Search

Studiens syfte är att undersöka förskollärares arbetssätt kring surfplattor i verksamheten. För att få svar på vårt syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka arbetssätt med surfplattor utför förskollärare i verksamheten? Vilka eventuella möjligheter/hinder upplever förskollärare med att använda surfplattor i sin dagliga verksamhet? Den tidigare forskning vi tagit del av synliggör förskollärares arbetssätt med surfplattor samt deras förhållningssätt till verktyget. Studien bygger på en kvalitativ metod där det har utförts observationer av två förskollärare som arbetar på samma förskola i Halland. Studiens teoretiska utgångspunkt som använts för att analysera resultatet är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade förskollärarnas olika arbetssätt kring surfplattor, deras inställning till verktyget samt hur verktyget kan användas som ett hjälpmedel i verksamheten. Slutligen visar studiens slutsats att förskollärares arbetssätt kring surfplattor kan påverkas av olika faktorer, även hur surfplattor kan implementeras till förskollärares fördel. Slutsatsen vidrör även de bristande kunskaper förskollärare besitter om verktyget och den fortbildning de upplever att de vill få ta del av.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utevistelse samt sin roll vid lek och samspel under denna. Studien utgår från en kvalitativ metod där sex yrkesverksamma förskollärare intervjuats för datainsamling. Utifrån den insamlade datan har en tematisk analys genomförts. Studiens analys har utgått från det sociokulturella perspektivet med tillhörande begrepp. I studiens resultat framkommer dels hur förskollärare resonerar om vad de anser att utevistelsen ska erbjuda barnen. Främst kopplat till barns utveckling av motorik och fantasiförmåga. Dels hur förskollärarnas roll i utomhusvistelsen är att stötta, utmana och att observera barnen under deras lek och samspel. Utöver detta innehåller resultatet i studien om förskollärarnas roll i att utforma utomhusmiljön efter barns visade intresse.

Denna studie undersöker hur förskollärare uppfattar anpassningen av förskolan för barn i behov av särskilt stöd i undervisningen och om det främjar inkludering i förskoleutbildningen. Utgångspunkten är en kvalitativ forskningsansats, där datainsamlingsmetoden utgår från semistrukturerade intervjuer och från det sociokulturella perspektivet. Informanterna som medverkar i studien är förskollärare från fem olika förskolor. Deras deltagande ger studien en mångfald av perspektiv och erfarenheter från olika pedagogiska verksamheter. Den kvalitativa datan som har framkommit i studien har transkriberats, reducerats och tematiserats. Denna metod bidrar till en rikedom av insikter som resulterar till en fördjupad diskussion om och hur förskollärare kan skapa en stödjande miljö för alla barn, särskilt till de barn som behöver extra stöd för sin utveckling och inkludering. Resultatet av studien visar på flera betydelsefulla aspekter inom förskolepedagogiken. Resultatet visar att samtliga förskollärare betonar vikten av ett nära samarbete med specialpedagog och vårdnadshavare för att skapa en helhetssyn och integrera olika perspektiv i utformningen av lärmiljöer som stödjer varje barn. En central observation är den varierande användningen av tydliggörande pedagogik, vilket indikerar behovet av variation och flexibilitet för att möta individuella behov och samtidigt främja inkludering. Slutsatsen av detta indikerar på att denna variation speglar det komplexa kravet på att balansera hänsynen till varje barns unika behov samtidigt som en inkluderande lärmiljö skapas. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet som betonar kommunikation och samspel, ger det studien en ram för att förstå hur förskollärare tillämpar tydliggörande pedagogik för att stärka kommunikation och samspel.

Studiens resultat omfattar förskollärares reflektioner kring den snabba teknologiska utvecklingen och hur det påverkar barn i förskolan. Samhällets fokus på lärplattan ifrågasätts, där studien visar vikten av att synliggöra digitala resurser som mer än bara lärplattor. Samtliga förskollärare anser att digitala resurser möjliggör för barn att utveckla digital kompetens och delta i meningsfulla aktiviteter. Vidare betonades att digitala resurser bör integreras med analogt material för att främja samspel och barns lärande. Förskollärarna menade att lärplattor och andra digitala resurser inte ska användas avskilt utan som ett komplement till traditionella aktiviteter. Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hur digitala resurser kan påverka lärandet bland barn i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod genom intervjuer med sex förskollärare och en tematisk analysmetod har använts. Resultatet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med begreppen sociala interaktioner, kulturella redskap, scaffolding, mediering och affordances. I studien diskuteras användningen av digitala resurser i förskolan samt dess möjligheter, utmaningar och tekniska hinder. Studien har bidragit till djupare förståelse om möjligheter och nackdelar kring användandet av digitala resurser i förskolan.

Inledning I förskolans verksamhet har vi gång på gång observerat de pedagoger som framförallt väljer att se och höra de barn som syns och hörs mest. Här har vi vid upprepade tillfällen sett att tysta barn faller mellan stolarna på grund av pedagogers arbetssätt och därmed varken får möjlighet till delaktighet eller inflytande. Detta blir problematiskt då samspel tillsammans med andra anses vara den mest grundläggande utgångspunkten för att det ska ske enskild utveckling. Därav anser vi att det är viktigt att tysta barn ges möjligheter till att samspela redan i förskolan så att de får likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande. Syfte I studien vill vi undersöka hur pedagoger resonerar kring tysta barns utveckling och lärande, vi vill också undersöka arbetet med att stötta tysta barn i förskolans verksamhet. Metod För att undersöka detta har vi i studien använt oss av en kvalitativ metod och skriftliga intervjuer/self report. I vår studie har det ingått åtta pedagoger med olika erfarenheter kring tysta barn. Resultat Utifrån resultatet i studien kan vi se vilken viktig roll pedagoger har när det kommer till att stötta tysta barn i förskolans verksamhet. Det är också viktigt som pedagog att hindra de konsekvenser som kan uppstå om tysta barn inte får den stöttning de behöver för att utvecklas. Vi kan utifrån vårt resultat se att pedagogernas arbetssätt och synsätt varierar. Några exempel på arbetssätten är att arbeta utifrån grupperingar, bygga trygga relationer, anpassa sin undervisningsform samt bygga upp en miljö som kan gynna tysta barn. Studien kommer också att beröra pedagogers kunskaper och hur de kan påverka tysta barns utveckling.

Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare använder estetiska lärprocesser för att gynna barnens kommunikation och samspel mellan varandra. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt och inställning är avgörande för hur estetiska lärprocesser ges plats i undervisningen. Med ett negativt synsätt gällande estetiska lärprocesser menar förskollärarna att vissa estetiska uttryckssätt utesluts, därav att förskollärare behöver vidga sina kompetenser kring estetiska lärprocesser för att gynna barnets individuella processer. Resultatet visar även att estetiska lärprocesser gynnar barns kommunikation och samspel då barnen ges möjlighet att kunna integrera med varandra. Sammanfattningsvis redovisar denna studie hur förskollärare behöver åsidosätta sina egna tankar gällande prestation och resultat, utan att fokusera på barns individuella processer samt hur de ska tillföra ett arbetssätt som bidrar till ett meningsskapande undervisningstillfälle hos barnen.

