Search

Between tradition and reform: Pedagogical essay topics at two Swedish teacher training seminars, 1915–1937. During the beginning of the twentieth century, a series of school reforms was carried out in Sweden. One concerned the education of elementary school teachers. In this article, we examine which knowledge and teaching ideals that was posed by some of those who had the task of putting this reform into practice. At the center are the nearly five hundred essay topics that were offered at the teacher training seminars in Lund (only male apprentices) and Falun (only female apprentices) 1914–1937. The results advocate that two rather different local cultures of knowledge were developed at the two seminars. While the essay topics that were offered in Lund mostly seems to promote a more traditional reproductive view on teaching, the ones proposed in Falun rather appears to encourage a much more reformistic understanding of schooling. Hence it is suggested that the latter might be understood as an aspiration to establish a more autonomous and independent women teacher identity.

Syftet med studien var att undersöka VFU-handledares syn på förskollärarstudenters förutsättningar till progression under VFU. Studien belyser VFU-handledarnas erfarenheter av och uppfattningar om förutsättningar för studenters progression under VFU:n i allmänhet och under studentens sista VFU-period i synnerhet. Tidigare forskning visar att det finns en komplexitet kring den växelverkan mellan de två utbildningsdelarna i utbildningen, högskoleförlagd utbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Integrationen mellan teori och praktik sker inte i den utsträckning som förväntas. Vidare visar tidigare forskning att förväntningar och ambitioner hos studenten behöver anpassas till handledarens erfarenheter av och uppfattningar om tankar kring lärande och undervisning. Handledares egna målsättningar för studentens progression visar sig i sättet de handleder, handledaren ser sig som förmedlare av kunskap. Frågeställningen som studien utgick ifrån var: Vilka förutsättningar under studenters VFU behöver finnas enligt VFU-handledarna? Empirin inhämtades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju VFU-handledare inom förskollärarprogrammet. Ur bearbetning och analys av empirin framkom fyra kategorier: gemensamt projektet, ömsesidigt engagemang, gemensam repertoar och gemensam reflektion och progression. Resultatet visar att VFU-handledarna uppfattar att stöd i olika former är en förutsättning för studenters progression under VFU:n. Studentens eget intresse och engagemang i sin utbildning är också en viktig förutsättning för lärande. Handledarna betonar vikten av att studenterna behöver kunna kommunicera, både med vårdnadshavare och barn men också med handledarna. De beskriver hur de då kan utveckla sitt handledande och tillsammans med studenten tydligt se progressionsområden. Att de har ett gemensamt projekt, där progressionen för studenten är viktigt.

Lärares yrkesinträde är en krävande process och ses oftast som en utmanande tid. Syftet med forskningsprojektet, som är finansierat av Malmö universitet, Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad, är att bättre förstå det eventuella glappet mellan den kompetens som lärarutbildningen ger och de faktiska krav som läraryrket ställer. I rapporten presenteras tre Q-metodologiska delstudier om hur rektorer i förskola, grundskola och gymnasieskola karakteriserar nyutexaminerade lärare. Ur projektets delstudier framkommer behovet av en synvända på nyutexaminerades möte med yrkespraktiken. Bland annat föreslår projektet att se lärares yrkesinträde som en egen fas i lärares professionsutveckling och att erkänna den som en fortsättning på deras grundutbildning.

I likhet med andra lärarutbildningar i Sverige och internationellt tampas förskollärar- och grundlärarutbildningarna vid Uppsala universitet med bristfällig genomströmning av studenter. Det vill säga att en relativt hög andel av de studenter som börjar på utbildningarna tar aldrig ut någon examen. För att få bättre kunskap om genomströmningen på förskollärar- och grundlärarutbildningarna vid Uppsala universitet gav fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) i uppdrag att genomföra en kvantitativ och en kvalitativ studie. I denna rapport redogörs för den kvalitativa studien.

Föreliggande antologi behandlar mångfald, flerspråkighet och interkulturella perspektiv. Författarna till kapitlen förstår och förhåller sig på olika sätt till begreppet “interkulturalitet” och ett av antologins syften är att visa på vikten och bredden i den forskning som brukar förknippas med interkulturella perspektiv, flerspråkighet och mångfald inom skola och utbildning. Antologin binder samman och exemplifierar den mångfacetterade forskning som bedrivs på Linnéuniversitetet idag. Vår förhoppning är att du som forskare, blivande, lärare, yrkesverksam lärare eller lärarutbildare ska läsa, reflektera över och kunna ha nytta av bidragen.

