Search

Teleworking has been a debated topic in recent years, with employee opinions divided. Teleworking has resulted in both positive and negative aspects regarding employees' intrinsic motivation where their individual characteristics have a significant role. Against this background, the aim of the study was to analyze the impact teleworking had on employees' intrinsic motivation, as well as investigate why some employees experience stronger or weaker motivation when working remotely within the same department. The investigation is based on Self-Determination Theory, and its three psychological needs: autonomy, competence and relatedness. The study has applied a qualitative case study, where seven interviews were conducted. The study has been limited to employees at Handelsbanken's IT department at Gärdet in Stockholm, where six people took part. The results showed that the intrinsic motivation was experienced differently by the respondents when working remotely. A handful felt that teleworking inhibited or increased their intrinsic motivation, while the majority felt that teleworking had no effect on their intrinsic motivation. Furthermore, intrinsic motivation influenced the choice of workplace, where the psychological needs of autonomy, competence and relatedness played a significant role. The need that had the greatest impact on the choice of workplace was the individual's need for relatedness.

Distansabete är ett ständingt växande fenomen som idag är vanligt i flera olika branscher och förekommer därför ofta vid produktutveckling. Det kan innebära möjlighetför de anställda att bestämma sina egna arbetstider, arbeta hemifrån några dagar i veckan eller att man kan arbeta helt och hållet från en annan plats i världen. För att möjliggöra kommunikation och samarbete för arbetslag trots avståndet används i många fall olika digitala tjänster för att på så sätt skapa ett virtuellt kontor. Generellt sett uppskattar människor den frihet och tillit som distansarbete medför utöver det faktum att en del anser att vissa uppgifter är mer lämpade för hemarbete. Distansarbete tillåter även företag att bredda sin kunskapsbas då det är lättare att inkludera externa parter. Det finns även utmaningar med att arbeta på distans, som försämrad kommunikation, distans till produktion och varuprover samt brist på spontana möten mellan kollegor. Det finns forskning om hur produktutvecklingen och dess faser fungerar på distans jämfört med på plats på ett kontor, men hur dessa skillnader påverkar individers motivation och kreativitet kunde inte någon utbredd forskning hittas om. I detta kandidatexamensarbete har det med hjälp av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer undersökts hur företag har anpassat sin produktframtagningsprocess för att passa distansarbete, vilka styrkor och utmaningar finns samt hur detta påverkar motivationen och kreativiteten hos företagets medarbetare. I denna studie har sju ingenjörer från olika företag med olika upplägg för distansarbete intervjuats. Samtliga ställde sig positiva till distansarbete, men de var oeniga om hur mycket tid som var lagom till att spendera på kontoret. Detta berodde troligen på den varierande upplevelsen av styrkor och utmaningar som fanns bland respondenterna. Mängden anpassningar som gjorts på de företag som kontaktats under studien är relativt liten och den största förändringen på många arbetsplatser är att digitalamöten har blivit standard. Ur ett motivation och kreativitetsperspektiv varierar även där upplevelsen mellan olika respondenter. Remote work is a rapidly growing phenomenon across different sectors, including product development. Working remotely can include the opportunity for employees to control their own working hours, working from home during parts of the week or completely remotely from different locations around the world. When enabling communication and cooperation for teams despite physical distance, many companies use digital applications and services in order to create a virtual office. People generally appreciate the flexibility and trust that remote work entails, apart from the fact that some tasks seem to be better suited to be executed from home. Additionally, teleworking enables companies to broaden their competence base and include external parts in projects. There are challenges that come with remote work such as lacking communication, distance to the production and product samples and also no spontaneous contact between colleagues. There is research on how product development and its many phases works from a distance versus in the office, but research regarding how those differences affect the individual’s motivation and creativity couldn’t be found. Based on a literature review and semi-structured interviews, this bachelor thesis has explored how companies have adapted their product development process to fit teleworking, what strengths and challenges face these companies and their employees, as well as how it affects their motivation and creativity. In this study the interviews have been conducted at seven different companies with varied opportunities for their engineers to telework. All of the answering employees had a positive attitude towards distance work, but they all disagreed on the preferred amount. The amount of changes made at the companies to make teleworking more accessible is relatively few, with the biggest change being that meetings are now always digital if nothing else is stated. From the motivation and creativity perspective, the experience also varies from person to person. Tasks where the team had to be creative together where found best carried out in the office, with the participants physically there.

Denna fallstudie hade som syfte att studera chefers upplevelser av vad som krävs av dem för att kunna utöva sitt ledarskap idag, med hänsyn taget till en högre grad av distansarbete i den “nya vardagen” på Trafikverket, utifrån ett e-ledarskapsperspektiv. Den “nya vardagen” på Trafikverket innebär att i första hand välja digitala möten och minska resande. Syftet operationaliserades genom frågeställningarna: Vilka utmaningar finns i den “nya vardagen” enligt cheferna? samt Hur hanterar cheferna de upplevda utmaningarna i den “nya vardagen”?. Empirin samlades in med kvalitativ intervju. Urvalet var i ett första steg ett bekvämlighetsurval och den andra delen var ett snöbollsurval. Respondenterna var tio chefer som arbetat på Trafikverket i mer än två år. Intervjuerna transkriberades enligt följande koder: utmaningar med ledarskapet på distans, utmaningar med den “nya vardagen” och exempel på hur cheferna hanterar utmaningar. Resultatet och analysen presenteras enligt studiens två frågeställningar. Resultatet visade att det finns flera utmaningar med den “nya vardagen” såsom exempelvis att skapa tillfällen för spontan kommunikation, skapa delaktighet, välja vilka möten som ska vara på distans eller fysiskt, leda hybridmöten, begränsningar med IKT-verktyg samt att få medarbetare tillbaka till kontoret. Dessa utmaningar hanterades genom att cheferna var mer strukturerade, valde mellan mötesformer, skapade tid för spontana samtal samt undvek vissa mötesformer. Denna fallstudie påvisade att Trafikverkets chefer kan vara så kallade e-ledare då deras utsagor är lika de e-kompetenser som finns i teorin för e-ledarskap. The aim of this case study was to examine how managers experience what is required of them to exercise their leadership considering a higher degree of remote working at the Swedish Transport Administration (Trafikverket), which the authority calls the “new everyday”, from an e-leadership perspective. The “new everyday” in practice means primarily choosing digital meetings and reducing travel. The purpose of the study was operationalized through the questions: What challenges are there in the “new everyday” according to the managers? and How do the managers handle the perceived challenges in the “new everyday”?. The empirics were collected by qualitative interview. The selection was in a first step a convenience sampling and in the second step a snowball sampling. The respondents were ten managers. The interviews were transcribed according to the following codes: challenges with remote leadership, challenges with the “new everyday” and examples of how managers manage challenges. The results and the analysis were presented according to the study's two questions. The results showed that there are several challenges with the "new everyday" such as, for example, creating opportunities for spontaneous communication, creating participation, choosing which meetings should be remote or at the office, leading hybrid meetings, restrictions with ICT tools and getting employees back to the office. These challenges were managed by the managers being more structured, choosing between meeting forms, creating time for spontaneous conversations, and avoiding certain forms of meeting. This case study showed that e-leadership can be applied to managers' statements and that communication is an important part of leadership in both a physical and digital environment.

På grund av viruspandemin Covid-19 fick många arbetsplatser snabbt ställa om till distansarbete, vilket medförde nya sätt att kommunicera, interagera och leda. Syftet med denna studie är att belysa chefers upplevelse av distansarbete som en följd av Covid-19 och hur detta kan ha påverkat relationen chef-medarbetare. Med utgångspunkt i syftet undersöker frågeställningarna temana relation, ledarskap och kommunikation samt tillit. Studien tillämpar en kvalitativ metodansats baserad på tio semistrukturerade intervjuer med chefer inom statlig myndighet. Resultatet som presenteras är vår tolkning av intervjupersonernas upplevelse av ledarskap på distans. Resultatet kopplas till relevant teori och tidigare forskning, vilket bidrar till en djupare förståelse för ämnesområdet. Empirin visar att cheferna, trots en variation av utmaningar, kan överskrida de begränsningar som följer av att ledarskap och kommunikation måste ske på distans. Ledarskapet och relationerna anpassades och utvecklades efter situationen genom nya former och rutiner. Due to the virus-pandemic Covid-19 many workplaces quickly had to switch to teleworking, which led to new ways of communicating, interacting and leading. The purpose of this study is to shed light on managers' experience of teleworking because of Covid-19 and how this may have affected the manager-employee relationship. Based on the purpose, the question at issue explores the themes of relationship, leadership, communication and trust. The study applies a qualitative methodological approach based on ten semi-structured interviews with managers within a government agency. The result presented is our interpretation of the interviewees' experience of leadership at a distance. The results are linked to relevant theory and previous research, which contributes to a deeper understanding of the subject. Empirical evidence shows that managers, despite a variety of challenges, can transcend the limitations of leadership and communication when they must do so remotely. Both the leadership and the relationships were adapted and developed to the situation through new forms and routines.

Efter att corona pandemin sveptes över världen ändrade detta det traditionella arbetssättet, människor runtom i världen fick anpassa sina arbetssätt efter pandemin och distansarbete blev standard. Syftet med denna studie är att undersöka hur distansarbete påverkar arbetsmotivationen och dess samband. De aspekter i arbetsmotivationen som har undersökts är autonomi, kompetens och samhörighet och hur de har påverkats av distansarbete och motivationsteorierna som behandlas i undersökningen är Maslows behovsteori och självbestämmandeteorin. Insamling av data har skett med en kvantitativ metod genom en egenutformad enkät. Resultat visar att det inte finns något samband vad gäller distansarbete och arbetsmotivation överlag, men lägger man till variabler som ålder och antal år på arbetsplatsen kan man se svaga samband. Resultatet visar inte heller något signifikant samband mellan autonomi och distansarbete, däremot visar resultatet ett negativt samband mellan distansarbete och aspekterna kompetens och samhörighet. When the corona pandemic swept across the world, it changed the traditional way of working, people around the world had to adapt their ways of working when the pandemic ended and teleworking became the standard. The purpose of this study is to examine the way teleworking has affected work motivation among employees and its relations. The aspects of work motivation that have been examined in this study are competence, autonomy and relatedness, and how these aspects have been affected by telework and the motivation theories that are going to be discussed in this study are Maslow's Hierarchy of Need and the Self-Determination Theory. Data collection has been done with a quantitative method through a self-designed survey. Results show that there is no relation between telework and work motivation in general. When adding variables such as age and the number of years the employees have been at the current workplace, we would see weak relations. The result also does not show any significant relation between autonomy and telework, however, the result shows a negative connection between telework and the aspects of competence and relatedness.

I och med Covid-19 pandemin började allt fler arbeta på distans i hemmamiljö och tidigare studier har visat olika utfall som till exempel ökade och minskade muskuloskeletala besvär. Det var lämpligt att genomföra en studie om upplevelser av fysisk hemarbetsmiljö hos tjänstemän inom IT branschen under Covid-19 pandemin för att eventuellt kunna komplettera befintlig forskning och bidra till arbetsgivares riktlinjer om fysisk arbetsmiljö för distansarbete. Det empiriska materialet samlades utifrån fem semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att informanterna kunde uppleva fysiska förändringar med två olika utgångspunkter, enklare att bli mer fysisk aktiv och enklare att bli sittande framför datorn i långa perioder. Informanterna upplevde även olika ergonomiska förutsättningar att skapa anpassade arbetsstationer både med möjligheter och begränsningar. Resultatet kan bero på ökad upplevd balans mellan arbete och fritid, tidsflexibilitet, familjesituation, bostadsyta och arbetsgivarens stöttning. Utifrån resultatet skulle det kunna vara väsentligt att arbetsgivare stöttar arbetstagare med kunskap i ergonomi och utrustning vid distansarbete i hemmet. Studien kan ses som en ingång till fortsatt kvalitativ forskning om fysiska aspekter av arbetsmiljö vid distansarbete.

Studien är en kvalitativ fallstudie avseende att utforska ämnet kompetens och kompetensutveckling i studieobjektet som varit en mindre sektion inom Västra Götalandsregionens förvaltning Regionservice. Covid-19 har påverkat åtskilliga aspekter inom organisationer där många har tvingats ställa om till distansarbete. Studiens syfte har varit att utforskande skapa en djupare förståelse för- samt analysera hur chefer inom studieobjektet arbetat med medarbetarnas kompetensutveckling, då verksamheten ställt om arbetsformen till distans. Chefer har vid djupintervjuer beskrivit arbetet med kompetensutveckling. Målet med studien har också varit att undersöka hur chefer arbetat med kompetensutveckling före respektive under pandemin för att kunna bidra till kunskap om hur chefers arbete påverkats och förändrats av distansarbete. Resultatet visade att en ökad digitalisering och användning av digitala verktyg främjat chefers arbete med medarbetarnas kompetensutveckling vid distansarbete. Därigenom har kompetensutveckling blivit mer flexibelt och tidsbesparande och andelen utbildningar har ökat. Vidare resultat har visat att chefers arbete med kompetensutveckling påverkats och förändrats då arbetsmiljön förflyttats från arbetsplatsen till hemmet. Innan pandemin genomfördes kompetensutveckling fysiskt på arbetsplatsen, vid distansarbete genomfördes det digitalt vilket främjat kompetensutveckling i stort inom studieobjektet och verksamheten. This bachelor thesis is a qualitative case study with the intention of exploring the subject’s competence and skills development within a smaller section in the study object Västra Götalandsregionen´s administration Regionservice. Covid-19 has affected several aspects within organizations as many have been forced to adapt to teleworking. The purpose of this study has been to investigate, analyse and develop a deeper understanding of how managers within the study object have worked with employee’s skills development during teleworking. Managers have described their work with skills development through in-depth interviews. The purpose of the study has also been to examine how managers have worked with skills development before the pandemic with the purpose of developing knowledge of how managers work has been affected and changed by teleworking. The results showed that 5 increased digitization and the use of digital tools promoted managers' work with employee’s skills development in teleworking. As a result, skills development has become more flexible and timesaving, and the proportion of education has increased. Further results show that managers' work with competence development was affected and changed when the work environment was moved from the workplace to the home. Before the pandemic competence development was carried out physically in the workplace, during teleworking it was carried out digitally, which promoted competence development in general within the study object.

