Search

Machine Thoughts explores how Swedish literature approached, explored, experimented with, and portrayed the post-war digital transformation. The period from 1965 to 1980 was characterized by accelerating technological development. The digital transitioned from being a matter for a few technically experts to increasingly permeating the entire society. In parallel with the introduction of digital media, and strongly influenced by each other, cybernetics and its elusive concept of information were introduced, further contributed to transforming the understanding of ourselves by challenging traditional notions of the body, identity, and subjectivity. Through analyses of science fiction and experimental prose, as well as more traditional novels and visually and linguistically exploratory poetry, the dissertation demonstrate how literature both shaped and was shaped by these circumstances. Through aesthetically explorative and playful forms, but also through more realistic expressions, literature posed questions about humans and machines, language and code, and the natural and the artificial. The study shows that there was a technically and aesthetically conscious way of relating to questions about the digital among institutions and authors long before more contemporary notions of digital literature, written for and read on screens, had been established. From media-ecological and media-archaeological perspectives, the dissertation sketches a history that points towards and puts our contemporary situation in perspective, showing how ideas related to the digital have been present for a long time and continue to inform and influence today’s literary and cultural discourses. In the first chapter of the dissertation, questions of language, code, and the changing conditions of communication are addressed by discussing how early experiments with algorithmic poetry reshaped and expanded the forms of literary writing. The second chapter examines the relationship between, and poten, I Maskintankar undersöks hur den svenska litteraturen närmade sig, utforskade, experimenterade med och gestaltade efterkrigstidens digitala omvandling. Tiden från 1965 till 1980 präglades av en accelererande teknisk utveckling. Det digitala övergick från att ha varit en angelägenhet för ett fåtal tekniskt kunniga experter till att i allt högre grad genomsyra hela samhället. Parallellt med de digitala mediernas införande och starkt påverkade av varandra introducerades cybernetiken och dess flyktiga informationsbegrepp vilket ytterligare bidrog till att omvandla förståelsen av oss själva genom att utmana traditionella föreställningar om kropp, identitet och subjektivitet. I analyser av såväl science fiction och experimentell prosa som mer traditionella romaner och visuellt och språkligt utforskande poesi, visar avhandlingens analyser hur litteraturen både formade och formades av dessa omständigheter. Via estetiskt utforskande och lekfulla former men även genom mer realistiska och sakliga uttryck ställde litteraturen avgörande frågor om människa och maskin, språk och kod samt naturligt och artificiellt. Sammantaget visar studien att det fanns ett tekniskt och estetiskt medvetet sätt att förhålla sig till frågor om det digitala bland både institutioner, författare och kritiker långt innan mer samtida föreställningar om en digital litteratur skriven för och läst på skärm hade etablerats. Från medieekologiska och mediearkeologiska utgångspunkter tecknar avhandlingen en historia som pekar in i och sätter vår samtida belägenhet i perspektiv och visar hur föreställningar kopplade till det digitala varit med under en lång tid och fortsätter att informera och påverka dagens litterära och kulturella diskurser. I avhandlingens första kapitel behandlas frågor om språk, kod och kommunikationens förändrade villkor genom att diskutera hur tidiga experiment med algoritmisk poesi ombildade och utvidgade formerna för litterärt skrivande. I avhandlingens andra kapitel undersöks relation

This dissertation challenges the conventional narrative of Danish colonial history by critiquing the predominant reliance on textual records and archives as primary carriers of historical knowledge. Through case studies focused on landscape and landscaping practices, it offers an alternative approach to understanding the past by actively engaging with material heritage in what is conceptualized as a vibrant archive. Utilizing interdisciplinary and practice-led methodologies, from cultural and memory studies to ecocriticism, the research examines and engages with colonial history through case studies in dialog with contemporary interlocutors. Emphasizing the dynamic nature of landscapes as vibrant archives-in-the-making, building on Jane Bennett’s concept of vibrant matter, the dissertation underscores their capacity to both shape and be shaped by diverse actors and forces. This perspective prioritizes ethical considerations in preserving and interpreting cultural heritage, aiming to foster inclusivity and resilience in shaping future landscapes. As landscapes embody multiple pasts that transcend national borders, they reveal a global network of interconnected material heritage. However, prevailing historical understandings often prioritize certain discursive national formations, limiting a comprehensive grasp of global connectivity. By exploring contemporary investments in constructing new relational pasts, the dissertation seeks to broaden the analytical scope and challenge such dominant narratives. Through an exploration of colonial trauma and the enduring impacts of historical violence, the research delves into the entangled relationships between past, present, and future. Additionally, the dissertation investigates the role of sound recordings in creating immersive narratives and enhancing the communication of findings, offering insights into preservation efforts, cultural revitalization projects, and community-led initiatives in a contemporary context. Througho, Denna avhandling utmanar den konventionella berättelsen om dansk kolonialhistoria genom att kritisera den rådande särställning som skrivna dokument och arkiv har i förmedlingen av historisk kunskap. Via fallstudier som fokuserar på landskap och landskapspraktiker erbjuder den ett alternativt tillvägagångssätt för att förstå det förflutna genom att aktivt engagera sig med materiellt arv i det som konceptualiseras som ett vibrerande arkiv. Med hjälp av tvärvetenskapliga och praxisbaserade metoder, från kultur- och minnesstudier till ekokritik, undersöks kolonialhistorien i fallstudier i dialog med samtida samtalspartner. Genom att betona landskapens dynamiska natur som vibrerande arkiv under uppbyggnad, med utgångspunkt i Jane Bennetts begrepp vibrerande materia, framhåller avhandlingen deras förmåga att både forma och formas av olika aktörer och krafter. Detta perspektiv lyfter fram etiska överväganden i bevarandet och tolkningen av kulturellt arv, med målet att främja inkludering och resiliens i utformningen av framtida landskap. Eftersom landskap förkroppsligar flera skepnader av det förflutna som överskrider nationsgränser, vittnar de om ett globalt nätverk av sammanlänkat materiellt arv. Emellertid betonar rådande historiska förståelser ofta vissa diskursiva nationella formationer, vilket begränsar en heltäckande förståelse av en global sammanlänkning. Genom att utforska samtida ansatser att konstruera det förflutna som multipelt och relationellt, strävar avhandlingen efter att bredda den analytiska ramen och utmana sådana dominerande berättelser. Koloniala trauman och de bestående effekterna av historiskt våld utforskas, vilket leder till en fördjupad förståelse av de sammanflätade relationerna mellan förflutet, nutid och framtid. Dessutom undersöker avhandlingen ljudinspelningars roll i att skapa immersiva berättelser och förbättra kommunikationen av forskningsresultat, och erbjuder insikter i bevarandeinsatser, kulturella revitaliseringsprojekt och samhällsled

