Search

Aim: The aim of the study was to investigate, with a focus on health factors, how empoyees in school and social care experienced civility between colleagues and if it would benefit the well-being in the work group. Method: Eight semi-structured interviews were conducted, four from school and four from social care, where the respondents described their experiences of civility in their work group. The recorded results were transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results: The respondents felt thet epathic comminication promoted polite tretment and well-being and was positive for the relationships in the work group where they experienced themselvs to be more seen, respected and confirmed. Clear work routines were perceived to support polite treatment and well-being and the respondents felt that a prerequisite for courteous behavior was that they were given the opportunity to create stable work structures and start from the same value base in the work group. Stress, lack of time and workload were seen as obstacles to polite behavior and treatment. Conclusion: Civility in work groups might be a health-promoting factor increasing the well-being of workers in smaller work groups in schools and social care. By paying attention and actively working to strengthen civility within these smaller work groups, workers energy and job satisfaction could increase, and in this way the psychosocial work environment would improve., Problemformulering: Den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige idag är stressrelaterade sjukdomar där brister i den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön är en framträdande orsak. För att stärka den psykosociala arbetsmiljön i arbetsgrupper i syfte att öka arbetstagares hälsa och välbefinnande samt minska sjukfrånvaro har olika hälsofrämjande faktorers betydelse diskuterats. Arbetslivsforskning kring den psykosociala arbetsmiljön har tidigare fokuserat mer på riskfaktorer som orsakat ohälsa än de hälsofrämjande faktorer, eller de så kallade friskfaktorerna och som utgår från det salutogena perspektivet. Syftet med vår studie var att med fokus på friskfaktorer undersöka hur arbetstagare inom skola och omsorg upplevde hövligt beteende för att se om det kunde gynna välbefinnandet i arbetsgruppen. Metod: För att besvara syftet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuver, fyra från skolan och fyra från omsorgen, där respondenterna fick möjlighet att berätta om sina upplevelser av hövligt beteende i sin arbetsgrupp. De inspelade resultatet transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenterna upplevde att en empatisk kommunikation främjade hövligt bemötande och välbefinnande och var positivt för relationerna i arbetsgruppen och för dem själva där de kände sig sedda, respekterade och bekräftade. Tydliga arbetsrutiner upplevdes stödja hövligt bemötande och välbefinnande där respondenterna upplevde att en förutsättning för hövligt bemötande var att de fick möjlighet att skapa stabila arbetsstrukturer och utgå ifrån samma förhållningssätt i arbetsgruppen. Stress, tidsbrist och arbetsbelastning sågs som hinder för hövligt beteende och bemötande. Slutsats: Hövliga beteenden kan vara en hälsofrämjande faktor som kan öka välbefinnandet hos arbetstagare inom mindre arbetsgrupper inom skola och omsorg. Genom att uppmärksamma och aktivt arbeta för att stärka hövligt beteende inom den mindre arbetsgruppen sku

This study examined the phenomena of dark tourism, aiming to identify the primary factors motivating travellers to visit former concentration and/or extermination camps. Additionally, it explores the ethical aspects associated with the historical significance of the sites and the victims. The target group consisted of individuals who had visited a concentration camp, excluding those who had personal relations to the site or had visited as part of a mandatory school trip. To collect the empirical data for the study, qualitative methods were employed, including netnography and semi-structured interviews. The online platforms that were used are as follows. YouTube, Reddit, TikTok, Tripadvisor, Familjeliv, Fodors, Skalman, and Maria's Memoarer, along with six respondents from the interviews. The results point to several factors driving the motivation to visit a concentration camp, showing that pleasure, adventure, and an interest in death are not the driving factors for the visit. Furthermore, the study revealed that visits to these sites are complex, but by maintaining to the ethical guidelines set by the museums/camps. Concentration and extermination camps can contribute to preserving the memory of its victims and the history behind the destination., Studien undersökte fenomenet mörk turism med syftet att se de primära faktorerna som motiverade resenärer att resa till koncentrations- och/eller förintelseläger. Dessutom att undersöka de etiska aspekter som kan tillkomma med tanke på platsens historia och de människor som berörs. Målgruppen för studien var resenärer som besökt ett koncentrationsläger och där det inte varit relationer eller skolresa som student inblandat. För att samla in empiri till studien användes det kvalitativa metoder, där dessa har varit netnografi och semistrukturerade intervjuer. De digitala plattformarna för den netnografiska undersökningen var Youtube, Reddit, Tiktok, Tripadvisor, Familjeliv, Fodors, Skalman och Marias memoarer. Dessutom genomfördes det intervjuer med sex respondenter. Resultaten indikerade på att det finns flertalet olika faktorer för drivkraften till att besöka ett koncentrationsläger. Det framkom att nöje, äventyr och intresse för döden inte var de främsta motivationerna till besöket. Vidare visar studien att besök på dessa platser är komplexa, men samtidigt med att upprätthålla etiska riktlinjer kan koncentrations- och förintelseläger bidra med att bevara minnet av historien och offren.

This study examined the phenomena of dark tourism, aiming to identify the primary factors motivating travellers to visit former concentration and/or extermination camps. Additionally, it explores the ethical aspects associated with the historical significance of the sites and the victims. The target group consisted of individuals who had visited a concentration camp, excluding those who had personal relations to the site or had visited as part of a mandatory school trip. To collect the empirical data for the study, qualitative methods were employed, including netnography and semi-structured interviews. The online platforms that were used are as follows. YouTube, Reddit, TikTok, Tripadvisor, Familjeliv, Fodors, Skalman, and Maria's Memoarer, along with six respondents from the interviews. The results point to several factors driving the motivation to visit a concentration camp, showing that pleasure, adventure, and an interest in death are not the driving factors for the visit. Furthermore, the study revealed that visits to these sites are complex, but by maintaining to the ethical guidelines set by the museums/camps. Concentration and extermination camps can contribute to preserving the memory of its victims and the history behind the destination., Studien undersökte fenomenet mörk turism med syftet att se de primära faktorerna som motiverade resenärer att resa till koncentrations- och/eller förintelseläger. Dessutom att undersöka de etiska aspekter som kan tillkomma med tanke på platsens historia och de människor som berörs. Målgruppen för studien var resenärer som besökt ett koncentrationsläger och där det inte varit relationer eller skolresa som student inblandat. För att samla in empiri till studien användes det kvalitativa metoder, där dessa har varit netnografi och semistrukturerade intervjuer. De digitala plattformarna för den netnografiska undersökningen var Youtube, Reddit, Tiktok, Tripadvisor, Familjeliv, Fodors, Skalman och Marias memoarer. Dessutom genomfördes det intervjuer med sex respondenter. Resultaten indikerade på att det finns flertalet olika faktorer för drivkraften till att besöka ett koncentrationsläger. Det framkom att nöje, äventyr och intresse för döden inte var de främsta motivationerna till besöket. Vidare visar studien att besök på dessa platser är komplexa, men samtidigt med att upprätthålla etiska riktlinjer kan koncentrations- och förintelseläger bidra med att bevara minnet av historien och offren.

Aim: The aim of the study was to investigate, with a focus on health factors, how empoyees in school and social care experienced civility between colleagues and if it would benefit the well-being in the work group. Method: Eight semi-structured interviews were conducted, four from school and four from social care, where the respondents described their experiences of civility in their work group. The recorded results were transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results: The respondents felt thet epathic comminication promoted polite tretment and well-being and was positive for the relationships in the work group where they experienced themselvs to be more seen, respected and confirmed. Clear work routines were perceived to support polite treatment and well-being and the respondents felt that a prerequisite for courteous behavior was that they were given the opportunity to create stable work structures and start from the same value base in the work group. Stress, lack of time and workload were seen as obstacles to polite behavior and treatment. Conclusion: Civility in work groups might be a health-promoting factor increasing the well-being of workers in smaller work groups in schools and social care. By paying attention and actively working to strengthen civility within these smaller work groups, workers energy and job satisfaction could increase, and in this way the psychosocial work environment would improve., Problemformulering: Den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige idag är stressrelaterade sjukdomar där brister i den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön är en framträdande orsak. För att stärka den psykosociala arbetsmiljön i arbetsgrupper i syfte att öka arbetstagares hälsa och välbefinnande samt minska sjukfrånvaro har olika hälsofrämjande faktorers betydelse diskuterats. Arbetslivsforskning kring den psykosociala arbetsmiljön har tidigare fokuserat mer på riskfaktorer som orsakat ohälsa än de hälsofrämjande faktorer, eller de så kallade friskfaktorerna och som utgår från det salutogena perspektivet. Syftet med vår studie var att med fokus på friskfaktorer undersöka hur arbetstagare inom skola och omsorg upplevde hövligt beteende för att se om det kunde gynna välbefinnandet i arbetsgruppen. Metod: För att besvara syftet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuver, fyra från skolan och fyra från omsorgen, där respondenterna fick möjlighet att berätta om sina upplevelser av hövligt beteende i sin arbetsgrupp. De inspelade resultatet transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenterna upplevde att en empatisk kommunikation främjade hövligt bemötande och välbefinnande och var positivt för relationerna i arbetsgruppen och för dem själva där de kände sig sedda, respekterade och bekräftade. Tydliga arbetsrutiner upplevdes stödja hövligt bemötande och välbefinnande där respondenterna upplevde att en förutsättning för hövligt bemötande var att de fick möjlighet att skapa stabila arbetsstrukturer och utgå ifrån samma förhållningssätt i arbetsgruppen. Stress, tidsbrist och arbetsbelastning sågs som hinder för hövligt beteende och bemötande. Slutsats: Hövliga beteenden kan vara en hälsofrämjande faktor som kan öka välbefinnandet hos arbetstagare inom mindre arbetsgrupper inom skola och omsorg. Genom att uppmärksamma och aktivt arbeta för att stärka hövligt beteende inom den mindre arbetsgruppen sku

Det pågår en alltmer utbredd debatt om vad lärares respektive elvevassistenters roll ska vara i skolan och vem som ska fokusera på enbart undervisning respektive de mer socialpedagogiska aspekterna av lärandet. En sådan tydligare uppdelning mellan yrkesroller kommer oundvikligen att påverka innebörden i relationen mellan de olika yrkesrollerna och eleven. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare respektive elevassistenter framställer innebörden av en god relation, hur de arbetar för att främja skapandet av goda relationer, samt i vilken grad de uppfattar att relationen kan påverka lärandet. Med en hermeneutisk utgångspunkt utfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av fyra lärare och 4 elevassistenter för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att innebörden av en god relation utifrån lärarnas perspektiv är en relation med närhet och distans som innehåller ömsesidig respekt, ärlighet och tillgänglighet. För att uppnå detta var lärarnas egenskaper, miljön utanför klassrummet och deras förmåga att relatera och visa intresse för eleverna betydande. Utifrån elevassistenternas perspektiv visar studien att en god relation innebär trygghet, tillit och förtroende där elevassistenten ska vara som en familjemedlem. För att uppnå den goda relationen bjuder elevassistenterna på sig själva, anpassar sig till eleverna och de lyfte förmågan att relatera och att visa intresse för eleven som betydande. Informanterna upplever att relationen har en påverkan på klassrumsmiljön samt elevernas engagemang och motivation gentemot skolarbetet. Den insamlade empirin analyserades utifrån Aspelins fyra nivåer av relationell pedagogik. Utifrån empirin har vi fört en diskussion i förhållande till den pågående debatten om att anställa annan personal för att minska lärares arbetsbelastning så de kan fokusera på undervisning, och vilka eventuella konsekvenser ett sådant tillvägagångssätt kan ha

