatet ligger elva artiklar som redovisar kvalitativa data. Materialet sammanställdes och analyserades med stöd av Thomas och Hardens metod för tematisk syntes. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde olika utmaningar i arbetet med ungdomar med suicidalt beteende. Sjuksköterskorna blev ofta frustrerade och känslomässigt berörda och egna föreställningar och attityder visade sig ha betydelse för omvårdnaden. Utmaningarna varierade till viss del beroende på sjuksköterskornas bakgrund och brist på tilltro till den egna kompetensen. Efterfrågan om utbildning inom området var vanligt förekommande, oavsett tidigare kunskap eller erfarenheter. Slutsats Det fanns en efterfrågan och ett behov av kompetensutveckling hos sjuksköterskor som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och suicidalt beteende. Genom ökad kompetensutveckling, ökad förståelse för patienterna och större fokus på att etablera goda relationer kan vården bli mer säker, effektiv och personcentrerad för denna växande patientgrupp., Background Mental illness is increasing amongst adolescents and the risk of suicidal acts can be seen as a result. Physiological and psychological changes during adolescence make this a turbulent period in life which can contribute to increased fragility and pose a risk of developing mental illness. Nurses' attitudes are important for the care of these patients, as the patients are often met with prejudice and ignorance linked to stigma. Patients with mental illness must be taken care of in an early stage to minimize the risk of developing suicidal behavior. Aim To describe nurses' experiences of working with adolescents with suicidal behavior. Methods A literature review with a systematic approach. Eleven primary studies of qualitative research were found and analyzed using Thomas and Harden´s thematic synthesis. Results The results of the study showed that the nurses experienced different challenges in working with adolescents with suicidal behavior. The nurses often became emotionally affected and frustrated, based on their own beliefs and attitudes towards this behavior. This also affected the care of the patients. What was most challenging in working with adolescents with suicidal behavior varied due to the nurses´ background and to their level of competence. They also requested additional education, regardless of previous experience. Conclusions Professional development was requested and needed by all nurses. By increasing the level of education and professional development, this will lead to a greater understanding of the unique experience of the patient. As a result of this, nurses are capable of delivering safer, more efficient and person-centered care for these patients.

Syfte: Syftet med denna studie var att göra en översikt av vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns vid fatigue hos barn och ungdomar. Metod: För att svara på syftet valde författarna att basera litteraturöversikten på kvalitativ och kvantitativ forskning. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Scopus, MEDLINE, CINAHL och PsycINFO under perioden januari-februari 2024. Författarna analyserade totalt elva artiklar och tre interventionskategorier skapades utifrån studiens syfte. Resultat: Resultatet innefattar arbetsterapeutiska interventioner för målgruppen utifrån tre kategorier; förbättra färdigheter genom lek och ADL (uppgiftsorienterad kognitiv träning genom lek, lekbaserad arbetsterapi och uppgiftsorienterad träning genom ADL), anpassning av aktivitetsnivå (aktivitetshantering, activity pacing och strukturering av aktiviteter) och psykoedukation (utbildningsinsatser för barn och deras familjer). I flera av interventionerna inkluderades familjen, där föräldrarna utbildades gällande fatigues påverkan på barnet. Interventioner som genomfördes digitalt återfanns i två av artiklarna. Detta gjorde arbetsterapin mer tillgänglig för personer med bristande energi samt där geografiska avstånd och långa väntetider begränsade tillgången till specialiserad vård. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att det finns arbetsterapeutiska interventioner kopplat till målgruppen men att forskningen inom detta område är begränsad. Författarna ser behov av fler omfattande RCT-studier för att undersöka effekten av interventionerna samt kvalitativa studier som lyfter arbetsterapeuters erfarenheter av området. Utöver detta ser vi att det finns potential att kunna anpassa befintliga interventionsprogram för vuxna utifrån målgruppen barn och unga med fatigue., Aim: The aim of this literature review was to make an overview of which occupational therapy interventions are available for children and adolescents with fatigue. Method: To reach the aim, the authors chose qualitative and quantitative research as a basis for this literature review. Several searches were made in databases PubMed, Scopus, MEDLINE, CINAHL and PsycINFO during the time period January to February 2024. The authors analysed eleven articles and three intervention categories were created based on the aim of this study. Results: The result contains occupational therapy interventions within three categories; improving skills through play and ADL (task-oriented cognitive rehabilitation through play, play-based occupational therapy and task-oriented training through ADL), adaptation of activity (activity management, activity pacing and structuring of activities) and psychoeducation of children and the families. Several of the rehabilitation interventions included both the child and the family, with focus on how fatigue affects the child and the daily living. Two of the studies were based on digitally delivered interventions making the interventions more available for children and adolescents with limited energy, geographic distance and long waiting lists. Conclusion: This literature review results in several occupational therapy interventions for the target group, but the research in this area is limited. The view of the authors is that several comprehensive RCT-studies are needed to investigate the effectiveness of the interventions, as well as qualitative studies raising the experiences of the occupational therapists working with children and adolescents with fatigue. In addition, there is a potential to adapt current intervention programs made for adults to suit children and adolescents with fatigue.

Bakgrund: Barnsjuksköterskor har en högre pediatrisk kompetensnivå än allmänsjuksköterskor. Teoretisk kunskap i kombination med erfarenhet skapar kompetens och utöver kompetensutveckling bidrar specialistutbildning till förbättring av vården, personlig tillfredställelse, löneutveckling och möjligheter till befordran. Trots detta ökar integreringen av allmänsjuksköterskor inom hälso- och sjukvården för barn och ungdomar till följd av den rådande bristen på barnsjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnsjuksköterskans professionella erfarenheter av att arbeta med barn och ungdomar i hälso- och sjukvården efter genomförd specialistsjuksköterskeutbildning. Metod: Studien var av kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor som tagit specialistsjuksköterskeexamen mellan år 2020-2024. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Specialistkompetens ger ökad trygghet, Specialistkompetens ger ökad respekt, Specialistkompetens medger nya arbetsmarknadsmöjligheter och Specialistkompetens fördjupas med erfarenhet. Konklusion: Specialistutbildning innebär en kompetensutveckling för barnsjuksköterskor och en förbättrad kvalitet av arbetet med barn och ungdomar. För att motivera fler allmänsjuksköterskor att specialisera sig krävs en tydlig skillnad i arbetet före och efter specialisering. Det är även avgörande att utbildningen betalas av arbetsgivaren för att specialisering ska vara gynnsam för allmänsjuksköterskor., Background: Pediatric nurses have a higher level of pediatric competence than general nurses. Theoretical knowledge combined with experience creates competence, and in addition to competence development, specialist training contributes to the improvement of care, personal satisfaction, salary progression, and promotion opportunities. Nevertheless, the integration of general nurses in pediatrics is increasing due to the current shortage of pediatric nurses. Purpose: The purpose of the study is to shed light on the pediatric nurse's professional experiences of working with children and adolescents in health and medical care after completed specialist nurse training. Method: The study was of a qualitative design where data was collected through semi-structured interviews with eight pediatric nurses who graduated specialist nursing degrees between the years of 2020-2024. Data were analysed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Specialist competence gives increased security, Specialist competence gives increased respect, Specialist competence allows new labor market opportunities and Specialist competence deepens with experience. Conclusion: Specialist training means competence development for pediatric nurses and an improved quality of work with children and adolescents. In order to motivate more general nurses to specialize, a clear difference in the work before and after specialization is required. It is also crucial that the training is paid for by the employer in order for specialization to be beneficial for general nurses.