Idag är föräldrars reglering av små barns medieanvändning ett ämne som omdebatteras mellan forskare, politiker och lekmän och meningarna skiljer sig åt. Denna studie är baserad på empiri ifrån semistrukturerade kvalitativa intervjuer och syftar till att bidra med ökad förståelse för hur och varför småbarnsföräldrar reglerar sina barns (1–5 åringar) användning av mobila digitala medier. Studiens resultat identifierades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av medieekologi, praktikteori och föräldramedlingsteori. Resultatet visar att varje familjs medieekologi är unik och komplex men att det även finns vissa likheter mellan dem gällande tillgång till och användning av mobila digitala medier. Föräldrarna använder sig av flera olika praktiker och medlingsstrategier på ett dynamisktsätt där flera medlingsstrategier ibland kan kopplas till samma praktiker. Med dessa praktiker och medlingsstrategier vill föräldrarna åstadkomma avlastning, beskyddande, inlärning och hjälp i barnens vardagliga praktiker. Få av föräldrarna upplever att deras egen användning av mobila digitala medier påverkar deras reglering men är samtidigt oroligaför att det ska hända. Därför använder föräldrarna olika praktiker för att undvika att deras egna mediepraktiker ska påverka hur de reglerar barnens.

Mediehistoria är ett snabbt växande fält som omfattar mer än studier av medieteknologier eller institutioner som press, radio och tv. I antologin visar författarna på styrkorna med att använda ett brett mediebegrepp och analyserar i boken allt från vardagsnära trycksaker till transnationella politiska fenomen med exempel tagna ur bl.a. spiritistiska seanser, gallupundersökningar och Ikeakataloger., Table of contentsIntroduction: Expanding media, expanding histories (Sune Bechmann Pedersen, Marie Cronqvist & Ulrika Holgersson)Chp 1: A non-hegemonic media event: The funeral of the former Swedish prime minister Karl Staaff in 1915 (Ulrika Holgersson)Chp 2: Spiritist social media: Seeing-practices, participation, and alternative realities (Christine Davidsson Sandal)Chp 3: The transnational media-political system ofthe fin de siècle: Kaiser Wilhelm II as a locus of the converging logics of expanding communications (Betto van Waarden)Chp 4: Mediating society: Gallup polls as a statistical attraction in the Swedish press, 1941–1948 (Eskil Vesterlund)Chp 5: Holes of significance: The ring binder as an ordering device (Charlie Järpvall).Chp 6: Media matters in the IKEA home: Catalogues and choreographies, 1951–2021 (Marie Cronqvist)Chp 7: Midlife media history: Turen går til and tourist guidebooks in the era of mass travel (Sune Bechmann Pedersen & Henning Hansen)Chp 8: Image circulation and copying practices: Painting and print in seventeenth-century Antwerp (Charlotta Krispinsson)

Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutnings

The main purpose of this essay is to investigate the role of teachers of religious education in the proactive work against violent extremism and radicalization. Furthermore, the ambition is to raise awareness of how these five teachers of religious education in the Swedish upper secondary schools and primary schools in the subject of religious studies work with and implement the school's democratic mission, and to find structures to teach about radicalization,fundamentalism, pro-violence extremism and terrorism. To obtain a result, five semi-structured interviews with active religious education teachers in the upper secondary schools and theprimary schools were conducted. To show the extent to which the school's democratic mission in the proactive work against radicalization and violent extremism is carried out, the collected empirical material has been analyzed based on Paulo Freire's awareness-raising pedagogy as a theoretical framework which indicates whether the interviewed teachers of religious education work according to what Freire calls the bank view or the liberating teaching. The study shows that all interviewed teachers work according to both these models. The teachers believe that it is inevitable to ignore the teaching of facts but prefer the liberating teaching. This is because all interviewed teachers believe that through dialogues and discussions, a critical thinking is created in the students.Furthermore, it appears that all teachers find it essential to create a good and open classroom climate where there is mutual acceptance of dissent. Thus, a long-term effort to create students as source-critical thinkers is fundamental.

