Search

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas syn på matematikundervisningen. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien inkluderade sju gymnasieelever från tre olika skolor, program och årskurser. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultaten analyserades med en deduktiv tematisk analys. Studien använde McLeods tre affektiva aspekter; föreställningar, attityder och känslor som ett ramverk för att finna mönster i elevers syn på matematikundervisning. Resultaten visade att elevernas föreställningar om ämnet matematik var varierande, från att finna ämnet roligt och intressant till att uppleva det som utmanande och tråkigt. Dessa föreställningar påverkar deras motivation att engagera sig i matematikundervisningen. Dessutom påverkas elevernas attityder till matematik av deras prestationer. Goda prestationer kan öka motivationen och intresset för ämnet, medan svårigheter kan leda till en negativ attityd. Lärarens roll är avgörande för elevernas attityder, en positiv och engagerad lärare kan göra matematikundervisningen mer givande. På liknande sätt spelar känslor en betydande roll i elevers inlärning och upplevelse av ämnet matematik. Eleverna kan känna både positiva och negativa känslor när de arbetar med matematiska problem., The aim of this thesis is to investigate students' perceptions on mathematics education. To investigate this, I conducted semi-structured interviews within a qualitative research framework. The study involved seven high school students from three different schools, programs, and grade levels. The interviews were recorded and transcribed. The results were analyzed through a deductive thematic analysis. McLeod's three affective aspects; beliefs, attitudes, and emotions were used as a framework to identify patterns. The study showed that students' beliefs of mathematics varied, from finding the subject fun and interesting to experiencing it as challenging and boring. These beliefs affect their motivation to engage in mathematics education. Additionally, students' attitudes towards mathematics are influenced by their performance. Good performance can increase motivation and interest in the subject, while difficulties can lead to a negative attitude. The teacher's role is very important in shaping students' attitudes. Similarly, emotions play a significant role in students' learning and experience of the subject of mathematics. Students can experience both positive and negative emotions when working on mathematical problems.

Vi har undersökt om repetition med testbaserat lärande kan gynna mellanstadieelevers inlärning. Test-baserat lärande innebär att eleven aktivt försöker minnas stoff och metoden har starkt stöd inom evidensbaserad forskning. Flertalet studier gäller dock äldre elever, där passiva repetitionsmetoder användes som jämförelse och kunskaperna utvärderades efter kort tid, oftast inom en vecka. Ett klassrumsexperiment genomfördes med 81 elever i åk 5. Efter undervisning om domesticering på Nordens Ark följde repetitioner med antingen test-baserat lärande eller diskussion. Diskussion valdes som jämförelsemetod då det är en aktiv form för repetition som var vanlig i klasserna. Elevernas kunskaper bedömdes en vecka samt en månad efter sista repetitionen, och elevernas upplevelse av repetitionsmetoden skattades. Kunskaper påverkades inte av metoden för repetition. Däremot upplevde elever i den test-baserade gruppen mer intresse och större fördelar av metoden. Pojkar i diskussionsgruppen upplevde att de genererade fler egna frågor kring innehållet, i motsats till flickor som upplevde det omvända.

Tillsammans med utvecklingsledare, rektorer och lärare har vi under hösten sökt finna formerna för ett ULF-projekt med start 2024. Syftet är att få elever att läsa mer i (och utanför) skolan och därigenom nå ökad läsförståelse. Resultat i bl a NP Svenska (Vara kommun) visar ett lägre resultat än riksgenomsnittet och enligt rektor sätts insatser in i slutet av år 9 för att få elever godkända i läs- och begreppstunga ämnen.Initialt arbetar vi med en grupp lärare för att öka lärares kunskap om läsning. Denna kunskap ska sedan delas med övriga lärare och översättas till klassrumspraktik. Mål för projektet:öka kunskapen om läsning generellt och specifikt, i alla ämnen och årskurser, i och utanför skolanskapa förutsättningar för ett kollektivt lärande, ett lärande där kollegor inte bara lär av varandra utan söker skapa gemensam förståelse och slutsatsskapa tydlighet/struktur i hur, när och var skolan arbetar med läsning.

Under HT20 tog politiker i Trollhättan beslut om att stänga två grundskolor för att minska skolsegregationen och öka likvärdigheten för kommunens elever. Eleverna på stängande skolor anvisades plats på en av fem andra skolor och erbjöds skolskjuts. I ett samverkansprojekt med Utbildningsförvaltningen på Trollhättan stad, följdes processen och elevers och skolpersonals upplevelse av omorganisationen från det att beslutet togs till efter genomförandet.I denna session presenterar jag resultaten från en artikel om elevernas sociala identiteter, både de som bytt skola och de som inte bytt skola, i relation till skolstängningarna. Frågor som undersökts är: Vilka nya ”vi” skapas och hur förhandlas dessa fram, av vilka elever och om vilka elever? Efter presentationen diskuterar vi tillsammans resultatens betydelse och användning, hur skolor kan jobba för att undvika farorna med negativa, tillskrivna identiteter, samt aspekter av hur vi som forskare kan undersöka frågor om identitet utan att bidra till att tillskriva och kategorisera.

Sammanfattning Bakgrund: Korrekt förvaring av livsmedel är avgörande för att bibehålla matens kvalitet och förhindra att livsmedel blir dåligt. Dåliga livsmedel kan påverka vår hälsa negativt. En korrekt livsmedelsförvaring bidrar till ett minskat matsvinn och en hållbar utveckling. Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper elever i årskurs 8–9 har om livsmedelsförvaring. Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod. En enkätstudie ägde rum under våren 2023. En enkät skapades i forms 365 och skickades ut till fem olika skolor. Enkäten bestod av 15 frågor av olika karaktär. Enkätsvaren matades in i Excel och kodades med hjälp av siffror eller text. Resultat: Totalt deltog 104 respondenter i enkäten. Många av respondenterna var medvetna om effekterna av att förvara livsmedel vid antingen för höga eller för låga temperaturer i både kylskåp och frysskåp. Kylskåpet var den vanligaste förvaringsmetoden för de flesta livsmedel och frysskåpet var det vanligaste alternativet för förvaring av kött. Slutsats: Många vet vad som händer vid felaktig förvaring av livsmedel samtidigt som många varit osäkra på förvaring av enskilda livsmedel. Studien visar att fördjupning av kunskaper kring ämnet behövs bland elever i denna ålder., Background: Proper food storage is crucial for maintaining food quality and preventing food spoilage, which can have negative effects on our health. Correct food storage also contributes to reducing food waste and promoting sustainable development. Objective: The aim of this study was to investigate the knowledge of food storage about students in grades 8-9. Method: A quantitative approach was employed in this study. A survey was conducted during the spring of 2023. The survey was created using Forms 365 and distributed to five different schools. It consisted of 15 questions of various nature. The survey responses were collected in Excel and coded using numbers or text. Results: A total of 104 respondents participated in the survey. Many of the respondents were aware of the effects of storing food at either too high or too low temperatures, both in refrigerators and freezers. The refrigerator was the most common storage method for most types of food, while the freezer was commonly chosen for storing meat Conclusion: The study indicates that many students are knowledgeable about the consequences of improper food storage, although some uncertainties remain regarding the storage of specific food items. There is a need for further education on the subject among students of this age group.

Syftet med studien är att analysera det handlingsutrymme som skolkuratorer anser sig ha i deras arbete med elever som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer med sju skolkuratorer i Sverige. Intervjuerna handlade om skolkuratorernas beskrivningar av svårigheter och deras möjligheter att hjälpa och stötta elever. Utifrån en tematisk analys identifierades fyra teman som jag sedan har analyserat med hjälp av det som jag har inhämtat från tidigare forskning samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme. Resultaten i studien visade att alla skolkuratorer beskriver sitt handlingsutrymme som stort och fritt men i praktiken är det mycket mer komplicerat än så. Studien visar att detta beror på att deras handlingsutrymme kan begränsas av tid, vårdnadshavare, elever, lärare eller i samarbetet med socialtjänsten. Bristen på tydliga arbetsbeskrivningar kan dessutom påverka deras möjligheter att agera i situationer som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Resultaten i studien visar också att deras handlingsutrymme ligger i att stödja elever genom att bland annat validera deras känslor, bekräfta dem och ge vägledning om var man kan söka hjälp. Trots detta kan skolkuratorer möta på svårigheter i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Exempel på dessa svårigheter inkluderar att veta när man ska göra en orosanmälan, rädsla för att förvärra situationen för eleven, svårigheter att nå fram till elever och hjälpa dem att förstå och reflektera över sin egen situation samt svårigheten med att upptäcka problematiken från första början. Dessa svårigheter har en påverkan på deras förmåga att hjälpa och stödja elever på ett effektivt sätt.