Förskollärare ska sedan 1 juli 2019 arbeta med digitala verktyg enligt läroplanen. Tidigare forskningsresultat visar att förskollärare har olika uppfattningar kring de digitala verktygens betydelse för barns utveckling. Det pågår samtidigt en samhällsdebatt bland förskollärare som diskuterar vilket syfte digitala verktyg ska ha i förskolan samt hur användandet ser ut. Det blev därmed intressant att undersöka hur förskollärare beskriver sina uppfattningar om de digitala verktygen och dess användning i förskolans kontext. Syftet i studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om digitala verktyg samt hur de beskriver användandet i undervisningssituationer. Följande frågeställningar har formulerats i avsikt att besvara studiens syfte “Hur planerar och genomför förskollärare undervisning med digitala verktyg för att stimulera barns utveckling och lärande?”, “Vilka möjligheter och/eller utmaningar upplever förskollärare med digitala verktyg i undervisningen?” och “Påverkas undervisningen med digitala verktyg av förskollärarens digitala kompetens?”. I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats med avstamp i en fenomenologisk metodansats. Vid insamlandet av data har semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare genomförts. I studien medverkar sammanlagt sex förskollärare och de arbetar på fyra olika förskolor som ingår i ett internationellt digitalt utvecklingsprojekt. De semistrukturerade intervjuerna gav förskollärarna möjligheter till att detaljerat dela med sig av sina erfarenheter, uppfattningar och kunskaper kring det undersökta fenomenet. Resultatet i studien visar att förskollärarna är medvetna om att användandet av digitala verktyg grundar sig i ett pedagogiskt syfte. Det framkommer även att förskollärarna upplever många fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningen då de anser att det gynnar barns utveckling. Samtidigt visar resultatet att det finns såväl möjligheter som utmaningar med att använda digitala verktyg i e

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syfte att synliggöra hur förskollärare använder musik i förskolemiljön och att klargöra dess syfte i undervisningen. Studiens mål är att identifiera de faktorer som påverkar användningen av musik i pedagogiska sammanhang samt att utvärdera förskollärares medvetenhet och kunskap kring ämnet. Metoden som används är kvalitativ och bygger på insamling av data från fyra förskollärare genom semistrukturerade intervjuer. Genom dessa intervjuer har vi fått förutsättningar att nå en djupare förståelse för hur musik integreras i förskolemiljön. Efter transkribering har en helhetsanalys genomförts för att sedan identifiera centrala teman. Vårt resultat presenterar flera positiva aspekter av att använda musik som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Samtidigt lyfter resultaten fram olika hinder och utmaningar som påverkar eller begränsar användningen av musik i undervisningen. Att identifiera både de positiva aspekterna och de hinder som förskollärare står inför när de integrerar musik i förskolemiljön är av stor vikt för att förstå hur detta pedagogiska verktyg kan optimeras och förbättras för barns lärande och utveckling.

I detta utvecklingsarbete har jag identifierat tre “nycklar” i musikaliskt samspel – att lyssna, leda och forma. Dessa “nycklar” baseras på mina tidigare erfarenheter av att musicera i ensemble. Utifrån dessa “nycklar” har jag utformat tre samspelsövningar – LYSSNA, LEDA och FORMA. Med syftet att undersöka hur samspelsövningarna kan påverka elevers samspel i ensemble har jag tittat närmare på hur elevers sätt att lyssna, leda och forma kan påverkas av att de jobbar med samspelsövningarna. Denna studie är kvalitativ, och i genomförandet av lektionsserien har data samlats in via enkäter (en i början av studien och en i slutet), exit tickets samt trippellogg. Varje samspelsövning tillämpades två gånger under lektionsserien. Resultatet visade att samspelsövningarna LYSSNA, LEDA och FORMA kan påverka elevers sätt att lyssna, leda och forma avseende samspel i ensemble, på flera sätt. Denna studies resultat kan ses som ett komplement till den musikundervisning på gymnasiet som fokuserar på just samspel i ensemble., In this study I have identified three "keys" in musical interaction – listening, leading and shaping. These "keys" are based on my previous experiences of playing music in an ensemble. Based on these "keys", I have designed three interaction exercises – LISTENING, LEADING and SHAPING. With the aim of investigating how the interaction exercises can affect students' interaction in an ensemble, I have taken a closer look at how students' way of listening, leading and shaping can be affected by working with the interaction exercises. This study is qualitative, and in the implementation of the lesson series, data has been collected via questionnaires (one at the beginning of the study and one at the end), exit tickets and triple log. Each interaction exercise is applied twice during the lesson series. The results showed that the interaction exercises LISTENING, LEADING and SHAPING can affect students' way of listening, leading and shaping with regard to ensemble interaction, in several ways. This study's result can be seen as a complement to music teaching at the high school/upper secondary school which focuses on interaction in an ensemble.

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna utföra en god och patientsäker omvårdnad krävs fungerande samarbete och kommunikation. Ett moment som inkluderar båda dessa kompetenser är överrapportering. En överrapportering kan till exempel ske vid skiftbyte eller när patienter förflyttas mellan avdelningar. För att säkerställa en säker omvårdnad bör sjuksköterskan överföra relevant information som underlättar för en övertagande kollega att börja sitt arbete med adekvata förutsättningar. Det finns strukturer och verktyg som underlättar detta moment och utifrån hur varierande sjuksköterskans arbete är finns det också många olika sätt att överrapportera på. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse överrapportering har för patientsäkerhet. Metod: Arbetet genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier.Resultat: Två teman identifierades, utformning av rapport och samspelet mellan sjuksköterskor. Sex faktorer visade sig ha en påverkan på hur överrapportering utförs och påverkar patientsäkerheten: Information i rapporten, typ av rapport, målbild för överrapportering, tidsram, attityder hos sjuksköterskan samt plats och miljö.Konklusion: Informationen som förmedlas vid överrapportering lägger grunden för hur sjuksköterskan lägger upp sitt arbete. Det finns många olika faktorer som påverkar överrapportering och patientsäkerheten. Hur man utformar rapporten samt hur samarbetet och samspelet mellan sjuksköterskorna fungerar har visat sig ha stor betydelse för hur patientsäker omvårdnaden blir.

I förskolan finns det barn som av olika anledningar har svårt i leken. Denna studie har i syfte att belysa hur ett organiserat arbetssätt kan främja och stötta de barn som har svårigheter i lek. Det arbetssättet är speciella lekgrupper. För att synliggöra hur arbetet med speciella lekgrupper kan organiseras har en kvalitativ studie genomförts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex pedagoger i två olika kommuner för att få pedagogernas uppfattningar om arbetet, samt urskilja eventuella möjligheter och utmaningar. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen; proximal utvecklingszon, medierande redskap och scaffolding, analyserades resultaten. I resultatet framkommer att leken har en väsentlig roll för barns utveckling samt att redskap och lekmaterial bidrar till samspel och en inkluderande lek. Pedagogerna har en närvarande roll som stöttar och stärker barnen i det sociala samspelet. Resultatet synliggör att arbetet med lekgrupper har sina utmaningar, såsom tid- och personalbrist. Pedagogerna lyfter flera fördelar och möjligheter med sitt arbete kring speciella lekgrupper. En slutsats är att det är av stor vikt att barn med svårigheter i lek får tillgång till en miljö där de med hjälp av omgivningen kan få stöttning i sin lekutveckling., In Early Childhood Education and care (ECEC), there are children who, for various reasons, find it difficult to play. The purpose of this study is to highlight how an organized way of working can promote and support children who have difficulties in play. That way of working is special play groups. In order to make it visible how the work with special playgroups can be organized, a qualitative study has been carried out. Semi-structured interviews were conducted with six pedagogues in two different municipalities to get the pedagogues' perception of the work and to see any opportunities and challenges. Using the socio-cultural perspective and the central concepts; proximal development zone, mediating tools and scaffolding, the results were analyzed. The results show that play has an essential role in children's development and that tools and play materials contribute to interaction and inclusive play. The educators have a present role that supports and strengthens the children in the social interaction. The result makes visible that work with playgroups has its challenges, such as a lack of time and staff. The educators highlight several advantages and opportunities with their work around special playgroups. One conclusion is that it is of great importance that children with play difficulties have access to an environment where they can receive support in their play development with the help of the environment.