Bakgrund: Metakognition kan beskrivas som tankemönster. Det har påverkan på människans utveckling, problemlösning och inlärningsförmåga. Skolsköterskans roll är bland annat att stödja barn och ungdomar i sin utveckling utifrån både hälsofrämjande och livsbejakande perspektiv. Statistik visar att elever i skolan har svårt att nå sina studiemål och saknar framtidstro. Vetenskaplig kunskap om ämnet metakognition i förhållande till barn och ungdomar kan vara värdefull för professioner inom skolan. Syfte: Syftet är att belysa metakognition hos barn och ungdomar. Metod: Examensarbetet är baserat på en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes i relevanta databaser. Det resulterade slutligen i tio artiklar. Dessa analyserades med tematisk analys. Resultat: Teman som framkom utifrån analys kring den metakognitiva aspekten hos barn och ungdomar var självuppfattning och utveckling, metakognition och agerande samt metakognition som resurs för måluppfyllelse. Resultatet belyser hur den metakognitiva förmågan inverkar på barn och ungdomars utveckling. Konklusion: Metakognition har inverkan hos barn och ungdomar utifrån personlig utveckling och hälsa. Genom utveckling av metakognition kan möjligtvis hälsa, välbefinnande och skolframgång hos barn och ungdomar öka. Skolsköterskan har förutsättningar genom sitt arbete att stödja elever i utvecklingen av deras metakognitiva förmåga, Background: Metacognition can be described as thought patterns. It has an impact on human development, problem solving and learning ability. The school nurse role is to support children and adolescence in their development including health. Several students find difficulties in achieving study goals and lack faith in the future. Hence, in-depth scientific knowledge of the subject is valuable. Aim: Is to shed light on metacognition in children and adolescence. Method: The thesis was based on a systematic literature study. This resulted in ten articles, which were reviewed and analyzed. Findings: The themes that emerged from analysis of the metacognitive aspect of children and young people were self-concept and development, metacognition and acting and metacognition as a resource for goal achievement. Furthermore, an interpretation is presented regarding how the metacognitive ability affects the development of children and adolescence. Conclusion: Metacognition has an impact on children and adolescence based on personal development and health. Through the development of metacognition, the health, well-being and school attendance of children and adolescence can possibly increase. The school nurse has the conditions through her work to support students in the development of their metacognitive ability.

SAMMANFATTNING Det förekommer en ökning med sexuellt överförbara infektioner (STI), främst gonorré bland ungdomar i Sverige. För att minska förekomsten av STI bland ungdomar krävs effektiva preventiva åtgärder, kontroll och ett effektivt samarbete. Sexuell och reproduktiv hälsa är lika viktigt som den psykiska, fysiska och sociala hälsan, samt utgör en grundläggande del av människors allmänna hälsa och välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka aktörers uppfattningar om ungdomarnas kunskap om STI-prevention och hur aktörerna arbetar förebyggande med STI. För ett systematiskt tillvägagångssätt i studien används en kvalitativ metod baserad på målstyrt urval för att besvara syftet. Därmed genomfördes en semistrukturerad intervju vid datainsamlingen med totalt sex deltagare från professioner inom ungdomsmottagning och elevhälsan i två olika regioner. Därefter analyserades den insamlade data med en manifest innehållsanalys där två huvudkategorier; Aktörerna vill arbeta med STI-prevention och Ungdomars kunskap om STI och STI-prevention räcker inte framkom. Resultaten visar att ungdomars kunskap om STI varierar enligt aktörernas uppfattning, trots kunskaper underskattar ungdomar ofta risken att drabbas av STI. Det framkom också att ungdomarnas kunskap om STI-prevention påverkas av olika riskfaktorer såsom alkoholkonsumtion, vänskapskretsen och tidig sexuell aktivitet, vilket hindrar effektiviteten av skyddsfaktorer. Aktörerna vill arbeta med STI-prevention på olika arenor och har specifika insatser för olika grupper. Dock framkom brist på samverkan som ett hinder för att nå ut till fler. För ett effektivt förebyggande arbete krävs det en gemensam riktlinje och strategier i aktörers arbete som skapar bättre förutsättningar för ungdomar kring STI., There is an increase in sexually transmitted infections (STI), mainly gonorrhea among young people in Sweden. To reduce the incidence of STIs among adolescents, effective preventive measures, control and effective cooperation are required. Sexual and reproductive health is as important as mental, physical and social health, and makes a fundamental part of people's well-being and overall health. The aim of the study is to investigate actors' perception of adolescents' knowledge of STI-prevention and how they work preventively with STIs. For a systematic approach in the study, a qualitative method based on purposive sampling is used. Thus, a semi structured interview was carried out during the data collection with a total of six participants from professions in youth health clinics and school health services in two different regions. Then the collected data was analyzed with a manifest content analysis where two main categories; The actors aim to work with STI-prevention and Adolescents' knowledge of STIs and STI-prevention is not enough emerged. The results show that adolescents' knowledge of STIs varies according to the actors' perception, despite knowledge adolescents often underestimate the risk of contracting STIs. It also emerged that adolescents' knowledge of STI-prevention is affected by various risk factors, which hinders the effectiveness of protective factors. The actors aim to work with STI prevention in different arenas and have specific initiatives for different groups. However, a challenge in reaching out to more people has risen due to a lack of cooperation. Effective preventive efforts require a common guideline and strategies in the work of actors that create better conditions for young people around STIs.

Bakgrund: Ungdomar med ADHD löper en ökad risk för konsekvenser, såsom lägre livskvalitet, svårigheter med relationer och akademiska utmaningar. Det är viktigt att belysa ungdomarnas upplevelser som skolsköterskan kan utgå ifrån i de hälsofrämjande mötena. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomars upplevelser av hur diagnosen ADHD påverkar deras dagliga liv. Metod: Vald metod samt analysmetod var metasyntes. Studien baserades på analys av resultatet i 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i nio subteman som bildade fyra huvudteman: Påverkan från omgivningen, Känna sig annorlunda och utesluten, En fungerande skolgång är betydande samt Påverkan på det dagliga livet. Resultatet visade att ADHD påverkar ungdomens dagliga liv där ungdomarna efterfrågar stöd av omgivningen, samt en skolmiljö och undervisning som anpassats efter deras förutsättningar. Konklusion: ADHD påverkade ungdomarnas dagliga liv där skolsköterskan behöver arbeta ihop med elevhälsoteamet, lärare samt vårdnadshavare för att kunna ge ungdomarna det stöd de behöver., Background: Adolescents with ADHD report lower quality of life, difficulties with relationships, and academic challenges. It is important to highlight the experiences of the adolescents’ daily life, which the school nurse can use as a basis in health-promoting encounters. Aim: The purpose of the present study was to illuminate adolescents’ experiences of how the diagnosis of ADHD affects their daily lives. Method: The chosen method and analysis method was a metasynthesis. The study was based on the analysis of the results of 12 qualitative articles Findings: The results showed that ADHD affects the adolescents’ daily lives. The adolescents sought support from their environment, as well as a school environment and education adapted to their conditions. Conclusion: ADHD affected the adolescents’ daily life where the school nurse needs to work together with the student health team, teachers, and guardians to provide adolescents the support they need.