When the pandemic, which has yet to end, began in 2020, the Swedish public health authority strongly recommended employees to set up work from home. Instead of meeting colleagues and coworkers face to face at the office or in-person meetings elsewhere many employees moved such meetings to a variety of digital platforms. In addition to serving as a primary means by which organizations function, these meetings foster their growth and development. Before the pandemic a variety of office meeting places, including boardrooms, lunchrooms, cubicles, hallways and water fountains served as important contexts for organizational learning. After all, places both formal and informal where information and ideas were shared, shape organizations´ shared experiences and common understandings. Teleworking moved many activities to new contexts, including digital platforms. In this study, I examined how various employees at two departments of education perceived how shifting to digital platforms affected workplace dynamics, especially on tasks that involved communication, collaboration, experiences and feedback which are all conditions for learning and in that sense contributed to prior research on the topic. The study was informed by previous research on teams that worked remotely before the pandemic. My contribution involves participants who had little or no experience of teleworking nor had they choose that structure of working. The theoretical framework deals with theories of organizational learning, including experiential learning and team learning. The study largely confirmed a number of shortcomings that teleworking may have in terms of learning conditions, such as informal and spontaneous communication and the feeling of social presence, issues that may affect problem solving and common understandings and a risk of ideas “falling between the cracks”. However, the study shows that in some cases the habit of using a digital platform contributed to creating a greater feeling of social presence between employees, especially for those who had not worked in the “same corridor” nor in close proximity to each other. In general, the study shows that the option to meet via digital platforms creates future opportunities by allowing the precise nature of specific tasks to determine the optimal contexts for collaboration. That is, digital platforms might serve as the optimal context for some task whereas in person- meeting might be preferable for others.

The overall development of the digitalization of workplaces has led to an increase in telework. Additionally, the recent Covid-19 pandemic along with following societal lockdowns and social distancing rules has led to a significant escalation of teleworking since workers had to relocate from their offices to their homes. However, this study examines a team working distributed even before the start of the pandemic, and who will continue working remotely following the pandemic. The team is distributed throughout the Nordic, with respondents located within Sweden. The purpose of this study is to investigate an organization's use of information and communication technology (ICT) to handle telework. Furthermore, the study aims to make visible how the organization handles aspects of teleworking and the challenges posed by ICT, as well as to develop suggestions for improvements to support the organization. As well as investigate whether the Covid-19 pandemic has had an impact on the organization's work processes during teleworking. For this study, a qualitative research method was applied, and individual experiences were gathered through interviews. The data was examined and analyzed in light of recent research and literature relating to the subject. The study finds that the respondents do not face any major challenges with working remotely and they have a good communication tone and trust in each other. The organization also provides their employees with technical support, IT-equipment, education, and other support to manage teleworking. Furthermore, the study concludes that the team leader has his own strategies for promoting teleworking cohesion within the team. The Covid-19 pandemic did not cause major changes in circumstances for the team due to their experience of teleworking. Lastly, the study presents the organization with suggestions for improvement regarding the studied areas related to previous research. We hope that our findings will assist the organization and others in order to provide the best working conditions for their employees.

Distansarbete är ett arbetssätt som har blivit alltmer populärt. Tillsammans med teknikens framgång har det blivit alltmer tillgängligt för företag att arbeta utanför den traditionella arbetsplatsen. Det ökade distansarbetet kan leda till kulturella förändringar inom en organisation som leder till mer ansvar för ledaren att bibehålla organisationskulturen. Syftet med denna kvalitativa studie är att få insikt kring hur ledare använder organisationskultur för att styra organisationer både på fysiska arbetsplatser och vid distansarbete. Ledare använder organisationskultur för att få anställda att uppnå organisationens mål samt gemensamma värderingar. Studien presenterar ritualer, artefakter och kulturstyrning som tre variabler inom organisationskulturen som ledare och organisationerna använder sig utav. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem organisationer. De fem organisationer som analyserats är inom bank, statligt ägt företag, ideell organisation, social omsorg och redovisningsbyrå. Alla organisationer använder sig utav en tydlig organisationskultur men har olika strategier samt tillvägagångssätt kring hur de arbetar mot organisationskulturen. De alla arbetar med tydliga strategier för att få sina anställda att arbeta mot samt uppnå organisationens gemensamma mål och värderingar. En likhet som finns inom organisationerna är att de alla har tydliga målsättningar, arbetar mot gemensamma värderingar, utfärdar ritualer, använder sig utav artefakter och arbetar med kommunikationsteknologier. Det som skiljer dem åt är att företaget inom bank, social omsorg och redovisningsbyrån arbetar mer med värderingar. Utöver det arbetar dessa tre företag mer med tydliga ritualer som de genomför tillsammans med sina anställda. En annan skillnad är att artefakterna ser olika ut hos alla organisationerna där vissa artefakter är mer synliga än andra som exempelvis arbetskläder. Ledarna inom organisationerna använder sig utav organisationskultur som ett styrmedel och har olika tillvägagångssätt samt strategier för att nå dit. Slutsatsen som kan dras är att alla fem organisationer arbetar mot en tydlig organisationskultur, där de använder sig av strategier, kommunikation samt uppföljning för att få sina anställda att uppnå organisationens gemensamma mål och värderingar. Ledarna använder sig utav ritualer, artefakter och kulturstyrning för att uppnå organisationskultur, detsamma gäller vid distansarbete. Alla organisationer har implementerat information och kommunikationsteknologier för att upprätthålla organisationskulturen under distansarbete. Däremot har organisationen inom social omsorg och redovisningsbyrån lyckats upprätthålla organisationskulturen bäst under distansarbete. Banken, det statliga företaget och den ideella organisationen har arbetat med att upprätthålla kulturen vid distansarbete men utmaningar som tillgänglighet och delaktighet har försvårat processen. Teleworking is a way of working that has become increasingly popular. Along with the success of technology, it has become increasingly accessible for companies to work outside the traditional workplace. The increased telework can lead to cultural changes within an organization that lead to more responsibility for the leader to maintain the organizational culture. The purpose of this qualitative study is to gain insight into how leaders use organizational culture to control organizations both in physical workplaces and in teleworking. Leaders use organizational culture to get employees to achieve the organization's goals and common values. The study presents rituals, artifacts and cultural management as three variables within the organizational culture that leaders and organizations use. The study was conducted using semi-structured interviews with five companies. The five companies analyzed are a bank, a state-owned company, a non-profit organization, a company within social care and an accounting firm. All companies use an organizational culture but have different strategies and approaches to how they work towards the organizational culture. They all work with clear strategies to get their employees to work towards and achieve the organization's goals and common values. A similarity that exists within the companies is that they all have clear goals, work towards common values, use rituals, artifacts and work with communication technologies. What sets them apart is that the company in banking, social care and the accounting firm works more with values. In addition, these three companies work more with rituals that they perform together with their employees. Another difference is that the artifacts look different in all companies where some artifacts are more visible than others such as work clothes. The leaders within the organizations use organizational culture as a tool and have different approaches and strategies to get there. The conclusion that can be drawn is that all five companies work towards an organizational culture, where they use strategies, communication and follow-up to get their employees to achieve the organization's goals and common values. The leaders use rituals, artifacts and culture management to achieve organizational culture. All organizations have implemented information and communication technologies to maintain the organizational culture during teleworking. The company in social care and the accounting firm has managed to maintain the organizational culture best during telework. The bank, the state-owned company and the non-profit organization have worked to maintain the culture through teleworking, but challenges such as accessibility and participation have made the process more difficult.

Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.

Covid-19 pandemins konsekvenser har varit många och i början av 2020 gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att alla som kan ska arbeta hemifrån för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten 2021). Syftet med vår studie är att undersöka om den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats för kontorsanställda i Sverige till följd av påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och ifall dessa faktorer påverkat deras vilja att fortsätta arbeta hemifrån. Den teoretiska referensramen beskriver inledningsvis vad arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö innebär innan distansarbete och dess fördelar samt nackdelar presenteras närmare. Studien baseras på tre teorier och modeller som på många sätt kan förklaras och förstås på liknande sätt utifrån olika definitioner och infallsvinklar. Vi har använt oss av en kvantitativ metod och en webbaserad enkät skickades ut via sociala medier som gav oss 108 svar. En analys gjordes med hjälp av korstabeller där bivariata samband mellan krav, kontroll och socialt stöd och individens vilja att fortsätta arbeta hemifrån analyserades. Studien visade att den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats mer eller mindre under Covid-19-pandemin. De flesta upplevde förbättringar när det gäller krav och blandade erfarenheter angående kontroll men det sociala stödet har blivit sämre enligt majoriteten av respondenterna. Studien visade att dessa faktorer påverkar kontorsanställdas vilja att fortsätta arbeta hemifrån till en viss del. Oavsett hur upplevelsen var vill de flesta fortsätta arbeta hemifrån på deltid i framtiden. The purpose of this study was to investigate if the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed for the white-collar workers as a result of forced teleworking during the Covid-19 pandemic and if these factors affect the white-collar workers willingness to continue teleworking. A quantitative method was used and a questionnaire was sent out through social media which gave us 108 answers. An analysis was performed with the help of cross-tabulations where bivariate connections between requirements, control and social support and the individual's willingness to continue working from home were analyzed. The study showed that the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed more or less during the Covid-19 pandemic. Most of the white-collar workers experienced improvement when it comes to demands and mixed experiences about control but the social support has gotten worse according to the majority of the white-collar workers. The study showed that these factors are affecting the white-collar workers' willingness to continue teleworking. No matter how the experience was, most of the white-collar workers still wish to continue teleworking in the future.

Teleworking as a result of the pandemic has resulted in many jobs being digitized and interactions taking place mainly via digital platforms. The risks associated with teleworking are high workload, lack of social support and low commitment, which often leads to psychological strain and stress. The purpose of this study is to increase the understanding of middle managers' need for social support when teleworking, how it is related to stress and whether there are any gender differences in the need for social support. This qualitative study is based on semi-structured interviews with three female and three male middle managers, all of whom work within the same government agency. The theoretical framework used in this study is Yvonne Hirdman's gender theory, House theory of social support and Karasek and Theorell's demand-control-support model. The result of the study is that female and male middle managers seem to experience a consistent need for emotional-, instrumental- and informational support. On the other hand, there seem to be gender differences in the need for appraisal support where women seem to have a greater need. The results also indicates that the source of stress varies to some extent between women and men, where women experience a greater need to provide social support for teleworking, which in turn causes stress., Distansarbete som en följd av pandemin har resulterat i att många arbeten digitaliserats och interaktioner förekommer främst via digitala plattformar. Det förekommer risker med distansarbete i form av hög arbetsbelastning, bristande socialt stöd och lågt engagemang, vilket ofta leder till psykisk belastning och stress. Syftet med studien är att öka förståelsen för mellanchefers behov av socialt stöd vid distansarbete, hur det är relaterat till stress samt om det finns några könsskillnader i behovet av socialt stöd. Denna kvalitativa studie har samlat in empirin genom semi-strukturerade intervjuer med tre kvinnliga- och tre manliga mellanchefer där samtliga arbetar inom samma statliga myndighet. Det teoretiska ramverk som använts är Yvonne Hirdmans genusteori, House teori om socialt stöd samt Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet från studien är att kvinnliga och manliga mellanchefer tycks uppleva ett samstämmigt behov av emotionellt-, instrumentellt- och informativt stöd. Däremot tycks det förekomma könsskillnader i behovet av det värderande stödet där kvinnor tycks ha ett större behov. Resultatet tyder även på att källan till stress varierar i viss grad mellan kvinnor och män, där kvinnor upplever ett större behov av att ge socialt stöd vid distansarbete vilket de upplever orsakar stress.

Titel: Hur arbetar ledare med kommunikation för att uppnå tillit under distansarbete? Bakgrund: Ledarskapslitteraturen understryker betydelsen av ett relationsorienterat ledarskap där kommunikation och tillit anses vara nödvändiga för en god relation. Till följd av utbrottet av Covid-19 har distansarbete blivit regel snarare än undantag varpå tillitsfulla relationer har visat sig vara svåra att skapa och upprätthålla till följd av utebliven fysisk interaktion. Då ledarskapslitteraturen betonar vikten av goda relationer i kombination med att kommunikationen försvåras under distansarbete, ställs nya krav på dagens ledare. Syfte: Syftet med studien är att bidra till relationsorienterad ledarskapslitteratur genom att skapa en djupare förståelse för hur ledare arbetar med kommunikation för att skapa tillit mellan ledare och anställda under distansarbete. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med en abduktiv ansats och har genomförts ur ett tolkande fenomenologiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju ledare som arbetar på ett nordiskt bolag inom resebranschen. Slutsats: Studiens resultat visar på att ledare aktivt arbetar med kommunikation för att skapa tillit under distansarbete genom att ge frekvent återkoppling på anställdas arbete, de visar sig tillgängliga och arbetar konsekvent med individuella samtal. Dessutom visar ledare medkänsla och socialt stöd i hur de kommunicerar och arbetar aktivt för att ge utrymme för informell kommunikation. Slutligen lyfts tillgänglighet och ledares arbete med att skapa tillfällen för kommunikation att ske som nödvändiga för en god kommunikation mellan ledare och anställda, något som studiens resultat visar skapar tillit. Title: How do leaders work with communication to create trust during teleworking? Background: Leadership literature emphasizes the importance of relationship-oriented leadership where communication and trust are considered necessary for a good relationship. As a result of Covid-19, teleworking has become a rule rather than an exception and due to the lack of physical interactions, trusting relationships are difficult to achieve and maintain. As leadership literature emphasizes the importance of good relationships as well as the fact that communication is made more difficult during teleworking, new demands are put on today's leaders. Purpose: The purpose of the study is to contribute to relationship-oriented leadership literature by creating a deeper understanding of how leaders work with communication to create trust between leaders and employees during teleworking. Method: The study is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach and has been conducted from an interpretive phenomenological perspective. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with seven leaders working for a Nordic company in the travel industry. Conclusion: The results of the study show that leaders actively work with communication to achieve trust during teleworking by giving frequent feedback on employees' work, they show themselves available and have consistent individual conversations with employees. In addition, leaders show compassion and social support in how they communicate and they work actively to provide opportunities for informal communication. Finally, the main results of the study show that leaders actively work to present themselves as available and create opportunities for good communication to take place, something that is needed to build trust.