Syftet med denna undersökning är att bidra med mer kunskaper om hur flickor respektive pojkar i fem- till sexårsåldern tar sig an en bygg- och konstruktionsuppgift, samt undersöka om detta skiljer sig åt mellan könen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ, designbaserad metodansats, där en konstruktionsuppgift har designats och genomförts med två flickgrupper och två pojkgrupper, med totalt tre barn i varje. Data samlades in genom passivt deltagande observationer med videoinspelning, där empirin sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att barnen i aktiviteten interagerar med varandra på olika sätt för att lösa uppgiften, där samtliga barn väljer att göra individuella konstruktioner. De flesta barnen påbörjar sina konstruktioner utan att synliggöra en föregående design, och det visar sig vara en utmaning för dem att reflektera över den konstruktion de skapat. Slutligen blir det tydligt att både flickor och pojkar närmar sig aktiviteten på ett nyfiket sätt, där de utforskar aktivitetens material och verktyg, samt deras potentiella funktion och användningsområden, där det estetiska blir viktigt under konstruktionsaktiviteten. En slutsats som går att dra är att det går att se få skillnader i hur flickor respektive pojkar tar sig an konstruktionsuppgiften, där de skillnader som ändå uppmärksammas snarare är individ- och kontextberoende än beroende av genus., The purpose of this study is to contribute more knowledge about how girls and boys aged five to six years approach a technical task. The study was conducted using a qualitative, design-based method approach, where a construction task was designed and carried out with two groups of girls and two groups of boys, with a total of three children in each group. Data was collected through passive participant observations with video recording, and the empirical data was subsequently analysed using thematic analysis. The results show that the children interact with each other in different ways to solve the task, with all children choosing to create individual constructions. Most of the children begin their constructions without revealing a prior design, and it was a challenge for them to reflect on the construction they created. Finally, it becomes clear that both girls and boys approach the activity in a curious manner, exploring the materials and tools of the activity, as well as their potential functions and uses, with aesthetics playing an important role during the construction activity. One conclusion that can be drawn is that there are few differences in how girls and boys approach the construction task, and any differences that are noticed are more individual and context dependent.

Denna studie riktar in sig på pedagogers uppfattningar om hur de agerar i barns lek för att stödja barns språkande. Vi har utfört en kvalitativ studie med fyra icke-deltagande observationer på fyra olika förskolor och fyra semistrukturerade intervjuer utifrån vår pilotstudie på två olika förskolor. Analysen är genomförd med fokus på pedagogers uppfattningar om hur verksamma pedagoger i förskolan interagerar med barn i lek med sitt språkande för att främja och stödja barns språk. Studien tar utgångspunkt i två frågeställningar: Hur beskriver pedagoger att de använder sitt eget språkande när de deltar i barns lek, samt på vilket sätt deltar pedagoger i barns lek på förskolor. För att uppfylla vårt syfte utgår analysen från en teoretisk tematisk analysmetod med teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar på att pedagoger anser att det är viktigt med kunskap om barns och vuxnas samspel och en eftertanke med hur de talar med barnen för att det ska ge ett språkligt lärande och berika barns ordförråd. Pedagogerna framhåller att de har en ambition om att språkstarka barn kan leka själva medan barn med en mindre vokabulär behöver mer stöttning av de vuxna, vilket resulterar i att pedagogerna stöttar upp med sitt språkande med barn som inte är språkstarka. En övergripande slutsats i vår studie är att intervjuerna och observationerna har gett oss olika inblickar av var ambitionen ligger och hur det kan se ut i verksamheterna. Pedagoger i intervjuerna har pratat utifrån deras egen kompetens, målmedvetenhet och språkligt förhållningssätt, medan några av observationerna har visat på pedagoger som inte använt ett främjande förhållningssätt för att skapa dialoger och språkliga sammanhang, Betyg i Ladok 240527.

Uppsatsen undersöker socialpedagogiskt arbete med skolhundar som del av skolsocialt arbete. Syftet är att undersöka hur skolhundar används som metod för elever med särskilda behov eller bekymmersamma livsvillkor samt vad skolhunden bidrar med i klassrummet. Undersökningen har en öppen etnografisk ansats med fältstudier under fyra heldagsobservationer på två grundskolor i olika kommuner i Västsverige. Totalt deltog en speciallärare/hundförare, en hundförare på lärardirektiv och tre skolhundar fördelat på två skolhundsteam. Därutöver åtta elever i åldern sex till 14 år. Samtliga deltog i skolhundsinsatsen utifrån behov av extra stöd i relation till mål av kunskapsmässig, social, emotionell, kognitiv eller utvecklingsmässig karaktär. Vid observationerna användes observationsschema och fältnotiser. Den etnografiska analysen tog stöd av Goffmans dramaturgiska perspektiv och stigmateori. Resultatet visar att skolhundar bidrar till situationer där skolarbete kan utföras. De bidrar också till att alternativa roller och samspelsmönster uppstår och upprätthålls där både elever, föräldrar och lärare får alternativa sätt att hantera känslor och komma in i klassrummet. Empirin indikerar således att skolhundar har positiv inverkan på välmående och motverkar stigmatiserande processer såväl som ökar skolnärvaro och deltagande i skolarbete. Skolhundar och icke-traditionella insatser bör därför kunna appliceras i större utsträckning. Resultaten kan användas vid identifiering av andra målgrupper för insatsen och vid utformande av gemensamma riktlinjer. Under studien väcktes frågor om huruvida skolhundar maskerar brister i organisation och ledningsansvar samt huruvida skolhundarna påverkar skolpersonalens välmående och arbetsvillkor. Detta utgör rekommendation för framtida forskning. Avslutningsvis förs en reflektion om djurvälfärd och en reflektion om metodkritik.

The aim of this intervention study is to investigate the use of concept maps as a pedagogical tool to promote discussions around subject-specific concepts in history education. Additionally, the study seeks to explore students' experiences with using concept maps. The intervention study is implemented with fourth-grade pupils. This study answers the following questions: · In what ways can concept maps facilitate discussions around subject-specific concepts? · How do pupils experience the work with concept maps? · What is the relationship between the collected material and pupils' experiences? The intervention study employs a Lesson Study approach and incorporates two qualitative methods: observations, group interviews, and analysis of both first and second text-talk sessions between nine pupils in two groups. The study's theoretical framework is based on concept maps, participation, and interaction. Participation has been divided into three different levels based on the collected material to facilitate the analysis. The levels of participation in the study are categorized as follows: at the first level, pupils remain silent and passively attend the conversation, offering no personal input or opinions. Moving to the second level, pupils engage to varying degrees, sometimes affirming others' ideas without expressing their own. Finally, at the third level, pupils actively contribute to the discussion by sharing their own thoughts, expanding on others' ideas, and engaging in reciprocal dialogue. The results showed that integration of concept maps increased the students' understanding and discussion around subject-specific concepts. They could connect different concepts and analyze their relationships, indicating an improvement in their conceptual understanding and knowledge. The pupils' enhanced engagement, supported by positive experiences with concept maps, is further confirmed by discussion observations. This correlation between student experiences