Diabetes typ 1 är en av de mest förekommande långvariga sjukdomarna bland barn och ungdomar och antalet drabbade fortsätter att stiga. Sjukdomen är behandlingsbar och innefattar kontinuerlig bedömning och hantering av sin egenvård dygnet runt. Otillräcklig hantering av sjukdomen ökar risken för långsiktiga och akuta komplikationer vilket riskerar fatala konsekvenser. Under ungdomsåren sker en livsomställning där en identitet och självständighet successivt skapas. I takt med den sker en övergång till mer självständigt egenansvar kring sjukdomen. Statistik visar att under ungdomsåren försämras egen-vården och därmed den metabola kontrollen. Syftet med studien var att få en inblick i ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där författarna har utgått från Bettany-Saltikov och McSherrys datainsamlings- och analysmetod. I resultatet som består av 13 artiklar framkommer det att ungdomarna upplevde fluktuerande känslor i relation till sin sjukdom vilket mestadels påverkade dem negativt. Kraven och ansvaret som de beskrev bidrog till en sjukdomsbörda och rädsla för komplikationer. I resultatet identifierade ungdomarna svårigheter i övergången till självständighet i egenvården av sjukdomen. Studiens resultat kan bidra till en möjlighet för barnsjuksköterskan att förbättra vården för ungdomen ge-nom att bidra med kunskap, ge ett individanpassat stöd och eftersträva insikt i ungdomens livsvärld bortom sjukdomen. Med individualiserad vård och adekvat stöd kan ungdomens tidiga egenansvar ge goda förutsättningar att bibehålla en bra metabol kontroll i vuxen ålder och därmed öka möjligheten till en hållbar utveckling på individ- och samhällsnivå.

Introduktion: Sociala mediers påverkan på hälsan är ett utforskat område där det råder motstridiga fynd kring sociala mediers hälsopåverkan hos ungdomar och unga vuxna. Enligt författarnas kännedom finns inga kvalitativa litteraturöversikter som enbart fokuserar på de positiva aspekterna av sociala medier och hur det kan främja hälsan ur både ungdomar och unga vuxnas perspektiv. Det är av vikt att fokusera på både ungdomar och unga vuxna, eftersom dessa genomgår kritiska utvecklingsperioder som påverkar och lägger grunden för den framtida hälsan. Syfte: Syftet är att genom en litteraturöversikt sammanställa kunskap kring ungdomar och unga vuxnas perspektiv av sociala mediers positiva hälsoaspekter. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar publicerade mellan 2019 och 2024, som fokuserade på ungdomar och unga vuxnas (13–25 år) perspektiv av positiva hälsoaspekter med sociala medier, valdes från databaserna PubMed och Web of Science.Totalt inkluderades nio artiklar i dataanalysen. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem huvudteman: sociala kontakter; socialt stöd och gemenskap; självuttryck, validering och positiv jämförelse; positivt innehåll och emotionellt stöd; och informationskälla. De inkluderade artiklarna tillämpade intervjuer och fokusgrupper som huvudsakliga insamlingsmetoder och resultaten indikerade på att sociala medier främst påverkade ungdomar och unga vuxna positivt ur mentala och sociala aspekter. Slutsats: Sammanfattningsvis indikerar denna litteraturöversikt att sociala medier har en positiv inverkan på hälsan hos ungdomar och unga vuxna, särskilt med avseende på mentala och sociala aspekter. Därav kan hälsovägledare utnyttja resultaten från litteraturöversikten för att främja mental och social hälsa hos ungdomar och unga vuxna genom att fokusera på de hälsofrämjande aspekterna av sociala medier., Introduction: The impact of social media on health is a researched area where there are conflicting opinions about the impact of social media on the health of adolescents and young adults. To the authors' knowledge, there are no qualitative literature reviews that deal solely with the positive aspects of social media and how it can promote health from both adolescents' and young adults' perspectives. It is important to focus on both adolescents and young adults, as these go through critical development periods that affect and lay the foundation for future health. Objective: The aim is to compile knowledge about adolescents'and young adults' perspectives of the positive health aspects of social media through a literature review. Method: A literature review based on qualitative articles published between 2019 and 2024, which focused on adolescents' and young adults' (13-25 years) perspectives on positive health aspects of social media, was selected from PubMed and Web of Science databases. A total of nine articles were included in the data analysis. Results: The data analysis resulted in five main themes: social contacts; social support and community; self-expression, validation and positive comparison; positive content and emotional support; and source of information. The included articles applied interviews and focus groups as mainmethods for collection of data and the results indicated that social media mainly influenced adolescents and young adults positively from mental and social aspects. Conclusion: In conclusion, this literature review indicates that social media has a positive impact on the health of adolescents and young adults, especially with regard to mental and social aspects. Hence, practitioners who are working in the field of health promotion can use the findings from this literature review to promote mental and social health in adolescents and young adults by focusing on the health-promoting aspects of social media.

