Search

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka huruvida läroboken är tillräcklig för att främja elevers kunskapsutveckling, eller om undervisningen behöver bestå av ett varierat underlag av läromedel. Från vår erfarenhet, både som elever och som verksam personal, har majoriteten av undervisningen utgått från läroboken. Denna undervisningsmetod finner vi problematisk eftersom vi är kritiska till att alla elevers kunskapsutveckling främjas. Detta kommer således utforskas i vår kunskapsöversikt. Arbetsprocessen har utgjorts av en systematisk sökning och granskning av vetenskapliga publikationer, med relevans för vår frågeställning. Källorna har därefter ställts mot varandra, vilket har möjliggjort framställningen av ett resultat, en diskussion samt en slutsats. Vår kunskapsöversikt synliggör att läroboken innehåller grundläggande och granskad fakta, samtidigt är lärobokstexterna komplexa och flera elever saknar lässtrategier för att tillvarata kunskaper i historieämnet. Dessutom visar forskning att ju fler sinnen eleverna använder vid kunskapsinlärning, desto mer kommer eleverna ihåg. Lärare behöver därmed använda sig av ett varierat utbud av läromedel och inte enbart förlita sig på läroboken.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hur digitaliseringen påverkar läs- och skrivundervisningen och på så vis få djupare förståelse för hur dagens skola ser ut. Genom systematiska sökningar i databaserna ERC, ERIC och SwePub har tre olika teman växt fram: läraren i det digitala landskapet, papper kontra skärm samt motivation och aktivt medskapande. Analysen av de tio artiklarna i kunskapsöversikten, visar att användningen av digitala verktyg bland annat varierar beroende på lärarens inställning. Eleverna skriver längre texter med större engagemang vid användning av digitala verktyg, samarbetet mellan eleverna ökar och de blir själva aktiva medskapare. Däremot påverkas läsningen negativt då det är mer tidskrävande att läsa digitalt. Resultaten från de tio vetenskapliga artiklarna visar även på vikten av en varierad undervisning där läraren med hjälp av digitala verktyg har möjlighet att differentiera sin undervisning. Kunskapsöversikten avslutas med en slutsats där vikten av utbildning inom digitala verktyg både för lärare och elever diskuteras. Vidare diskuteras även lärarens ansvar att ta tillvara på de möjligheter som öppnas upp med hjälp av digitala verktyg inom svenskundervisningen. Förslag till professionen via fortsatt forskning ges.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning i sin svenskundervisning på mellanstadiet. Undersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mitten av Sverige. Studien undersökte lärarnas syfte med högläsning samt hur de använder högläsning i sin undervisning. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare i svenska. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga lärare använder sig av högläsning i sin undervisning, dock varierar deras syfte. Lärarnas syfte med högläsning varierar även beroende på om det är ämnesstyrd eller skönlitterär högläsning. Studien visar också utmaningar för att få en effektiv högläsning. Tidigare forskning visar högläsningens effekter och till­vägagångssätt­­ i undervisningen samt dess utmaningar. Forskningen visar att före, under och efterarbetet med högläsningen är väsentligt för att få till en givande undervisning, vilket gav ett blandat resultat i undersökningen. Slutsatsen med studien visar att lärarna använder sig av högläsning och upplever att eleverna utvecklar sin språkliga förmåga, dock används högläsningen inte alltid på ett effektivt sätt. En ytterligare slutsats är därför att lärarna behöver vidare kunskaper för att kunna bedriva en mer effektiv högläsning., The purpose of this paper is to get an idea about the usages of reading-aloud by teachers in middle schools during Swedish-periods. The study was conducted at a school in the central part of Sweden, the study was conducted using semi-structured, qualitative interviews with eight currently working Swedish teachers and afterwards the material collected was analysed using a form of content-analysis. The results of the study and the analysis is that while all of the teachers were reading aloud, the intent of reading aloud differed depending on the teacher, especially it differed based on if the text that was read was a literary or a subject-controlled text. Apart from the intent the study also showed the challenges to use reading aloud as a tool effectively, this is in line with earlier research in this subject that shows there exists a challenge in achieving maximum efficiency and gain in reading aloud. The previous research shows that you must conduct work for the students both before, during, and after reading aloud, the study showed mixed results in this case. Another conclusion shows that teachers thought their students gained a linguistic advantage from the teacher reading aloud, regardless of the efficiency of the usage of reading aloud. A derived conclusion from this paper is that teachers need to further their knowledge of how to read aloud to gain maximum efficiency and gain.

Kunskapsöversikten syftar till att undersöka orsaken till flickors låga intresse för teknikundervisning. Undersökningen leder till förslag på förbättringar som lärare kan implementera i sin undervisning för att gynna flickors teknikintresse. Målet med kunskapsöversikten är att flickor ska utveckla en positiv syn på teknikundervisning. Forskningen inom ämnet är begränsat och fokuserar oftast på äldre elever. Detta är relevanta anledningar till att granska den information som finns om yngre elever. Frågeställningarna besvaras genom informationssökning i databaserna ERIC och ERC. Diverse sökord kombinerades för en systematisk sökning med användning av trunkering, citat och boolesk sökteknik. En sekundärsökning har också gjorts utifrån en utvald forskningsartikels referenslista. Sammanlagt har 18 tidskriftsartiklar och rapporter valts ut. Eftersom forskning kring mellanstadieflickors intresse i teknikämnet är begränsad har även studier som inriktar sig på andra skolstadier använts. Resultatet tyder på att det finns flera anledningar till att flickor har ett lågt intresse för teknik och undervisning i ämnet. Några av dem är att det finns stereotypiska bilder av vad ämnet innebär och hur individer ska se ut samt vara. Teknik anses vara ett maskulint ämne och flickor påpekar att de inte förstår exakt vad teknik är. Flickor har därför ett lågt självförtroende i teknik och de är rädda för att göra fel. Resultatet beskriver också ett flertal förslag på metoder, till exempel synliggörande av teknikämnet, könsneutrala uppgifter och varierade arbetsmetoder, som lärare kan arbeta utifrån för att skapa och öka flickors intresse för teknikämnet. Lärare behöver vara medvetna om flickors låga intresse för teknikundervisningen, för att kunna ge så likvärdig undervisning som möjligt. Teknikuppgifter bör även vara neutrala och inte typiskt pojkiga eller flickiga. Flickor gynnas av mer stöd och uppmuntran från teknikläraren. Genom kvinnliga förebilder i ämnet bygger flickor förståelse f