Bakgrund och problemdiskussion. Den globala Covid-19 pandemin har påverkat många, både personligt och professionellt. Företag och organisationer tvingades att bedriva verksamheten från distans och via digitala kanaler i ett försök att minska smittspridningen, där revisionsbyråer var en av de yrkesgrupper där detta var genomförbart. Revisorers yrkesroll är förknippad med en professionell identitet där både positiva och negativa förändringar har inflytande på denna identitet. För att säkerställa att klienter upplever fortsatt nytta med den tjänst revisorerna tillhandahåller bör dessa professionsutövare, även under oförutsedda situationer, kunna upprätthålla kvalitet och professionalitet i sitt arbete. Syfte. Studiens syfte är att bidra med kunskap och ökad förståelse kring den effekt Covid-19 pandemin haft på kvaliteten i revisionsprocessen i Sverige, för att sedan undersöka om detta medfört en förändring i de auktoriserade revisorernas professionella identitet. Studien avser även att bidra med kunskap kring huruvida revisorer upplever distansarbete som ett lämpligt tillvägagångssätt för arbetsprocessen samt i vilken utsträckning den professionella identiteten kan upprätthållas under dessa förutsättningar. Teori. Den teoretiska referensramen utgörs av professionsteorin, där studien huvudsakligen utgår från den professionella identiteten. Den professionella identiteten innefattas av flertalet faktorer vilka alla har en påverkan på professionsutövarens identitet. Denna studie utgår från tre huvudsakliga aspekter från denna teori; social förmåga, kognitiv förmåga och personlig kunskap. Dessa aspekter är alla centrala i analysen av de auktoriserade revisorernas professionella identitet. Metod. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med auktoriserade revisorer för att fylla studiens syfte. Intervjuerna med revisorerna avser att undersöka huruvida dessa upplever att omställningen till distansarbete och förändrade kommunikationskanaler påverkat kvaliteten i arbetsprocessen kring revisionsarbetet. Vidare tillämpas en abduktiv ansats då denna anses vara mest lämpad för studier där observationer av verkligheten kan kopplas samman med den teoretiska referensramen. Studiens resultat. Trots att arbetsprocessen har förändrats för de auktoriserade revisorerna upplever respondenterna i denna studie att det varit möjligt att upprätthålla kvaliteten i arbetet och revisionen. Kvalitet och professionell identitet anses vara starkt sammankopplade vilket innebär att de auktoriserade revisorernas professionella identitet kan antas vara oförändrad då kvaliteten inte försämrats. Background. The global Covid-19 pandemic has affected a lot of people, both personally and professionally. Companies and organizations were forced to conduct their business by teleworking and digital in an attempt to reduce the spread of the infection. Audit firms had to take this into consideration and adapt to this new way of working. The professional role of auditors is associated with a professional identity where both positive and negative changes have the power to influence this identity. To ensure that clients continue to benefit from the service provided by the auditors, these professionals should be able to maintain quality and professionalism in their work, even in unforeseen situations. The purpose of the study. The purpose of this study is to contribute with knowledge and increase the understanding of the effect the Covid-19 pandemic has had on the quality of the audit process in Sweden. This in order to investigate whether this has led to any changes in the professional identity of the certified auditor. Furthermore, the study aims to contribute knowledge about whether auditors perceive telework as a suitable approach to the work process and to what extent the professional identity can be maintained under these conditions. Theoretical framework. The theoretical framework consists of the professional theory where the study is mainly based on the professional identity. The professional identity consists of several different factors which all have a direct impact on the professional identity of the professional. This study is based on three main aspects of this theory; social ability, cognitive ability and personal knowledge. These aspects are all important to the analysis of the professional identity of the certified auditors during the Covid-19 pandemic. Method. This study is based on a qualitative method. To fulfill the purpose of the study semi-structured interviews with certified auditors were conducted. The purpose of these interviews is to examine whether the auditors experienced that the transition to telework and the change in communication has had a negative effect on the quality of the audit process. Furthermore, an abductive approach is applied as this approach is considered to be most suitable in studies where observations of reality can be linked to the theoretical framework. Results of the study. Despite the fact that the audit process has changed for the certified auditors, the respondents in this study all agree that it has been possible to maintain the quality in the audit. Quality and professional identity are considered to be strongly interconnected. This indicates that the professional identity of the certified auditors can be assumed to be unchanged as the quality has not deteriorated

In 2019, the world was faced with a global pandemic. For many workplaces, this meant acomprehensive transition to teleworking. The flexibility and digitalisation of workingconditions has led to different experiences from an individual perspective. The purpose of thisstudy is to provide an increased understanding of how the transition to distance education andreturn to local education has affected the self-perceived work effort. The intention is thus tocontribute with knowledge whether telework and new work systems can constitute a futureform of work, central to Swedens university.The design of the study is of a qualitative nature where the results are based on interviews fromteachers and students at Örebro University, who have worked or are working remotely. Thetheoretical framework of the study consists of Allvins et al. theory of flexibility and boundlesswork and Giddens (1983) theory of structuration. The results of this study indicate that the selfperceivedopportunity for good work effort differs, but that the working conditions within theflexible work are similar to those of Allvin et al. (2006) describe. The study also shows thatmotivation has decreased as a result of telework, something that can be put in relation toboundless work (Allvin et al., 2006). The result of the informant's work performance issomething that has also become both better and worse. There is thus a shared experience inhow individuals experience distance work as enabling or hindering. Finally, a lesson can belearned; that a moderate degree of flexibility enables individual adaptation in life and this inturn increased motivation and loyalty to the work (Hill et al., 2008:151). This is knowledge ofimportance in the face of the decline of on-site work., År 2019 ställdes världen inför en global pandemi vilket, för många arbetsplatser, innebar enomfattande omställning till distansarbete. Flexibiliseringen och digitaliseringen avarbetsförhållandena har lett till skilda upplevelser utifrån ett individperspektiv. Studiens syfteär att ge ökad förståelse för hur omställningen till distansundervisning samt återgång tillplatsundervisning påverkat upplevd arbetsinsats. Avsikten är därmed att bidra med kunskapom distansarbete och nya arbetssystem kan utgöra en framtida arbetsform, centralt för Sverigesuniversitet.Studiens utformning är av kvalitativ karaktär där resultatet baseras på intervjuer från lärare ochstudenter på Örebro universitet, som har arbetat eller arbetar på distans. Studiens teoretiskaramverk utgörs av Allvins et al. (2006) teori om flexibilisering och det gränslösa arbetet samtGiddens (1984) struktureringsteori. Denna studies resultat tyder på att den självupplevdaarbetsinsatsen skiljer sig åt men att arbetsförhållandena inom det flexibla arbetet liknar de somAllvin et al. (2006) beskriver. Studien visar även att motivationen minskat till följd avdistansarbetet något som kan ställas i relation till det gränslösa arbetet (jfr. Allvin et al., 2006).Resultatet av informanternas arbetsprestation är något som också blivit både bättre och sämre.Det finns alltså en delad upplevelse i hur individerna upplever distansarbetet sommöjliggörande eller hindrande. Slutligen kan en lärdom dras; att en måttlig grad avflexibilisering möjliggör individuell anpassning i livet och detta i sin tur ökad motivation ochlojalitet inför arbetet (Hill et al., 2008:151). Detta är således kunskap av betydelse införtillbakagången av platsbelagt arbete.

The global Covid-19 pandemic have led to a lot of people working remote, the number of attacks on organizations also increased with teleworking, which means that organizations need to secure their networks to telework safely. The study examines how IT managers at small and medium-sized enterprises (SMEs) communicate to their end users about new and changed threats in telework, how the IT-responsible guide end users on how to work safely in telework and what other methods have been implemented to secure teleworking. The study was carried out by examining previous literature in the field to compile an interview guide with relevant questions. The study had a qualitative approach where semi-structured interviews were used to collect the empirical data, after which the data was thematically analyzed. The result from the study shows that IT managers used a lot of emails and referred to their intranet to inform their end users about new and changed threats, but also used meetings and seminars to inform end users. To guide end users when working remotely the IT managers implemented policies on what they could and couldn’t do. There were also guides to show end users how they should work properly. Additional key aspects were to educate their end users and to offer the end users IT support with eventual problems with help from a service desk. The study contributes with a deeper understanding of the various methods and solutions that the IT managers at SME have implemented. Based on the results of the study, the following recommendations were given to small and medium-sized companies: To implement multifactor authentication and that all devices must have updated antivirus and secure remote access to local resources. You should also get a service that enables digital communication and document sharing. Additional recommendations were to inform end users about new and changing threats using intranets, emails or additional mediation methods. Implement policies and guides that guide end users around how to work safely and what they may and may not do while teleworking. Final recommendations are to educate end users to recognize common threats such as phishing by e-mail and to provide IT support to end users with the help of a service desk. As well as providing end users with the hardware that they need for teleworking such as printers. På grund av den globala Covid-19 pandemin har ett stort antal människor jobbat på distans. Med distansarbete ökade även antalet angrepp mot organisationer vilket medförde att organisationer behövde säkra upp sina nätverk för att utföra distansarbete på ett säkert sätt. Studien undersöker hur IT-ansvariga på små och medelstora företag (SMF) förmedlar till sina slutanvändare om nya och förändrade hot vid distansarbete, hur IT-ansvariga vägleder slutanvändare kring hur de skall jobba säkert vid distansarbete samt vilka övriga metoder som har implementerats för att säkra upp distansarbete. Studien utfördes genom att tidigare litteratur inom området granskades för att kunna sammanställa en intervjuguide med relevanta frågor. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in empirin, därefter analyserades den insamlade empiri tematiskt. Resultatet från studien visar att IT-ansvariga använde sig mycket av mejl och hänvisade till deras intranät för att informera sina slutanvändare kring nya och förändrade hot, men även i mindre grad möten och seminarium. För att vägleda slutanvändare vid arbete på distans hade IT-ansvariga implementerat policyer om vad man fick och inte fick göra. Det fanns även guider för att visa hur slutanvändare skulle arbeta rätt. Ytterligare nyckelaspekter var att utbilda sina slutanvändare och att vid problem kunna erbjuda slutanvändare IT-stöd med hjälp av tillexempel en servicedesk. Studien bidrar med djupare förståelse över de olika metoderna och lösningarna som IT-ansvariga på SMF har implementerat. Utifrån studiens resultat ges följande rekommendationer till små och medelstora företag: Att implementera multifaktorautentisering samt att alla enheter skall ha uppdaterat antivirus och säker fjärråtkomst till lokala resurser. Bör även skaffa en tjänst som möjliggör digital kommunikation och dokumentdelning. Ytterligare rekommendationer var att informera slutanvändare om nya och förändrade hot med hjälp av intranät, mejl eller ytterligare förmedlingsmetoder. Implementera policys och guider som vägleder slutanvändare runt hur de skall arbeta säkert och vad de får och inte får göra vid distansarbete. Slutliga rekommendationer är att utbilda slutanvändare att känna igen vanligare hot som nätfiske via e-post och ge IT-stöd till slutanvändare vid problem med hjälp av en servicedesk. Samt att slutanvändare har den hårdvara som krävs för att kunna arbeta på distans som tillexempel printers.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.

Bakgrund: Distansarbete beskrivs vara en arbetsform där arbetstagare, på heltid eller deltid, utför arbetsuppgifter på annan plats än det centrala kontoret för organisationen. Tidigare forskning har lyft hur personliga egenskaper och olika grad av implementering av digitala verktyg kan påverka effektiviteten vid distansarbete. Problemformulering: Personliga egenskaper och digitala verktygs inverkan på upplevd effektivitet vid distansarbete. Syfte: Att ta reda på om arbetstagares självskattning av personliga egenskaper kopplade till FFM påverkar deras upplevda effektivitet vid distansarbete. Arbetet syftar även till redogörande för arbetstagares upplevda effektivitet vid distansarbete kopplat till användande av digitala verktyg vid arbetsformen. Metod: För att besvara frågeställningen användes kvantitativ metod. En enkätundersökning genomfördes på ett urval arbetstagare vilka hade erfarenhet av distansarbete. Den empiriska datan utgörs av 56 respondenter från tre kommuner i Västra Götalandsregionen. Analysen genomfördes med enkel linjär regression med effektivitet på distans som beroende variabel och en oberoende variabel satt utifrån respektive hypotes. Slutsats: Av de 8 hypoteser som utformats kan ingen av dem antas. Detta är en konsekvens av att det utifrån resultatet inte kunde påvisas några positiva samband mellan variablerna som sågs signifikanta. I föreliggande studie ses alltså inte hög grad av en viss personlighetstyp påverka den upplevda effektiviteten vid distansarbete. Resultatet visar heller inte att de arbetstagare som uppfattar kommunikationen som enkel, anser att arbetsgivaren anpassat sitt ledarskap eller fått utbildning inom ramen för arbetsformen upplever sig mer effektiva vid distansarbete. Background: Telework is described as a form of work where employees, full-time or part-time, perform tasks in a place other than the central office of the organization. Previous research has highlighted how personal characteristics and different degrees of implementation of digital tools can affect the efficiency of teleworking. Problem formulation: Personal characteristics and the impact of digital tools on perceived efficiency in teleworking. Aim: To find out whether employees' self-assessment of personal qualities linked to FFM affects their perceived efficiency in teleworking. The work also aims to account for employees' perceived efficiency in teleworking linked to the use of digital tools in telework. Method: A quantitative method was used to answer the question. A survey was conducted on a sample of employees who had experience of teleworking. The empirical data consists of 56 respondents from three municipalities in the Västra Götaland region. The analysis is performed with simple linear regression with efficiency during telework as a dependent variable and an independent variable based on respective hypotheses. Conclusion: Of the 8 hypotheses formulated, none of them can be assumed. This is a consequence of the result not showing any positive relationships between the variables that were seen as significant. In the present study, therefore, a high degree of a certain personality type is not affected by the perceived efficiency of teleworking. The results nighter shows that those employees who perceive communication as simple, believe that the employer has adapted their leadership or have received training within the framework of telework, consider themselves more effective when working remotely.

Frågeställning: Vilka utmaningar har distansarbetet fört med sig på chefers coachande ledarskap, motivation & kommunikation? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur cheferna inom vald kommun har hanterat de utmaningar som distansarbetet har fört med sig. Främst skall utmaningarna på motivation, kommunikation och coachande ledarskap belysas. Teoretisk referensram: Denna forskningsrapport har utgått från olika teoretiska bidrag kring ledarskap, coachande ledarskap, ledarskap på distans, motivation och kommunikation. Belysningen utav dessa begrepp har varit grunden i den teoretiska referensramen för studien. Begreppen är hämtade från tidigare relevant forskning inom det valda ämnet. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. En kvalitativ studie har genomförts där intervju med åtta respondenter som har en chefsposition inom en kommunal enhet i Sverige. Litteraturstudien sammanställdes genom att samla in teori från tidigare forskning. Resultat: De utmaningar som distansarbetet fört med sig på cheferna är att det ledde till ett aktivt och mer närvarande ledarskap. Utmaningarna på kommunikationen var både positiva och negativa och överkom varandra. På motivationen var utmaningarna mestadels negativa då det blev svårare att motivera medarbetarna till följd av distansarbetet. Analys: Studiens analys utgår ifrån att redogöra och klargöra sambandet mellan empirin och det teoretiska bidraget. Analysdelen har bidragit till att redogöra för hur distansförhållandet har haft en inverkan på chefers ledarskap utifrån teoretiska faktorer som motivation och kommunikation. Questions: What challenges has teleworking brought to managers' coaching leadership, motivation & communication? Aim: The aim of the study is to create an understanding of how the managers in the chosen municipality have handled the challenges that telework has brought. The challenges of motivation, communication and coaching leadership should be highlighted. Theoretical contribution: This research report has been based on various theoretical contributions regarding leadership, coaching leadership, remote leadership, motivation and communication. The clarification of these concepts has been the basis of the theoretical frame of reference for the study. The concepts are taken from previous relevant research within the chosen subject. Method: In this study, an abductive research approach was used. A qualitative study was conducted with interviews. Eight respondents who have a managerial position within a municipal unit in Sweden were the respondents of the study. The literature study was compiled by collecting theory from previous research. Results: The challenges that teleworking brought to managers is that it led to active and more present leadership. The challenges of communication were both positive and negative and overcame each other. On the motivation, the challenges were mostly negative as it became more difficult to motivate the employees as a result of the distance work. Analysis: The study's analysis is based on explaining and clarifying the connection between the empirical work and the theoretical contribution. The analysis part has contributed to an account of how the remote relationship has had an impact on managers' leadership based on theoretical factors such as motivation and communication.