Introduktion: 10–20 procent av unga lever med en kronisk sjukdom. Ungdomstiden är en tid av stor förändring och att då leva med eller drabbas av en kronisk sjukdom kan vara en stor påfrestning. Unga med kronisk sjukdom drabbas i högre grad av psykisk ohälsa och kan ha svårigheter i att klara av sin vardag. För att klara de påfrestningar sjukdomen orsakar hos personen är copingstrategier av stor betydelse. Copingstrategier är de sätt en person använder för att hantera en situation, händelse eller stressor. Syfte: Studiens syfte var att undersöka copingstrategier hos unga med kronisk sjukdom. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa originalartiklar inkluderade efter sökningar i databaserna Pubmed, PsycINFO och CINAHL. Resultat: Det utformades totalt fem kategorier för copingstrategier. Socialt stöd, aktivitet och lindring av symtom som ökade förutsättningarna till en god livskvalitet och till ett ökat välbefinnande. Vidare fanns dysfunktionella copingstrategier såsom ignorerande av kroppen signaler eller dålig hantering av medicin som de unga använde sig av, vilket medförde ökade symtom eller försämrad hälsa. Slutsats: Denna studie visade på flertalet copingstrategier unga använde sig av i hantering av sin kroniska sjukdom. De unga valde copingstrategi efter sina förutsättningar och beroende av sin omgivning. Copingstrategin gav antingen förutsättningar till en ökad livskvalitet eller så kunde det också påverka den unge och dennes liv negativt. Nyckelord: Copingstrategier, kronisk sjukdom, ungdomar, Introduction: 10–20 percent of young people live with a chronic condition. Youth is a time of great change and to additionally live with or become affected by a chronic illness may be a major strain. Young people with a chronic disease are to a greater extent affected by mental illness and may experience challenges in managing their everyday life. In order for them to manage the demands caused by the disease, coping strategies may be of great value. Coping strategies are ways in which a person handles a situation, event or a stressor. Aim: The study aimed to investigate coping strategies of youth living with chronic conditions. Method: A descriptive literature review based on 13 qualitative original articles included from the databases Pubmed, CINAHL and PsycINFO. Results: Five categories were identified for coping strategies. Social support, activity and symptom relief which increased ability for quality of life and increased well-being. Furthermore, there were dysfunctional coping strategies where the adolescents and young adults ignored their body’s signals or managed their medications in a hazardly fashion which led to an increase of symptoms or a decrease in health. Conclusion: This study presented several coping strategies utilized by young people in management of their chronic illness. Youth chose coping strategies according to their prerequisites and depending on their circumstances. The chosen coping strategy either gave conditions for an increased quality of life or could negatively affect the young person and their life. Keywords: Chronic disease, coping strategies, youth

Syfte och frågeställning Syftet med den här studien är att undersöka om det finns något samband mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande hos individer över 15 år i årskurs nio. Studien bygger på tre frågeställningar som lyder: - Finns det något samband mellan skärmtid hos individer i årskurs nio och deras psykiska välbefinnande? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan höga och låga socioekonomiska områden? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan killar respektive tjejer? Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där datan samlades in via en enkät uppbyggd på bakgrundsfrågor, WHOs enkät om psykiskt välbefinnande samt frågor angående skärmtid uppdelat på vardag och helg. Studiens population innefattade elever fyllda 15 år i årskurs nio från skolor i områden med hög respektive låg socioekonomisk status. Resultat I studiens första frågeställning hittades inga signifikanta samband mellan elevernas välbefinnande och skärmtid. Lägst medelvärde för välbefinnande hittas i kategorin med högst skärmtid (5h eller mer) och då både under vardag med 54,6 och helg 56,3 på en skala från 0 till 100. Både på frågan kring låg/hög socioekonomisk status och frågan kring killar/tjejer fann studien inga signifikanta skillnader i sambanden mellan skärmtid och välbefinnande. Studien visar dock på tendenser till att låg socioekonomisk status respektive kategorin tjejer genererar sämre välbefinnande. Slutsats Denna studie i kombination med flera tidigare studier väcker ytterligare frågor kring att fördjupa och förankra de tendenser som kan ses i studiens resultat. Man skulle till exempel kunna bredda denna studie till ännu fler ungdomar eller undersöka områden som befinner sig ännu längre ifrån varandra i socioekonomisk status för att öka möjligheten att hitta signifikanta resultat., Aim The purpose of this study is to investigate whether there is any relationship between screen time and psychological well-being in individuals over 15 years of age in grade nine. The study is based on three questions: - Is there an association between screen time in ninth grade individuals and their psychological well-being? - Do the associations between screen time and psychological well-being differ between high and low socio-economic areas? - Do the association between screen time and psychological well-being look different between boys and girls? Method A quantitative cross-sectional study was conducted where the data was collected via a questionnaire based on background questions, the WHO questionnaire on psychological well-being and questions regarding screen time divided into weekdays and weekends. The study's population included students aged 15 and over in grade nine from schools in areas with high and low socio-economic status. Results In the study's first question, no significant associations were found between students' well-being and screen time. The lowest average value for well-being was found in the category with the most screen time and both during weekdays with 54,6 and weekends with 56,3 on a scale from 0 to 100. Regardless of the question about low/high socioeconomic status or the question about boys/girls, the study found no significant differences in the connections between screen time and well-being. However, the study shows tendencies towards the low socio-economic status and girls displaying worse well-being. Conclusion This study in combination with several mentioned studies raises further questions about deepening and anchoring the tendencies that can be seen in this study's results. Could one broaden this study to even more youth or for instance examine areas that are even further apart in socioeconomic status to anchor significant results?

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som till störst del påverkar tonårskillar till att sluta med tävlingsidrott, samt hur individuell kontra lagidrott, ålder och födelsekvartil påverkar beslutet. Studiens metod är kvantitativ enkät undersökning med tvärsnittsdesign, där enkäter bestående av fem bakgrundsfrågor och 16 delfrågor skickades ut till urvalsgruppen killar mellan 18-35 år som tävlat inom idrott men som i tonåren slutat. Enkäten utformades i Google Forms och delades med bekvämlighetsurval via länk på författarnas respektive Instagram och Facebook konton. Studien utgår från Leisure constraints theory och har därmed sin utgångspunkt i tre huvudsakliga begränsningsområden; intrapersonella begränsningar, interpersonella begränsningar och strukturella begränsningar. Vardera begränsningsområde har undersökts närmare genom enkäten, med hjälp av påståenden som uttryckt eventuella anledningar bakom avslutade tävlingskarriärer, vilket respondenterna fått ta ställning tillgenom likertskala och fritextsvar. Antalet respondenter i studien var 41 stycken och resultatet visade att interpersonella begränsningar var den kategori som påverkat respondenterna mest, specifikt att andra prioriteringar kommit före tävlingsidrotten. Strukturella begränsningar var den typ av begränsning som påverkat respondenterna minst. Intrapersonella begränsningar visade sig vara vanligare bland de respondentersom tävlat i individuell idrott jämfört med de som tävlat i lagidrott där för högkonkurrens i tävlingssammanhang visade sig vara den begränsning som var vanligast. Överlag visar studien relativt låga värden på samtliga begränsningsområden, vilket tyder på att det finns ytterligare faktorer bakom avslutade tävlingskarriärer blandtonårskillar som inte presenterats i denna studie. Dessutom skiljer sig studiens resultat delvis från tidigare forskning inom ämnet. Sammanfattningsvis går det att tolka resultatet som att beslutet grundas i individuella förutsättningar snarare ä