Flera internationella studier som PIRLS och PISA visar att svenska elever har en allt sämre läsförståelse. Läsningen på mellanstadiet präglas av ett allt större behov av att utveckla läsförståelse. Den skönlitterära läsningen kräver en särskilt sorts läsande som kännetecknas av en öppenhet, där läsare i högre grad utforskar horisonter och där budskap inte alltid är givna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur läsförståelseundervisning av skönlitteratur kan genomföras på ett framgångsrikt sätt, för mellanstadieelever i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är nio vetenskapliga artiklar som genom tematisk analys har synliggjort tre bärande teman: undervisningsmetoder, läsförståelsestrategier och metakognition. Litteraturstudiens resultat indikerar att förutsättningen för en framgångsrik undervisning är att läsförståelsestrategier samspelar med en medveten explicit strategiundervisning, där elevers metakognitiva lärande är centralt, för att de ska bli starka och självständiga läsare.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande, och stötta elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena. Avsikten med arbetet är att besvara huvudfrågan: Hur kan elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena stöttas? För att svara på huvudfrågan har vi använt oss av tre underfrågor, dessa tre underfrågor fungerar även som ett genomgående tema i vårt arbete: Vilken roll har transaktioner i språkutveckling? Hur kan genrepedagogik stötta ämnesspråken? Vilka språkutvecklande möjligheter har ämnesövergripande undervisning? Bakgrunden till kunskapsöversikten är att elever ofta upplever en språkchock under mellanstadiet då språket i skolan avancerar och ställer höga krav på eleverna. Därför undersöks vilka språkutvecklande möjligheter som transaktioner, genrepedagogik och ämnesövergripande undervisning kan bidra med. Vi har genom olika databaser funnit vetenskapliga källor i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar samt refereegranskade artiklar och bokkapitel. Resultatet av vår insamlade fakta belyser vikten av att alla lärare oavsett ämne behöver inta ett språkutvecklande perspektiv. Språk och kunskap går hand i hand, vilket innebär att undervisningen inte isolerat bör fokusera på antingen ämnesspråk eller ämnesinnehåll. Dessa aspekter bör i stället överlappa varandra i undervisningen och tillsammans utveckla elevernas ämneslitteracitet. Vidare visar kunskapsöversikten att det inte finns en generell undervisningsstrategi som garanterar en språkutvecklande undervisning. I stället behöver lärare arbeta med flera ingångar, dels i ämnesundervisningen, dels i den ämnesövergripande undervisningen, för att variera den språkutvecklande undervisningen och nå alla elever.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna. Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.

Matematik är ett abstrakt ämne där elever kan uppleva svårigheter att tillägna sig kunskaper och förståelse. Lärare står därmed inför dilemmat att differentiera matematikundervisning för att tillmötesgå alla elevers behov samtidigt som läroplanen inte behandlar hur undervisningen ska genomföras. Att undervisa med varierande representationsformer är en ansats som kan differentiera matematikundervisning och tillgängliggöra matematik och i bästa fall utveckla djup, så kallad relationell förståelse. Syftet med denna kunskapsöversikt är därmed att undersöka hur undervisning med varierande representationsformer kan bidra till att utveckla relationell förståelse i matematik hos mellanstadieelever. Kunskapsöversikten behandlar även några förutsättningar för att undervisning med varierande representationsformer ska bidra till att etablera relationell förståelse i matematik. Data inhämtades genom systematiska sökningar i databaserna ERC och ERIC. De söktekniker som har använts är frassökningar, boolesk sökmetod, kedjesökning via utvalda källor samt kedjesökning via citering. Slutligen valdes 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet definieras först relationell förståelse och olika representationsformer. Sedan presenteras fördelar respektive förutsättningar för att arbeta med varierande representationsformer i matematikundervisningen. Resultatet diskuteras därefter i relation till kunskapsöversiktens frågeställningar. Slutsatserna tyder på att undervisning med varierande representationsformer kan bidra, på olika sätt, till att utveckla relationell förståelse i matematik hos mellanstadieelever. Varierande representationsformer kan bidra till utvecklingen av relationell förståelse om vissa förutsättningar tillgodoses. Kunskapsöversikten är relevant för matematikämnet och matematikdidaktiken eftersom den förmedlar ett didaktiskt tillvägagångssätt där elever, i linje med den svenska läroplanen, kan tillgodogöra sig matematisk kunskap och förståelse. Resultatet är dessutom relevant

The study identifies a specific problem area related to students' misconceptions about heat and heat conduction. The aims of the study are to contribute knowledge about how practical activities with thermal cameras impact the interaction and understanding of heat conduction among intermediate-grade students. The study was conducted with 23 fifth-grade students in two different schools in Sweden. To address the study's purpose, groups of three to four students were observed during a designed activity in which we participated. This activity included discussions and experiments on heat conduction using a thermal camera. The activity was recorded on video and later analysed. The results of the study, presented in three experiments, indicate that the use of thermal cameras can effectively support students' understanding of heat conduction. Students articulate the concept of heat conduction and use it in discussions. Visualizing heat with the help of thermal cameras facilitates students in connecting theoretical concepts to practical situations and enhances their ability to explain and reason about the phenomenon. The study also highlights the teacher's role in guiding students in their development. Despite some difficulties in verbalizing their conclusions, students show increased awareness of heat conduction and its connection to different materials. The study thus emphasizes the potential of using thermal cameras to support teaching and improve students' understanding of how heat spreads., Studien identifierar ett specifikt problemområde relaterat till elevers missuppfattningar om värme och värmeledning. Syften med studien är att bidra med kunskap om hur praktiska aktiviteter med värmekameror påverkar mellanstadieelevers interaktion och förståelse för hur värme sprids genom ledning. Studien är utförd på 23 elever i årskurs 5 på två olika skolor i Sverige. För att besvara studiens syfte observerades grupper av tre till fyra elever under en designad aktivitet där vi deltog. I denna aktivitet ingick diskussioner och experiment om värmeledning där värmekamera användes. Aktiviteten videofilmades och analyserades senare. Studiens resultat, presenterade i tre experiment, visar att användningen av värmekameror effektivt kan stödja elevernas förståelse för värmeledning. Eleverna uttrycker begreppet värmeledning och använder det i diskussioner. Visualiseringen av värme med hjälp av värmekameror underlättar för eleverna att koppla teoretiska begrepp till praktiska situationer och främjar deras förmåga att förklara och resonera kring fenomenet. Studien belyser också lärarens roll för att vägleda eleverna i deras utveckling. Trots vissa svårigheter att verbalisera sina slutsatser visar eleverna ökad medvetenhet om värmeledning och dess koppling till olika material. Studien betonar således potentialen i att använda värmekameror för att stödja undervisningen och förbättra elevernas förståelse för hur värme sprids.

Första upplagan

Denna undersökning kommer att behandla frågan hur genrerna fantasy ochdeckare/kriminalroman inom barnlitteratur används inom läsundervisning.Detta kommer att göras genom en kvalitativ studie, där relevant forskning ochundersökningens resultat kommer analyseras och diskuteras. Det kommer attgöras utifrån den teoretiska utgångspunkten Reading to Learn. I studien har enenkätundersökning och två intervjuer använts för att samla in relevant resultat.Under intervjuerna användes en semistrukturerad intervju där frågorna varkopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien visar attlärarna använder sig av genrer på olika sätt i undervisningen. De lärare viundersökte använde flera olika metoder för att undervisa om genrer för atteleverna ska kunna ta in kunskapen på flera olika sätt. En del lärare ansåg attdet viktiga var att eleverna läste snarare än att lära sig om olika genrer. Istudien har vi också kommit fram till att läsning av olika genrer är ett brahjälpmedel för att öka elevernas läslust och utveckla deras läsförmåga.Studiens slutsats är att läsning av olika genrer är viktigt men det viktigaste äratt skapa en miljö där eleverna vill fortsätta utveckla sin läsförmåga.

Denna studie syftar till att undersöka hur mellanstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur samt om högläsningen används som en strategi för att främja elevernas språkutveckling. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och främst begreppen den proximala utvecklingszonen och stöttning. I studien används en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats genom en tematisk analysmetod. Resultatet som framkommer i studien visar att lärarna använder sig av flera olika arbetssätt när de arbetar med och kring högläsning av skönlitteratur. Resultatet i studien visar även att det finns flera olika syften till varför lärarna väljer att arbeta som de gör med högläsningen. Avslutningsvis framkommer av studiens resultat att deltagarna anser att det finns en positiv och stark relation mellan högläsning av skönlitteratur och elevers språkutveckling.