Bakgrund: EU har skapat ett nytt hållbarhetsdirektiv som företag måste följa, vilket är Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Införandet av EU-direktiv har standardiserat och ökat kraven på hållbarhetsrapportering för företag, vilket innebär betydande förändringar och utmaningar i hur företag ska styra och redovisa sin verksamhet. CSRD innebär ett behovet av att integrera hållbarhet, där Malmi och Brown’s (2008) modell för Management Control System (MCS) kan tillämpas. Tidigare forskning visar att det är svårt att integrera hållbarhet i ett företag vilket gör att vidare forskning behövs för att förstå hur styrverktyg samspelar med varandra vid införande av hållbarhetsstrategier. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur MCS används i företag vid implementeringen av CSRD. Studien syftar till att bidra med insikter om hur styrverktygen samspelar vid implementeringen av CSRD samt att identifiera de specifika utmaningar som uppstår internt i företagen under implementeringsprocessen. Metod: Studien är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomfört med sju respondenter i sex företag. Intervjupersonerna ansvarar eller arbetar aktivt med CSRD i företagen. Slutsats: Företagen använder fyra av fem styrverktyg vid implementeringen. Företagens kulturella styrning är central i alla faser och ett samspel mellan fyra av de olika styrverktygen är avgörande för en framgångsrik implementering. Utmaningar inkluderar svårigheter med att samla in data, förstå omfattningen av direktivet och skapa en hållbarhetskultur i företagen., Background: The EU has introduced a new sustainability directive, known as the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which companies are required to comply with. The introduction of EU directives has standardized and increased the requirements for sustainability reporting for companies, leading to significant changes and challenges in how businesses govern and disclose their operations. CSRD necessitates the integration of sustainability, where Malmi and Brown’s (2008) model for Management Control Systems (MCS) can be applied. Previous research indicates that integrating sustainability into a company is challenging, highlighting the need for further research to understand how control tools interact with each other during the implementation of sustainability strategies. Purpose: The purpose of this study is to develop knowledge of how MCS is used in companies during the implementation of CSRD. The study aims to provide insights into how control tools interact during the implementation of CSRD and to identify the specific challenges that arise internally within companies during the implementation process. Method: This study is a qualitative study with an abductive research approach. Semi-structured interviews have been conducted with seven respondents in six companies. The interviewees are responsible for or actively involved in CSRD within the companies. Conclusion: Companies utilize four out of the five control tools during the implementation. Cultural control is central in all phases, and the interaction between four of the control tools is crucial for successful implementation. Challenges include difficulties in data collection, understanding the directive, and creating a sustainability culture within the companies.

Forskning visar att interaktiv högläsning främjar barns språkutveckling. Dock behövs fler vetenskapliga studier som handlar om hur interaktiv högläsning implementeras i den svenska förskolan. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med interaktiv högläsning. I denna kvalitativa studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Analysen av resultatet har gjorts utifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen redskap, mediering, proximala utvecklingszonen och samspel. Resultatet visar att förskollärarna förbereder och planerar den interaktiva högläsningen genom att strukturera miljön och välja material. Resultatet visar även att samtal är betydelsefullt liksom möjligheten att göra barnen delaktiga och bidra till deras språkutveckling. Dock visar resultatet att det kan vara utmanande att fånga barnens intresse i den interaktiva högläsningen. Studiens slutsats är att det är av stor vikt att förbereda och planera inför en interaktiv högläsning för att fånga barns intressen och skapa möjlighet för samspel.

I Sverige är den regionala planeringen både ung och svag i jämförelse med den kommunala. Regional planering är betydelsefull eftersom den synliggör regionala aspekter och överför dessa ner till den kommunala nivån, samtidigt innehar kommunerna en stark ställning och en hög grad av självbestämmande, framför allt genom deras planmonopol. Nya lagkrav innebär att fler regioner i Sverige omfattas av regional fysisk planering vilket innebär att de erhåller ett tydligare mandat i form av ett lagstadgat regionplaneuppdrag. Denna uppsats syftar till att skapa en ökad förståelse för samspelet mellan den regionala och kommunala planeringsnivån. Detta görs genom att undersöka vilka kommunala aspekter som beaktas i regionövergripande styrdokument och vilka regionala aspekter som beaktas på den kommunala planeringsnivån. Undersökningen genomförs i form av en fallstudie där Region Skåne är det utvalda fallet. Centrala begrepp såsom organisationsstruktur, aktörer, ansvarsfördelning samt nätverk har utgjort studiens teoretiska ramverk för att öka förståelsen för förhållandet mellan de två skalnivåerna. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ dokumentstudie och semi-strukturerade intervjuer. Empirin består av Skånes Regionplan, två kommunala översiktsplaner samt erfarenheter och beskrivningar från tjänstepersoner inom kommunal och regional verksamhet. Vidare har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att analysera empirin. Analysen visar att kommunernas roll, tillhörighet och organisation har en betydande påverkan över dels vilka kommunala aspekter som återspeglas på regional nivå, dels vilka regionala aspekter som överförs till den kommunala nivån. Det råder en ojämn fördelning i Skåne där de större kommunerna i länets västra del beskrivs ha ett stort utrymme att arbeta ochpåverka regionala frågor, vilket leder till att de är mer framträdande i Skånes regionplan. I kontrast till detta bedöms mindre kommuner ha begränsade resurser att dels synliggöra

Syftet med studien var att beskriva hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation [TAKK] förekommer i förskolans utbildning utifrån förskollärares beskrivningar. I studien användes kvalitativ metod tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades och utifrån intervjuerna synliggjordes tre teman vilka var hur TAKK används i olika situationer, kunskap och utbildning om TAKK och barnens möjlighet till att kommunicera. Studiens resultat visar att TAKK används inom förskolan som ett stödjande hjälpmedel för barns kommunikation och språkutveckling. Medverkande förskollärare var positivt inställda till användandet av verktyget och förskollärarna beskriver hur det används samt med vilka. Vidare visade studiens resultat att somliga förskollärare sett tecken användas av barn i den fria leken. Slutsatserna av resultatet var att kunskaper och utbildning om kommunikationsformen är meningsfullt. Detta för att bristande kunskaper leder till att barnen inte får alternativa sätt att kommunicera på. Ytterligare visade resultatet att verktyget stödjer barn i olika sammanhang. Förskollärarna påtalade att barn kunde använda TAKK för att bland annat förmedla om sådant de ville äta.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av litteraturval och samtal i samband med högläsning för att främja barns språkutveckling. Frågeställningarna som besvarats är: Hur beskriver förskollärare sina litteraturval i samband med högläsning i syfte att främja barns språkutveckling? Hur beskriver förskollärare arbetet med att skapa förutsättningar för samtal i samband med högläsning i syfte att främja barns språkutveckling? För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där centrala begrepp för teorin har varit utgångspunkt vid analysarbetet. Resultatet visar att barns intresse ofta beskrivs som utgångspunkt i valet av litteratur och att det är betydande att anpassa litteratur efter barngrupp och deras behov. De intervjuade förskollärarna är överens om vikten av att samtala och att ställa öppna frågor om bokens handling för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar också att förskollärarna anser att det är betydande att tillvarata barns samspel under högläsningen eftersom barn tenderar att utveckla sitt språk tillsammans med andra.

Sammanfattning Studiens syfte var att med utgångspunkt i speciallärares berättelser undersöka organisatoriska förutsättningar för samspel mellan elever som läser inriktning ämnesområden inom anpassade skolformer. Studien tar utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Data samlades ingenom semistrukturerade minigruppsintervjuer och bearbetades genom tematisk analys. Urvaletbestod av 13 speciallärare som arbetar med elever som läser ämnesområden. Studien visar att elevernas samspel oftast uppstår i situationer med gemensamt fokus kring ett objekt eller en aktivitet, enligt speciallärarna. Personalens förhållningssätt, lärmiljöns utformning, tillgängliga kommunikationsstöd och trygghet nämns som viktiga förutsättningar för att möjliggöra elevernas samspel. En viktig aspekt gällande elevernas samspel kring undervisningens innehåll, som studien tar upp, är undervisningens angelägenhet för eleverna, samt tydliga pedagogiska utgångspunkter. Utmaningar i organiserandet av elevernas samspel handlar oftast om tillgänglighet, exempelvis finns få gemensamma ytor eller grupprum. En annan utmaning är att i en situation krävs det att personalenär aktiv, stöttande och initierar samspel medan andra situationer kräver att personalen backar undan och iakttar. En faktor som försvårar personalens arbete kring elevernas samspel är, enligt våra deltagare, brist på tid för gemensamma möten och planering. En försiktig hypotes är att den andrafaktorn som kan hindra personalens arbete, särskilt när det gäller samsyn kring pedagogiska frågor, är avsaknad av gemensamt pedagogiskt språk.