I denna uppsats undersöks de olika samhällen som skildras i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar utifrån premissen att de är medieekologiska landskap som samverkar med, men även påverkar, de individer som lever i dem. Anyurus roman präglas genomgående av en ständig medial närvaro, vare sig det är böcker, tv-nyheter, mobiltelefoner eller videoskärmar, som romanens karaktärer tvingas förhålla sig till. Genom en analys av interaktionen mellan romanens karaktärer och de olika mediala gränssnitt som skildras, där såväl karaktärer som gränssnitt betraktas som medieekologiska komponenter, är förhoppningen att ett medieekologiskt perspektiv kan ge en mer nyanserad och fördjupad förståelse för hur dessa samhällen upprättas och sedermera fungerar. Analysen kommer således utgå från frågor som rör den funktion de mediala gränssnitten som skildras i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar har, och hur de kan sägas samverka i etableringen av romanens medieekologier, och följaktligen vilken effekt de olika medieekologiska landskapen har på romanens karaktärer och deras förhållande till varandra och till samhället. Vidare kommer det tidsresemotiv som skildras i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar analyseras ur ett medieekologiskt perspektiv, genom att undersöka just hur olika konstellationer av medieekologiska komponenter i romanens två tidslinjer leder till utvecklingen av alternativa samhällen.

En stark samtida trend inom den svenska barn- och ungdomslitteraturen är dystopier, skildringar av dysfunktionella samhällen. Ungdomsdystopierna skildrar protagonister som tvingas förhålla sig till sönderslagna samhällen, samtidigt som de brottas med vuxenblivande och vänskapsrelationer. Inom genren förekommer skildringar av globala naturkatastrofer, världskrig, meteoritnedslag, miljöförstöring och pandemiska sjukdomar. Flera av de dystopiska ungdomsromanerna har en framträdande miljötematik. I uppsatsen behandlas fyra ungdomsdystopier av olika karaktär utgivna under 2010-talet. Verken som undersöks är: De Hemlösas stad (2011) av Annika Luther; Feberkvartetten: En sekund i taget (2013), Spring så fort du kan (2014), Som om jag vore fantastisk (2015) och Om du såg mig nu (2017) av Sofia Nordin; Ättlingarna: Hotet (2018), Kampen (2018) och Flykten (2020) av Mats Söderlund samt Slutet (2019) av Mats Strandberg. Syftet med uppsatsen är att diskutera ungdomsdystopins samhällskritiska funktion. I analysen av ungdomsdystopierna används ett ekokritiskt perspektiv. Miljötematiken har en central funktion i flera av skildringarna och en kritik mot mänsklig inverkan på planeten går att urskilja. I ungdomsdystopierna förekommer många olika mellanmänskliga relationer på individ- och gruppnivå. Relationer existerar även mellan människor, medier och den omgivande miljön. Katastrofen påverkar och omförhandlar dessa relationer och samspelet mellan det mänskliga och det icke-mänskliga. En viktig poäng i uppsatsen är att de ekodystopiska ungdomsromanerna väcker framtidshopp genom att visa på möjligheter att agera och göra skillnad samt att de öppnar upp för fler perspektiv än det mänskliga.

I denna studie har fyra svenskläromedel för gymnasiet studerats i syfte att kartlägga hur olika medier framställs. Utrymmet de ges, konstruktionen av medierna och deras konkurrerande samspel har stått i fokus. En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ brukstextanalys kombinerades för att uppnå syftet med studien och ett medieekologiskt perspektiv har applicerats när resultaten diskuterats. Resultatet visar att svenskämnets traditioner har ett starkt fäste i läromedlen och att text och muntlig kommunikation ges det största utrymmet i samtliga böcker. Konkurrensen är tydlig och de övriga medierna utgör endast 11 % av böckernas gemensamma utrymme. Det är dessa 11 % som analyserats på djupet. Medierna framställs på mycket varierande sätt om än många av medierna inkluderas utan att avhandlas som ett eget ämnesinnehåll. I regel framställs de analyserade medierna som avhängiga av traditions-medierna – texten och den muntliga kommunikationen. Inkluderingen av de analyserade medierna sker ofta med koppling till textproduktion, textläsning eller muntlig framställning av olika slag.

Syftet med avhandlingen är att undersöka de litteraturhistoriska framställningarna och deras tänkta mottagare i utbildningsprogram om antiken, romantiken och författaren August Strindberg under tidsperioden 1960–2012. I avhandlingens första delstudie analyseras programmens innehåll och form. Resultatet visar framförallt att utbildningsprogrammen vid olika tidpunkter domineras av olika perspektiv. Dessa har i studien benämnts: det litterära, det kulturhistoriskt-biografiska och det programsamtida. Det perspektiv som dominerar under en viss tidsperiod utövar inflytande på såväl programmens innehåll som form, exempelvis texturval, val av berättare/berättarröst och struktur. Den andra delstudien fördjupar sig i hur programmen nyttjar skilda modaliteter: den visuella och den auditiva. Utifrån analysen framträder att programmen använder tre olika modalitetsbruk: det samspelta, det utvidgande och det associativa. Dessutom framgår att framförallt den visuella men även auditiva uttryckssätt såsom musik, får en alltmer självständig roll i de senare programmen. Den tredje delstudien lägger fokus på programmens tänkta mottagare. Det innebär att programmens mottagarstrukturer undersöks för att utifrån dessa konstruera en implicit mottagare. Resultatet visar fyra olika slags tänkta mottagare: den litterärt orienterade, den kritiska och klassmedvetna, den kontextförtrogna och den ifrågasättande mottagaren. Samtliga undersökta program förutsätter vissa förkunskaper hos den tänkta mottagaren för att avsett lärande ska ske. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det litteraturhistoriska stoffet och sättet att presentera det utvalda innehållet anpassas efter vad som vid en tidpunkt i samhället ses som ett relevant litteraturhistoriskt innehåll, som litteraturhistoriens uppgift och som intressant och/eller nyttigt för den tänkta mottagaren. Till detta finns det flera tänkbara orsaker som nya mediala resurser, förändrade förväntningar från samhället i form av bland annat nya läroplan, The aim of this thesis is to investigate the representations of the history of literature and their implied recipient in the Swedish educational programmes about the epochs Classical Antiquity and Romanticism as well as the author August Strindberg between 1960 and 2012. One sub-study analyses the content and the form of the educational programmes. The result shows that three different perspectives are adopted in the representations of the history of literature. The literary, the cultural-historical-biographical and the contemporary perspectives influence the content as well as the form of the programmes. It is also possible to observe how one perspective often dominates programmes during a certain period. In the second sub-study the analysis focuses on how the educational programmes use different modes: the visual and the auditive. Among other things, it has been observed that the programmes use the modes in three different ways: the modes tell the same thing; the modes expand on each other and provide new dimensions and the modes tell partly different things. Moreover, it is also possible to observe a change over time. The result shows that mostly the visual but also the non-oral expressions such as music play a more important and original role in the more recent programmes. In the third sub-study the focus is on the implied recipient. This means that the analysis concentrates on what kind of recipient can be constructed by the structures of the programmes. This results in four different implied recipients: the literary competent, the critical and conscious, the context competent and the questioning recipient. For learning to occur, all the recipients are expected to have some sort of previous knowledge. In conclusion, the dissertation demonstrates that the material of the history of literature and the way of presenting it is adapted to what society, at a given time, sees as relevant content for the history of literature, considers being the task for the subject a

The aim of this study was to examine how Swedish tabloids value and prioritize news on different platforms and what kind of pictures they primarily publish on these platforms. The study answered the three following questions: what type of news do Swedish tabloids publish on Instagram? What kind of pictures Swedish tabloids publish on Instagram? And, what are the differences regarding tabloid news for Instagram compared to the tabloids’ front pages. The method used to answer the research questions was quantitative content analysis and our empirical materials consists of 783 social media posts and news articles. Based on a quantitative categorical scheme, we have analyzed the Swedish tabloids' Instagram pages and the front pages during the course of two months. Our study established that the most prominent news on Instagram is news that we have chosen to call soft news (news that does not inform or educate the reader), news regarding celebrities/elite were also found preeminent. The pictures that were most widely published on the Swedish tabloids' Instagram pages were pictures of celebrities/elites and montage pictures. The biggest difference when we compared the Instagram posts and the front pages was that, on the tabloids' Instagram pages, soft news is published to a greater extent than on the front pages. It also turned out that celebrity news is significantly more often published on the Swedish tabloids’ front pages compared to Instagram.

Medierna har en viktig roll i demokratin, enligt de medieutredningar som lagts fram sedan 1970-talet. Medier ska ge medborgarna information, de ska ge utrymme för samhällsdebatt och fungera som oberoende granskare av makthavare. Detta gäller inte minst de lokala medierna, och när dåvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke tillsatte en ny medieutredning 2015 var försvagningen av de lokala medierna en viktig del av bakgrunden. Några av medieutredningens förslag blev verklighet i riksdagens beslut 2018 om en ny mediepolitik, till exempel att fler lokala medier ska kunna få statligt utvecklingsstöd och att medieföretag ska få stöd för att förbättra lokaljournalistiken i svagt bevakade kommuner. Men om detta kommer att kunna vända utvecklingen är ännu osäkert. Även om människors intresse för lokala nyheter finns kvar, så är de ekonomiska förutsättningarna för lokala medier osäkra: Dagstidningarnas pappersupplagor fortsätter sjunka, och det är svårt att öka andelen betalande läsare på webb och mobil. Annonsintäkterna minskar och går än mer till de digitala giganterna Google och Facebook. Public service (SVT och Sveriges radio P4) är ekonomiskt mer stabila. Men de är beroende av politiska beslut, och det finns en osäkerhet inför framtiden med en växande kritik från både kommersiella medieföretag och från högerkrafter i politiken. Hyperlokala medier fortsätter att växa fram, men hållbarheten är osäker både ekonomiskt och professionellt. Många startar och många lägger ner. Kommer det att finnas lokala journalister kvar 2030? Ja, människor kommer fortfarande vilja ha lokala nyheter och åtminstone en del kommer att vara villiga att betala för dem. Men det kommer troligen finnas färre professionella lokaljournalister – och fler amatörer eller halvprofessionella lokalreportrar som vill berätta om det lokala, som vill stärka den lokala identiteten och göra något ”för bygden”. Jokern i varje framtidsspaning är sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. Ande

Journalistiken är till stor del lokal, den produceras på en plats för en publik som finns på samma plats. Det kan vara en storstad eller en glesbygdskommun, en stadsdel eller mindre samhällen som hålls ihop av historia och sociala band. Begreppet ”lokal” har också ofta en positiv betydelse – det som görs lokalt förutsätts vara närmare människor och mer äkta, i motsats till stordrift och massproduktion. Den lokala journalistiken har ofta tagits för given, den har alltid funnits där på gott och ont. Men medieutvecklingen har förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken – lokalredaktioner läggs ner, lokala medier försvinner och ersätts av lokala Facebookgrupper, kommunala sajter och andra nya medieplattformar. Denna utveckling finns i hela västvärlden, och forskningen talar till exempel i USA om ”news deserts” där det inte längre finns lokala medier som ger röst åt det lokala samhället. Utan lokala medier fungerar inte den lokala demokratin, betonar dessa forskare . I detta kapitel ges en översikt över svensk och internationell forskning runt lokal journalistik. Det är strukturerat utifrån fyra teman: - Platsens betydelse i en digital och global värld, samt vad lokala medier betyder för lokal identitet och social sammanhållning. - Lokala medieekologier – hur olika typer av lokala medier och plattformar samspelar i det lokala samhället, och vad händer när de lokala medierna tunnas ut? - Den lokala journalistikens betydelse för demokratin, såväl för information som för granskning av lokala makthavare. - Hyperlokala medier som en ny typ av lokalmedier som växer fram mellan den professionella journalistiken och medborgarjournalistik.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken typ av texter eleverna skriver i gymnasieskolans svenskämne med ett vidgat språkbegrepp. Utifrån ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv har de skrivaktiviteter som eleverna erbjudits undersökts för att synliggöra spänningar på olika nivåer. För att ta reda på vilka texter eleverna producerar i svenskämnet och lärarnas bakomliggande resonemang har intervjuer genomförts både med lärare och elever. I svenskämnet får eleverna ta del av multimodala texter men när det gäller deras eget skapande dominerar skriften. Skrift och tal har en tradition av att vara den accepterade formen för representation av kunskap och lärande i svenskämnet. Det förekommer dessutom skillnader mellan de texter eleverna läser i digitala miljöer och de texter som de skriver. Med digitaliseringen av gymnasieskolan förändras de skrivpraktiker som eleverna erbjuds. Det mest framträdande resultatet i undersökningen är de spänningar som utvecklas på olika nivåer. Spänningar förekommer bland annat mellan lärarnas vilja att inkludera multimodala texter i sin didaktiska design och skriftens dominans i styrdokumenten.

Lärare idag är överlag positiva till skolans digitalisering och många använder redan nu digital verktyg i sin undervisning dagligen. I och med att digital teknik har fått en allt större betydelse i skolans vardag, så ställer detta nya krav på lärarens kompetenser och skolans sociala arbete. Digital kompetens handlar om mycket mer än att bara kunna använda en dator och söka information. Om lärare vill använda internet, appar, filmer eller andra digitala verktyg i undervisningen måste skolan skapa en utbildning där man lära sig att använda digitala medier både kritiskt och kreativ för att förstå och utmana de medier som eleverna kommer att möta i livet. I samband med de nya revidering kring skolans digitalisering, som kommer att träda i kraft hösten 2018, har Filmriket skapat en film- och mediepedagogisk webbplattform som bland annat ska bidra till att ge eleverna ett källkritiskt förhållningssätt till rörlig bild genom att öka barn och ungdomars kreativa förmågor och digitala kompetenser med hjälpa av färdiga övningar skapade med utgångspunkt i grundskolans läroplan. Denna studien riktar sig mot filmskapande kopplat till bildämnet och syftar till att undersöka Filmrikets potential i undervisningssammanhang. Genom intervjuer har studien även undersökt lärarnas behov för att möjliggöra utvecklingen av elevernas digitala kompetenser. Studien visar att det finns ett intresse från lärarhåll att arbeta med filmskapande i undervisningen, men att det är viktigt att övningarna är tidseffektiva och att det finns tydliga kopplingar till kursmålen. Problemen som kan uppstå i arbetet med filmskapande är allt som oftast kopplat till skolverksamhetens organisatoriska aspekter och inte verktygen i sig, vilket tyder på att Filmrikets film- och mediepedagogiska webbplattform har potential att bli ett användbart hjälpmedel i grundskolans undervisning.

Uppsatsen undersöker hur två olika miljöorganisationer kommunicerar på den sociala plattformen Instagram och hur den kommunikationen kan skapa respons hos följarna genom gillamarkeringar och kommentarer. Detta undersöks genom en semiotisk bildanalys där bild och text analyseras på de inlägg som får mest tillika minst respons. Syftet är att undersöka och diskutera respons för att i längden fördjupa förståelsen för hur organisationer kan kommunicera genom grafisk design och vad det får för effekter. Uppsatsen utgår ifrån litteraturstudier i strategisk kommunikation, receptionsteori, medieekologi och semiotik. Analysen visade att respons ofta var kopplat till förståelsen för inläggets mening, hur intresseväckande inlägget var, huruvida mottagarna kunde relatera till inlägget eller om inlägget passade för det valda mediet. Slutligen kunde också konstateras att den ena organisationen kommunicerade mer utifrån att skapa en relation och ett samspel med följaren och att den andra snarare hade en distans mellan organisationen och följaren.

The reception of the American avant-garde poet, playwright, art collector and salon hostess Gertrude Stein (1874-1946) has to a wide extent taken place in an aesthetic context prior to her work’s academic and hermeneutic canonization. This thesis is in part a mapping of this transmedia reception as it is played out in a North American context in the period from her death and until today, and in part an account of Stein’s particular collaborative poetics, through which her work invites such a reception. Furthermore, the thesis maintains that we in a contemporary context are experien­cing a still increasing receptivity towards Stein’s oeuvre, that seems more relevant today than ever before. These circumstances, the thesis illuminates and discusses via a media theoretical framework, where Stein’s own work, as well as its aesthetic reception is considered as embedded in a complex media ecology. Media ecology is here conceived as a de­centralized, networked approach to aesthetic phenomena, which is able to contain many types of agents and materialities. The media ecology of an artwork is thus po­tentially made up by the entire network of processes, agents and materials that are relevant to its production, distribution and consumption and influences the subject positions available to the individual agents. Through Stein’s aesthetic reception it is possible to catch sight of important compo­nents that are active in the media ecology but often neglected or considered subor­dinated to text-internal features. These include the material interface of the medium in question, the aestheticized persona of the artist and infrastructures such as the salon, which affect how and to whom the work and its meanings are distributed. The thesis also traces a number of parallels between the media situation of Stein in the beginning of the 20th century and the digital media situation at the verge of the 21st that suggest both explanations for and implications of her increasing contemporary, Receptionen av den amerikanska avantgardepoeten, dramatiken, konstsamlaren och salongsvärdinnan Gertrude Stein (1874-1946) har till stor del ägt rum i konstnärliga sammanhang innan hennes verk kommit att kanoniseras genom akademiska studier och tolkningar. Denna avhandling är dels en kartläggning av denna transmediala reception, såsom den utspelat sig i en nordamerikansk kontext under perioden från Steins död fram till idag, dels en redogörelse för hennes specifika samarbetspoetik som uppmuntrat till en sådan reception. Dessutom hävdar avhandlingen att vi i en samtida kontext upplever en stadigt växande mottaglighet för Steins verk, som tycks mer aktuellt idag än någonsin tidigare. Dessa omständigheter belyser och förklarar avhandlingen med hjälp av ett medieteoretiskt ramverk, där både Steins egna arbeten och deras konstnärliga reception betraktas som inbäddade i en komplex medieekologi. Medieekologi förstås här som en decentraliserande, nätverksorienterad tillgång till estetiska fenomen, inom vilken många typer av aktörer och materialiteter kan ingå. Ett verks medieekologi utgörs således, potentiellt, av hela det nätverk av processer, agenter och material som är relevanta för produktionen, distributionen och konsumtionen av verket i fråga, och påverkar utformningen av de subjektspositioner som är tillgängliga för de enskilda aktörerna. Genom den konstnärliga receptionen av Stein är det möjligt att få syn på viktiga komponenter som är verksamma i medieekologin, men som ofta försummas eller betraktas som underordnade textinterna faktorer, till exempel. Till dessa komponenter hör mediets materiella gränssnitt, författarens estetiserade persona och infrastrukturer såsom salongen, som påverkar hur och till vem verket och dess betydelser distribueras. Avhandlingen följer också en räcka paralleller mellan Steins mediesituation i 1900-talets början och den digitala mediesituation som präglar 2000-talets inledning, vilka kan bistå med både förklaringar och implikationer av

I artikeln redovisas resultat från en empirisk läsarundersökning där gymnasieelever som går sitt tredje år får skriva om fiktion utifrån två förutsättningar – utifrån läsningen av en novell och att ha sett en film. Motivet till detta finns dels i ett praktiknära problem i undervisningen, dels i forskningen som även bör undersöka receptionen mellan två vanligt förekommande medier i undervisningen såväl som under elevernas fritid. I artikeln undersöks elevernas skrivna responser och hur de anknyter till centrala händelser, så kallade kärnfunktioner, i intrigen. Resultaten visar skillnader mellan filmgruppens och novellgruppens svar. Eleverna som sett film anknyter i högre grad till intrigen, än de elever som läst en novell. Skillnaderna visar sig även i det sätt som eleverna anknyter till fiktionen. Eleverna som läst novell gör en kortfattad och distanserad läsning av fiktionen, medan eleverna som sett film rör sig in i karaktärernas själsliv och lägger till information och motiv till skeendet.

Denna artikel redovisar en enkätstudie utförd bland svenska tonåringar i åldern 17-18 år. Studien syftar till att kartlägga deras användning av fiktion i olika medieformer i kontexterna skola och fritid. Studien har en kvantitativ ansats och fokuserar på aspekterna medieringstyp, kön och studieinriktning. Resultaten visar att även om deltagarna läser skönlitteratur, tillbringar de mycket mer tid med fiktion i andra medieformer, såsom datorspel, tv-serier och film. Könsskillnader syns i att män spelar datorspel och kvinnor läser skönlitteratur i större utsträckning. Det finns få framträdande skillnader mellan elevgrupper med olika studieinriktning. Istället visar resultaten att skillnader i medieanvändning framför allt ska beaktas på individnivå, och att stora skillnader kan finnas inom samma skolklass. Resultaten diskuteras utifrån ett medieekologiskt och ett medialiseringsperspektiv i relation till utbildningssammanhang., This article reports on a questionnaire study conducted among Swedish teenagers aged 17-18. The study aims to map out their use of fictional texts through various media forms in the two contexts school and recreational time. The study, which has a quantitative approach, focuses on mediation, gender, and study orientation, when exploring the media habits of Swedish teenagers. The results show that although the participants read fiction, they spend much more time using fictional texts in other media forms, such as computer games, TV-series, and films. Gender differences are visible in that men play computer games and women read literature to a greater extent. There are few prominent differences concerning the choice of educational programme. Instead, the results show that divergence should be considered on an individual level, and that large differences in media use can occur within the same school class. The results are discussed from a media ecological as well as a mediatization perspective, and in relation to an educational context.

Inom svenskämnesdidaktisk forskning har digitala medier i undervisningen börjat få ett allt större fäste. Det som emellertid saknas är poddars plats i den digitala lärmiljön. Syftet med föreliggande undersökning var således att studera hur en didaktisk design som inkluderar poddar kan konstrueras för att motivera elever till muntlig framställning. Det empiriska materialet utgjordes av en triangulering baserat på enkäter, fokusgruppsamtal och observationer med etnografisk ansats. Målgruppen för undersökningen var en klass bestående av 15 elever från en kommunal gymnasieskola. För att undersöka huruvida motivationen hos eleverna förändrades, gjordes ett för- och eftertest utifrån en motivationsmodell. Modellen innehöll fem dimensioner, samtliga behandlades i både enkätundersökningen och under fokusgruppsamtalen. Resultatet visade att eleverna blev motiverade till muntlig framställning när poddar inkluderades i undervisningen. Vidare styrkte resultatet vikten av varierande undervisning, där alternativa strategier kopplade till muntlig framställning nyttjas. Undersökningen bidrar därför med ny kunskap om hur denna medieform formar villkor och möjligheter för kunskap i en allt mer digitaliserad skola., Within didactic research regarding Swedish as a subject, digital media has started to gain a lot of ground. However, the podcasts' place within the digital learning environment is missing. The purpose of the present study was therefore to study how a didactic design that includes podcasts can be constructed to motivate students to perform oral presentations. The empirical material was constituted by a triangulation based on surveys, focus group discussions and observations with ethnographic approaches. The target group for the study was a class consisting of 15 students from a public upper secondary school. In order to investigate whether the students' motivational levels were changed, a pre- and a post test were conducted using a motivational model. The model contained five dimensions which were all treated in the survey and the focus group discussions respectively. The result showed that podcasts can make students more motivated for oral presentations. Furthermore, the result stressed the importance of a varied pedagogy where alternative strategies linked to oral presentations are utilized. Therefore, the research contributes with new knowledge regarding how this form of media creates conditions and options for acquiring knowledge in an increasingly digitalized school.

Situationen för lokala medier i Sverige har förändrats stort sedan 1997. Länstidningen Södertälje har rapporterat från staden under hela denna tid. Syftet med denna studie är att kartlägga och jämföra Södertäljes mediekarta 1997 med 2017, samt att jämföra två veckors lokalt innehåll i Länstidningen Södertälje 1997 och 2017. Undersökningen görs i ett medieekologiskt ramverk och studerar med kvantitativa metoder hur LT:s förhållande till källor och andra lokala medier ser ut 2017 jämfört med 1997. Dessutom används intervjuer och annan informationssökning för att kartlägga och förstå Södertäljes mediesituation. Resultatet visar en stad med relativt stark mediebevakning 2017, trots förändringar i mediestrukturerna. Flera medier på andra språk har tillkommit 2017, och SVT har öppnat en lokal redaktion. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen visar att LT:s innehåll har genomgått förändringar som går i linje med tidigare forskning. Artiklarna är ungefär lika många 2017 som 1997, trots att antalet anställda på tidningen minskat. Andelen blåljusjournalistik har ökat stort och artiklarna innehåller mindre kritik och negativitet. Fördelningen av ämnen mellan artiklar är mer ojämn 2017 än 1997, till exempel har kultur/recensionsartiklar och nyhetsartiklar om kultur minskat medan antalet artiklar om olyckor skjutit i höjden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka det kollegiala samarbetet i Svensklärarföreningens facebookgrupp Svensklärarna. Studiens centrala begrepp är medskapande kultur, medieekologi och kollegialt samarbete. Metoden består av en närläsning av sidans ytplan, alltså information genererad av sidans grundare, samt tre facebookinlägg med kommentarer. Materialet utgörs av totalt 146 kommentarer och tre inlägg. Analysverktyget består av fyra kategorier som beskriver olika funktioner med professionellt facebookutövande: gruppstabilisering, idéutveckling, kunskapsdelning och självhävdelse. För att undersöka de mer undervisningsnära aspekterna utgår jag från tre didaktiska frågor: vad, varför och hur. Resultatet visade att kunskapsdelningen som skedde i trådarna mestadels var erfarenhetsbaserad. Gruppstabilisering skedde, men även en typ av gruppdestabilisering, idéutveckling skedde mer eller mindre i alla trådar och självhävdelse skedde stundvis. Den didaktiska vad-frågan och hur-frågan berördes explicit, men den didaktiska varför-frågan berördes mer implicit. Den medieekologiska teorin bidrar med förklararingar om de hinder och möjligheter som facebookgruppen erbjuder som professionellt arbetsverktyg för kollegialt samarbete. Stundtals blir gruppen en emotionell avlastning utan tydliga ramar och regler, vilket det kollegiala samarbetet kräver. Materialet visar dock på det omfattande engagemang som finns hos svensklärarkåren. Gruppen Svensklärarna utgör emellanåt en progressiv diskussionsarena som kan ge svensklärarkåren autonomi och inre styrning, i en tid av allt större yttre styrning.

Syftet med denna studie är att undersöka skärningspunkten mellan traditionella nyhetskanaler och Facebook för att se vilken roll Facebook spelar för de lokala nyhetsaktörerna i Helsingborg. Vi har undersökt Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningen Helsingborg, SVT Nyheter Helsingborg och SR P4 Malmöhus för att se hur deras arbetsprocess, nyhetsinnehåll och publikinteraktion påverkas av Facebook. Eftersom medierna besitter makt att sätta dagordningen för vad människor får för information har vi använt oss av teorier kring nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande i vår studie. För att i ett större perspektiv se vilken roll Facebook spelar för den lokala journalistiken i Helsingborg har vi även använt oss av medieekologisk teori. Vår undersökning består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en innehållsanalys av de fyra lokala nyhetsaktörernas innehåll, där vi jämfört publiceringen i traditionella kanaler med publiceringen på Facebook. Vi har även undersökt publikens reaktioner på det publicerade innehållet. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer med en representant från varje undersökt nyhetsaktör. Syftet har bland annat varit att få mer information om hur de uppfattar att Facebook påverkar deras arbetsprocess. Resultaten visar att Facebook påverkar de traditionella nyhetsaktörerna på orten, men i olika grad. Den tydligaste skillnaden är att Facebook spelar en större roll för de kommersiella tidningarna än för public service-aktörerna. Det publicerade innehållet skilde sig åt mellan de olika kanalerna. Ett framträdande resultat var att brott och rättsfrågor dominerade på Facebook, vilket kan förklaras med att det är snabba händelsenyheter som väcker känslor och engagerar publiken. Resultaten visar att nyhetsaktörerna tycker sig komma närmare sin publik genom Facebook, och att publiken har ökade möjligheter att påverka nyhetsaktörernas nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande.

Föreliggande magisteruppsats skrivs inom fältet Svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Syftet är att undersöka digitalt meningsskapande i olika nätgemenskaper utifrån barnets perspektiv, nämligen sju flickor i årskurs 7 och 8. Forskningsfrågorna fokuserar på drivkrafterna bakom deltagande i olika nätgemenskaper, hur man kommunicerar och interagerar med varandra och vad man lär sig. Studien har en kvalitativ ansats.Metoden är semistrukturerade intervjuer.Studiens övergripande teoretiska plattformär ett sociokulturellt perspektiv på meningsskapande.Med teori och begrepp, som kommunikativ handling, även från medieekologin, multiliteracies och samhälls- och medievetenskapen analyseras vad flickorna ger uttryck för att deras digitala meningsskapande består av.Undersökningen visar att de kommunikativa handlingarna läsande, skrivande, lärande, relations- och identitetsskapande samspelar med olika modaliteter, medier och konventioner. De syftar till att inför likasinnade visa upp sig, sina intressen och berättelser, men också om att pröva nya roller och lära sig mer om sig själv.Meningsskapandet handlar även om att kollektivt och i interaktion med andra lösa problemsamt bidra till medskapande för att därigenom bekräfta tillhörigheten inom nätgemenskapen.

Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen

Tillhörighet i en virtuell varumärkesgemenskap En ny medieekologi har växt fram med tekniska, kulturella och sociala förändringar som har skapat nya villkor, där konsumenternas deltagande har fått en central roll för företag och dess varumärkesbyggande. Syftet med vår studie är, att med Alex & Sigges podcasts varumärkesgemenskap som utgångspunkt, få en ökad förståelse för konsumentens nya aktiva roll i en social kontext. Genom att analysera hur tillhörighet i en intern kultur skapas inom en gemenskap vill vi bidra till insikt om hur företag kan arbeta med sin strategiska kommunikation utifrån konsumentens villkor. En netnografisk studie med kompletterade kvalitativa intervjuer har använts som metod i vår studie där vårt resultat visar att varumärkesgemenskaper som plattform kan utveckla en intern kultur och därigenom skapa en stark tillhörighet. Detta sker när konsumenterna samlas kring gemensamma ritualer och handlingar där engagemang skapas och uttrycks genom varumärkesberättelser och användargenererat innehåll. Utifrån tillhörigheten sker ett samproducerat värdeskapande konsumenterna emellan, vilket leder till lojala konsumenter och ett förstärkt varumärkesvärde., A sense of belonging in an online brand community A new media ecology has evolved with technological, cultural and social changes that have created new conditions, where consumer participation has been given a central role in the company and its branding. The purpose of this study is to in-crease knowledge about the active role of the consumer in a social context in a brand community. Our chosen case study is “Alex & Sigges Podcast” and their online brand community on Facebook. By analyzing how membership in an inter-nal culture created within a community, we want to contribute to the knowledge of how businesses can work with their strategic communication based on the con-sumer's terms. A netnographic study supplemented by qualitative interviews was used as a method in our study. The results of our research shows that brand com-munities as a platform can develop an internal culture and thereby creating a strong sense of belonging. This occurs when consumers gather around common rituals and actions where commitment is created and expressed through storytelling and user generated content. A co-produced value is created between consumers, based on the sense of belonging, which results in loyal consumers and a stronger brand.

Den här artikeln handlar om ny teknologi i skolan och om vad som händer när den kommer in i undervisningen. Den utgör ett nedslag i ett VR-finansierat forskningsprojekt med titeln "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen – bild, musik och svenska under påverkan (2010-2012). Utgångspunkten i projektet är att olika skolämnen står i olika förhållanden till (ny) teknologi och att man därför inte kan tala generellt om skolans förhållande till (ny) teknologi. Införlivandet av digitala medier ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005), då skolämnen har sina karakteristiska strukturer (McEachron, 2003). Teknologi står också i relation till en undervisningspraktik, dvs. metoder och sätt att arrangera undervisning på. Med det resonemanget som utgångspunkt har penna, papper och bok varit de teknologier som inte bara varit förhärskande i skolan sedan dess början, utan också förutsättningarna för verksamheten i skolan, inte minst ämnet svenska (Johansson, 1977; Tyner 1998). Teknologin är en aktiv faktor och med hänvisning till exempelvis Dahllöf att betrakta som en ramfaktor (Jfr Broady & Lindblad, 1999). Teknologier är exempel på medierande redskap, som vi använder för att samhandla med omvärlden (Wertsch, 1991), exempelvis när en lärare undervisar i ett skolämne. I utbildningsvetenskaplig forskning är det emellertid något osynligt och neutralt, en blind fläck (Erixon, 2010; 2012 a,b; Elmfeldt & Erixon, 2007). Den digitala teknologin gör nu sitt intåg i skolans värld på bred front. Om det för tio år sedan var politiker och policymakare som försökte driva på utvecklingen tycks nu snarare trycket komma underifrån, dvs. från elever och lärare. Det framkommer tydligt i vår studie. Utvecklingen ser mycket olika ut i de tre ämnena, liksom i olika kommuner, men också mellan skolor i samma kommun. Ambitionerna att införliva ny teknologi i undervisningen tycks ändå ha en tydlig riktning, dvs. en dator till varje elev. Lärarna ser överlag positivt på at, Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen