Search

Uppsatsen är en komparativ litteraturanalys med en kvalitativ inriktning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två skönlitterära barnböcker, för åldrarna 3-6 och 6-9 år, gestaltar könet hen och hur lärare som arbetar för en inkluderande miljö kan använda dem i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv. Böckerna som analyseras är Kivi och Monsterhund (Lundqvist, 2012) och Månen, varelsen och jag (Karlsson, 2020). I uppsatsen görs en fördjupning av begrepp som hen, genus, normalitet, sociokulturell kompetens, queer-teori samt alteritetsteori. Därtill går vi igenom vad som menas med händelse, tema, miljö och karaktär samt deras betydelse för barnlitteratur. Resultatet av litteraturanalysen synliggör att båda böckernas övergripande tema och motiv skildrar hur människor kan acceptera varandra vilket lämpar sig för barn i ett sociokulturellt klassrum. Läraren behöver däremot arbeta med dem på olika sätt för att nå samma mål i undervisningen. För att undervisningen ska kunna bedrivas inkluderande i ett sociokulturellt klassrum där alla kön lyfts fram som värdefulla så krävs det framför allt att läraren besitter en sociokulturell kompetens och är medveten om sina egna normativa uppfattningar.

Omvändelseterapi har blivit alltmer omdiskuterat under de senaste åren. Flera länder har infört ett nationellt förbud mot företeelsen, många andra befinner sig i skrivande stund i processen av att införa ett förbud. En expert inom Förenta Nationer har fördömt förekomsten av omvändelseterapi. Han klassar företeelsen som tortyr och förespråkar internationellt förbud. Omvändelseterapi riktar sig exklusivt mot de personer som identifierar sig som homo-, bi- och/eller transsexuella. Vanligtvis sker omvändelseterapi inom en religiös kontext och har en stark anknytning till hederskultur. Det är flera religiösa samfund i Sverige som utövar omvändelseterapi samt verksamhet i samklang med omvändelseterapi, såsom marknadsföring. Det finns i skrivande stund inget uttryckligt förbud mot omvändelseterapi i Sverige, även om det finns reglering som agerar i motverkande syfte. Den reglering som är aktuell avseende utövandet av omvändelseterapi är olaga tvång, men effekten regleringen har i praktiken är tvistat. Resterande reglering som angriper verksamhet som tillhör omvändelseterapi saknas. Det finns inget förbud mot marknadsföring eller finansiering för utövandet av omvändelseterapi. Statsstöd utgår till de religiösa samfund som utövar omvändelseterapi och det finns inga rättsliga hinder till skydd för de barn som förs ur landet för att där utsättas för omvändelseterapi. Det finns mycket som talar för ett uttryckligt förbud mot omvändelseterapi, men det finns de som är av åsikten att ett sådant förbud skulle inskränka på religions- och yttrandefriheten. Såväl religionsfriheten som yttrandefriheten är grundlagsskyddade och utgör grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Det blir därmed en intresseavvägning mellan stridande rättigheter, som alla ska skyddas enligt såväl regeringsformen som europakonventionen.

This essay examines the theories of Critical Race Theory (CRT) and Queer Legal Studies (QLS). CRT scholars argue that racism is not simply the product of individual prejudice but is also embedded in the legal system and other institutions. QLS scholars argue that LGBTQ+ people are subject to discrimination on the basis of their sexual orientation and gender identity, and that the law must be reformed to protect their rights. The first part provides a theoretical and historical background to the theories. The second part presents an empirical study of the theories' impact on Swedish law. The third part analyzes the Swedish constitutional provision on discrimination RF 2:12, with a focus on race and sexual orientation. The fourth part provides a practical analysis of Swedish court cases using the theories' methods. The fifth and final part discusses the theories' potential for the future of Swedish law. The Swedish development of anti-discrimination legislation can be understood through Hübinette and Lundström's periodization of Swedish race relations and proposes a future period of "White Understanding" and argues that the Swedish self-image is still influenced by the politics of the 20th century. The essay finds that the shame of the racist policies of the past has influenced the language of Swedish legislation. More importantly, the essay finds that the interests of the state have been prioritized over the interests of minorities. The empirical study found that the theories have had little impact on Swedish legal sources. However, the theories had a brief period of increased influence between 2004 and 2008. It also found that the theories have had some influence on the Swedish Supreme Court, as evidenced by the cases of Skattefjällsdomen and Girjasdomen.

Denna studie undersöker erfarenheter hos autister, som identifierar sig som antingen trans eller ickebinära, i relation till olika sammanhang. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer ämnade vi att studera hur deltagarna i studien upplever en känsla av sammanhang (KASAM) i olika sammanhang. Vi använde tematisk analys för att analysera deltagarnas berättelser, vilket resulterade i tre teman: Sammanhang, Identitet och "mötet med normativitet". Vi använde även semantiska tolkningar av berättelserna för att undvika att appropriera deltagarnas berättelser. Baserat på våra analyser av deltagarnas berättelser har vi kommit fram till att deltagarna känner sig mer bekväma i miljöer och sammanhang som de själva valt, och när de känner obehag vänder de sig ofta till maskering. Det finns också en känsla av att vilja bryta ner cis- och neuronormativa standarder för att på så sätt skapa utrymme för mångfald. Sammanfattningsvis är detta ett område som behöver ytterligare forskning, då det är ett relativt nytt fält som hittills är nästan helt outforskat., This study examines the experiences of autistic people who identify as either trans or nonbinary, in relation to different contexts. By doing semi-structured interviews we aimed to study how the participants in the study experience a sense of coherence (SoC) in different contexts. We subjected the participants' narratives to thematic analysis which resulted in us finding three three themes: Context, Identity and “meeting normativity”. We also made semantic interpretations of the narratives given, so as not to appropriate their stories. Based on our analyses of the participants' stories we have found that the participants are more comfortable in environments and contexts of their own choosing, and when uncomfortable, they often turn to masking and that there is a sense of wanting to dissipate gender- and neuronormative standards, so as to make room for diversity. In conclusion, this is a field that needs further research, being a relatively new field that is, as of yet, almost completely unexplored.

Under en lång tid har samhället definierats utifrån traditionella könsroller, där mannen betraktades som den primära försörjaren medan kvinnan främst hade ansvar inom hemmet och barnomsorgen. Under decennier har synen på traditionella könsroller gradvis modifierats. En ökad medvetenhet och efterfrågan på jämställdhet har bidragit till att pappans roll successivt har utvecklats och förändrats. För att belysa och förstå denna förändring syftar denna studie till att undersöka påverkan på familjedynamiken och pappans upplevelser. Studien har utgått från frågeställningarna “Hur påverkar yttre och inre förväntningar pappor i deras roll inom familjelivet?” samt “Vilken påverkan har de förändrade könsrollerna på familjedynamiken?”. Med hjälp av Judith Butlers teori om performativitet, Charles Horton Cooleys teori om spegeljaget samt Pierre Bourdieus begrepp habitus, har det insamlade materialet analyserats. De kvalitativa intervjuerna med åtta fäder har bidragit till en förståelse för hur dessa män upplever sig själva som pappa, samt synen på könsroller. Resultatet tyder på att erfarenheter från barndomen är avgörande i hur männen formar och agerar i sin papparoll samt förändringar i de olika rollerna som reproduceras. Nyckelord: Normer, faderskap, könsidentitet, reproduktion, maskulinitet, barnomsorg., For an extended period, society has been characterized by traditional gender roles, wherein the man was perceived as the primary breadwinner while the woman primarily assumed responsibilities within the household and for childcare. Over decades, perceptions of traditional gender roles have gradually been modified. Increased awareness and demand for gender equality have contributed to the progressive evolution and alteration of the father's role. To elucidate and comprehend this transformation, this study aims to examine its impact on family dynamics and paternal experiences. The study is guided by the research questions "How do external and internal expectations influence fathers in their role within family life?" and "What impact do the changing gender roles have on family dynamics?" Utilizing Judith Butler's theory of performativity, Charles Horton Cooley's theory of the looking-glass self, and Pierre Bourdieu's concept of habitus, the collected data has been analyzed. The qualitative interviews with eight fathers have contributed to an understanding of how these men perceive themselves as fathers, as well as their views on gender roles. The results suggest that childhood experiences are crucial in shaping how these men construct and enact their paternal role, as well as the changes in the various roles that are reproduced. Keywords: Norms, fatherhood, gender identity, reproduction, masculinity, childcare.

Inom dans är det vanligt med stereotypiska könsmönster. Studiens syfte är att synliggöra och analysera lärarens förhållningssätt till genus inom dansundervisningen. Studien är kvalitativ och bygger på teorier om socialkonstruktionism, normer, genus och medieekologi. Metoder som används är semistrukturerade intervjuer med hjälp av stimulated recall. Tre deltagare, en man och två kvinnor från olika geografiska områden, har delat med sig av sina tankar kring genusarbeteinom dansundervisningen. Resultatet visar att samtliga danslärare arbetar med att integrera genusperspektiv i undervisningen genom olika pedagogiska metoder. Centrala aspekter är att bemöta eleverna varierat och utforska stereotypiska könsmönster. Vidare råder det delade meningar kring de maskulina aspekterna av dancehall, särskilt de som betonar våld, ska användas i dansundervisningen. Female dancehall ses som ett uttryck för styrka och självförtroende, men danslärarna anser att användningen av sexuellt kodade rörelser bör övervägas individuellt. Ytterligare resultat är att det krävs medvetenhet kringbarns exponeringar för sociala medier. Slutsatsen är att danslärarna visar stor medvetenhet hur genusarbetet inom dansundervisningen kan genomföras. Eleverna tillåts att utforska och uttrycka olika könsmönster och hitta sin egen identitet.

Författaren deltog i ett rundabordssamtal om konturerna av pedagogisk feminism vid en tidpunkt då denna typ av praktik ifrågasätts av ideologisk diskurs. Under rundabordssamtalet definierades pedagogisk feminism utifrån olika pedagogiska verktyg som är nödvändiga för att utmana de maktrelationer som diskret invaderar klassrummet. Presentationen följdes av en kritisk granskning av en artikel som presenterade en konkret metod baserad på studenters autoetnografiska berättelser, The author took part in a round-table discussion on the contours of pedagogical feminism at a time when this type of practice is being called into question by ideological discourses. During the round table, pedagogical feminism was defined in terms of the various pedagogical devices that are essential for challenging the power relations that are quietly invading the classroom. The intervention followed a critical review of an article presenting a concrete methodology based on students' autoethnographic narratives (https://www.su.se/ceul/forskning/aktuell-h%C3%B6gskolepedagogisk-forskning/feministisk-pedagogik-kritiska-och-empatiska-studenter-1.600895).

I denna studie undersöks representationen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i tre svenskläroböcker för gymnasiet med hjälp av textanalytisk metod. Genus- och queerteori bidrar med förståelse för olika könsidentiteter och sexuella identiteter. Utifrån värdegrundsperspektivet, bestående av gymnasieläroplanens värdegrund som presenteras i bakgrundsavsnittet, diskuteras vilka värden som förmedlas och möjliggörs i det undersökta materialet. Utifrån den teoretiska analysen och resultatdiskussionen kan flera slutsatser dras. Framställningar, och brist av framställningar, av undersökta personer i läroböckerna både bekräftar och utmanar genus- och sexualitetsnormer. Detta i sin tur både möjliggör och omöjliggör att värdegrundsarbetet kan förmedla särskilda värden och uppnå vissa mål.