Som att blanda köttfärs och jordgubbar och göra något ätligt av det. Så beskriver en ämneslärarstudent i svenska en uppgift att kombinera språk- och litteraturvetenskapliga textanalyser i ett projektarbete. Med kommentaren sätter studenten fingret på en utmaning för såväl svensklärare som lärarutbildningen i svenska, nämligen hur litteraturvetenskapen och språkvetenskapen kan förenas inom ramen för skolans svenskämne. Svenskämnet har ofta beskrivits som spretigt, inte minst av verksamma svensklärare. En förklaring till denna spretighet kan vara att förväntningarna på textarbete skiljer sig åt. Samtidigt som arbetet med texter är centralt i båda delar av ämnet motiveras arbetet på skilda sätt och förväntas fylla skilda funktioner. Syftet med denna artikel är att identifiera och diskutera beröringspunkter mellan språk och litteratur i svenskämnet med utgångspunkt i en ämnesintegrerad kurs på ämneslärarutbildningen i svenska med historiskt fokus. Utgångspunkten för diskussionen är ämneslärarstudenters projektarbeten på en kombinerad kurs i språk- och litteraturvetenskaplig textanalys samt studenternas reflektioner kring arbetets didaktiska potential i kursutvärderingar. I artikeln fungerar det historiska perspektivet i svenskämnet som en gemensam nämnare för ämnets språk- och litteraturdelar. Vi är inte ute efter att överbrygga eventuella gränser mellan ämnesfält utan att tydliggöra utmaningar när det gäller att knyta samman de båda perspektiven. En central slutsats är att kopplingen till demokratiuppdraget är viktigt i allt textarbete.

Syftet med denna artikel är att presentera en övergripande bibliometrisk utforskning och analys av konversationer inom lärarutbildningsforskning och hur denna komplexa verksamhet organiserar sig i form av forskningsproblem, kunskapsintressen och intellektuella traditioner. Analyserna behandlar de noder och nätverk som formas av länkar mellan publikationer genom konversationer i forskarsamhället. I fokus står svensk lärarutbildningsforskning och hur denna länkas till internationell forskning inom området. Undersökningarna bygger på de resurser som citeringsdatabasen Web of Science och analysverktyget VOSviewer erbjuder. Vi identifierade 23 866 publikationer totalt, varav 358 hade anknytning till Sverige. En omfattande expansion av publikationer har skett under senare år – såväl inom svensk som internationell lärarutbildningsforskning – med en påtaglig anglo-saxisk dominans inom området. Explorativa klusteranalyser utifrån länkar mellan publikationer gav olika forskningsfronter med skilda problem och ansatser som behandlades i skilda nätverk. Vi kunde också identifiera särskilda intellektuella traditioner och förgrundsfigurer i olika nätverk. Svensk och internationell forskning uppvisade här åtskilliga likheter i sin organisering. Våra studier visar på ett fragmenterat forskningsfält positionerat i olika sammanhang och kunskapsintressen. Forskarsamhället behöver reflektera över skillnader i inriktning och lokalisering av forskningsproblem inom fältet samt analysera varför dessa uppstår liksom innebörder av att lärarutbildning förflyttas mellan olika forskningsfronter och traditioner.

Den här forskningsstudien ämnar att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som mellanstadielärare anser orsaka deras upplevda FLSA. Studien söker också svara på hur dessa lärare hanterar sin upplevda FLSA och vilket stöd de skulle vilja ha för att reducera sin talänglsan i engelskundervisningen. Intervju valdes som metod för att samla in data till denna studie. En kvalitativ analys användes för att tolka det empiriska materialet i studien. Resultatet visar ett antal inre och yttre faktorer som påverkade lärare att uppleva FLSA samt vilka strategier de använde för att taillfälligt hantera sin upplevda FLSA. Lärarna gav flera förslag på hjälp som kan reduvera sin upplevda talängslan. Ett förslag var att ge fortbildning till redan yrkesverksamma grupper och ett annat var att ha en form av stödgrupp med kollegor där erfarenheter och tips kunde bytas mellan kollegor.

This thesis aims to explore the sector between two conflicting, as well as intertwined forces within the educational system for teacher students, namely theory and practice in the history teacher programme. Based on five separate semi-structured interviews with teacher students in their final year of education, which were interpreted with a hermeneutic method and analysed with Jörn Rüsens theoretical framework concerning narrative competence, the study focuses on exploring the teacher students´ experience of re-modelling their academic knowledge in history to something more appropriate for school students. The results presented brings forward a multifaceted description, where contrasts between the teacher students´ responses about their experiences with the history teacher programme and their actual teaching capabilities emerge.

Syftet med detta arbete är att bidra med mer kunskap om hur lärarstudenterförbereds för att kunna bedriva sin kommande undervisning i de naturvetenskapliga ämnena utomhus. I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data har vi undersökt hur lärarutbildare uppger att de implementerar de centrala innehållspunkterna som berör utomhusundervisning i Lgr22, samt hur lärarstudenter uttrycker att dessa punkter behandlas i deras NO-kurs. Samtliga lärarutbildare i denna studie tycker det är viktigt med utomhusundervisning och framhåller att de har höga ambitioner med sin undervisning men att tiden är ett hinder som begränsar dem. Alla lärarstudenter i studien har en positiv syn på utomhusundervisning men anser att de inte känner sig tillräckligt förberedda för sin egen undervisning utomhus. De eftersöker mer konkreta verktyg för undervisning som lektionstips, planeringar och anpassningar., The purpose of this work is to contribute with more knowledge about how student teachers are prepared to be able to conduct their upcoming teaching in the natural science outdoors. In a qualitative study using semi-structured interviews as a method of data collection, we have investigated how teacher educators state that they implement the central content points concerningoutdoor education in the primary school curriculum, as well as how teacher students express that the same has been addressed in their course on the natural science subjects. All teacher educators in this study think it is important to teach outdoors and emphasize that they have high ambitions for their teaching, but time constraints limit them. All student teachers in this study have a positive attitude towards outdoor education but feel inadequately prepared for their own outdoor teaching. They ask for more concrete tools for teaching such as lesson tips, plans, and adaptations.