The purpose of the study is to get a picture of how active teachers in middle school work with digital media and digital tools in relation to reading aloud. The study is based on qualitative semi-structured interviews with twelve active teachers who teach Swedish in middle school. The study has been based on a hermeneutic perspective where the analysis of the material presented has been processed alternately between parts and the whole to gain a deeper understanding of how digital tools in connection with reading aloud are practiced and applied in teaching. The results show that digital reading aloud occurs at the schools included in the study. Scope and working methods vary, but there is agreement among the informants that the integration of digital tools in reading aloud sessions can contribute to increased commitment and motivation among the students. Earlier research presented in the essay reinforces the reasoning. The benefit of the study has been to contribute knowledge about how teachers in a digitalized society can integrate digital aids and digital tools in reading sessions to increase the student's motivation and engagement., Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma lärare på mellanstadiet arbetar med digitala medier och digitala verktyg i förhållande till högläsning. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv verksamma lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där analysen av det material som presenteras har bearbetats växelvis mellan delar och helhet, för att få en fördjupad förståelse för hur digitala verktyg i samband med högläsning praktiseras och appliceras i undervisning. Resultatet visar att digital högläsning förekommer på de skolor som ingått i studien. Omfattning och arbetssätt varierar men en samstämmighet finns hos informanterna gällande att integrering av digitala verktyg i högläsningssessioner kan bidra till ökat engagemang och motivation hos eleverna. Tidigare forskning som presenteras i uppsatsen visar och förstärker resonemanget. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskaper om hur lärare i ett digitaliserat samhälle kan integrera digitala hjälpmedel och digitala verktyg i högläsningssessioner för att öka elevernas motivation och engagemang.

Uppsatsen är en tematisk analys med kvalitativ hermeneutisk ansats som tolkar hur identitetsskapande och kulturkrockar skildras i två skönlitterära verk för unga. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur intrigen i våra valda verk kan tolkas och kopplas till identitetsskapande. För att tolka detta analyseras de konflikter och kulturkrockar som uppstår i intrigen och kan ge upphov till karaktärernas identitetsskapande. I uppsatsen tas relevanta begrepp upp i relation till uppsatsens frågeställningar såsom identitet, kultur och mångkultur samt interkulturell kompetens. Vi diskuterar även hur mångkulturell litteratur kan användas som pedagogiskt verktyg i skolan för att främja en inkluderande miljö i skolans mångkulturella värld. Uppsatsens resultat visar att båda böckerna behandlar identitetsskapande och är lämpade för diskussioner om vad som påverkar en individ att bli den den är. Resultatet visar även att kulturkrockar kan uppstå på olika sätt, både ur ett konflikt perspektiv och ett reflekterande perspektiv. Böckerna skildrar ungas vardag i det mångkulturella samhälle vi lever i idag och de fördomar och traditionella synsätt som kommer med olika kulturer. Denna skildring skapar didaktiska möjligheter för elever att diskutera och reflektera om identitetsskapande och kulturkrockar.

The purpose of this study is to investigate if middle school teachers tend to use reading strategies whilst teaching and their perceptions of the subject and how they interpret the concept of reading strategies. This is done as several studies have shown that pupils get progressively worse results when it comes to reading comprehension and a factor that has been shown to have a positive impact on this is reading strategies. To find out how teachers approach reading strategies, the method of personal interviews is used to get nuanced answers, meaning that this is a qualitative study. The results of the study have thereafter been analyzed in accordance with previous research and the applied theory; the sociocultural perspective. The results reveals that the teachers who have been interviewed share the same opinion regarding reading strategies and its importance for reading comprehension. It also shows that this should be taught as due to its important purpose and how it acts as a tool when learning how to interpret different texts. The teachers' perception of the concept ‘reading strategies’ is that it is a tool that helps students figure out the content of texts. However, there is an underlying uncertainty among the teachers regarding the meaning of the word. The conclusion is that reading strategies are something that should be used in teaching as it is a tool that helps students take on different types of texts.

Denna litteraturstudie sammanställer ett urval av tidigare forskning som lyfter skrivande med digitala verktyg och handskrivande i undervisningen. Här kommer även lärarens roll i klassrummet och synen på digitalt skrivande lyftas i relation till elevers skrivutveckling. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på digitala verktygs påverkan på elevers skrivutveckling och vilken skrivmetod som är mest gynnsam för skrivutvecklingsprocessen. Fokus är på elever i låg- och mellanstadiet samt lärarens roll och inställning till digitala verktyg. I studien lyfter tidigare forskning för- och nackdelar med digitala verktyg inom svenskämnet och skrivande där detta anses ha en positiv inverkan på eleverna. Forskningen lyfter däremot vikten av en kombinerad undervisning med digitala verktyg och handskrivande för elevers motorik samt riktlinjerna i läroplanen. Eleverna ska få möjlighet till en balanserad svenskundervisning med handskrivande i kombination med skrivande med digitala verktyg för bästa möjliga förutsättningar i sin skrivutvecklingsprocess.

I enlighet med Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2022 (Skolverket, 2022, s. 180) beskriver kursplanen för ämnet historia hur undervisningen ska syfta till att utveckla elevers historiska bildning och historiemedvetande. Däremot hävdar forskare hur det krävs en förståelse för det historiska ämnesspråket, för att elever ska åstadkomma syftet och en holistisk förståelse i historieämnet. Å andra sidan finns det väldigt lite historiedidaktisk forskning i de yngre åren angående hur lärare kan tillgodogöra och arbeta språkutvecklande i förhållande till ämneskunskaper. Examensarbetet har därför genom en fenomenologisk ansats syftat till att undersöka hur verksamma lärare i historia på mellanstadiet reflekterar angående ämnesspråkets betydelse och språkutvecklande arbetssätt, för att stärka elevernas förståelse för ämnesinnehållet i historia. Detta av vikt för att inspirera lärare angående hur de kan bedriva ett språkutvecklande arbete i historieundervisningen.

Utifrån en del elevers tidigt bristande motivation i matematik, så är syftet med denna studie att öka kunskapen om hur lärare kan motivera elever i ämnet matematik. Avsikten är att ta reda på hur lärare motiverar elever i matematik samt vilka utmaningar de anser finns i dagsläget. Vi vill därigenom ta reda på vilka delar som saknas hos omotiverade elever samt hur dessa delar kan modifieras. Vi har genomfört intervjuer med fyra lärare som undervisar matematik i årskurs 4–6, för att få en bredare förståelse för deras erfarenheter och perspektiv. Empirin analyseras utifrån self-determination theory som är den ledande teorin inom motivation. Resultaten indikerar att den huvudsakliga orsaken till elevers bristande motivation är att de främst saknar behovet av autonomi, där de får vara med och påverka undervisningen. För att öka elevers motivation krävs att läraren involverar eleverna i upplägget av lektionen, låter dem skapa lärandemål samt varierar undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka hur ofta de fem matematiska förmågorna förekommer i två olika läromedel för årskurs 4. Frågeställningarna är kopplade till syftet, samt om det finns uppgifter där alla de fem förmågorna förekommer och hur dessa uppgifter i sådana fall ser ut. Syftet valdes eftersom en stor del av matematikundervisning i Sverige är läromedelsstyrd och undersökningen visar hur ofta de fem matematiska förmågorna förekommer i läromedlen. Studien baserades på en innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där studiens data samlades in med en kodningsmanual som hjälpmedel. Kodningsmanualen utformades utifrån läroplanen, kommentarmaterial till läroplanen samt ett ramverk för analys av matematiska förmågor. Resultatet i studien visade att förmågorna inte förekommer lika frekvent och metodförmågan är den vanligast förekommande förmågan i båda läromedlen. Problemlösningsförmågan är den minst förekommande i Matematik Alfa och kommunikationsförmågan är den minst vanliga i Koll på Matematik 4 (a+b). Ett resultat som diskuteras är förekomsten av problemlösningsförmågan, uppgifter innehållande denna förmåga förekommer ofta på sidor som inte är obligatoriska. Detta kan betyda att elever inte utför dessa uppgifter i den utsträckning som studiens resultat visar.

