Search

Omvändelseterapi har blivit alltmer omdiskuterat under de senaste åren. Flera länder har infört ett nationellt förbud mot företeelsen, många andra befinner sig i skrivande stund i processen av att införa ett förbud. En expert inom Förenta Nationer har fördömt förekomsten av omvändelseterapi. Han klassar företeelsen som tortyr och förespråkar internationellt förbud. Omvändelseterapi riktar sig exklusivt mot de personer som identifierar sig som homo-, bi- och/eller transsexuella. Vanligtvis sker omvändelseterapi inom en religiös kontext och har en stark anknytning till hederskultur. Det är flera religiösa samfund i Sverige som utövar omvändelseterapi samt verksamhet i samklang med omvändelseterapi, såsom marknadsföring. Det finns i skrivande stund inget uttryckligt förbud mot omvändelseterapi i Sverige, även om det finns reglering som agerar i motverkande syfte. Den reglering som är aktuell avseende utövandet av omvändelseterapi är olaga tvång, men effekten regleringen har i praktiken är tvistat. Resterande reglering som angriper verksamhet som tillhör omvändelseterapi saknas. Det finns inget förbud mot marknadsföring eller finansiering för utövandet av omvändelseterapi. Statsstöd utgår till de religiösa samfund som utövar omvändelseterapi och det finns inga rättsliga hinder till skydd för de barn som förs ur landet för att där utsättas för omvändelseterapi. Det finns mycket som talar för ett uttryckligt förbud mot omvändelseterapi, men det finns de som är av åsikten att ett sådant förbud skulle inskränka på religions- och yttrandefriheten. Såväl religionsfriheten som yttrandefriheten är grundlagsskyddade och utgör grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Det blir därmed en intresseavvägning mellan stridande rättigheter, som alla ska skyddas enligt såväl regeringsformen som europakonventionen.

This essay examines the theories of Critical Race Theory (CRT) and Queer Legal Studies (QLS). CRT scholars argue that racism is not simply the product of individual prejudice but is also embedded in the legal system and other institutions. QLS scholars argue that LGBTQ+ people are subject to discrimination on the basis of their sexual orientation and gender identity, and that the law must be reformed to protect their rights. The first part provides a theoretical and historical background to the theories. The second part presents an empirical study of the theories' impact on Swedish law. The third part analyzes the Swedish constitutional provision on discrimination RF 2:12, with a focus on race and sexual orientation. The fourth part provides a practical analysis of Swedish court cases using the theories' methods. The fifth and final part discusses the theories' potential for the future of Swedish law. The Swedish development of anti-discrimination legislation can be understood through Hübinette and Lundström's periodization of Swedish race relations and proposes a future period of "White Understanding" and argues that the Swedish self-image is still influenced by the politics of the 20th century. The essay finds that the shame of the racist policies of the past has influenced the language of Swedish legislation. More importantly, the essay finds that the interests of the state have been prioritized over the interests of minorities. The empirical study found that the theories have had little impact on Swedish legal sources. However, the theories had a brief period of increased influence between 2004 and 2008. It also found that the theories have had some influence on the Swedish Supreme Court, as evidenced by the cases of Skattefjällsdomen and Girjasdomen.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka sexuell läggning som asylskäl och de svårigheter som HBTQI-personer möter under en asylutredning. I Sverige har sexuell läggning erkänts som grund för att bevilja asyl, dock kan det uppstå dilemman i bedömningen av detta skyddsskäl. Det är avgörande att sökanden kan uttrycka sina tankar och känslor kring sin sexuella läggning under asylutredningen, samtidigt som det kan vara svårt för individer att prata om detta ämne med hänsyn till bakomliggande faktorer. De bakomliggande faktorerna, som exempelvis skam och stigma, kan ligga till grund för att personer inte berättar om sin sexuella läggning i början av asylprocessen. Sent åberopade skyddsskäl ska dock inte ses som illegitima. Uppsatsen har behandlat gällande rätt i beaktande av Sveriges internationella åtaganden och överenskommelser inom migrationsrättens område. Det kan således konstateras att det är nödvändigt att följa internationella normer för att säkerställa likabehandling av asylfrågor, oberoende av den sökandes åberopade skyddsskäl och i vilket skede det åberopas. Vad gäller sexuell läggning som asylskäl måste myndigheterna respektera sökandes privatliv, samtidigt som de måste få en detaljerad beskrivning av den sökandes upplevelser för att kunna bedöma skyddsskälen på ett korrekt sätt.

Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön., This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.

Syftet med studien var att undersöka hur personlighet med utgångspunkt från Femfaktorsmodellen förhåller sig till hur en hypotetisk idealpartner uppfattas utifrån Attraction Similarity Theory och Complementary Needs Theory. I tillägg till detta gjordes en jämförelse mellan olika sexuella läggningar för att undersöka eventuella skillnader. Metoden som valdes var en kvantitativ survey-studie som fördelades online i olika Facebook-grupper. I enkäten fick urvalet svara på frågor om sin sexuella läggning, skatta sin egen personlighet och slutligen sin idealpartners personlighet. Datan analyserades genom två korrelationsanalyser, ett One Sample T-test, ett Paired Sample T-test och ett Independent Sample T-test. Resultatet pekade på att urvalet föredrog en partner med höga nivåer av samtliga personlighetsdrag, vilket korrelerade med deras egna höga nivåer av personlighetsdragen; extraversion, tillmötesgående, samvetsgrannhet, emotionell stabilitet och öppenhet, vilket ger ett visst stöd för Attraction Similarity Theory. Signifikanta skillnader i medelvärden i de specifika personlighetsdragen mellan individen själv och idealpartner gav ett visst stöd för Complementary Needs Theory. Gällande sexuell läggning och om det fanns någon skillnad i preferenser om likhet/olikhet var andelen icke-heterosexuella mycket liten vilket gjorde att det inte gick att generalisera gruppens svar. Oavsett gruppens storlek fanns det heller inga signifikanta skillnader mellan de olika sexuella läggningarna. Slutsatsen som kunde dras utifrån frågeställningarna var att urvalet anser att en idealpartner ska vara lik dem själva i rangordning av personlighetsdrag och att de eftersträvar en partner som skattar högre nivåer än dem själva på samtliga personlighetsdrag., The purpose of the study was to investigate how personality based on the The Big Five Model relates to how a hypothetical ideal partner is perceived based on Attraction Similarity Theory and Complementary Needs Theory. In addition to this, a comparison was made between different sexual orientations to investigate possible differences. The method chosen was a quantitative survey study that was distributed online in various Facebook groups. In the survey, the participants answered questions about their sexual orientation, rated their own personality and finally the personality of their ideal partner. The data were analyzed with two correlation analyses, a One Sample T-test, a Paired Sample T-test and an Independent Sample T-test. The results indicated that the sample preferred a partner with high levels of all personality traits, which correlated with their own high levels of the personality traits; extraversion, agreeableness, conscientiousness, emotional stability and openness, providing some support for the Attraction Similarity Theory. Significant differences in the mean values in the specific personality traits between the individual and ideal partner provided some support for the Complementary Needs Theory. Regarding sexual orientation and if there was any difference in preferences about similarity/difference, the proportion of non-heterosexuals was very small, which meant that it was not possible to generalize the group's responses. Regardless of the size of the group, there were no significant differences between the different sexual orientations. The conclusion that could be drawn based on the questions was that the sample believes that an ideal partner should rate their personality traits similarly in rank to themselves and that they seek a partner that scores higher than themselves on all personality traits.

Följande examensarbete undersöker representationen av sexualitet i tre skönlitterära böcker, med syftet att bidra med kunskap om vilka normer gällande sexualitet som elever möter i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne. Undersökningen sätts i relation till svenskämnets syfte samt gymnasiets värdegrund för att utreda huruvida representationen i romanerna lever upp till det som formulerats i de dokumenten. Litteraturen till undersökningen är vald utifrån dess förekomst i svenskämnet, och urvalet baserades på uppgifter om litteraturval från tre gymnasieskolor. När romanerna hade valts ut tematiserades dessa med hjälp av en kulturanalytisk metod som tog utgångspunkt i begreppen begär, alignment och nonalignment. Uppsatsens teoretiska grund tar utgångspunkt i Ambjörnsson (2003), Ahmed (2006) och Butler (2007) och utgår från begrepp såsom begär, den heterosexuella matrisen och genus för att analysera det framtagna och tematiserade materialet. Resultatet av detta visar att heteronormen är tydligt framträdande i samtliga romaner och ofta får rollen som ett förgivettagande. Enda undantaget är egentligen förkommandet av ett potentiellt queert begär i en av romanerna. Vid sidan om detta urskiljs även tvåsamhetsnormen samt hur normer kopplade till genus delvis förstärks av heteronormen. Detta resulterar i en slutsats att det undersökta materialet tillsammans bidrar med en relativt snäv syn på sexualitet. Vidare leder resultatet till en uppmuntran av didaktiska litteraturval som går emot denna snäva syn.

Manligt sminkanvändande är något som vuxit och blivit en stor del av samhället. Trots detta förknippas det fortfarande med femininitet och homosexualitet. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur sminkanvändning hos män påverkar hur de uppfattas av dess omgivning. Detta genomfördes genom att manipulera en bild på en man där han antingen applicerades med smink eller inte. Detta bildade två enkäter. Totalt deltog 120 studenter från två universitet i Mellansverige. Enkäten bestod av att skatta mannen på 13 attribut, ett Big Five test samt ange kvalitativa data. Angående attributen bedömdes den sminkade mannen som mindre manlig, mer positiv, kreativ, pålitlig, ansvarsfull och strukturerad jämfört med den osminkade mannen. Den sminkade mannen bedömdes annorlunda gällande personlighetsegenskaperna extraversion, öppenhet och neuroticism. Denna skillnad berodde på mannens utseende, men effekten kan ha åstadkommits av den samvarierande variablen upplevd sexuell läggning. Därmed verkar manligt sminkanvändande vara förknippat med homosexualitet och bisexualitet.

Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

I Skolinspektionens granskning (2018) framkom att det över lag fanns en bristande likvärdighet i undervisningen gällande ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Från och med hösten 2022 implementeras den nya läroplanen (Lgr22) i vilken ämnesområdet har fått större utrymme och det fastställs att utbildning i ämnet kommer vara obligatoriskt för alla grundlärarstudenter. Syftet med denna studie är att göra en diskursanalys av externa aktörers material, i detta fall RFSU:s, riktat till elever i grundskolans tidigare årskurser (F-6). En diskursanalys har utgångspunkt i poststrukturalismens och socialkonstruktivismens teorier som baseras på att kunskap är föränderlig och att analysen av ”språk” endast är en tolkning. Det material vi har analyserat har utarbetats av RFSU och är tillgängligt på deras hemsida. Urvalet baserades på relevansen i förhållande till målgruppen (F-6) och utifrån förutbestämda begrepp, nodalpunkter, och artikulationerna av dem. Resultatet visade att materialet innehåller ett brett kunskapsunderlag i ämnet samtidigt som det erbjuder få didaktiska verktyg och har ett brett tolkningsutrymme. Diskurser som tydligt framgår i vår analys kan kopplas till det biologiska, socialt konstruerade och juridiska. I resultatet framgår det att det analyserade materialet delvis kan kopplas till läroplanen och trots att den bidrar till en bredare kunskap över lag så förblir vissa stereotypiska och heteronormativa antaganden synliga. Även om materialet förespråkar mångfald och acceptans så hamnar sexuella minoriteter i skymundan. En övergripande slutsats är att det finns en tydlig brist i materialet gällande barns sexualitet fram till att de är reproduktivt mogna. Även om externa aktörer kan bidra med fördjupad kunskap förblir skolan och läraren den optimala förmedlaren för denna kunskap.

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad.

Denna studie syftar till att undersöka hur sexuella läggningar och könsidentiteter, både inom och utanför de heteronormativa spektra, representeras i läroböcker. För att kunna besvara detta har en undersökning av hur sexualitet presenteras i fem samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet genomförts. En innehållslig idéanalys har använts och data samlades in genom fem läroböcker som samtliga representerade sexualitet. Att undersöka detta område har varit relevant på grund av de revideringar som har genomförts i styrdokumenten, vad gäller sexualitet. Dessa revideringar kommer att implementeras följande höst. Dessa revideringar kommer att påverka hur lärare ska undervisa sina elever om sexualitet. Resultaten visar att sexuella läggningar presenterades främst genom bisexuella och homosexuella relationer. Sexuella läggningar presenterades i relation till de normer, exempelvis heteronormativitet, som finns i samhället. Människor som inte befinner sig inom de heteronormativa spektra blir ibland diskriminerade. Diskrimineringen kan leda till ett exkluderande från samhället på grund av deras sexuella läggning. Resultaten visade även på flertalet olika teman i relation till hur sexualitet presenteras i läroböcker. Dessa teman var bland annat kultur och religion, porträtteringen av kvinnan, arbete, politik, identitet och normer och relationen mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis, visade resultaten på en bred representation av sexualitet. Dessa representationer gick i flertalet fall att koppla till de revideringar kring sexualitet som gjorts i styrdokumenten. Även fast flertalet av läroböckerna representerade sexualitet bör inte materialet enskilt användas för att utbilda elever att använda ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa frågor.

Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal. Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten., The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm.

It is forbidden for an employer to expose an employee, jobseeker, etc. to discrimination or retaliation in connection with the person's sexual orientation. This is reflected in both EU law and national law. Sexual orientation is defined in the Discrimination Act as "homosexual, bisexual or heterosexual orientation". The definition was developed in the previous law (1999: 133) on the prohibition of discrimination in working life on the grounds of sexual orientation. The definition was then transferred unchanged to the Discrimination Act (2008: 567). Several consultative bodies taking part in the preparatory work for the previous discrimination law criticized the fact that the protection offered by the law did not cover all sexual orientations. As society has developed, more and more people have felt comfortable exploring their sexual orientation and identifying with the orientation that suits them best. With this essay, I intend to explain how the prohibition of discrimination is expressed in national law, in the light of relevant EU law. I want to find out if the protection of the law only covers workers with a homosexual, bisexual or heterosexual orientation, or if the protection is more comprehensive. The essay also discusses the possibility and need to change the definition, or whether it has played its role and should be removed completely. In addition to the prohibition against discrimination and retaliation, the employer also has other obligations under the Discrimination Act. One of these obligations is to work with active measures to prevent and counteract discrimination and in other ways promote equal rights and opportunities in the working life. Since 2017, work with active measures has been linked to all seven grounds of discrimination. As the employer can not ask his employees what sexual orientation they have (this would be discriminatory), the question is how the practical work should go. There are several grounds for contact between the work with acti, Det är förbjudet för en arbetsgivare att utsätta en arbetstagare, arbetssökande etc. för diskriminering eller repressalier i samband med personens sexuella läggning. Detta framkommer både i EU-rätten och i den nationella rätten. Sexuell läggning definieras i diskrimineringslagen som “homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning”. Definitionen togs fram till den tidigare lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Definitionen flyttades sedan oförändrad över till 2008 års diskrimineringslag (2008:567). Flera remissinstanser framförde kritik i förarbetena till tidigare diskrimineringslag mot att det skydd som lagen erbjöd, inte omfattade alla sexuella läggningar. I takt med att samhället utvecklats har allt fler personer känt sig bekväma med att utforska sin sexuella läggning och identifiera sig med den läggning som passar personerna bäst. Jag avser med denna uppsats att redogöra för hur diskrimineringsförbudet uttrycks i nationell rätt, mot bakgrund av relevant EU-rätt. Jag vill ta reda på om lagens skydd endast omfattar arbetstagare med homo-, bi- eller heterosexuell läggning, eller om skyddet är mer heltäckande. I uppsatsen diskuteras också möjligheten och behovet av att förändra definitionen, alternativt om den har spelat ut sin roll och bör tas bort helt. Förutom förbudet mot diskriminering och repressalier har arbetsgivaren också andra skyldigheter enligt diskrimineringslagen. En av dessa skyldigheter är att arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Arbetet med aktiva åtgärder är sedan 2017 kopplat till samtliga sju diskrimineringsgrunder. Då arbetsgivaren inte kan fråga sina anställda vilken sexuell läggning de har (detta vore diskriminerande), är frågan hur det praktiska arbetet ska gå till. Det finns flera beröringsgrunder mellan arbetet med aktiva åtgärder och det ordinarie arbetsmiljöarbetet enligt arbe

The purpose of this paper is to investigate the meaning of a heteronormative in schoolenvironments. The purpose is also to investigate whether the examined curriculum materialsin social studies for grades 4–6 display a heteronormative and how different types of gender,family constellations and sexual orientation are displayed in curriculum materials in socialstudies for that age group. The conclusion is based on a textual and visual analysis of fourdifferent curriculum materials in social studies. Methodological triangulation is used to makeit easier to discover whether they are heteronormative. The survey is based on a qualitativeanalysis with quantitative elements. As both the text and visuals have been examined, it wasnot enough to only use one measurement method. The quantitative method was used toanswer the frequency of the appearance of gender, family constellation and sexual orientationin the curriculum materials. To answer the issue on whether the teaching materials areheteronormative or not, the qualitative method was used. The main result shows that all examined instructional materials display men and women,nuclear families and heterosexuals the majority of times. Based on the result, it also appearsthat the instructional materials, in one way or another, are heteronormative.

Titel: Mångfald hos Big Four - En kvalitativ studie om Big Fours mångfaldshantering i revisionsteam i Sverige Bakgrund: Mångfald har blivit en självklarhet i många företag och präglar numera dynamiken hos Big Four. Det förekommer emellertid lite data och forskning kring andra faktorer än kön av mångfald i revisionsteam. För att medlemmar i revisionsteam lättare ska kunna utnyttja varandras kunskaper och förbättra kvaliteten är fokus på mångfald viktigt. Denna studie kommer därmed undersöka Big Fours mångfaldsarbete i revisionsteam. Syfte: Syftet med studien är undersöka hur Big Four företagen i Sverige arbetar med mångfald i revisionsteam. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare hos Big Four företag i Sverige. Slutsats: Studien visar att Big Four inte aktivt arbetar med mångfald i revisionsteam. Visst hänsynstagande kan tas till faktorn kön. Det finns emellertid inget krav från Big Four att medarbetare ska ta någon faktor i beaktning vid sammansättning av revisionsteam. Medarbetare hos Big Four anser att mångfald i revisionsteam kan bidra till fler synvinklar på problem och ett bättre kundbemötande., Title: Diversity at Big Four - A qualitative study of Big Four's diversity management in audit teams in Sweden Background: Diversity has become a matter of course in many companies and now characterizes the dynamics of the Big Four. However, there is little data and research on factors other than gender of diversity in audit teams. A focus on diversity is important in order for members of audit teams to easily utilize knowledge and improve quality. This study will thus examine the Big Four's diversity work in audit teams. Purpose: The aim of the study is to investigate how the Big Four companies in Sweden work with diversity in audit teams. Method: The study was conducted through a qualitative case study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with employees from the Big Four companies in Sweden. Conclusion: The study shows that the Big Four does not actively work with diversity in audit teams. Some consideration can be given to the factor gender. However, there is no requirement from Big Four that employees must take any factor into account when composing an audit team. Employees at Big Four believe that diversity in audit teams can contribute to more perspectives on problems and better customer service.

Då asylsökande åberopar sexuell läggning eller könsidentitet som asylskäl, är den egna berättelsen inte sällan den enda bevisning som finns att tillgå. Detta innebär att trovärdigheten i den asylsökandes framförande av sin berättelse tillmäts stor vikt. Tidigare forskning har funnit att trovärdighetsbedömningen i västerländska länders asylprövning påverkas av vilken handläggare som hanterar ärendet, och dennas stereotyper av sexuell läggning och könsidentitet. Förekomsten av stereotyper har härletts till kompetens- eller rutinbrist. Exempelvis har det anförts att asylprövande myndigheter och domstolar lider brist på normkritik och nyanserad kunskap i hbtq+-personers olika omständigheter och leverne. Denna studie erbjuder en annan hypotes, med utgångspunkt i etablerad politisk teori och samtida statsvetenskaplig forskning: Att ideologin romantisk liberalism präglar västerländska länders asylprövning. Det finns empiriskt stöd för att människor i västvärlden i allt större utsträckning värdesätter individuell frihet. Tidigare forskning har antagit att detta värdesättande leder till ökad tolerans och välkomnande av ökad mångfald. Ett sådant positivt förhållande ifrågasätts emellertid av flera statsvetare, däribland den svenska statsvetaren Gina Gustavsson. I en avhandling från 2014 presenterar Gustavsson en beskrivning av en romantisk gren inom liberalismen. Denna ideologi framhåller ett obevekligt, provokativt och kreativt uttryck för individens originalitet: både vad avser beskrivningar av vad människan är, och värderande utsagor om hur människan bör vara. En sådan syn, menar Gustavsson, är en förrädisk förståelse för frihet som kan urarta i intolerans, trots att den utges för det motsatta. Med ideologianalys prövas rätts- och myndighetsmaterial från ett urval västerländska länders asylprövning mot en idealtyp av den romantiska liberalismen. Resultatet är att den romantiska liberalismens frihetsideal i flera avseenden kommer till uttryck i urvalet västerländska länders, As asylum seekers invoke sexual orientation or gender identity as a reason for asylum, their own story is often the only evidence available. This means that the credibility of asylum seeker's presentation of their story, often is given great importance. Previous research shows that credibility assessments in Western countries can differ depending on the sexual orientation and gender identity stereotypes of the case officer who is handling the case. The existence of stereotypes has been related to lack of skills or routine. For example, it is in previous research stated that asylum reviewing authorities and courts suffer from a lack of norm criticism and nuanced knowledge of lgbtq+-persons' different circumstances and living. This study offers another hypothesis, based on established political theory and contemporary political science research: That the ideology romantic liberalism characterizes the asylum procedure in Western countries. There is empirical support for the fact that people in the Western world increasingly value individual freedom. Previous research has assumed that such values leads to increased tolerance and a welcoming of diversity. However, such a positive relationship is questioned by the Swedish political scientist Gina Gustavsson. In Gustavssons’ dissertation from 2014, a description of a romantic branch of liberalism is presented, which elevates a relentless, creative and provocative expression of the individual's originality: both in terms of descriptions of what an individual is, and evaluative statements about what an individual should be. Such a view, Gustavsson says, is a treacherous understanding of freedom that can degenerate into intolerance, even though it is issued to stand for the contrary. With ideology analysis, judicial and governmental material from a sample of Western countries' asylum procedures is tested against an ideal type of romantic liberalism. The results of the analysis show that the ideal of freedom of romanticism, in

Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuel, Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice

An inspection carried out by the Swedish Schools Inspectorate shows that sex and cohabitation education in Swedish schools lack when it comes to content regarding norms and LGBTQ. Statistics from the Swedish Agency for Youth and Civil Society also show that young LGBTQ people suffer to a greater extent from mental illness in comparison with other young people. Since educational materials have a predominant role in teaching, this study aims to investigate the way in which gender and sexual orientation are presented in three digital biology educational materials for grades 4-6. Furthermore, the study aims to analyze which types of presentations are given the most space and thus can be considered to represent norms in the educational materials. This study intends to answer the following questions: In what way is gender and sexual orientation presented in three biology teaching materials for grades 4-6? Which presentations are given the most space and can therefore be considered normative? From an overall queer theoretical perspective but also with help from a number of definitions, an educational material analysis combined with a discourse analysis has been performed on three biology teaching materials for pupils in year 4-6. In the analysis, a number of discourse questions were used as support to be able to select examples from the text which were then categorized into different analysis categories. The results of the study show that gender was most often linked to bodily aspects such as genitals and hormones. The sexes were also mostly divided into the categories woman and man. The three sexual orientations that are included in the Swedish discrimination law were explicitly presented. With the help of the discourse analysis, however, it could be stated that a heteronormative approach permeates the educational materials, mainly in the parts that deal with conception and intercourse. Altogether, man and woman could be interpreted as the normative gender and heterosexua

Studien undersöker hur tonårsserien 13 Reasons Why framställer sina karaktärer genom representationer av kön, sexuell läggning och etnicitet. Urvalet består av seriens fjärde säsong och elva karaktärer analyseras. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur en populär tonårsserie stärker eller går emot rådande stereotyper kring kön, sexuell läggning och etnicitet. Det teoretiska ramverket består av feministisk teori, intersektionalitet, genusteori, representation, stereotyper och icke-stereotyper. Metoden är en semiotisk textanalys och för att analysera resultatet har denotation och konnotation använts med stöd från analysverktygen ikon, index och symbol. Genom att titta på variabler som scen, utseende, beteende, språk/tal, ljud och kroppsspråk har slutsatser om serien framställningar kunnat dras. Resultatet av studien visar på att serien 13 Reasons Why representerar kvinnor som starka och självständiga, men att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i tv-serier. Männen framställs som både stereotypiskt manliga men även som icke-stereotypiska genom en framställning av mer känsliga män. Serien visar på en bred framställning av olika etniciteter med både stereotypiska och icke-stereotypiska framställningar. Framställningen av sexuell läggning visar på nya perspektiv och även om vissa stereotypiska representationer förekommer har serien öppnat nya vägar för representationen av bisexualitet och homosexualitet., The study examines how the teen series 13 Reasons Why portrays its characters through representation of gender, sexual orientation and ethnicity. The selection consists of the series’ fourth season and eleven characters are analyzed. The aim of the study is to contribute with knowledge of how a popular teen series reinforces or goes against prevailing stereotypes about gender, sexual orientation and ethnicity. The theoretical framework consists of feminist theory, intersectionality, gender theory, representation, stereotypes and counter-stereotypes. The method is a semiotic text analysis and to analyze the result, denotation and connotation has been used with support from the analytical tools icon, index and symbol. By looking at variables such as scene, appearance, behavior, language/speech, sound and body language, conclusions about the series representations have been drawn. The results of the study show that the series 13 Reasons Why represent women as strong and independent, but that women are still underrepresented in tv-series. Men are portrayed as both stereotypically manly but also as counter-stereotypical through the portrayal of more sensitive men. The series shows a broad representation of different ethnicities with both stereotypical and counter-stereotypical representations. The presentation of sexual orientation shows new perspectives and although some stereotypical representations occur, the series has opened new avenues for representation of bisexuality and homosexuality.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt.

Syftet med denna examensuppsats var att kvalitativt undersöka upplevelsen av minoritetsstress samt dess påverkan och hantering hos homosexuella i Sverige. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio personer i åldern 22 till 44 år, vars berättelser analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på en utbredd upplevelse av minoritetsstress inom flera områden i samhället och livet. Minoritetsstressen berodde på alltifrån hat och avståndstagande, diskriminering, utanförskap, heteronormativt bemötande, exotifiering och internaliserad homofobi till problem vid kontakt med myndigheter, vård och juridik. Minoritetsstressen upplevdes ge en sämre psykisk hälsa, ge upphov till komplexa negativa känslor, begränsa livsutrymmet, dränera energi samt ge upphov till en förhöjd rädsla och vaksamhet för potentiellt ofarliga situationer. Strategier för hantering av minoritetsstressen omfattade allt från socialt stöd, arbete med sin självbild och gränssättning till engagemang för hbtq+- frågor. Informanternas vittnesmål gick i linje med internationell forskning på samma område och kunde vidare förstås när de ställdes bredvid tidigare fynd och teorier kring minoritetsstress och hanteringsstrategier. Vittnesmålen visade även på minoritetsstressens komplexa verkan och genes. Resultatet indikerar ett stort behov av kunskap om homosexuellas utsatthet och livsvillkor inom samhällets alla arenor. Vidare forskning rörande minoritetsstressens omfattning, intersektion med andra minoritetspositioner samt fördjupning kring de olika delområden denna examensuppsats har berört bedöms nödvändig i framtiden., Minoritetsstress hos hbtqi-personer: Upplevelser och coping

In 2006 a new law in Sweden let refugees apply for asylum on the grounds of them being in need of protection due to their gender or sexual orientation. Due to this law, the Swedish migration authority are the ones who decide whether or not a person has made it likely to be of a certain gender or sexual preference and whether or not they are in need of protection in Sweden due to this. The asylum process thus becomes a clear example of how norms for gender and sexuality are constructed and reproduced by the government. The limited research about sexual orientation, gender and asylum in Sweden, which in itself was a reason for this paper, stated that there were limited definitions and guidelines on the subject which made decision-making depend on the person in authority. The aim of this study were to understand how the construction of gender and sexuality are made within asylum-cases through analyzing two cases from the Swedish Supreme Court of Migration (Migrationsöverdomstolen) and the government-proposition of the 2006 migration-law. To meet the purpose of the study’s aim, the research questions used were, what constructs of gender and sexuality could be found in asylum-cases and which discourse of gender and sexuality could be seen as ruling in legislations and judgements. To understand this we used a social constructivist approach and Judith Butlers theory about the heterosexual matrix. The main findings were that constructions of sexuality is categorized in terms of homo-, bi- and heterosexual orientation. Hence, the Swedish government produces and reproduces western designations of sexuality as valid, while leaving non-western designations invalid. Further more, our study shows that this is all done under a heterosexual norm that produces and reproduces a binary perception of gender, consisting of male and female as opposites. Hence, the discourse links gender and sexuality together under the heterosexual matrix. While previous reports and research show that de

Bakgrund: Forskning visar att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar inte alltid får relevant sexualundervisning som är kopplad till deras sexuella läggning. Studier visar även på att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar har ett riskbeteende när det kommer till sex, att dessa ungdomar hämtar information från pornografin. Homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar är i större utsträckning påverkade av alkohol eller droger när de har sexuellt umgänge. Dessa ungdomar upplever även utanförskap och vågar inte tala om sin sexualitet, vilket kan resultera i att de utsätter sig för risk att skada sig själva. Syfte: Att undersöka det stöd som homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar får gällande sexuell hälsa från skola och skolsköterskor. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats, den genomfördes som en enkätstudie som skapades via Google Form och kunde nås via en länk. Enkäten hade totalt 17 stycken frågor, 15 stycken med fasta svarsalternativ och 2 stycken öppna. Resultat: Ungdomar var mest negativt inställda till skolsköterskans bemötande kring sexuell hälsa och sexuella frågor vilket berodde på skolsköterskans heteronormativa synsätt. Många av homo- och bisexuella ungdomar ansåg att skolan var en viktig del i att kunna erbjuda rätt information om sexuell hälsa. Vissa ungdomar sökte information på egen hand och visste inte ens att de kunde samtala med skolsköterskan om sexuella hälsa. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha mer kunskap för att kunna bemöta ungdomar som identifierar sig som homo- bi- och/eller transsexuella och inte ha ett heteronormativ inställning samt anpassa miljön inne på mottagning som bidrar till öppen klimat för homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar., Background: Research shows that LGBT youth do not always receive relevant sexual education linked to their sexual orientation. Studies also show that LGBT youth have a risk behavior when it comes to sex, that they get their information from alternative sites that also includes pornography. LGBT youth are more likely to be influenced by alcohol or drugs when they have sexual intercourse. LGBT youth experience exclusion and dare not to talk about their sexuality, which may result in the risk of harming themselves. Aim: The purpose is to investigate the support that gay and transgender youth receive regarding sexual health from school and school nurses. Method: The study had a quantitative approach, it was conducted by a survey that was created through Google Forms and could be accessed through a link. The survey had a total of 17 questions, 15 questions with fixed options and 2 were open. Results: Young people were most disadvantaged to the school nurse's concerns about sexual health and sexual issues, which was due to the heteronormative approach by the school nurse. Many of the LGBT youths considered that school was an important part of being able to offer proper information on sexual health. Some young people searched for information on their own and did not even know that they could talk to the school nurse about sexual health. Conclusion: The nurse needs more knowledge to be able to approach adolescence who identify as LGBT and not have a heteronormative attitude as well as adapt the environment at the reception that promotes open climate for LGBT youths.

Det är en mänsklig rättighet att ha rätt till sin sexualitet och sin sexuella läggningsamt inte bli diskriminerad på grund av den. Trots det är homo- och bisexuellahandlingar förbjudna i över 70 länder i världen. Detta skapar en vilja och ett tvånghos människor att behöva fly från det förtryck de lever under i vissa delar avvärlden. Tidigare forskning visar att personer som sökt asyl på grund av sinsexuella läggning många gånger utsatts för kränkning av sin värdighet ochintegritet samt rätt till privatliv. Stereotypa antaganden har många gånger legat tillgrund för bedömningarna och personer har inte fått sina ansökningar beviljade dåde uppmanas att leva i diskretion. Idag finns inte längre det kravet utan nu är detistället en fråga om tillit och misstro som styr bedömningarnas utgång. Från ochmed 2006 har personer enligt svensk lag rätt att söka asyl i form av flyktingstatusi Sverige på grund av sin sexuella läggning. Men hur definieras begreppet sexuellläggning i svensk lagtext, migrationsverkets riktlinjer samt i prejudicerande domari fall där en person åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning. I dennakvalitativa innehållsanalys kommer begreppet sexuell läggning i dessa dokumentatt problematiseras och kritiskt granskas med hjälp av queerteorin. Studienkommer fram till att sexuell läggning i asylprocessen definieras som entillhörighet till en samhällsgrupp och som en egenskap. Dessutom måste denasylsökandes berättelse om sin sexuella läggning vara trovärdig för att personen ifråga ska få asyl i Sverige., It is a human’s right to have the right to your own sexuality and sexual orientationand not to be discriminated because of it. Nevertheless, homosexuality andbisexuality are ill-legal in forms of expressing one’s sexual orientation in over 70countries in the world. This creates a wish to, and a constraint among humans to,flee from the oppression which they live under in some parts of the world.Previous research show that persons who have sought asylum because of theirsexual orientation often have been subject to violations of their dignity andintegrity and also their right to privacy. Stereotyped assumptions have often beenthe reason why applicants’ applications have not been granted; instead they arebeing encouraged to live in discretion. Nowadays, there are no longer suchdemands; today it is rather a question of belief and disbelief which decides theoutcome of the assessments. Since 2006 people have the right to seek asylum andbe admitted as refugees because of their sexual orientation according to Swedishlaw. Nevertheless, the question is in which way the concept of sexual orientationis defined in Swedish law, the guidelines of the Swedish Migration Agency, andkey precedents when a person seeks asylum because of her or his sexualorientation. In this qualitative study the concept of sexual orientation will bediscussed and critically reviewed from a queer theoretical perspective. One of thestudy’s main findings is that sexual orientation in the asylum process is defined asa membership of a specific social group and as a quality/characteristic. Moreover,the applicant’s own narrative needs to be trustworthy in order for the applicant toget asylum in Sweden.

Upplevelsen av mötet med skolsköterskan – Hbtq-ungdomars erfarenheter och förväntningar Syfte: Att beskriva HBTQ-ungdomars erfarenheter av och förväntningar på skolsköterskans stöd i relation till deras sexualitet. Bakgrund: Forskning visar att skolsköterskan kan ha bristande kunskap samt negativa attityder gentemot sexuella minoriteter. Studier visar även att elever inte ansåg det säkert att prata med skolsköterskan om sexualitet. Metod: Ostrukturerade, berättande forskningsintervjuer genomfördes med 10 ungdomar som identifierade sig som HBTQ. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visar att ungdomar som identifierar sig som HBTQ hade upplevt både positiva och negativa erfarenheter i mötet med sin skolsköterska. De ungdomar som haft positiva erfarenheter av sin skolsköterska upplevde att hen lyssnade med respekt och förmedlade trygghet. De negativa erfarenheterna grundades på att skolsköterskan haft bristande kunskap om HBTQ samt upplevts heteronormativ. Ungdomarna förväntade sig att bli lika behandlade, få möjlighet till aktivt samtalsstöd, en tillitsfull relation och ett kompetent bemötande från skolsköterskan. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha kompetens och kunskap om HBTQ för att hen ska kunna möta ungdomar som identifierar sig som HBTQ på ett adekvat sätt., The feeling of the meeting with the school nurse – LGBTQ-youths experiences and expectations Aim: To describe experiences of and expectations on support from school nurses by young LGBTQ people. Background: Research shows that school nurses may lack knowledge and have negative attitudes towards sexual minorities. Studies also show that students did not feel safe talking to the school nurse about sexuality. Method: Unstructured narrative interviews were conducted with 10 youths who identified themselves as LGBTQ. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The study shows that youths who identify themselves as LGBTQ have had both positive and negative experiences in interactions with their school nurse. Youths who have had positive experiences with their school nurse felt that the nurse listened with respect and mediated safety. The negative experiences are due to the school nurse not being well versed in the subject of LGBTQ as well as seeming heteronormative. The expectations of the youths were to be treated equally, given the opportunity for active call support, a trustworthy relationship and a competent response from school nurses. Conclusion: A school nurse needs to be compentent and possess knowledge in LGBTQ to properly interact with LGBTQ-youths.

Är det på riktigt?

Exempel på frågor som tas upp: - Hur ser det rättsliga ramverket ut? - Hur bedöms trovärdighet och skyddsbehov? - Hur behandlas folkrättsliga begrepp? - Hur hanteras rättskällor? - Hur styrs rätten av källor som inte i första hand ses som juridiska? I boken diskuteras såväl juridiska som icke-juridiska aspekter av asylbedömning. Den vänder sig till praktiker och forskare inom fältet migration och kan användas på juristprogrammet liksom på andra utbildningar där migrationsrätt behandlas.

Asylrätten i ett EU-medlemsland består av ett samspel mellan nationell, EU-rättslig och internationell politik samt rättskällor. Dessa tre nivåer ger riktlinjer för hur en asylbedömning ska utföras och vad den ska innehålla. Grunden är att en som asylsökande måste anses uppfylla flyktingkriterierna som uppställs i Genèvekonventionen. Om beslutande myndighet anser detta vara fallet, erkänns personen som flykting. Denne beviljas då asyl och ges skydd från framtida förföljelse i hemlandet. I Sverige står migrationsverket, migrationsdomstolarna och migrationsöverdomstolen som beslutsfattande instanser. Ofta är en sökandes berättelse den enda bevisningen, och trovärdigheten i denna kan ges stort utrymme av beslutsfattare. Utöver lagstadgad rätt utgör praxis en viktig del i gällande rätt på asylområdet. Mitt syfte med detta arbete är att granska migrationsdomstolarnas tillämpning av gällande rätt i asylärenden där de åberopade skyddsskälen är sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Syftet är vidare att analysera gällande rätt och mina resultat utifrån genusrättsvetenskaplig queerteori. HBTQI-personer bryter på olika sätt heteronormativa föreställningar och förföljs för detta världen om. Det finns få nationella och EU-rättsliga prejudikat berörande just denna specifika grupp, i denna utredning ser jag till de tre senaste. Dessa tre praxisavgöranden behandlar bl.a. frågor om bedömning av förföljelse och trovärdighet. Utifrån dessa två centrala teman granskar jag svenska migrationsdomstolarnas tillämpning i ca 100 ärenden rörande HBTQI-personer. I denna rättsfallsutredning visar jag hur domstolarna kring bedömningen av förföljelse dömer lika fall olika rörande kriminaliserande lagstiftning, samt hur de i strider med EU-rätten resonerar kring hemlighållande. Vad gäller migrationsdomstolarnas trovärdighetsbedömningar visar utredningen hur de dels hänvisar felaktigt till rättskällor, dels dömer utifrån stereotypa föreställningar. Utredningen visar även hur heteronormat, In an EU-member state, asylum law is the result of an interplay between national, EU and international policies and sources of law. All three levels give guidelines on the content of and how to carry out an asylum assessment. The basis for any asylum assessment is that the asylum seeker meets the refugee criteria put forth in the Geneva Convention. If this is found to be the case the person is recognized as a refugee by the determining authorities. The person will then be granted asylum and protected from future persecution in their homeland. In Sweden the determining authorities are the migration agency, the migrations courts and the supreme migration court. The applicant’s history is often the only evidence in an asylum case and therefore the credibility of this can be given significant weight by the decision maker. Judicial precedents constitute an important part of the legal framework of asylum law. My aim with this thesis is to study the assessment of applicable law by the migration courts in asylum cases where claimed protection grounds are sexual orientation, gender identity and gender expression. The purpose of the thesis is further to analyze relevant laws and my results from a feminist and queer legal theory perspective. LGBTQI-people violate heteronormative conceptions in different ways and are persecuted because of this worldwide. There are few judicial precedents from national and EU courts concerning this specific group and I will in this thesis focus on the three most recent. These three rulings affect inter alia questions regarding the assessment of persecution and credibility. From these two central themes I will study assessments carried out by the Swedish migration courts in around a hundred cases regarding LGBTQI-people. In my case study I show how the courts, when assessing persecution, rule equal cases regarding criminal legislation differently. I also show how they are in discordance with EU law when reasoning around discretion. Regarding cred