Date: June 1st, 2022 Level: Bachelor/masters thesis, Business Economics, 15 hp Institution: EST – Economy, Society & Technology, Mälardalens University Authors: Linnea Jibbefors, 1999-06-17, David Ohrlander, 1997-08-10. Title: THE BEST IS YET TO COME - A qualitative study of Hybrid Leadership Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Digital leadership, leadership, teleworking, communication, information- and communication technology, digital communication, global teams, virtual teams, hybrid leadership and hybrid work. Research questions: ● How does hybrid leadership apply in practice? ➢ What are the most apparent possibilities and challenges between workplace leadership and digital leadership? ➢ How is the leadership affected in regards to clarity, trust, technology and teams, related to hybrid leadership? Purpose: The authors of this study aims to investigate how the phenomenon of hybrid leadership, leadership that occurs both at physical workplaces and digital workplaces, appears in practice. Method: In this study a qualitative research method has been applied where the empirical data has been gathered through semi structured interviews. The theoretical framework was the foundation for the interview questions and a total of 13 interviews were conducted. Thereafter the empirical material was analyzed through the theoretical framework, which led to the answering of the purpose and the research questions. Conclusion: Hybrid leadership has contributed to multiple possibilities and challenges for organizations. The most apparent possibility is for workers to conduct their work both from home and digitally, which contributes to efficiency since the workers can accomplish work rather than traveling. The respondents have stated that this is the future of working. Hybrid leadership consists of four important ground stones: Clarity, Trust, Technology and Team. The hybrid leader must communicate a clear objective, maintain an open and continuous two-way communication, contribute to as high a social presence as possible and promote team dynamics on the digital platform. To do this, the hybrid leader must have an increased focus on the workers social satisfaction and well-being through the digital platforms, by using cameras and conducting one-to-one-meetings regularly. Datum: 2022-06-01 Nivå: C-uppsats, Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Linnea Jibbefors, 1999-06-17, David Ohrlander, 1997-08-10 Titel: DET BÄSTA HAR INTE HÄNT ÄN - En kvalitativ studie av hybridledarskap Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Digitalt ledarskap, ledarskap, distansarbete, kommunikation, informations- och kommunikationsteknik, digital kommunikation, globala teams, virtuella teams, hybridledarskap och hybridarbete. Forskningsfrågor: ● Hur tillämpas ett hybridledarskap? ➢ Vilka är de mest framträdande möjligheterna och utmaningarna mellan arbetsplatsförlagt ledarskap och digitalt ledarskap? ➢ Hur påverkas ledarskapets tydlighet, tillit, teknik och team vid ett hybridledarskap? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fenomenet hybridledarskap, ledarskap som äger rum både vid arbetsplatsförlagt och digitalt arbete, framträder i praktiken. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts där den empiriska datan samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen la grunden för intervjufrågorna och totalt genomfördes 13 intervjuer. Därefter analyserades det empiriska materialet med stöd från teorin, vilket resulterade i att syftet och forskningsfrågorna kunde besvaras. Slutsats: Hybridledarskapet har bidragit till en rad möjligheter och utmaningar för organisationer. De främsta möjligheterna innefattar att medarbetarna kan arbeta hemifrån eller på plats, vilket bidrar till effektivitet, då tiden kan användas till arbetsuppgifterna istället för att resa. Respondenterna menar att detta är framtidens sätt att arbeta för organisationer. Hybridledarskapet bör hantera fyra viktiga beståndsdelar; Tydlighet, Tillit, Teknik och Team. Hybridledaren måste kommunicera ut en tydlig målbild, upprätthålla en öppen och kontinuerlig tvåvägskommunikation, bidra till hög social närvaro samt främja gruppdynamiken på den digitala plattformen. För att göra detta bör hybridledaren ha ett ökat fokus på medarbetarnas sociala tillfredsställelse och välmående via de digitala plattformarna, genom användandet av kamera och regelbundna one-to-one–möten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön hos svenska yrkesarbetare påverkades till följd av att de tvingats att arbeta hemifrån under covid-19-pandemin. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio deltagare, åtta kvinnor och en man i åldrarna 40-53 år, yrkesverksamma inom olika branscher i Sverige. Tematisk innehållsanalys resulterade i sex teman: Upplevelser av att arbeta hemifrån, Socialt stöd, Hälsa och välmående, Balans arbete –fritid, Arbetsgivarens roll och ansvar, samt Distansarbete som möjlighet. Studien visade att upplevelsen av att arbeta hemifrån påverkades av familjeoch bostadssituation, behov av social kontakt och arbetsuppgifternas karaktär, men var oberoende av bransch. Arbete hemifrån fungerade över förväntan, trots svårigheter med ergonomi, social isolering, zoomtrötthet och gränsdragning arbete-fritid. Deltagarna uppskattade flexibiliteten och ville gärna ha kvar möjligheten att arbeta hemifrån som ett alternativ även i framtiden. The purpose of this study was to investigate how the psychosocial work environment of Swedish office workers was influenced as a result of their forced working from home during the COVID-19 pandemic. Qualitative, semi-structured interviews were held with nine participants: eight women and one man, aged 40-53 years, working within different work domains in Sweden. Thematic content analysis resulted in six themes: Experiences of working from home, Social support, Health and well-being, Work and life balance, Role of the employer, and Teleworking as an option. The study showed that the experience of working from home was influenced by family and housing situations, the need of social contacts and the character of the work content, but was independent of the work domain. Working from home was beyond expectations, though there were difficulties with ergonomics, social isolation, Zoom/MS-teams/Skype fatigue and managing work and life balance. The participants appreciated the flexibility and also wished to have the option of working from home in the future.

Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk för människors hälsa och en världsekonomisk nedgång vilket resulterade i att restriktioner infördes för att minska smittspridningen. Restriktioner i form av fysisk distansering till följd av Covid-19 pandemin har skapat både utmaningar och möjligheter för olika branscher i världen. Ett flertal arbetsplatser fick drastiskt omstrukturera arbetssätt och införa ett distansarbete. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag utan genomfört en drastisk implementering av distansarbete. Utvecklingen av digitala verktyg inom revisionsbranschen har varit ett pågående arbete under en längre period. Detta för att realisera ett ökat distansanpassat arbetssätt i framtiden, vilket påskyndades till följd av Covid-19. Trots teknologiska förberedelser har det inneburit utmaningar samt givit möjligheter inom revisionsbranschen vilket kan medföra inverkan på revisionskvalitén. Eftersom detta område i skrivande stund är outforskat, är syftet med studien att bidra med kunskap om hur distansarbetet under Covid-19 har inneburit utmaningar och möjligheter inom revisionsbranschen samt skapa förståelse om balansen mellan revisionskvalitet och oberoende och objektivitet. Studien berör revisionsprocessens förändrade arbetssätt till följd av ökat distansarbete och dess inverkan på revisionskvaliténs slutprodukt. I studien presenteras centrala faktorer vilka vid införandet av distansarbete kan inverka på revisionskvaliteten. Via tio kvalitativa intervjuer med revisionsmedarbetare, vilka har varierande erfarenhet, har individuella-, organisatoriska-, privata- och teknologiska faktorer inom distansarbete ansetts betydelsefulla. Vidare har även input-, process- och output faktorer inom revisionskvalitén samt revisionsprocessens samtliga faser ansetts betydelsefulla. Ytterligare kvalitativ datainsamling har skett genom textanalys av tio företags revisionsberättelser för år 2019, 2020, samt 2021. Majoriteten av respondenterna i studien tillhör Big Four-byråer resterande fyra respondenter tillhör medelstora revisionsbyråer. Samtliga av respondenterna arbetar aktivt med K3-regelverket och är lokaliserade på kontor i olika delar av Sverige. Studien bidrar med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar revisionsbranschen har mött i samband med den drastiska implementeringen av distansarbete. Vidare utfördes en analys angående om revisionskvalitén har påverkats på grund av de identifierade utmaningarna och möjligheterna. Tillvägagångssättet för studien var att undersöka distansarbetets inverkan på revisionskvalitetens dimensioner bestående av input-, process-, och outputfaktorer. Studien visade på att distansarbetet har medfört kommunikativa utmaningar och svårigheter att upprätthålla kunskapsutveckling. Distansarbetet har även medfört möjligheter för ökad effektivitet. En slutsats av studien var att distansarbetet inte påverkat den slutliga produktens kvalité och därmed uppfattades ingen inverkan på revisionskvaliteten i dagsläget. Vidare uppmärksammas gränsdragningen mellan revisorers oberoende och objektivitet i förhållande till kundrelationerna. Studien uppmärksammar även att om implementering av hybrid-arbetssätt fortsätter bör revisionsbranschen se över kunskapsförsörjningen hos revisionsmedarbetare. The Covid-19 pandemic causes death, risk to human health and a world economic downturn. The pandemic led to the establishment of restrictions to reduce the spread of the infection and physical distancing have both brought challenges and opportunities for various industries in the world. Several workplaces had to drastically restructure their working methods and implement teleworking. The auditing industry has not been an exception to this, and a drastic implementation of teleworking took place in the line of business. The development of digital tools in the auditing industry has been an ongoing work for a long period. This is to implement an extended teleworking method in the future, which has been accelerated as a result of Covid-19. Despite technological preparations, it has posed challenges and provided opportunities in the auditing industry, which can have an impact on auditing quality. Based on this unexplored field at the time of writing, the purpose of this study is to contribute knowledge about how teleworking during Covid-19 has entailed challenges and opportunities in the auditing industry and to create an understanding of the balance between auditing quality and independence and objectivity The study refers to the changed working methods regarding the audit process as a result of increased telework and its impact on the audit quality in the final product. The study presents key factors which, when introducing telework, can affect the quality of auditing. Through ten qualitative interviews with audit staff, with varying experience, has individual, organizational, private and technological factors in teleworking been considered significant. Furthermore, input, process and output factors within the audit quality and all phases of the audit process have also been considered significant. Further, qualitative data collection has taken place through text analysis of ten companies' audit reports for the years 2019, 2020, and 2021. The majority of the respondents in the study belong to Big Four-agencies, the remaining four respondents belong to medium-sized audit firms. All the respondents work actively with the K3 regulations and are located in offices in different parts of Sweden. The study contributes with knowledge of the opportunities and challenges the auditing industry has faced in connection with the drastic implementation of teleworking. Furthermore, an analysis was performed regarding whether the audit quality has been affected due to the identified challenges and opportunities. The approach for the study was to investigate the impact of telework on the dimensions of audit quality consisting of input, process, and output factors. The study showed that teleworking has led to communicative challenges and challenges in maintaining knowledge development. The telework has also led to opportunities for increased efficiency. One conclusion of the study was that the telework did not affect the quality of the final product and thus no impact on the audit quality was perceived at present. Furthermore, attention is drawn to the demarcation between auditors' independence and objectivity in relation to customer relationships. The study also draws attention to the fact that if the implementation of hybrid working methods continues, the auditing industry should review the supply of knowledge among audit staff.

Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka. Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts. Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation. Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced. Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader i management och management control när ett arbete utförs på distans och på en traditionell arbetsplats. Med härledning till från syftet formuleras forskningsfrågorna till: Skiljer sig utövning av management mellan en distans- och traditionellt arbetsplats? Uppstår samma typ av problem mellan en distans- och traditionellt arbetsplats? Vad är för- och nackdelarna med att arbeta på distans kontra en traditionell arbetsplats? Har arbetsplatser som gått från den traditionella arbetsplatsen till distansarbetet ändrat sin management control? Skiljer sig kommunikationen mellan anställda när de arbetar på distans kontra en traditionell arbetsplats? Metod: Uppsatsen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och empirisk data utgörs utav åtta semistrukturerade intervjuer med sakkunniga personer.

Under år 2020 infördes restriktioner i Sverige då Covid-19 pandemin spreds över världen, distansarbete var en åtgärd som infördes för att minska smittspridningen. Detta medförde en stor omställning för många arbetstagare då de började att utföra sitt arbete på distans från hemmet. Studien ämnar skapa fördjupad förståelse för upplevelser av socialt samspel mellan kollegor under distansarbete till följd av covid-19. Studien avser också att undersöka hur kontorsarbetare beskriver samarbete och sociala relationer vid ensamarbete på distans samt att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som kan identifieras i relation till begreppet emotionell energi då arbetet sker på distans. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys där mönster och repetitioner eftersökts. Genom en abduktiv ansats har sedan ett växelspel mellan empiri och teori ägt rum under hela studiens gång, där det teoretiska ramverket bestående av Randall Collins (2004) interaktionsritualer och Erving Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv tillämpats för att få fördjupad förståelse för resultatet. Resultatet av studien påvisar att upplevelsen av distansarbete är individuell där kontorsarbetarna både upplever positiva och negativa effekter av distansarbete. När det gäller positiva upplevelser framkommer upplevelser av högre effektivitet då arbetstagarna blir mindre störda när de arbetar från hemmet. De negativa effekterna av distansarbete som framkommit berör främst det sociala samspelet då kontorsarbetarna inte träffar sina kollegor dagligen på arbetsplatsen, vilket haft en negativ inverkan på samarbete och sociala relationer mellan kollegor. Då distansarbetet skett under lång tid beskrivs en inverka över arbetsglädjen, kreativiteten och välmående hos arbetstagarna. Kontorsarbetarna påtalar en saknad av att inte träffa sina kollegor där de naturliga mötena i arbetets lokaler framhålls som viktiga. Vidare framkommer videofunktionens relevans för det sociala samspelet då det framhålls att funktionen stärker digitala interaktioner. Vidare anses att svårigheter kan uppstå om arbetstagarna inte ser varandra vid möten då kroppsspråket är viktigt för ett gott samarbete och socialt samspel. Distansarbete har också medfört en upplevd ensamhet då de fysiska mötena uteblivit och kontorsarbetarna behöver utföra sitt arbete på distans från hemmet. Trots detta beskriver kontorsarbetarna att arbeta på distans är något som de ställer sig positiva till att fortsätta med några dagar i vecka. In 2020, restrictions were introduced in Sweden when the Covid-19pandemic spread across the world, teleworking was a measure that was introduced to reduce the spread of infection. This brought about a major shift for many workers as they began to perform their work remotely from home. The purpose of the study is to create a deeper understanding of experiences of social interaction between colleagues during remote work as a result of COVID-19. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative study with seven semi-structured interviews has been conducted. The collected material has then been analyzed using thematic analysis where patterns and repetitions have been sought. Through an abductive approach, an interaction between empirical and theory has then taken place throughout the course of the study, where the theoretical framework consisting of Randall Collins (2004) interaction rituals and Erving Goffman's (2009) dramaturgical perspectives has been applied to gain a deeper understanding of the result. The results of the study show that the experience of telework is individual where office workers experience both positive and negative effects of telework. When it comes to positive experiences, experiences of higher efficiency emerge as employees become less disturbed when they work from home. The negative effects of telework that have emerged mainly concern the social interaction as office workers do not meet their colleagues daily in the workplace, which has had a negative impact on cooperation and social relations between colleagues. When teleworking has taken place for a long time, it is described that there is an impact on the job satisfaction, creativity and well-being of employees. The office workers point out a lack of not meeting their colleagues where the natural meetings in the premises of the work are highlighted as important. Furthermore, the relevance of the video function to social interaction emerges when it is emphasized that the function strengthens digital interactions. Furthermore, it is considered that difficulties can arise if the employees do not see each other at meetings as body language is important for good cooperation and social interaction. Teleworking has also led to a perceived loneliness as physical meetings have not been available, and workers need to perform their work remotely from home. Despite this, office workers describe that working remotely is something they are in favor of continuing with a few days a week.