Studiens syfte var att analysera och fördjupa kunskaperna kring hur lärare i årskurs 4–6 beskriver att de undervisar i ämnet svenska för att höja elevernas läsmotivation kopplad till den skönlitterära genren, samt diskutera huruvida det arbetet överensstämmer med elevernas syn på motivation till skönlitterär läsning i skolan. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där verksamma lärare och elever på mellanstadiet intervjuades med utgångspunkt från självbestämmandeteorin. I studien framkom att elevernas inställning till läsning är positivare än tidigare forskning visar samt att lärare erbjuder varierade sätt för eleverna att bearbeta skönlitterär läsning i skolan. Slutligen visar studien på att lärarnas beskrivningar av sina didaktiska val överensstämmer i hög grad med elevernas beskrivningar av läsundervisningen.

Motivation är en förutsättning för lärande. Att bedriva en motiverande undervisning är en av lärarens alla uppgifter, och i just ämnet matematik har det visat sig vara en extra stor utmaning för lärare att lyckas med. För att ta reda på hur mellanstadieelevers motivation i matematik kan beskrivas, samt lärares syn på deras elevers motivation, så genomfördes enkätstudier med målorienteringsteorin som utgångspunkt. Tre mellanstadieklasser med tillhörande matematiklärare deltog i studien och deras svar analyserades mot målorienteringsteorins lärande- och prestationsorientering med hjälp av analysverktyget Achievement goal questionnaire. Studiens resultat visade att mellanstadieelever till stor del drivs av lärandeorienterade orsaker i matematik, och allra minst av defensiva prestationsorienterade orsaker. Resultatet visade även att lärarnas uppfattning om sina elevers målorientering tenderar att överskatta den defensiva prestationsorienteringens omfattning, och samtidigt underskatta lärandeorienteringens omfattning jämfört med elevernas egna beskrivningar.

The aim of our study is to investigate the behavioral problems that school staff in Sweden encounter in their professional daily lives. The selection was based on trying to include geographical diversity and different socioeconomic areas. All informants work in grades 4–9. Data was collected through semi-structured group interviews, and the results suggest that school staff share many perceptions. The material was categorized and analyzed to provide an overview of the behavioral problems that school staff identified and did not identify. The results show that school staff see similar behavioral problems in their professional daily lives and share the same concerns. We observed a certain difference between those who teach in middle school and those in junior high school, primarily concerning drug issues.

Denna studie utforskar användningen av undersökande arbetssätt inom fysikundervisning utifrån ett lärarperspektiv. Förankrad inom lärarprogrammet vid Karlstads universitet, strävar denna forskning efter att noggrant undersöka användningen av systematiska undersökningar i grundskolans fysikundervisning och att tydliggöra lärarnas åsikter kring dessa. Genom att använda den kvalitativa forskningsmetoden fenomenografi får vi fram resultat som framhäver en allmänt förekommande positiv inställning bland lärarna till användningen av undersökande arbetssätt i fysik-klassrummet. I korthet visar denna undersökning att lärarna möter olika utmaningar när de implementerar undersökande arbetssätt i fysikundervisningen. De flestalärarna i denna studie är entusiastiska över att integrera detta arbetssätt och ser den som en chans för eleverna att aktivt utforska vetenskapliga koncept. De framhäver att elevernas engagemang fördjupar deras förståelse och stärker deras förmåga att tänka kritiskt och lösa problem. Samtidigt står vissa inför hinder som brist på tid, resurser och osäkerhet kring genomförandet av undersökande arbetssätt. Det är viktigt att betona att lärarnas behov av resurser inte får bli en anledning till att undvika praktiskt arbete. Skolledningen bör stödja lärarna genom att tillhandahålla de nödvändiga resurserna. Genom att hantera dessa utmaningar kan skolor skapa en miljö där elevernas lärande främjas på bästa sätt.

This study focuses on the students' perspective in contemporary history education, emphasizing the importance of their thoughts and opinions. The aim of this study is to benefit teacher trainees and practicing teachers who wish to develop their teaching methods, making them more relevant and meaningful for students. The study is based on focus group interviews with students from grades 5 and 6 at a school in Stockholm, with a total of 26 participants. The findings reveal that the majority of students are interested in the subject of history but desire certain changes. They particularly express a wish for a more global perspective in the curriculum and a desire to learn about more countries and cultures beyond the borders of Europe.

Det finns variation bland matematiklärare i hur de väljer att integrera digitala verktyg i sin matematikundervisning. Forskning på området visar att matematiklärare generellt sett ser fördelarna med att använda digitala verktyg i klassrummet. Trots detta pekar forskningen också på att många lärare använder digitala verktyg i klassrummet med liten frekvens. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur matematiklärarna använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Arbetet syftar också till att utforska hur digitala verktyg används i problemlösningsuppgifter, samt att identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare stöter på vid användningen av dessa verktyg. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med mellanstadielärare. Den insamlade datan analyserades med hjälp av TPACK-modellen. TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och är kärnan till en bra undervisning med teknik (Koehler & Mishra, 2009; Mishra & Koehler, 2006). Dataanalys och tidigare forskning visar att matematiklärares pedagogiska tekniska kunskap (TPK) kan påverka i vilken utsträckning läraren integrerar digitala verktyg i sin undervisning. Samtliga lärare använder digitala verktyg för att stödja sin undervisning i matematiska problemlösningsuppgifter. De undersökta lärarna identifierar flera möjligheter och utmaningar vid användning av digitala verktyg som är i linje med tidigare forskning. Genom detta examensarbete kan vi bättre stödja lärare i deras arbete med att främja den pedagogiska användningen av digitala verktyg i undervisningen i matematik.