Det pågår en alltmer utbredd debatt om vad lärares respektive elvevassistenters roll ska vara i skolan och vem som ska fokusera på enbart undervisning respektive de mer socialpedagogiska aspekterna av lärandet. En sådan tydligare uppdelning mellan yrkesroller kommer oundvikligen att påverka innebörden i relationen mellan de olika yrkesrollerna och eleven. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare respektive elevassistenter framställer innebörden av en god relation, hur de arbetar för att främja skapandet av goda relationer, samt i vilken grad de uppfattar att relationen kan påverka lärandet. Med en hermeneutisk utgångspunkt utfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av fyra lärare och 4 elevassistenter för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att innebörden av en god relation utifrån lärarnas perspektiv är en relation med närhet och distans som innehåller ömsesidig respekt, ärlighet och tillgänglighet. För att uppnå detta var lärarnas egenskaper, miljön utanför klassrummet och deras förmåga att relatera och visa intresse för eleverna betydande. Utifrån elevassistenternas perspektiv visar studien att en god relation innebär trygghet, tillit och förtroende där elevassistenten ska vara som en familjemedlem. För att uppnå den goda relationen bjuder elevassistenterna på sig själva, anpassar sig till eleverna och de lyfte förmågan att relatera och att visa intresse för eleven som betydande. Informanterna upplever att relationen har en påverkan på klassrumsmiljön samt elevernas engagemang och motivation gentemot skolarbetet. Den insamlade empirin analyserades utifrån Aspelins fyra nivåer av relationell pedagogik. Utifrån empirin har vi fört en diskussion i förhållande till den pågående debatten om att anställa annan personal för att minska lärares arbetsbelastning så de kan fokusera på undervisning, och vilka eventuella konsekvenser ett sådant tillvägagångssätt kan ha

Die vorliegende Arbeit evaluiert die Wirksamkeit der „Reschpekt Mobile Academy“. Als Präventionsmaßnahme gegen Gewalt an Einsatzkräften wurde die Lern-App zur Förderung eines bewussteren und respektvolleren Umgangs in der Gesellschaft entwickelt. Um neben klassischen Angeboten zur Förderung von Respekt einen umfassenden Einblick in die Wirksamkeit von digitalen Möglichkeiten zu erlangen, ist die vorliegende Arbeit von großer Bedeutung. Die Studie umfasste dabei eine vierwöchige Testphase der Lern-App der Proband:innen. Im Anschluss wurde die Thematik anhand von Fokusgruppen diskutiert. Als Grundlage für die Analyse der „Reschpekt Mobile Academy“ wurde die Wahrnehmung von Respekt in der Gesellschaft und gegenüber Einsatzkräften thematisiert. Die Auswertung der Interviews anhand der evaluativen sowie der inhaltlich strukturierenden qualitativen Inhaltsanalyse nach Kuckartz zeigten, dass die App vor allem im Bereich der Bewusstseinsschaffung und des Informationsgewinns zur Thematik als wirksam wahrgenommen wird. Darüber hinaus wurden wertvolle Gestaltungsideen sowie Verbesserungen der App erhoben, welche einen wichtigen Aspekt bei der Weiterentwicklung der App spielen. Die vorliegende Arbeit legt somit dar, inwiefern digitale Angebote zur Förderung von Respekt eingesetzt werden können., vorgelegt von: Debora Barbara Sophia Küthmann, Masterarbeit Universität Innsbruck 2024

Bland förskollärares många uppdrag ingår ansvaret för att varje barn utvecklar förtroendefulla sociala relationer, vilka utgör en central del av den pedagogiska relationen. Dessa relationer har avgörande betydelse för barns utveckling och deras framtida framgång i skolan. För att uppnå detta krävs profesionell relationskompetens hos förskollärare, och denna kompetens är beroende av flera aspekter. Dessa aspekter kan påverka möjligheten att skapa både positiva och negativa relationer med barnen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter som förskollärare anser ingår i relationskompetens och hur de arbetar med och reflekterar över pedagogiska relationer med barn i förskolan. Den här studien använder en kvalitativ metod och genomför semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen baseras på teorin om sociala samband samt Aspelins relationskompetensmodell, tillsammans med bregreppen socialt tillvägagångssätt och relationellt förhållningssätt. Resultaten visar att förskollärare har olika tolkningar och förståelser av relationskompetens, som inkluderar lyhördhet, anpassning, respekt och tydliga gränser för att upprätthålla en balans i relationen. Förskollärare använder olika strategier och metoder för att skapa positiva pedagogiska relationer, där kommunikativ kompetens framträder som central. Resultaten visar även vilka faktorer som påverkar när relationerna blir negativa. Studien bidrar till att öka förskolans insikt i hur relationskompetensen hos deras förskollärare kan påverka barn som de ansvarar för och den belyser fördelna med att aktivt fokusera på relationsbyggande inom dess verksamhet. Nyckelord: förskollärare, pedagogisk relation, kommunikation, lyhördhet, respekt, relationskompetens

Die vorliegende Bachelorarbeit (BA) begann mit dem Interesse an einem achtsamen Umgang in der Schule zu arbeiten und diesen mit dem Bereich der Musik zu verbinden. Im Schulalltag neigen Lehrpersonen tendenziell dazu, einerseits Musik als Bildungsgut und Fachinhalt im Unterricht vom Zeitbudget her lehrplanorientiert auszugestalten und andererseits Achtsamkeit wenig in den Unterricht zu integrieren. Die Verbindung von Musik und Achtsamkeit scheint als Synthese wenig geläufig zu sein. Es erfolgte eine vertiefte Auseinandersetzung mit den beiden Themenbereichen und deren Verbindungen. Die BA befasst sich mit der Frage, inwiefern diese beiden Themen verbunden werden können. Darauffolgend sucht die Autorin Lösungsansätze, wie ausgewählte Übungssequenzen qualitativ sinnvoll eingestuft werden können und wie daraus eine mögliche Auswahl für den Unterricht einer Unterstufenklasse zusammengefügt werden kann. Dabei steht im Musikbereich, der Kompetenzbereich MU.2 Hören und sich orientieren, aus dem Lehrplan 21 im Fokus. Um die Forschungsfrage zu beantworten, arbeitete die Autorin aus der Theorie wichtige Erkenntnisse heraus. Diese wurden als Orientierungslinien verwendet für das entstehende Produkt. Es entstand ein Übungsrepertoire, welches Bausteine enthält, die die Themenbereiche Musikhören und Achtsamkeit beinhalten und den Kindern spezifische Erfahrungen ermöglichen. Die Erprobung in einer 1./2. Klasse ermöglichte die anschliessend durchgeführte Analyse des Produktes. Als Endergebnis des ganzen Prozesses der BA wurde schliesslich das vorläufige Übungsrepertoire mit relevanten Erkenntnissen der Praxiserprobung ergänzt. Im Anschluss daran wurden die der BA unterlegten Leitfragen beantwortet.

Die vorliegende Arbeit untersucht, welche Anerkennungskonflikte im öffentlichen Diskurs zu Landwirtschaft, Gesellschaft und Politik im Kontext von aktuellen Transformationsprozessen identifiziert werden können. Die Anerkennungstheorie bietet zwei verschiedene Verständnisse des Begriffes: ein egalitäres, welches vereinbar ist mit liberaldemokratischen Grundprinzipien und ein authentisches, welches potenziell im Konflikt mit diesen Prinzipien steht. Für die Analyse der zugrundeliegenden Art der Anerkennungskonflikte wurde neben den Theorien der Anerkennung auf das heuristische Mittel der Frame-Analyse zurückgegriffen. Es konnten drei verschiedene Frames identifiziert werden: (I) Konsistenz und Vergütung, (II) Existenz und Freiheit und (III) Transformation und Verantwortung in denen jeweils verschiedene Anerkennungsgegenstände, - mittel und -quellen im Zentrum stehen. In der Diskussion konnte gezeigt werden, dass die diskursive Funktionalität des Anerkennungsbegriffes doppelt gelagert ist: Der Terminus wird nicht nur benutzt, um zur Wiederherstellung von Anerkennungsverhältnisse aufzurufen, sondern auch, um sie aufzukündigen. Sowohl die beobachtete Aufkündigung durch das Aberkennen der normativen Autorität der Nicht-Anerkennenden als auch der Aufruf zur Wiederherstellung aus einem authentischen Anerkennungsverständnis heraus, fordern dabei liberaldemokratische Grundprinzipien heraus und stehen der kollektiven Gestaltungsaufgabe des agrarpolitischen Transformationsprozesses im Weg., This paper addresses the conflicts of recognition emerging in the public discourse on agriculture, society and politics in the context of current transformation processes. The theory of recognition offers two distinct understandings: an egalitarian one, which is compatible with basic liberal democratic principles, and an authentic one, which potentially conflicts with these principles. To identify current recognition conflicts and analyze their underlying nature, the heuristic tool of frame analysis was used alongside theories of recognition. Three different frames were identified: (I) consistency and compensation, (II) existence and freedom, and (III) responsibility and transformation. In each frame, different objects, means, and sources of recognition play a central role. The discussion revealed a twofold discursive functionality of the concept of recognition: It is used both, to denounce existing relations of recognition and to call for their restoration. As such, both the observed denunciation through the denial of the normative authority of the non-recognizers and the call for restoration on the basis of an authentic understanding of recognition challenge basic liberal democratic principles and undermine the collective task of shaping the transformatory process.

Bland förskollärares många uppdrag ingår ansvaret för att varje barn utvecklar förtroendefulla sociala relationer, vilka utgör en central del av den pedagogiska relationen. Dessa relationer har avgörande betydelse för barns utveckling och deras framtida framgång i skolan. För att uppnå detta krävs profesionell relationskompetens hos förskollärare, och denna kompetens är beroende av flera aspekter. Dessa aspekter kan påverka möjligheten att skapa både positiva och negativa relationer med barnen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter som förskollärare anser ingår i relationskompetens och hur de arbetar med och reflekterar över pedagogiska relationer med barn i förskolan. Den här studien använder en kvalitativ metod och genomför semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen baseras på teorin om sociala samband samt Aspelins relationskompetensmodell, tillsammans med bregreppen socialt tillvägagångssätt och relationellt förhållningssätt. Resultaten visar att förskollärare har olika tolkningar och förståelser av relationskompetens, som inkluderar lyhördhet, anpassning, respekt och tydliga gränser för att upprätthålla en balans i relationen. Förskollärare använder olika strategier och metoder för att skapa positiva pedagogiska relationer, där kommunikativ kompetens framträder som central. Resultaten visar även vilka faktorer som påverkar när relationerna blir negativa. Studien bidrar till att öka förskolans insikt i hur relationskompetensen hos deras förskollärare kan påverka barn som de ansvarar för och den belyser fördelna med att aktivt fokusera på relationsbyggande inom dess verksamhet. Nyckelord: förskollärare, pedagogisk relation, kommunikation, lyhördhet, respekt, relationskompetens