Studien syftade till att bidra med kunskap om hur förskolläraren ser på barns möjligheter att utveckla fonologisk kompetens genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Studien genomfördes som en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare i en inlandskommun i Norrland. Den teoretiska utgångspunkten baserades på ett sociokulturellt perspektiv och empiriskt material analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell och sociokulturell teori. Utifrån studien framkommer det att förskollärarna anser att musikalisk verksamhet är en viktig del i barns språkutveckling och de ser möjligheter att bidra till barns fonologiska språkutveckling genom musiska aktiviteter. Sång, rörelse, rim, rytm och ramsor förekommer i både planerad och spontan undervisning. Varierande undervisningsformer upplevs som betydelsefulla, dels för att kunna fånga barns intresse och nyfikenhet, dels för att kunna möta barnen utifrån deras erfarenheter. Det råder en samstämmighet bland förskollärarna över att rim och ramsor är det som lockar barnen mest. Majoriteten av förskollärarna upplever dessutom att rim och ramsor är särskilt gynnsamt för barns fonologiska språkutveckling. Musikaktiviteter, med en bred variation som fångar barnens nyfikenhet, kan efter genomförd studie förstås som en nyckel som stimulerar barnens tillägnande av fonologiska färdigheter.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares perspektiv på förskolegården som lärmiljö, vilka möjligheter eller begränsningar de uppfattar finns samt vilken betydelse de upplever att förskolegården som lärmiljö har för barns lärande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare från två olika kommuner har deltagit. En kvalitativ forskningsmetod har använts där inspelade intervjuer genomförts och därefter transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna i analysen av empirin är utifrån Säljös (2014) perspektiv på det sociokulturella perspektivet där begreppen kommunikation, samspel, fysiska artefakter och mediering är i fokus. Utifrån våra frågeställningar visar resultatet i förskollärares berättelser att de lyfter fram sin egen roll som den mest betydelsefulla faktorn för att barns lärande ska gynnas och synliggöras i mötet med det material som finns på förskolegården. Förskollärare lyfter också fram att delaktighet, lyhördhet och kreativitet kan ge barn möjlighet att erfara och lära i samspel och kommunikation med fysiska artefakter. Det framkommer också att hur delaktiga och aktiva förskollärare är på förskolegården kan möjligtvis bero på antalet barn.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare ser på tamburen som lärmiljö. Tamburen är en integrerad del av förskolans verksamhet där barnen både kan utveckla nya förmågor och stärka sina relationer med andra barn och vuxna. Därmed blir en harmonisk atmosfär i tamburen eftersträvansvärd, då det ökar möjligheten till ömsesidighet i interaktionen. Dock uppfattas tamburen ofta som en rörig och stressig miljö där det inte existerar stort utrymme för samspel med andra. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lärare som bidrog med sina erfarenheter av tambursituationen. Resultatet analyseras utifrån sociokulturell teori och centrala begrepp för föreliggande studie: scaffolding, den proximala utvecklingszonen, barn som medmänniskor, vuxna vet bättre och barn är irrationella. Studiens resultat visar att lärarens roll är viktig för att skapa en pedagogisk atmosfär som gynnar barns samspel och lärande i tambursituationen. Resultatet av studien visar dessutom att tidsbrist och stress anses ha påverkan både på samspelet och atmosfären i tamburen. Konsekvensen av detta kan vara att lärande i tamburen riskerar att falla mellan stolarna. Studiens pedagogiska implikationer belyser vikten av samsyn i arbetslaget där barnets perspektiv och bästa bör utgöra grunden för det pedagogiska arbetet i förskolan.

Bakgrund: Ökad invandring i Sverige har ökat tolkbehovet i vården. Vid avsaknad av tolk används familjemedlemmar och tvåspråkig vårdpersonal som tolkar samt icke-verbal kommunikation, vilket påverkar kommunikation på olika sätt. Syfte: Att belysa betydelsen av tolksituationen inom hälso- och sjukvård avseende samspelet mellan patient, familjemedlemmar och sjuksköterska. Metod: Litteraturstudie med integrerande analys av tio studier utförda i Sverige. Resultat: Fem kategorier identifierades; Tolken som en bro till personcentrerad omvårdnad, faktorer av vikt för översättning av information, vikten av icke-verbal kommunikation i tolksituationen, att känna tillit till i tolksituationen, patient och familjemedlemmars önskan om att påverka tolksituationen. Slutsats: Sjuksköterska behöver ta hänsyn till patientens preferens för tolk och ha kunskap om transkulturell omvårdnad i tolksituationen för att ge holistisk och personcentrerad omvårdnad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ser på betydelsen av den fysiska miljön för att främja barns språkutveckling och hur de arbetar för att skapa språkfrämjande miljöer. Studien baseras på en kvalitativ metodansats och har utförts genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Analysen av resultatet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för barns språkutveckling då den bidrar till samspel och kommunikation. Det visar sig också att förskollärare bidrar till att utforma dessa miljöer och använder språkliga hjälpmedel som stöd i miljön. Studiens slutsats är att en närvarande pedagog är den viktigaste faktorn till barns språkutveckling.

Studiens syfte är att undersöka hur läroplanen för förskolan definierar inkludering för alla barn samt hur det tolkas och realiseras i praktiken, i relation till ramfaktorer. Inkluderingsbegreppet i styrdokument skrivs tolkningsvis fram, något ospecifikt och samtidigt poängterar inkludering för alla barn. Tidigare forskning skriver fram att begreppet inkludering relateras till anpassning för alla barn oavsett behov och förutsättningar. Förskollärare och rektorer är relativt eniga om den komplexa kontext gällande inkludering, som befinner sig i förskolan samt att ramfaktorer påverkar det dagliga arbetet. Samtidigt finner vi ett behov av mer forskning inom ramfaktorers betydelse i förskolan och befintlig forskning är något äldre. Studien är kvalitativ med intervjuer utifrån ett läroplans- och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Vidare i studien skildrar diskussion och analys en sammanfattning om inre och yttre faktorer och att det är avgörande för alla barns utveckling och lärande. Denna studie riktar sig till de intresserade av förskolans praktiska utmaningar och inkluderingsarbete.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barnboken och högläsningens betydelse i relation till barns lärande och utveckling. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och är en kvalitativ studie. För att undersöka vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod när vi intervjuat förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att barnböcker är viktiga för barn och förskolans verksamhet och att böcker kan bidra till mer än bara ny kunskap för barnen. Det framkommer att de anordnar högläsning vid olika tillfällen och har olika erfarenheter kring att arbete med en bok som tema. För att analysera resultatet har vi utgått ifrån centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen av studien är att barnboken kan fungera som ett verktyg till barnens utveckling och lärande, samt bidra med ett sätt att samspela och varva ner sig kring.

Syftet med denna studie var att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn hade inverkan på barns utelek ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien som vi har genomfört är en kvalitativ studie och vår valda metod är observationer, detta med hjälp av ett observationsschema. Studien genomfördes på två olika förskolor med sammanlagt sjutton pedagoger och trettio barn. Det insamlade datamaterialet analyserades genom en tematisk analys där olika teman uppstod utifrån våra observationer, vilket är någonting som redovisas i resultatdelen. Dessa teman analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet där begrepp som interaktion, bemötande och fördelning användes för att få syn på hur samspelet mellan barn och pedagog hade inverkan på barns utelek. I resultatet framkom det att pedagogers närvaro och intresse av barns lek hade stor betydelse för samspelet och en inverkan på barns utelek., Betyg i Ladok 240108.