Syftet med studien är att synliggöra lärares erfarenheter av undervisningsutformning när de lär ut problemlösning genom blockmodellen på mellanstadiet. Tidigare forskning har visat att blockmodellen är en framgångsrik problemlösningsmetod med både för- och nackdelar. Studien anses relevant då det inte finns mycket forskning om blockmodellen i svenska sammanhang. För att samla in data användes individuella semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades genom en tematisk analys. Fem lärare som är verksamma på mellanstadiet intervjuades med fokus på vilka hinder och anpassningar de erfarit i sin undervisning med blockmodellen. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori med fokus på hur elever tar till sig kulturella redskap. Resultatet visar fyra teman som kunde identifieras i lärarnas utsagor. I resultatets två första teman hanteras hinder som lärarna beskriver i samband med problemlösningsundervisning med blockmodellen. I resultatets två sista teman hanteras anpassningar som lärarna beskriver i samband med problemlösningsundervisning med blockmodellen. Samtliga lärare har en positiv inställning till blockmodellen som problemlösningsmetod men de är överens om flera utmaningar som behöver hanteras när undervisningen med metoden utformas., The purpose of this study is to make teachers’ experiences of instruction design when teaching problem solving with the bar model in middle school visible. Previous research has shown that the bar model is a successful method for mathematical problem solving with both pros and cons. The study is considered relevant since there has not been much research conducted on the bar model in Sweden. Individual semi-structured interviews were conducted in order to collect data which later was analysed through a thematic analysis. Five active middle school teachers were interviewed with focus on the obstacles they have experienced and the adaptations they have implemented while teaching with the bar model. The theoretical framework used in this study is sociocultural theory with focus directed at how pupils assimilate cultural tools. The result shows four themes that could be identified from the teachers’ responses. The teachers’ descriptions of obstacles connected to teaching using the bar model are compiled in the first two themes. In the two following themes teachers’ descriptions of adaptations are compiled. All the teachers share a positive attitude towards using the bar model when teaching mathematical problem solving. They are however in agreement about several challenges that needs to be handled when designing instruction for problem solving with the bar model.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur olika läromedel i matematik kan fungera somett stöd för en differentierad undervisning i årskurs 4. Studien ämnar svara på vilka sättmatematikläromedel idag är differentierade för att möta alla elevers behov samt vilket matematikläromedel som har fördelaktigare förutsättningar för en differentierad undervisning. Metoden som använts är en kvalitativ läromedelsanalys som utgår från Tomlinsons differentieringsramverk. Totalt har fyra olika matematikläromedel för årskurs 4 analyserats.Tidigare forskning visar att matematikämnet är läromedelsstyrt samt att differentiering ärett paraplybegrepp med flera definitioner. Resultatet visar att de fyra analyserade läromedlen på olika sätt är differentierade för att möta elevers behov. Dock skiljer de sig i stor utsträckning. Slutsatsen är att två av läromedlen differentierar fördelaktigare utifrån förkunskaper och lärprofil än de andra två. Beroende på hur lärare vill differentiera kan samtliga läromedel i studien användas i ett differentierat syfte. Resultatet av studien är relevant förprofessionen då val av läromedel i matematikämnet är en viktig del av lärares didaktiska val.

According to the Public Health Agency of Sweden, children today are feeling increasingly worse, which also applies to further down the ages. School is an important platform for working towards better health for children. School is a place where teachers can contribute knowledge in the field. This study aims to contribute with knowledge about teachers' health education in biology in middle school. The purpose of this study is to examine science teachers' teaching in the field of health with a focus on methods and challenges.The study is based on semi-structured interviews with 15 different science teachers in middle school around Sweden. The results show different methods that teachers use in teaching about health. Methods that include following the learning material, own material, personal experiences and collegial work. It also appears that teachers feel that there are different challenges to consider regarding health education. The challenges described in the work are the lack of knowledge among teachers and a lack of concrete teaching material. The fact that physical health has more space in teaching compared to mental health is also a challenge that all respondents emphasize. It is recommended that science teachers in middle school are given opportunities to reflect and strengthen their knowledge in health education. The school authorities need to focus on continuing education and review the materials that the school has available in order to get high-quality health education that includes all parts equally.

Den här studien tar upp problematiken kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Då forskarna uppfattat att vägledningen ofta nedprioriteras i de skolor som inte har någon anställd vägledare, blev ämnet studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar på mellanstadiet intressant att utforska. Vårt syfte är att undersöka hur mellanstadielärare ser på studie- och yrkesvägledning i undervisningen som en del av hela skolans ansvar. Med grund i kommunala styrdokument diskuterar vi hur detta påverkas. De frågor som besvaras i studien är: Hur ser mellanstadielärare på sin roll och ansvar för att främja elevernas valkompetens genom studie- och yrkesvägledning i klassrumsmiljön i förhållande till aktuella kommunala styrdokument? Har lärarna behov av stöd för att tillgodose skollag och läroplan gällande studie- och yrkesvägledning? Vilka är dessa isåfall? De teoretiska begrepp forskarna utgått ifrån var symbolisk interaktionism, roller, handlingshorisonter samt habitus. Med hjälp av dessa kunde resultatet analyseras utifrån hur den sociala interaktionen mellan kollegor samt kunskap kan påverka arbetet med studie- och yrkesvägledning. Genom den kvalitativa metoden kunde forskarna använda semistrukturerade intervjuer där informanterna tilläts berätta sina uppfattningar. Resultatet av de intervjuer som genomfördes innebar i sin helhet en kunskapsbrist. Kunskap om vad studie- och yrkesvägledning innebär och hur det kan implementeras i mellanstadiet. Forskarna drar slutsatser om lärarutbildning, kommun och ledning som bristande.

The main purpose of this research is to develop knowledge about mathematics anxiety and working methods as countermeasures in middle school. To achieve this goal the work of four teachers who work with students with math anxiety in middle school was studied. The aim was to investigate the relationship with students' mathematics anxiety, self-efficacy and performance. The aim was also to identify strategies in the teachers' way of working in relation to self-efficacy and performance that reduce mathematics anxiety. To fulfill this purpose data was collected through semi-structured interviews which then formed the basis of the discussion, together with previous research audited by peer-review. The analysis was based on Bandura's theory about self-efficacy as well as Vroom’s theory about academic work related to motivation and performance. A theoretical definition of math anxiety and didactic work also worked as a theoretical framework for the study. The conclusions indicated that three of the teachers experienced that math anxiety had a negative impact on the students performance, with the exception of one who indicated that math anxiety increased the student’s math performance. Another conclusion was that self-efficacy has the biggest impact when it comes to math anxiety. By raising the students' self-efficacy, the math experience became more enjoyable thus improving the math achievement of the students.

Syftet med studien är att undersöka lärares, kuratorers och rektorers erfarenheter och upplevelser av elevers bruk av beroendeframkallande medel samt hur undervisning om dessa substanser kan bidra till ett hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Tidigare forskning har visat att det finns få studier som utforskar vilken typ av undervisning som är mest effektiv för att förhindra ungas tidiga bruk av olika substanser. För att samla in data har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. De som deltagit i intervjuerna är tre lärare, två kuratorer och en rektor. Studien baseras på delar av den sociokulturella teorin, fokus är på hur eleverna lär sig och tar till sig information. Resultatet visar att respondenterna har varierade upplevelser och erfarenheter kring elevers bruk av beroendeframkallande medel samt skilda uppfattningar om behovet av undervisning inom detta område. Samtliga respondenter är överens om att ämnet är svårt att undervisa i, men att undervisning om ämnet upplevs som positivt för det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet. Vidare framkommer vikten av att stärka elevernas förmåga att göra självständiga val. Avslutningsvis betonar respondenterna att undervisningen måste anpassas efter elevernas ålder och behov., The purpose of this study is to investigate the experiences and perceptions of teachers, counselors, and the principal regarding students´ use of addictive substances and how education about these substances can contribute to health-promoting and preventing efforts. Previous research has shown that there are few studies exploring which types of education is most effective in preventing early use of various substances among young people. To collect data, a qualitative method in form of semi structured interviews was used. The participants in the interviews were three teachers, two counselors, and one principal. The study is based on parts of the sociocultural theory, this study focusses on how students receive information. The results show that the respondents have varied experiences and perceptions regarding students’ use of addictive substances, as well as different opinions on the need for education in this area. All respondents agree that the subject is difficult to teach, but that education about addictive substances is seen as positive for health- promoting and preventive work. Furthermore, it emerged that many of the teachers, counselors and the principal believe it is important to strengthen students’ ability to make independent choices. In conclusion, the respondents emphasize that education must be adapted to the students’ age and needs, as these vary.