Sammanfattning Bakgrund: Energidrycker har blivit en del av dagens konsumtionskultur och har gått från att vara en enkel läskedryck till att innehålla uppiggande ämnen som koffein, taurin, B-vitaminer, guarana och ginseng. Energidryckens popularitet sträcker sig över olika åldersgrupper och sammanhang. Denna dryckeskategori har väckt oro från både forskare och samhället, särskilt med avseende på dess påverkan på hälsan och dess likheter med läkemedel. Energidrycker har utvecklats till en omdiskuterad produktkategori, som förenar hälsoperspektiv, marknadsföringsfrågor och regleringar, vilket har frammanat behov av forskning och debatt inom området. Syfte: Att undersöka vilken utsträckning samt vilka motiv det finns bakom att ungdomar i åk 9 dricker energidryck. Metod: Studien genomfördes med en webbenkät via Forms med elever i åk 9. Data bearbetades i Excel och redovisades deskriptivt. Resultat: Deltagarna i studien var 229 ungdomar i åk 9. Av dessa uppgav 82% (n=188) att de smakat energidryck. Medelåldern för första gången ungdomar smakade energidryck var 12,0 (±2,2) år. 45% (n=83) drack energidryck färre än en dag i veckan och 38% (n=71) drack energidryck 1 – 4 dagar/vecka. Gällande mängden ungdomarna drack var det 70% (n=129) som drack en burk/tillfälle. De främsta motiven för konsumtion av energidryck var smak, för att bli pigg och för att få extra energi. Ungdomarna drack energidryck mestadels i hemmet eller hos kompisar. Märket och priset var de vanligaste anledningarna till inköp av energidryck. 82% (n=151) av ungdomarnas föräldrar visste om deras konsumtion av energidryck varav 29% (n=51) inte tyckte om konsumtionen. Slutsats: Denna studie visar att en betydande majoritet av ungdomarna har provat energidrycker vid en medelålder på 12 år, trots att finns en rekommenderad åldersgräns på 15 år vid inköp av energidryck. De flesta ungdomarna konsumerade energidryck mer sällan och i mindre mängder, men det fanns även en betydande andel som konsumerade dem regelbun, Background: Energy drinks have become a part of today's consumer culture and have gone from being a simple soft drink to containing stimulants such as caffeine, taurine, B vitamins, guarana, and ginseng. The popularity of energy drinks spans different age groups and contexts. This beverage category has raised concerns from both scientists and society, especially with regard to its impact on health and its similarities to pharmaceuticals. Energy drinks have developed into a controversial product category, combining health perspectives, marketing issues and regulations, which has prompted the need for research and debate in the field. Aim: To investigate the extent and motives behind young people in grade 9 drinking energy drinks. Method: The study was conducted with a web survey via Forms with students in grade 9. The data was processed in Excel and reported descriptively. Results: The participants in the study were 229 adolescents in grade 9. Of these, 82% (n=188) stated that they had tasted energy drinks. The average age at which young people first tasted energy drinks was 12.0 (±2.2) years. 45% (n=83) drank less energy drinks than one day a week and 38% (n=71) drank energy drinks 1-4 days/week. Regarding the amount the adolescents drank, 70% (n=129) drank one can/occasion. The main motives for the consumption of energy drinks were taste, to get alert and to get extra energy. The adolescents drank energy drinks mostly at home or at friends' houses. The brand and price were the most common reasons for purchasing energy drinks. 82% (n=151) of the adolescents' parents knew about their consumption of energy drinks, although 29% (n=51) did not like it. Conclusion: This study shows that a significant majority of adolescents have tried energy drinks at an average age of 12 years, despite the fact that there is a recommended age limit of 15 years when purchasing energy drinks. Most of the adolescents consumed energy drinks less often and in smaller amounts, but

Bakgrund: Diabetes typ 1 ökar globalt vilket leder till att fler människor lever med hälsoutmaningar som diabetes typ 1 för med sig. Den kroniska autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1 framträder oftast i ung ålder vilket skapar ytterligare utmaningar för den unga vuxna. Detta arbete vill därmed beskriva ungdomars erfarenheter kring egenvård av diabetes typ 1 under transitionen från barn till vuxenlivet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt utformat efter Polit och Becks niostegsmodell. Elva originalartiklar analyserades i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade tre olika kategorier: utmaningar med diabetes typ 1, önskan om ökad självständighet och stödets varierande innebörd. Vidare fastställdes även åtta subkategorier. Slutsats: Arbetet har kommit fram till en egenvårdsbrist hos ungdomarna med diabetes typ 1. Det observeras en brist i förståelse för ungdomars unika livssituation, vilket är anledningen till att vidare undersöka denna målgrupp för att främja egenvården och undvika att de inte får det stöd de behöver. Nyckelord: Diabetes typ 1, erfarenheter, ungdomar, egenvård, utmaningar, Background: Type 1 diabetes is increasing globally, resulting in more individuals living with the health challenges associated with type 1 diabetes. The chronic autoimmune disease typically manifests at a young age, posing additional challenges for young adults. Therefore, this study aims to describe adolescents' experiences regarding self-care of type 1 diabetes during the transition from childhood to adulthood. Aim: The purpose of the study is to describe adolescents' experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The study is a literature review designed following Polit and Beck's nine-step model. Eleven original articles were analyzed using Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results revealed three distinct categories: challenges with type 1 diabetes, desire for increased independence, and varying meanings of support. Additionally, eight subcategories were identified. Conclusion: The study has identified a deficiency in self-care among adolescents with type 1 diabetes. There is a lack of understanding of the unique life situation of adolescents, which underscores the need for further investigation of this target group to promote self-care and avoid neglecting the support they need. Keywords: Type 1 diabetes, experiences, adolescents, self-care, challenges

Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar unga kvinnors val av preventivmedel. Vald metod var en litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad analys.PubMed, CINAHL och PsycInfo användes vid sökning av vetenskapliga artiklar. Sjutton artiklar inkluderades i resultatet efter kvalitetsgranskning varav 13 kvalitativa och fyra artiklar med kvantitativ eller mixad metod. Den integrerade analysen användes som analysmetod, där resultatet kvalitetsgranskades och färgkodades. Resultatets huvudteman var preventivmedlets påverkan, samhällets påverkan och hälso- och sjukvårdens påverkan. Följande huvudtema följdes av två eller tre underteman. Resultatet visade att biverkningar och önskvärd inverkan var en faktor som påverkade ungdomarnas val. Det fanns rädslor för psykiska och fysiska besvär, men även upplevda bieffekter som kvinnorna hade erfarit. Resultatet påvisade även en rädsla för att drabbas av STI. Rädslor fanns att bli smittade och gravida, och då inte kunna slutföra sin utbildning. Ekonomi och tillgänglighet sågs som en bidragande faktor till valet av metod. Detta handlade om stöttning ekonomiskt från föräldrar och/eller partner. Stöttning av familj, vänner och/eller partner sågs betydelsefullt i valet. Kvinnornas familj och partners sågs ha en bestämmande roll i valet av metod. Dessa faktorer innefattade förbud mot användning, rädslor kring infertilitet och religiösa och kulturella skäl. Resultatet visade även att hälso- och sjukvården hade en betydande roll i valet av preventivmedel hos kvinnorna. Information och rådgivning kring olika metoder visade sig vara en viktig faktor till det slutgiltiga valet. Studien visade att ovannämnda delar spelar roll i barnmorskans arbete samt vilka förbättringar som bör göras för att kunna stötta ungdomar till rätt beslut i valet av preventivmedel. Det kan i sin tur leda till godare kunskap och förståelse för kroppens reproduktiva system och individe, The aim was to investigate which factors influence young women's choice of contraception. The chosen method was a literature review with a systematic method and integrated analysis. PubMed, CINAHL and PsycInfo used as databases in the search for scientific articles. Seventeen articles were included in the results after quality review, of which 13 were qualitative and four articles with a quantitative or mixed method. The integrated analysis was used as analysis method, where the results were quality checked and color coded. The main themes of the results were the impact of the contraceptive, the impact of society and the impact of healthcare. The following main theme was followed by two or three sub-themes. The results showed that side effects and desirable impact were a major factor influencing the young people's choice. There were fears of psychological and physical problems, but also perceived side effects that the women had experienced. The result also showed a fear of contracting an STI. There were fears of getting infected and pregnant, and then not being able to complete education. Economy and availability were seen as a contributing factor to the choice of method. This was about financial support from parents and/or partners. Support from family, friends or/and partner, was seen as significant in the choice. The women's family and partners were seen to have a decisive role in the choice of method. These factors included prohibitions on use, fears of infertility, and religious and cultural reasons. The results also showed that health care had a significant role in the women's choice of contraceptives. Information and advice about different methods proved to be an important factor in the final choice. The study showed that the above-mentioned parts play a major role in the midwife's work as well as what improvements should be made to be able to support young people to make the right decision in choosing contraceptives. This, in turn, can lead to better knowled