Antalet elever med autismspektrumtillstånd som är inskrivna i grundskolan har ökat under de senaste decennierna. Detta har skapat utmaningar i skolorna när personalen ska möta de olika unika behoven hos dessa elever (Roberts & Webster, 2022). Elever med autismspektrumtillstånd som får goda förutsättningar vad gäller undervisning och miljö kan fortsätta utvecklas positivt långt upp i åldrarna (Bejerot & Nordin, 2014). Syftet med den här studien är därför att undersöka och analysera erfarenheter bland specialpedagoger och lärare om de specialpedagogiska metoder som används för att stödja elever med autismspektrumtillstånd. Erfarenheter från fyra lärare och fyra specialpedagoger har belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att lärare upplever att de har otillräckliga kunskaper kring elever med autismspektrumtillstånd. Trots detta har lärarna, genom erfarenhet, implementerat arbetssätt som fungerar för dessa elever. Struktur, tydlighet, samspel och materiellt integrerat stöd är centrala delar av de specialpedagogiska metoder som beskrivs. Behov av ytterligare fortbildningar för lärare inom autismspektrumtillstånd diskuteras. Analysen visar att specialpedagoger inte känner samma avsaknad av kunskap, men att det inte är helt självklart hur kunskaperna ska föras vidare till undervisande lärare. Vidare forskning behövs om vilka specialpedagogiska metoder som kan vara användbara för att stödja elever med autismspektrumtillstånd, samt hur dessa metoder bäst kan implementeras.

Syftet med den här studien är att undersöka olika sätt att arrangera analog och digital högläsning i förskolan. Anledningen till valet av undersökning är att vi knappt kunde hitta någon forskning om digital högläsning. Trots ett noggrant sökarbete. Sökproceduren gick till på följande sätt att vi inriktade våra sökningsresultat till doktorsavhandlingar, avhandlingar samt vetenskapliga artiklar som var granskade och märkta peer reviewed. Det vetenskapliga sökdatabaser vi sökte i var Primo, Eric, google schoolar och Diva portal. Även det mesta av forskningen om analog högläsning vi kunde hitta genom samma sökprocedur och vetenskapliga sökdatabaser riktar sig till barn i skolåldern. Den teoretiska utgångspunkten i studien är den sociokulturella teorin. Datainsamlingsmetoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide utformades och semistrukturerade intervjuer gjordes med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor Detta för att få några förskollärares syn på hur digital och analog högläsning kan arrangeras. Resultatet av undersökningen visar att flera olika syften beskrivs för att arrangera högläsning i förskolan. Majoriteten av förskollärarna nämnde språkutveckling, kreativitet och läslust. Även högläsningen som avkoppling nämndes som syfte. Alla förskollärare i studien använder sig av både analog och digital högläsning i sin undervisning. Dock visar vårt resultat att samspel mot lärande mestadels sker under arrangerad analog högläsning. Fortsättningsvis framgår det i resultatet att i den digitala högläsningen planerar förskollärarna utifrån ålder, intressen och barngruppens behov. Förskollärarna beskriver den planerade och spontana analoga högläsningen och uttrycker att den spontana analoga högläsningen får ta större del än de önskar. Resultatet visar också att barngruppernas storlek under högläsningen har betydelse för både analog och digital högläsning.

I den här studien har syftet varit att undersöka förskollärares uppfattningar angående den pedagogiska måltidens ändamål. För att undersöka syftet har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat totalt sex förskollärare från fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter har datan analyserats utifrån en teoretisk grund. Studiens teoretiska grund bygger på fyra begrepp från den sociokulturella teorin: den proximala utvecklingszonen, mediering, appropriering och interaktion. Utöver den sociokulturella teorin har vi även analyserat datan med hjälp av begreppet didaktisk relief. Resultaten har presenterats utifrån fyra identifierade teman. Dessa teman var: Barns möjligheter till delaktighet och inflytande; samspel och samtalsfärdigheter; normer och värderingar; samt förskollärarens förhållningssätt. Utifrån temat barns möjligheter till delaktighet och inflytande visade resultatet att samtal som utgår från barnens intresse och erfarenheter där alla är delaktiga prioriteras. Barnens samspel uppmuntrades genom att förskolläraren utmanar varje individuellt barn utifrån dess förmåga. De lyfter även att barn under måltiden får möjlighet att utveckla samtalsfärdigheter. Vidare så visade resultatet att normer och värderingar präglar måltidssituationen genom förskolans kultur i form av regler och rutiner. Utifrån det sista temat förskollärarens roll framkommer det bland annat att faktorer i den fysiska miljön och strukturella villkor kan förhindra förskollärares möjligheter att uppnå sina mål som påverkas av förskollärarens förhållningssätt.

Denna uppsats lyfter vårdnadshavares uppfattning om sitt inflytande i förskolan. Syftet är att undersöka deras syn på sin rätt till inflytande och hur de upplever att förskolan möjliggör för deras inflytande och delaktighet. Tidigare forskning pekar på att vårdnadshavarna har ett eget ansvar för barnet under den första tiden, men sedan från en dag till en annan ska ansvaret delas med en institution när barnet börjar i förskolan. Även om ansvaret nu delas är familjens delaktighet i barnets värld på förskolan av stor betydelse för hens utveckling och det är därför av vikt att finna en balans i det delade ansvaret. Tidigare forskning visar att det kan vara svårt att som pedagog finna denna balans i det delade ansvaret och veta var gränsen går mellan den offentliga och privata sfären, då olika kulturer och bakgrunder möts i förskolan. Materialet har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning och sedan har en kvalitativ analys utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell och Roger Säljös sociokulturella perspektiv gjorts. Slutsatsen av vår undersökning är att både inflytandet och förskolans arbete med att möjliggöra inflytande upplevs positivt. Respondenterna önskar inflytande samtidigt som den dagliga kontakten upplevs som betydelsefull och en fungerande möjlighet till inflytande.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hemtingens roll som social aktör i barns lek på förskolan. De objekt som inte tillhör förskolan men som ges mandat på en plats där reglerna inte är självklara, kommer i denna uppsats att kallas för hemting. Begreppet hemting är beskrivande för de saker som barnen tar med sig hemifrån. Vi har med hjälp av Corsaros (2018) teori om kamratkulturer, Johanssons (1999) teori om barns sociala handlingar, Säljös (2014) teori om artefakters betydelse och Winnicotts (1995) teori om övergångsobjekt skapat förståelse för de teoretiska begrepp som ligger till grund för studiens syfte. Genom observationer har vi varit ute i förskolan för att se hemtingens funktion och vad som händer i barnens samspel gällande dessa. Den tidigare forskningen visar vårdnadshavares förhållningssätt till medhavda saker från hemmet men också perspektiv på barns samspel och hur de skapar relationer med varandra. Vi har kategoriserat hemtingens funktion i olika teman. De teman vi valt att utgå från är konfliktskapande och sammansvetsande hemting, kollektiva och individuella hemting, passiva och aktiva hemting och till sist hemtinget som övergångsobjekt. Resultatet visar att hemting fyller någon funktion för förskolebarn, och att det händer någonting i samspelet när hemting är närvarande. Resultatet tyder dock på att vilken funktion hemtingen fyller och vad som händer i samspelet är beroende av sitt sammanhang för att kunna förstås.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på konflikter mellan kollegor i förskolan. Genom studien önskar vi belysa konflikter mellan pedagoger i förskolan samt vilken inverkan konflikter kan ha på pedagogers samspel, trivsel och välmående. Vi fann här ett GAP i den forskning som vi hittat inom området konflikt och konflikthantering. Vi använder oss av en kvantitativ metod genom enkäter för att samla in empirisk data. Enkäterna besvarades av 171 pedagoger i 28 skånska kommuner. Den insamlade empirin analyseras genom deskriptiv statistik och tolkas utifrån Jordans (2015) begrepp: robust samarbetskultur och självinsikt, konfliktnivåerna: individnivå, relationsnivå och systemnivå samt Galtungs ABC-modell. Resultatet visar att det i stor utsträckning förekommer konflikter mellan kollegor i förskolan samt att dessa kan komma att inverka på samspel, trivseln och välmåendet om de förblir olösta. Trivsel anses vara högt prioriterat av respondenterna och trots förekomsten av konflikter verkar respondenterna trivas på arbetsplatsen. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att majoriteten av respondenterna uppfattar begreppet konflikt som negativt betingat. En annan slutsats är att det behöver finnas kunskap om konflikter och konflikthantering kollegor emellan för att kunna skapa ett gott sampel samt ökad trivseln och välmåendet hos pedagoger på arbetsplatsen.