I syfte att bidra med insikter om vad lärare anser krävs i läraryrket samt vad lärare anser om den lärarutbildning de genomgått genomfördes en intervjustudie. Fem grundskollärare i årskurserna F–6 intervjuades och datamaterialet analyserades genom en tematisk analys. Svaren analyserades med utgångspunkt i begreppen kunskaper och kompetenser och diskuterades därefter i relation till begreppet yrkeskunnande. Kunskapsbegreppet fick i studien två underkategorier: explicita (teoretiska) och implicita (praktiska) kunskaper. Resultaten visade att såväl explicita som implicita kunskaper ansågs krävas i yrket. De explicita kunskaperna ansågs viktiga framför allt gällande innehållet i undervisningen (vad), medan de implicita kunskaperna ansågs viktiga gällande hur undervisningen skulle bedrivas framgångsrikt. Utöver kunskaperna framgick det att en social förmåga, organisatorisk förmåga och personliga egenskaper ansågs viktiga för yrket. Gällande synen på lärarutbildningen visade resultaten att respondenterna upplevde en avsaknad av praktiska moment och att utbildningen inte försett dem med alla kunskaper och kompetenser de ansåg krävs i yrket. Det framgick även att bilden av läraryrket som skapats i utbildningen inte stämde överens med de verkliga krav som läraryrket ställer. Slutsatser som studien kom fram till var att en bred uppsättning av kompetenser krävs i läraryrket och att både kognitiva och personliga faktorer tycks kunna påverka förutsättningarna för lärare att utveckla yrkeskunnande. Studien identifierade även ett behov av att inkludera mer praktiska moment i lärarutbildningen samt att innehållet i lärarutbildningen bör ge en mer representativ bild av de krav som läraryrket ställer.

Lärarutbildningen ska ge lärarstudenter möjlighet att utveckla ämnesdidaktisk kunskap om bland annat ämnesinnehållet, kursplaner och bedömning, vilket de sedan ska kunna omvandla till praktiska handlingar i klassrummet. För att lyckas behöver lärarstudenter även utveckla sin förmåga att reflektera didaktiskt och kunna använda sin reflektion för att utveckla sin undervisning. Inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad har vi använt de tre didaktiska reflektionsverktygen Content representation (CoRe), Storyline, och Lesson Observation Tool (LOT) för att utveckla lärarstudenternas förmåga att planera, genomföra och reflektera kring undervisning i naturvetenskap med koppling till sin VFU. I denna artikel vill vi dela med oss av våra erfarenheter av denna arbetsmodell. Syftet är att ge en beskrivning av hur lärarstudenter och verksamma lärare kan ta stöd av de tre vetenskapligt baserade reflektionsverktygen för att planera, genomföra och utvärdera undervisning i naturvetenskap.

Kapitlet behandlar en kurs som förbereder historielärarstudenter för att arbeta med källor i historieundervisning. Kursen är tänkt att hjälpa studenterna till ett reflekterat och medvetet förhållningssätt. Erfarenheter från fem års kursgivning tyder på att studenterna ser att källor kan användas både för dekonstruktion och rekonstruktion av det förflutna. Texten diskuterar kursens design, studenternas respons och val av fördjupningar, diskuterar tre studentarbeten, samt redovisar några avslutande reflektioner.

Under hösten 2020 meddelade regeringen att ett tillägg om neuropsykiatriska svårigheter hade införts i examensmålen för lärarutbildningarna. Syftet var att stärka lärares kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter med målet att öka likvärdigheten i förskola och skola. Beslutet föregicks av ett förslag på tillägg till examensmålen som skickades ut på remiss till bland annat högskolor och universitet. Under remisstiden svarade flera lärosäten att de var kritiska mot tillägget. Analysen av remissvaren och förslaget till ändring av examensordningen visar en spänning mellan olika sätt att se på vilka perspektiv som ska råda i lärarutbildningens undervisning om elevers olikheter. Att lyfta fram en särskild grupp elever i examensmålen ansågs motverka snarare än stärka likvärdigheten i förskola och skola.

