Bedsiderapportering : Ett patientperspektiv – en allmän litteraturstudie

Bakgrund: Bedsiderapportering är en överlämningsmetod som ämnar öka patientens delaktighet i omvårdnaden. Metoden har ett antal kliniska utmaningar kopplat till sekretessen och sjukhusets rutiner, men implementeringens vara eller icke vara beror till stor del på vårdpersonalens vanor, villighet och kompetens. Syfte: Att beskriva hur patienter upplever bedsiderapportering inom den somatiska slutenvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Tio artiklar analyserades med tematisk analys. Åtta av artiklarna hade kvalitativ ansats och de två övriga hade mixed-method. Endast det kvalitativa innehållet i de två artiklarna med mixed-method inkluderades i resultatet. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman och sju subteman. Resultatet beskrivs utifrån teman: 1. Att känna sig delaktig och 2. Att känna sig respekterad. Bedsiderapporteringen gav patienterna en ökad känsla av delaktighet och trygghet. De föredrog att vara involverade i överrapporteringen då delaktighetens fördelar övervägde eventuella problem med sekretessen. Patienterna uppskattade att i första hand bli sedda som person och i andra hand som patient. Slutsatser: Trots att bedsiderapportering för patienterna genererade en ökad känsla av delaktighet och trygghet, skapade det för sjuksköterskorna en uppsättning nya utmaningar med omvårdnaden. Författarna till denna studie anser att det finns indikationer för behov av kompletterande forskning inom området, där de båda perspektiven undersöks och ställs mot varandra i relation till nyttan med bedsiderapportering.
Background: Bedside handover is a transfer method that seeks to increase the patient’s participation in the nursing care. The method has a number of clinical challenges in connection to confidentiality and hospital routines, but the implementations’ to be or not to be depends greatly on the nursing staff and their habits, willingness and competence. Aim: To describe how the patients experience bedside handover in somatic hospital wards. Method: The study is a literature study. Ten articles were analyzed with thematic analysis. Eight of the articles had a qualitative approach and the remaining two articles had a mixedmethod. Only the qualitative content from the two articles with mixed-method was included in the result. Results: The thematic analysis resulted in two themes and seven sub themes. The result is described departing from the following themes, 1. To feel involved and 2. To feel respected. The bedside handover gave patients an increased sense of participation and security. They preferred to be involved in the handover, as the benefits of participation outweighed any problems with confidentiality. The patients appreciated being seen firstly as a person and secondly as a patient. Conclusion: Even though bedside handover increased the feeling of participation and security for the patients, it created a set of new challenges for the nurses in the caring process. The authors of this study believe that there are indications of needs for complementary research in the field, where both perspectives are examined and put against each other in relation to the utility of bedside handover