The purpose of the thesis is to examine how the gender identity of individuals who did not identify within the cisgender norm were experienced by the individuals themselves as well as perceived by their surroundings during the nineteenth century in Sweden. This is done by analysing the autobiographies of two gender nonconforming people, Therese Andreas Bruce and Lars “Lasse-Maja'' Molin. The books are considered unique since it is “first hand” material, written by the subjects themselves rather than being described by others in criminal or medical records, which is where the majority of these individuals made an appearance during this time period. By examining the autobiographies, it is possible to conclude how the individuals saw themselves and experienced their gender identity. The theoretical perspective of the thesis is provided by Arnold I. Davidson, Jens Rydström, Sam Holmqvist and Dror Wahrman to cover both a LGBTQ+ historical perspective as well as literature on identity formation from a wider perspective. Through this inquiry it can be concluded that the experiences of gender nonconforming individuals were unique and dependent on the individual's personality rather than just their gender identity. While Bruce was deeply dependent on his surroundings and other people to confirm his male identity, Lasse-Maja valued objects such as clothes, jewellery and other symbols to establish their gender identity. Further, the conclusion could also be drawn that these individuals were perceived differently by their surroundings and that they also handled the response in different ways. Lasse-Maja did not seem to care about the negative responses and reactions while Bruce was deeply wounded by similar behaviours. Gender identity, both then and now, appears as individually experienced and in constant fluctuation.

Är vi okej?/All about them is a coming out-story about a 30 year old Ella/Ellan, who moves back to Sweden after a few years abroad to deal witha life-crisis - and to come out as non- binary. We follow Ella/Ellan during one tumultuous year as they explore and discover their identity and see how life and relationships change along the way. All about them is my master’s projectin Visual communication at Konstfack, 2023. My intention with this projectis to share my personal experience of coming out as a non-binary transperson. I wanted to visualise the difficulties with adapting to society’s narrow and limited identity-categories. My wish is that this novel will contribute with knowledge and understanding for the trans-experience, and also offer identification for anyone who struggles with questions about their place in this world.

Vård av transpersoner och professionella underlag är under konstant förändring till följd av omställningar i diagnosmanualer samt till följd av dess sociopolitiska kontext. Det vetenskapliga fältet är relativt nytt och bristfällig i dess kvantitet. Detta föranleder ett intresse av att undersöka ämnet närmare för att fylla kunskapsluckor inom fältet. Den här uppsatsen ämnar till att undersöka konstruktionen och positioneringen av transpersoner i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för professionella och beslutsfattare. Vidare ämnar uppsatsen undersöka en diskursiv transformering mellan Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2015 och 2022. Materialet innefattar två kunskapsstöd från 2015: God vård av vuxna med könsdysfori samt God vård av barn och ungdomar med könsdysfori, och ett kunskapsstöd från 2022: Vård av barn och ungdomar med könsdysfori. Materialet undersöks genom en Foucauldiansk diskursanalys där metoden i denna analys är inspirerad av Carla Willigs (2013) analyssteg. Analysen i denna uppsats innefattar tre steg där citat från materialet placeras i olika koder, vilket sedan analyseras utifrån relevans till uppsatsens syfte och frågeställningar. I linje med den Foucauldianska diskursanalysen används en poststrukturalistisk och abduktiv ansats. Det teoretiska ramverket i uppsatsen innefattar Butlers genusteori samt medikalisering som kompletterande begrepp. Resultatet och analysen är sammanflätade. Uppsatsen visar på en subjektpositionering av transpersoner som ’dysforiska’ eller ’icke dysforiska’ där de ’dysforiska’ konstitueras som ett ’problem’. Socialstyrelsen likställer dysforin hos subjekten med ett funktionshinder där ’problemet’ individualiseras och transpersonerna blir placerad i en ansvarsposition. I analysen framgår även ett stort fokus på det binära genuset inom Socialstyrelsens material från 2015 samt ett fortsatt bibehållande av maskulina och feminina sociala konstruktioner i båda materialen. Fortsatt visar analysen på medikalisering och psykia, National regulations and care of transgender patients are undergoing constant development due to changing diagnostic manuals and its surrounding socio-political factors. The scientifical field is inadequate and has left gaps within the field. Accordingly, it is of interest to examine these gaps and participate in the advancements within the field. This paper aims to examine the construct and subject positioning of transgender people in The National Board of Health and Welfare papers of national regulations. Furthermore, the paper seeks out to analyze a discursive transformation between the material from 2015 and 2022. The material include two national regulations from 2015, God vård av vuxna med könsdysfori, God vård av barn och ungdomar med könsdysfori, and a paper from 2022, Vård av barn och ungdomar med könsdysfori. The method of Foucauldian discourse in this paper is inspired by Carla Willigs (2013) steps of analysis. The steps of analysis in this research consist of three parts where citations from the material is placed within codes. These are analysed within the scope of the study. Moreover, a poststructuralist and abductive perspective is applied because of its coherence with discourse as a method and theory. The theoretical framework consists of Butler’s gender theory and medicalisation as a complementary construct. The results of this paper show that transgender people are positioned as ‘dysphoric’ or ‘non dysphoric’. Those who are positioned as ‘dysphoric‘ seems to be constructed as a ‘problem’. The subjects are placed in a position of liability where the ‘problem’ is individualized. The binary social construct is prevalent in the material from 2015 and is continued to be reproduced in the material from 2022. Additionally, one can identify a medicalization of the individuals and the same subject positioning in all of the materials even though the latter edition claims to digress from normative binary constructions.

Detta är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur gymnasielärare upplever arbetet med 2022 års läroplan gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (SSR) i den svenska gymnasieskolan. Studien utgår från den uppdaterade och reviderade läroplanen som verkställdes hösten 2022. Empirin samlades in via fem semistrukturerade intervjuer med verksamma gymnasielärare från olika orter i Sverige. Analysen av empirin genomfördes i form av en tematisk analys. Den analyserade empirin diskuterades och jämfördes sedan med hjälp av den tidigare forskning som valts ut för studien och performativitet som teori. De centrala begreppen i studien är kön, genus, könsidentitet, heteronormativitet, normer och normmedvetet förhållningssätt. Studiens resultat indikerar att gymnasielärarna upplever flera utmaningar med SSR och att de är i ett stort behov av utbildning inom SSR som kunskapsområde., This is a qualitative study based on semi-structured interviews. The purpose of the study is to increase knowledge about how high school teachers experience the work with the 2022 curriculum regarding the knowledge area of sexuality, consent and relationships (SSR) in the Swedish high school. The study is based on the updated and revised curriculum that was implemented in the fall of 2022. The empirical evidence was collected by five semi-structured interviews with active high school teachers from different locations in Sweden. The analysis of the empirical evidence was carried out in the form of a thematic analysis. The analyzed empirical evidence was then discussed and compared using the previous research selected for the study and performativity as a theory. The central concepts in the study are sex, gender, gender identity, heteronormativity, norms and norm-conscious approach. The results of the study indicate that high school teachers experience several challenges with SSR and that they are in great need of education in SSR as an area of knowledge., Examinationsdatum: 2023-06-08.

In recent years, cultural attention to different ways of understanding gender seems to unfold. Young people in particular bring up new perspectives on gender identity and gender expression across, between and beyond the categories of male and female. However, these potential changes appear to be experienced quite differently across generations. In this thesis, we wish to examine the social psychological phenomena of gender and identity in an intergenerational perspective. Through talk-based interviews with six families from Copenhagen, we explore how the subjective experience of gender and identity possibly vary across different age groups. On the basis of Karl Mannheim’s conception of generation, we aim to show how cultural and historical conditions influence individuals' potentials with understanding and doing their gender. With post-structuralist theory we stress that norms and discourse in our society are ever-changeable and thereby possible to alter through dialogue. As a result of our intergenerational family-interviews, we find that our participants have become aware of a new mentality where gender increasingly is understood in fluid dimensions. Some experience this change as an extension of former boundaries which enables new ways of understanding and doing gender. This is especially the case for our younger participants. On the other hand, most of the older participants find it more challenging relating to this development and adapting to changes in language. Nevertheless, all of our participants experience the changes in different ways given their specific position and background. Throughout the interviews we se, how the family members discuss their different viewpoints on the changing tendencies and consequently become aware of diverse ways of experiencing gender and identity. We conclude that through intergenerational dialogue it is possible to learn from each other's experiences and ways of being in the world and additionally influen

Through previous research, several factors concerning the lack of knowledge among professionals regarding their work with transgender clients have been identified. A need for more counseling support for transgender clients has also been identified. The following study aims to respond to these shortcomings by studying professionals in Sweden who have experience working with clients who are exploring their gender identity and seeking counseling in relation to it. The study is based on six interviews with Swedish mental health professionals working explicitly with issues regarding gender identity. The questions that the study seeks to investigate are: how these professionals describe their work, which kinds of knowledge they are using throughout their work and how they have developed that knowledge. The answers are analysed with the use of modern interpretations of Aristotle’s theory of knowledge and the division between theoretical and practical knowledge. The main conclusion of the study is that the aforementioned shortcomings cannot be easily fixed by theory-heavy educational efforts like culture competence programs and diversity training alone. To better the relevant professional skills and the relations between professionals and their transgender clients, theoretical knowledge must be complemented by practical knowledge. This includes the experience of working with clients who are exploring their gender identity and a willingness to actively reflect upon the best possible way to do so.

The book is aimed at providing an assertion of Gender Studies as a vital community in our time, united in a commitment to inquiry. It brings forward an interdisciplinary set of early career researchers’ accounts of their motives for engaging in Gender Studies and, of the encounters with limitations as well as possibilities they experience on the paths they have chosen. Each chapter is accompanied by a brief response paper where a more senior researcher involves in conversation with respective chapter’s content and shares reflections regarding Gender Studies, its integration, and developments. The first level corresponds with the significance of research in the field and its transformative power in and, crucially, outside the academia. The second relates to the value of networking and community building for doing research. The book presents Gender Studies in a communicative, open manner that invites the reader to engage in and continue the displayed discussions. This book will be of interest to students and scholars of gender studies, sociology, queer studies, women’s studies, trans studies, anthropology, and literary studies.

The Public Health Agency of Sweden are reporting negative statistics regarding the mental health of the LGBTQ-community. The Swedish National Agency for Education has therefore tasked all Swedish teachers and schools to implement a more inclusive way of processing questions regarding the LGBTQ-community in their ways of educating. The aim of this study is therefore to scrutinize teachers' own view of their discretion to implement these types of questions in their respective subjects. The chosen methods for this essay were qualitative semi-structured interviews with four different teachers with different subjects and workplaces. To complement the interviews, we also conducted an analysis of documents consisting of articles written by teachers or of teachers experiences regarding the subject of the essay. To analyse our results we used Michael Lipsky's theory of street-level bureaucracy. Our study found that, as a teacher, implementing new ideas and reforms in schools in Sweden is navigating a conglomerate of factors. One of the most influential difficulties according to our results were found in the relationship between the teachers and students. These relationships often had a connection to prevailing norms both in the classroom and society as a whole. Which led to an education that catered to the pupils and the specific teachers' own norms and expectance of acceptance rather than the demands from governing bodies. Resources in the form of knowledge of the given subject and a lack of time to implement changes also made up a restraint in the teacher's discretion.