Organisationer genomgår ständiga förändringar av olika anledningar. En förändring till följd av covid-19 är att distansarbete har haft en snabb ökning då rekommendationerna för arbetsplatser var att ställa om för att begränsa smittspridning. Att arbeta på distans kan medföra många utmaningar som ställer krav på ledare att förändra eller anpassa sitt ledarskap för att hantera omställningen effektivt. Studier om effektivt ledarskapsbeteende i en snabb och oförutsägbar organisationsförändring som under covid-19 pandemin finns det färre av. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse hur ledarskap har påverkats av en påtvingad förändring till distansledarskap till följd av covid-19 samt hur ledare upplever förändringen. För att genomföra studien och få en djupare förståelse har en kvalitativ forskningsmetod använts. För att samla in data har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Genom en kvalitativ studie med intervjuer visar resultatet att ledarskapets främsta utmaningar var att fånga upp medarbetarnas välmående, avsaknaden av den sociala distansen och spontana möten. Studiens reslutat visar att relationer som tidigare funnits i hög grad fortsätter fungera bra även vid distansledarskap. Kommunikationen har utvecklas med digital hjälp och på grund av digitaliseringen och distansarbete funnits som substitut till fysiska möten. För att behålla den sociala kontakten har kommunikationen ökats för att kunna ha regelbundna möten och avstämningar. Denna studie drar slutsatsen att det finns egenskaper ledare upplever som viktiga i deras ledarskap under distansarbete. Kommunikation, närvara och bygga relationer samt välmående anses som viktiga under distansarbete. Organizations are undergoing constant changes for various reasons and one change as a result of covid-19 is that teleworking has had a rapid, increase as the recommendations for workplaces were to change to limit the spread of infection. Working remotely can lead to many challenges that require leaders to change or adapt their leadership to handle the transition effectively. Studying effective leadership behavior in a rapid and unpredictable organizational change the during the covid-19 pandemic has been less studied. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how leadership has been affected by a forced change to distance leadership as a result of covid-19 and how leaders experience the change. A qualitative research method has been used to conduct studies and gain a deeper understanding. To collect data, eight semi-structured interview were conducted. Through a qualitative study and interviews and theory, the results show that the main challenges of leadership were to capture the well-being of employees, the lack of social distance and spontaneous meetings. The results of the study show that relationships that previously existed to a large extent continue to work well even with distance leadership. Communication has been developed with digital help and has been a substitute for physical meetings. In order to maintain social contact, communication has increased in order to have regular meetings and reconciliations. This study concludes that there are other qualities that leaders perceive as important in their leadership during teleworking. Communication, presence and building relationships as well as well-being are considered important during telework.

I slutet av 2019 utbröt covid-19 pandemin vilket ledde till en ökad mängd distansarbete för företag och dess medarbetare samtidigt som användningen av digitala kommunikationsverktyg ökade. Distansarbetet har lett till att företag och organisationer har behövt utforma nya arbetssätt och strategier för att verksamheterna skall kunna fortlöpa utan att medarbetarnas motivation blir lidande. Denna studie innehåller motivationsteorier, distansarbetets påverkan på medarbetarnas motivation samt vilka följder detta kommer att ha på den framtida arbetssituationen inom mediebranschen. Genom kvalitativa intervjuer och en surveyundersökning riktad till medarbetare inom mediebranschen har ett bredare perspektiv framkommit inom ämnet. Studiens slutsats visar på att det finns utmaningar gällande implementeringen av distansarbete och användandet av digitala kommunikationsverktyg men att det kan leda till fördelar om vissa aspekter tas hänsyn till på olika sätt. Slutligen har studien även påvisat att distansarbetet lett till en förändrad arbetssituation i form av en hybridvariant av arbete på plats och distansarbete. At the end of 2019, the covid-19 pandemic broke out, which led to an increased amount of teleworking for companies and their employees at the same time as the use of digital communication tools increased. Teleworking has led companies and organizations to design new working methods and strategies so that the operations can continue without the employees' motivation suffering. This study contains motivation theories, what impact teleworking has on employees' motivation and what consequences this will have on the future work situation in the media industry. Through qualitative interviews and a survey aimed at employees in the media industry, a broader perspective has emerged in the subject. The study's conclusion shows that there are challenges regarding the implementation of telework and the use of digital communication tools, but that it can lead to advantages in certain aspects due to different ways. Finally, the study has also shown that teleworking has led to a changed work situation in the form of a hybrid variant of on-site work and teleworking.

Denna uppsats baseras på en kvalitativ intervjuundersökning inom tre organisationer. Intervjupersonerna har bestått av tre chefer och fem nyanställda. Våren 2020 spreds Covid-19-viruset och skapade en global pandemi och myndigheterna rekommenderade hemarbete. Organisationers verksamheter har fortgått och i den nya tillvaron har organisationer behövt genomföra introduktionen hemifrån. Utmaningen med hemarbete är hur redan existerande introduktionsprocesser ska anpassas till digital kommunikation. Syftet med studien har varit att dels utveckla en förståelse för nyanställdas upplevelse av tillhörighet samt lärande i ett vidare perspektiv när introduktionen sker vid hemarbete, dels undersöka hur personalansvariga har styrt introduktionen. I resultatet framkommer det att de personalansvariga intervjupersonerna använt både formella och informella introduktionsprocesser. Det fysiska avståndet har försvårat tillhörigheten och lärandet under introduktionen. Mentorskap, mindre arbetsgrupper samt dagliga avstämningsmöten har lyfts som framgångsfaktorer. Därför blir vår slutsats utifrån resultatet att formella introduktionsprocesser är att föredra då den nyanställde har högre möjlighet att uppleva högre socialisation och lärande. Bristen på spontan social interaktion och kameraanvändning har påverkat upplevelsen av isolering. Vår slutsats är att de nyanställdas upplevelse av tillhörighet reduceras under introduktion vid hemarbete. Användning av gruppintroduktioner har främjat de nyanställdas känsla av att bli en del av arbetsgruppen. This thesis is based on a qualitative interview survey within three organizations. We have interviewed three managers and five newcomers. In the spring of 2020, the Covid-19 virus spread and created a global pandemic, and the authorities recommended teleworking. Organizations' operations have continued and in the new circumstances, organizations have implemented the introduction from home. The challenge with telework is how to adapt already existing introductory processes to digital communication. The purpose of the study has been to develop an understanding of newcomer's experience of belonging and learning in a broad perspective during introduction when teleworking, and to survey how managers have controlled the introduction. The results show that managers used both formal and informal introduction processes. The physical distance has made it difficult to belong and learn during the introduction. Mentorship, small working groups, and daily stand-up meetings are highlighted as success factors. Therefore, our conclusion based on the result is that formal introduction processes are preferable as the newcomers’ experiences higher socialization and learning. The lack of spontaneous social interaction and camera use has affected the experience of isolation. Our conclusion is that the newcomers’ sense of belonging is reduced during introduction when teleworking. The use of group introductions has facilitated the newcomer’s sense of belonging to the working group.

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder. The purpose of this study was to explore the wishes of office employees who have been distance working as prompted by the Covid-19 Pandemic. More specifically, we wanted to find out what wishes that the participants had for their future work life after the pandemic. The qualitative study was designed based on semi-structured interviews. A convenience sample, using a snowball strategy, was selected resulting in 12 participants (n=12) divided equally between men and women. Data was analysed with a thematic analysis resulting in four main themes: 1) a freedom of choice, 2) employer support experience, 3) social needs and 4) employer attractiveness. Overall, participants expressed wishes for choosing their own workplace and have some form of hybrid solution. The participants also hoped that the employer would take a greater work environment responsibility. Some participants wished for the opportunity to still have business trips to get the physical meeting with colleagues and partners from other cities in Sweden and other countries.

Much has changed in the wake of the covid-19 pandemic, the view of working from home is one of those changes. Now that restricions and guidelines have been dropped, many institutions and companies choose to continue with working from home as a working method, even though the consequenses and risks of working from home during the pandemic in sweden have not been sufficiently investigated. The purpose of the study is to investigate how environmental effects, risks and experiences from pandemic restrictions look and are percieved in the transition to working from home in Karlstad municipality.The chosen method for the study is a survey via e-mail. 50 employees in Karlstad municipality answered the questionnaire, the data were collected via the survey tool Survey & Report and analysed using quantitative data analysis and thematic content analysis. The results show that the main positive consequenses of working from home were more time for family, friends, hobbys and outdoor activites. The expressed negative consequenses were mainly linked to social risks and health risks, including loneliness, lack of colleagues, depression and pain. Neither the municipality nor the employees place any greater emphasis on the environmental benefits that working from home entails. The results also show differences in responses depending on underlying factors such as gender, age, etc. The advantages outweigh the disadvantages of working from home 2 to 3 days a week, which is the most desired level of working from home.

Till följd av utbrottet av covid-19-pandemin gick många företag över till distansarbete. Syftet med denna studie att undersöka vilka effekter det ofrivilliga distansarbetet har haft på anställda som arbetar med agil utveckling. För att besvara detta formulerades två frågeställningar: Hur har ledare i agila team upplevt att deras psykosociala arbetsmiljö har påverkats av det påtvingade distansarbetet under Covid-19-pandemin? Samt: Hur har ledare i agila team upplevt att gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv har förändrats? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med 7 deltagare som innehar ledande positioner i agila utvecklingsteam. För att analysera det som framkom i studien användes en gränsteori samt krav-kontroll-stödmodell. Slutsatsen visar att studiedeltagarna har hög kontroll över sin arbetssituation, trots att de har behövt arbeta enligt nya arbetsmetoder. Det framkom att det finns möjligheter att få hjälp/stöd från kollegor och chef, men att det inte finns utrymme för spontanitet i lika hög grad som tidigare. De uppgav vidare att gränserna mellan arbetsliv och privatliv har suddats ut. Flera menade dock att det inte har varit något problem då de identifierar sig med sitt jobb. As a result of the outbreak of the covid-19-pandemic, many companies switched to teleworking. The purpose of this study is to investigate the effects of involuntary teleworking on employees working with agile development. To answer this, two questions were formulated: How have leaders in agile teams experienced that their psychosocial work environment has been affected by the forced teleworking during the Covid-19-pandemic? As well as: How have leaders in agile teams experienced that the demarcation between private life and working life has changed? To answer the questions, semistructured interviews were conducted with 7 participants who hold leading positions in agile development teams. To analyze what emerged in the study, a border-theory and job-demand-control-support model were used. The conclusion shows that the study participants have high control over their work situation, even though they have had to work according to new working methods. It emerged that there are opportunities to get help from colleagues and the manager, but that spontaneity does not exist as much as before. They further stated that the boundaries between work and private life have been blurred. However, many believe that there has been no problem as they identify with their job.

Digitaliseringen har skapat nya sätt att arbeta som suddar ut de tidigare begränsningarna vad gäller tid och plats. En sådan arbetsform är distansarbete som ökat drastiskt under de senaste två åren eftersom företag, på grund av Coronapandemins restriktioner, tvingats övergå till en virtuell verksamhet. En fysisk arbetsplats har dock visat sig vara viktig för exempelvis företagskulturen och kulturen i sin tur är en viktig del i företag eftersom den kan vara en konkurrensfördel och påverka prestationer. Detta väckte ett intresse om i vilken utsträckning företagskulturen påverkas av distansarbete eftersom det sociala samspelet mellan kollegor försvinner till stor del. Företag kan även kategoriseras i olika kulturtyper, vilket väckte ett fördjupat intresse som mynnade ut i studiens syfte - att undersöka i vilken utsträckning företagskultur påverkas av distansarbete med utgångspunkt i de fyra kulturtyperna Klan, Adhocrati, Hierarki och Marknad. För att besvara syftet har en kvantitativ enkätundersökning genomförts där ett antal hypoteser prövats med statistiska test. Enkäten utformades med hjälp av Cameron och Quinns (2011) mätinstrument, innehållande olika frågor som fastställer en kulturtyp, och riktade sig till anställda som hade arbetat på distans i någon utsträckning under de senaste två åren. Med hjälp av den data som framkom av enkätundersökningen kunde en kulturtyp och distansarbetets genomsnittliga påverkan på kulturen fastställas för varje respondent. För att undersöka om det fanns skillnader i påverkan mellan de olika kulturtyperna utfördes ett ANOVA-test med ett tillhörande Post hoc-test för att ta reda på mellan vilka kulturtyper det eventuellt fanns en skillnad. De statistiska testerna visar att det finns signifikanta skillnader i vilken utsträckning distansarbetet påverkar de olika kulturtyperna. Det framkom att klankulturen försvagas mer än alla de andra samt att marknadskulturen försvagas mer än den hierarkiska kulturen. Därmed visar studien att distansarbete inte passar alla kulturtyper i samma utsträckning och att det därför kan vara en fördel för företag, som planerar att fortsätta med distansarbete, att granska sin kultur för att förstå sina förutsättningar. Digitalization has created new ways of working that blur the previous limitations in terms of time and place. One such form of work is teleworking, which has increased drastically in the past two years as companies, due to the corona pandemic restrictions, have been forced to switch to virtual operations. However, a physical workplace has proven to be important for, for example, corporate culture and culture in turn is an important part of companies because it can be a competitive advantage and affect performance. This evoked interest in the extent to which the corporate culture is affected by teleworking as the social interaction between colleagues largely disappears. Companies can also be categorized into different types of culture, which evoked an in-depth interest that resulted in the purpose of the study – to investigate the extent to which corporate culture is affected by telework based on the four types of culture: Clan, Adhocracy, Hierarchy and Market. To answer the purpose, a quantitative survey has been conducted where several hypotheses have been tested with statistical tests. The survey was designed using Cameron and Quinn's (2011) measuring instrument, containing various questions that determine a culture type, and was directed to employees who had worked remotely to some extent during the past two years. With the data that emerged from the survey, a culture type, and the average impact of telework on culture could be determined for each respondent. To investigate whether there were differences in influence between the different types of culture, an ANOVA test was performed with an associated Post Hoc test to find out between which culture types there may have been a difference. The statistical tests show that there are significant differences in the extent to which telework affects the different culture types. It was shown that clan culture is weakened to a greater extent than the other types and that market culture is more weakened than the hierarchical culture. Thus, the study shows that telework does not suit all culture types to the same extent and therefore, it can be an advantage for companies to examine their culture to understand what conditions they have regarding teleworking.

