Search

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som är vanligt förekommande i olika vårdkontext, vilken kan förekomma med eller utan samsjuklighet. Stigmatiseringen av personer med fetma förekommer bland annat i media, på arbetsplatser och i vårdsammanhang. Sjuksköterskor kommer frekvent att vårda denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med fetma. Metod: Kvalitativ litteraturstudie i form av manifest innehållsanalys av nio vetenskapliga artiklar med induktiv ansats. Resultat: Sex slutkategorier sammanställer resultatet: Att ta på sig eller avsäga sig ansvar; Det är svårt att närma sig ett tabubelagt ämne; Adekvata resurser för god vård och omvårdnad saknas; Kompetens – vikten av din egen och behovet av andras; Den egna kroppen som hinder eller resurs; och Konflikterande känslor måste hanteras för att kunna utföra god vård och omvårdnad. Slutsats: Att vårda patienter med fetma präglades för sjuksköterskan av bristande resurser, bristande kompetens, konflikterande känslor inför patienten och rädsla att närma sig ämnet. Sjuksköterskans egen kroppskonstitution var en betydande faktor i mötet med patienter med fetma.

I denna uppsats undersöks hur ordklassen pronomen beskrivs i läromedel i svenska för årskurserna 7, 8 och 9. Studien har genomförts genom närläsning av fem olika läromedel, varav tre är tryckta läroböcker och två är digitala läromedel. Resultatet visar att det finns skillnader mellan läromedlen avseende hur många grupper pronomen som tas upp samt avseende hur kortfattad eller utförlig beskrivningen av de olika grupperna är. Det finns även olika uppfattningar avseende den grammatiska bedömningen när det gäller vilka ord som tillhör gruppen reflexiva pronomen. De skillnader som har konstaterats tyder sammanfattningsvis på att det inte finns en samsyn mellan olika läromedelsförfattare avseende hur ordklassen pronomen ska beskrivas i läromedlen.

The aim of this study was to contribute knowledge about the aspects of the change process Swedish soldiers experienced in the services of foreign armies during the 20th century. The research questions focused on how the soldiers described the change before, during and after combat. The theoretical framework used was Samuel Hyne‟s personal narrative theory that is presented in his work The Soldier’s Tale. The study used a qualitative method where the data consisted of five published books by swedes that have experienced combat firsthand and later publish works regarding that matter. The results showed that the soldiers first experience with death, either that of friend or foe has had an impact on their lives. Another finding based on Hynes‟ work has been how the technical advances of weaponry such as machine guns and artillery during the First World War have gone on to impact other later conflicts during the 20th century.

Sveriges kanondebatt har tagit ny fart efter att Tidöpartierna gått ut med att de vill introducera en svensk kulturkanon som ska användas i skolan. En kulturkanon som inkluderar litteratur kan vara användbart för lärare i sin planering av undervisningsmomentet litteraturhistoria då skolans centrala styrdokument inte bidrar med tillräcklig information. Tidigare forskning visar däremot på att lärare är splittrade mellan att föredra strukturen som en fastställd kanon ger och friheten utan en. Utan en fastställd kanon kan lärare fortfarande söka sig till läroböcker i sin planering av undervisning. Denna uppsats utreder ifall de svenska läroböckerna ämnade för kursen Svenska 2 på gymnasiet redan framställer en kanon. Metoden uppsatsen använder sig av är innehållsanalys för att ta fram vilka författare som inkluderas i svenska läroböcker. En anpassning av Niklas Ammerts analysmodell för framställning av innehåll i läroböcker används för att analysera de framtagna författarna. Resultatet av analyserna visar att svenska läroböcker förmedlar en skönlitterär kanon inom litteraturhistoria som innehåller en övervägande andel män och är eurocentrerad. Av de svenska författarna som inkluderas i denna kanon kan man däremot dra slutsatsen att det råder jämställdhet mellan könen.

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar förmågan att läsa en text och samtidigt förstå den. Det är en central förmåga, både i skol- och undervisningssammanhang men också inom vardagliga och yrkesmässiga kontexter. Att kunna tolka och förstå skriven text är en grundläggande förutsättning för att vara en del av det moderna samhället där texter förekommer kontinuerligt i olika utsträckning och sammanhang. Föreliggande kunskapsöversikt syftar till att undersöka vad forskning framställer om läsförståelseutveckling inom svenskämnet för årskurs 3–6, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelseutveckling. För att uppfylla syftet med översikten är två frågeställningar formulerade. Vad kännetecknar forskning om läsförståelseutveckling inom ramen för svenskämnet i årskurs 3–6? Vilka faktorer fastslår forskningen kan påverka elevers läsförståelseutveckling? För att besvara översiktens frågeställningar har ett urval av nio artiklar och en avhandling samlats in genom en systematisk litteratursökning i olika databaser. Urvalsprocessen genomfördes stegvis med noggrant utvalda urvalskriterier för att möta översiktens syfte. Forskningen, som behandlar empiriskt material, har kartlagts utifrån dess respektive syften, metoder och resultat och därefter analyserats baserat på vilken frågeställning de besvarar. Forskningen som inkluderats i översikten påvisar att läsförståelseutveckling bland elever i årskurs 3–6, är beroende av en kompetent lärare som använder adekvat undervisningsmetodik inom läsförståelse. Därtill visar forskningen att elevers läsförståelseförmåga kan påverkas av flera olika faktorer, däribland socioekonomisk bakgrund, förkunskaper, första respektive andraspråk, tidiga läsinsatser och genus.

I vår inledande studie, Läsfrämjande undervisning i gymnasieskolan (2023), genomförde vi en systematisk litteraturstudie om läsfrämjande undervisning och fann att högläsning för gymnasieåldern inte är lika vanligt förekommande som andra läsmetoder. Denna observation väckte vår nyfikenhet och ledde oss till beslutet att med en kvalitativ ansats undersöka hur svensklärare ser på högläsning i sin undervisning på gymnasiet och hur de relaterar sin syn till sina undervisningsmetoder. Vi valde att genomföra individuella semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lärare inom gymnasieskolan. Utifrån nio frågor om högläsning och läsning träffade vi lärarna individuellt under cirka 30 minuter. Efter intervjuerna har vi transkriberat och analyserat inspelningarna. Vi kategoriserade och sammanställde sedan intervjuerna för att bättre förstå lärarnas synpunkter och tillvägagångssätt. Alla de intervjuade lärarna säger sig använda högläsning som en metod i sina klasser. Lärarna anser att högläsning främjar läsförståelsen, men också att det är en metod som lugnar klassen, och skapar en gemenskap. Högläsning ses som en social aktivitet som stärker lärandet och det framkom att svenskämnet också kan ses som ett hantverksämne vilket lärs ut bäst genom att praktisera det tillsammans genom högläsning.

Mot bakgrund av svenska ungdomars sjunkande intresse för att läsa och försämrade läsförmågor som mätningar under det senaste decenniet visar, har grundskolan en stor utmaning i att främja elevers läsning. För att elever ska vilja läsa mer är den lustfyllda upplevelsen av läsning av stor betydelse och något som svensklärare enligt styrdokumenten ska arbeta med att främja. Huruvida svensklärare har de förutsättningar som krävs för att framgångsrikt kunna främja sina elevers läslust finns emellertid knapphändigt med kunskap om. Denna studie syftar därför till att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter som svensklärare har av arbetet med att främja läslust. Studiens undersökningsområde avgränsas till svensklärare som arbetar i grundskolans årskurs 7–9. Undersökningen utgår från följande forskningsfrågor: “Hur beskriver svensklärare sitt arbete med att främja elevers läslust genom sin undervisning?”, “Vad anser svensklärare vara av vikt för att läslusten ska kunna främjas?” och “Vilka utmaningar upplever svensklärare att de möter i sin strävan efter att främja elevers läslust?”. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod valts där sju svensklärare som undervisar i årskurs 7–9 har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med konventionell innehållsanalys som metod. Därefter har resultatet av analysen diskuterats i förhållande till tidigare forskning om vad som främjar elevers läslust och även tolkats med hjälp av självbestämmande teorin där människans tre grundläggande behov av autonomi, kompetens och samhörighet behöver tillgodoses för att en aktivitet ska upplevas lustfylld och den inre motivationen stärkas. Resultatet av studien visar att svensklärare arbetar på varierande sätt med att främja elevers läslust i årskurs 7–9. De undervisningsmetoder som lärarna menar ska främja läslust är framförallt att matcha elever med texter, att hjälpa elever att förstå och komma in i texter, att samtala om in

De nationella proven används dels för att mäta elevers kunskaper, dels som material i undervisningen och som stöd när skolans styrdokument ska tolkas och praktiseras. Proven som används i undervisningen är dock gamla och konstruerade under en läroplan som nu finns i reviderad version. I och med detta undersöks i denna studie huruvida ett äldre nationellt prov fortfarande är relevant att använda och om det stämmer överens med nuvarande kursplan för svenska i grundskolan. Centralt i undersökningen är teorier om läsprocesser, vilka det nationella provets läsdel baseras på, samt litterära kompetenser, vilka beskriver hur läsningens bärande komponenter samverkar med varandra i ett didaktiskt perspektiv. Analysen är kvalitativ i och med att formuleringar i kursplan och prov tolkas med hänsyn tagen till ovan nämnda teorier. Även kvantitativa element används i arbetet i och med att fördelningen mellan olika processer och kompetenser är av intresse att undersöka. Resultatet visar att det nationella provet till övervägande del stämmer överens med både föregående och rådande kursplan. Gällande läsprocesser förekommer främst förstå i det nationella provet och av de litterära kompetenserna delar performanskompetens och literary transferkompetens på utrymmet medan den konstitutionella kompetensen ges minst plats. I och med detta kan det vara lämpligt att använda nationella prov i undervisningen, men viss försiktighet bör beaktas då proven kan genomgå förändringar i framtiden.

Rapporten "Språk på webben 2022 – flerspråkig information på kommunernas webbplatser" beskriver resultaten från en kartläggning av flerspråkig information på svenska kommuners webbplatser som genomfördes 2022 av myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof). Dessa jämförs med resultat från två tidigare kartläggningar som genomfördes 2012 och 2017. Bortsett från en minskning gällande svenskt teckenspråk pekar undersökningens resultat mot ökad tillgänglighet till flerspråkig information på kommuners webbplatser. Kartläggningen är en del i Isofs arbete med att bevaka och följa utvecklingen av olika språk i Sverige, och belyser ett antal frågor kring den flerspråkiga tillgängligheten i offentlig verksamhet i Sverige. Den ger även en inblick i samspelet mellan språk och ett föränderligt samhälle.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett akut och traumatiskt tillstånd där cirkulationen i kroppen upphör på grund av att hjärtat har slutat slå. Vid hjärtstopp är sjuksköterskor ofta först på plats och börjar återupplivning. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av återupplivning vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design. 10 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fyra kategorier identifierades genom analysen: Att struktur och ordning ökar kvalitén vid HLR, att känna sig stressad och osäker under hjärtstopp, att ta hänsyn till patientens behov och fria vilja under HLR och att anhörigas närvaro påverkar under HLR. Slutsats: Resultatet från denna studie beskriver att sjuksköterskor upplever återupplivning som påfrestande. Sjuksköterskor kan exempelvis behöva stöd i form av debriefing eller samtal efter återupplivning.

Denna studie syftar till att jämföra vilka förväntningar som ställs på läsaren i läroböcker skrivna för elever på studie- respektive yrkesförberedande program, inom kursen Svenska 1 och ämnesområdet skönlitteratur. Med förväntningar avser vi de modelläsare som läroböckerna tycks vara skrivna för, samt de litterära kompetenser som modelläsaren förutsätts besitta. I läroböcker för studieförberedande program framträder en skönlitterär och/eller analytisk modelläsare, som i första hand förutsätter och eftersträvar performanskompetens. I läroböcker för yrkesförberedande program framträder en multimodal, kreativ och analytiskt tolkande modelläsare, som i första hand förutsätter och eftersträvar literary transfer-kompetens. Denna övervikt på en av tre delkompetenser signalerar att det finns en obalans mellan den littera kompetensens tre poler, men också att man förutsätter och eftersträvar olika delkompetenser i läroböcker för studie- respektive yrkesförberedande program. Det innebär att modelläsaren i läroböcker för både studie- och yrkesförberedande program går miste om möjligheten att uppnå balans mellan de tre polerna för att räknas som litterärt kompetent i alla avseenden. Resultatet pekar på att läroböckerna för studieförberedande program motsvarar svenskämnets syfte i högre grad än läroböckerna för yrkesförberedande program och att läsaren i läroböcker för studieförberedande program får förutsättningar att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för de högre betygskriterierna medan läsaren i läroböcker för yrkesförberedande program får förutsättningar att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för de lägre betygskriterierna. Utifrån detta drar vi slutsatsen att läroböcker skrivna för studie- respektive yrkesförberedande program kan motarbeta likvärdigheten i stället för att öka den, om de inte används på ett kritiskt medvetet sätt. I enlighet med tidigare forskning menar vi att detta riskerar att öka kunskapsklyftorna mellan elever på studie- och yrkesförbereda

Tidigare forskning har visat att både gymnasieelever och universitetsstudenter har svårt för att referera. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur elever i två läroboksserier för svenska på gymnasiet stöttas i att lära sig att referera på ett vetenskapligt sätt, samt hur de förbereds för skrivande av vetenskaplig karaktär i Svenska 3, där referat ingår som en viktig del. Läroboksserierna Metafor och Punkt undersöks genom en tematisk analys, dels med deduktiv ansats, för att identifiera aspekter av referat- och referenshantering och vilken syn på referathantering som förmedlas, dels med abduktiv ansats vid identifieringen av den stöttning som erbjuds vid inlärningen av referat- och referenshantering. Resultatet visar att delkompetenserna referat- och referenshantering och citering som bygger upp den vetenskapliga källanvändningen återfinns i Metaforserien och inlärningen av dessa stöttas med exempeltexter, konkreta exempel och checklistor, medan delkompetensen positionering inte förklaras alls. I läroboksserien Punkt återfinns däremot alla tre delkompetenser och inlärningen av dessa stöttas främst i form av exempeltexter, konkreta exempel och sammanfattningar. I båda läroboksserierna ses referathantering som en sammanfattning av en källas idéinnehåll. I läroboksserien Punkt förmedlas också ett synsätt där referathantering förstås som att en källas idéinnehåll relateras till ett annat idéinnehåll, vilket inte förmedlas i Metafor. Av denna undersökning dras slutsatserna att elever förbereds väl för skrivandet av vetenskaplig karaktär i Svenska 3 där referat ingår som en viktig del, eftersom referens- och referathantering berörs i läroböckerna för Svenska 1, 2 och 3. Däremot erbjuds en sämre förberedelse för det vetenskapliga skrivandet i vidare studier. Detta då delkompetensen positionering, som krävs för vetenskaplig referathantering, inte förklaras i båda läroboksserierna och då ingen av läroböckerna förmedlar en syn på referat som en del av en ve

Denna uppsats analyserar de tre svenska samtida romanerna Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, Dina händer var fulla av liv av Suad Ali och Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad. Analysen görs utifrån genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Detta för att synliggöra hur etnicitet, kultur och genus framställs i romanerna. Syftet med detta är att demonstrera hur litteraturanalyser kan användas för att förankra gymnasieskolans värdegrundsarbete i svenskämnet. Skönlitteraturen blir en plattform för att diskutera ämnen som kan vara svåra att angripa. Genom att skönlitteratur både kan skapa distans och närhet till det lästa kan det både assistera lärare i att arbeta med etnicitets, kultur och genusfrågor, samt engagera elever att diskutera dessa frågor. Studien använder sig av den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys som gör det möjligt att analysera språket och maktstrukturer i romanerna. Norman Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har också använts, vilket sätter texten i centrum och kopplar den sedan till textproduktion och textkonsumtion. De teorier som använts är genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Teorierna har synliggjort hur romanerna framställer etnicitet, kultur och genus. Att analysera romanerna på detta sätt har möjliggjort att göra djupgående analyser i dem för att sedan sätta romanerna i kontexterna svenskämnet och gymnasieskolans värdegrund. Resultatet av analysen är att olika kulturer i romanerna har styrkor och svagheter som bör diskuteras i svenskklassrummet. Det finns också etnicitetsstereotyper som behöver synliggöras för att alla i skolan ska kunna känna sig inkluderade och bli bemött utifrån sin identitet i stället för sin etnicitet. Resultatet visar också att kvinnor och män bemöts utifrån stereotypiska förväntningar som finns för respektive kön och att genus således är ett resultat av sociala konstruktioner som ingår i olika diskurser. Skönlitteratur kan således vara ett verktyg för lärare o

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av kraftuttryck i skriftspråk, formellt talspråk, och informellt talspråk i svenska och hur fördelning av svordomar och eufemismer ser ut i dessa olika grader av formalitet. Uppsatsen består av en korpusstudie. Resultatet visar att det sker en ökning av användningen av kraftuttryck från ca 0,006% i skriftspråk, till 0,02% i formellt talspråk, och till 0,09% i informellt talspråk. Resultaten visar även att fördelningen mellan svordomar och eufemismer var 80/20% i alla graderna av formalitet. Man kan genom denna uppsats dra slutsatsen att vi använder mer kraftuttryck desto mer informell situation är och vi föredrar generellt att använda svordomar över eufemismer.

Läsförståelse är en grundläggande förmåga i dagens informationssamhälle, och det läggs stor vikt vid att denna förmåga ska utvecklas under skolgången. Denna studie undersöker lärares inställning till läsförståelse och hur läsförståelsestrategier tillhandahålls elever i olika ämnesklassrum, med utgångspunkt i svenskämnet. Det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella och metakognitiva perspektivet, som båda lägger fokus vid stödstrukturer som stöttar elever i deras inlärningsprocess. Genom enskilda intervjuer jämförs olika lärares resonemang och handlingar i förhållande till läsförståelseutveckling, med fokus på läsförståelsestrategier. Forskningsfältet inom detta område visar på ett behov av arbete med läsförståelsestrategier i alla olika ämnen där elever möter text. Denna studie tar avstamp i detta genom att öka kunskapen om lärares olika uppfattningar och medvetna handlingar och avslutas med förslag på vidare forskning samt slutsatser kring lärares olika utsagor. Resultatet av studien visar att explicit undervisning och medveten utveckling av elevers läsförståelse är vanligare hos lärare som bland annat undervisar i svenska. Samtliga informanter uttrycker dock ett behov av den typen av undervisning i alla ämnen, men besitter inte motivation att genomföra det av olika skäl.

The purpose of this study is to investigate if middle school teachers tend to use reading strategies whilst teaching and their perceptions of the subject and how they interpret the concept of reading strategies. This is done as several studies have shown that pupils get progressively worse results when it comes to reading comprehension and a factor that has been shown to have a positive impact on this is reading strategies. To find out how teachers approach reading strategies, the method of personal interviews is used to get nuanced answers, meaning that this is a qualitative study. The results of the study have thereafter been analyzed in accordance with previous research and the applied theory; the sociocultural perspective. The results reveals that the teachers who have been interviewed share the same opinion regarding reading strategies and its importance for reading comprehension. It also shows that this should be taught as due to its important purpose and how it acts as a tool when learning how to interpret different texts. The teachers' perception of the concept ‘reading strategies’ is that it is a tool that helps students figure out the content of texts. However, there is an underlying uncertainty among the teachers regarding the meaning of the word. The conclusion is that reading strategies are something that should be used in teaching as it is a tool that helps students take on different types of texts.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan programinriktade svenskläromedel, i avseendet hur uppgifterna i svenskläromedlen är utformade. Mer specifikt undersöks skrivuppgifter i svenskläromedel ämnade för yrkesförberedande program, högskoleförberedande program och alla gymnasieprogram. Genom att genomföra en kvantitativ datainsamling av skrivuppgifter i 15 olika programinriktade svenskläromedel fann studien att läromedel ämnade för yrkesförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av återberättande eller refererande karaktär. Studien fann också att läromedel ämnade för högskoleförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av resonerande, diskuterande, problematiserande, utredande, analyserande och förklarande karaktär. Utformningen på dessa uppgifter visade också att uppgifter i läromedel ämnade för yrkesförberedande program var färre och kortare än uppgifterna i läromedel ämnade för högskoleförberedande program. Mot den bakgrunden kan slutsatsen också dras att den tänkta läsaren i läromedel ämnade för yrkesförberedande program förväntas vara återberättande medan den tänkta läsaren i läromedel ämnade för högskoleförberande program förväntas vara analyserande.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever bidrar till att elever känner motivation till läsning av skönlitteratur samt att ta reda på vilka utmaningar lärare står inför i det arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med tio informanter. Den tidigare forskningen som ligger till grund för studien handlar om hur skönlitteratur och läsning hänger ihop, hur läsning och motivation hänger ihop samt hur lärare arbetar med läsning. Studiens teoretiska grund bygger på den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij samt expectancy-value theory som är grundad av Jacquelynne Eccles och hennes kollegor. Det resultat som studien visade var att lärarna som deltog i studien har flera metoder för att försöka ge eleverna motivation till läsning av skönlitteratur som placering, arbete med val av böcker, använda yttre aktörer och högläsning. De utmaningar som lärare upplever beskriver de som arbetet mot hemmen, elevens sociala situation, gruppstorleken samt dynamiken i gruppen., The purpose of this study was to explore what working methods teachers consider having a contribution to the feeling of motivation in students regarding reading fiction and also what challenges teachers face with this work. This study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews with ten informants. The previous research that is the foundation for this study reflects how reading of fiction and reading are connected, how reading and motivation are connected and how teachers work with reading in the classroom. The study's theoretical basis is based on the sociocultural theory of Lev Vygotsky and expectancy-value theory, which was founded by Jacquelynne Eccles and her colleagues. The result of this study showed that the teachers that were participating used multiple methods in their work trying to motivate students to read fiction. Among these are placement in the classroom, thought into choosing books, the usage of external actors and reading aloud. The challenges that teachers face are described by the informers in this study as the collaboration with the home, the students social situation, group size and the dynamic of the group.

Syftet med studien är att undersöka de förändringar som väntar gällande gymnasieämnet svenska i och med att ämnesbetygsreformen träder i kraft. I fokus för studien är Skolverkets ambition att tydligare synliggöra svenskämnets bildningsaspekter. Studien undersöker dels hur bildning förstås av Skolverket inom ramen för ämnesbetygreformen, dels hur denna bildningsförståelse kommer till uttryck i en remissversion av gymnasieskolans svenskämne från 2022. Studien redogör för den teoretiska underbyggnaden till Skolverkets bildningsförståelse och jämför denna med den förståelse av bildning som Skolverket gav uttryck för under 1990-talet. Studien undersöker även hur svenskämnets bildningsaspekter knyts till språk respektive litteratur i 2022 års remissversion av svenskämnet. Studien visar att Skolverket har tagit till sig av den kritik som har riktats mot ämnesplanerna som infördes 2011. För svenskämnets del innebär förändringen ett större fokus på bildning, tilltro till den egna språkliga förmågan samt ett framhävande av litteraturens estetiska egenvärde. De nya förslagen på betygskriterier innebär också ett sätt att undvika att undervisningen styrs för mycket av kunskapskraven. Samtidigt diskuterar studien dels hur en ny form av styrning kan uppstå när detaljgraden höjs i ämnets centrala innehåll, dels hur det finns teoretiska spänningar mellan de bildningsteoretiker som Skolverket åberopar när skolans bildningsuppdrag skrivs fram.

Erfarenheter är källan till kreativt skapande samt utgör kärnan för individens förankrade språk. Syftet med denna studie är att undersöka hur utomhuspedagogiska inslag kan verka som inspirationskälla för elevers skrivande av miljöbeskrivningar i berättande texter. Inom studien har en analysmatris utarbetats för att mäta och kategorisera hur elever skriver miljöbeskrivningar. Resultatet visar att eleverna inkluderar miljön i mindre omfattning efter förberedelser som inkluderar ett utomhuspedagogiskt inslag.Genomgående för elevtexterna är att miljön tenderar att ta mindre plats i berättelsernas handling och indikationer finns för att miljöbeskrivningar inkluderas främst då de har ett syfte kopplat till handlingen., Experiences are the source of creativity and creation and form the core of every individual’s ingrained language. The purpose of this study is to investigate how outdoor education can act as a source of inspiration for students when creating a setting in narrative texts. Within the study, an analysis matrix has been developed to measure and categorize how students describe the setting of a story. The result shows that the students include the setting to a lesser extent after preparations that include elements of outdoor education. Consistent within the student texts is that the environment tends to take up less space in the plot of the story, and there are indications that the setting is included mainly when it has a purpose in the plot.

Many large language models have been evaluated on datasets assessing different capabilities in the English language, enabling models to be compared. However, there exist fewer datasets in the Swedish language, and also fewer comparisons. Reading comprehension, quantitative reasoning, and mathematical problem solving, are some capabilities that are commonly evaluated in English. In contrast, how these models perform in these capabilities in the Swedish language has not been as widely explored. The purpose was to compare how large language models measure against one another in reading comprehension, quantitative reasoning, and mathematical problem solving, respectively, in the Swedish language. The goal was to contribute to research in the applicabilities and capabilities of large language models in the Swedish language. The research was conducted using a qualitative methodology with a comparative method, supported by quantitative data. We collected tests that were originally designed for humans, to assess the large language models’ reading comprehension, quantitative reasoning, and mathematical problem-solving capabilities, in the Swedish language. The questions from the tests were processed into datasets. Three models were selected to be compared on the datasets with accuracy as the comparison criterion. The selected models were GPT-3.5 Turbo, Claude 3 Sonnet, and Gemini 1.0 Pro. We observed that Claude 3 Sonnet performed the best in quantitative reasoning and mathematical problem solving, respectively, in the Swedish language, while Gemini 1.0 Pro performed the best in reading comprehension in the Swedish language. Although we are unable to generalize the findings, the work can be useful as a starting point for more comprehensive research., Ett flertal stora språkmodeller har utvärderats på dataset, vilka bedömmer olika förmågor i det engelska språket, något som har möjliggjort jämförelser av olika språkmodeller. I det svenska språket däremot finns färre dataset och därmed även färre jämförelser. Läsförståelse, kvantitativa resonemang och matematisk problemlösning, är några förmågor som ofta blivit utvärderade i det engelska språket. Hur bra språkmodellerna är i tidigare nämnda förmågor i det svenska språket, har inte blivit utforskat i samma utsträckning. Syftet var att jämföra hur stora språkmodeller presterar i läsförståelse, kvantitativa resonemang och matematisk problemlösning, var för sig, i det svenska språket. Målet var att bidra till forskningen om stora språkmodellers tillämpningar och förmågor i det svenska språket. Forskningen bestod av en kvalitativ metodik med en jämförande metod, stödd av kvantitativa data. För att bedöma språkmodellernas förmåga i läsförståelse, kvantitativa resonemang och matematisk problemlösning, i det svenska språket, samlades prov in som ursprungligen syftar till att testa dessa förmågor hos människor. Provfrågorna användes för att skapa dataset i syfte att jämföra tre utvalda språkmodeller, med noggrannhet som jämförelsekriterium. De språkmodeller som ingick i jämförelsen var GPT-3.5 Turbo, Claude 3 Sonnet och Gemini 1.0 Pro. Våra observationer visade att Claude 3 Sonnet presterade bäst i såväl kvantitativa resonemang som matematisk problemlösning, i det svenska språket, medan Gemini 1.0 Pro presterade bäst i svensk läsförståelse. Även om våra resultat inte kan generaliseras kan vårt arbete vara användbart som utgångspunkt för vidare forskning.

Syftet med detta arbete är att bidra med ökad kunskap i vad som ligger bakom lärares val avläromedel i svenskundervisningen. Förhoppningen är att försöka belysa i vilken omfattninglärare använder sig av läroboken kontra egenproducerat undervisningsmaterial. Arbetet är ihuvudsak en kvalitativ studie med kvantitativa inslag, således en så kallad mixad metod. Vidarehar den en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ enkät.Efter transkriberingen analyserades det empiriska materialet enligt en fenomenografiskanalysmodell i sju steg. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för analys och tolkning avinkomna data, utgår från sociokulturellt perspektiv, läromedelsperspektiv och fenomenografi.Utifrån de valda perspektiven, tidigare forskning och inkomna data diskuteras resultaten istudien. Resultatet visar att tid, ekonomi och elevernas förutsättningar är de faktorer som främststyr lärarnas val av läromedel. Läroboken har fortsatt en stark ställning som läromedel och omlärare använder sig av andra läromedel än just läroboken sker det främst genom nedladdning avmaterial från internet., The purpose of this work is to contribute with increased knowledge of what lies behind teachers’choice of teaching materials in Swedish language education. The hope is to shed light on theextent to which teachers use textbook versus self-produced teaching material. The work isessentially a qualitative study with quantitative elements, thus so-called mixed method.Furthermore, it has a phenomenographic approach with semi-structured interviews and aquantitative survey. After transcription, the empirical material was analysed according to aphenomenographic analysis model in seven steps. The theoretical framework that is the basisfor analysis and interpretation of the received data is based on a socio-cultural perspective, atextbook perspective and phenomenography. Based on the selected perspectives, previousresearch and received data, the results of the study are discussed. The results show that time,economy, and the students’ conditions are the factors that mainly control the teachers’ choiceof teaching materials. The textbook has continued to have a strong position as a teaching aid,and if teachers use teaching aids other than the textbook it is mainly by downloading materialfrom the internet.

Sverige hade en nationell implementering av SKUA. SKUA betyder språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Skolan ska vila på vetenskaplig grund men det finns inte tillräckligt med forskning kring SKUAs effekter på språk och kunskapsutvecklingen hos andraspråkseleverna. Syftet med denna studie är att forska vidare på dessa effekter. I den här studien utgår jag från det sociokulturella perspektivet där man anser att allt lärande sker i sociala sammanhang och att språk och tanke hänger oupplösligt samman. SKUA är sprunget ur detta perspektiv. Metoden som användes för att samla in data är kvalitativa intervjuer med 6 lärare som gått SKUA-utbildningen. Syftet med studien är inte att generalisera data utan att forska vidare på vad lärarna uppfattar sig se för effekter på språk och kunskapsutvecklingen hos andraspråkselever grund av SKUAs metoder i undervisningen. Resultatet av studien visar att lärarna ser olika positiva effekter på andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling så som vidgade texter, talspråksutveckling och ökade kunskaper. Det framkommer även att lärarna utgår från det sociokulturella perspektivet och att de har ett väl inarbetat SKUA-arbetssätt som de anser är framgångsrikt., Sweden had a national implementation of SKUA, which is a method of work regarding language and knowledge development. School shall be based on scientific study but there is a lack of research regarding SKUA’s effects on language and knowledge development in language-2 pupils. The purpose of this study is to further investigate these effects. This study is based on the sociocultural perspective where all learning is considered to happen in social situations and the idea of language and thought being inseparable is promoted. SKUA is sprung from this perspective. The method used for collecting data is qualitative interviews with 6 teachers who have been trained in SKUA methods. The purpose of this study is not to generalize data but to further investigate the teachers’ perceptions about the effects of SKUA’s methods in teaching. The result of the study shows that the teachers observed different positive effects on the language-2 pupils’ development in language and knowledge such as longer texts, spoken language development and increased knowledge. It also shows that the teachers use the sociocultural perspective and that they have an ingrained SKUA-method of teaching which they consider successful.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i lågstadiet arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen. Studien undersökte vilka uppfattningar som finns kring digitala verktyg samt vilka möjligheter och utmaningar lågstadielärare anser sig möta samt vilket stöd de får för att implementera digitala verktyg. Metoden som användes för att samla in data till denna undersökning är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, totalt intervjuades nio lärare. Resultatet av denna studie visar att lärare använder digitala verktyg dagligen för att underlätta sin och elevernas skolvardag. I svenskundervisningen använder lärarna främst de digitala verktygen för att förstärka sitt undervisningsinnehåll medan eleverna oftast får använda dem samband med skrivinlärning. Resultatet visar också att det finns flera möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i svenskundervisningen. De digitala verktygen erbjuder lärare fler metoder för att individanpassa sitt undervisningsinnehåll och därmed tillgodose elevernas behov. En av de främsta utmaningarna handlar om avsaknad av kompetensutveckling inom digitala verktyg för lågstadielärare., The purpose of this study is to investigate how teachers in elementary school work with digital tools in Swedish teaching. The study investigated what perceptions exist around digital tools, what opportunities and challenges elementary school teachers believe they face in addition to what kind of support they receive in order to implement digital tools into their teaching. The method used to collect data for this survey is qualitative semi-structured interviews and a total of nine teachers were interviewed. The results of this study show that teachers use digital tools on a daily basis to facilitate their and their students' school days. In Swedish teaching, the teachers mainly use the digital tools to reinforce their teaching content whilst the students usually use them in writing activities. The results also show that there are several opportunities and challenges with digital tools in the teaching of Swedish. The digital tools offer teachers more methods to individually adapt their teaching content and thereby meet the students' needs. One of the main challenges concerns the lack of chances for teachers to further develop their skills in digital tools.

Denna studie jämför ett forminriktat och ett funktionellt perspektiv på läs- och skrivundervisning under de första skolåren. Befintlig forskning tenderar att fokusera på äldre elever, vilket skapar ett forskningsglapp för undervisningen av yngre elever. Studien diskuterar olika diskurser om läs- och skrivundervisning från 1970-talet och framåt, och kopplar dessa till dagens syn på svenskans läs- och skrivundervisning. Studien tar även upp historiska fokuspunkter och reaktioner på vad som ansetts viktigt inom detta område. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare ser på, och arbetar med läs- och skrivundervisning i årskurs ett utifrån utvalda delar av Wittingmetoden. Studien undersöker också hur lärarna arbetar med kompletterande undervisning till dessa delar av Wittingmetoden. Mina frågeställningar berör hur arbetet med läs- och skrivundervisning i klassrummet, tillsammans med lärares samtal, kan kopplas samman med literacydiskurser. Detta visar i sin tur på formativa eller funktionella undervisningsstrategier. Literacydiskurserna är en under denna studie kompletterad och bearbetad modell av de skrivdiskurser som Ivaniĉ (2004) observerat, samt det ramverk hon utarbetat. En bearbetad modell av Sturks (2023) observationsschema ingår även i denna studie. Resultatet visar att många olika literacydiskurser är synliga under läs- och skrivundervisningen både under observationer och intervjuer. Wittingmetodens strukturerade arbetssätt lägger stort fokus på en färdighetsdiskurs, men även en processdiskurs var lika framträdande. Lärarnas sätt att arbeta med Wittingmetoden visar därav att många diskurser samverkar simultant inom undervisningen. Detta innebär att lärarna ej enbart arbetade forminriktat trots att de utgick från Wittingmetoden. Det fanns istället flera inslag som visade på ett färdighetsinriktat perspektiv på läs- och skrivinlärning.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för gymnasielärares upplevelser av distansundervisningens påverkan på lärande i ämnet svenska. Syftet var även att få en inblick i hur lärarna ser på distansundervisningens framtid i ämnet svenska. Frågeställningarna handlade således just om lärarnas upplevelser, hur de ser på distansundervisningens framtid i ämnet svenska och även hur distansundervisningen inom ämnet svenska skulle kunna utvecklas. I studien användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet av studien visar på olika upplevelser som lärarna upplevde under tiden för distansundervisning, hur undervisningen såg ut, olika aspekter som påverkade undervisningsformen och avslutas sedan med lärarnas tankar om distansundervisningen och hur undervisningsformen skulle kunna utvecklas., The purpose of the study was to get an in-depth understanding of high school teachers’ experiences of distance education’s impact on learning in the Swedish subject. The purpose was also to get an insight of how teachers see the future of distance education within the Swedish subject. The research questions were therefore about the teachers’ experiences, how they see the future of distance education within the Swedish subject and also how distance education within the Swedish subject could develop. Interviews were used as a data collection method in the present study. The results of the study showed different experiences that the teachers experienced during the time of distance education, what the education looked like, different aspects that affect the form of teaching and then ended with the teachers’ thoughts on the distance education and how the form of teaching could develop.

Syftet med undersökningen är att försöka klarlägga och förstå, gällande metoden Att skriva sig till läsning (ASL) och dess varianter, vad som lyfts i metodlitteratur som gynnsamt och vilka argument som framförs för att arbeta enligt metoderna. Tidigare forskning om ASL metoderna har inte entydigt visat att det är en fungerande metod. I tidigare forskning visas på ett antal olika faktorer som kan vara fungerande delar av metoden. Likaså finns tidigare forskning som menar att metoden inte är effektiv för skriv- och läsutveckling. Med kvalitativ dokumentanalys undersöks metodböcker utifrån sociokulturella teorier, Ivanics diskursverktyg kring skrivande och andra relevanta begrepp. Analysen görs för att se om de argument metodböckerna lyfter för metoden har stöd i forskningsbaserade teorier. Argumenten för metoden delas in i tre övergripande teman. Min studie visar att en del av temana som förs fram har visst stöd medan andra har svagare stöd. I den avslutande diskussionen görs en reflektion kring yrkesrelevanta tankar som uppstått under arbetets gång.

Genom kvalitativa intervjuer med svensklärare för årskurs 7–9 undersöker studien uppfattningar om betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning. Vidare undersöker studien hur lärare resonerar kring valen av texter i syfte att främja ett skönlitterärt läsintresse hos samtliga elever. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt med vägledning av befintliga teoretiska modeller om läsengagemang och motivation samt Rosenblatts transaktionsteori. Studiens resultat antyder bland annat att lärare främst betraktar betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning som instrumentell, även om läsintressets estetiska aspekter också tillmäts betydelse. Vidare framgår att lärarna endast till viss del tillmötesgår elevernas autonomi i texturvalen. Genomgående anses elevers fria val av böcker påverka läsintresset negativt, medan textval som vägleds av läraren och gemensam läsning av en lärarvald bok anses främja elevernas intresse för skönlitterär läsning. I urvalen påpekas också vikten av att beakta elevernas intressen, något som anses extra betydelsefullt för elever med låg motivation för läsning.

This study aims to explore strategies and methods that Swedish teachers use to motivate middle-school students to read literature. By distributing qualitative surveys to teachers, we seek to gain a deeper understanding of how Swedish teachers motivate their students to engage with literature in the classroom. The study is centered around two main research questions: First, what strategies and methods do teachers use to raise 7–9 students interested in reading literature? Second, what challenges and opportunities do these strategies and methods present? The results show that effective strategies include allocating sufficient time for reading, choosing texts that match the students’ own life experiences and providing the opportunity to choose what to read autonomously. Challenges include not having enough resources and dealing with different interests among students. However, there are opportunities to improve teaching by using a variety of interesting materials. This study highlights how important teachers are when it comes to creating a lively and welcoming space for reading that motivate students to involve and learn more.

Läsförståelse är en grundläggande och central förmåga inom skola, arbetsliv och samhälle. Detta till trots sjunker läsförståelseresultaten, läsintresset minskar och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever blir allt större. Detta indikerar att lärare behöver höja läsintresset bland elever och säkerställa adekvat undervisning för att kunna öka elevers läsförståelseresultat. Syftet med den här studien är att bidra med nya kunskaper om ett antal lärares uppfattningar om läsförståelse för ämnet svenska i grundskolans årskurs 4–6. Fokus kommer att läggas på eventuella attityder, undervisningsstrategier och påverkansfaktorer kopplat till elevers kunskapsutveckling och läsförståelseförmåga. Studien utgår från ett fenomenologiskt ramverk och för att besvara syftet och frågeställningarna i enlighet med teorin användes semistrukturerade intervjuer med ett urval av fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 4–6. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades i fyra steg med en beprövad analysmetod. Resultatet för studien visar att lärarna upplever läsning som en betydande del i svenskämnet såväl som andra skolämnen. Lärarnas upplevelser skiljer sig i förhållande till vilka resurser de har att tillgå, dels vad gäller läromedel, dels i vilken utsträckning de har tillgång till stödpersonal. Vidare upplevs en utmaning i att anpassa undervisningen för elever med skilda läsnivåer och att tillgodose samtliga elevers behov. Att arbeta i omfattande utsträckning med läsning menar lärarna främjar elevers läsförståelseutveckling och utökar ordförrådet. Läsgrupper och diskussionsfrågor kring olika texttyper är undervisningsstrategier som implementeras. Faktorer som påverkar läsförståelseutvecklingen som skönjas av lärarna är elevers läsintresse, tidigare undervisning samt svenska som andraspråk.

Det är idag nödvändigt att våga och att kunna tala i och utanför skolans värld Denna studiesyftar därför till att undersöka hur lärare och elever uppfattar undervisningen i m untligframställning i ämnet svenska på grundskolan. Studien utgår ifrån en diskursanalytisk teori därgrundtanken är att se hur språk används för att beskriva vilka sanningsanspråk som görs.Undersökningen har en kvalitativ ansats och materialet samlades in via semistruktureradeintervjuer med en lärare i svenska på grundskolan och en fokusgrupp bestående av fem eleveri klass nio Materialet analyserades däref ter med diskursanalytisk metod . Resultatet visar blandannat att styrdokumentens diskurs dikterar lärarens instruktioner till eleverna. Vidare visarresultatet att en av de större utmani ngarna lärare i svenska har är att få elever motiverade till ettprocessfokuserat arbete gällande muntlig framställning då elever mer fokuserar på betyg ochbedömning. I studien framgår även att både lärare och elever ger momentet Tala en jämliksignifikans som övr iga moment i svenskämnet

Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) och chatbotars växande roll inom utbildningssektorn har lett till nya pedagogiska utmaningar och möjligheter. Kunskaper om tidigare innovationers inverkan på utbildningssystemet introducerar Skolverkets roll i att navigera dessa förändringar. Tidigare forskning om AI inom utbildning visar på positiva effekter, som förbättrad individualisering i lärandet och ökat engagemang. Den visar samtidigt på negativa aspekter, som risker för ytlig kunskap, fusk och ökade digitala klyftor. Denna bredd av perspektiv lägger grunden för studiens syfte att djupare utforska Skolverkets rekommendationer och riktlinjer för användningen av AI och chatbotar i svenskundervisningen. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning Skolverkets texter om AI inom utbildningssektorn ger stöd för, och riktlinjer om användningen av chatbotar i svenskämnet på gymnasienivå.Metod: Studien utgår från kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt granska, tematisera och kategorisera innehållet i Skolverkets texter. Metoden möjliggör en djupgående analys av hur AI och chatbotar presenteras och vilken påverkan framställningarna kan få för användningen av AI i svenskundervisningen på gymnasiet. Resultat: Resultatet visar att Skolverkets texter om AI och chatbotar i utbildning kännetecknas av en genomgående riskbedömningsdiskurs, samtidigt som de menar att teknologin har potential. Texterna är ibland vaga och ibland motsägelsefulla, vilket kan skapa osäkerhet kring hur AI- verktyg bör integreras i undervisningen. Generellt finns det en riskmedvetenhet i texterna som lyfter etiska överväganden, akademisk integritet, fusk, oreflekterad avlastning och behovet av att anpassa pedagogiska strategier. Skolverket betonar vikten av ansvarsfull användning av AI och en medveten och reflekterad implementering. Huvudmän och lärares roll i att integrera tekniken på ett pedagogiskt fördelaktigt sätt framhålls, samt behovet av att upprätthålla en kritisk dialog krin

Bakgrund: Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är en betydande och komplex utmaning inom utbildningssystemet. För att skapa en inkluderande lärmiljö som tillgodoser dessa elevers individuella behov krävs en kombination av åtgärder, där extra anpassningar utgör en väsentlig komponent. Tidigare forskning visar att inkludering av elever med NPF utgör en komplex och viktig utmaning inom utbildningssystemet, med fortsatta hinder och utmaningar för en effektiv inkludering i den ordinarie undervisningen. Lärarnas synsätt, kunskap och erfarenhet spelar en avgörande roll i genomförandet av inkludering, och bristen på adekvat utbildning och resurser för lärare framhålls som en betydande faktor (Sandström, Lindqvist och Klang 2017). Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare inkluderar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i ämnet svenska på gymnasiet.Metod: I den här studien tillämpades en semistrukturerad kvalitativ metod för att undersöka lärarnas perspektiv och erfarenheter inom svenskämnet på gymnasieskolor i Sverige. Intervjuerna transkriberades noggrant och analyserades tematiskt med hjälp av Clarke och Brauns (2013) modell, där de sex stegen i kodningsprocessen användes för att identifiera teman i det transkriberade materialet. Resultat: Resultaten visade att lärarna var väl medvetna om vikten av att möjliggöra för elever att internalisera kunskap och utveckla färdigheter på ett effektivt sätt genom att erbjuda och genomföra anpassningar, särskilt när det gäller att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i undervisningen. Ett exempel på sådana anpassningar inkluderar tydlig struktur och rutiner, vilket skapar en förutsägbar miljö som kan vara särskilt gynnsam för elever med NPF. Dessutom kan användningen av visuellt stöd, såsom bilder, underlätta för eleverna att förstå och följa instruktioner samt hålla sig organiserade. Studien visade på betydande utmaningar som lära

Studiens syfte är att undersöka elevtexter som bedömts olika av undervisande lärare ochexterna bedömare i relation till delar av bedömningsanvisningarna för nationella provet isvenska årskurs 9 år 2003. Materialet i studien består av åtta elevtexter,bedömningsanvisningarna de undervisande lärarna och de externa bedömarna hafttillgång till samt de betyg som respektive bedömare har gett. Eleverna skrev uppgiften”Mina skolår”, vilket faller inom genren krönika. Metoden för denna studie är engranskning av elevtexterna utifrån tolkningsbara element i bedömningsanvisningarnasamt att diskutera de potentiella anledningarna till de olika bedömningarna gjorda avundervisande lärare, externa bedömare och en tredje analys genomförd i denna studie.Analysen är gjord ur ett top-down-perspektiv då analysen utgår ifrån givna parametrarbestämda av bedömningskriterierna. Det viktigaste resultatet i studien är att elevernalyckas visa konkretion och exempel i sina texter, medan de lyckas mindre väl med attanpassa sig till språkliga regler och konventioner. Utifrån detta resultat dras slutsatsen attspråkliga fel ofta är något som stör läsningen av texterna, vilket kan ha påverkat densammanlagda bedömningen.

I denna kvalitativa studie undersöks både hur elever i årskurs 3 förhåller sig till ett lektionsinnehåll med estetiska lärprocesser och hur lärare i årskurs F–3 upplever arbetet med estetiska lärprocesser i sin undervisning i ämnet svenska. Studien har tre olika datainsamlingsmetoder med syfte att bidra med en ökad kunskap om estetiska lärprocesser ur ett praktiskt sammanhang med elever, samt en ökad förståelse för hur lärare kan uppleva integreringen av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. För att undersöka hur elever förhåller sig till arbetet med estetiska lärprocesser i ämnet svenska genomfördes en observation och enkätundersökning med 12 elever i årskurs 3 under en lektion i svenska där det förekom arbete med estetiska lärprocesser. Genom observationen ges en bild av hur estetiska lärprocesser praktiskt kan fungera i ett klassrum. Den efterföljande enkätundersökningen kompletterar observationen genom att ge dessa elever möjlighet att dela sin individuella syn på hur de förhåller sig till arbetet med estetiska lärprocesser i ämnet svenska. I denna studie genomfördes även fem intervjuer med verksamma lärare i årskurs F–3 för att få deras syn på hur de upplever arbetet med estetiska lärprocesser i sin undervisning i ämnet svenska. Studien genomfördes i två olika kommuner under vårterminen år 2023. En slutsats som kan dras av resultatet är att den aktuella elevgruppen, som deltog under den observerade lektionen och den efterföljande enkäten, förhåller sig till största del positiva till innehållet i lektionen och estetiska inslag i allmänhet. Detta stöds även av de intervjuade lärarna, som framhåller att de upplever att de flesta elever har positiva attityder till estetiska lärprocesser. Vidare kan en slutsats dras från studiens resultat att lärarna upplever arbetet med estetiska lärprocesser som gynnsamma inslag i sin undervisning i ämnet svenska. Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är upplevelsen att arbete med olika estetiska uttryck

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet arbetar med språkriktighet hos eleverna i kurserna svenska 1, 2 och 3 på gymnasiet. För att uppnå studiens syfte intervjuas åtta svensklärare på gymnasiet. Detta är en kvalitativ studie där den intervjumetod som används är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att svensklärare på gymnasiet arbetar mycket med formativ bedömning och feedback på elevtexter för att utveckla elevernas skrivande. Det framkommer även att lärarna ofta låter eleverna arbeta tillsammans med olika typer av språkriktighetsfrågor, som att rätta texter och liknande. Dock upplever lärarna att det är svårt att finna tid till att arbeta med språkriktighet i den mån de egentligen skulle önska. Något annat som ses som en svårighet i språkriktighetsarbetet är att gymnasieelever sällan ligger på rätt nivå språkligt i förhållande till vad gymnasiestudier kräver. Något samtliga lärare slutligen är överens om är att språkriktighetsarbete och språkriktighetskriterier är något som borde finnas med i alla ämnen på gymnasiet, och inte bara i svenskämnet.

Denna uppsats grundar sig på översättningen av två tyska artiklar ur tidningen Der Spiegel. Båda artiklarna handlar om Sverige och det svenska samhället. Första delen av uppsatsen utgörs av en källtextanalys enligt Hellspong och Ledins analysmodell samt en undersökning av artiklarnas värdeladdade ord. Sedan följer en översättningsanalys där syftet är att undersöka och jämföra källtexternas och måltexternas läsbarhet. Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen diskuteras olika översättningslösningar för representativa avsnitt ur källtexterna. Uppsatsen avslutas med en diskussion om den tyska journalistiska prosans utveckling och hur texternas läsbarhet påverkat översättningsarbetet.

Argumentative writing is of considerable importance in writing instruction at Swedish schools and for the development of writing in young people. This investigation of writing development focusses on writing argumentative texts compared to writing narrative texts. The data consists of a corpus of 240 student texts. The text analysis starts with a descriptive, statistical analysis of language features and word class distribution (N=240), followed by a word frequency analysis of the argumentative corpus (N=120) and a qualitative, lexicogrammatical analysis of a sample of argumentative texts (N=9). Additionally, a tentative analysis is conducted on the predictability of the nominal ratio of student texts from year 6 according to a model of the verbal–nominal dimension (Hellspong & Ledin 1997).The statistical results indicate that argumentative genre writing may pose a great challenge to students of this age, although the corpus also contains some signs of adaptation to this genre. According to word class distribution, the style of the argumentative texts are described as verbal and close to the spoken language, except for some texts that seem to be more of a more nominal style. Further, the word classes of adverbs and participles seem to be important indicators of text quality of argumentative writing by students of this age, while lots of adjectives are associated with lower text quality, presumably because the adjectives frequently used in the corpus are common vocabulary words in Swedish. Moreover, the lexicogrammatical analysis shows how texts with different levels of the nominal ratio vary according to word class distribution, the use of nominal phrases, and syntax. Finally, the analysis of the predictability of the nominal ratio of these texts indicates that the nominal ratio can predict word class distribution and length of the nominal phrases, but not the syntax used.We conclude that most, but not all, of the student texts may be seen as the expression of a

Svensk skriftkultur i Estland, Livland och Ingermanland under nya tiden Boken beskriver den svenska skriftkultur som växte fram i Östersjöprovinserna Estland, Livland och Ingermanland från 1500-talet och fram till andra världskriget. Sin höjdpunkt nådde den svenska skriftkulturen på 1600-talet, vilket sammanfaller med den tid som i Estlands och Lettlands historia brukar kallas den svenska tiden. Benämningen är emellertid oprecis i så måtto att Östersjöprovinserna blev svenska vid olika tidpunkter: Estland 1561, Ingermanland 1617, Livland 1629 och Ösel (Saaremaa) 1645, vilket bör hållas i minnet vid läsningen av denna bok. Det svenska styret innebar att många svenskar flyttade till Östersjöprovinserna. Det var personer som kom att bekläda ämbeten på olika nivåer i provinsernas förvaltningsorgan och domstolar, militär personal (såväl befäl som meniga), präster, universitetsprofessorer och studenter som anlände från andra delar av det svenska riket och som blev bärare av den lokala svenska skriftkulturen. Detta illustrerar rörligheten i dåtidens svenska rike där tjänstemän, präster, lärda och studenter kunde byta en arbetsplats eller vistelseort i en del av riket mot en annan var som helst i riket, antingen på befallning av överordnad eller efter eget val. Vid sin ankomst till Östersjöprovinserna fann de nyanlända ett samhälle som visserligen stod under svenskt styre men vars organisation och språkvalsmönster av historiska skäl ändå skilde sig från de förhållanden som rådde i dåtidens Sverige och Finland. I Östersjöprovinserna var de tre högre ståndens – adelns, prästernas och borgarnas – huvudsakliga språk tyska, medan befolkningens bredare lager, de fria eller ofria bönderna och till del även stadsbor utan burskap, talade estniska och lettiska eller något annat folkspråk. En persons ståndstillhörighet bestämde till stor del vederbörandes språkval, och socialt avancemang medförde också vederbörlig språklig anpassning. I det svenska moderlandet fanns ingen sådan direkt

Denna studie gäller en grupp personer som benämns CODA (Children of Deaf Adults). CODAs1 är för forskare en intressant grupp eftersom de växer upp i familjer med ett visuellt-tecknat språk och ett auditivt-talat språk. De använder sina två modalt olika språk i sin familj. Trots denna speciella tvåspråkighet är forskningsfältet begränsat. Studien är en intervjustudie av tolv hörande vuxna (18–50 år) som växt upp i teckenspråkiga familjer. Huvudsyftet för studien var att utifrån ett translanguagingteoretiskt perspektiv analysera effekter associerade med erfarenheter av svenska och svenskt teckenspråk under uppväxten. I föreliggande artikel fokuseras de positiva flerspråkiga erfarenheterna som denna grupp har, samt hur de beskriver egna upplevda bimodala språkeffekter. Huvudfynden visar att den teckenspråkiga uppväxten upplevs som en styrka för utveckling av svenska och för generell språkkompetens., This study concerns a group of people often called CODA (Children of Deaf Adults). CODAs are of significant interest to researchers since they grow up in families with one visual-signed language and another auditive-spoken language. They use two languages in the family in two different modalities. Despite this, the research field is limited. The study was an interview study of twelve hearing adults (age 18–50) who had grown up in deaf signing families. The overarching purpose of the study was, from a translanguaging theoretical perspective, to analyze effects associated with experiences of Swedish and Swedish Sign Language during childhood. In this particular article, positive multilingual effects and experiences are focused upon, as well as how they describe bimodal language effects. The main findings from this study show benefits from CODAs growing up in a signing family on development of Swedish and of general linguistic competence.

I denna kandidatuppsatts redovisas och analyseras arbetet med att översätta fem sånger av Juan Gabriel från spanska till svenska (Ya lo sé que tú te vas, Hasta que te conocí, Vienes o voy, Abrázame muy fuerte och Yo te recuerdo) genom en översättningsteoretisk kommentar. I kommentaren presenteras en kort översikt av sångöversättningens olika aspekter, sedan analyseras källtexterna och till sist behandlas översättningsarbetet. Teorin utgår ifrån Johan Franzons funktionella sångöversättningsteori. Målet var att skapa sångbara översättningar med syfte att belysa komplexa problem som förekommer inom sångöversättning, speciellt från spanska till svenska. Utmaningar som dök upp under översättandet diskuteras och relevanta skillnader mellan språken presenteras., In this bachelor’s thesis, the work of translating five songs by Juan Gabriel from Spanish to Swedish (Ya lo sé que tú te vas, Hasta que te conocí, Vienes o voy, Abrázame muy fuerte and Yo te recuerdo) is reported and analyzed through a translation theory commentary. The commentary presents a brief overview of different aspects of song translation, then analyzes the source texts, and then finally proceeds to present the translation work. The theory is based on Johan Franzon's functional song translation theory. The aim was to create singable translations with the purpose to highlight complex problems in song translation, especially from Spanish to Swedish. Challenges that arose during the translation are discussed and relevant differences between the languages are presented.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever som antingen läser svenska eller svenska som andraspråk utvecklar handling i krönikor och vilka eventuella skillnader som finns mellan elevgrupperna. Genom en systemisk-funktionell textanalys analyserades: vilka typer av grammatisk utvidgning som förekommer, förekomsten av de olika typerna och hur dessa utvidgningar utvecklar handlingen i krönikorna som eleverna skrivit. Genom att undersöka dessa aspekter kan studien synliggöra om och på vilket sätt analys av grammatisk utvidgning kan användas i undervisningssammanhang. Det vill säga att grammatisk utvidgning kan utgöra didaktiskt stoff för svensklärares skrivundervisning. Materialet bestod av 27 krönikor. Resultatet visar att skillnader mellan elevgrupperna inte är särskilt stora. Eleverna som läser svenska som andraspråk har en större andel av tillägg i sina texter, vilket är i linje med tidigare forskning. En annan skillnad mellan grupperna är att det förekommer en större va

Denna studie undersöker, med hjälp av den systematiska litteraturgranskningsmetoden, vilka undervisningsmetoder som möjliggör ett intresse för skönlitteratur och hur de gör det. Den systematiska studien, baserad på 15 studier, presenterar resultat av tre metoder: fri läsning, medvetet textval och bokdiskussioner. Dessa metoder diskuteras och analyseras i ljuset av läsprestationer i PISA, och studiens resultat tyder på att dessa effektiva metoder, antingen enskilt eller i kombination, främjar elevernas intresse för skönlitterär läsning.

Denna studie tar avstamp i den tidigare litteraturstudien Utveckling i skriftspråk i svenskämnet, som undersökte om elevers attityder skilde sig beroende på deras kön, och om detta påverkade deras skrivutveckling och vidare deras resultat och betyg. För att fördjupa den tidigare skrivna litteraturstudien avser denna studie att finna svar på hur lärare upplever pojkars prestationer, hur de arbetar med att skapa ett lärande klimat och om lärare anser att de behandlar pojkar och flickor olika. Utifrån den litteraturstudie som ligger till grund för denna studie visade det sig att det fanns skillnader i pojkars och flickors attityder och att det påverkade deras skrivutveckling. Denna studies syfte har undersökts med hjälp av en semi-strukturerad enkät som skickats ut till 40 skolor. Av dessa valde 12 lärare att svara, resterande 5 återfanns i en Facebookgrupp ämnad för svensklärare. Svaren på enkäten visar på att lärare har olika uppfattningar om pojkars prestationer, att de arbetar olika men att de inte anser att de behandlar pojkar och flickor olika.

Denna studie syftar till att undersöka högstadieelevers upplevelser gentemot svenska som andraspråk (SVA) och vilka faktorer som formar dessa upplevelser. Tidigare forskning visar ambivalenta attityder hos elever gentemot SVA (Hedman & Magnusson, 2020). Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer identifieras två huvudteman: extra stöd i SVA och sociala konsekvenser av deltagandet i SVA. Eleverna upplever extra stöd som fördelaktigt eftersom undervisningen blir tydligare och mer sammanhängande. Å andra sidan ofördelaktigt eftersom undervisningen inte blir utmanande och i stället bara uppmuntrande. Samtliga elever upplever SVA som ett ämne med mindre status jämfört med svenska (SVE), samt uppfattar etniska skiljelinjer mellan ämnena. I denna studie framkommer det att elever upplever SVA som ett ämne med lägre status jämfört med SVE. Extra stöd i SVA upplevs både positivt för tydlighet och sammanhang i undervisningen och som negativt eftersom det begränsar utmaningar. För att tolka materialet används Foucaults diskursanalys.

För att öka kunskapen om vad flerspråkiga elever kan ha för erfarenheter, upplevelser och åsikter om att läsa svenska tillsammans med elever som har svenska som modersmål, har jag utfört denna kvalitativa studie genom fokusgruppsintervjuer av informanter. Vidare syftar studien till att undersöka varför de flerspråkiga eleverna läser svenska (SVE) och vilken typ av stöd de flerspråkiga eleverna anser att de behöver då de läser SVE. Antalet informanter är 10 elever som alla har andra modersmål än svenska och alla elever läser SVE på högstadiet. Analysmetoden i studien är tematisk analys där teman genererats ur eleverna svar för att besvara forskningsfrågorna. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Resultaten av studien kan sammanfattas på detta sätt: Eleverna har goda erfarenheter om att läsa SVE som av eleverna uppfattas som mer komplett svenskundervisning än svenska som andraspråk (SVA). Det är skolan som avgör om en elev ska läsa SVE eller SVA och inte eleven. De flerspråkiga eleverna ser de elever som talar svenska i hemmen som en resurs i sitt lärande och som stöttar och hjälper dem i sin språkutveckling. Men det finns utmaningar som vissa av de flerspråkiga eleverna påpekade vilket framför allt är att många av de flerspråkiga eleverna känner att de inte får stöd hemifrån med avseende på det svenska språket. Det innebär att de flerspråkiga eleverna behöver spendera mycket tid på att på egen hand plugga för att hänga med. Dessa flerspråkiga elever skulle förmodligen klara sig bättre om de gick SVA i stället för SVE för i SVA får eleverna en individuellt anpassad undervisning, de läser mer grammatik och tränar på glosor för att förbättra ordförrådet, vilka är aspekter som de flerspråkiga eleverna i denna studie efterfrågar då de läser SVE. Om eleverna skulle ha läst svenska som andraspråk då skulle alla dessa aspekter bemöts men det är inte eleverna som avgör om de ska läsa SVE eller SVA, utan det är skolan.

Det svenska demokratiska samhället strävar ständigt mot att alla människor ska ha lika värde och rättigheter. I såväl lagar som skolans styrdokument framgår det att jämställdhet ska råda och att ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön. Trots detta förmedlas normer och värden genom olika medier, däribland skolans läromedel, som elever möter dagligen. Läseböcker kan därmed förmedla synliga såväl som dolda budskap till eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur genus och jämställdhet gestaltas i läseböcker som används i undervisningen i svenskämnet för årskurs 1-3, med avsikt att senare även kunna jämföra respektive läseboks innehåll i relation till dess samtida läroplan. Den teoretiska grund som används i studien är Hirdmans (2003) genusteori samt Nikolajevas (2017) schema för ”manliga” respektive ”kvinnliga” egenskaper. I vår analys av läseböcker används ideologikritisk analys som metod för att kunna analysera läseböckernas såväl framskrivna som dolda värderingar. De tre läseböckerna som analyseras är Djurspanarna (Norlin & Södergren 2001), Nyckeln till skatten (Wänblad & Nygård 2013) och Den gåtfulla tavlan (Genar & Sjölin 2021). Studiens resultat visar att läseböckerna över tid blir allt mer jämställda och fria från könsstereotyper. Även om det i den nyaste läseboken finns några exempel på stereotyper är utvecklingen från den äldsta läseboken stor. Läroplanerna följer även samma utveckling, från Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994) till Lgr 11 (Skolverket 2011) och Lgr 22 (Skolverket 2022) har det skett en stor utveckling när det kommer till jämställdhets- och genusperspektivet. När läseböckernas innehåll sätts i relation till dess samtida läroplan kan slutsatsen dras att ingen läsebok helt förhåller sig till det som framgår i läroplanen, men att läseböckerna kronologiskt förhåller sig mer och mer till läroplanernas innehåll.

Idag förväntas gymnasieelever utveckla färdigheter i att skriva akademiska texter och använda ett akademiskt språkbruk. Tidigare forskning har undersökt elevtexter i kursen svenska 3 (SVE), men inte kursen svenska som andraspråk 3 (SVA). Syftet med denna studie är därför att jämföra elevtexter från SVE och SVA för att undersöka likheter och skillnader i elevers akademiska språkbruk. I studien används två innehållsanalyser, en automatisk kvantitativ analys och en manuell kvalitativ analys, för att undersöka lexikal variation och förekomst av akademiska ord från En svensk akademisk ordlista (Ribeck, Jansson & Sköldberg 2014) i elevtexterna. Materialet består av 59 elevtexter som bedömts på C-nivå och skrevs i samband med det nationella provet i kurserna SVA- och SVE 3 våren 2015. Resultatet av studien bekräftar delvis tidigare forskning om att varje elev har ett unikt akademiskt språkbruk. Vidare pekar resultatet på att skillnaden mellan SVE och SVA är minimal, både gällande andel akademiska ord och lexikal variation. Detta påvisar att eleverna har ett akademiskt språkbruk eftersom alla elever oavsett ämne använt akademiska ord i olika utsträckning.