This study examines how Ingelstad IK collaborates with various actors in the community, focusing on the years 1947-1990 out of the 100 years of its existence. By analyzing the club's interactions with businesses and the local municipality, the research explores the impact of these collaborations on the club's development. Special attention is given to the treatment of youth and women within the club and how it has evolved over time. Grounded in Jan Lindroth's theory of the sports movement and its organizations, the study also incorporates a didactic perspective. It investigates the possibility of incorporating local sports history into the history curriculum to explain societal changes and their connection to sports.

We aimed to explore social workers’ experiential accounts of developing complex interventions for youth and families within practice settings. Social workers’ experience of developing interventions has not been leveraged in scientific research even though many complex interventions in use are developed by social workers in practice settings. Lack of insight into the intervention development process impairs our ability to link approaches to outcomes and thereby assess whether specific approaches produce interventions that are more successful than others. We conducted semi-structured interviews with 12 developers of seven complex interventions. Through qualitative content analysis we identified 11 categories of activities participants engaged in during the development process. Participants described engaging in a range of activities found in the scientific literature. However, participant engagement in development activities were motivated on different grounds and conducted at different stages than suggested by current intervention development frameworks. Contextual and organisational factors were important in shaping the final approach to intervention development. We recommend future research on intervention development from the practitioner perspective to further explore and validate these findings. We encourage practitioners to document important details in their intervention development work to build a literature base and guide other practitioners who engage in complex intervention development., Svensk titel: Socialarbetares erfarenheter av att utveckla komplexa insatser förungdomar och familjer i praktiken I denna artikel utforskar vi socialarbetares erfarenheter av att utveckla komplexa insatser för ungdomar och familjer i praktiken. Socialarbetares erfarenhet av insatsutveckling har inte tillvaratagits i den vetenskapliga forskningen, trots att många komplexa insatser som används idag är utvecklade lokalt av praktiker. En bristfällig förståelse och insyn i insatsutvecklingsprocessen begränsar möjligheten att länka olika tillvägagångssätt i utvecklingsfasen till insatsernas utfall, och därmed möjligheten att bedöma om specifika tillvägagångssätt producerar mer framgångsrika insatser än andra. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer med tolv utvecklare av sju olika komplexa insatser. Genom en kvalitativ innehållsanalys identifierade vi elva kategorier av aktiviteter som deltagarna genomförde under utvecklingsprocessen. Socialarbetarnabeskrev att de genomförde en rad aktiviteter som återfinns i den vetenskapliga litteraturen. Motivet för aktiviteterna och när i utvecklingsprocessen de genomfördes kunde dock skilja sig från hur de beskrivs i aktuella teoretiska ramverk för insatsutveckling. Kontextuella och organisatoriska faktorer spelade en viktig roll i att forma det slutgiltiga tillvägagångssättet. Vi rekommenderar fortsatt forskning om insatsutveckling från praktikers perspektiv för att vidareutveckla och validera dessa resultat. Vi uppmuntrar även socialarbetare att dokumentera viktiga detaljer i sitt utvecklingsarbete för att bygga en litteraturbas som kan stödja andra praktiker som utvecklar insatser.

Kriminalitet bland barn och unga är ett växande samhällsproblem, där allt yngre rekryteras. För att motverka denna negativa utveckling kan skolan som arena vara betydelsefull för att främja en positiv utveckling och hälsa, samt tidig upptäckt av normbrytande beteenden. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur de skolsociala professionerna i form av socialpedagoger och skolkuratorer beskriver sina erfarenheter och upplevelser gällande skolans brottsförebyggande arbete, med fokus på elevers delaktighet. Studien genomfördes med fyra semistrukturerade intervjuer varav en utfördes som en fokusgruppsintervju. Sammanlagt deltog sex skolsociala professioner, från både privat och kommunala skolor, med olika antal yrkesverksamma år i tjänsten. Studiens material analyserades utifrån en tematisk analys med fokus på delaktighetsbegreppet. Studiens resultat visar att de skolsociala professionerna upplever att de arbetar brottsförebyggande men att det sällan benämns i dessa termer. Samtidigt finns en utmaning i att agera på riskfaktorer. Vidare lyfts vikten av goda relationer och trygga vuxna i skolans brottsförebyggande arbete, där professionernas anmälningsskyldighet kan utgöra ett hinder. De beskriver även vikten av samverkan mellan professioner och vårdnadshavare. Resultatet visar även på hinder och utmaningar i både organisationer och samverkan. Baserat på resultatet visar det på betydelsen av ett relationellt arbete, risk- och skyddsfaktorer och skolans brottsförebyggande arbete för att unga ska främja en positiv utveckling. I studiens resultatdiskussion framgår betydelsen av att arbeta med risk- och skyddsfaktorer samt ett relationellt arbete. Vidare implikationer för det sociala arbetet i skolan är vikten av elevdelaktighet för att stärka det brottsförebyggande arbetet.

Gang crime is currently seen as one of the biggest societal problems in Sweden, which has led to new political measures and a large media focus. The aim of this study has been to analyze how outreach workers describe the media and political discourse of youth in stigmatized areas linked to gang crime, using qualitative method. We also wanted to study outreach workers opinions on what significance this might have on social work as well as on youth in stigmatized areas. Our theoretical framework is based on Erving Goffmans theory on stigma and Loïc Wacquants theory on territorial stigmatization. The outreach workers we interviewed are critical of the media and the politicalportrayal of youth in disadvantaged areas, claiming it being harsh and stigmatizing as it overlooks the structural causes behind entering a criminal lifestyle. In their opinion there is a risk that the media reinforces stereotypes and further social marginalization and segregation. They also believe that territorial stigmatization might have a negative effect on young people's perspective of their self-image and future possibilities. The result showed different opinions regarding the ethical implications and effectiveness of tougher political measures. An increased cooperation between social services and police might jeopardize the trust for agencies which can affect the relationship building between fieldworkers and marginalized youths.