Bakgrund: Hybrida arbetsplatser är ett relativt nytt fenomen som ökar frekvent i samhället. Detta beror delvis på att organisationer strävar efter en ökad effektivitet samtidigt som de vill erbjuda sina anställda en flexibilitet. Forskning visar att enbart arbeta på distans kan ha ennegativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, därav är det relevant att undersöka hur det förhåller sig kring hybrida arbetsplatser. Syfte: Studien ämnar belysa hur en hybrid arbetsplats påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan därmed bli väsentligt för de organisationer som erbjuder sina arbetstagare möjligheten att arbeta hybrid, framförallt inom den offentliga sektorn vilket studien inriktat sig på. Således är syftet med studien att öka förståelsen kring relationen mellan en hybrid arbetsplats och den psykosociala arbetsmiljön. Metod: Genom en kvalitativ studie kunde en ökad förståelse kring hybrida arbetsplatser och deras påverkan på den psykosociala arbetsmiljön studeras. Semistrukturerade intervjuer användes för att få personliga och individuella upplevelser av respondenterna. Slutsats: Studien indikerar att vid en hybrid arbetsplats påverkar följande tre aspekter (1) social, (2) egenkontroll (3) balans, den psykosociala arbetsmiljön. En anledning hänförs till att det sker en ökad balans mellan privatliv och arbetsliv och att detta bidrar till ett ökat välmående. En hybrid arbetsplats bidrar även till att det blir enklare att anpassa och prioritera sina arbetsuppgifter vilket innebär att det kan förebygga och reducera risken för arbetsrelaterade stressmoment. Background: Hybrid workplaces are a relatively new phenomenon which have increased frequently in the society. This is partly because organizations are striving for greater efficiency while also aiming to offer their employees flexibility. Research shows that only working remotely can have a negative effect on the psychosocial work environment, hence there is a reason to investigate how it relates to hybrid workplaces. Aim: The study aims to increase the understanding on how a hybrid workplace affects the psychosocial work environment. Thus can become an essential part for the organizations that offer their workers to work hybrid, especially in the public sector which the research focused on. Hence, the purpose of the study is to increase the understanding of the relationship between a hybrid workplace and the psychosocial work environment. Method: Through a qualitative method, an increased understanding of hybrid workplaces and their influence on the psychosocial work environment studied. Hence, semi-structured interviews used to obtain personal and individual experiences of the interviewees. Conclusion: The study indicates that in a hybrid workplace, the following three aspects (1) social, (2) self-control (3) balance, affect the psychosocial work environment. One major reason is the increased balance between private life and work life and this contributes to increased well-being. A hybrid workplace also helps to make it easier to adapt and prioritize your tasks, which mean that it can facilitate and reduce the risk of work-related stressors.

In 2020, a global pandemic spread resulting in restrictions limiting working conditions in many workplaces resulting in the escalation of remote work. The purpose of this study is to investigate how remote work affect management accounting to strengthen existing knowledge and identify possible areas for improvement of this research area. From a leadership perspective, the study draws on rule-based and normative pillar of institutional theory to theorize how formal and informal control systems are affected by remote work. Providing relevant insight to control systems and remote work the empirical evidence is derived from interviews with managers in both the public and private sector. The findings illustrate frictions that have occurred between advocates of formal and informal management because of escalating remote work. The long distance between managers and employees in turn forces management to adapt a more informal governance amongst themselves yet increases the use of formal control systems towards the employees. In conclusion, internal documents stipulating how to work remotely are needed to optimize the balance between formal and informal control systems to reduce uncertainty in the management group.

Under coronapandemin har distansarbete blivit ett vanligt förekommande arbetssätt och är, som det verkar, här för att stanna. Tidigare forskning på området belyser fördelar som tidsbesparing och mer flexibilitet men distansarbete är inte helt fritt från utmaningar då det bland annat sätter prov på anställdas organisationsidentitet (OI). Föreliggande studies ändamål var således att undersöka sambandet mellan OI och upplevelse av distansarbete. För att besvara frågeställningen utformades en enkät som besvarades av anställda på en av Luleå kommuns förvaltningar (N=56). Undersökningen kom även att undersöka de anställdas inställning till distansarbete framöver. För att beräkna OI hos förvaltningens anställda mättes respondenternas uppfattning av transformativt ledarskap (TL) på förvaltningen samt deras upplevda psykologiska isolering, psykologiska bemyndigande och trivsel på förvaltningen i allmänhet. Resultatet indikerade höga nivåer av OI bland de anställda (M = 65.38, SD = 9.65 på en skala av 16–80) och positiva upplevelser av distansarbetet (M = 28.52, SD = 5.12 på en skala av 7–35). En enkel linjär regressionsanalys visade att en positiv upplevelse av distansarbete hade en positiv inverkan på OI och majoriteten av respondenterna (80%) föredrar att distansarbeta 1–3 dagar i veckan. During the corona pandemic telework has become increasingly more common in the workplace and is, as it seems, here to stay. Existing research on telework has found benefits of telework concerning time-saving as well as more flexibility. Still, telework is not free from challenges as it, among other things, tests the employees’ organizational identity (OI). This study thus aimed to investigate the relationship between OI and how employees experience teleworking. To answer the research question, a survey was designed and distributed to employees of one of the departments in Luleå Kommun (N=56). The study also came to examine the employees’ outlook on telework moving forward. To calculate OI at the department, the respondents' experience of transformational leadership (TL), psychological isolation, psychological empowerment and well-being at the department were measured. The result indicated high levels of OI among the employees (M = 65.38, SD = 9.65 on a scale of 16–80) and a positive outlook on telework (M = 28.52, SD = 5.12 on a scale of 7–35). A simple linear regression analysis showed that a positive outlook on telework has a positive impact on OI and most of the respondents (80%) prefer to telework 1-3 days a week.

Distansarbete har blivit allt vanligare och många väljer att nyttja ett coworkingspace som arbetsplatslösning i stället för att arbeta från hemmet. Coworking-spacesskiljer sig markant från traditionella arbetsplatser eftersom de delas av flera olikaorganisationer och individerna som nyttjar arbetsplatsen arbetar tillsammans medmänniskor som inte är organisatoriska kollegor. Syftet med studien var att undersökahur tillhörighet upplevs vid arbete på ett coworking-space. En induktiv tematisk analysav kvalitativa data visade att begreppet tillhörighet kan beskrivas som ett brett spektrumav ingående ämnen. Fyra huvudteman av begreppet tillhörighet utkristalliserade sig idatamaterialet; social tillhörighet, tillhörighet till omgivning, professionell tillhörighetoch delade oskrivna sociala koder. Behovet av tillhörighet visade sig vara olika förinformanterna, några söker en mer social tillhörighet medan andra är mer intresseradeav tillhörighet kopplat till profession. Ett coworking-space fungerar således som ettkomplement till de tillhörighetsbehov som respektive individ har svårt att uppfyllaunder distansarbete.

Året 2020 blev ett minst sagt ett annorlunda år vilket lett till förändrade arbetsförhållanden inom ett flertal organisationer, som på grund av Covid-19 fått anpassa verksamheten till att arbeta på distans. Fler digitala möten och en avsaknad av de vardagliga sociala kontakterna på kontoret kan leda till att cheferna måste finna nya sätt att leda och motivera sina medarbetare på. Därav väcktes ett intresse att studera hur chefer inom en privat organisation som tvingats ställa om till distansarbete kan leda och upprätthålla en motivation hos sina medarbetare, trots en avsaknad av ett nära arbete på kontoret. Syftet med den här studien var att undersöka chefers upplevelser av att leda och motivera på distans. För att besvara syftet och studiens fyra forskningsfrågor bestod den insamlade empirin av sju semistrukturerade intervjuer med chefer som ansvarar över minst fem medarbetare inom den valda organisationen. Undersökningen följde en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Studiens teoretiska avsnitt delades in i kategorierna ”Tidigare forskning” som inkluderar vetenskapliga artiklar som är av relevans för det valda området och ”Teori” innehållande ledarskaps - och motivationsteorier. Resultatet visade att det verkar krävas mer tid och engagemang från cheferna för att kunna leda och motivera sina medarbetare på distans. Det visade sig att en aktiv kommunikation, skapande av delaktighet genom dagliga möten, rutiner och samtal kan vara ett sätt att upprätthålla medarbetarnas motivation. Resultatet visade även att distansarbetet kan ha medfört både möjligheter och utmaningar med att leda och motivera på distans, vilket är något som cheferna bör ta i beaktande för att öka medarbetarnas motivation och engagemang vid distansarbetet.

Den här studien har undersökt hur COVID-19 pandemin har påverkat arbetssättet hos kunskapsarbetare och även hur de har hanterat övergången till ett digitalt arbetssätt. Kunskapsarbetare definieras som personer som arbetar på ett kontor, ofta med någon form av IT inriktning, och har någon form av högre utbildning. COVID-19 pandemin har orsakat stora förändringar i samhället, på bara några få månader ändrades i princip alla aspekter av våra liv. Studien ämnade att undersöka hur kunskapsarbetare upplevde distansarbete och hur distansarbete påverkade samarbetet hos kunskapsarbetare. Distansarbete är ett arbetssätt som många inte är vana vid, i vanliga fall befinner sig alla medarbetare på samma plats (exempelvis ett kontor) och har sina kollegor nära för att diskutera eller ställa frågor, vid distansarbete försvinner detta. Studien baseras på teori om distansarbete och CSCW. CSCW (Computer Supported Collaborative Work), även kallat datorstött samarbete på svenska är ett forskningsfält som innefattar datorbaserad teknik och hur denna teknik kan användas för att underlätta samarbetet mellan kollegor. CSCW kan även underlätta vid distansarbete då de inblandade drar nytta av datorbaserad teknik för att kunna samarbeta även när alla parter inte befinner sig på samma plats vid samma tidpunkt. I CSCW finns ett antal centrala aspekter; medvetenhet, artikulation, anpassning och tid och plats. Resultaten av denna studie visar att kunskapsarbetare upplever att produktiviteten i deras arbete generellt sett ökar vid distansarbete, de upplever färre störningsmoment, och att den största utmaningen för distansarbete är avsaknaden av sociala interaktioner.

Bakgrund: Företag blir alltmer beroende av sina medarbetare då organisationens värdeskapande process till stor del sker genom dem. Det är således viktigt att motivera, bibehålla och utveckla sina medarbetare. Tidigare studier om hur motivationen påverkas av distansarbete skiljer sig åt, där vissa menar att distansarbetet har en positiv inverkan på motivationen medan andra menar motsatsen. Innan Covid-19-pandemin har distansarbetet skett på en mer frivillig nivå men till följd av Covid-19-pandemin har många företag varit tvungna att införa det. Syfte och problemformulering: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur medarbetare upplever att motivationen påverkas av det påtvingade distansarbetet. Studiens problemformulering är “Hur upplever medarbetare som innan Covid-19-pandemin inte arbetade på distans samt medarbetare som innan Covid-19-pandemin arbetade deltid på distans att motivationen har påverkats av det påtvingade distansarbetet?” Litteraturgenomgång: I litteraturgenomgången presenteras teorier kring konceptet motivation där inre och yttre motivation samt amotivation behandlas. Även teorier kring distansarbetet presenteras där kommunikation och work life balance behandlas. Metod: Vid genomförandet av studien har forskarna i föreliggande rapport använt sig av en kvalitativ metod. För att samla in det empiriska materialet har forskarna använt sig av semistrukturerade intervjuer. Det har intervjuats fyra respondenter som innan Covid-19-pandemin inte arbetade på distans samt fyra respondenter som innan Covid-19-pandemin arbetade deltid på distans. Slutsats: Det har framgått att det påtvingade distansarbetets påverkan på motivationen är oberoende av ifall medarbetaren har en vana av distansarbete eller inte. Det framgår snarare att det är hur väl medarbetarens individuella behov uppfylls som avgör hur motivationen påverkas av det påtvingade distansarbetet. Background: Companies are becoming increasingly dependent on their employees, as the organization's value-creating process largely takes place through them. It is thus important to motivate, retain and develop the company's employees. Previous studies on how motivation is affected by teleworking differ, where some believe that telework has a positive effect on motivation while others believe the opposite. Before the Covid-19 pandemic, teleworking took place on a more voluntary level, but as a result of the Covid-19 pandemic, many companies have had to implement it. Purpose and research question: The purpose of the study is to increase the understanding of how employees feel that motivation is affected by the forced distance work. The study's research question is "How do employees who before the Covid-19 pandemic did not work remotely and employees who before the Covid-19 pandemic worked part-time remotely feel that motivation has been affected by the forced telework?" Literature review: The literature review presents theories about the concept of motivation, where internal and external motivation as well as amotivation are treated. Theories about telework are also presented where communication and work life balance are treated. Method: The researchers in the present study have used a qualitative method. To collect the empirical material, the researchers used semi-structured interviews. Four respondents who before the Covid-19 pandemic did not work remotely and four respondents who before the Covid-19 pandemic worked part-time remotely were interviewed. Conclusion: It has emerged that the impact of forced telework on motivation is independent of whether the employee has a habit of telework or not. It is rather clear that it is how well the employee's individual needs are met that determines how motivation is affected by the forced distance work.

Bakgrund: Banksektorn har en viktig funktion i dagens ekonomiska system, främst genom att erbjuda kapitalförsörjning vilket bidrar till ekonomisk tillväxt (Svenska bankföreningen, 2016). Konsekvensen av Corona pandemin har inneburit att flera företag och organisationer har tvingats stänga ner större delar av sina fysiska verksamheter, samt att anställda tvingats arbeta på distans. Vilket även drabbat Handelsbanken Linköping. De arbetar därför med hälften av personalstyrkan på distans för att följa restriktionerna och undvika smittspridning. Denna plötsliga omställning till distansläge har medfört flera olika utmaningar med bland annat kommunikationen, samarbetet och gemenskapen (Lepsinger, R. 2010). Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur Handelsbanken Linköping arbetar med ledarskap och styrningen för att få ett så effektivt distansarbete som möjligt. Samt undersöka vad ledarskapet och styrningen får för effekter på den sociala interaktionen, motivationen och prestationen hos de olika anställda inom Handelsbanken. Frågeställningarna: “Vad innebär styrning i allmänhet och styrning på Handelsbanken på distans i synnerhet?” “Hur jobbar ledningen med styrning och ledarskap på Handelsbanken Linköping, som tvingats arbeta på distans?” “Hur fungerar styrningen och ledarskapet, prestationsmässigt såväl som socialt inom Handelsbanken Linköping under distansläget?” Resultat & bidrag: Den här studien har resulterat i hur ledningen, på ett av Handelsbankens kontor, styrs och hur personalen fortsätter att bidra på distans. Ledningen på kontoret är överens om att distansarbetet har fungerat bra, prestationsmässigt och socialt, även om det har varit utmanande. Det har dessutom lett till flera nya insikter och ökad utveckling av socialt och tekniskt kapital. Medarbetarna upplever enligt enkäten att deras prestationen hos de själva är oförändrade och i teamen marginellt försämrad. Studien har även bidragit med olika insikter och varningstecken som organisationen kan ha i åtanke så som bland annat ”anställda upplever brist på tid för att utföra sitt arbete på distans”. Background: The banking sector has an important function in today's economic system, mainly by offering capital supply, which contributes to economic growth (Swedish Bankers' Association, 2016). The consequence of the Corona pandemic has meant that several companies and organizations have been forced to close larger parts of their physical operations, and that employees have been forced to work remotely, which also affected Handelsbanken Linköping. They therefore work with half of the staff at a distance to comply with the restrictions and avoid the spread of infection. This sudden transition to distance mode has led to several different challenges, including communication, cooperation and community (Lepsinger, R. 2010). The purpose: The purpose with this study is to investigate how Handelsbanken Linköping works with leadership and governance to get as efficient distance work as possible. As well as examining the effects of leadership and governance on the social interaction, motivation and performance of the various employees within Handelsbanken. The research questions: "What does management control in general mean and management control at Handelsbanken mean for telework in particular?" "How does the management work with governance and leadership at Handelsbanken Linköping, which has been forced to work remotely?" "How does governance and leadership work, both in terms of performance and socially within Handelsbanken Linköping during the distance situation?" Results & contributions: This study has resulted in how the management, at one of Handelsbanken's office, is managed and how the staff continues to contribute remotely. The management in the office agrees that the telework has worked well, in terms of performance and socially, even though it has been challenging. It has also led to several new insights and increased development of social and technical capital. According to the survey, the employees feel that their performance with themselves is unchanged and in the teams marginally deteriorated. The study has also contributed various insights and warning signs that the organization may have in mind, such as "employees experience a lack of time to perform their work remotely".