Hösten 2021 infördes ett nytt examensmål för lärarutbildningarna rörande lärarstudenternas förmåga att ”kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer”. För att våra studenter ska kunna uppfylla detta mål har vi inom historieämnet på ämneslärarutbildningen vid Örebro universitet infört ett obligatoriskt moment i form av en muntlig rollspelsövning. I denna text diskuterar vi möjligheterna att stärka studenters kompetens i att genomföra historiska samtal om ämnen som kan upplevas som känsliga, fördjupa deras förmåga att leda pedagogiska samtal och utveckla deras kommunikativa utsträckning integrera muntliga övningar inom högre utbildning., Heated discussion and challenging silence: Learning to lead conversations about identity, sexuality and relationships In 2021, a new requirement for obtaining a teacher’s certificate was added to the Swedish Higher Education Ordinance. Students must now demonstrate an ability to “communicate and reflect on issues regarding identity, sexuality and relationships”. In a history course within the teacher education programme at Örebro University, we have developed an obligatory roleplay exercise focused on verbal communication to meet this requirement. Here, we discuss how the role-play exercise can develop students’ communicative abilities and strengthen their competencies in leading group discussions on issues potentially perceived as sensitive. Like our students, we recognize the value of incorporating verbal, communicative exercises into the curriculum to a higher degree.

The aim of this thesis in mathematics education is to produce knowledge about problem-solving as a broad and complex phenomenon in mathematics teacher education, historically and in the present. With a multidisciplinary approach and affirmative critique, possible new understandings of the phenomenon are investigated, extended and transformed in three sub-studies and two chapters in the wrapping. The thesis builds on previous research on teacher education but seeks to contribute to a multidimensional understanding of the phenomenon of problem-solving. The first sub-study provides a configurative research review that offers a picture of the different relationships in which problem-solving is involved, and how different aspects of problem-solving are highlighted and become complementary. The second sub-study is a discourse analysis of historical texts on problem-solving where the data consists of texts written for and by teachers from the 1840s and onwards. The sub-study shows how discursive truths about problem-solving are formed and consolidated over time. The third sub-study brings attention to the materiality of problem-solving teaching, and highlights how mathematics teaching in secondary school, in the form of classroom observations, can be understood in a new materialist perspective. In addition, the thesis includes further analysis of problem-solving – presented in two chapters in the wrapping – and as a consequence the thesis may is designed as a hybrid between a compilation thesis and a monograph. In one of the chapters, previous research is traced diffractively with regard to the arguments put forward as to why problem-solving is important. In the other chapter, the results of the three sub-studies are read diffractively, through and with feminist new materialism. The thesis spans over several theoretical-methodological fields and takes the reader on a walk through the problem-solving landscape. The overall results show that problem-solving is a composed phe

Syftet med studien är att undersöka integrationen av digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen och på vilket sätt dessa verktyg kan påverka elevers läs-och skrivinlärning i årskurs 3. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med ett antal lärare, vars erfarenheter och åsikter analyserades. Genom intervjuerna framkom det att lärarna generellt sett ser fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningen, såsom ökad motivation hos eleverna och möjligheten till differentiering och individualisering. Slutsatserna av studien visar på betydelsen av att integrera digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen för att främja elevers lärande och utveckling. Samtidigt identifieras utmaningar såsom den digitala klyftan bland skolor och lärare, vilket pekar på behovet av ökad utbildning och pedagogiskt stöd för att säkerställa en effektiv integration av digitala verktyg i undervisningen.

Mötet med matematikens utforskande sida har visat sig vara viktigt för elevernas matematiska och intellektuella utveckling. Utforskande matematik upplevs dock som svår av såväl lärare som elever, och i många klassrum dominerar istället en mer traditionell undervisning där renodlade minneskunskaper och upprepning av färdigformulerade procedurer betonas. Detta underliggande problem utgör grunden för detta arbete, i vilket jag ansluter mig till commognition-teorins diskursiva syn på lärande. Mer precist gäller mitt intresse de ögonblick då elever ger uttryck för deritualisering, med andra ord uppvisar tecken som tyder på en uppmärksamhets-förflyttning från ett rituellt (process-orienterat) till ett mer utforskande (målorienterat) förhållningssätt. Genom att, utifrån observationer, detaljstudera de mekanismer som samspelar, söker jag en förståelse av vad som är karaktäristiskt för dessa situationer. Jag finner att situationer med deritualiserande elevuttryck i synnerhet karaktäriseras av språklig och matematisk precision kring det givna uppdraget, betänketid, insisterandet på ett utforskande förhållningssätt, samt klassrumsdiskurser som präglas av uppmuntran, nyfikenhet och delaktighet. Detta resultat tyder sammanfattningsvis på att en lärares indirekta tillvägagångssätt är väl så betydelsefullt som de mer direkta uppmaningar som denne ger. Resultatet bör vara intressant för praktiserande lärare och lärarstudenter som strävar efter att i högre grad närma sig ett utforskande förhållningssätt i sin undervisning, samtidigt som det pekar på tänkbara områden för fördjupad forskning inom matematikämnets didaktik och matematiklärarutbildning., Trace - att spåra matematiklärarutbildningen i praktiken

Verksamhetsförlagdutbildning (VFU) är viktig del i lärarstudenters utbildning. Under VFU möter lärarstudenter situationer som de rapporterar som känslomässigt ansträngande, så som till exempel konflikter med elever. Handledning under VFU är en viktig del av lärarutbildningen, och handledarnas perspektiv på lärarstudenters utmaningar under VFU kan påverka deras handledning.