The aim of our study is to create knowledge about preschool teachers' work with TAKK (signs as alternative and supplementary communication) to improve verbal language in preschool. This study is based on a socio-cultural theory which focuses on how we learn with or through other people and with cultural tools such as signs and pictures. We used a qualitativ method and have conducted interviews with four educators about how and why educators use TAKK in preschool. We see a broader use of TAKK in preschools where there doesn't seem to be a clear structure and no requirement for education. We will in our study explain how the effects of TAKK are described by the educators. All four educators agree that TAKK is a supplementary communication tool that does help the children to communicate when the spoken language does not exist within the child for different reasons. The educators think that TAKK has proven many positive results such as the rate of speech at the teachers which makes it easier for the children to understand the words and by using signs the teachers notice that they also pronounce the words more accurately. In this paper we will present the many positive aspects of using TAKK but also some negative ones according to the educators that participated in our study.

Syftet med undersökningen är att synliggöra på vilka sätt det sensoriska kunnandet kommer till uttryck när elever gemensamt utforskar och samtalar om material inom ämnet slöjd. Undersökningen består av två delar. För det första en materialnära undersökande del bestående av produktion av tygpåsar med olika fyllningar samt, för det andra, planering och genomförande av en workshop med sex elever i mellanstadiet. Workshopen består av olika moment där eleverna får samspela och samtala om tygpåsarnas innehåll och hur de relaterar till varandra. Studiens frågeställningar – Hur kan undervisningen utformas så att elever får möjlighet att samtala om sina tankar om sinnesupplevelser i relation till material, samt vad innebär det att kunna kommunicera om material i en undervisningssituation? – besvaras genom analys av workshopen med stöd av fotografiska bilder, ljudupptagningar av elevernas erfarenheter och fältanteckningar. Sammanfattningsvis belyser denna undersökning att det är i gemensamt utforskande och i samspel som kunskaper befäst hos deltagarna, samt att i interaktion med material stärks diskussionen om materialet och dess egenskaper.

Trygga relationer mellan pedagog och barn har minskat i förskolan. Trots det visar tidigare forskning på det tydliga samband som finns mellan barns trygghet och deras utveckling samt lärande. Syftet med studien är att undersöka hur barn i åldern 1–3 år genom verbal respektive icke-verbal kommunikation söker tröst och trygghet hos pedagoger i förskolan, samt hur pedagoger möter och svarar på barns initiativ till tröst och trygghet. De två forskningsfrågor som berörs i föreliggande studie är; Hur söker barn trygghet och tröst hos pedagoger i förskolan genom verbal samt icke-verbal kommunikation? Hur svarar pedagoger på barns kommunikation när barn söker tröst och trygghet i förskolan? I studien användes strukturerade observationer som metod och studiens teoretiska ramverk är anknytningsteorin. Resultatet visade att barn söker tröst och trygghet hos pedagoger genom sin verbala och icke-verbala kommunikation. Mest förekommande var ögonkontakt, verbala ord, ljudliga uttryck samt kroppsspråk. Pedagogerna svarade på barns behov av tröst och trygghet genom närhet, kroppsspråk, bekräftelse och ansiktsuttryck. Resultatet visade även att många av initiativen till samspel mellan barn och pedagog var på barns initiativ. Slutsatsen är att det krävs närvarande och inkännande pedagoger och ett ständigt arbete med relationsskapande och anknytning för att möjliggöra för barns trygghet i förskolan. Det är viktigt med pedagoger som kan svara på barns initiativ till trygghet när barn söker sig till pedagogerna genom såväl verbal som icke-verbal kommunikation., Secure relationships between preschool teachers and children have decreased throughout the years. Even though previous research has shown the distinct connection between children's development and learning and security. The purpose of the study is to examine how children between 1-3 years old through their verbal respective non-verbal communication seek security and comfort towards preschool teachers, as well how preschool teachers meet and take advantage of children's initiative to security and comfort. The two research questions in the present study are: How do children seek security and comfort towards teachers in preschool through their verbal and non-verbal communication? How do teachers respond to children's communication when they seek comfort and security in preschool? The study used structured observations as a method and the theoretical framework is Attachment Theory. Results showed that children seek security and comfort towards preschool teachers through their verbal and non-verbal communication. The most common was eye contact, verbal words, vocal expressions and body language. The preschool teachers responded to children's security and comfort needs through closeness, body language, confirmation and facial expressions. The results also showed that many of the initiatives for interaction between preschool teachers and children were on children's initiative. The conclusion is that understanding and presenting teachers and their work with building relationships and attachment is important for children's safety in preschool. It's important that preschool teachers can respond to children's initiative when they seek for security and comfort through their verbal and non-verbal communication.

Sammanfattning/Abstract Capobianco, Anna och Espinosa, Amalia (2023). Framgångsrikt stöd vid dyslexi ur ett elevperspektiv. Speciallärarprogrammet med specialisering på språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Genom detta arbete vill vi belysa några elevers perspektiv på framgångsrikt stöd i skolan efter en dyslexidiagnos. Arbetet kan gynna speciallärare och lärare som önskar fördjupad kompetens kring dyslexi och vad som är framgångsrikt stöd ur ett elevperspektiv. Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever, som har fått en dyslexidiagnos, upplever är framgångsrikt stöd i skolan. Ett ytterligare syfte är att undersöka olika logopeders rekommendationer av stödåtgärder vid dyslexi. Detta vill vi göra för att få en ökad kunskap om hur eleverna upplever skolans stöd och hur lärare och speciallärare kan anpassa verksamheten därefter. Frågeställningar · Vad upplever elever är framgångsrikt stöd i skolan efter en dyslexidiagnos? · Vilka stödåtgärder rekommenderas av elever med dyslexi samt av logopeder efter en dyslexiutredning? Teori Den här studiens teoretiska förankring vilar på Vygotskijs (1934/2001) teori, det sociokulturella perspektivet. Den här teorin har legat som grund vid analysen av studiens empiri. Vi har även utgått från Gärdenfors (2010) kognitionsperspektiv, där fokus ligger på de individuella kognitiva förutsättningarna för lärande. Metod Studien har en kvalitativ ansats. Det har genomförts två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med tio elever från två olika skolor. Eleverna går på högstadiet och har alla dyslexi. Utöver intervjuerna genomfördes en dokumentgenomgång av logopeders rekommendationer vid dyslexidiagnos. Avslutningsvis intervjuades en logoped genom en semistrukturerad intervju. Resultat Efter genomförda intervjuer och analyser av dem kunde tre huvudteman tas fram för framgångsrikt stöd i s