Syftet med denna studie var att undersöka socionomers yrkeserfarenheter med ungdomar som begår brott och vilka faktorer de uppfattar kan påverka ungdomarna till att begå brott. Studien har även som syfte att undersöka hur socionomerna arbetar med dessa ungdomar och hur samarbetet med andra aktörer ser ut. För att besvara detta har kvalitativ metod använts och fyra socionomer varav tre fältassistenter och en socialsekreterare har intervjuats. Teorierna som använts till denna studie var teorier om sociala band, systemteori, liberala förklaringar, och konsumtionssamhället. I resultatet av studien framkom teman om social miljö och skola, utanförskap och statusjakt, sociala medier och musik och hemförhållanden som faktorer som socionomerna uppfattade som riskfaktorer för att ungdomar begår brott. Teman som uppkom om socionomernas arbete med detta var socionomernas arbete med ungdomarna och samarbetet med andra aktörer, och samarbete och stöd till föräldrar. Det framkom vidare av resultatet att det ibland finns svårigheter i arbetet och att barnets bästa inte alltid kom i första hand, samt att samarbetet med andra aktörer ibland inte fungerade som tänkt., The purpose of this study was to examine social workers' professional experiences with young people who commit crimes and what factors they perceive can influence the young people to commit crimes. The study also aims to investigate how the social workers work with these young people and what the collaboration with other actors looks like. To answer this, a qualitative method has been used and four social workers, three of whom are field assistants and one social secretary, have been interviewed. The theories used for this study were theories of social ties, systems theory, liberal explanations and the consumer society. The results of the study revealed themes of social environment and school, exclusion and status hunting, social media and music, and home conditions as factors that the social workers perceived as risk factors for young people committing crimes. The themes that arose about the social workers' work in this area were the social workers' work with young people and cooperation with other actors, and cooperation and support for parents. It also emerged from the results that there are sometimes difficulties in the work and that the best interests of the child did not always come first, and that the collaboration with other actors sometimes did not work as intended.

Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt gotländska ungdomars nedärvda och förvärvade kulturella och ekonomiska tillgångar, samt utbildningstillgångar påverkat deras utbildningsstrategier när de gjort sitt gymnasieval. Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kulturellt och ekonomiskt kapital, utbildningskapital och utbildningsstrategier har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens material består av en kvantitativ enkätundersökning, som avsåg behandla gotländska ungdomars gymnasieval under tidsperioden 2021–2023. Svarsfrekvensen låg på 375 respondenter. Analysmetod har varit univariat analys för att bearbeta data. Resultatet i studien visar att ungdomarnas nedärvda och förvärvda tillgångar påverkar deras gymnasieval. Främst handlar det om samband mellan föräldrarnas utbildningstillgångar, i förhållande till deras barns kulturella praktiker och/eller ekonomiska tillgångar i deras val av gymnasium och motivering till det.

Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i attityder gentemot gängkriminalitet bland svenska ungdomar. Vidare syftade studien till att undersöka huruvida det finns attitydskillnader baserat på skillnader i mediekonsumtion i form av traditionella och sociala medier. Studien undersökte även om att bo i stads- eller landsbygdsmiljö modererade dessa effekter. Studien utfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på ungdomar i Sverige. Urvalet bestod av två skolor i stadsmiljö (N = 68) och en skola i landsbygdsmiljö (N = 32). Studien fann inga statistiskt signifikanta skillnader i attityder mot gängkriminalitet beroende på medial nyhetskälla. Vidare fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader i attityder mot gängkriminalitet beroende på om ungdomarna kom från stads- eller landsbygdsmiljö. Slutligen kunde studien inte heller identifiera några statistiskt signifikanta skillnader när associationen mellan attityder mot gäng och medial nyhetskälla modererades av stads- eller landsbygdsmiljö. Det fanns således inga attitydskillnader mot gängkriminalitet beroende på ungdomars mediakälla eller omgivning., The aim of the study was to investigate differences in attitudes towards gang criminality amongst Swedish youth. Furthermore, the study aimed to investigate whether there were differences in attitudes based on differences in media consumption in the form of traditional and social media. The study also investigated whether living in an urban or rural environment moderated these effects. The study was performed through a quantitative web survey of youths living in Sweden. The sample consisted of two schools in an urban environment (N=68) and one school in a rural environment (N=32). The study found no statistically significant differences in attitudes towards gang criminality depending on medial news source. Additionally, there were no statistically significant differences in attitudes towards gang criminality in the rural and urban samples. Lastly, the study was unable to identify any statistically significant differences when the association between attitudes towards gangs and media source was moderated by rural or urban environment. There exist no differences in youth attitudes towards gang criminality depending on news source or urbanicity.

Denna studie utforskar inverkan av öppna fritidsaktiviteter som drivs av organisationen Unga Örnarpå unga människors holistiska utveckling och den sociala hållbarheten, med särskilt fokus påkommunen Järfälla, Sverige. Genom en undersökning som omfattar individuella intervjuer meddeltagare och en omfattande översyn av relevant litteratur, undersöker forskningen hur dessaaktiviteter bidrar till deltagarnas sociala välbefinnande. Studiens resultat belyser den avgörande roll som Unga Örnars öppna fritidsaktiviteter spelar för attfrämja en känsla av gemenskap, tillhörighet och egenmakt bland deltagarna. Dessa aktiviteter utgörinte bara utrymmen för fritid och rekreation utan fungerar också som plattformar för socialinteraktion, färdighetsutveckling och personlig tillväxt. Dessutom är de instrumentella för att främjasocial inkludering, överbrygga kulturella klyftor och skapa en stödjande miljö som främjar positivungdomsutveckling. Vidare understryker forskningen den förebyggande aspekten av sådana initiativ för att minskaungdomsbrottslighet, reducera sociala klyftor och förbättra samhällets sammanhållning. Genom attengagera unga människor i konstruktiva och meningsfulla aktiviteter fungerar dessa aktiviteter somskyddsfaktorer mot riskbeteenden och samhällelig marginalisering. På så sätt representerar de ettproaktivt tillvägagångssätt för att adressera samhälleliga utmaningar och främja social hållbarhetgenom att investera i ungas välbefinnande och potential. Slutligen belyser studien betydelsen av öppna fritidsaktiviteter som tillhandahålls av Unga Örnar somkatalysatorer för positiv ungdomsutveckling och samhällssammanhållning i kommunen Järfälla. Denunderstryker behovet för beslutsfattare, samhällsledare och intressenter att erkänna och stödja denavgörande rollen för sådana initiativ för att bygga motståndskraftiga, inkluderande och socialt hållbarasamhällen., This study explores the impact of open recreational activities organized by the Unga Örnar (YoungEagles) organization on the holistic development of young people and social sustainability, with aparticular focus on the municipality of Järfälla, Sweden. Through a survey that includes individualinterviews with participants and a comprehensive review of relevant literature, the research examineshow these activities contribute to the participants social well-being. The findings of the study illuminate the pivotal role played by Unga Örnar's open recreationalactivities in fostering a sense of community, belonging, and empowerment among the participants.These activities not only provide avenues for leisure and recreation but also serve as platforms forsocial interaction, skill development, and personal growth. Moreover, they are instrumental inpromoting social inclusion, bridging cultural divides, and nurturing a supportive environmentconducive to positive youth development. Furthermore, the research underscores the preventive aspect of such initiatives in mitigating youthdelinquency, reducing social inequalities, and enhancing societal cohesion. By engaging youngindividuals in constructive and meaningful pursuits, these activities serve as protective factors againstrisk behaviors and societal marginalization. Thus, they represent a proactive approach to addressingsocietal challenges and promoting social sustainability by investing in the well-being and potential ofthe younger generation. In conclusion, the study highlights the significance of open recreational activities provided by UngaÖrnar as catalysts for positive youth development and social cohesion in the municipality of Järfälla.It underscores the imperative for policymakers, community leaders, and stakeholders to recognize andsupport the vital role of such initiatives in building resilient, inclusive, and socially sustainablecommunities.