Det övergripande syfte med detta arbete är att undersöka och analysera hur ett urval av grundskollärare som undervisar i franska i årskurs 7 till årskurs 9 uppfattar och hanterar mångfaldens aspekter bland eleverna i dessa årskurser. Genom att studera lärarnas perspektiv kan man få en djupare förståelse för de utmaningar och möjligheter som uppstår när man undervisar franska i en miljö präglad av mångfald. Studien använder modellen av Richard Ruiz (1984) som ett teoretiskt ramverk för att förklara och analysera de erhållna resultaten. Denna modell föreslår tre olika orienteringar eller perspektiv genom vilket språk kan ses: Språk kan ses som ett problem, som en rättighet eller som en resurs. I studie används kvalitativ metod med semistrukturerad intervju. Analysen av de erhållna resultaten gjorde det möjligt att kunna identifiera deras strategier, metoder och resurser som används, och alla forskningsfrågorna fick var och en sitt eget svar. Dessa frågor var relaterade till bilden av mångfald som dessa lärare har, de utmaningar och möjligheter som dessa lärare ser när det gäller att arbeta i en skolmiljö präglad av frankofon mångfald och elevmångfald, och vad de bör göra åt mångfaldsfrågor i klassrummet., The overall aim of this work is to investigate and analyze how a sample of compulsory schoolteachers who teach French in grades 7 to 9 perceive and manage aspects of diversity among students in these grades. By studying the teachers' perspective, one can gain a deeper understanding of the challenges and opportunities that arise when teaching French in a diverse environment. The study uses the model of Richard Ruiz (1984) as a theoretical framework to explain and analyzethe results obtained. This model suggests three different orientations or perspectives through which language can be seen: Language can be seen as a problem, as a right or as a resource. The study uses a qualitative method with a semi-structured interview. The analysis of the results obtained made it possible to identify their strategies, methods and resources used, and all the research questions each received its own answer. These questions were related to the image of diversity these teachers have, the challenges and opportunities these teachers see when it comes to working in a school environment characterized by francophone diversity and student diversity, and what they should do about diversity issues in the classroom.

Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper om vad som motiverar elever att läsa. Studiens metod bestod av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 3 som deltagare. Studien baserades på tidigare forskning om läsmotivation samt självbestämmandeteorin som behandlar inre och yttre motivation. Resultatet visade att elevernas läsintresse kunde kopplas till antingen inre eller yttre motivation, där samband kunde ses inom de olika motivationerna. Eleverna med inre motivation visade antingen ett intresse för själva läsaktiviteten eller intresse för ett specifikt ämne att läsa om. Eleverna med yttre motivation läste i sin tur av anledningen att de kände sig tvingade till det, för att undvika oönskade konsekvenser eller för att få belöningar. Dessutom visade resultatet att eleverna hade tankar om hur undervisningens sammanhang kan utformas för att deras motivation till att läsa ska öka. Eleverna beskrev bland annat att deras läsintresse skulle öka om de fick besöka ett nytt bibliotek eller fick tillgång till ett bredare urval av böcker.

Syftet med examensarbetet är att undersöka två frågeställningar. Den första frågeställningen är: Hur arbetar fritidslärare med lek utifrån de didaktiska frågorna? och den andra frågan är: Vilka didaktiska positioner intar fritidslärare när de arbetar med lek? och för att ta reda på frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från två olika fritidshem. Teorin jag utgår från i analysen är de didaktiska frågorna och det didaktiska fyrfältsschemat. Resultatet visar att fritidslärare har bland annat en gemensam syn på att eleverna lär sig bland annat turtagning, sociala relationer och konflikthantering i lek. Vidare visar resultaten att fritidslärare delar in eleverna i lekgrupper och lekkompisar. Ett annat resultat visar att fritidslärarna brukar mestadels inta både processpositionen och den kaotiska/kreativa positionen när de arbetar med lek.

Den här studien syftar till att undersöka matematiklärares erfarenheter av vad som gynnar respektive hindrar elevers positiva matematikutveckling i samband med övergången till högstadiet. Den teoretiska utgångspunkten i det här arbetet är det sociokulturella perspektivet. I semistrukturerade intervjuer har matematiklärare på mellanstadiet respektive högstadiet fått berätta om matematikundervisning och specialstöd på respektive stadie samt om övergångsrutiner och om sådant som skiljer de båda stadierna åt. Intervjuerna transkriberades, bearbetades med tematisk analys och resultaten analyserades med några centrala aspekter av den sociokulturella teorin. I den tematiska analysen framkom två huvudteman. Det första är arbetssätt som relaterar till gynnande och hindrande faktorer som rör respektive stadies arbetssätt kopplat till matematiklektioner och specialstöd. Det andra är övergången som relaterar till gynnande och hindrande faktorer i själva överlämningsprocessen och i skillnader mellan årskurs 6 och årskurs 7. Våra informanter berättar om betydelsefulla skillnader som till exempel rör arbetssätt och bedömningar samt beskriver i många fall fungerande överlämningsprocedurer. Vi blev särskilt intresserade av våra informanters svar om vårdnadshavares marginella inblandning i stadieövergången samt hur man skulle kunna tänka på stadieövergripande kollegialt arbete som ett led i en bättre stadieövergång för eleverna.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med ny kunskap kring elevers föreställningar om genus och hur det speglas i deras bilder samt hur pojkars och flickors attityder av bildämnet skiljer sig åt, och i så fall hur. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med bildelicitering där nio elever deltog. Resultatet visar att könsmarkörer och genuskoder har en tydlig framträdande roll i elevernas bilder. Detta lyfts fram genom att flickor målar mer med dova färger och använder symboler, medan pojkar illustrerar sig själva som maskulina, använder sig av vänskapsdialog och starka färger. Däremot är det få av eleverna som bryter traditionella normen för vad som är typiskt kvinnligt eller manligt. Under studiens gång framkom det hur bildämnet uppfattas mer ägnat för flickor än pojkar vilket resulterar ett större engagemang och intresse från flickornas sida.

The aim of this study is to explore and deepen the knowledge about how school librarians work to promote reading and how it is experienced and described by boys in grade five. Through semi-structured interviews with six students and three school librarians, both perspectives of reading promotion work were examined. For this study I used Chambers (2011) theory about the circle of reading. Collected empirical data was analyzed through qualitative content analysis. The results of the study showed that boys do not perceive the reading promotion work to the same extent as the school librarians describe how they work to promote reading.

Denna studie syftar till att analysera och problematisera hur läromedel i ämnet religionskunskap som används vid skolor i en medelstor svensk stad använder sig av de abrahamitiska religionernas urkunder. Tolv läroböcker för mellanstadiet och högstadiet samlades in från stadens skolor och analyserades utifrån läromedelsteoretiska och läroplansteoretiska principer. Ett steg i processen var att utvärdera hur väl läromedlen lever upp till det centrala innehållet om religiösa urkunder i Skolverkets läroplan för grundskolan (Lgr22). Utifrån de vägledande frågeställningarna framkom det att de läromedel inriktade på mellanstadieåldern levde upp till det som förväntades. Mellanstadieelever skall ges möjligheter att lära sig hur centrala tankegångar, ritualer, levnadsregler kan uttryckas i religiösa urkunder. Däremot fann denna studie att det finns allvarliga brister i läromedlen som riktar sig till högstadiet. Enligt Lgr22 skall högstadieelever ges möjlighet att tolka och samtala kring symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder (Skolverket,2022). Med undantag för ett läromedel hade ingen lärobok mer än en handfull direkta citat från heliga skrifter och saknade uppgifter direkt relaterade till urkundernas innehåll. Tidigare forskning har konstaterat att svenska religionsläromedel ofta brister i saklighet och allsidighet. Till detta kan nu läggas att det även finns brister i hur läromedlen behandlar texttolkning—något som visar sig inte vara unikt för Sverige enligt studier gjorda i exempelvis Norge och Storbritannien. I ljuset av denna brist finns dock potential för utveckling. Läromedel skulle exempelvis kunna inkorporera specifika kapitel dedikerade till texttolkning för att ge högstadieelever möjlighet att uppnå läroplanens centrala innehåll.