Cílem této bakalářské práce je analýza literárních žánrů, literárních témat a jejich prezentace ve společenskopolitickém časopisu Respekt. Zvláštní pozornost se věnuje kulturní rubrice. Práce také seznamuje čtenáře s jeho vznikem, historií, redakčním zastoupením a další obecné informace o časopisu. Nalezneme zde i porovnání s podobně zaměřenými tituly. Tato práce shrnuje postavení literatury v tomto týdeníku., The aim of this bachelor thesis is to analyse literary genres, literary themes and their presentation in the socio-political magazine Respekt. Special attention is paid to the cultural section. The thesis also introduces the reader to its origins, history, editorial representation and other general information about the magazine. Comparisons with like-minded titles are also included. This thesis summarizes the position of literature in this weekly journal., Fakulta filozofická, 1. Studentka představila téma práce, cíle, zvolenou metodu. 2. Vedoucí a oponent práce seznámili komisi s posudky. 3.Studentka reagovala na otázky obsažené v posudcích a na další dotazy členů komise. 4. Diskuse, Dokončená práce s úspěšnou obhajobou

Successful Lean implementation is a combination of both technology and culture, using bothkey principles of continuous improvement (CI) and respect for people (RFP). However, manyorganizations fail to implement Lean and critical factors in this failure are leadership, cultureand the lack of RFP. When CI and RFP permeate an organization, it is called real Lean, andwhen there is only a focus on CI it is called false Lean. Without Lean culture, where RFP playsthe main role, Lean becomes an add-on tool. The purpose of this thesis is twofold. The first part of the purpose is to developalternative understandings of RFP and relationships to ethics, leadership and culture in Leanimplementations. The second part is to suggest a normative framework helping leaders toachieve real Lean. The purpose is operationalized into the following research questions: - What understandingsof RFP can enable Lean implementations? - What understandings of ethics, leadership andculture can enable Lean implementations? - How can these understandings form a normativeframework for Lean leaders? The study is a qualitative, exploratory and descriptive case study with anabductive approach. The data have been collected by documents, interviews, questionnaires,and participant observations. Content and discourse analysis are used together with pattern-matchingto analyse the data. The study shows that it is important to understand the differences in culture (national/organizational) prior to Lean implementation and to conduct an organizational analysis to findsimilarities and differences between Lean and organizational values. The study also finds thatRFP is composed of elements in different cultural levels. The elements identified are ethics,leadership and culture, each of which has invisible elements, often linked to Japanese religionsand traditions, that need to be visualized and discussed. Previous research has presented variousframeworks and models exist but these are more know-what than know-how. O, Framgångsrik implementering av Lean är en kombination av både teknik och kultur där båda nyckelprinciperna ständiga förbättringar (CI) och respekt för människan (RFP) används. Många organisationer misslyckas dock med att implementera Lean där de kritiska faktorerna är: ledarskap, kultur och bristen av RFP. När CI och RFP genomsyrar organisationen kallas det äkta Lean, och när det endast är fokus på CI, falsk Lean. Utan Leankulturen, där RFP spelar huvudrollen, blir Lean endast ett tilläggsverktyg. Avhandlingen har ett tvådelat syfte. Första delen är att utveckla alternativa förståelser av RFP och relationer till etik, ledarskap och kultur vid implementering av Lean. Den andra delen är att föreslå en normativ ram som hjälper ledare att uppnå äkta Lean. Syftet operationaliseras i följande forskningsfrågor. - Vilka förståelser av RFP kan möjliggöra implementering av Lean? - Vilka förståelser av etik, ledarskap och kultur kan möjliggöra implementering av Lean? - Hur kan dessa förståelser bilda ett normativt ramverk för Leanledare? Studien är en kvalitativ, utforskande och beskrivande sammanlagd fallstudie med en abduktiv ansats. Data har samlats in genom dokumentstudier, intervjuer, enkäter och deltagande observation. Innehålls och diskursanalys har använts tillsammans med jämförelse mellan teori och verklighet för att analysera data. Det visar sig att det är viktigt att dels förstå skillnaderna i kultur (nationell/organisatorisk) innan Leanimplementeringen, vilket kan göras i en organisations analys, för att hitta likheter skillnader mellan Lean och organisationens värderingar. Det visar sig att RFP består av element i olika kulturella nivåer. De element som identifierats är etik, ledarskap och kultur där varje element har osynliga inslag, ofta kopplade till japanska religioner och traditioner, som behöver visualiseras och diskuteras. Inom tidigare forskning finns ramverk och modeller, men de är mer ‘know-what’ än ‘know-how’. Organisationer behöver mer ‘know-how’ för

Successful Lean implementation is a combination of both technology and culture, using bothkey principles of continuous improvement (CI) and respect for people (RFP). However, manyorganizations fail to implement Lean and critical factors in this failure are leadership, cultureand the lack of RFP. When CI and RFP permeate an organization, it is called real Lean, andwhen there is only a focus on CI it is called false Lean. Without Lean culture, where RFP playsthe main role, Lean becomes an add-on tool. The purpose of this thesis is twofold. The first part of the purpose is to developalternative understandings of RFP and relationships to ethics, leadership and culture in Leanimplementations. The second part is to suggest a normative framework helping leaders toachieve real Lean. The purpose is operationalized into the following research questions: - What understandingsof RFP can enable Lean implementations? - What understandings of ethics, leadership andculture can enable Lean implementations? - How can these understandings form a normativeframework for Lean leaders? The study is a qualitative, exploratory and descriptive case study with anabductive approach. The data have been collected by documents, interviews, questionnaires,and participant observations. Content and discourse analysis are used together with pattern-matchingto analyse the data. The study shows that it is important to understand the differences in culture (national/organizational) prior to Lean implementation and to conduct an organizational analysis to findsimilarities and differences between Lean and organizational values. The study also finds thatRFP is composed of elements in different cultural levels. The elements identified are ethics,leadership and culture, each of which has invisible elements, often linked to Japanese religionsand traditions, that need to be visualized and discussed. Previous research has presented variousframeworks and models exist but these are more know-what than know-how. O, Framgångsrik implementering av Lean är en kombination av både teknik och kultur där båda nyckelprinciperna ständiga förbättringar (CI) och respekt för människan (RFP) används. Många organisationer misslyckas dock med att implementera Lean där de kritiska faktorerna är: ledarskap, kultur och bristen av RFP. När CI och RFP genomsyrar organisationen kallas det äkta Lean, och när det endast är fokus på CI, falsk Lean. Utan Leankulturen, där RFP spelar huvudrollen, blir Lean endast ett tilläggsverktyg. Avhandlingen har ett tvådelat syfte. Första delen är att utveckla alternativa förståelser av RFP och relationer till etik, ledarskap och kultur vid implementering av Lean. Den andra delen är att föreslå en normativ ram som hjälper ledare att uppnå äkta Lean. Syftet operationaliseras i följande forskningsfrågor. - Vilka förståelser av RFP kan möjliggöra implementering av Lean? - Vilka förståelser av etik, ledarskap och kultur kan möjliggöra implementering av Lean? - Hur kan dessa förståelser bilda ett normativt ramverk för Leanledare? Studien är en kvalitativ, utforskande och beskrivande sammanlagd fallstudie med en abduktiv ansats. Data har samlats in genom dokumentstudier, intervjuer, enkäter och deltagande observation. Innehålls och diskursanalys har använts tillsammans med jämförelse mellan teori och verklighet för att analysera data. Det visar sig att det är viktigt att dels förstå skillnaderna i kultur (nationell/organisatorisk) innan Leanimplementeringen, vilket kan göras i en organisations analys, för att hitta likheter skillnader mellan Lean och organisationens värderingar. Det visar sig att RFP består av element i olika kulturella nivåer. De element som identifierats är etik, ledarskap och kultur där varje element har osynliga inslag, ofta kopplade till japanska religioner och traditioner, som behöver visualiseras och diskuteras. Inom tidigare forskning finns ramverk och modeller, men de är mer ‘know-what’ än ‘know-how’. Organisationer behöver mer ‘know-how’ för

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att redogöra för fem romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem romer som bor i Sverige och som har gått i skola någon gång under perioden 1970–2000-talet. Dessa fem respondenter gav svar på följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har romer av skolan, vilka erfarenheter har respondentens föräldrar av skolan och hur anser romer att allas rätt till en likvärdig utbildning bättre kan omfatta alla? Respondenternas svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Pierre Bourdieus begreppsteori, vilken inkluderar habitus, fält, kapital och symboliskt våld. Därigenom gavs en tydligare bild av romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet.Sammanfattningsvis framkom att de respondenter som hade haft bra förebilder och som fått stöd och hjälp från skolan, hade klarat skolan bättre och hade även genomgått en längre utbildning. De respondenter som saknade bra förebilder och som inte fick stöd och hjälp från skolan och hemifrån, klarade däremot inte skolan lika bra, vilket resulterade i att de avslutade grundskolan tidigare än de andra barnen. Det fanns dels skolor som försökte hjälpa respondenterna och ge dem det stöd de behövde, dels fanns det skolor som ignorerade respondenternas önskan om stöd och hjälp i skolan. För att förhindra den strukturella diskrimineringen som pågick – och fortfarande pågår – i såväl skolan som i samhället, behövs utbildning för både elever och föräldrar. Uppsatsens slutsatser var följande: ingen vill särskiljas och betraktas som annorlunda; alla behöver bli bekräftade, inklusive romer; det behövs utbildning för både barn och föräldrar för att förhindra strukturell diskriminering, och stöd och hjälp behöver ges till elever som inte får det hemifrån. Begrepp: nationell minoritetsgrupp, romer, diskriminering, respekt, bemötande, utbildning och acceptans., The purpose of this paper was to account for Roma experiences of education during the period 1970–2000. Thus, a qualitative interview study was used with five Roma who live in Sweden and who have gone to school sometime during the period 1970–2000. These five respondents provided answers to the following questions: What experiences do Roma have of the school, what experiences did the parents have of the school and how can the education be more including and equal according to Romani people? The respondents answers to these questions were analyzed based on Pierre Bourdieu’s conceptual theory, wich includes concepts such as habitus, field, capital and symbolic violence. This gave a clearer picture of Roma experiences of education in relation to the formal reforms. In summary, the respondents who had good role models, support and help from the school, managed school better and also had a longer education. On the contrary, those repsondents who lacked good role models, support and help from school and from home, did not cope as well, which resulted in them finishing primary school earlier than other children. There were schools that tried to help the respondents and give them the support they needed. However, there were also schools that ignored respondents’ desire for support and help at school. Finally, education for both students and parents was needed to prevent the structural discrimination that was present – and is still present – in both school and in society. The conclusion of this essay was as follows: no one wants to be distinguished as and considered different; everyone needs to be affirmed, including Roma; education was needed for both children and parents to prevent structural discrimination; and support and assistance was also needed for students who did not get it from home. Concepts; national minority group: Roma, discrimination, respect, treatment, education and acceptance.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att redogöra för fem romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem romer som bor i Sverige och som har gått i skola någon gång under perioden 1970–2000-talet. Dessa fem respondenter gav svar på följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har romer av skolan, vilka erfarenheter har respondentens föräldrar av skolan och hur anser romer att allas rätt till en likvärdig utbildning bättre kan omfatta alla? Respondenternas svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Pierre Bourdieus begreppsteori, vilken inkluderar habitus, fält, kapital och symboliskt våld. Därigenom gavs en tydligare bild av romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet.Sammanfattningsvis framkom att de respondenter som hade haft bra förebilder och som fått stöd och hjälp från skolan, hade klarat skolan bättre och hade även genomgått en längre utbildning. De respondenter som saknade bra förebilder och som inte fick stöd och hjälp från skolan och hemifrån, klarade däremot inte skolan lika bra, vilket resulterade i att de avslutade grundskolan tidigare än de andra barnen. Det fanns dels skolor som försökte hjälpa respondenterna och ge dem det stöd de behövde, dels fanns det skolor som ignorerade respondenternas önskan om stöd och hjälp i skolan. För att förhindra den strukturella diskrimineringen som pågick – och fortfarande pågår – i såväl skolan som i samhället, behövs utbildning för både elever och föräldrar. Uppsatsens slutsatser var följande: ingen vill särskiljas och betraktas som annorlunda; alla behöver bli bekräftade, inklusive romer; det behövs utbildning för både barn och föräldrar för att förhindra strukturell diskriminering, och stöd och hjälp behöver ges till elever som inte får det hemifrån. Begrepp: nationell minoritetsgrupp, romer, diskriminering, respekt, bemötande, utbildning och acceptans., The purpose of this paper was to account for Roma experiences of education during the period 1970–2000. Thus, a qualitative interview study was used with five Roma who live in Sweden and who have gone to school sometime during the period 1970–2000. These five respondents provided answers to the following questions: What experiences do Roma have of the school, what experiences did the parents have of the school and how can the education be more including and equal according to Romani people? The respondents answers to these questions were analyzed based on Pierre Bourdieu’s conceptual theory, wich includes concepts such as habitus, field, capital and symbolic violence. This gave a clearer picture of Roma experiences of education in relation to the formal reforms. In summary, the respondents who had good role models, support and help from the school, managed school better and also had a longer education. On the contrary, those repsondents who lacked good role models, support and help from school and from home, did not cope as well, which resulted in them finishing primary school earlier than other children. There were schools that tried to help the respondents and give them the support they needed. However, there were also schools that ignored respondents’ desire for support and help at school. Finally, education for both students and parents was needed to prevent the structural discrimination that was present – and is still present – in both school and in society. The conclusion of this essay was as follows: no one wants to be distinguished as and considered different; everyone needs to be affirmed, including Roma; education was needed for both children and parents to prevent structural discrimination; and support and assistance was also needed for students who did not get it from home. Concepts; national minority group: Roma, discrimination, respect, treatment, education and acceptance.

Successful Lean implementation is a combination of both technology and culture, using bothkey principles of continuous improvement (CI) and respect for people (RFP). However, manyorganizations fail to implement Lean and critical factors in this failure are leadership, cultureand the lack of RFP. When CI and RFP permeate an organization, it is called real Lean, andwhen there is only a focus on CI it is called false Lean. Without Lean culture, where RFP playsthe main role, Lean becomes an add-on tool. The purpose of this thesis is twofold. The first part of the purpose is to developalternative understandings of RFP and relationships to ethics, leadership and culture in Leanimplementations. The second part is to suggest a normative framework helping leaders toachieve real Lean. The purpose is operationalized into the following research questions: - What understandingsof RFP can enable Lean implementations? - What understandings of ethics, leadership andculture can enable Lean implementations? - How can these understandings form a normativeframework for Lean leaders? The study is a qualitative, exploratory and descriptive case study with anabductive approach. The data have been collected by documents, interviews, questionnaires,and participant observations. Content and discourse analysis are used together with pattern-matchingto analyse the data. The study shows that it is important to understand the differences in culture (national/organizational) prior to Lean implementation and to conduct an organizational analysis to findsimilarities and differences between Lean and organizational values. The study also finds thatRFP is composed of elements in different cultural levels. The elements identified are ethics,leadership and culture, each of which has invisible elements, often linked to Japanese religionsand traditions, that need to be visualized and discussed. Previous research has presented variousframeworks and models exist but these are more know-what than know-how. O, Framgångsrik implementering av Lean är en kombination av både teknik och kultur där båda nyckelprinciperna ständiga förbättringar (CI) och respekt för människan (RFP) används. Många organisationer misslyckas dock med att implementera Lean där de kritiska faktorerna är: ledarskap, kultur och bristen av RFP. När CI och RFP genomsyrar organisationen kallas det äkta Lean, och när det endast är fokus på CI, falsk Lean. Utan Leankulturen, där RFP spelar huvudrollen, blir Lean endast ett tilläggsverktyg. Avhandlingen har ett tvådelat syfte. Första delen är att utveckla alternativa förståelser av RFP och relationer till etik, ledarskap och kultur vid implementering av Lean. Den andra delen är att föreslå en normativ ram som hjälper ledare att uppnå äkta Lean. Syftet operationaliseras i följande forskningsfrågor. - Vilka förståelser av RFP kan möjliggöra implementering av Lean? - Vilka förståelser av etik, ledarskap och kultur kan möjliggöra implementering av Lean? - Hur kan dessa förståelser bilda ett normativt ramverk för Leanledare? Studien är en kvalitativ, utforskande och beskrivande sammanlagd fallstudie med en abduktiv ansats. Data har samlats in genom dokumentstudier, intervjuer, enkäter och deltagande observation. Innehålls och diskursanalys har använts tillsammans med jämförelse mellan teori och verklighet för att analysera data. Det visar sig att det är viktigt att dels förstå skillnaderna i kultur (nationell/organisatorisk) innan Leanimplementeringen, vilket kan göras i en organisations analys, för att hitta likheter skillnader mellan Lean och organisationens värderingar. Det visar sig att RFP består av element i olika kulturella nivåer. De element som identifierats är etik, ledarskap och kultur där varje element har osynliga inslag, ofta kopplade till japanska religioner och traditioner, som behöver visualiseras och diskuteras. Inom tidigare forskning finns ramverk och modeller, men de är mer ‘know-what’ än ‘know-how’. Organisationer behöver mer ‘know-how’ för

Successful Lean implementation is a combination of both technology and culture, using bothkey principles of continuous improvement (CI) and respect for people (RFP). However, manyorganizations fail to implement Lean and critical factors in this failure are leadership, cultureand the lack of RFP. When CI and RFP permeate an organization, it is called real Lean, andwhen there is only a focus on CI it is called false Lean. Without Lean culture, where RFP playsthe main role, Lean becomes an add-on tool. The purpose of this thesis is twofold. The first part of the purpose is to developalternative understandings of RFP and relationships to ethics, leadership and culture in Leanimplementations. The second part is to suggest a normative framework helping leaders toachieve real Lean. The purpose is operationalized into the following research questions: - What understandingsof RFP can enable Lean implementations? - What understandings of ethics, leadership andculture can enable Lean implementations? - How can these understandings form a normativeframework for Lean leaders? The study is a qualitative, exploratory and descriptive case study with anabductive approach. The data have been collected by documents, interviews, questionnaires,and participant observations. Content and discourse analysis are used together with pattern-matchingto analyse the data. The study shows that it is important to understand the differences in culture (national/organizational) prior to Lean implementation and to conduct an organizational analysis to findsimilarities and differences between Lean and organizational values. The study also finds thatRFP is composed of elements in different cultural levels. The elements identified are ethics,leadership and culture, each of which has invisible elements, often linked to Japanese religionsand traditions, that need to be visualized and discussed. Previous research has presented variousframeworks and models exist but these are more know-what than know-how. O, Framgångsrik implementering av Lean är en kombination av både teknik och kultur där båda nyckelprinciperna ständiga förbättringar (CI) och respekt för människan (RFP) används. Många organisationer misslyckas dock med att implementera Lean där de kritiska faktorerna är: ledarskap, kultur och bristen av RFP. När CI och RFP genomsyrar organisationen kallas det äkta Lean, och när det endast är fokus på CI, falsk Lean. Utan Leankulturen, där RFP spelar huvudrollen, blir Lean endast ett tilläggsverktyg. Avhandlingen har ett tvådelat syfte. Första delen är att utveckla alternativa förståelser av RFP och relationer till etik, ledarskap och kultur vid implementering av Lean. Den andra delen är att föreslå en normativ ram som hjälper ledare att uppnå äkta Lean. Syftet operationaliseras i följande forskningsfrågor. - Vilka förståelser av RFP kan möjliggöra implementering av Lean? - Vilka förståelser av etik, ledarskap och kultur kan möjliggöra implementering av Lean? - Hur kan dessa förståelser bilda ett normativt ramverk för Leanledare? Studien är en kvalitativ, utforskande och beskrivande sammanlagd fallstudie med en abduktiv ansats. Data har samlats in genom dokumentstudier, intervjuer, enkäter och deltagande observation. Innehålls och diskursanalys har använts tillsammans med jämförelse mellan teori och verklighet för att analysera data. Det visar sig att det är viktigt att dels förstå skillnaderna i kultur (nationell/organisatorisk) innan Leanimplementeringen, vilket kan göras i en organisations analys, för att hitta likheter skillnader mellan Lean och organisationens värderingar. Det visar sig att RFP består av element i olika kulturella nivåer. De element som identifierats är etik, ledarskap och kultur där varje element har osynliga inslag, ofta kopplade till japanska religioner och traditioner, som behöver visualiseras och diskuteras. Inom tidigare forskning finns ramverk och modeller, men de är mer ‘know-what’ än ‘know-how’. Organisationer behöver mer ‘know-how’ för

Successful Lean implementation is a combination of both technology and culture, using bothkey principles of continuous improvement (CI) and respect for people (RFP). However, manyorganizations fail to implement Lean and critical factors in this failure are leadership, cultureand the lack of RFP. When CI and RFP permeate an organization, it is called real Lean, andwhen there is only a focus on CI it is called false Lean. Without Lean culture, where RFP playsthe main role, Lean becomes an add-on tool. The purpose of this thesis is twofold. The first part of the purpose is to developalternative understandings of RFP and relationships to ethics, leadership and culture in Leanimplementations. The second part is to suggest a normative framework helping leaders toachieve real Lean. The purpose is operationalized into the following research questions: - What understandingsof RFP can enable Lean implementations? - What understandings of ethics, leadership andculture can enable Lean implementations? - How can these understandings form a normativeframework for Lean leaders? The study is a qualitative, exploratory and descriptive case study with anabductive approach. The data have been collected by documents, interviews, questionnaires,and participant observations. Content and discourse analysis are used together with pattern-matchingto analyse the data. The study shows that it is important to understand the differences in culture (national/organizational) prior to Lean implementation and to conduct an organizational analysis to findsimilarities and differences between Lean and organizational values. The study also finds thatRFP is composed of elements in different cultural levels. The elements identified are ethics,leadership and culture, each of which has invisible elements, often linked to Japanese religionsand traditions, that need to be visualized and discussed. Previous research has presented variousframeworks and models exist but these are more know-what than know-how. O, Framgångsrik implementering av Lean är en kombination av både teknik och kultur där båda nyckelprinciperna ständiga förbättringar (CI) och respekt för människan (RFP) används. Många organisationer misslyckas dock med att implementera Lean där de kritiska faktorerna är: ledarskap, kultur och bristen av RFP. När CI och RFP genomsyrar organisationen kallas det äkta Lean, och när det endast är fokus på CI, falsk Lean. Utan Leankulturen, där RFP spelar huvudrollen, blir Lean endast ett tilläggsverktyg. Avhandlingen har ett tvådelat syfte. Första delen är att utveckla alternativa förståelser av RFP och relationer till etik, ledarskap och kultur vid implementering av Lean. Den andra delen är att föreslå en normativ ram som hjälper ledare att uppnå äkta Lean. Syftet operationaliseras i följande forskningsfrågor. - Vilka förståelser av RFP kan möjliggöra implementering av Lean? - Vilka förståelser av etik, ledarskap och kultur kan möjliggöra implementering av Lean? - Hur kan dessa förståelser bilda ett normativt ramverk för Leanledare? Studien är en kvalitativ, utforskande och beskrivande sammanlagd fallstudie med en abduktiv ansats. Data har samlats in genom dokumentstudier, intervjuer, enkäter och deltagande observation. Innehålls och diskursanalys har använts tillsammans med jämförelse mellan teori och verklighet för att analysera data. Det visar sig att det är viktigt att dels förstå skillnaderna i kultur (nationell/organisatorisk) innan Leanimplementeringen, vilket kan göras i en organisations analys, för att hitta likheter skillnader mellan Lean och organisationens värderingar. Det visar sig att RFP består av element i olika kulturella nivåer. De element som identifierats är etik, ledarskap och kultur där varje element har osynliga inslag, ofta kopplade till japanska religioner och traditioner, som behöver visualiseras och diskuteras. Inom tidigare forskning finns ramverk och modeller, men de är mer ‘know-what’ än ‘know-how’. Organisationer behöver mer ‘know-how’ för