This essay aims to explore in what way a biased reporting from the media can contribute to a weakening trust among youngsters that politicians can solve problems existing in Sweden as a growing percentage either partly or fully believes are the case. This is stated in a poll issued by the company Ungdomsbarometern AB. During the last year the percentage has risen nine percentiles to 56 % of youngsters aged 15 – 24. In an empirical study the news coverage regarding gang violence in the Swedish news distributors Aftonbladet and SVT is studied under the period September 4 – October 4. The study shows that perspectives in the news coverage that are leaning towards a descriptive an reactive manner as well as descriptions of gangs and gang members are hugely overrepresented. These angles accounts for between 50 and 67 percent of all studied publications. On the other hand perspectives that are more proactive and geared towards possible solutions or alleviations to the crisis with gang violence are very much underrepresented. These perspectives accounts for less than 20 percent of all studied publications. The results of the studies is then analyzed through the filter of the British sociologist Steven Lukes so called third dimension of power – that is power without conflict between parties and without intention, a sort of “power over thought”, maintained somehow by the continuing prevalence of the existing ongoing social order (to put it very briefly). Seen through the lens of Lukes conception of power it is then argued in the essay that it does matter how events in society are described in the media. A strongly biased media coverage of an issue in society does exercise an element of mind over thought and might, drawing on Lukes conception of power, contribute to perhaps some extent to an image among the public that the politicians doesn’t have control over the situation with gang violence and thus trust in what politicians could achieve might begin to erode. In the e, Denna uppsats har som mål att utforska på vilket sätt en vinklad nyhetsrapportering från media kan bidra till ett minska förtroende hos ungdomar till att politiker kan lösa problem som finns i Sverige, något som en växande procentandel antingen delvis eller helt anser är fallet. Detta är resultatet av en enkät gjord av företaget Ungdomsbarometern AB. Under det senaste året har procentandelen ökat med nio procentenheter till 56 % av ungdomar i åldern 15 – 24 år. I en empirisk studie av Aftonbladets och SVT nyhetsbevakningen av gängkriminalitet undersöktes publiceringar under perioden the period September 4 – 4 Oktober. Undersökningen visar att perspektiv i nyhetsbevakningen som är deskriptiva och reaktiva , liksom perspektiv där gäng och gängmedlemmar beskrivs är starkt överrepresenterade. Dessa vinklar står för mellan 50 och 67 procent av alla studerade publiceringar. Å andra sidan är perspektiv som är mer proaktiva och inriktade mot möjliga lösningar eller lindringar av gängvåldskrisen starkt underrepresenterade. Dessa perspektiv står för mindre än 20 procent av alla studerade publiceringar. Resultatet av studien analyseras sedan genom användandet av den brittiske sociologen Steven Lukes så kallade tredje maktdimension, det vill säga makt utan konflikt mellan parter och utan intention – en slags ”makt över tanken”, upprätthållen på sätt och vis genom det fortgående upprätthållandet av den rådande pågående sociala ordningen (mycket kort sammanfattat). Sett genom Lukes “maktlins” argumenteras det sedan i uppsatsen för att det faktiskt spelar roll hur händelser I samhället beskrivs I media. Baserat på Lukes maktbegrepp kan en starkt vinklad mediebevakning av en samhällsfråga utöva en slags makt över tanken och kanske i viss utsträckning bidra till en bild hos allmänheten att politiker inte har kontroll över situationen med gängkriminalitet, och därmed kan tilltron till vad politiker kan tänkas kunna uppnå börja erodera. I denna uppsats argumenteras det för att sa

This master´s thesis is a qualitative study that examines reader leaders’ experiences of Shared Reading with children and young people aged 11-17 years. Ten reader leaders were interviewed about their arguments to work with Shared Reading with children and teenagers and whether they feel that Shared Reading contributes to increased engagement in reading among the young people they have met. The study also examines what motives the reader leaders have for working with Shared Reading in schools and if they see any problems or difficulties when working with Shared Reading in schools. To shed light on the work with Shared Reading in libraries and schools, the theory of practice architectures has been used. I conducted a qualitative interview study with ten informants. The qualitative results were analysed with content analysis.The results shows that the informants emphasize that reading aloud makes the texts accessible, even to those who are inexperienced or unwilling to read. The informants states that it gives participants a feeling of being accepted regardless of previous experiences of reading. The social context is an important part of Shared Reading. The informants appreciate the joint meaning-making and that the participants help each other to understand a text. The fact that everyone's voices are important in the group is inclusive, and to do things together in a group promotes reading engagement. Shared Reading is a method that promotes reading, but joint reading also promotes the participants' personal development and group relationships. Informants emphasize that the young participants see that people's differences and different opinions are good, and that they practice arguing and accepting the participants' different opinions. Thus, Shared Reading can promote the group's relationships and be a way of working for democratic values. Furthermore, this study shows many benefits for libraries to collaborate with schools through Shared Reading. In outreach work t

Since the beginning of the 1990s, the occurrence of mental illness amongst youth has more than tripled and is still on the rise. Mental illness is most common amongst adolescent girls. With a focus on risk and protective factors, the aim of this study is to examine how adolescents’ mental illness, here defined as self-assessed psychological and psychosomatic complaints, co-varies with school, in terms of participation, teacher support, and passing grades. Statistical analyses were based on cross-sectional data collections on ninth graders from the Stockholm School Survey the years 2012–2022. The results show that adolescents who experience a higher degree of participation, support from teachers and have passing grades in the three core subjects, report lower levels of mental illness. Support from teachers has a strong association with low reports of mental illness for both genders but in general the results show some gender differences. Implications for policy, practice and future research are discussed.