Denna studie utgår från syftet och frågeställningar kring att synliggöra hur användandet av artefakten lärplatta i samband med specifika undervisningstillfällen påverkar barns rörelser inomhus. Studien har utgått från en kvalitativ forskning i form av rörelseundervisningstillfällen som planerats med en lärplatta tillsammans med sex barn på en förskola i Norrbotten. Insamlingsmetoden bestod av videoinspelning och observationer med hjälp av ett observationsschema. Empirin från studiens datainsamling har bearbetats och analyserats genom att det harsorterats, reducerats och argumenterats vilket sedan utgjorde underlag för studiens resultat och diskussion. Resultatet visade att genom en medveten användning av en lärplatta i de planerade undervisningstillfällena kunde barnen uppmuntras till rörelse inomhus på förskolan. Barnen genomförde också olika typer av spontana rörelser utanför de som instruerats i undervisningstillfällena som att till exempel gå ner i spagat och snurra runt sittandes på rumpan. Det framkom även olika typer av samspel mellan barnen, barnen och författarna samt artefakten lärplatta. Interaktionerna som framkom synliggjorde att lärplattan både hade positiva och negativa effekter på barnens samspel med varandra. Det medförde att barnens samspel och samarbete både ökade och minskade under undervisningstillfällena. I barnens samspel och samarbete synliggjordes likaså olika typer av osynliga kontrakt som alla barnen accepterade, respekterade och följde i undervisningstillfällena. Ett exempel på detta var att barnen tillsammans bestämde hur de skulle hantera vissa moment under de två undervisningstillfällena.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur förskollärare uppfattar arbetet med inkluderande undervisning utifrån barns behov vid samlingssituationer i förskolan. De två tillhörande frågeställningarna är hur förskollärare motiverar begreppet inkluderande undervisning utifrån kvalitet samt hur de beskriver arbetet med inkluderande undervisning i samlingssituationer. Med en kvalitativ metod som utgångspunkt genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem olika förskollärare där ett subjektivt och målinriktat urval har beaktats i form av att studera hur länge de har arbetat som förskollärare. Det vetenskapsteoretiska perspektiv som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet vilket baseras på att redskap kan bidra till mediering av kunskap där sociala samspel är centralt mellan individer. Resultatet visar bland annat att förskollärarna utformar möjligheter till samspel mellan barn samt tillvaratar barns nuvarande kunskaper. Inkluderande undervisning är ett känt begrepp i grundskolan och i dagens samhälle börjar det synliggöras mer inom förskolans utbildning. En slutsats i studien är att förskollärarna har kunskap gällande hur de applicerar inkluderande undervisning samt anpassar samlingssituationer utifrån det vilket även är ett exempel på en implikation för den pedagogiska verksamheten.

Syftet med detta arbete var att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan barnskötare och förskollärares syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare baserat på deras tankar och åsikter. Fyra förskollärare respektive fyra barnskötare intervjuades på två olika förskolor. I analysen uppkom ett antal teman som också blev underrubriker i resultatet. Dessa var, Leken i relation till lärande och utveckling, Det sociala samspelet, Aktivt deltagande, Lekens betydelse för utveckling av kommunikativa förmågor, En närvarande vuxen för att stötta barnen i olika leksituationer och Personalens förändrade syn på lek i relation till utveckling och lärande. Utifrån resultatet kan vi urskilja att samtliga deltagare anser att leken är en stor del av förskolans verksamhet och ses som något positivt. Dock har vi kunnat synliggöra skillnader i motiveringarna beroende på antal år i yrket och vissa skillnader beroende på yrkesroll. Resultatet visade även på likheter, vilket var att samtliga deltagare ansåg att barnen utvecklar språkliga och kommunikativa förmågor i samband med leken.

The purpose of the study is to investigate educators' experience of mealtime situations in preschool, and this was carried out with a qualitative approach through semi-structured interviews. The theoretical lenses used during this study are supported by Vygotsky's sociocultural perspective and the child perspective when analyzing the results. Through the sociocultural, you can see how the interaction help the children reach their development zone and how the pedagogues' scaffolding is important in children's development and learning. The child perspective permeates educators' wishes regarding how meals should be designed for the children's best interests. It appears in the study that educators' prerequisites do not always go hand in hand with the curriculum's goals when it comes to designing mealtime situations in preschool. Through the study, it can be seen that different ways of serving mealtime in preschool have different meanings when it comes to creating an educational meal, which should contain purpose and learning that favors children's individual development. The study lifts previous research where the majority illuminates the content of the meal but not much about how the meal should be served for children's development and learning. Therefore, through this study we want to demonstrate the gap between these different research areas., Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelse kring måltidsituationer i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerad intervju och analyseringen av empirin har skett genom en innehållsanalys. De teoretiska glasögonen som använts under denna studie tar stöd av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och barnperspektivet vid analys av resultatet. Genom det sociokulturella perspektivet kan man se hur interaktionen med andra hjälper barnen att nå sin utvecklingszon samt hur pedagogernas scaffolding har betydelse i barns utveckling och lärande. Barnperspektivet genomsyrar pedagogers önskningar kring hur måltiderna bör utformas för barnets bästa. Det visar sig i studien att pedagogers förutsättningar inte alltid går hand i hand med läroplanens mål när det kommer till utformning av måltidssituationer i förskolan. Genom studien kan man se att olika sätt att servera måltiden i förskolan får olika betydelser när det kommer till att skapa en pedagogisk måltid, som bör innehålla syfte och lärande som gynnar barnets individuella utveckling. Studien lyfter tidigare forskning där merparten belyser måltidens innehåll men inte mycket kring hur måltiden bör serveras för barns utveckling och lärande. Genom denna studie påvisas glappet mellan dessa olika forskningsområden.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur medarbetare upplever sitt lärande på sin arbetsplats inom LSS-gruppbostäder. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod där sex respondenter har intervjuats. Det datamaterial som samlats in har analyserats genom en tematisk analys. Studien utgår ifrån Knud Illeris teori om lärande samt fem av Pernilla Derwik och Daniel Hellströms nio lärandemekanismer. Det slutgiltiga resultatet visar att medarbetarna uppskattar en kombination av formellt och informellt lärande. Det informella lärandet används som en förlängd arm för att fylla de kunskapsbehov som uppstår. De formella aktiviteter som respondenterna uppskattar är utbildning som sker i anslutning till arbetet som exempelvis sondnäring. De informella aktiviteterna som värdesätts är en kombination av bland annat samarbete, kunskapsdelning, teori varvat med praktik. Respondenterna anser att handledning är en aktivitet som är viktig för deras lärande. Likaså påtalar respondenterna vikten av att vara aktiv i de aktiviteter som utförs och erbjuds.

Syftet med denna studie är att genom observationer av barn i deras fria lek på en förskola undersöka hur deras relationsskapande ser ut. Detta är en kvalitativ studie som genomfördes på en förskola i Mellersta Norrland. Barn i åldrarna ett till fem år deltog, och vi spenderade fem dagar i berörd verksamhet. Metoden för insamlandet av det empiriska materialet till studien var observationer, anteckningar och ljudinspelningar. Bearbetningen av det insamlade empiriska materialet skedde med hjälp av analyser där vi utgick från begreppen kamratkulturer, leksignaler, lekregler och maktförhållanden i leken. Vi analyserade våra observationer kopplade till begreppen tillsammans i anslutning till vår närvaro på förskolan för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt. Resultatet visar att barn tillförskaffar sig många olika färdigheter gällande relationsskapande i sin fria lek. Vidare pekar resultaten på vikten av att skapa medvetenhet kring dessa färdigheter för att stötta både barn och vuxna. Samspel, maktrelationer och uteslutningar förekom, något som är vanligt förekommande i kamratkulturen som barn producerar tillsammans. Studien påvisade även vikten av att vara närvarande i barnens lek, för att förskolepersonal ska få syn på och lära sig mer om vad som sker i skapandet av kamratkulturer. Detta är något som vi hoppas kan bidra till ökad kunskap bland förskolepersonal för att öka kvalitén i förskolans verksamhet., Betyg i Ladok 230619.