Bakgrund. Integritet i kliniska situationer är rätten till en personlig sfär och till sin personliga egenart oavsett i vilken situation och miljö omvårdnaden sker. Integritet är ett grundläggande etiskt värde i vården och har både fysiska och psykologiska dimensioner. I kliniska omvårdnadssituationer är det sjuksköterskans ansvar att inkludera olika aspekter av integritet i sina handlingar. Syfte. Denna studie syftar till att dels fånga vad patienter upplever som integritetskränkande, dels lyfta fram vad som behöver förbättras när det gäller respekten för patienters integritet på vårdavdelningar. Metod. En litteratursökning av tidigare forskning om patienters erfarenhet av klinisk omvårdnad har gjorts. Tolv artiklar med kvalitativ metod ligger till grund för denna kvalitativa litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat. Granskningen av artiklarna resulterade i två teman och sju underteman. Huvudtemana var: känslan av att bli kränkt och omvårdnadsmiljö som hinder. De sju undertemana var: känslan av att vara ett objekt, känslan av integritetsförlust, intimitet, sekretess, återhämtnings faktorer, patientens egen vilja, att främja integritet. Slutsats. Omvårdnadsprocessen skall utföras i partnerskap med patienten där patientens integritet inte kränks. En vårdande miljö underlättar att lindra lidande men skapar också en ömsesidig relation mellan vårdpersonal och patient.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i samhället samtidigt som hälsoproblemen ökar för de allra flesta. Ungefär hälften av de patienter som vårdas på sjukhus är äldre människor. Äldre patienter är sårbara och riskerar att utsättas för sjukdomar och skador. Det är lätt att människor upplever att deras integritet blir kränkt på grund av sjukdomar, särskilt demenssjukdomar, eftersom demenssjukdom påverkar minne, andra kognitiva förmågor och beteenden som väsentligt påverkar en persons förmåga att upprätthålla sin dagliga verksamhet. Allt detta kan leda till att den äldre patienten har svårt att skydda sin integritet. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes där 19 artiklar har analyserats för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: att bevara patienternas fysiska integritet, att bevara patienternas psykiska integritet, att bevara patienternas moraliska integritet, samt den organisatoriska aspekten av att bevara patienternas integritet. Slutsats: Sjuksköterskor är i stort behov av utbildning om demenssjukdom för att kunna bevara integritet hos personer med demens. Att samarbeta med en geriatrisk specialist när det behövs kan bidra till en god omvårdnad. Äldre personens livshistoria är central för att bevara patienternas integritet., Background: The proportion of elderly people in the population is increasing in societies and the health problems are increasing for the vast majority. About half of the patients in hospitals are elderly people. Elderly patients are vulnerable and at risk of illness and injury. It is easy for people to feel that their personal sphere is being exposed because of illness, especially dementia, because dementia affects memory, other cognitive abilities and behaviors that significantly affect a person's ability to maintain their daily activities. All this can cause the elderly patient to have difficulty protecting his or her integrity. Aim: The purpose of this study is to describe the nurse's experience of preserving the integrity of the elderly who suffer from dementia in hospitals. Method: The study is a systematic literature study, which uses qualitative meta-synthesis to analyze 19 articles with the objective of answering the study's purpose. Results: The result of the study consists of four main categories: preserving the patient's physical integrity, preserving the patient's mental integrity, preserving the patient's moral integrity, as well as the organizational aspect of preserving patients' integrity. Conclusion: Nurses are in dire need of competence about dementia in order to be able to preserve the integrity of a person with dementia. Collaborating with a geriatric specialist when needed can contribute to good nursing. The life history of the elderly person is central to preserving patients' integrity.

The aim of this study is to capture the perception of Muslims in Sweden in regards to experiences of honor related oppression and violence. Additionally, particular focus is given to Muslims’ thoughts in Sweden on how they are portrayed in Swedish media reports of honor related oppression and violence. A qualitative study was conducted through six interviews with Muslim Swedes in order to express their views, thoughts and experiences of honor related oppression and violence, as well as their opinions on how the Swedish media depicts Muslims with respect to this subject. The empirical findings have been interpreted and analyzed in light of three theoretical frameworks in addition to previous research on honor related oppression and violence. The results of this study indicate that all informants believe that honor related violence and oppression amount to limitation and control over women’s lives. Majority of informants with experience of oppression linked to honor all claim that such oppression is due to culture and honor. Contrastingly, the participants strongly dismiss and denounce Islam as being the contributing factor to honor related oppression and violence. However, results suggest a dissimilitude amongst participants as one of the informants suggests that religion is manipulated to reinforce and justify power structures that allow oppression and violence, which stem from honor, to continue to exist. Moreover, the study reveals that the informants believe that the Swedish media has a tendency to present Muslims as perpetrators of crimes related to honor related violence and killings. The informants call for a distinct definition of honor related oppression and violence, which includes all forms of violence against women.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i samhället samtidigt som hälsoproblemen ökar för de allra flesta. Ungefär hälften av de patienter som vårdas på sjukhus är äldre människor. Äldre patienter är sårbara och riskerar att utsättas för sjukdomar och skador. Det är lätt att människor upplever att deras integritet blir kränkt på grund av sjukdomar, särskilt demenssjukdomar, eftersom demenssjukdom påverkar minne, andra kognitiva förmågor och beteenden som väsentligt påverkar en persons förmåga att upprätthålla sin dagliga verksamhet. Allt detta kan leda till att den äldre patienten har svårt att skydda sin integritet. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes där 19 artiklar har analyserats för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: att bevara patienternas fysiska integritet, att bevara patienternas psykiska integritet, att bevara patienternas moraliska integritet, samt den organisatoriska aspekten av att bevara patienternas integritet. Slutsats: Sjuksköterskor är i stort behov av utbildning om demenssjukdom för att kunna bevara integritet hos personer med demens. Att samarbeta med en geriatrisk specialist när det behövs kan bidra till en god omvårdnad. Äldre personens livshistoria är central för att bevara patienternas integritet., Background: The proportion of elderly people in the population is increasing in societies and the health problems are increasing for the vast majority. About half of the patients in hospitals are elderly people. Elderly patients are vulnerable and at risk of illness and injury. It is easy for people to feel that their personal sphere is being exposed because of illness, especially dementia, because dementia affects memory, other cognitive abilities and behaviors that significantly affect a person's ability to maintain their daily activities. All this can cause the elderly patient to have difficulty protecting his or her integrity. Aim: The purpose of this study is to describe the nurse's experience of preserving the integrity of the elderly who suffer from dementia in hospitals. Method: The study is a systematic literature study, which uses qualitative meta-synthesis to analyze 19 articles with the objective of answering the study's purpose. Results: The result of the study consists of four main categories: preserving the patient's physical integrity, preserving the patient's mental integrity, preserving the patient's moral integrity, as well as the organizational aspect of preserving patients' integrity. Conclusion: Nurses are in dire need of competence about dementia in order to be able to preserve the integrity of a person with dementia. Collaborating with a geriatric specialist when needed can contribute to good nursing. The life history of the elderly person is central to preserving patients' integrity.

The aim of this study is to capture the perception of Muslims in Sweden in regards to experiences of honor related oppression and violence. Additionally, particular focus is given to Muslims’ thoughts in Sweden on how they are portrayed in Swedish media reports of honor related oppression and violence. A qualitative study was conducted through six interviews with Muslim Swedes in order to express their views, thoughts and experiences of honor related oppression and violence, as well as their opinions on how the Swedish media depicts Muslims with respect to this subject. The empirical findings have been interpreted and analyzed in light of three theoretical frameworks in addition to previous research on honor related oppression and violence. The results of this study indicate that all informants believe that honor related violence and oppression amount to limitation and control over women’s lives. Majority of informants with experience of oppression linked to honor all claim that such oppression is due to culture and honor. Contrastingly, the participants strongly dismiss and denounce Islam as being the contributing factor to honor related oppression and violence. However, results suggest a dissimilitude amongst participants as one of the informants suggests that religion is manipulated to reinforce and justify power structures that allow oppression and violence, which stem from honor, to continue to exist. Moreover, the study reveals that the informants believe that the Swedish media has a tendency to present Muslims as perpetrators of crimes related to honor related violence and killings. The informants call for a distinct definition of honor related oppression and violence, which includes all forms of violence against women.

Bakgrund. Integritet i kliniska situationer är rätten till en personlig sfär och till sin personliga egenart oavsett i vilken situation och miljö omvårdnaden sker. Integritet är ett grundläggande etiskt värde i vården och har både fysiska och psykologiska dimensioner. I kliniska omvårdnadssituationer är det sjuksköterskans ansvar att inkludera olika aspekter av integritet i sina handlingar. Syfte. Denna studie syftar till att dels fånga vad patienter upplever som integritetskränkande, dels lyfta fram vad som behöver förbättras när det gäller respekten för patienters integritet på vårdavdelningar. Metod. En litteratursökning av tidigare forskning om patienters erfarenhet av klinisk omvårdnad har gjorts. Tolv artiklar med kvalitativ metod ligger till grund för denna kvalitativa litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat. Granskningen av artiklarna resulterade i två teman och sju underteman. Huvudtemana var: känslan av att bli kränkt och omvårdnadsmiljö som hinder. De sju undertemana var: känslan av att vara ett objekt, känslan av integritetsförlust, intimitet, sekretess, återhämtnings faktorer, patientens egen vilja, att främja integritet. Slutsats. Omvårdnadsprocessen skall utföras i partnerskap med patienten där patientens integritet inte kränks. En vårdande miljö underlättar att lindra lidande men skapar också en ömsesidig relation mellan vårdpersonal och patient.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar och flickor uppger att de använder svordomar och könsord mot lärare, deras kunskap och medvetenhet om orden och om läraren tar upp orden till en klassrumsdiskussion. Dessutom eventuella konsekvenser av svordomars och könsords användande mot lärare samt om det finns några signifikanta skillnader mellan könen. En paradigmatisk metodkombination användes i studien. Kants kategoriska imperativ och Rousseaus frihetsteori har använts som teoretiska perspektiv. Resultaten visar att vissa elever har kunskaper om svordomar och könsord medan andra saknar sådana kunskaper och att det finns ett spann på hur ofta orden förekommer. En del informanter uppger att vissa lärare diskuterar svordomar och könsord medan andra lärare inte gör det. Resultaten visar emellertid inga signifikanta skillnader mellan könen. De konsekvenser som kan inträffa efter att elever har använt svordomar eller könsord riktade mot lärare uppges skilja beroende på informanternas kön. Slutsatsen är att elever behöver utveckla sin begreppsuppfattning om svordomar och könsord genom diskussion. Ytterligare slutsats är att utifrån informanterna behöver lärare ta avstånd från könsstereotypiska normer som medför att konsekvenser blir olika beroende på kön.