Bakgrund och problem: Till följd av Covid-19 pandemin så tvingades många företag att ställa om till distansarbete. I samband med detta har medarbetares och chefers möjlighet att interagera blivit lidande. Företagskultur kan definieras som ett företags gemensamma värderingar, åsikter och tankar. Kulturstyrningen finns då till för att styra och påverka dessa värderingar och åsikter så att de överensstämmer med de värderingar som chefer och ledning omfamnar och på så vis få önskvärt beteende från de anställda. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur företagskultur och kulturstyrningen har påverkats vid omställningen till distansarbete. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där en intervjustudie har legat till grunden för arbetet. I studien har tre olika bolag intervjuats och undersökts. En intervjuguide låg till grund för intervjuerna som var av en semistrukturerad karaktär. Slutsats: Omställningen till distansarbete har inte påverkat företagskulturen och kulturstyrningen i någon större grad. Detta beror främst på att företagskultur skapas och styrs på arbetsplatsen och där av har kulturen och styrningen av den blivit lidande. Då företagskulturen lättast styrs genom att ledare och ledningen föregår med gott exempel och agerar på det sätt som de vill att alla anställda ska agera på så är det svårt att styra kulten på distans. Övergången till distansarbete har också en tendens att tära på den befintliga kulturen inom organisationen. Detta beror främst på avsaknaden av sociala interaktioner och att kommunikation rent generellt blir lidande. Dessutom är avsaknaden av sådant som medarbetare förknippar med företaget något som tär på kulturen ytterligare. Background and problem: In the mist of the Covid-19 pandemic many companies have had to convert to teleworking. In connection with the transition, employees and managers' possibilities to interact have been limited. Corporate culture can be defined as a company's joint values, opinions and thoughts. Cultural control exists to affect and manage these values and opinions so that they correspond with the values of the managers and management so they can expect the desired behavior of the employee. Purpose: The purpose of this study is to evaluate how corporate culture and cultural control have been affected by the transition to remote work. Method: It is a qualitative study with semi structured interviews. In this study three different companies have been interviewed. The interviews have been structured around a constructed interview guide. Conclusion: The conversion to remote work has not had any major impact on the corporate culture and cultural control. This is because corporate culture first and foremost is managed and created at the workplace and therefore has the culture and the cultural control been harmed. Because corporate culture is most easily controlled via the managers and management's ability to lead by example and act the way they want the employees to act, it becomes hard when the work is constructed at home. The transition to remote work also has a tendency to to wear away the existing culture in the organization. This is because the lack of social interactions and communication generally suffer in this environment.

Syfte: Syftet är att studera hur sättet att kommunicera mellan chef och medarbetare påverkats, där flertalet anställda till följd av COVID-19 fått ställa om och arbeta på distans. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ enfallsstudie med tvärsnittsdesign, på ett finansbolag beläget i Västra Götaland. Frågeställningen besvaras genom analyser av data som samlats in genom personliga, semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultat: En mer relationsinriktad ledarskapsstil tenderar att skapa bättre förutsättningar för en bra kommunikation på distans, jämfört med den mer målinriktade ledarskapsstilen. Kommunikationsverktyg är väsentliga för distansarbete och de finns alltid tillgängliga för medarbetaren. Är de verktyg som används inte anpassade efter organisationens situation, påverkas flödet av kommunikation och således om det är envägs- eller tvåvägskommunikation. Däremot inser användaren i samband med distansarbete befintliga verktygs fulla potential. Arbete på distans ställer i grunden inte mycket högre krav på medarbetarna utöver att de ska kunna arbeta självständigt och jobba minst lika effektivt, samt att personen även ska kunna ta ett större eget ansvar. Sätten och möjligheterna att kommunicera begränsas på distans, vilket innebär att samtliga kontinuerligt arbetar gemensamt för att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Chefen har definitivt ett högre ansvar att leda en grupp när den är splittrad, det är inte enbart en persons ansvar att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Förslag till framtida studier: Rekommendationen är att studera flertalet organisationer som inte omfattas av samma lagkrav och där personalstyrkan varit densamma sedan omställningen till distansarbete. På så sätt går det jämföra skillnaden mellan organisationer där alla haft en god kommunikation redan innan omställningen. Genom en kvalitativ studie finns möjlighet att täcka in större antal medarbetare för att få annat perspektiv på hur hela organisationen betraktar kommunikation och återkoppling i ett ledarskap på distans. Purpose: The purpose is to study how the way to communicate between manager and employee is affected, where the majority of employees due to COVID-19 have had to adjust to the situation and telework. Method: The study is performed as a qualitative, cross-sectional designed single case study, at a financial company located in western Sweden. The questions for this study were answered through data analysis collected through personal, semi-structured interviews with supervisors and employees. Result: Human-oriented leadership tends to create better conditions for a well working communication in teleworking, compared to task-oriented leadership. The tools for working and communication are essential but also always available for the employee. If the tools in use are not adopted for the needs of the organization, the flow of the communication is affected and thus also the feedback. On the other hand the user during teleworking becomes more aware of the tools’ full potential. Teleworking basically doesn’t demand more of the employees other than being able to work independently and at least as efficiently, as well as taking more self responsibility. The ways and possibilities for communicating are limited while teleworking, which means that all involved continuously need to work mutually to obtain a well working communication. The manager definitely has a higher responsibility to manage a divided team but it’s not solely one person’s onus to obtain the communication. Suggestions for further studies: The recommendation is to study multiple organizations, which are not bound to the same legal requirements and where the staff has maintained the same since the conversion to teleworking. That way differences can be compared between organizations where a well functioning communication was established even before the conversion. Through a qualitative study there is a possibility to cover a greater number of employees with the objective of receiving a different perspective on how the entire organization considers communication and feedback during a telecommuting management.

Syftet med studien är att beskriva möjligheter och hinder för kunskapsutbyte blanddistansarbetare när kunskapsutbytet sker över digitala medier. Tio semistrukturerade intervjuergenomfördes med fem privatanställda och fem offentligt anställda. I intervjuerna fickrespondenterna dela med sig av sina upplevelser av digitala medier och kunskapsutbyte. Detempiriska materialet analyserades genom att använda media richness, närvaro i digitalinteraktion, formella och informella organiseringsprocesser, det strukturella perspektivet samtnätverksteori som teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att videosamtal lämpar sig bäst för överföring av mer komplex kunskap närkommunikation ansikte-mot-ansikte inte är möjlig. Telefon och chattar erbjuder snabbtillgång till kunskap som är lätt att tolka. Användandet av digitala medier ger större möjlighetför dokumentation av kunskap som är möjlig att samla, använda och dela vid senare tillfälle.Ett annat resultat är att formella strukturer med etablerade rutiner, uttalade roller,formaliserade möten och samarbeten möjliggör för kunskapsutbyten. Brist på strukturer somär anpassade efter distansarbete hindrar kunskapsutbyten. Informella sammanhang bär medsig störst möjlighet för kunskapsutbyte mellan kollegor med personliga relationer. Ökatansvar för kunskapsutbyte läggs på anställda när det finns en brist på formella strukturer ochutrymme för informella strukturer i den digitala interaktionen. The purpose of this study is to describe the possibilities and obstacles to knowledge sharingamong teleworkers when the knowledge sharing takes place through digital media. Ten semistructured interviews took place with five employees from the private sector and fiveemployees from the public sector. During the interviews the respondents shared theirexperience of digital media and knowledge sharing. In the analysis of the empirical materialthe theoretical perspectives of Media Richness Theory, Presence in MediatizedCommunication, formal and informal organization processes, the structural perspective andnetwork theory was used. The result shows that video calls are most suitable to transfer complex knowledge when faceto-face communication is not possible. Telephone calls and chats offers quick access toknowledge that is easy to interpret. The use of digital media provides greater opportunities fordocumentation of knowledge that is possible to collect, use and share at a later time. Anotherresult is that formal structures with established routines, pronounced roles, formalizedmeetings and collaborations enable the exchange of knowledge. A lack of structures adaptedfor teleworking is an obstacle to knowledge sharing. Informal contexts offer the greatestopportunity for knowledge sharing between colleagues with personal relationships. Anincreased responsibility for knowledge sharing is placed on employees when there is a lack offormal structures and space for informal structures in the digital interaction.

Titel: Motivationsskapande ledarskap på distans: En studie utifrån målvägsteorin Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Maria Wihlborg och Emilia Wästlund Handledare: Monika Wallmon Datum: 2022 - Juni Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett ledarperspektiv skapa förståelse för vilka ledarbeteenden och motivationstekniker som svenska ledare inom privat och offentlig sektor använder när distansarbete införts på arbetsplatsen. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt, vilket tar sig i uttryck i 10 semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien en deduktiv ansats som grundar sig i målvägsteorin, som är en motivationsteori inom ledarskapsområdet. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar på att relationen till gruppen är en framstående källa till motivation hos medarbetarna när arbetet sker på distans. Arbetet med att stärka relationen inom gruppen har sker ofta genom att använda kommunikationen som verktyg. Studien fastställer att det framstående ledarbeteendet inom privat sektor är det prestationsorienterade medan det deltagande är vanligast förekommande inom offentlig sektor. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad kunskap för hur ledare inom privat och offentlig sektor arbetar med motivation när arbetet sker på distans. Den privata sektorns prestationsorienterade ledarbeteende och den offentliga sektorns deltagande ledarbeteende visar på en markant skillnad mellan sektorernas ledarskap. Detta ger en ökad förståelse för hur de olika sektorerna leder organisationen när arbetet varit på distans. Studien har även gett insikter om vilka nytänkande strategier som kan tillämpas på en distanserad arbetsplats för att öka motivationen hos medarbetarna. Några av dessa strategier är att hålla möten utomhus, strukturerad kommunikation samt distansarbetesbingo. Förslag till fortsatt forskning: En intressant aspekt att undersöka är hur arbetet efter covid-19 pandemin hanterats, vilka lärdomar tar man med sig och vilka kommer rutiner kommer man gå tillbaka till? Utöver detta föreslår vi att man i en framtida studie kan använda sig av samma empiriska material men i stället utgå från motivationsteorin Self Determination Theory. Slutligen föreslår vi att vidare forskning på ämnet skulle kunnat beröra hur upplevelsen av arbetet förändrats när det skalats ner till dess kärna och även huruvida aktiviteten på arbetsmarknaden påverkats till följd av detta. Nyckelord: Målvägsteorin, Ledarskap, Distansarbete, Motivation, Privat sektor, Offentlig sektor. Title: Motivational leadership at teleworking: A study based on the path goal theory. Level: Final assignment for Bachelor’s degree in business administration Authors: Maria Wihlborg and Emilia Wästlund Supervisor: Monika Wallmon Date: 2022 - June Aim: The purpose of this study is to create an understanding from a leadership perspective of the leadership behaviors and motivational techniques that Swedish leaders in the private and public sector use when teleworking is introduced. Method: The study has a qualitative method, which is expressed by 10 semi-structured interviews. Furthermore, the study has a deductive approach based on the path goal theory, which is a motivation theory in the field of leadership. Result and conclusion: The results of the study show that the relationship with the group is a prominent source of motivation among employees during teleworking. The work of strengthening the relationship within the group has often been done by using communication as a tool. The study establishes that the prominent leadership behavior in the private sector is the achievement-oriented leadership behavior, while the participative leadership behavior is most common in the public sector. Contribution of the thesis: The study contributes with increased knowledge of how leaders in the private and public sector work with motivation when the work takes place at a distance. The achievement-oriented leadership behavior of the private sector, and the participative leadership behavior of the public sector show a marked difference between the leaderships of the sectors. This provides an increased understanding of how the various sectors lead the organization when the work has been at a distance. The study has also provided insights into which innovative strategies can be applied in a remote workplace to increase employee motivation. Some of these strategies are outdoor meetings, structured communication and telework bingo. Suggestions for further research: An interesting aspect to investigate is how the work after the covid-19 pandemic was handled, what lessons do you take with you and what routines will you go back to? In addition to this, we suggest that in a future study one can use the same empirical material but instead start from the motivation theory SDT - Self Determination Theory. Finally, we suggest that further research on the subject could have touched on how the experience of work changed when it was scaled down to its core and whether activity in the labor market was affected as a result. Keywords: Path goal theory, Leadership, Teleworking, Motivation, Private sector, Public sector.

Title: “After all, we are designed to be social beings” - A qualitative study on employees’experience of teleworking during the corona pandemic Authors: Anna Bengtsson & Liselotte Lundahl Abstract The aim of this study is to examine how employees in the white-collar sector experience their work situation during mandatory teleworking caused by the corona pandemic. The aim is to answer four questions concerning self-discipline, employer control, work requirements, decision-making space, social support and impact on well-being. The empirical material comprises semi-structured interviews with eight officials who share the experience ofteleworking. The theoretical framework includes Karasek's & Theorell's demand-control-support model and Foucault's theory of power. The results show that self-discipline varies and changes among the employees, with the exception of a few, who continue to have a high level of self-discipline. Great self-discipline is also required to maintain social relations during teleworking. Further, the results show a reduced level of employer's control; there was an uncertainty among the employees about the extent of the employer's supervision. The results also show increased demands for independence, self-determination and decision-making space. There are experiences of reduced decision-making space in connection with difficulties in getting help from colleagues during remote work. Social support has decreased during teleworking, which also affects well-being.The main reason for reduced well-being is the feeling of loneliness and isolation. The conclusions are that teleworking primarily changes communication from being personal to becoming work-related during the corona pandemic. Furthermore, it appears that digital gatherings cannot replace the physical ones. Keywords: Krav, Kontroll, Stöd, Självdisciplin, Teleworking, Telecommuting, Distansarbete,Covid-19, Job demands, Self-control, Self-discipline, Emotional support, Wellbeing, Flexiblework. Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare inom tjänstemannasektorn upplever sin arbetssituation under tvingande distansarbete orsakat av coronapandemin. Syftet är att besvara fyra frågeställningar om självdisciplin, arbetsgivarens kontroll, arbetskrav ochbeslutsutrymme, socialt stöd samt påverkan på välbefinnande. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta tjänstemän som delar med sig av sina upplevelser. Det teoretiska ramverket innefattar Karaseks & Theorells krav-kontroll-stöd-modell och Foucaults maktteori.Resultaten visar att självdisciplinen varierar och förändras hos informanterna med undantag av ett fåtal som har fortsatt hög självdisciplin. En hög självdisciplin krävs även för att bibehålla de sociala relationerna under distansarbetet. Resultaten visar en minskad kontroll från arbetsgivaren. Dock råder en osäkerhet kring omfattningen av arbetsgivarens övervakning. Resultaten visar ökade krav på självständighet och självbestämmande och ökat beslutsutrymme. Likväl framkommer upplevelser av minskat beslutsutrymme i samband med svårigheter att få hjälp från kollegor under distansarbetet. Det sociala stödet har minskat under distansarbetet, vilket även påverkar välbefinnandet i någon form. Den främsta orsaken till minskat välbefinnande är känslan av ensamhet och isolering. Slutsatserna blir att distansarbetet under särskilda omständigheter framför allt förändrar kommunikationen från att vara personlig till att bli arbetsrelaterad under coronapandemin. Vidare framkommer att digitala sammankomster inte kan ersätta de fysiska. Sökord: Krav, Kontroll, Stöd, Självdisciplin, Teleworking, Telecommuting, Distansarbete,Covid-19, Job demands, Self control, Self discipline, Emotional support, Wellbeing, Flexiblework.

Bakgrund: Det svenska samhället har historiskt sett genomgått stora förändringar där utvecklingen präglats av fyra industriella revolutioner. På senare tid har ny teknik som internet, webbkamera och uppkoppling varit av stor vikt och bidragit till nya möjligheter för företagen. Det första fallet av covid19 rapporterades i december 2019 och blev startskottet på en pandemi. Sverige presenterade restriktioner kring covid-19 i mars 2020 där företagen uppmanas till distansarbete. Restriktionerna har visat löna sig då statistik från SCB, hösten 2020, visade att en av tre svenskar arbetade hemifrån. Hur omständigheterna kring covid-19 har påverkat företagets interna styrsystem framgår dock inte och är således något studien ämnar förklara. Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att förklara hur styrsystemets funktionalitet uppfattas av anställda under distansarbete till följd av restriktioner kring covid-19 i Sverige. Hur har styrsystemets funktionalitet påverkats efter kravet om utökat distansarbete? Metod: Denna kvantitativa tvärsnittsstudie grundades i en enkät som riktar sig till anställda som varit med i omställningen till distansarbete. Enkäten är uppbyggd utifrån studiens fem områden; handlingsstyrning, kulturell styrning, personalstyrning, resultatstyrning och prestation. Resultat: Studien resulterade i ett statistiskt signifikant positivt samband för anställdas uppfattning av kulturell styrning och distansarbete. För styrformen resultatstyrning framkom att en av delhypoteserna visade statistiskt signifikant positivt samband angående förståelse av förväntade resultat och distansarbete. För resterande styrformer har inga statistiskt signifikanta samband påvisats och därmed kan inga ytterligare slutsatser dras Background: The Swedish society has historically undergone major changes where the development has been characterized by four industrial revolutions. In recent times, new technology such as the internet, webcam and connection have been of great importance and contributed to new opportunities for companies. The first case of covid-19 was reported in December 2019 and was the start of a pandemic. Sweden presented restrictions on covid-19 in March 2020, where companies are encouraged to work remotely. The restrictions have proven to pay off when statistics from SCB, in the autumn of 2020, showed that one in three Swedes work from home. However, it is not clear how the circumstances surrounding covid-19 have affected the company's internal management control system and is thus something the study intends to explain. Purpose and research question: The purpose of this study is to explain how the functionality of the control system is perceived by employees during telework as a result of restrictions on covid-19 in Sweden. How has the function of management control systems been affected by teleworking? Methodology: This quantitative cross-sectional study was based on a questionnaire aimed at employees who had been involved in the transition to telework. The questionnaire is structured based on the study's five areas: action control, cultural control, personnel control, result control and performance. Result: The study resulted in a statistically significant positive correlation for employees' perceptions of cultural control and teleworking. For the control system, result control, it emerged that one of the sub-hypotheses showed a statistically significant positive correlation regarding understanding of expected results and teleworking. For remaining control systems, no statistically significant correlation has been demonstrated and thus no further conclusions can be drawn.

Studiens syfte är att frambringa en ökad förståelse kring chefers informationsinsamling under distansarbete genom en jämförelse mellan två chefsgrupper inom olika verksamhetsområden. Chefsgrupperna utgörs av dels chefer inom produktionsledning och chefer i en administrativ ledning. Intentionen med en jämförande studie är att åskådliggöra skillnader i vilka alternativa tillvägagångssätt chefsgrupperna tillämpar i informationsinsamlingen under distansarbete. Tidigare forskning har avhandlat grunderna i chefsarbete samt chefsarbete på distans. Den aktuella studien fokuserar på chefsarbete under distansarbete via en jämförande karaktär där studien identifierat ett aktuellt forskningsgap. En jämförande studie är relevant för att åskådliggöra hur chefsgrupperna agerat vid omställningen mot distansarbete eftersom arbetet vanligtvis inte utförts på distans tidigare. Eftersom cheferna arbetar inom olika verksamhetsområden är det av intresse att belysa vilka skillnader som kan utläsas mellan grupperna. Studien tar sin utgångspunkt i den deduktiva ansatsen via kvalitativa intervjuer utförda med åtta stycken chefer inom olika företag fördelade på två chefsgrupper. Resultatet påvisar att det existerar skillnader i tillvägagångssätten kring informationsinsamling för de olika cheferna. Från cheferna i produktionsledning kan urskiljas att ett delegerat arbetssätt varit ett genomgående förekommande tillvägagångssätt vilket effektiviserat informationsflödena och informationsinsamlingen inom organisationerna. En tydlig distinktion gentemot chefer inom den administrativa chefsgruppen är att cheferna inom den senare kategorin anammat ett större fokus på att utforma procedurer för att göra den digitala mötesformen mer effektiv och välfungerande. Anledningen är att det digitala formatet utgör det huvudsakliga forumet för att delge och samla in information under distansarbete. Skillnaden i tillvägagångssätt utgörs av de underordnades roll och arbetsuppgifter inom organisationerna. Eftersom de anställda som lyder under produktionsledningen fortsättningsvis behövt befinna sig fysiskt på arbetsplatsen för att upprätthålla verksamheten har cheferna modifierat ett arbetssätt anpassat efter förutsättningarna. Inom den administrativa gruppen har både chefer och anställda möjlighet att bedriva arbetet från distans vilket ställt krav på cheferna att finna effektiva tillvägagångssätt kopplat till digitala kommunikationsverktyg för att skapa förutsättningar att kunna samla in information om verksamheten. The purpose of the study is to generate an increased understanding of managers' information gathering during telework through a comparison between two management groups in different business areas. The management groups consist of managers within operations management and managers in administrative management. The intention of a compared study is to visualize differences in which alternative approaches the management groups apply in the information gathering during teleworking. Previous research has discussed the premises of managerial work and managerial work during telework. The current study focuses on managerial work during telework via a comparison where the study identified a current research gap. A comparative study is essential to illustrate how the management groups have acted in the transition to telework, as the work has usually not been performed remotely before. Since the managers work in different areas of activity it is interesting to highlight the differences that can be read between the groups. The study is based on the deductive approach via qualitative interviews accomplished with eight managers in different companies divided into two management groups. The results show that there are differences in the approaches to information gathering for the various managers. In operations management it can be distinguished that a delegated method has been a common procedure, which has streamlined the information flows and information gathering within the organizations. An explicit distinction towards managers within the administrative management group is that the managers within the latter category have adopted a considerable focus on forming procedures to make the digital form of meeting more efficient and well-functioning. The reason is that digital communication is the main forum för communicating and gathering information during telework. The difference in approach consists of the role and tasks of the subordinates within the organization. As the employees who are under the operations management continued to need to be physically at the workplace to maintain the business, managers have modified a way of working adapted to the conditions. Within the administrative group both managers and employees have the opportunity to conduct the work remotely, which requires managers to find effective procedures linked to digital communication tools to create conditions for being able to gather information about the organization.

Förändringar i organisationer kan ske både externt och internt, snabbt eller långsiktigt. När pandemin med COVID-19 slog till under våren 2020 så tvingades många organisationer att snabbt ändra sina arbetssätt genom att låta sina medarbetare arbeta på distans för att minska smittspridningen. När tiden inte finns för att förbereda medarbetarna för en förändring kan det ge negativa konsekvenser på organisationskulturen. Det är därför av stor vikt att organisationerna arbetar med förändringen och den nya kommunikationen, både för att skapa sig en egen förståelse för hur kulturen ska uppehållas på distans samt hur den mottas av medarbetarna. Forskning visar att en god organisationskultur med alla dess involverade delar, ökar den anställdes trivsel och motivation, vilket leder vidare till en framgångsrik organisation. Med vårt syfte, att undersöka hur det tvingande distansarbetet kan påverka organisationers kultur och om det går att urskilja några specifika framgångsfaktorer för ett positivt arbetsklimat, skapades en kvalitativ studie där 87 personer svarade på ett digitalt frågeformulär med öppna frågor. Genom denna metod fångades respondenternas uppfattning och erfarenheter gällande deras upplevda situation vid tvingande distansarbete. Empirin tolkades sedan och analyserades med stöd av en teoretisk referensram samt tidigare forskning inom området där organisationskultur, organisationsförändring och kommunikation berörs. Genom detta kunde vi svara på syftet och konstatera att tvingande distansarbete har stor påverkan på kulturen, utifrån antagandet att kultur förändras av externa/interna händelser, organisationsförändringar samt sättet vi kommunicerar på. Vi har även identifierat framgångsfaktorer för ett positivt arbetsklimat, vilka är att ge medarbetarna friheten att själva planera sin tid och arbete samt att tillhandahålla flertalet kommunikationskanaler. Changes in organizations can take place both externally and internally, quickly or in the long term. When the pandemic with COVID-19 struck in the spring of 2020, many organizations were forced to quickly change their working methods by letting their employees work remotely to reduce the spread of infection. When there is no time to prepare employees for a change, it can have negative consequences on the organizational culture. It is therefore of great importance that the organizations work on change and the new communication, both to create their own understanding of how the culture is to be maintained at a distance and how it is received by the employees. Research shows that a good organizational culture, with all its involved parts, increases the employee's well-being and motivation, which in turn leads to a successful organization. With the aim, to investigate how mandatory telework can affect the culture of organizations and whether it is possible to distinguish some specific success factors for a positive work climate, a qualitative study was created where 87 people answered a digital questionnaire with open-ended questions. This method captured the respondents´perceptions and experiences regarding their perceived situation during compulsory teleworking. The empiric was then interpreted and analyzed on the basis of a theoretical frame of reference as well as previous research in the field where organizational culture, organizational change and communication are touched upon. Through this, we were able to respond to the purpose and state that compelling telework has a great impact on culture, based on the assumption that organizational culture is changed by external/internal events, organizational changes and the way we communicate. We have also identified success factors for a positive work climate, which are to give employees the freedom to plan their time and work themselves and to provide a range of communication channels.

Bakgrund Under år 2020 drabbades världen av Covid-19-pandemin. Många företag fick i och med detta rekommendationer att arbeta på distans (FHM, 2020). Detta har inneburit att team har övergått till att bli virtuella team och kontorsarbete har övergått till att bli distansarbete. Chefers ledarskap sattes nu inför utmaningar att kunna hantera den nya situationen och att utöva ledarskap på distans. Situationen har gjort att cheferna fått ändra sitt ledarskap till att likna ett situationsanpassat ledarskap. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur en chefs ledarskap har förändrats med tiden, men främst förändringar som uppstått när Covid-19 drabbade världen. Studien undersöker hur ledare utövar sitt ledarskap i virtuella team på distans. Den har även belyst medarbetarnas syn på förändringen i chefens ledarskap. I studien har företrädesvis frågor ställts om ledarskapets förändring när det gäller: Hur övergång, kommunikation och samspel förändrats i ledarskapet i det virtuella teamet. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes med nio olika chefer från olika företag och branscher. Enkäterna utfördes av 32 medarbetare för att komplettera intervjuerna. Resultat Utifrån det empiriska resultatet kunde studiens författare se att övergången till distansarbete har varit väldigt olika för cheferna. Cheferna hade fått göra en anpassning i sitt ledarskap efter situationen de befann sig i. Cheferna hade alla satts på prov i sitt ledarskap för att anpassa sig efter den nya situationen och miljön, det som främst var skillnaden som cheferna upplevde är kontakten till sina medarbetare. Slutsatser Sammanfattningsvis har ledarskapet varit mer stödjande än styrande. Eftersom alla organisationer ser olika ut har de stått inför olika utmaningar beroende på deras situation. Studien visar på att ett mer stödjande beteende använts generellt. Det har vid några tillfällen visat sig att en styrande ledarstil har varit användbar men det går inte att säga vilken ledarstil som är bäst anpassad för team som går över till virtuella team under en pandemi eftersom alla organisationer står inför olika situationer och utmaningar. Background In 2020, the world was affected by the COVID-19-pandemic. As a result, many companies were recommended to work remotely (FHM, 2020). This has meant that teams have transitioned to becoming virtual teams and office work has transitioned to teleworking. Managers' leadership has faced challenges in being able to handle the new situation and to exercise leadership remotely. The situation has led managers to change their leadership to resemble situational leadership. Purpose The purpose of the study is to create an understanding of how a manager's leadership has changed over time, but mainly changes that occurred when Covid-19 hit the world. The study examines how leaders exercise their leadership in virtual teams at a distance. It has also highlighted employees' views on the change in the manager's leadership. Method The study is based on a qualitative method with interviews and surveys. The interviews were conducted with nine different managers from different companies and industries. The surveys were conducted by 32 employees to complete the interviews. Result Based on the empirical results, the researchers were able to see to the study that the transition to teleworking has been very different for managers. The managers had had to adapt their leadership to the situation they were in. The managers had all been put to the test in their leadership to adapt to the new situation and the environment, which was mainly the difference that the managers experienced is the contact with their employees. Conclusions In conclusion, leadership has been more supportive than governing. Because all organizations look different, they have faced different challenges depending on their situation. The study shows that more supportive behaviour has been used in general. It has been shown on a few occasions that a governing leadership style has been useful, but it is not possible to say which leadership style is best suited for teams that transition to virtual teams during a pandemic because all organizations face different situations and challenges.