The purpose of this study is to compare how pre-service teacher students describe historical consciousness, concerning if they are studying their first or last history course. The concept historical consciousness was chosen because of its central role in the Swedish curriculum for the history subject. To achieve the study’s purpose eight pre-service teacherswere qualitatively interviewed. Five of the eight students studied their first history course, while the remaining three studied their last history course. The two theories that made up the theoretical framework of the study was Rüsen’s three principles for narrative competence as well as Jensen’s five processes of historical consciousness. The result of the studyshows that a clear majority of the students described historical consciousness as a method of learning from historical mistakes. This trend was clear with both groups of students. This study also shows that a majority of students had difficulties with the future’s role in historical consciousness. One out of the eight students made clear and continuous references between the three tenses past, present and future. The result reveal that the teacher education should focus more on the three tenses past, present, and future in relation to practical teaching situations. This to make historical consciousness more practical for the student teachers.

The point of this study is to understand how Umeå university’s curriculum for the subject of history evolved in the time period 1970 to 2015. Therefore, this study will analyze Umeå university’s curriculum for the course History AB 1, that is included in the history teacher training education. Furthermore, this study will take this analyzation of the curriculum and compare it to the Swedish high school curriculum. This is to better understand the evolution of the education program for teachers, but also to study the symbiotic relationship between schools and universities. Moreover, this assignment will be using Stina Hallsén’s description of policy analyzes to examine the valuation and norms from Umeå’s curriculum, and then take the analyzation further by comparing it to the Swedish high school curriculum. It will thereafter be analyzed with Gert Biesta’s three concepts, Qualification, Socialization and subjectification. Biesta’s concepts will help to measure how good the education at the teacher education program in Umeå is. The results of the study can shortly be described that there’s a long line of changes happening at the teacher education program at Umeå university and the subject of history in the time period 1970 to 2015. The changes range from small differences like the curriculum changing pace, to big changes like entire course moments getting removed and new ones getting added. In addition, the curriculum from Umeå university gets compared to the Swedish high school curriculum. This comparison alongside the study’s framing of question serves to give better insight into how the teachers education program has changed and evolved during the time period. Lastly the results of this study show that yes, there is a symbiotic relationship between Umeå university’s education for teachers and the Swedish high school curriculum. Furthermore, the students attending the teacher training education are taught that becoming a teacher is a lifelong mission to evolve and u

Allt fler gymnasieelever läser juridik samtidigt som skolorna rapporterar en stor brist på ämnesbehöriga lärare i juridik. Det är inte möjligt att bli legitimerad gymnasielärare i juridik genom ämneslärarprogrammet, ämnesbehörighet i ämnet juridik kan endast nås genom kompletterande lärarutbildningar. Det finns ingen utvecklad ämnesdidaktik inom juridikämnet på gymnasial nivå och även för det akademiska ämnet är den ämnesdidaktiska forskningen begränsad. Syftet med min studie är att undersöka och beskriva vilka ämnesdidaktiska förutsättningar det finns inom skolämnet juridik. Studien har utförts genom en kvantitativ enkätstudie bland juridiklärare på gymnasieskolor runtom i Sverige. Enkätresultatet har analyserats utifrån tre teman: Hur ser juridiklärares bakgrund ut i förhållande till formell pedagogisk utbildning och ämneskunskaper, hur undervisar juridiklärare och vilka ämnesdidaktiska utmaningar uppger juridiklärare att de möter i sin undervisning? Studiens resultat visar att juridiklärares bakgrund varierar allt ifrån att lärare har akademisk examen inom juridik till att helt sakna formell ämnesutbildning. När det kommer till undervisningsmetoder använder sig juridiklärare av flera olika undervisningsmetoder med tydliga kopplingar till ämnesplanen vilket visar på en varierad juridikundervisning. Det finns vissa skillnader mellan behöriga och obehöriga lärare gällande vilka undervisningsmetoder som används. Den främsta ämnesdidaktiska utmaningen som juridiklärare upplever rör elevernas möte med det juridiska språket. Elevernas språkliga svårigheter påverkar och begränsar undervisningen i juridik.

Foreign language anxiety (FLA) has been found among language learners in all edu-cational contexts investigated. There is strong consensus as to the negative effects of FLA on various aspects of language learning, but also on teaching, affecting lan-guage use and teaching approaches. In primary language teacher education, FLA must be counteracted both for the sake of student teachers but also their future learners, as striving to alleviate FLA will be a crucial aspect of their profession. The current study investigated FLA among 193 Swedish pre-service non-native gener-alist teachers or English, by use of a questionnaire about oral classroom interac-tion. Results revealed that a third of student teachers experienced recurrent FLA. Furthermore, the instrument had previously been used with primary learners of English in the same educational region, which allowed for a comparison of levels and triggers of FLA (Nilsson, 2019). Student teachers reported more negative affect than young learners, and also confirmed the same contextual triggers of FLA. In light of the results, challenges and opportunities in relation to generalist language teacher education are discussed. In sum, explicitly addressing FLA during their edu-cation is a way of better preparing all student teachers for their future professional practice in primary school.

In 2018, the curricula and subject syllabi in Sweden were revised, the aim being to increase the digital competence of pupils. This article presents a study of how vocational student teachers at upper-secondary school legitimise the use of digital tools in their lesson planning as a means to support the learning of pupils. This provides knowledge of what vocational student teachers view as central to their teaching. Using Theo van Leeuwen's legitimation analysis, the lesson plans of 25 vocational student teachers, as well as eight ethnographic interviews, were analysed. In legitimation, the vocational student teacher argues using references or actions that need to be performed, or not performed. The task of the argument is to justify language or actions so that they are acceptable to others. Legitimation also makes visible the relationships and responsibilities between different parties. The results show that vocational student teachers legitimise their choices to authority. The lesson plans are based on the relationship of vocational student teachers to their own actions in teaching. However, how pupils develop their learning and digital competence is not affected. The digital tools as resources in teaching are legitimised with reference to speed, agility, control, and overview. The use of digital tools links strongly to writing, which affects the educational environment and professional life., 2018 reviderades läroplanerna och ämnesplanerna i Sverige med syfte att stärka elevernas digitala kompetenser. Syftet med denna artikel är att undersöka hur yrkeslärarstudenter i gymnasieskolan legitimerar användning av digitala verktyg i lektionsplaneringar för att stödja elevers lärande. I artikeln analyseras vilken kunskap, vilka möjligheter och utmaningar som yrkeslärarstudenter konstruerar som legitima i sina lektionsplaneringar i relation till digitaliseringsreformen. Detta ger ett kunskapsbidrag om vad yrkeslärarstudenterna motiverar som centralt i undervisningspraktiken. Utifrån Theo van Leeuwens legitimeringsanalys analyseras 25 yrkeslärarstudenters lektionsplaneringar samt åtta etnografiska intervjuer. Legitimeringsanalysen illustrerar yrkeslärarstudentens argumentering med referenser eller med handlingar som behöver utföras, eller inte utföras. Argumenten har till uppgift att rättfärdiga språkande eller handlingar så de blir accepterade av andra. Legitimeringen synliggör även relationer och ansvar mellan parter. Resultaten visar att yrkeslärarstudenterna legitimerar sina val till auktoritet. Lektionsplaneringarna utgår från yrkeslärarstudenternas förhållande till sitt eget handlande i undervisningen. Hur eleverna ska utveckla sitt lärande och digitala kompetenser berörs dock inte. De digitala verktygen som resurser i undervisningen legitimeras med referenser till snabbhet, smidighet, kontroll och överblick. Användande av digitala verktyg är starkt kopplat till skrivande vilket inverkar på studie- och arbetsliv.

Då kostundervisningen i skolan till stora delar har visat sig vara ett komplext område, har denna studie i syfte att undersöka idrottslärares perspektiv på undervisning gällande problematik kopplat till kosthållning i kursen idrott och hälsa 1. Med hjälp av en kvalitativ metod inkluderade studien semistrukturerade intervjuer med fem idrottslärare från två olika gymnasieskolor i Värmland. Informanterna valdes ut genom ett målstyrt urval och datainsamlingen analyserades genom kodning, vilket möjliggjorde identifiering av teman och kategorier. Studiens resultat visade att idrottslärarna hade varierande kunskaps- och erfarenhetsnivåer inom kosthållning och att undervisningen ofta enbart byggde på de enskilda lärarnas intresse och kunskap om området. Studien visade också att kostundervisning uppfattades som ett känsligt område bland lärarna, och att vissa uttryckte en rädsla för att undervisa kring detta. Sammanfattningsvis belyser denna studie att det finns en komplexitet där det saknas tydlighet om vad kostundervisningen i skolan ska innehålla., Since nutrition education in school has largely turned out to be a complex subject, this study aims to investigate physical education teachers' perspective on teaching regarding problems connected to nutrition in the course physical education and health 1. Using a qualitative method, the study included semi-structured interviews with five physical education teachers from two different high schools in Värmland, Sweden. The informants were selected through purposive sampling and the collected data was analyzed through coding, which allowed for the identification of themes and categories. The results showed that the physical education teachers had varying levels of knowledge and experience in nutrition and that the teaching was often based solely on the individual teachers' interest and knowledge of the subject. The study also showed that nutrition education was perceived as a sensitive topic among teachers, with some expressing a fear of teaching it. In summary, this study highlights that there is a complexity where there is a lack of clarity about what nutrition education in school should contain.

Syftet med studien är att undersöka hur nyexaminerade lärare upplever att de introduceras i yrket. Studien bygger på en kvalitativ fenomenologisk metod med tillämpad tematisk analys där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Studien utgörs utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt ramverk, utifrån Alfred Schütz teoretiska ingång, som analytiskt bidragit till fenomenologiska begrepp som grupplivets kulturmönster, livsvärld, förhandskunskaper, typifieringar och kunskap, vilka format studiens resultat. I detta arbete har det redogjorts för anledningarna och betydelsen av att applicera teoretiska kunskaper i en praktisk kontext i förskollärarutbildningen. Studiens centrala resultat är att nyexaminerade förskollärare upplever det som svårt att leda ett arbetslag, särskilt vid avsaknad av samsyn. Vid analys av empirin uppmärksammas att tiden innan förskollärarutbildningen kan tänkas vara av betydelse, vilket kan påverka hur väl studenterna tar åt sig kunskaperna inom och efter förskollärarutbildningen aktuellt att ta i beaktning för framtida forskning men av utrymmesskäl inte platsat i denna uppsats., Betyg i Ladok 230619.

Hur kan lärarutbildningen arbeta systematiskt med att förbereda studenterna för deras uppgift att agera och undervisa för ett jämlikt samhälle? Denna fråga har ställts i många samhällen länder och inte minst i Sverige. Alla universitetsutbildningar har ett uppdrag att jämställdhetsintegrera sin verksamhet och Högskoleverket har sedan länge arbetat med frågor kring jämställdhet. Syftet med detta kapitel är att bidra med kunskap om hur ett systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering i högre utbildningar och framför allt i lärarutbildningar kan etableras. För att uppnå detta studerade jag hur grundlärarprogram (årskurs 4– 6) vid 20 olika lärosäten har – inom ramen för granskningar som UKÄ genomfört – beskrivit att de arbetar med jämställdhet i sina utbildningar. I kapitlet presenterar jag en analys av hur olika lärarutbildningar beskriver sitt eget arbete med att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i sina utbildningar. Texten vänder sig till kollegor i högre utbildning som till exempel funderar över hur lärosäten kan utveckla och redovisa sitt arbete med att ålägga ett genus- och jämställdhetsperspektiv på sin utbildning eller som helt enkelt undrar hur det de gör är i linje med vad andra gör. Kapitlet har därmed en praktisk ingång i frågan om hur ett jämställdhetsarbete kan realiseras, men det innehåller även ett kritiskt analyserande inslag om möjliga fallgropar och problem som kan finnas i det arbete som beskrivs i utvärderingsrapporterna., Equality in Higher Education and Teaching

This licentiate thesis takes its point of departure in a relational perspective on education, which means that the relationship between teacher and student is seen as fundamental for students’ knowledge- and personal development. The aim is to contribute to a deeper understanding of the teacher-student relationship in teacher education at national and local levels and the different meanings of closeness in this context. The theoretical basis of the study is curriculum theory-based didactics, where questions about knowledge content and teaching as offering meaning are central. The thesis consists of three separate studies. The first investigates closeness in the teacher-student relationship by means of a thematic conceptual analysis of the field of research in educational science on teacher-student relationships. Four different dimensions of closeness were identified: closeness as presence, closeness as care, closeness as feeling and closeness as responsibility. The results show a nuanced way of understanding closeness in the teacher-student relationship and that closeness is challenging for teachers in that it makes their relational work more complex. The central question in curriculum theory - ‘What opportunities do students have to learn about the teacher-student relationship in teacher education?’ - is used as the point of departure in the analysis of educational policy documents at national and local levels. The second study investigates content knowledge at the national level and shows a limited and simplified view of the relationship between teacher and student. By using the dimensions of closeness as analytical tools, a multifaceted teacher-student relationship is constructed as an alternative meaning offering. In the third study, eleven Swedish universities participated in the study of curriculum documents at the local level. The analysis showed three types of knowledge content: relational theory, relational work and relational quality. In this study, the l

The article is a pilot study into student-supervisor interaction and the articulation of practical or silent knowledge on how to teach for historical thinking. It investigates experienced teachers’ strategies and methods in teaching during supervision of students during their place-based training. The basic assumption is that experienced teachers’ silent or practical knowledge is articulated in the meeting with less experienced students under their supervision. The used method was therefore to tap into the feedback loops of supervision. This was done through participating in and recording supervision meetings, which was then followed up by interviews with both supervisors and students. The article is therefore also a pilot test of this method. In the material all six aspects of historical thinking were present, although in different ways. No student planes a lesson aiming at teaching historical significance. This dimension was on the contrary very present in the supervisor-student discussions, especially on how to teach the two dimensions continuity and change and cause and consequence. Similarly, the two dimensions primary source evidence and historical perspective-taking were interrelated, especially as primary sources were considered a good way to make pupils take the perspective of historical actors. The ethical dimension of history was not subject to direct teaching, nor present in the supervisor-student discussions. It was however only implicitly present in the way both supervisors and students struggled with how to connect their teaching to everyday life of the pupils and relate it to the societal structures, norms, and values of historical societies.

In this thesis, teacher education is examined with the aim to develop knowledge on teacher education and how it affects student teachers that are regularly marginalised in society by intersectional power structures. The aim is also to develop knowledge on how these student teachers affect teacher education. This is examined through reflexive interviews with student teachers, who either self-identified as having experiences of breaking norms related to an intersectional power dynamic, or had an interest in talking about such norms. The aims of the thesis are pursued through examining student teachers’ narrations of their experiences of how discomfort, comfort, exclusion, welcoming, and violations related to societal power structures in their teacher education programmes are produced. This is done by utilising an approach of affirmative critique, drawing on intersectional corpomaterial theoretical frameworks. The study shows how student teachers are becoming bodily archives of societal power dynamics; how they become angry through racialised and gendered assemblages; how they become students through materialities like notebooks; and how they, through the assemblages of emergency-remote education, become directed closer to or further away from their teacher programmes. Becoming a student teacher might also be connected to assemblages containing certain ideas of teachers as role models. Moreover, student teachers become carving-bodies, a concept created in the thesis to capture the complexities of how educational assemblages push participants to inform, educate, and speak up during their education. The concept furthermore captures how these processes lead to internal negotiations, energy loss, adjustments, and potentially fewer possibilities to engage with their education. The study shows how teacher education is becoming multiple through assemblages where student teachers’ bodily archives are active actors, and how the education, at the same time, is becoming less, for, I denna avhandling undersöks lärarutbildningen med syfte att utveckla kunskap om hur lärarstudenter påverkas affektivt av lärarutbildningen och hur lärarutbildningen påverkas affektivt av lärarstudenter som vanligtvis marginaliseras i samhället av intersektionella maktrelationer. Detta undersöks genom reflexiva intervjuer med tolv lärarstudenter som vid tidpunkten för intervjuerna studerade vid svenska lärarutbildningar. Studenterna definierade sig själva som att de antingen hade erfarenheter av att bryta normer relaterade till en intersektionell maktdynamik, eller hade ett intresse av att prata om hur sådana normer tog sig uttryck på lärarutbildningen. För att svara på avhandlingens syften undersöks lärarstudenters berättelser om upplevelser av hur obekvämlighet, bekvämlighet, exkludering, välkomnande och kränkningar relaterade till samhälleliga maktstrukturer i deras lärarutbildningar produceras. Vidare görs detta genom användande av affirmativ kritik som ingång, med särskilt fokus på intersektionella kroppsmateriella teoretiska ramverk. Studien visar lärarstudenters tillblivelse som kroppsliga arkiv relaterade till samhälleliga maktstrukturer; hur ilska skapas genom rasifierade och könade assemblage; studenternas tillblivelse genom materialiteter som exempelvis anteckningsböcker; och hur de genom assemblage, innefattande akut fjärrundervisning, blir orienterade närmre eller längre bort från sina lärarutbildningar. Lärarstudenters tillblivelse kan också vara kopplad till assemblage som innefattar vissa idéer om lärare som förebilder. Vidare blir lärarstudenter till karvande-kroppar, ett begrepp som skapas i avhandlingen för att fånga komplexiteten i hur undervisnings-assemblage driver deltagarna till att informera, utbilda och ta ställning under sin utbildning. Begreppet fångar vidare hur dessa processer leder till interna förhandlingar, energiförlust, anpassningar och potentiellt färre möjligheter att engagera sig i sin utbildning. Avhandlingen visar även på lära

Enligt Högskolelagen ska all utbildning vid svenska lärosäten vila på vetenskaplig grund. Sedan år 2021 stipulerar samma förordning att alla lärarutbildningar ska förmedla kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Examensmålet ska säkerställa att examinerade lärare har kompetens att bemöta elever med NPF-diagnoser i skolan och anpassa klassrumssituationen efter olika behov. Denna statliga styrning har därmed ålagt landets lärosäten att utbilda lärare med vissa specifika förmågor att identifiera, och i samverkan med andra, tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Undervisningen kring det nya examensmålet skall vila på vetenskaplig grund. En fråga som infinner sig är huruvida det exempelvis handlar om den medicinska vetenskapliga grunden, eller om den pedagogiska. Syftet med detta konferensbidrag är att bidra till en problematisering av NPF i lärarutbildningssammanhang med fokus på hur några av landets lärarutbildningar forskningsförankrar sin undervisning mot detta examensmål. Aktuella forskningsfrågor är a) hur undervisning om NPF bedrivs vid tio av landets lärarutbildningar, och b) vilken vetenskaplig grund som råder för undervisningen. Via en jämförande analys av relevant undervisningsmaterial, tillika en kompetensinventering från tio av landets lärosäten, presenteras ett underlag för reflektion kring vad som utgör vetenskaplig grund för utbildning mot detta examensmål. Analysen utgår från professionsteori med fokus på professionell autonomi där begreppet organisatorisk professionalism är centralt för analysen. Ett resonemang om studiens förväntade resultat kan gå i två riktningar. Den första kan innebära att koherens råder mellan landets lärosäten när det gäller såväl undervisning som vetenskaplig grund. En sådan samstämmighet kan förklaras av gemensamma diskussioner vid exempelvis Lärarutbildningskonventets träffar. Den andra riktningen är att landets lärosäten skiljer sig sinsemellan