Vi vill med denna studie diskutera begreppet identitet i förhållande till förskolans utbildning och samtidigt öka förståelsen för hur utbildningen kan utformas för att skapa goda förutsättningar för barns identitetsskapande. För att kunna uppnå syftet har följande frågeställningar använts: Hur beskriver några förskollärare begreppet identitet? och Hur kan identitetsarbete komma till uttryck i förskolans utbildning enligt förskollärarna? I denna studie används kvalitativ intervju som metod och urvalet är sex förskollärare i tre olika kommuner. Teorier vi valt är poststrukturalistiskt synsätt och Daniel Sterns utvecklingspsykologiska perspektiv. Slutsatsen visar på att trygghet, samspel och ömsesidig respekt uppfattas som viktiga faktorer för barns identitetsskapande. För att främja dessa faktorer krävs det en ständig dialog i arbetslaget kring begreppens innebörd. Detta eftersom slutsatsen även visar att det finns många olika beskrivningar av begreppet identitet och att de ofta grundar sig i personliga erfarenheter och åsikter. För att kunna arbeta professionellt och utifrån rådande styrdokument krävs det en samlad förståelse i arbetslaget om vad begreppet faktiskt innebär och detta uppnås genom diskussioner.

Bakgrund: I Svenska Vaccinationsprogrammet ingår vaccin mot elva sjukdomar, vilket erbjuds alla barn i Sverige men är inte obligatoriskt. Vaccinationstäckningen är hög, men en del föräldrar väljer att avstå vaccination. Tidigare forskning visar att föräldrar känner sig diskriminerade för sitt beslut att avstå vaccination för sitt barn och kunde uppleva en social stigmatisering från sin omgivning. Ett gott bemötande är viktigt för att skapa en god relation mellan specialistsjuksköterskan och föräldrar som väljer att avstå vaccination, och deras barn. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande då de avstår vaccination till sina barn. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med både en kvantitativ och en kvalitativ del. Webbenkäter skapades och delades på internet och analyserades genom beskrivande statistik. Uppföljande telefonintervjuer utfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. 33 deltagare svarade på enkäten och 4 av dessa deltagare deltog i telefonintervjuerna. Resultat: Enkätsvaren presenterades med hjälp av tabeller där föräldrarnas erfarenheter tydliggörs. I de efterföljande telefonintervjuerna framkom två huvudkategorier; Omgivningens påverkan och En god vårdrelation, samt fem underkategorier. Slutsats: Många föräldrar upplever attityder som är nedlåtande och ifrågasättande. En öppen dialog och en nyanserad diskussion kring vaccin och vaccination efterfrågas då det framkom att föräldrarna ansåg vårdpersonalen ha allt för dålig kunskap kring vaccin. Föräldrarna uttryckte också en förhoppning om att bli bemötta på ett respektfullt sätt och det är viktigt att bekräfta dessa föräldrars erfarenheter för att tillgodose en personcentrerad vård., Background: The Swedish Vaccination programme includes vaccine for eleven diseases which is offered to all children in Sweden, but not mandatory. The vaccination coverage is high, but some parents choose to refrain from vaccination. Previous research shows that parents often feel discriminated for refraining vaccination for their child and experience a social stigmatisation from the society. Through a good caring treatment it is possible to maintain a good relationship with parents that refrain from vaccinations, and to their children. Aim: The aim was to illustrate parents' experiences of the encounter with healthcare professionals when refraining vaccinations for their children. Method: The study was performed as a cross-sectional study with both a quantitative and a qualitative part. Web-based questionnaires was created and distributed on the internet and was then analysed through descriptive analysis. Follow-up phone interviews were carried out and analysed through qualitative content analysis. 33 participants answered the questionnaire and 4 of those participated in an interview. Results: The answers from the questionnaires was presented with charts where the parent´s experiences were clarified. From the interview data two main categories emerged; The impact of society and A good caring relationship, which were built on five subcategories. Conclusion: Many parents experience patronizing attitudes and being questioned in their encounter with healthcare professionals. Parents further considered healthcare professionals to have poor knowledge and requested an open dialogue and a nuanced discussion about vaccine and vaccination. Parents also expressed an expectation of being treated in a respectful manner and it is important to acknowledge these parents' experience in order to provide a personcentered care.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en överlämningsmetod som ämnar öka patientens delaktighet i omvårdnaden. Metoden har ett antal kliniska utmaningar kopplat till sekretessen och sjukhusets rutiner, men implementeringens vara eller icke vara beror till stor del på vårdpersonalens vanor, villighet och kompetens. Syfte: Att beskriva hur patienter upplever bedsiderapportering inom den somatiska slutenvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Tio artiklar analyserades med tematisk analys. Åtta av artiklarna hade kvalitativ ansats och de två övriga hade mixed-method. Endast det kvalitativa innehållet i de två artiklarna med mixed-method inkluderades i resultatet. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman och sju subteman. Resultatet beskrivs utifrån teman: 1. Att känna sig delaktig och 2. Att känna sig respekterad. Bedsiderapporteringen gav patienterna en ökad känsla av delaktighet och trygghet. De föredrog att vara involverade i överrapporteringen då delaktighetens fördelar övervägde eventuella problem med sekretessen. Patienterna uppskattade att i första hand bli sedda som person och i andra hand som patient. Slutsatser: Trots att bedsiderapportering för patienterna genererade en ökad känsla av delaktighet och trygghet, skapade det för sjuksköterskorna en uppsättning nya utmaningar med omvårdnaden. Författarna till denna studie anser att det finns indikationer för behov av kompletterande forskning inom området, där de båda perspektiven undersöks och ställs mot varandra i relation till nyttan med bedsiderapportering., Background: Bedside handover is a transfer method that seeks to increase the patient’s participation in the nursing care. The method has a number of clinical challenges in connection to confidentiality and hospital routines, but the implementations’ to be or not to be depends greatly on the nursing staff and their habits, willingness and competence. Aim: To describe how the patients experience bedside handover in somatic hospital wards. Method: The study is a literature study. Ten articles were analyzed with thematic analysis. Eight of the articles had a qualitative approach and the remaining two articles had a mixedmethod. Only the qualitative content from the two articles with mixed-method was included in the result. Results: The thematic analysis resulted in two themes and seven sub themes. The result is described departing from the following themes, 1. To feel involved and 2. To feel respected. The bedside handover gave patients an increased sense of participation and security. They preferred to be involved in the handover, as the benefits of participation outweighed any problems with confidentiality. The patients appreciated being seen firstly as a person and secondly as a patient. Conclusion: Even though bedside handover increased the feeling of participation and security for the patients, it created a set of new challenges for the nurses in the caring process. The authors of this study believe that there are indications of needs for complementary research in the field, where both perspectives are examined and put against each other in relation to the utility of bedside handover

Title: Relationships between managers and employees of generation Z, Y and Z: A study of the creation of high quality relationships between managers and employees in municipal organisations Authors: Frida Petersson and Sophie Montgomery Keywords: Leadership, Generations, LMX theory, Trust, Respect, Loyalty Introduction: Sweden is currently facing a labor shortage in the public sector. The organisations and managers must therefore focus on keeping employees with the right competence within the organisation. Previous research show that followers tend to be more loyal to the leader than the organisation. The managers must therefore build relationships with the employees. Research also show that relationships between leaders and followers differs depending on the quality. Relationships can either be of high or low quality. For managers it is crucial to build high quality relationships as it leads to several positive organisational effects. A high quality relationship is based on mutual trust, respect and loyalty. The LMX theory does not take generational differences into account but since research show that generations differ, this study will examine how the creation of trust, respect and loyalty differs depending on the employee’s generation. Research question: How can the creation of high quality relationships between managers and employees differ depending on the employees’ generation? Delimitations: This study focuses on educational professions within municipal organisations. Further, in this study only the generation of the employees has been taken into account, not the generation of the managers. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand differences in the creation of trust, respect and loyalty between managers and employees of generation X, Y and Z. Method: A qualitative approach has been used in this study. Three managers and employees of different generations were interviewed. Findings: In this study, a more nuanced view of the LMX the

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar och flickor uppger att de använder svordomar och könsord mot lärare, deras kunskap och medvetenhet om orden och om läraren tar upp orden till en klassrumsdiskussion. Dessutom eventuella konsekvenser av svordomars och könsords användande mot lärare samt om det finns några signifikanta skillnader mellan könen. En paradigmatisk metodkombination användes i studien. Kants kategoriska imperativ och Rousseaus frihetsteori har använts som teoretiska perspektiv. Resultaten visar att vissa elever har kunskaper om svordomar och könsord medan andra saknar sådana kunskaper och att det finns ett spann på hur ofta orden förekommer. En del informanter uppger att vissa lärare diskuterar svordomar och könsord medan andra lärare inte gör det. Resultaten visar emellertid inga signifikanta skillnader mellan könen. De konsekvenser som kan inträffa efter att elever har använt svordomar eller könsord riktade mot lärare uppges skilja beroende på informanternas kön. Slutsatsen är att elever behöver utveckla sin begreppsuppfattning om svordomar och könsord genom diskussion. Ytterligare slutsats är att utifrån informanterna behöver lärare ta avstånd från könsstereotypiska normer som medför att konsekvenser blir olika beroende på kön.