En kvalitativ analys om hur F-3-lärare beskriver hur läsläxor används som en del av läsinlärningen, hur de motiveras och följs upp samt hur de uppfattas och beskrivs av vårdnadshavare och elever. Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare arbetar med läsläxor som en del av läsinlärningen samt hur de motiverar, informerar om och genomför läsläxor. Dessutom undersöks hur vårdnadshavare och elever uppfattar och beskriver läsläxorna. Uppsatsens hypotes är att det kan råda en diskrepans mellan lärares syn på läxor och den som vårdnadshavare och elever har. En kvalitativ analys har gjorts med hjälp av intervjuer med fem lärare, fem vårdnadshavare och tio elever. Vid analysen har ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Vygotskijs teorier använts. Det resultat som framkommer är att de intervjuade lärarna är positiva till läsläxor och att de intervjuade vårdnadshavarna är detsamma och att både vårdnadshavare och elever är informerade om läsläxans funktion. Uppsatsens hypotes har inte kunnat befästas.

Ungdomar börjar använda internet vid allt yngre åldrar: 99 % av ungdomar i åldersspannet 8 till 19 år använder internet på en daglig basis. Samtidigt som informationsflödet ökar så medför detta även bieffekter där ungdomar numera i allt större utsträckning sparar och laddar upp information om sig själva mer frekvent på internet. Samtidigt som användandet ökat privat har även många skolor i Sverige valt att nästan helt övergå från penna och papper till en mer digitaliserad utbildningsmetod. Detta har dock fört med sig vissa risker när det kommer till IT-säkerhet. Exempel på sådana risker kan vara obehörig åtkomst till data, dataintrång eller förlust av information på grund av tekniska fel eller bristfälliga säkerhetsåtgärder. Detta blev extra tydligt under covid-19-pandemin då utbildning övergick till distansundervisning samtidigt som cyberbrotten ökade i allmänhet, och mot utbildningssektorn i synnerhet. Denna studie har till syfte att undersöka kunskapsnivån och förhållningssätt hos tredjeårselever på gymnasieskolor runt om i Skaraborg inom området IT-säkerhet och samtidigt kartlägga behovet och intresset för utbildning inom ämnet. Studien har med hjälp av enkätundersökningar mot elever och semistrukturerade intervjuer med lärare kommit fram till att det finns ett tydligt behov av utbildning inom IT-säkerhet bland ungdomar på gymnasieskolorna i Skaraborg, samtidigt som lärarna menar på att ämnet ofta faller undan i klassrummet. Resultatet visar att både elever och lärare ser positivt på att inkludera ämnet i ordinarie gymnasieutbildning för att stärka kunskaper och medvetenhet om IT-säkerhetens betydelse., Young people are starting to use the internet at increasingly younger ages, with 99 % of individuals aged 8 to 19 using the internet on a daily basis. As the flow of information increases, this also brings about side effects where young people are now more frequently saving and uploading personal information about themselves on the internet. Moreover, as schools in Sweden have chosen to almost completely transition from pen and paper to a more digitized form of education, the need for IT security skills among young people has become increasingly important. This became particularly evident during the covid-19 pandemic when education shifted to remote learning and cybercrimes saw a general increase, particularly attacks against the education sector. The purpose of this study was to examine the level of knowledge and attitudes among third[1]year students in high schools across Skaraborg regarding IT security and simultaneously assess the need and interest for education around this subject. Through surveys conducted among students and semi-structured interviews with teachers, the study concludes that there is a clear need for education in IT security among young people in high schools in Skaraborg, while teachers argue that the subject often takes a back seat in the classroom. The results show that both students and teachers view the inclusion of this subject in regular high school education positively to strengthen knowledge and awareness of the importance of IT security.

Studien grundar sig på en tidigare genomförd litteraturstudie som belyst en brist på svensk forskning gällande digitala verktygs användning inom matematiken i årskurs 4–6. Därför undersöker vi i denna studie hur och när lärare och elever använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen, samt vilka observerbara effekter digitala verktyg har gällande elevers motivation för matematikundervisningen. Studiens empiri är insamlad genom observationer av fyra klasser i årskurs 4–6 samt en kompletterande enkätstudie riktad till matematiklärare. Vårt resultat visar en stark koppling mellan elevers motivation och användandet av digitala verktyg. Vi har kommit fram till att digitala verktyg fungerar som ett bra komplement till traditionell matematikundervisning, men att datorer ger elever flera valmöjligheter än de i många fall kan hantera. Det leder i sin tur till att en del elever väljer att göra annat på sina datorer som distraherar sig själva och andra i klassrummet.

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga och komplexa sjukdomstillstånd där tidig identifiering och behandling är av stor vikt. Riskfaktorer utvecklas vanligtvis i tidiga år och sjukdomen gör sig tydlig främst under högstadiet. Om skolsköterskor är medvetna om olika symtom vid ätstörningsproblematik är det också lättare att identifiera. Skolsköterskor har en kontinuerlig kontakt med elever på skolan och har en viktig roll i att identifiera och ge stöd åt elever med ätstörningsproblematik. Forskning visar dock att skolsköterskor upplever bristande kunskap gällande ätstörningar och en osäkerhet i hur de ska bemöta dessa elever. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att identifiera och ge stöd till elever med ätstörningsproblematik. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har använts i studien. Semistrukturerade intervjuer med elva skolsköterskor verksamma på högstadium och gymnasium i Blekinge har utförts. Resultatet analyserades i enlighet med Graneheim och Lundmans innehållsanalys i syfte att presentera och analysera data. Resultat: Studien visar att skolsköterskors erfarenheter av att identifiera och ge stöd till elever med ätstörningsproblematik var att ätstörningar kan identifieras på olika sätt. Deras erfarenheter vid identifiering var även att det finns könsskillnader vid identifiering och att olika typer av ätstörningar identifieras olika lätt. Skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever med ätstörningsproblematik var att stöd till elever ges genom samverkan med olika vårdaktörer, att det skapas individanpassade praktiska lösningar i skolan samt att stöd ges genom samtal med elever och deras närstående. Slutsats: Tidig identifiering och stöd har stor betydelse för att minska risken för att vara sjukskriven från skolan samt för att främja återhämtning. Samverkan mellan skolsköterskor, vårdaktörer, närstående och skolpersonal är av vikt. Pojkar upplevs svårare att identifiera och att vara lyhörd under samtal med elever var av st, Background: Eating disorders are serious and complex medical conditions where early identification and treatment is of great importance. Risk factors usually develop in the early years and the disease becomes apparent mainly during junior high school. If school nurses are aware of various symptoms of eating disorder problems, it is also easier to identify. School nurses have continuous contact with students at school and have an important role in identifying and providing support to students with eating disorders. Research shows, however, that school nurses experience a lack of knowledge regarding eating disorders and an uncertainty in how they should respond to these students. Purpose: To investigate school nurses' experiences of identifying and providing support to students with eating disorders. Method: A qualitative interview study with an inductive approach has been used in the study. Semi-structured interviews with eleven school nurses working at junior and senior high schools have been carried out. The results were analyzed in accordance with Graneheim and Lundman's content analysis in order to present and analyze the data. Results: The study shows that school nurses' experiences of identifying and providing support to students with eating disorders were that eating disorders can be identified in different ways. Their experiences in identification were also that there are gender differences in identification and that different types of eating disorders are identified differently easily. School nurses' experiences of supporting students with eating disorders were that support to students is provided through collaboration with various care actors, that individually adapted practical solutions are created in school and that support is provided through conversations with students and their relatives. Conclusion: Early identification and support are of great importance in reducing the risk of being sick from school and for promoting recovery. Cooperation betwe

In this article, we undertake a narrative analysis of social science teaching in Swedish upper secondary school as a case study. In doing so, we want to stress the need to pay attention to the contextual and situated limits and openings of the conceivable repertoire of legitimate stories of social science in the Swedish context and its related research. The students’ attempts at sense making and action in encounters with the subject matter content, approached in terms of emplotments, render visible to what extent and in what ways the students insert cultural narratives into the subject matter teaching repertoire through their own subject storytelling. Furthermore, it indicates the limits and openings of social science teaching as predetermined “truth telling”, that is, as already-established socio-political knowledge repertoires. In focusing on students’ unique, situated and collective interweaving of their “own” experiences with established cultural and political knowledge repertoires, we wish to make a case for the potential to renew society and students’ ways of acting and being in this storytelling. If meagre attention is provided to this interweaving, we argue that there is a danger that the renewal of society and of social science education will get lost, or at least disturbed, in an undesirable way., I den här casestudien gör vi en narrativ analys av samhällskunskapsundervisning i svensk gymnasieskola. Genom analysen vill vi understryka vikten av att uppmärksamma kontextuella och situerade begränsningar och möjligheter när det gäller repertoaren av legitima berättelser i samhällskunskapsundervisningen och dess tillhörande forskning. Elevernas försök till meningsskapande och agerande i mötet med ämnesinnehållet, analyserat med hjälp av begreppen handling, karaktär och genre, synliggör ivilken utsträckning och på vilka sätt eleverna infogar kulturella berättelser i ämnesundervisningsrepertoaren genom sitt eget ämnesberättande. Resultaten indikerar gränser och öppningar för samhällskunskapsundervisning som förutbestämt ”sanningssägande” genom analysens fokus på elevers unikt situerade och kollektiva sammanvävning av sina ”egna” erfarenheter med etablerade kulturella och politiska kunskapsrepertoarer. Vi hävdar att det i ämnesberättelserna finns en potential till förnyelse av både samhället och samhällskunskapsundervisningen. Om sammanvävningen av narrativ i undervisningen inte uppmärksammas, menar vi att det finns en risk för att förnyelsen av samhället och av samhällskunskapsundervisningen går vilse, eller åtminstone störs, på ett oönskat sätt., Översättning av titeln till svenska:Samhällskunskapsnarrativ: En studie av samhällskunskaps-undervisning som en väv av berättelser

In this article, we undertake a narrative analysis of social science teaching in Swedish upper secondary school as a case study. In doing so, we want to stress the need to pay attention to the contextual and situated limits and openings of the conceivable repertoire of legitimate stories of social science in the Swedish context and its related research. The students’ attempts at sense making and action in encounters with the subject matter content, approached in terms of emplotments, render visible to what extent and in what ways the students insert cultural narratives into the subject matter teaching repertoire through their own subject storytelling. Furthermore, it indicates the limits and openings of social science teaching as predetermined “truth telling”, that is, as already-established socio-political knowledge repertoires. In focusing on students’ unique, situated and collective interweaving of their “own” experiences with established cultural and political knowledge repertoires, we wish to make a case for the potential to renew society and students’ ways of acting and being in this storytelling. If meagre attention is provided to this interweaving, we argue that there is a danger that the renewal of society and of social science education will get lost, or at least disturbed, in an undesirable way., I den här casestudien gör vi en narrativ analys av samhällskunskapsundervisning i svensk gymnasieskola. Genom analysen vill vi understryka vikten av att uppmärksamma kontextuella och situerade begränsningar och möjligheter när det gäller repertoaren av legitima berättelser i samhällskunskapsundervisningen och dess tillhörande forskning. Elevernas försök till meningsskapande och agerande i mötet med ämnesinnehållet, analyserat med hjälp av begreppen handling, karaktär och genre, synliggör ivilken utsträckning och på vilka sätt eleverna infogar kulturella berättelser i ämnesundervisningsrepertoaren genom sitt eget ämnesberättande. Resultaten indikerar gränser och öppningar för samhällskunskapsundervisning som förutbestämt ”sanningssägande” genom analysens fokus på elevers unikt situerade och kollektiva sammanvävning av sina ”egna” erfarenheter med etablerade kulturella och politiska kunskapsrepertoarer. Vi hävdar att det i ämnesberättelserna finns en potential till förnyelse av både samhället och samhällskunskapsundervisningen. Om sammanvävningen av narrativ i undervisningen inte uppmärksammas, menar vi att det finns en risk för att förnyelsen av samhället och av samhällskunskapsundervisningen går vilse, eller åtminstone störs, på ett oönskat sätt., Översättning av titeln till svenska:Samhällskunskapsnarrativ: En studie av samhällskunskaps-undervisning som en väv av berättelser

Bakgrund: Övervikt och obesitas ökar bland barn och ungdomar och orsakar allvarliga sjukdomstillstånd. Det påverkar även elevens förmåga att prestera akademiskt. Skolsköterskan med sin specialistkunskap inom folkhälsovård har ett viktigt uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elever med övervikt och obesitas. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete för elever med övervikt och obesitas. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt ansats valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och 15 vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarnas resultat analyserades med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman; Skolsköterskans utmaningar och strategier samt Elevens omvärld med tillhörande underteman. Det första huvudtemat innehöll sex underteman: Ett känsligt ämne, Det svåra samtalet, Att fånga ögonblicket, Motiverande samtal, Klassrumsundervisning och Utmaningar i yrkesrollen och arbetsmiljön. Det andra huvudtemat innehöll fyra underteman: Att se hela bilden, Engagerade föräldrar - nyckel till framgång, Skolans roll och Samhällsmiljö och normer. Slutsats: Samtal om övervikt och obesitas kan ge starka känslomässiga reaktioner från elever och föräldrar vilket kräver ödmjukhet och ett familjecentrerat förhållningssätt för att nå fram och för att skapa tillit. Föräldrars engagemang och stöd är en förutsättning för att en förändring i elevens levnadsvanor ska kunna ske., Background: Overweight and obesity are increasing among children and young people and cause serious medical conditions. It also affects the student's ability to perform academically. The school nurse with specialist knowledge in public health care has an important task of working to promote health with students who are overweight and obese.Aim:The aim was to describe the school nurse's experiences of the health promotion work for students with overweight and obesity. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was chosen as the method. The literature search was carried out in three databases and 15 original scientific articles were included in the results. The articles were analyzed using thematic analysis. Results:The results showed two main themes: The challenges and strategies of the school nurse and The student's environment and sub-themes. The first main theme contains six sub-themes: A sensitive subject, The Difficult Conversation, To capture the moment, Motivational talks, Classroom teaching and Challenges in the professional role and work environment. The second main theme contains four sub-themes: Seeing the whole picture, Engaged parents - key to success, The role of the school and Community environment and norms. Conclusion: Conversations about overweight and obesity can produce strong emotional reactions from students and parents, which requires a family-centered approach to reach out and to build trust. Parents' commitment and support is a prerequisite for a change in the student's lifestyle to take place.

Syftet med examensarbetet är att undersöka två frågeställningar. Den första frågeställningen är: Hur arbetar fritidslärare med lek utifrån de didaktiska frågorna? och den andra frågan är: Vilka didaktiska positioner intar fritidslärare när de arbetar med lek? och för att ta reda på frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från två olika fritidshem. Teorin jag utgår från i analysen är de didaktiska frågorna och det didaktiska fyrfältsschemat. Resultatet visar att fritidslärare har bland annat en gemensam syn på att eleverna lär sig bland annat turtagning, sociala relationer och konflikthantering i lek. Vidare visar resultaten att fritidslärare delar in eleverna i lekgrupper och lekkompisar. Ett annat resultat visar att fritidslärarna brukar mestadels inta både processpositionen och den kaotiska/kreativa positionen när de arbetar med lek.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever med en hörselnedsättning och deras musiklärare beskriver musikundervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har intervjuer genomförts med två lärare som undervisar hörselklasser samt med en grupp elever i dessa klasser. När intervjuerna hade genomförts formades fem olika kategorier. På så sätt presenteras resultatet och diskussionen genom fem teman: Det visuella klassrummet, utmana och stötta, didaktiska val, undantagsbestämmelsen och anpassningar. Resultatet visar att lärarna förstår hörselelevernas behov inom musikämnet och att de kan anpassa sin undervisning utifrån vad eleverna behöver. Anpassningar är en stor del som lärare och elever behöver diskutera tillsammans. Vilka anpassningar görs och vilka anpassningar har gjorts? Undantagsbestämmelsen är en viktig och svår fråga som diskuteras. Lärare får inte använda pysparagrafen i hörselklasser med hörselnedsättning som ett särskilt skäl. Frågan om varför diskuteras och vilka mål i kursplanen som berör lyssning av något slag.