Denna studie undersöker relationer mellan text och bild i naturvetenskapliga läroböcker för årskurs 4, med särskilt fokus på hur djurarter kategoriseras i olika grupper. För att göra det genomfördes en kvalitativ analys av två läroböcker i de naturorienterande ämnena i mellanstadiet: Puls från Natur & Kultur och Koll på NO från Sanoma. Urvalet i läroböckerna består av uppslag där innehållet fokuserar på hur djurarter kan grupperas. Både text och bild har analyserats för att ta reda på vilka relationer som finns mellan text och bild. Resultatet visar att bilder som visar samma information som texten dominerar i läroböckerna, vilket gör att innehållet i brödtexten blir lättare att förstå för eleverna. Majoriteten av bilderna är placerade intill texten, vilket stärker relationen mellan text och bild. Det förekommer sällan instruktioner med text i bilden för att hjälpa eleven att tolka den. Bilder som organiserar brödtextens innehåll med hjälp av olika symboler är oftast kopplade till text som förklarar hur olika saker hänger ihop. En betydande andel av bilderna saknar bildtext som sammanlänkar bilden med brödtexten. Brödtexten saknar i sin tur explicit hänvisning till bilderna. Detta försvagar relationen mellan text och bild vilket kan leda till att eleverna förstår ämnesinnehållet i lägre grad. Böckerna varierar i hur stor utsträckning bildtexterna kompletterar brödtexten med ytterligare information. Läroböcker har en bärande funktion i biologiundervisningen, vilket gör att denna studie blir relevant för lärares undervisning, framför allt i biologi i mellanstadiet. Vidare studier föreslås för att observera hur elever faktiskt påverkas av hur text och bild samverkar i läroböcker som används i biologiundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter mellanstadielärare har i undervisning med NTA-lådor. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i mellanstadiet. Lärarna lyfter generellt positiva erfarenheter likt att det är enkelt att använda och att det är en fördel att få materialet färdigt. Dock kunde vissa motsättningar tydas i hur lärarna beskriv arbetet med NTA-materialet i form av de anpassningar som lärarna genomfört. Lärarna i denna studie uppfattas tycka att det positiva med NTA konceptet överväger det som kan uppfattas som svårigheter.

Den här studien syftar till att undersöka vilka undervisningsstrategier mellanstadielärare använder i läsförståelseundervisning i skönlitteratur i ett mångkulturellt och flerspråkigt klassrum. Studien ämnar även undersöka hur mellanstadielärare resonerar kring de utmaningar, möjligheter och hinder som finns i läsförståelseundervisning av skönlitteratur i denna miljö. För att studera detta har fem mellanstadielärare på två olika skolor intervjuats. Empirin, baserad på de tolkande intervjuerna, har sedan analyserats utifrån en teoretisk modell om läsförståelsens olika komponenter: läsaren, texten, aktiviteten och den sociokulturella kontexten. Skolorna skiljer sig åt, då den ena skolan har en majoritet av elever med flerspråkig bakgrund, medan den andra inte har det. Resultatet visar att trots skillnad i antalet flerspråkiga elever använde lärarna på båda skolorna liknande undervisningsstrategier. Dessa strategier inkluderade att ge bakgrundskunskap, arbeta med läsförståelsestrategier, boksamtal, högläsning och tyst läsning. I studien framkommer det att bakgrundskunskaper och ordförståelse blir särskilt framträdande för att möta flerspråkiga elevers läsförståelse. Det framkommer även vissa hinder som kan försvåra lärarnas läsförståelseundervisning och önskemål om hur dessa hinder kan hävas för att förbättra lärarnas undervisning i det flerspråkiga och mångkulturella klassrummet.

Abstrakt Bedömning utgör en viktig del av matematikundervisningen på mellanstadiet eftersom den synliggör och stämmer av elevers ämneskunskap och förståelse inom ett område. Två huvudformer av bedömning är summativ och formativ bedömning. Däremot pågår det för närvarande en diskussion gällande huruvida de två bedömningsformerna är separata eller kompletterande metoder. Därmed syftar denna uppsats till att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt erfarenheter av summativ respektive formativ bedömning i matematikundervisningen på mellanstadiet. Det syftar även på att undersöka hur mellanstadielärare motiverar sin bedömningspraktik. För att undersöka ämnet vidare, genomfördes en empirisk undersökning på tre lokala mellanstadieskolor som innefattade både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av elevenkäter samt semistrukturerade intervjuer med mellanstadieelever och matematiklärare. Resultatet tyder på att lärare uppfattar summativ bedömning som tydligare och mindre tidskrävande än formativ bedömning samt att den är obligatorisk eftersom det svenska skolsystemet kräver betygssättning från årskurs sex. Det är även den bedömningsform som eleverna i högst utsträckning föredrar eftersom de är mest vana vid den. Dessutom tyder resultatet på att lärare önskar arbeta mer med formativ bedömning men att de i flera fall även arbetar mer formativt än vad de är medvetna om. Både lärare och elever uttrycker att återkoppling önskas i större utsträckning än i nuläget. Däremot visar resultatet att även återkoppling förekommer mer än vad som uppfattas av både lärare och elever eftersom det oftast sker i förbifarten. Avslutningsvis indikerar resultatet att summativ och formativ bedömning kan genomföras under samma bedömningstillfälle då läraren kan utnyttja resultaten från ett bedömningstillfälle för både summativa och formativa syften.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om speciallärares och specialpedagogers uppfattningar om hur skolor uppmärksammar och stöttar elever som möter svårigheter i sin läsning på mellanstadiet. Utifrån The Simple View of Reading, görs en indelning av svårigheter i lässvårigheter, med utgångspunkt i avkodning, samt i läsförståelsesvårigheter, som förutom avkodning också behandlar delar kopplade till språkförståelsen. Forskningsfrågorna fokuserar på hur mellanstadieelever som möter svårigheter i sin läsning identifieras och vilka insatser som sätts in enligt speciallärare/ specialpedagoger. Studien undersöker även hur skolors syn på elevers svårigheter och de insatser som sätts in gällande läsning karaktäriseras ur specialpedagogiska perspektiv. Studien har en kvantitativ ansats med ringa inslag av kvalitativ karaktär, då studien använder sig av en tvärsnittsdesign med surveyundersökning, bestående av frågor med slutna och öppna svar. En webbaserad enkät med 65 frågor har använts som forskningsmetod. I studien har ett stratifierat målstyrt urval gjorts, och den webbaserade enkäten har sänts per e-post till 723 speciallärare och specialpedagoger på mellanstadier i Sverige. Svar erhölls från 81 respondenter vilket motsvarar en svarsfrekvens på 11,2%. Deduktiv analys av insamlade data har genomförts och resultaten har tolkats utifrån läsmodellen The Simple View of Reading och specialpedagogiska perspektiv. Studiens analys synliggör att elever i lässvårigheter oftast identifierats redan på lågstadiet, medan elever i läsförståelsesvårigheter lika ofta identifieras i screeningar i helklass på mellanstadiet som att de identifierats på lågstadiet. Den insats, enligt respondenterna, som i störst utsträckning sätts in för elever i lässvårigheter är lästräning, medan den för elever i läsförståelsesvårigheter är diskussioner kring det lästa. Elever i lässvårigheter får i högst grad stöd med material av speciallärare/specialpedagoger, medan den mest omfattande insatsen f

Sverige är mångkulturellt och i skolan finns elever som är flerspråkiga och har andra modersmål än svenska. Tidigare forskning visar att flerspråkighet är positivt och att det är en resurs i elevens andraspråksutveckling. Därför är det aktuellt och intressant att undersöka hur lärare stöttar flerspråkiga­ elevers andraspråksinlärning. Studien har skrivits med syftet att bidra med kunskap om vilka typer av stöttning lärare i svenskämnet årskurs 4–6 använder för att utveckla flerspråkiga elevers andraspråksinlärning med fokus på ordförråd. Studiens frågeställningar är: Hur stöttar lärare flerspråkiga elevers språkutveckling i svenskämnet? och På vilket sätt används transspråkande, interaktion och visuella hjälpmedel som stöd för flerspråkiga elevers språkutveckling i svenskundervisningen? Studien består av intervjuer med sex lärare i svenskämnet årskurs 4–6. Empirin har analyserats genom en tematisk analys. Teorin som har legat till grund för studien är den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de intervjuade lärarna stöttar sina elever genom att förmedla att flerspråkighet är positivt på olika sätt. Det framkommer att lärarna använder transspråkande, interaktion och visuella hjälpmedel men i olika utsträckning., Sweden is multicultural and the school system has students who are multilingual and have other mother tounges than Swedish. Previous research shows that multilingualism is positive and is a resource in the students’ second language development. Therefore, it is relevant and interesting to investigate how teachers support multilingual students’ second language learning. The study has been written with the aim of contributing knowledge about what types of support teachers in the Swedish subject grades 4–6 use to develop multilingual students’ second language learning with a focus on vocabulary. The questions of the study are: How do teachers support multilingual students’ language development in the Swedish subject? In what way are translanguage, interaction, and visual aids used to support multilingual students’ language development in swedish teaching? The study consists of interviews with six teachers in the Swedish subject grades 4–6. The empirical data has been analyzed through a thematic analysis. The theory that has formed the basis of the study is the sociocultural theory. The results show that the interviewed teachers support their students by conveying that multilingualism is positive in different ways. It appears that the teachers use translanguaging, interaction and visual aids, but in different extents.

Det matematikdidaktiska forskningsfältet visar att användning av olika representationsformer är att föredra för elevers kunskapsutveckling. I vårt tidigare självständiga arbete framkom olika strukturer av representationsformer, vilket vi i denna studie väljer att benämna som representationsmönster, och mönstret Konkret-Bild-Abstrakt var den struktur som det fanns störst forskningsstöd för. Forskning synliggör även att samtal i matematikundervisning är viktigt för elevens kunskapsutveckling och att det utforskande samtalet är det samtalsmönster som läraren bör eftersträva. Dock erbjuder inte forskningen några enkla svar på hur läraren ska nå de utforskande samtalen. I denna empiriska studie vill vi därför undersöka om lärares användning av olika representationsmönster kan påverka vilket typ av samtal som uppstår i matematikklassrummet. Studiens resultat visar att det går att identifiera olika kombinationer mellan representations- och samtalsmönster. Resultatet visar även att när läraren 3 använder flera representationsformer samtidigt blir samtalen i klassrummet av mer utforskande karaktär, tillskillnad från när läraren endast använder sig av en eller två representationsformer. I studien har även lärarens användning av den specifika representationsformen Konkret modell visat sig medföra ökat elevengagemang och delaktighet, vilket i sin tur främjat de Utforskande samtalen., The field of mathematics education research shows that the use of various forms of representation is preferable for students' knowledge development. In our previous independent project, different structures of representations emerged, which we choose to refer to in this study as representational patterns. The Concrete-Image-Abstract pattern was identified as the most successful structure. Research also highlights that conversations in mathematics instruction are crucial for students' knowledge development and that exploratory conversations are the type of dialogue teachers should aim for. However, research does not provide straightforward answers on how teachers can achieve these exploratory conversations. Therefore, in this study, we aim to investigate whether teachers' use of different representational patterns can influence the type of conversations that arise in the mathematics classroom. The study's results show that it is possible to identify various combinations of representational and conversational patterns. The results also indicate that when teachers use multiple forms of representations simultaneously, classroom conversations tend to be more exploratory in nature, compared to when teachers use only one or two forms of representation. Additionally, the study found that the teacher's use of the specific representation form concrete model, leads to increased student engagement and participation, which in turn promotes exploratory conversations.

Hur elever upplever lärande via utomhuspedagogik, inre motivation och välbefinnande diskuteras i denna studie. Utomhuspedagogik är lärande genom förstahandsupplevelser i naturen. Engagemang och kunskap främjas genom lärande och upplevelser med flera sinnen och konkret material. Fysisk aktivitet i lärprocessen och med en strukturerad samt tydlig utomhuslektion kan öka elevers motivation och koncentration. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av utomhuspedagogik i samband med lärande och välbefinnande. Datainsamling genomfördes med strukturerade observationer och fokusgruppsintervjuer för att samla in kvalitativa data om elevers upplevelse. Resultatet visar att elever upplever verklighetsbaserad undervisning och konkret material, i samband med en lämplig kontext, i ett sammanhang till innehållet som positivt i lärandet för att det abstrakta blir mer konkret. Att använda kroppen och flera sinnen upplever elever som positivt och bidrar till att eleverna kan ta till sig kunskap. I resultatet uttrycker elever sin positiva upplevelse av utomhuspedagogik där miljön är fri, lugn och som öppnar upp för samarbete och socialt samspel. I resultatet framgår att eleverna även upplever hinder med utomhuspedagogik, svårigheter att hålla fokuset uppe under längre genomgångar, kyla och en pratig miljö är faktorer som lyfts som negativa. Avslutningsvis framhäver resultatet hur utomhuspedagogiken påverkar elevernas upplevelse av lärande och välbefinnande, när lärandet sker i en relevant kontext till innehållet. I samspel med naturen, där undervisningen genomsyras av socialt samspel, struktur och tydlighet upplever eleverna utomhuspedagogiken som positiv vilket främjar lärande.

I denna studie har lärares förutsättningar och metoder för att öka intresset av skönlitterär läsning bland åk. 4–6 elever på landsbygden studerats. Undersökningen genomfördes med svensklärare i mellanstadiet verksamma på landsbygden. Senaste PIRLS-mätningen visade återigen att trenden för svenska elevers läsförståelse pekar nedåt. Riksdagen har lagstadgat att samtliga skolelever i Sverige ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Men i vissa landsbygdskommuner finns det fortfarande inga skolbibliotek att tillgå. Forskning om läsmotivation pekar på att elever behöver motiveras på en rad olika sätt för att känna läslust. För att samla in data skickades en online-enkät till berörda mellanstadielärare. Denna data kom att analyseras genom kvalitativa samt kvantitativa metoder. Studien pekar på att förutsättningarna för att öka intresset av läsning av skönlitterära böcker är delvis begränsade eftersom skolorna inte har tillgång till exempelvis skolbibliotek. Däremot använder skolorna de bibliotekstjänster som kommunen tillhandahåller, så som folkbibliotek samt bokbuss. Studien visar också att lärare på landsbygden, trots begränsade förutsättningar arbetar aktivt för att öka sina elevers intresse av skönlitterär läsning. Lärare i den aktuella kommunen använder sig av varierade metoder för att öka intresset av läsning av skönlitterära böcker. Den främsta metoden som framkommer i studien är högläsning.

The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how teaching can be designed to enhance students' understanding of technology development work. Through a learning study conducted in three cycles, teaching has been designed and analyzed. The ambition of the teaching was to make students' theoretical knowledge visible during practical work. Critical aspects related to the learning object, technology development work, have been identified, and teaching has been developed to address these. In the teaching, sixth-grade students have worked in groups on technology development work, designing and constructing mobile stands to explore stability. Through video observation as a data collection method, students' verbal and non-verbal communication have been analyzed and interpreted. The results present didactic adjustments related to the critical aspects and their consequences for students' understanding of technology development work. The findings indicate that teaching related to technology development work needs to be designed with ample room for reflection to make theoretical knowledge visible. The theoretical knowledge can also be made visible through sketching. The role of sketching needs to be strengthened as it also promotes increased collaboration, fosters creativity, and simplifies construction work., Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers förståelse för teknikutvecklingsarbete. Genom en learning study i tre cykler har undervisning utformats och analyserats. Ambitionen med undervisningen var att synliggöra elevers teoretiska kunskap vid praktiskt arbete. Kritiska aspekter kopplade till lärandeobjektet, teknikutvecklingsarbetet, har identifierats och undervisningen har utvecklats för att möta dessa. I undervisningen har elever i årskurs 6 gruppvis utfört teknikutvecklingsarbete, där de arbetat med stabilitet genom att designa och konstruera mobilstativ. Genom videoobservation som datainsamlingsmetod har elevers verbala och icke-verbala kommunikation kunnat analyserats och tolkats. I resultatet presenteras didaktiska justeringar kopplade till de kritiska aspekterna samt deras konsekvenser för elevernas förståelse för teknikutvecklingsarbetet. Resultatet visar att undervisning som berör teknikutvecklingsarbetet behöver utformas med stort utrymme för reflektion för att synliggöra teoretisk kunskap. Den teoretiska kunskapen kan också synliggöras med hjälp av skissen. Skissens roll behöver stärkas då den också bidrar till ökat samarbete, ger utlopp för kreativitet och förenklar konstruktionsarbetet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som orsakar talängslan i engelska enligt sex mellanstadielärare från tre olika kommuner, samt vilka strategier de använder för att stödja elever som inte vågar att uttrycka sig på engelska vid kommunikativa tillfällen i klassen. I intervjuer med de deltagande lärarna visade det sig att de är medvetna om olika faktorer som bidrar till talängslan i engelskämnet, såsom klassrumsklimatet, gruppdynamiken, elevernas personligheter och relationen lärare-elev. De deltagande lärarna använder sinsemellan likartade strategier för att stödja eleverna, som att skapa ett tryggt klassrumsklimat, ge eleverna chans att förbereda sig innan presentationer, inkludera olika roliga lekar och talaktiviteter, ge gradvis träning i små grupper med fokus på tryggt kamratskap i början, samt att vara en stödjande och uppmuntrande lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares erfarenheter av att undervisa elever med språkstörning/språklig sårbarhet samt deras erfarenheter vad gäller möjligheter och hinder inom ramen för specifikt SO- och NO- ämnena. Syftet är även att undersöka likheter/skillnader vad gäller undervisning och stödinsatser på låg- och mellanstadiet i SO och NO-ämnena. Forskning kring språkstörning specifikt inom ramen för undervisning i SO och NO saknas och därför blir denna studie viktig inom detta område. Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta lärarna har kunskap om språkstörning/språklig sårbarhet och hur svårigheterna kan yttra sig. I resultatet framkommer det att lärare i studien önskar mer kunskap om arbetsmetoder och anpassningar som de kan använda i undervisningen för att möjliggöra för dessa elever att nå målen. Lärarna efterlyste även mer adekvat fortbildning inom området för språkstörning/språklig sårbarhet samt efterfrågade mer stöd från andra yrkesprofessioner såsom speciallärare, EHT och talpedagog. Samtliga lärare lyfte fram tidsbrist som ett stort hinder vad gäller möjligheter att ge dessa elever adekvat stöd. Likheterna vad gäller undervisning, anpassningar och stödåtgärder i SO och NO på låg- och mellanstadiet visar sig vara fler än skillnaderna. På mellanstadiet lyfter lärarna fram digitala verktyg i större utsträckning medan lärarna på lågstadiet menar att repetition med fler olika arbetsmetoder är en framgångsfaktor för dessa elever. Resultaten från de semistrukturerade intervjuerna diskuterades mot bakgrund av tidigare forskning, didaktiska undervisningsmetoder, Lgr 22 samt det sociokulturella perspektivet.

Denna studie handlar om hur kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader påverkar engelskundervisning på mellanstadiet. Studien undersöker vilka utmaningar kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader skapar i undervisningen samt vilka metoder som kan användas för att skapa en flexibel och anpassningsbar undervisning i engelska. Studiens empiri består av kvalitativa intervjuer där sju lärare från två kommuner intervjuats. För att få en djupgående bild av lärarnas egna uppfattningar, erfarenheter och reflektioner genomfördes semistrukturerade intervjuer där lärarnas egna tankar fick ta plats. Studien visar att kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader har en stor påverkan på engelskundervisning på mellanstadiet. Den visar också att dessa skillnader skapar stora utmaningar hos undervisande lärare och att det, trots en förståelse för de behov som nivåskillnaderna skapar, råder brist på effektiva och hållbara undervisningsstrategier för att möta alla de olika nivåerna., This study is about the way in which disparate knowledge and proficiency levels affect the teaching of English in middle schools. The study examines what challenges the discrepancy in in knowledge and proficiency levels create, and what methods that could be used to create a flexible and adaptable teaching of English. The study is based on seven qualitative interviews with seven teachers from two municipalities. In order to get a profound view of the teachers´personal perceptions, experiences and reflections, semistructured interviews were used to give the respondents ample opportunity to reflect upon their own thoughts. The study shows that the disparate knowledge and proficiency levels have a great impact on the teaching of English in middle schools. It also shows that they create great challenges for teachers of English and that despite a widespread understanding of the needs that the different levels create, there is a lack of effective and sustainable teaching strategies to meet all of the different levels.

I denna studie undersöks mellanstadielärares uppfattningar kring Foreign Language Anxiety (FLA) vid inlärning av engelska hos elever i årskurs 4-6. Dessutom undersöks effekterna i elevers spelvanor relaterat till FLA och språkfärdigheter, samt lärarnas föreslagna strategier för att hantera och minska FLA. Studien stödjer sig på teoretiska ramverk från James Paul Gee (2003) om lärande genom digitala spel och Horwitz, Horwitz och Copes (1986) forskning om FLA, och använder en fenomenologisk ansats för att djupdyka i dessa teman. Genom intervjuer med sex engelsklärare i mellanstadiet syftar arbetet till att utforska tre frågeställningar. Dessa inkluderar lärarnas uppfattningar av elevers FLA i engelskundervisningen, lärarnas syn på hur elevers spelvanor kan relatera till deras FLA och språkfärdigheter, samt vilka pedagogiska strategier lärare bedömer som mest effektiva för att minska FLA. Vid undersökningen om hur lärare uppfattar elevernas FLA framkommer problematiken kring elevers talrädsla i klassrummet, vilket kan bero på flera anledningar. Det kan röra sig om rädsla för att bli bedömd av klasskamrater, samt en brist på tillit till den egna förmågan. En annan bidragande faktor till förekomsten av FLA är de stora kontrasterna i elevernas engelskkunskaper, vilket förklaras av deras individuella intressen utanför skolan. Lärarnas utsagor beskriver att elever som ägnar sig åt en stor mängd extramural engelska (EE), har ett så stort försprång att de andra eleverna inte vågar prestera i klassrummet. Resultaten från studien indikerar att lärarnas syn på digitala spel varierar, med insikter som pekar på både möjligheter och utmaningar i att integrera dessa spel i språkundervisningen. En minoritet identifierar kommersiella digitala spel som en möjlighet att engagera elever och minska FLA, medan majoriteten uttrycker oro för spelens relevans och effektivitet. Detta understryker en komplexitet i hur digitala spel kan integreras i undervisningen, där lärarnas erfarenheter och