Bakgrund: I Svenska Vaccinationsprogrammet ingår vaccin mot elva sjukdomar, vilket erbjuds alla barn i Sverige men är inte obligatoriskt. Vaccinationstäckningen är hög, men en del föräldrar väljer att avstå vaccination. Tidigare forskning visar att föräldrar känner sig diskriminerade för sitt beslut att avstå vaccination för sitt barn och kunde uppleva en social stigmatisering från sin omgivning. Ett gott bemötande är viktigt för att skapa en god relation mellan specialistsjuksköterskan och föräldrar som väljer att avstå vaccination, och deras barn. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande då de avstår vaccination till sina barn. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med både en kvantitativ och en kvalitativ del. Webbenkäter skapades och delades på internet och analyserades genom beskrivande statistik. Uppföljande telefonintervjuer utfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. 33 deltagare svarade på enkäten och 4 av dessa deltagare deltog i telefonintervjuerna. Resultat: Enkätsvaren presenterades med hjälp av tabeller där föräldrarnas erfarenheter tydliggörs. I de efterföljande telefonintervjuerna framkom två huvudkategorier; Omgivningens påverkan och En god vårdrelation, samt fem underkategorier. Slutsats: Många föräldrar upplever attityder som är nedlåtande och ifrågasättande. En öppen dialog och en nyanserad diskussion kring vaccin och vaccination efterfrågas då det framkom att föräldrarna ansåg vårdpersonalen ha allt för dålig kunskap kring vaccin. Föräldrarna uttryckte också en förhoppning om att bli bemötta på ett respektfullt sätt och det är viktigt att bekräfta dessa föräldrars erfarenheter för att tillgodose en personcentrerad vård., Background: The Swedish Vaccination programme includes vaccine for eleven diseases which is offered to all children in Sweden, but not mandatory. The vaccination coverage is high, but some parents choose to refrain from vaccination. Previous research shows that parents often feel discriminated for refraining vaccination for their child and experience a social stigmatisation from the society. Through a good caring treatment it is possible to maintain a good relationship with parents that refrain from vaccinations, and to their children. Aim: The aim was to illustrate parents' experiences of the encounter with healthcare professionals when refraining vaccinations for their children. Method: The study was performed as a cross-sectional study with both a quantitative and a qualitative part. Web-based questionnaires was created and distributed on the internet and was then analysed through descriptive analysis. Follow-up phone interviews were carried out and analysed through qualitative content analysis. 33 participants answered the questionnaire and 4 of those participated in an interview. Results: The answers from the questionnaires was presented with charts where the parent´s experiences were clarified. From the interview data two main categories emerged; The impact of society and A good caring relationship, which were built on five subcategories. Conclusion: Many parents experience patronizing attitudes and being questioned in their encounter with healthcare professionals. Parents further considered healthcare professionals to have poor knowledge and requested an open dialogue and a nuanced discussion about vaccine and vaccination. Parents also expressed an expectation of being treated in a respectful manner and it is important to acknowledge these parents' experience in order to provide a personcentered care.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en överlämningsmetod som ämnar öka patientens delaktighet i omvårdnaden. Metoden har ett antal kliniska utmaningar kopplat till sekretessen och sjukhusets rutiner, men implementeringens vara eller icke vara beror till stor del på vårdpersonalens vanor, villighet och kompetens. Syfte: Att beskriva hur patienter upplever bedsiderapportering inom den somatiska slutenvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Tio artiklar analyserades med tematisk analys. Åtta av artiklarna hade kvalitativ ansats och de två övriga hade mixed-method. Endast det kvalitativa innehållet i de två artiklarna med mixed-method inkluderades i resultatet. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman och sju subteman. Resultatet beskrivs utifrån teman: 1. Att känna sig delaktig och 2. Att känna sig respekterad. Bedsiderapporteringen gav patienterna en ökad känsla av delaktighet och trygghet. De föredrog att vara involverade i överrapporteringen då delaktighetens fördelar övervägde eventuella problem med sekretessen. Patienterna uppskattade att i första hand bli sedda som person och i andra hand som patient. Slutsatser: Trots att bedsiderapportering för patienterna genererade en ökad känsla av delaktighet och trygghet, skapade det för sjuksköterskorna en uppsättning nya utmaningar med omvårdnaden. Författarna till denna studie anser att det finns indikationer för behov av kompletterande forskning inom området, där de båda perspektiven undersöks och ställs mot varandra i relation till nyttan med bedsiderapportering., Background: Bedside handover is a transfer method that seeks to increase the patient’s participation in the nursing care. The method has a number of clinical challenges in connection to confidentiality and hospital routines, but the implementations’ to be or not to be depends greatly on the nursing staff and their habits, willingness and competence. Aim: To describe how the patients experience bedside handover in somatic hospital wards. Method: The study is a literature study. Ten articles were analyzed with thematic analysis. Eight of the articles had a qualitative approach and the remaining two articles had a mixedmethod. Only the qualitative content from the two articles with mixed-method was included in the result. Results: The thematic analysis resulted in two themes and seven sub themes. The result is described departing from the following themes, 1. To feel involved and 2. To feel respected. The bedside handover gave patients an increased sense of participation and security. They preferred to be involved in the handover, as the benefits of participation outweighed any problems with confidentiality. The patients appreciated being seen firstly as a person and secondly as a patient. Conclusion: Even though bedside handover increased the feeling of participation and security for the patients, it created a set of new challenges for the nurses in the caring process. The authors of this study believe that there are indications of needs for complementary research in the field, where both perspectives are examined and put against each other in relation to the utility of bedside handover

Title: Relationships between managers and employees of generation Z, Y and Z: A study of the creation of high quality relationships between managers and employees in municipal organisations Authors: Frida Petersson and Sophie Montgomery Keywords: Leadership, Generations, LMX theory, Trust, Respect, Loyalty Introduction: Sweden is currently facing a labor shortage in the public sector. The organisations and managers must therefore focus on keeping employees with the right competence within the organisation. Previous research show that followers tend to be more loyal to the leader than the organisation. The managers must therefore build relationships with the employees. Research also show that relationships between leaders and followers differs depending on the quality. Relationships can either be of high or low quality. For managers it is crucial to build high quality relationships as it leads to several positive organisational effects. A high quality relationship is based on mutual trust, respect and loyalty. The LMX theory does not take generational differences into account but since research show that generations differ, this study will examine how the creation of trust, respect and loyalty differs depending on the employee’s generation. Research question: How can the creation of high quality relationships between managers and employees differ depending on the employees’ generation? Delimitations: This study focuses on educational professions within municipal organisations. Further, in this study only the generation of the employees has been taken into account, not the generation of the managers. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand differences in the creation of trust, respect and loyalty between managers and employees of generation X, Y and Z. Method: A qualitative approach has been used in this study. Three managers and employees of different generations were interviewed. Findings: In this study, a more nuanced view of the LMX the

Vi vill med denna studie diskutera begreppet identitet i förhållande till förskolans utbildning och samtidigt öka förståelsen för hur utbildningen kan utformas för att skapa goda förutsättningar för barns identitetsskapande. För att kunna uppnå syftet har följande frågeställningar använts: Hur beskriver några förskollärare begreppet identitet? och Hur kan identitetsarbete komma till uttryck i förskolans utbildning enligt förskollärarna? I denna studie används kvalitativ intervju som metod och urvalet är sex förskollärare i tre olika kommuner. Teorier vi valt är poststrukturalistiskt synsätt och Daniel Sterns utvecklingspsykologiska perspektiv. Slutsatsen visar på att trygghet, samspel och ömsesidig respekt uppfattas som viktiga faktorer för barns identitetsskapande. För att främja dessa faktorer krävs det en ständig dialog i arbetslaget kring begreppens innebörd. Detta eftersom slutsatsen även visar att det finns många olika beskrivningar av begreppet identitet och att de ofta grundar sig i personliga erfarenheter och åsikter. För att kunna arbeta professionellt och utifrån rådande styrdokument krävs det en samlad förståelse i arbetslaget om vad begreppet faktiskt innebär och detta uppnås genom diskussioner.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några förskollärare beskriver sitt arbete för att främja barns medvetenhet om kroppslig integritet samt hur den värnas om i förskolans vardag. För att säkerställa ett resultat använde vi oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där åtta yrkesverksamma förskollärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att kommunikationen, såväl till barnen men även till andra arbetslag, är betydelsefull i arbetet med barns kroppsliga integritet. Resultatet indikerade att viktiga aspekter i arbetet med att göra barnen medvetna om deras kroppsliga integritet samt att värna om den finns. De aspekter som framkom var att behandla barnen med respekt och visa hänsyn. Resultatet från det insamlade materialet visade även olika tillvägagångssätt och strategier för arbetet. Vår slutsats är att förskollärare är medvetna om barns kroppsliga integritet och att förskollärare ser det som något betydelsefullt, däremot finns det svårigheter i arbetet vilket bidrar till att dialogen mellan förskollärare och barn samt dialoger i arbetslaget är av vikt.

I uppsatsen görs en kritisk ideologianalys av det nutida svenska abortmotståndet utifrån ett feministiskt perspektiv. Med hjälp av Carol Lee Bacchis metod ”Vilket är det framställda problemet?” synliggörs hur Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, olika kristna och högerextrema abortmotståndare, samt aktörer i de svenska rättsprocesserna om ”samvetsfrihet” för barnmorskor, framställer problemen med abort. Analysen fortsätter sedan med att belysa vilka kulturellt tillgängliga kommunikationsramar som finns för svenska abortmotståndare, samt synliggör vilka manifesta, respektive latenta ideologier som finns närvarande. I uppsatsen används feministiska teorier om rättigheter samt om nation och reproduktion för att tolka materialet. Resultatet visar att det inom det svenska nutida abortmotståndet finns ett flertal olika framställda problem som kan inrymmas i kommunikationsramar om abort som ett hot mot kvinnor, abort som hot mot människovärdet och de mänskliga rättigheterna, samt abort som ett uttryck för genusideologin och som ett hot mot nationen. I den sista kommunikationsramen finns exempel på latenta ideologier. Det finns inslag av det som brukar benämnas som anti-genusideologi i delar av det svenska abortmotståndet.

Deliberation setzt klassischerweise voraus, dass Positionen argumentativ und in respektvoller Weise aufeinander bezogen und verteidigt werden. Andere Konzepte von Deliberation schließen außerdem Narrationen, Emotionen und Humor ein. Während beide, klassische und inklusive Konzepte, gute Argumente für ihre Sichtweise vorgestellt haben, bleiben die Beziehungen zwischen den unterschiedlichen Deliberationsmerkmalen unklar. Der Beitrag untersucht, inwieweit sich einzelne Merkmale klassischer und inklusiver Deliberationskonzepte gegenseitig ausschließen oder ergänzen. Eine quantitative Inhaltsanalyse von Nutzerkommentaren auf Facebook und Beteiligungsplattformen zeigt, dass Humor nicht mit Begründungen und Respekt einhergeht, negative Emotionen ebenfalls zusammen mit Respektlosigkeiten auftreten, wogegen positive Emotionen und Narration mit Reziprozität und Respekt einhergehen. Der Vergleich zwischen verschiedenen Plattformen zeigt, dass Merkmale klassischer und inklusiver Deliberationskonzepte vor allem in den Beteiligungsplattformen zusammen auftreten.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några förskollärare beskriver sitt arbete för att främja barns medvetenhet om kroppslig integritet samt hur den värnas om i förskolans vardag. För att säkerställa ett resultat använde vi oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där åtta yrkesverksamma förskollärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att kommunikationen, såväl till barnen men även till andra arbetslag, är betydelsefull i arbetet med barns kroppsliga integritet. Resultatet indikerade att viktiga aspekter i arbetet med att göra barnen medvetna om deras kroppsliga integritet samt att värna om den finns. De aspekter som framkom var att behandla barnen med respekt och visa hänsyn. Resultatet från det insamlade materialet visade även olika tillvägagångssätt och strategier för arbetet. Vår slutsats är att förskollärare är medvetna om barns kroppsliga integritet och att förskollärare ser det som något betydelsefullt, däremot finns det svårigheter i arbetet vilket bidrar till att dialogen mellan förskollärare och barn samt dialoger i arbetslaget är av vikt.

I uppsatsen görs en kritisk ideologianalys av det nutida svenska abortmotståndet utifrån ett feministiskt perspektiv. Med hjälp av Carol Lee Bacchis metod ”Vilket är det framställda problemet?” synliggörs hur Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, olika kristna och högerextrema abortmotståndare, samt aktörer i de svenska rättsprocesserna om ”samvetsfrihet” för barnmorskor, framställer problemen med abort. Analysen fortsätter sedan med att belysa vilka kulturellt tillgängliga kommunikationsramar som finns för svenska abortmotståndare, samt synliggör vilka manifesta, respektive latenta ideologier som finns närvarande. I uppsatsen används feministiska teorier om rättigheter samt om nation och reproduktion för att tolka materialet. Resultatet visar att det inom det svenska nutida abortmotståndet finns ett flertal olika framställda problem som kan inrymmas i kommunikationsramar om abort som ett hot mot kvinnor, abort som hot mot människovärdet och de mänskliga rättigheterna, samt abort som ett uttryck för genusideologin och som ett hot mot nationen. I den sista kommunikationsramen finns exempel på latenta ideologier. Det finns inslag av det som brukar benämnas som anti-genusideologi i delar av det svenska abortmotståndet.

Recognition is a normative concept. By recognizing someone as having certain characteristics or capabilities, we recognize their normative status and we are taking responsibility for treating them in a certain way. Non-recognition, in this case, can mean deprivation of rights and marginalization; in a democracy may preclude individuals or groups from enjoying the democratic egalitarian ideal, for example. Over the past three decades, reflection on this category has deepened and taken on greater importance in the debate between liberalism and communitarianism parallel to the demands, sometimes for the achievements, of groups and minorities (LGBTQIA, people with special needs, feminist, indigenous, ethnic, etc.) who feel unrecognized and engage in political movements through struggles for recognition. We will return here to the development of Axel Honneth's concept of "ethical life" in 'Struggle for Recognition' (1992), a fundamental work for reflection on the theme. The author places his theory in the middle between Kantian morality and communitarian ethics: his conception is formal for he understands that universal norms are conditions of some possibilities, but they are substantive for they are guided by the end of human self-realization.

Als qualitative Sozialforscher/innen in den Vereinigten Staaten theoretisieren und verorten wir die ethischen Fragen unserer Arbeit in einem Kontinuum von Methodologien, Epistemologien und Forschungsbeziehungen. Dem Ansatz einer kollektiven und transgressiven Reflexivität folgend, schreiben wir als Mitglieder der Ethik-Task-Force der Society of Qualitative Research on Psychology (SQIP) den Ethikkodex der American Psychological Association (APA) um. Wir imaginieren den Kodex neu, sodass er qualitative Forschung mit einschließt und eine Hilfestellung für die evidenzbasierten Dilemmata geben kann, die in unserer Forschung auftauchen. In diesem Artikel benennen wir Leerstellen innerhalb des Kodex, die unvereinbar sind mit einer kritischen qualitativen Sozialforschung, die nach sozialer Gerechtigkeit strebt. Wir rütteln quasi von unten an den erkenntnistheoretischen Grundlagen des Kodex. Dabei entwerfen wir unsere Vision/en für einen neuen Ethikkodex, der die intersubjektive und reflexive Natur der Wissensproduktion in den Vordergrund stellt, die Würde der Beteiligten wahrt, Machtbeziehungen innerhalb und außerhalb des Forschungsvorhabens beachtet, relationale und epistemische Distanz kritisiert und den inneren Zusammenhang zwischen Epistemologie, Validität und Ethik expliziert. In unserem Text weisen wir auf einen Bruch zwischen den normativen Formen von Erkenntnis und Sein in der Universität und der qualitativen Forschung hin., As qualitative researchers based in the United States, we theorize and ground ethical issues within our work as inherent to the continuum of methods, epistemologies, and research relationships. Through collective and transgressive reflexivity, we write as members of the Society for Qualitative Research in Psychology (SQIP) Ethics Task Force, re-imagining the American Psychological Association's (APA) Ethics Code as a resource that is inclusive of qualitative inquiry and responsive to the "evidence based" quandaries encountered in our praxis. In this article, we name the gaps in the Code that are incommensurate with social justice oriented qualitative research and shake the epistemological ground of the Code from bottom-up. We interweave our vision for a new ethics Code that foregrounds the intersubjective and reflexive nature of knowledge production, preserves dignity, attends to power relations within and outside of the research endeavor, critiques relational and epistemic distance, and explicates the internal connection between epistemology, validity, and ethics. In our writing we note disruption of normative ways of knowing and being within the academy and within qualitative research.

Die Erwartungshaltungen gegenüber Frauen und Männern, Geschlechterstereotype sowie die geschlechtsspezifischen Einstellungen, deren Darstellung in den Medien und deren gesellschaftliche Verbreitung wirken sich für Jungen und Mädchen unterschiedlich auf die Grundhaltung zu Männern und Frauen aus. (vgl. Von Ow & Husfeldt, 2011, S.18) Ausgehend von dieser Aussage von Von Ow & Husfeldt (2011) kann auch angenommen werden, dass Schülerinnen und Schüler eine persönliche Auffassung und ein persönliches Verhalten gegenüber männlichen und weiblichen Lehrpersonen entwickeln. Demzufolge könnte das Geschlecht einer der zentralen Aspekte sein, welcher das Verhalten, die Anerkennung und somit auch den Respekt von Schülerinnen und Schülern gegenüber Lehrerinnen und Lehrern steuert und beeinflusst. Die vorliegende Arbeit befasst sich mit der Frage, ob männliche Lehrpersonen aus der Sicht von Schülerinnen und Schülern mehr respektiert werden als weibliche. Es werden vor allem geschlechtsspezifische Stereotypen sowie verbale und nonverbale Kommunikationsunterschiede der beiden Geschlechter betrachtet und in Verbindung mit dem Respekt gegenüber der Lehrperson gebracht. Die empirischen Daten wurden mittels eines selber entwickelten Fragebogens, welcher von Oberstufenschülerinnen und Oberstufenschülern von unterschiedlichen Schulstufen, unterschiedlichen Alters und unterschiedlicher Schulniveaus ausgefüllt wurde, erhoben. Die Ergebnisse und die Analyse zeigen auf, dass grundsätzlich beide Geschlechter gleichermassen respektiert werden. Lehrpersonen werden nicht aufgrund ihres Geschlechts mehr oder weniger respektiert. Es stellt sich heraus, dass der Respekt von mehreren schulischen, pädagogischen und sozialen Einstellungen, Handlungen und Aspekten der Lehrperson abhängig ist. Lehrpersonen, die vor allem gewisse nonverbale Kommunikationsaspekte signalisieren und nach Aussen vermitteln, erfüllen Elemente, welche zur Steigerung des Respekts ihnen gegenüber führen kann. Zusätzlich werden soz

Det är tydligt att det behövs mer kunskap om toddlare, och om hur de leker, kommunicerar, lär och utvecklas, liksom ett medvetet förhållningssätt, som respekterar barnens lek, tankar, uttryck och behov. Det här kapitlet kommer att lyfta fram barnens kompetenser genom exempel, som även diskuteras utifrån förskolepersonalens uppdrag.

Detta arbete belyser elevernas syn på lärare och på sin lärsituation. Syftet med arbetet är att belysa elevers syn på pedagoger och vilka egenskaper hos lärare som leder till god och inlärningsfrämjande relation. Den uppfattning eleverna ger vägs sedan in i tidigare forskning inom området relationell pedagogik. Totalt deltog 47 elever i årskurs nio på en F – 9 skola i denna studie. De egenskaper/förmågor som eleverna framhävde var: * Att lärarna ska vara trygga i sig själv och våga vara sig själv.* Att lärarna ska lyssnar på eleverna, visar förståelse och respekt och visar lärarnärvaro.* Att lärarna ska visa bra kreativ kompetens – anpassa undervisningen samt tillämpa goda och nya utlärningsmetoder vilket leder till lustfyllt lärande.* Att lärarna ska använda ett språkbruk på samma nivå som eleverna.* Att lärarna ska tillämpa elevinflytande och likabehandling i undervisningen.* Att lärarna gärna får ha humor och skapa en trygg lärmiljö. Det som skapar en bra relation mellan elev och lärare är enligt eleverna:* Att lärarna visar intresse för elevers tankar och se saker ur elevperspektiv.* Att lärarna tydligt visar att de bryr sig.* Att lärarna ser elever som individer i gruppen.* Att lärarna visar tilltro till elevers vilja och förmåga.* Att lärarna ger eleverna möjlighet och förutsättningar att lyckas.* Att lärarna tar emot det elever berättar och att våga reda ut eventuella problem.

Bakgrund: Alkoholberoende innebär konsekvenser på hälsan utifrån både den fysiska och psykiska aspekten. Alkoholberoende patienter upplever vården som positiv när sjuksköterskorna är engagerade, uppmärksamma och ärliga vilket bidrar till säkerhet, säkert stöd och värdighet. Opålitlighet och oärlighet från både sjuksköterskor och patienter utgör en negativ aspekt på vården. De senaste 30 åren har sjuksköterskans attityd gentemot alkoholberoende patienter förbättrats. Det är bevisat att alkoholberoende patienter får idag annorlunda omsorg jämfört med andra patientgrupper. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med patienter med alkoholberoende. Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes från tre olika databaser, CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Totalt 16 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning till resultatet i detta arbete. Resultat: Till resultatet framkom ett huvudtema: Sjuksköterskans professionella förhållningssätt med tillhörande underteman. Sjuksköterskan anser att de är i behov av mer kunskap kring alkoholberoende. De negativa attityderna grundar sig på erfarenheter och personliga förutfattade meningar. Positiva aspekter speglar en god relation, bra kunskap inom området och en patient som är villig att implementera en förändring. Slutsats: Känslan av skuld och skam kan påverka sjuksköterskan att våga ställa frågan om alkoholvanor. Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskap inom rådgivning inte var tillräcklig. Tid- och resursbrist påverkar sjuksköterskan trots medvetenheten om alkoholens konsekvenser. Med en engagerad roll i vårdrelationen ska stöd visas för att patienten ska känna sig trygg, med detta behövs även kontinuerlig uppdatering av kunskap och kompetens för att kunna arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt.

Bakgrund: Alkoholberoende innebär konsekvenser på hälsan utifrån både den fysiska och psykiska aspekten. Alkoholberoende patienter upplever vården som positiv när sjuksköterskorna är engagerade, uppmärksamma och ärliga vilket bidrar till säkerhet, säkert stöd och värdighet. Opålitlighet och oärlighet från både sjuksköterskor och patienter utgör en negativ aspekt på vården. De senaste 30 åren har sjuksköterskans attityd gentemot alkoholberoende patienter förbättrats. Det är bevisat att alkoholberoende patienter får idag annorlunda omsorg jämfört med andra patientgrupper. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med patienter med alkoholberoende. Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes från tre olika databaser, CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Totalt 16 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning till resultatet i detta arbete. Resultat: Till resultatet framkom ett huvudtema: Sjuksköterskans professionella förhållningssätt med tillhörande underteman. Sjuksköterskan anser att de är i behov av mer kunskap kring alkoholberoende. De negativa attityderna grundar sig på erfarenheter och personliga förutfattade meningar. Positiva aspekter speglar en god relation, bra kunskap inom området och en patient som är villig att implementera en förändring. Slutsats: Känslan av skuld och skam kan påverka sjuksköterskan att våga ställa frågan om alkoholvanor. Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskap inom rådgivning inte var tillräcklig. Tid- och resursbrist påverkar sjuksköterskan trots medvetenheten om alkoholens konsekvenser. Med en engagerad roll i vårdrelationen ska stöd visas för att patienten ska känna sig trygg, med detta behövs även kontinuerlig uppdatering av kunskap och kompetens för att kunna arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt.