Back to Search
Start Over
Vita fläckar och svarta hål i det lokala medielandskapet
- Publication Year :
- 2019
-
Abstract
- Medierna har en viktig roll i demokratin, enligt de medieutredningar som lagts fram sedan 1970-talet. Medier ska ge medborgarna information, de ska ge utrymme för samhällsdebatt och fungera som oberoende granskare av makthavare. Detta gäller inte minst de lokala medierna, och när dåvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke tillsatte en ny medieutredning 2015 var försvagningen av de lokala medierna en viktig del av bakgrunden. Några av medieutredningens förslag blev verklighet i riksdagens beslut 2018 om en ny mediepolitik, till exempel att fler lokala medier ska kunna få statligt utvecklingsstöd och att medieföretag ska få stöd för att förbättra lokaljournalistiken i svagt bevakade kommuner. Men om detta kommer att kunna vända utvecklingen är ännu osäkert. Även om människors intresse för lokala nyheter finns kvar, så är de ekonomiska förutsättningarna för lokala medier osäkra: Dagstidningarnas pappersupplagor fortsätter sjunka, och det är svårt att öka andelen betalande läsare på webb och mobil. Annonsintäkterna minskar och går än mer till de digitala giganterna Google och Facebook. Public service (SVT och Sveriges radio P4) är ekonomiskt mer stabila. Men de är beroende av politiska beslut, och det finns en osäkerhet inför framtiden med en växande kritik från både kommersiella medieföretag och från högerkrafter i politiken. Hyperlokala medier fortsätter att växa fram, men hållbarheten är osäker både ekonomiskt och professionellt. Många startar och många lägger ner. Kommer det att finnas lokala journalister kvar 2030? Ja, människor kommer fortfarande vilja ha lokala nyheter och åtminstone en del kommer att vara villiga att betala för dem. Men det kommer troligen finnas färre professionella lokaljournalister – och fler amatörer eller halvprofessionella lokalreportrar som vill berätta om det lokala, som vill stärka den lokala identiteten och göra något ”för bygden”. Jokern i varje framtidsspaning är sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. Ande
Details
- Database :
- OAIster
- Notes :
- Swedish
- Publication Type :
- Electronic Resource
- Accession number :
- edsoai.on1234342498
- Document Type :
- Electronic Resource