Sverige har en ambition om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, en central del i detta är att tidigt säkerställa digital kompetens hos unga. Därav att det görs satsningar på att barn ska ha tillgång till digitala verktyg av olika slag i skolmiljö. Av intresse är därmed att erhålla förståelse för hur de använder sig av de tillhandahållna digitala verktygen och vad deras åsikter kring det är, vilket är vad denna studie ämnar undersöka. Datainsamlingen har gjorts i form av fyra observationstillfällen som fördelats på två klasser tillhörande årskurs fyra. Fördelat på dessa skedde ett urplock av sex respondenter som det genomfördes intervjuer med, det användes även av informanter i form av deras klassföreståndare och en lärare/IT-samordnare. I arbetet med att analysera datan gjordes en innehållsanalys i vilken kategorier tillämpbara både för observation och intervju fastställdes. Resultatet visade att digitala verktyg var något som användes i hög grad och att det finns ett spektrum av vilka som förekom. Överlag har det konstaterats att eleverna huvudsakligen ser fördelar med det, men har en medvetenhet om baksidan med detta också. Det framkom bland annat att en vanlig uppgift var att skriva texter, något som uppskattades att göra på datorn då det inte framkallade smärta i handen likt användandet av papper och penna kunde göra. För att kunna dra slutsatser om detta fördes en diskussion kring tidigare forskning i relation till erhållet resultat., Sweden has an ambition to become the best in the world in making use of the opportunities of digitalization, a central part of this is to ensure early digital competence among young people. Therefore, investments are being made to ensure that children have access to digital tools of various kinds in the school environment. It is therefore of interest to gain an understanding of how they use the digital tools provided and what their opinions are about it, which is what this study intends to investigate. The data collection has been done in the form of four observation sessions which are distributed between two classes belonging to year four. Distributed among these, a selection of six respondents took place with whom interviews were conducted, informants in the form of their class teachers and a teacher/IT coordinator were also interviewed. In the work of analyzing the data, a content analysis was made in which categories applicable to both observations and interviews were established. The result showed that digital tools were something that was used to a high degree and that there is a spectrum of which tools occurred. Overall, it has been found that students mainly see advantages to it, but have an awareness of the downside of this as well. Among other things, it emerged that a common task was to write texts, something that was appreciated to be done on the computer as it did not cause pain in the hand like the use of paper and pencil could. In order to be able to draw conclusions about this, a discussion was held about previous research in relation to the results obtained.

Under året 2017 infördes programmering i matematikundervisningen på gymnasiet, men fortfarande har flera matematiklärare bristande didaktiska kompetenser inom programmering. Syftet med det här examensarbetet är att öka förståelsen för programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematiken för att därmed bidra med didaktiska kunskaper. Tidigare forskning visar att det finns flera studier som pekar på en positiv påverkan på elevers förståelse och attityder gentemot matematik kopplat till programmering. Däremot råder det en brist på studier som undersöker fördjupat hur elever påverkas, samt det finns inte många sådana studier i Sverige som lyfter fram elevperspektivet på området. Denna fallstudie undersöker hur elever påverkas av en programmeringsworkshop i sin matematikundervisning. Den insamlade datan består av för- och efterenkäter, elevobservationer under workshopen, samt en lärarintervju. Resultatet pekar på att det finns en flersidig och komplex bild av påverkan, men att elevers relationella förståelse och särskilt attityder påverkas främst positivt av programmering. Resultatet bidrar även med kunskaper om hur elever påverkas av lärarens val av hur programmering används i matematikundervisningen.

Denna studie syftar till att analysera och problematisera hur läromedel i ämnet religionskunskap som används vid skolor i en medelstor svensk stad använder sig av de abrahamitiska religionernas urkunder. Tolv läroböcker för mellanstadiet och högstadiet samlades in från stadens skolor och analyserades utifrån läromedelsteoretiska och läroplansteoretiska principer. Ett steg i processen var att utvärdera hur väl läromedlen lever upp till det centrala innehållet om religiösa urkunder i Skolverkets läroplan för grundskolan (Lgr22). Utifrån de vägledande frågeställningarna framkom det att de läromedel inriktade på mellanstadieåldern levde upp till det som förväntades. Mellanstadieelever skall ges möjligheter att lära sig hur centrala tankegångar, ritualer, levnadsregler kan uttryckas i religiösa urkunder. Däremot fann denna studie att det finns allvarliga brister i läromedlen som riktar sig till högstadiet. Enligt Lgr22 skall högstadieelever ges möjlighet att tolka och samtala kring symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder (Skolverket,2022). Med undantag för ett läromedel hade ingen lärobok mer än en handfull direkta citat från heliga skrifter och saknade uppgifter direkt relaterade till urkundernas innehåll. Tidigare forskning har konstaterat att svenska religionsläromedel ofta brister i saklighet och allsidighet. Till detta kan nu läggas att det även finns brister i hur läromedlen behandlar texttolkning—något som visar sig inte vara unikt för Sverige enligt studier gjorda i exempelvis Norge och Storbritannien. I ljuset av denna brist finns dock potential för utveckling. Läromedel skulle exempelvis kunna inkorporera specifika kapitel dedikerade till texttolkning för att ge högstadieelever möjlighet att uppnå läroplanens centrala innehåll.

En kvalitativ analys om hur F-3-lärare beskriver hur läsläxor används som en del av läsinlärningen, hur de motiveras och följs upp samt hur de uppfattas och beskrivs av vårdnadshavare och elever. Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare arbetar med läsläxor som en del av läsinlärningen samt hur de motiverar, informerar om och genomför läsläxor. Dessutom undersöks hur vårdnadshavare och elever uppfattar och beskriver läsläxorna. Uppsatsens hypotes är att det kan råda en diskrepans mellan lärares syn på läxor och den som vårdnadshavare och elever har. En kvalitativ analys har gjorts med hjälp av intervjuer med fem lärare, fem vårdnadshavare och tio elever. Vid analysen har ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Vygotskijs teorier använts. Det resultat som framkommer är att de intervjuade lärarna är positiva till läsläxor och att de intervjuade vårdnadshavarna är detsamma och att både vårdnadshavare och elever är informerade om läsläxans funktion. Uppsatsens hypotes har inte kunnat befästas.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med ny kunskap kring elevers föreställningar om genus och hur det speglas i deras bilder samt hur pojkars och flickors attityder av bildämnet skiljer sig åt, och i så fall hur. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med bildelicitering där nio elever deltog. Resultatet visar att könsmarkörer och genuskoder har en tydlig framträdande roll i elevernas bilder. Detta lyfts fram genom att flickor målar mer med dova färger och använder symboler, medan pojkar illustrerar sig själva som maskulina, använder sig av vänskapsdialog och starka färger. Däremot är det få av eleverna som bryter traditionella normen för vad som är typiskt kvinnligt eller manligt. Under studiens gång framkom det hur bildämnet uppfattas mer ägnat för flickor än pojkar vilket resulterar ett större engagemang och intresse från flickornas sida.

Studien grundar sig på en tidigare genomförd litteraturstudie som belyst en brist på svensk forskning gällande digitala verktygs användning inom matematiken i årskurs 4–6. Därför undersöker vi i denna studie hur och när lärare och elever använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen, samt vilka observerbara effekter digitala verktyg har gällande elevers motivation för matematikundervisningen. Studiens empiri är insamlad genom observationer av fyra klasser i årskurs 4–6 samt en kompletterande enkätstudie riktad till matematiklärare. Vårt resultat visar en stark koppling mellan elevers motivation och användandet av digitala verktyg. Vi har kommit fram till att digitala verktyg fungerar som ett bra komplement till traditionell matematikundervisning, men att datorer ger elever flera valmöjligheter än de i många fall kan hantera. Det leder i sin tur till att en del elever väljer att göra annat på sina datorer som distraherar sig själva och andra i klassrummet.

Ungdomar börjar använda internet vid allt yngre åldrar: 99 % av ungdomar i åldersspannet 8 till 19 år använder internet på en daglig basis. Samtidigt som informationsflödet ökar så medför detta även bieffekter där ungdomar numera i allt större utsträckning sparar och laddar upp information om sig själva mer frekvent på internet. Samtidigt som användandet ökat privat har även många skolor i Sverige valt att nästan helt övergå från penna och papper till en mer digitaliserad utbildningsmetod. Detta har dock fört med sig vissa risker när det kommer till IT-säkerhet. Exempel på sådana risker kan vara obehörig åtkomst till data, dataintrång eller förlust av information på grund av tekniska fel eller bristfälliga säkerhetsåtgärder. Detta blev extra tydligt under covid-19-pandemin då utbildning övergick till distansundervisning samtidigt som cyberbrotten ökade i allmänhet, och mot utbildningssektorn i synnerhet. Denna studie har till syfte att undersöka kunskapsnivån och förhållningssätt hos tredjeårselever på gymnasieskolor runt om i Skaraborg inom området IT-säkerhet och samtidigt kartlägga behovet och intresset för utbildning inom ämnet. Studien har med hjälp av enkätundersökningar mot elever och semistrukturerade intervjuer med lärare kommit fram till att det finns ett tydligt behov av utbildning inom IT-säkerhet bland ungdomar på gymnasieskolorna i Skaraborg, samtidigt som lärarna menar på att ämnet ofta faller undan i klassrummet. Resultatet visar att både elever och lärare ser positivt på att inkludera ämnet i ordinarie gymnasieutbildning för att stärka kunskaper och medvetenhet om IT-säkerhetens betydelse., Young people are starting to use the internet at increasingly younger ages, with 99 % of individuals aged 8 to 19 using the internet on a daily basis. As the flow of information increases, this also brings about side effects where young people are now more frequently saving and uploading personal information about themselves on the internet. Moreover, as schools in Sweden have chosen to almost completely transition from pen and paper to a more digitized form of education, the need for IT security skills among young people has become increasingly important. This became particularly evident during the covid-19 pandemic when education shifted to remote learning and cybercrimes saw a general increase, particularly attacks against the education sector. The purpose of this study was to examine the level of knowledge and attitudes among third[1]year students in high schools across Skaraborg regarding IT security and simultaneously assess the need and interest for education around this subject. Through surveys conducted among students and semi-structured interviews with teachers, the study concludes that there is a clear need for education in IT security among young people in high schools in Skaraborg, while teachers argue that the subject often takes a back seat in the classroom. The results show that both students and teachers view the inclusion of this subject in regular high school education positively to strengthen knowledge and awareness of the importance of IT security.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer bedriver stödsamtal med elever som går i grundskolan upp till gymnasiet i Stockholm. Ett kvalitativt angreppssätt har använts i forskningen, genom semistrukturerade intervjuer med aktiva skolkuratorer. Tidigare forskning visar att skolkuratorerna har fria händer när det kommer till utformningen av stödsamtalen. Studien framför centrala metoder och teorier som är gemensamt för skolkuratorerna i sitt arbete. Det som framgår av studien är att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme, vilket gör att ingen dag är den andra lik. Dessutom finns det ett tydligt mönster för hur skolkuratorerna väljer att arbeta med elever under stödsamtalet. Det vanligaste för skolkuratorerna i denna studie är hur de tillämpar olika typer av metoder såsom känslokort, KBT och skalfrågor som är anpassade utefter situation och elev. Studien visar också vad som anses viktigt för utformningen av stödsamtal. Det vanligaste för skolkuratorerna är att vara en god lyssnare, skapa en stark relation till eleven med strävan om att eleven får möjlighet att uttrycka sig. Slutligen presenteras de utmaningar som finns kring skolkuratorns arbetsroll. Mest betydelsefullt för skolkuratorerna är att hitta en sund balans mellan organisationens policy och viljan av att finnas tillgänglig för varje elev., The purpose of the study has been to research how school counsellor’s run counselling sessions with students starting in elementary school up to high school in Stockholm. A qualitative approach has been applied in the research, through semi-structured interviews with active school counsellor’s. Previous research shows that school counsellors have a free hand when it comes to the design of the sessions. However, there are several common methods and approaches that are used. The study presents methods and theories that are universal to school counsellor’s in their work. What emerges from the study is that school counsellor’s have a wide scope of action, making everyday different. Furthermore, there is a clear pattern for how school counsellor’s choose to work with students during counselling. Most common for school counsellor’s of this studie is the way they are applaying different kinds of methods such as emotional cards, CBT and scale questions that’s adapt for each sitaution and student. The study also shows what is considered important for the sessions. Most common for the school counsellor’s is to be a good listener, creating an strong relationship to the student with an aim of making the student express themselfes. Lastly it presents the challenges that exist around the school counsellor's work role. Most significant is for the school counselers to find an healthy balance between the organisations policy and the desire to help each one of the students.

Levnadsvanors påverkan på kroppen är en del av det centrala innehållet i årskurs 4-6. Syftet med studien är att få en bild av elevernas uppfattning om hur levnadsvanor påverkar kroppen inför undervisningen i årskurs 4-6. Metoden som används för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade gruppintervjuer. Från årskurs 4 deltog 28 elever, och blev indelade i fyra intervjugrupper med sju elever i varje. Studien använder sig av en kvalitativ metod och datan analyseras genom en tematisk analys. Olika teman plockas utifrån intervjufrågornas största fokus som livsmedel, fysisk aktivitet och beroendeframkallande medel. Socialt umgänge är ett tema som även kan urskiljas utifrån elevernas diskussioner om vad som kan påverka hälsan. Resultatet visar hur elever särskiljer på olika typer av mat där de gör skillnad på mat som de definierar som "nyttig" och "onyttig". De ställer sig positiva till fysisk aktivitet och hur det påverkar kroppen, samt varför fysisk aktivitet är viktig. Eleverna visar en medvetenhet om sociala situationers påverkan på måendet och även en medvetenhet om att beroendeframkallande medel påverkar oss. Detta ger en bild av vilka uppfattningar vi kan möta i undervisningen om kroppen och våra levnadsvanor. Det hjälper oss också få en föreställning om vilken inriktning som vår undervisning bör ha för att bemöta elevernas uppfattningar.

Bakgrund: Skolsköterskan är den profession på en skola som träffar samtliga elever och har därmed en unik möjlighet att upptäcka psykisk ohälsa. Samtidigt visar studier att skolsköterskor upplever sig sakna kompetens inom ämnet trots att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar i kombination med att vårdköerna till specialistsjukvården är långa. Vidare nämns stödjande samtal vara en insats som kan ingå i elevhälsans åtgärdande arbete. Motiv: Författarna anser att det kan vara av stor vikt att skolsköterskor behärskar en eller flera samtalsmetoder för att kunna hjälpa och stötta elever med psykisk ohälsa, främst i väntan på hjälp från övrig hälso-och sjukvård. Förhoppningen är att denna studies resultat kan utgöra värdefull information inför framtida forskning och utvärdering avseende hur skolsköterskan ska arbeta med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors uppfattningar och erfarenheter kring stödjande samtal vid psykisk ohälsa hos ungdomar. Metod: En kvalitativ enkätstudie. Totalt deltog 23 deltagare varav samtliga uppfyllde studiens inklusionskriterier. Datainsamling skedde via en elektronisk enkät som sedan analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Totalt identifierades tre kategorier följt av sju subkategorier. Första kategorin: Skolsköterskans perspektiv på stödjande samtal följs av subkategorierna Skolsköterskans definition av stödjande samtal och Skolsköterskans uppfattning av stödjande samtal som hälsofrämjande, förebyggande eller enklare sjukvårdsinsats. Andra kategorin: Faktorer som påverkar skolsköterskans arbete med stödjande samtal vid psykisk ohälsa följs av subkategorierna Samarbete och ansvarsfördelning mellan professioner och instanser, Skolsköterskans tillgänglighet samt Skolsköterskans känsla av att behöva ta ansvar. Tredje kategorin: Konsekvenser av stödjande samtal följs av subkategorierna Förbättrat mående hos eleven och ökad trygghet i professionen och En krävande uppgift för skolskö

En empirisk studie med syfte att undersöka likheter och skillnader mellan hur flickor och pojkar arbetar i digitala lärspel i matematik samt om lärare har genusglasögon på sig i matematikundervisning med digitala lärspel. Genom klassrumsobservationer och lärarintervjuer har data samlats in som sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elever tycker att det är roligt att arbeta med matematiska digitala lärspel. Men att flickor och pojkar arbetar och uttrycker sig olika under arbetets gång. Generellt tar pojkar mer plats i klassrummet och flickor är osäkra. Det visade sig även att lärare inte har genusglasögon på sig utan att de ser eleven som individ trots att lärare även säger att pojkar är mer tävlingsinriktade och att flickor följer instruktioner. Studien visar att lärare spelifierar sin matematikundervisning och använder digitala lärspel som ett spelbaserat lärande. I diskussionen lyfts problemet fram med skillnaderna som finns mellan hur flickor och pojkar arbetar i digitala lärspel i matematik och vikten av att lärare tar på sig genusglasögonen för att förlegade traditionella normer inom matematikämnet inte ska leva vidare., An empirical study with the aim of investigating similarities and differences between how girls and boys work in digital learning games in mathematics and whether teachers wear gender glasses in mathematics teaching with digital learning games. Through classroom observations and teacher interviews, data was collected and analyzed from a socio-cultural perspective. The result shows that students find working with mathematical digital learning games fun. But girls and boys work and express themselves differently during the lecture. Boys generally take up more space in the classroom, and girls are insecure. It also turned out that teachers do not wear gender glasses but see the student as an individual. Even though teachers also say that boys are more competitive and that girls follow instructions. The study shows that teachers use gamification in their mathematics teaching and use digital learning games as game-based learning. In the discussion, the problem is highlighted by the differences that exist between how girls and boys work in digital learning games in mathematics and the importance of teachers putting on gender glasses so that outdated traditional norms in the subject of mathematics will not live on.

Tim Randberg and Filip Lindahl carried out this study under the institution for pedagogy, didactics and educational studies at Uppsala University. In relation to the lack of research regarding students’ perspectives regarding the legitimizing aspects of the school subject of social science(samhällskunskap), and in contrast to the existence of such research regarding teachers’ perspectives, this study is an attempt at contributing to the lack of previous research and note the importance of working towards a reality in which students’ and teachers’ attitudes, regarding the importance and the purpose of social studies, aligns. This didactic study, which analyzes which attitudes are connected to a small group of students (age 18), as well as a small group of social science teachers, regarding what legitimizes studying social science, along with the key differences between these two groups, is an interview study in which a didactic theory formed by Gert Biesta was applied in relation to the results of the interview. Biesta’s theoretical framework, which is central for this study, categorized the legitimizing aspects of education into three categories: qualification, socialization and subjectification, in which every relevant analytical finding was categorized into each of Biesta’s three categories. This study concludes that both teachers and students found the internalization of democratic values as well as citizenship development to be the central legitimizing aspects of civic studies. The results regarding the teachers’ comments aligned with most previous research, except for the aspect of power, which in contrast to previous research was absent in the results for this study. Regarding the three theoretical categories, no significant differences were to be found but rather smaller differences that could be considered noteworthy. Teachers discussed the legitimizing aspects of civic studies from a qualification-related point of view more than the students did. In contra

Syftet med undersökningen är att undersöka på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digitala verktyg. Vidare handlar studien om fördelar och nackdelar med digitala verktyg. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjumetod genomförts och fem lärare med inriktning fritidshem intervjuades i studien. Resultatet visar att respondenterna har kunskap att kunna undervisa om digitala verktyg på fritidshemmet men deras intresse för att genomföra undervisning i ämnet varierar. Respondenterna nämner flera för och nackdelar med digitala verktyg men resultatet visar på att fördelarna överväger. Även om intresset varierade så förstår respondenterna vikten att lära ut digitala verktyg i fritidshemmet.

Syftet med studien är att synliggöra och bilda förståelse för vad elever anser att lärare i fritidshems uppdrag är. Frågor som vi vill besvara i studien är hur elever uppfattar vad läraren i fritidshemmets uppdrag är, samt vad elever uppfattar att det viktiga i fritidshemmets uppdrag är. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer med elever som är inskrivna på fritidshem på två olika skolor. Resultatet visar att eleverna anser att lärare i fritidshemmets uppdrag är socialt och att de finns där för elevernas skull. Elever vill att lärare i fritidshem ska prata lugnt, vara snälla och lyssna på dem. De tycker att fritidslärare inte ska vara för stränga eller bli jättearga. Uppdraget innefattar planering, att hjälpa till i den obligatoriska skolan, hålla i ordning i lokaler samt hjälpa till när elever gör sig illa eller hamnar i konflikt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem stödjer elever med utmaningar i det sociala samspelet. De forskningsfrågor som formulerats efter studiens syfte är: Hur beskriver lärare i fritidshem deras arbete med att upprätthålla befintliga relationer till elever med utmaningar i det sociala samspelet? Hur beskriver lärare i fritidshem deras arbete med att stödja elever med utmaningar i det sociala samspelet i deras relationsskapande tillsammans med andra elever i fritidshemmet? En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i fritidshem har använts för att samla in data till studien. För att analysera data har en innehållsanalys med stöd i valda teoretiska utgångspunkter tillämpats för att tematisera och därefter kategorisera materialet. I resultatet framkommer det att lärare i fritidshems sätt att stödja elever med utmaningar i socialt samspelfår olika konsekvenser. Respondenterna uttryckte att investera tid, visa engagemang och vara ihärdig är viktiga aspekter för att lyckas bibehålla och skapa relationer till elever med utmaningar. Vidare menar respondenterna att strukturella förutsättningar försvårar relationsarbetet på fritidshemmet på grund av stora elevgrupper. Prioriteringar riktas till elever som behöver mer stöd, vilket gör att andra kan hamna i skymundan. För att stödja elever med utmaningar i relationsskapandet med andra elever beskriver respondenterna deras egen betydelse genom olika arbetssätt och metoder. De redogör för att delta ielevernas aktiviteter, tidigt inkludera eleverna till gemenskapen och att hitta tillfällen för att höja elevernasstatus i gruppen. Vidare framkom ytterligare aspekter som har en inverkan på relationsskapandet. Såsom att ta hjälp av kollegor när relationen med elever skär sig, betydelsen av empatisk förmåga hos eleverna ochvilken inverkan mognad och tidigare erfarenheter kan ha på relationsskapandet.

The purpose of the study is to investigate high school students’ attitude towards masculinity, and whether the attitude differs depending on the students’ class background and gender. The study has been conducted through a quantitative method where paper surveys have been distributed to a school in Norrbotten county. The theoretical framework used in the study is two ideal types of masculinity that I have developed based on both Raewyn Connell’s understanding of the hegemonic masculinity positions and Lucas Gottzén’s description of the two positions that today dominate the hegemonic masculinity. In addition to these, previous research that concerns masculinity and school has also contributed to the construction of the ideal types. This study will name the ideal types as the older masculinity and the new masculinity. The older masculinity places a greater focus on manual work, the body and the distinction to the feminine. The new masculinity can adopt feminine-coded chores without risking losing masculinity. The result showed that class more rarely was a factor in relation to how the respondents related to masculinity, on the other hand, gender more often turned out to be a factor that explained how the respondents related to masculinity. Middle-class and working-class boys often had a common understanding and experience in relation to masculinity, on the other hand, working-class and middle-class girls’ understanding and experience of the importance of masculine traits in boys and girls differed. In several cases, working-class girls considered it more important to maintain a distinction between male and female than boys did, which in this study showed that they were involved in reproducing hegemonic masculinity.

Studiens syfte har varit att undersöka elevers uppfattningar av när en NO-laboration är engagerande. Mot bakgrund av att forskning visat hur elevers intresse för de naturorienterande ämnena sjunker, samtidigt som de beskriver laborationer som det mest inspirerande med NO, har avsikten varit att ta reda på vad eleverna själva önskar mer av. Efter att ha låtit eleverna teckna sina uppfattningar har en fenomenografisk analys genomförts med förhoppningen att belysa tendenser i den insamlade datan. Resultatet visar att uppfattningar om laborationer skiljer sig åt, både mellan elevgrupper och årskurser. Vissa tydliga trender har emellertid identifierats, från att blanda ämnen för att uppleva en reaktion, till att laborationens utfall är okänd. Slutligen diskuteras resultatet och anknyts till aktuell forskning och samhället i stort., The purpose of this study has been to investigate pupils’ perceptions of when laboratory work in science studies is exciting. Since studies have shown how pupils’ interest in the scientific subjects decline, this study has aimed to explore what the pupils themselves wish more of. After having the pupils draw their perceptions, a phenomenographic analysis has been carried out in the hopes of shedding light on tendencies in the collected data. The result shows that perceptions on the matter vary, both between different groups of pupils, as well as between the years in school. However, some clear trends have been identified, from mixing substances to experience a reaction, to the laboratory outcome remaining unknown until the end of class. Finally, the results are discussed and related to current research, as well as to society at large.

This research aims to contribute to an understanding of pupils´ perspective of participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. The method used in the research was focus group interviews. The group consisted of twelve pupils who all attend the same school. The theoretical models Hart´s ladder of children´s participation and the didactic trianglewas used to analyse the pupils´ participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. Hart´s ladder of children´s participation was used to analyse the levelof pupils´ participation. To examine how there is a level of participation in the education the didactic triangle with the components subject, pupil and teacher were chosen to assay the relations between them. The pupils defined participation as taking part; taking part of activities and being part of the togetherness at school. An example from the group where that education is an activity demanded in order for them to acquire the necessary knowledge that is intended. This necessary knowledge is furthermore explained as the teachers decision and the education as a whole is described as teacher led. The teachers are the ones who determine the content and form. The pupils expressed that this does not enable them to take their own initiative in shaping the education. The conclusion from the pupils wasthat they can be more involved in educational shaping, when the teachers are more attentive and interplay with the pupils perspective.

I detta examensarbete undersöker vi hur fritidslärare i fritidshemmets verksamhet arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande samt vilka faktorer som kan stödja i arbetet. Under de senaste 30 åren har antalet elever med självrapporterad dålig psykisk hälsa ökat. Forskningom hur fritidshem kan arbeta för att förebygga trenden finns det dock ingen av. Vi utgårifrån tre frågeställningar i det här examensarbetet. Det vi vill få svar på är hur fritidslärare ger uttryck för hur de arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande, vilka faktorer som kan stödja i arbetet och hur samverkan med andra parter ser ut. Dessa frågeställningar studerar vi i koppling till Bronfenbrenners systemteori och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie för att få vårt resultat. De slutsatser som kunde dras utifrån vårt resultat är att fritidslärarna har en brist på kunskap om psykisk hälsa och att det blir svårt att arbeta kring området utan kunskap samt får de inte mycket stöd från elevhälsan.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en est

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar. Skolan har en unik möjlighet att bidra i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Lärare har, genom en slags gatekeeperfunktion, möjlighet att tidigt upptäcka och initiera åtgärder för elever med psykiska besvär. Syfte: Att undersöka dels lärares självskattade kunskap om, dels lärares upplevda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid misstanke om, psykisk ohälsa hos elever. Metod: En kvantitativ enkätundersökning med tvärsnittsdesign genomfördes bland 96 grundskolelärare. Data redovisades deskriptivt samt som skillnader (Fischers exakta test) ochsamband (Spearman’s Rho). Resultat: Knappt hälften av respondenterna (n=43) angav sig ha kunskap i form av specifik utbildning gällande psykisk ohälsa hos unga, medan en större andel angav goda kunskaper i att upptäcka elever i risk (n=64) och att bedöma tecken på psykisk ohälsa (n=75). Majoriteten av lärarna upplevde goda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid befarad psykisk ohälsa. Vid jämförelse mellan grupperna med respektive utan specifik utbildning framkom statistiskt signifikanta skillnader avseende både förmåga att upptäcka och upplevda förutsättningar att agera vid befarad psykisk ohälsa hos elever. Sambandsanalyser visade att variabler för kunskaper hade statistiskt signifikanta positiva samband med variabler för upplevda förutsättningar. Slutsatser: Även om majoriteten av lärarna upplever sig ha såväl kunskaper som förutsättningar att agera och initiera åtgärder så stödjer föreliggande studie teorin om att specifik utbildning om psykisk ohälsa hos unga ökar lärares förmåga att både upptäcka elever med psykisk ohälsa och förutsättningarna att agera och initiera åtgärder., Background: Mental illness increases among adolescents. The school has a unique opportunity to contribute to promotion and prevention. Through a gatekeeper function, teachers can detect and initiate measures for students with mental health problems early on. Aim: To investigate partly teachers’ self-estimated knowledge of, partly teachers' perceived conditions to act and initiate measures in case of suspicion of, mental illness in students. Method: A quantitative survey with cross-sectional design was conducted among 96elementary school teachers. Data were reported descriptively, as differences (Fischer’s exact test) and as correlations (Spearman’s Rho). Results: About half of the respondents (n=43) indicated possessing knowledge in form of specific education, slightly more indicated possessing knowledge to spot students at risk (n=64) and to assess signs of mental illness (n=75). The majority indicated experiences of good conditions to act and initiate measures in case of suspected mental illness. When comparing the groups with and without specific education, statistically significant differences emerged regarding both abilities to detect and perceived conditions to act in the event of suspected mental illness in students. Correlation analyzes showed that variables for knowledge had statistically significant positive correlations with variables for perceived conditions. Conclusions: Although most teachers indicate having both the knowledge and the conditions to act and initiate measures, the present study supports the theory that specific education on mental illness in young people increases teachers’ ability to both detect students with mental illness and the conditions to act and initiate measures.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur F-3-lärare i mångkulturella skolor resonerar kring mång- och interkulturalitet i religionskunskapsundervisningen. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att inkludering av elevers kulturella och religiösa erfarenheter sker i en interkulturell undervisning men att lärare efterfrågar mer kunskap om arbetet med interkulturalitet. Slutsatsen är att det behövs bredare kunskap om arbete med interkulturell pedagogik, i syfte för att undervisningen ska bli inkluderande och ta hänsyn till elevers olika bakgrunder och erfarenheter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka några svensklärares uppfattningar om Chat GPTs påverkan på elevers textproduktion i svenskämnet. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio legitimerade svensklärare och har bearbetats enligt innehållsanalys. Resultatet visar att lärare anger att elever använder Chat GPT i varierande utsträckning, och att det finns skillnader mellan skolor och mellan klasser på samma skola. Det varierar också varför elever väljer att använda Chat GPT. Resultatet visar att lärarna har olika inställning till Chat GPT i svenskämnet men alla av de tillfrågade lärarna framhåller olika sätt hur verktyget kan användas både av lärare och elever. Konsekvenserna av elevers användande av Chat GPT är förändrade examinationsformer, och negativ påverkan på elevers läs- och skrivförmåga. Studiens slutsats är att det varierar i vilken utsträckning elever använder Chat GPT men utifrån studiens resultat kan man dra slutsatsen att det kan påverka elevers textproduktion negativt. Andra slutsatsen är att åtta av lärarna har kunskaper om Chat GPT men har däremot vaga kunskaper hur verktyget kan användas för att främja textproduktion.

Syftet med studien är att skapa förståelse för lågstadieelevers kunskaper inom ämnesområdet mätning av tid. Studien baseras på ett skriftligt kvantitativt klocktest som 13 elever i årskurs 2 och 5 elever i årskurs 3 har genomfört, samt kvalitativa elevintervjuer som fyra elever i respektive årskurs har genomfört. Klocktesten har analyserats numeriskt och elevintervjuerna har analyserats tematiskt. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin med inslag av lösningsstrategier. Studiens resultat indikerar att lågstadieelever har bättre kunskaper om den analoga klockan, jämfört med den digitala klockan. När eleverna har löst uppgifter om avläsning och mätning av tid har de främst använt strategin räkna uppåt. Slutsatsen som kan dras utifrån det är att lågstadieelever har kunskaper om klockan, men det finns kunskapsskillnader mellan de olika klocktyperna och mellan eleverna. Samtliga elever kunde redogöra för minst en lösningsstrategi som användes vid klockuppgifterna men strategierna fungerade olika bra.

Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader lärare i engelska och historia har i arbetet med elever som exponerar inlärnings - eller beteendesvårigheter i skolan. En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare som undervisar i ämnena engelska och historia där respondenterna resonerar om sin egen roll i arbetet med elever som har svårigheter i skolan. Studien utgår från tidigare forskning som fokuserar på inlärning och beteende svårigheter hos eleverna samt den diskuterar orsakerna till dessa svårigheter. Resultaten visade att lärarna i båda ämnen hade gemensamma uppfattningar när det gäller begreppet (elever i svårigheter). Det finns däremot skillnader av verktyg som respondenterna använder i arbetet med elever som uppvisar en viss typ av svårigheter i skolan. Utmaningarna som lärarna hade var liknande, där fokus ligger på brist på resurser, motivation, elevers frånvaro och elevers olika bakgrunder. I framtiden krävs det fler sådana studier för att undersöka fenomenet utifrån elevers perspektiv.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos barn och ungdomar och är ett stort samhällsproblem. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan genom hälsosamtalet. Om skolsköterskan identifierar elever som visar tecken på psykisk ohälsa kan tidiga insatser sättas in för att stötta elever och minska risken för allvarlig psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var dels att belysa skolsköterskans erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever och dels hur hälsosamtalet som verktyg kan vara hjälpsamt. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. En intervjuguide med frågeområden har använts. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En möjlighet att skapa en relation, Ett stöd och redskap och Skolsköterskans förhållningssätt. Från resultatet framkom temat: Skolsköterskans relationsskapande och engagemang har betydelse för att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Slutsats: Genom hälsosamtalet kunde en relation skapas som underlättade för eleven att söka skolsköterskan vid senare tillfälle. För att identifiera den psykiska ohälsan var det betydelsefullt att ge eleven tid och utrymme i samtalet men också att lyssna och se hela eleven. Skolsköterskans förhållningssätt gentemot eleven hade en betydande roll för att skapa ett förtroende., Background: Mental illness is increasing among children and adolescents and is a major social problem. The school nurse meets all students at school through the health dialogues. If the school nurse identifies students who show signs of mental illness, early intervention can be implemented to support students and reduce the risk of serious mental illness. Aim: The purpose of the study was partly to investigate the school nurse's experiences of identifying mental illness in students and how the health dialogue can help out as a tool for them. Method: The study has been conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Data collection has been carried out through semi-structured interviews with ten participating school nurses. An interview guide with question areas has been used. To analyze the results, a qualitative content analysis has been used. Results: The result showed three main categories; An opportunity to create a relationship, A support and tool as well as the School Nurse's approach. From the results, the theme that emerged was: The school nurse's relationship-building and commitment are meaningful for identifying mental illness in students. Conclusion: Through the health dialogue, a relationship could be built that made it easier for the student to contact the school nurse on a later occasion. In order to identify mental illness, it was important to give the student time and space in the conversation, but also to listen and look at the whole person. The school nurse's attitude towards the student played a significant role in creating trust.