Syftet med studien är att undersöka hur HBTQ+ har utvecklats de senaste 20 åren, både ur ett individperspektiv och ur ett samhällsperspektiv. I studien har det ingått fem stycken personer som har blivit intervjuade genom semistrukturerade intervjuer. Dessa individer har fått berätta sina egna erfarenheter om hur det är att leva som HBTQ+ individ i vårt samhälle idag, samt berätta vilka skillnader de har upplevt de senaste 20 åren. Studien lyfter också upp att HBTQ+ anses vara mer accepterat i samhället idag än vad det var för 20 år sedan, men är det verkligen på det sättet? Studier har visat på att vi har kommit fram i utvecklingen kring HBTQ+ men att diskrimineringar och trakasserier fortfarande förekommer mot individer som definierar sig med HBTQ+. För 20 år sedan kunde diskrimineringar och trakasserier ske mer öppet i samhället utan att det blev en reaktion på det, men idag är det fler som reagerar på om det sker diskrimineringar och trakasserier öppet mot personer som definierar sig med HBTQ+. Slutsatserna som kan dras från intervjuerna är att utvecklingen kring HBTQ+ har ökat de senaste 20 åren genom exempelvis olika lagstiftningar som stödjer HBTQ+ personers rättigheter. Men det finns fortfarande utvecklingsområden inom HBTQ+ enligt respondenterna, exempel på utvecklingsområden är hur sjukvården och skolan bemöter dessa individer personligen., The purpose of the study is to examine how LGBTQ + has developed over the past 20 years, both from an individual perspective and from a societal perspective. The study included five people who were interviewed through semi-structured interviews. These individuals have told their own experiences of what it is like to live as an LGBTQ + individual in our society today, as well as what differences they have experienced in the last 20 years. The study also highlights that LGBTQ + is considered more accepted in society today than it was 20 years ago, but is that really the case? Studies have shown that we have emerged in the development around LGBTQ +, but that discrimination and harassment still occur against individuals who define themselves with LGBTQ +. 20 years ago, discrimination and harassment could take place more openly in society without there being a reaction to it, but today there are more people who react if there is discrimination and harassment openly against people who define themselves with LGBTQ +. The conclusions that can be drawn from the interviews are that the development around LGBTQ + has increased over the past 20 years, for example through various legislations that support the rights of LGBTQ + people. But there are still development areas within LGBTQ + according to the respondents, examples of development areas are how healthcare and the school treat these individuals personally.

This study details Roman women’s use of makeup, and the relevance of studying makeup whenexploring the history of Roman women. The study explores the relation between the use ofmakeup and female identity through texts and archaeological material. By first presenting thetypes of makeup used and the paraphernalia associated with the application of makeup, thiscontextualizes how women interacted with makeup on a day-today basis. This leads to adiscussion on who used makeup and what the use of makeup says about female identity. When analyzing women’s use of makeup, this study compares ancient texts, archaeologicalfinds, and modern chemical analysis of ancient makeup. This study argues that women ofdifferent social standings could use makeup, and that women were able to use makeup as a toolto establish some control over how they were perceived by the public. This in turn makesmakeup a way to study female agenda in antiquity., Denna studie fokuserar på romerska kvinnors användning av smink och relevansen av attstudera smink i anknytning till romerska kvinnors historia. Studien utforskar relationen mellananvändningen av smink och kvinnlig identitet genom texter och arkeologiskt material. De olikatyperna av smink och föremålen associerade med appliceringen av smink presenteras, med syfteatt kontextualisera hur kvinnor interagerade med smink i sin vardag. Detta lägger grunden fördiskussionen om vem som använde smink och vad användningen av smink säger om kvinnorsidentitet. För att analysera kvinnors användning av smink jämför denna studie antika texter,arkeologiska fynd och modern kemisk analys av antikt smink. Denna studie argumenterar attkvinnor från olika samhällsklasser kunde använda smink, och att smink gav kvinnormöjligheten att påverka hur allmänheten såg dem. Detta gör i sin tur att smink kan ses som ettsätt att studera kvinnlig agenda under antiken.

Syftet med denna uppsats var att genom en innehållsanalys ta reda på hur läroböcker i samhällskunskap framställer HBTQ-personer och könsidentitet. I uppsatsen beskrivs en bakgrund till både genusteori och queerteori för att kunna få en förståelse för de teoretiska begreppen som ligger till grund för uppsatsen. Kodschemat i uppsatsen är konstruerat utifrån olika teoretiska begrepp. Denna uppsats ger en bakgrund till tidigare forskning inom området och materialet som studien genomförs på är totalt sex läroböcker i olika kurser för samhällskunskap på gymnasiet. Resultatet av analysen visar att HBTQ-personer och könsidentitet framställs olika i läroböckerna och genom fyra identifierade teman. Dessa teman är sexualitet och kärlek, lagstiftning och rättigheter, kön och könstillhörighet samt HBTQ som paraplybegrepp. Resultatet visar att läroböckerna har ett heteronormativt perspektiv samt innehållet få normkritiska reflektioner. Resultatet visar även att i några läroböcker framställs inte HBTQ-personer eller könsidentitet alls. Resultatet visar även att läroböckerna inte definierar begreppen och att det i vissa fall inte stämmer överens med de vetenskapliga teoretiska begreppen. Uppsatsens resultat indikerar på konsekvenser för både lärare och elever. En avsaknad av HBTQ-personer och könsidentitet i läroböcker kan få konsekvenser för elevers utbildning. Slutsatsen är att lärare kan behöva komplettera läroböckerna i sin undervisning och ta ansvar för att ha kunskap om HBTQ-personer och könsidentitet för att inkludera och genomföra normkritiska reflektioner i sin undervisning. Förslag på vidare forskning kan vara att intervjua bokförlag om processen och innehållet i läroböckerna.

Genus är ett komplext och väl debatterat ämne där alla deltagare för med sig sina egna livserfarenheter och resonemang. Vår studies syfte är att bidra med kunskap om hur verksamma förskollärare i Sverige resonerar om betydelsen av deras roll och förhållningssätt utifrån genus och jämställdhet i sitt arbete i förskolan. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med förskollärare som sedan analyseras och diskuteras med stöd av den feministiska poststrukturalistiska teorin och relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar på hur samhällets normer om genus och kön är svåra att arbeta emot. Resultatet belyser också förskollärarnas öppenhet och motivation för arbete med genus och kön i förskolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar normer om könsidentitet i skolan. Syftet är också att undersöka hur heteronormen framstår i lärares tal om kränkande uttalanden. Studien har använt en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlats in genom fokusgruppsdiskussioner. Material har analyserats genom en kvalitativ samhällsvetenskaplig metod. Resultatet beskriver de åsikter, tankar och erfarenheter deltagarna har kopplat till normer, könsidentitet, hantering av kränkande behandling, normbrytning och värdegrundsarbete. De uttrycker hur de finns olika normer i skolan och samhället och hur vissa inte får plats inom de ramarna. De förklarar ett behov och vilja av att bryta och förändra de normerna. Studenten diskuterar vikten med ett inkluderande arbete på fritids för att förbättra hbtqi-personers hälsa.

Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

The aim of this paper is to examine how trans people who embody fictional characters in text-based roleplays online construct gender identity through immersive representations of their understandings of gender as performance. I have conducted semi-structured chat interviews with seven participants and examined the transcripts with a queer phenomenological theoretical framework. I have found that the participants have a deep understanding of the differences between the physical and the digital world and that they use this knowledge to safely explore gender identity and expression within the online roleplay. Furthermore, the participants express how the digital world allows them to experience material bodies that they do not possess in the physical world. This affords them the freedom to explore bodies as expressions of gender identity as well as the opportunity to experience their hopes for the future in the physical world.

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad.

I den kommande läroplanen Lgr22 skrivs normer, genus och könsidentitet fram och det blir tydligt hur viktigt det är att arbeta med dessa värdegrundsfrågor i sin undervisning. . Syftet med denna läromedelsanalys är att undersöka hur genus representeras i de tre läromedlen: Robin 2, Klara svenskan 2 och Prima svenska 2 för att uppnå ökad kunskap om detta. Utgångspunkten till analysen kommer från de skillnader som framträdde vid en analys av Lgr11 och Lgr22. De forskningsfrågor som analysen utgår från är: 1. Hur förmedlas genus och normer på de bilder som finns i utvalda delar i de läromedel som analyseras? 2. I vilken utsträckning används maskulina respektive feminina egennamn och pronomen i den text som analyseras? 3. Hur stämmer de analyserade läromedlen överens med de delar av värdegrunden i Lgr22 som behandlar genusvärderingar? De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är genus och normer i läromedel. Fokuset ligger på hur läromedel förmedlar genus och normer i text och bild. Detta för att få en inblick i hur läromedelsförfattarna har synliggjort könsordning och könstillhörighet. Metoden som användes var en kvantitativ och kvalitativ analys som genomfördes genom att studera hur genus representeras i läromedlen. I textanalysen har Rehnqvists och Svenssons (2012) definition av maskulina och feminina egennamn och pronomen använts som klassificeringsverktyg. Textanalysmetoden inspirerades av Jackie F.K Lees (2018) forskningsartikel i vilken hon analyserade genus genom att studera användningen av pronomen. Bild analyserades utifrån ett modifierat bildtolkningsschema som är inspirerat från Maria Nikolajevas (2017) schema för maskulina och feminina karaktärsdrag. Fler attribut lades till utifrån Fanny Ambjörnssons (2011) kategorisering av flick- respektive pojkfärger. Utöver detta så har båda analyserna utgått från Britt-Marie Berges (2018) analysverktyg som innebär att man ställer frågor till text och bild. Den tidigare for

In Sweden there are several laws about non-discrimination, but statistics shows that people are getting discriminated anyway. This discrimination could be a result of power dynamics and opressing norms. Since school is a reflection of society itself, we have decided to focus this research overview on which aspects the research brings up about challenging oppressing norms about gender identity and sexuality in schools. The articles which conduct the base of this overview were found on different databases with different search words. Choices were made through criterias about them having to be school-based studies and concern gender identities and/or sexuality. The result highlights three themes that were brought to light in the articles that were studied. Why norms can and should be challenged in teaching, how this can be done and who is supposed to do it. It also brings up a critical perspective. The conclusion shows how schools are institutions where norms are being produced and reproduced, and therefore there is also a possibility to challenge them in different ways. This can be done in various ways, but mostly it is about using the opportunities that are given through teaching and using an inclusive language. The teacher has an important role in this work, and therefore teacher education has an integral part to make sure teachers are doing the work the way it should be done.

Lydia Sandgren har skrivit en roman, som bland annat handlar om en moder, somfrivilligt överger sina barn när de är små. Just detta fångade mitt intresse för attstudera vad som skulle kunna vara orsak till detta drastiska beslut från modernssida. Modern gestaltas som relativt ointresserad av sina barn och tar inte det störstaansvaret för dem i föräldraskapet. Jag har undersökt om man kan se moderskapet iromanen som könsöverskridande sett ur ett genusteoretiskt perspektiv, vilket skullekunna bidra till en förskjutning av det normativa moderskapet. Jag kom fram till attdet kunde vara så.I uppsatsen diskuteras två tänkbara scenarier när det gäller moderns reflexivitet närdet gäller omsorg och ansvar för barnen och på vilket sätt och varför det kulminerari att modern överger dem. Dessutom kan man förmoda att det uppstår en konfliktmellan de olika roller som modern befinner sig i, i samband med att man väntarbarn och i moderskapet.Till sist – uppsatsens gestaltade moderskap kan leda till en vidgad syn på detsamma, genom gestaltningen av Sandgrens moder Cecilia. Det postmoderna samhället i allmänhet, kan stå för genusidentiteter som rymmer både kvinnans rätt attvälja bort moderskapet och uppfattningen att modersrollen är meningen med livet.Sandgrens gestaltning av modern styrker rätten och bekräftar möjligheten att väljabort modersrollen vid sidan av andras uppfattning att livet skulle vara meningslöst,om man väljer att överge sina barn. Visst förtjänar båda dessa uppfattningar attrespekteras och betraktas som ”tillåtna”.

Det kan låta utopiskt att reflektera över hur lärare kan påverka studenter i högre utbildning. Men det finns ett behov av att utforska hur studenter kan omvärdera tidigare erfarenheter med hjälp av nya begrepp och teorier. En artikel föreslår en metod för att ifrågasätta genusstereotyper. Metoden prövades i en kurs i feministisk pedagogik vid ett amerikanskt universitet. Studenterna hade andra berättelser om genus i slutet av kursen jämfört med sina initiala reflektioner., It may sound utopian to reflect on how teachers can influence students in higher education. But there is a need to explore how students can re-evaluate past experiences using new concepts and theories. One article proposes a method for questioning gender stereotypes. The method was tested in a course on feminist pedagogy at an American university. Students had different narratives about gender at the end of the course compared to their initial reflections., Centrum för universitetslärarutbildning

Denne undersøgelse har til formål at undersøge portrætteringen af køn i populære dansksprogede børnebøger. Undersøgelsens teoretiske afsæt er tværdisciplinært idet den omfavner sociolingvistiske og psykologiske teorier. Karakterer fra 10 udvalgte dansksprogede børnebøger analyseres ud fra to lingvistiske teorier: (1) teorien om implicit kausalitet, baseret på semantiske roller, for at klarlægge hvorvidt der eksisterer en kønnet forskel i fordelingen af kausalitet blandt karaktererne; og (2) Austins (1962) og Searles (1979) talehandlingsteori, med det formål at etablere, hvorvidt der optræder en kønnet forskel i karakterers portrættering som henholdsvis direkte eller indirekte handlende. Resultaterne fra analysen peger på en kønsstereotyp fremstilling af hun- og hankønskarakterer gennem de udvalgte bøger. Haraways (1988) teori om situeret viden inddrages i undersøgelsens metodiske udgangspunkt samt i diskussionen af analysens resultater. Resultaterne diskuteres endeligt med afsæt i Jean Piagets udviklingsteori, med det formål at diskutere børnebøgers potentielle indvirkning på børns kønsstereotypdannelse, såvel som deres egen kønsidentitet. Undersøgelsen argumenterer for nødvendigheden af feministisk teoris og tværfaglig metodes inddragelse i kønsstudier.

In the Spring of 2018 the Swedish Government announced an intended new law on legal sex change, based on self-identification. The Government’s policy proposal did however, not make it to the parliament as a formal proposition, most likely due to critique from the Council of Legislation. In this thesis, the Swedish government’s problematization of gender identity is scrutinized. The empirical material consists of the Swedish Government Official Report Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen Ds 2018:17. A poststructural approach to policy analysis is applied with a focus on how subjects and gender identities are made possible through subject positions identified in the report. By applying a poststructural perspective, this thesis highlights some of the paradoxes of identity-based rights and reflect on how governing takes place through the making of stable and responsible subjects.

Denna studie utgår från transpersoners och icke-binära personers erfarenheter av lajvande i Sverige under 2000-talet. Lajv är en typ av performance, liknande improviserad teater utan publik, där deltagarna gestaltar och förkroppsligar olika karaktärer, en roll eller alternativ identitet. Även om lajvs potential att förändra har tidigare studerats har ingen forskning gjorts om transpersoners erfarenheter av hur lajv och karaktärer har förändrat dem. Denna studie undersöker därför hur lajv och erfarenheter av att förkroppsliga karaktärer har påverkat hur de ser på sin könsidentitet och använder sig av könsuttryck i vardagen. I fokus står deltagarnas aha-upplevelser om sitt kön före, under, kring och efter lajv. Med intervjuer och queer fenomenologi visar studien att lajvande och karaktärer har hjälpt dem att hitta, utforska, testa och orientera sig mot nya könslinjer, könsidentiteter och könsuttryck samt gett dem verktyg att börja följa dessa könslinjer i vardagen. Studien visar även hur de har hindrats och hjälpts av andra lajvare, samt hur gränsen mellan lajv och vardag läcker och transformerar. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap om hur lajvande kan ha en förmåga att förändra och hur svenska lajvkulturen har utvecklats under 2000-talet., This thesis concerns trans and non-binary persons’ experiences of live action role-playing (larp) in Sweden during the last 20 years. Larp is a form of performance, similar to improvised theater without any external audience, where the participants (larpers) play and embody characters. The characters are similar to theater characters, but are also a form of persona or alternative identity for the larpers. Although earlier research has shown that larp has a potential to transform and change larpers, little research has been done on transpersons’ experiences of how larping and characters have changed them. The purpose of this thesis is to analyse how larping and experiences of embodying characters have affected how they understand their own gendersex and use gendered expressions, clothes, and behaviors in everyday life. A central part of the analysis is the participants' feeling of wonder over their gendersex before, during, around, and after larping. By using interviews, queer phenomenology, and the concept of bleed, the study shows how larping and characters have helped them to find, explore, try, and orient themselves toward new gender lines, gendersexes and gendered expressions and also given them tools to help them following these new gender lines and embody their gendersex in everyday life. Furthermore, the study shows how they have been hindered and helped by other larpers, and how the borders between the larp worlds and the world of everyday life are porous and transformative. The findings of the study gives new insights of transpersons’ experiences of larping. Furthermore, the results deepen our knowledge of larping’s transformative potential, how role-playing can be used in identity processes, and how the Swedish larping community has evolved during the 21th century.

Motivet bakom studien är att lyfta ickebinära röster som sällan ges plats i samhällsdiskursen kring kön- och transrelaterade frågor. De svenska och europeiska rapporter som visar att ickebinära som grupp generellt mår sämre än andra grupper och även har svårare att leva i enlighet med sin könsidentitet, ligger till grund för studiens syfte. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka upplevelser av könseufori, som kan beskrivas som positiva upplevelser av att bli bekräftad i sin könsidentitet. Sara Ahmeds queer-fenomenologi och Judith Butlers teoretisering kring genusbegriplighet kontra identitet utgör studiens teoretiska ramverk. Forskningsfrågorna lyder: “Hur, när och på vilka sätt kan könseufori uppkomma hos ickebinära personer?” samt “Vilka sociala faktorer kan påverka uppkomsten av könseufori?”. Studien har två övergripande slutsatser. Den första är hur könseufori hänger ihop med ett existensberättigande som social varelse. Könseuforin kan då upplevas som ett lugn, att bara få vara och att slippa förhandla med omvärlden för att anses begriplig. Det andra är hur könseufori har att göra med en stor kontrast till en tidigare stark känsla av disidentifikation med kroppen, där kontrasten i sig skapar tydlighet inför sig själv i förhållande till könsidentiteten och därmed bidrar till könseufori.

En transsexuell person upplever sig vara född i fel kön och vill oftast genomgå en könsbekräftande behandling så att kroppen överensstämmer med det kön som personen identifierar sig med. Att gå emot den heteronorm som råder i samhället är förknippat med stigmatisering, kränkande särbehandling och diskriminering. Kunskapen om transsexualitet på den svenska arbetsmarknaden är mycket bristfällig och leder till att många transsexuella riskerar att uppleva intolerans och utanförskap.Syftet med den här studien är att få en ökad kunskap om transsexuellas upplevelser av bemötande på arbetsplatser. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på fem semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning.Resultatet visar att respondenterna upplever en större acceptans på arbetsplatserna desto längre de har kommit i sin könsbekräftande behandling. Samtliga respondenter har upplevt svårigheter på arbetsplatsen på något sätt och anser att arbetsgivarna har för lite kunskap kring transsexualitet. Respondenterna menar att det bidrar till att fokus hamnar på deras könsidentitet och inte på dem som kompetenta medarbetare., A transsexual person feels that he or she was born in the wrong gender and usually wants to undergo gender-confirming treatment so that the body corresponds to the gender with which the person identifies. Going against the heteronomy that prevails in society is associated with stigma and abusive discrimination. Knowledge about transsexuality in the Swedish labor market is very deficient and leads to many transsexuals at risk of experiencing intolerance and exclusion.The purpose of this study is to gain an increased knowledge of transsexuals' experiences of treatment in the workplace. The study has a qualitative research approach and is based on five semi-structured interviews. The results were analyzed using previous research.The result show that the respondents experience a greater acceptance in the workplace the further they have come in their gender-confirming treatment. All respondents have experienced difficulties in the workplace in some way and believe that employers have too little knowledge about transsexuality. The respondents believe that it contributes to the focus being on their gender identity and not on them as competent employees.One conclusion that can be drawn from the result is that employers need more education and knowledge in transsexuality and norm criticism.

Samhället lägger stort fokus på könsroller och genustänk samtidigt som Skolverket lägger fokus på att elever behöver läsa mer i skolan. Därför har vi valt att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Vi valde ut sex olika barnböcker och gjorde en kvalitativ analys av dom utifrån analysmetoder som Boréus (2015) och Widén (2015) beskrivit samt Nikolajevas (2004) motsatsschema. Syftet med vår studievar att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Resultatet visade att i de modernare böckerna framställdes huvudkaraktären inte tydligt som pojke eller flicka men i den äldsta boken var alla könsroller dock mycket tydligt framställda på ett stereotypiskt sätt. Uppsatsens slutsats var att majoriteten av barnböcker är genussmarta där barn i huvudkaraktär ofta är könsneutrala dock inte barnens föräldrar., Betygsdatum: 2021-06-06

This (master thesis) examines teachers’ and transgender students’ accounts of meeting and encountering each other and what possibilities and obstacles for recognition that their stories portray. The study and analysis are based on interviews with three students and three teachers at different upper secondary schools in Sweden (carried out during the fall of 2020). The analysis is grounded in Axel Honneths (2003) theory of recognition and aided by Carl-Göran Heidegrens (2009) analytical levels of recognition. The findings show how students’ experience recognition and misrecognition in school and in encounters with their teachers as well as how different aspects of teacher-student encounters affect trans and queer students’ everyday life in upper secondary school. The teachers’ accounts support these findings and the analysis sheds light on potential underlying reasons for acts of, or students’ experiences of, misrecognition. Such reasons include: Teachers’ knowledge gaps concerning (LGB)TQ issues, fear of ‘touching’ upon the subjects, their own need for recognition and difficulties to take the others’ perspective. The study concludes the need for school strategies that, among other things, aim to fill in teachers’ knowledge gaps concerning (LGB)TQ issues in order to better recognize trans* and queer students., Denna uppsats syftar att undersöka lärares och (trans)elevers berättelser om möten med varandra i förhållande till erkännande och att vara elev på gymnasienivå med normöverskrivande könsidentitet. Materialet består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre (trans)elever och tre gymnasielärare i samhällskunskap, vilket analyseras utifrån Axel Honneths (2003) teorier och olika former av erkännande samt Carl-Göran Heidegrens (2009) tre analysnivåer av erkännande. Resultatet visar hur elever upplever icke-erkännande och missaktning relaterat till att vara trans i skolan. Lärarnas bemötande och erkännandepraktik framstår bland annat bero på icke-erkännande förhållningssätt och attityder; rädslor och kunskapsluckor; samt brist på stöd och erkännande. Analysen tyder på lärares svårigheter att se bortom normativa föreställningar och hegemoniska diskurser om kön, framförallt grundade i den institutionaliserade erkännandeordningen som leder till en praktik som är skadliga för transelevers välbefinnande i skolan. Studien visar framförallt på behovet av mer fortbildning och kollegiala diskussioner om hbtq-frågors implementering i undervisningen för att bättre erkänna transelever.

Den här undersökningen handlar om ord för att beskriva könsidentitet och könsuttryck, men också mer allmänt om språk i relation till den egna identiteten. Undersökningen bygger på en enkät som besvarades av 31 personer med olika erfarenheter av att röra sig bortom tvåköns­normen. Enkätsvaren kategoriseras utifrån återkom­mande teman, vilket be­lys­er mönster i materialet. Enskilda svar analyseras utifrån begreppen tvåkönande, ciskön­ande och kate­gorial­­­kön­ande, vilka är hämtade ur Hornscheidts genderismmodell, samt med hjälp av begreppen position­ering och benämnbarhet. De flesta respondenter benämner sig själva med ord som överensstämmer med den egna identiteten, men en del väljer istället sina ord i syfte att påverka omgivningen eller för att helt slippa kategoriseras utifrån kön. När respondenter byter ord handlar det oftast om att det nya ordet upplevs passa bättre, men bytet kan även handla om att den egna identiteten förändrats eller om att ett tidigare behov av att påverka omgivningen har upphört. Även omgivningen positionerar respondenterna genom språkhandlingar – i många fall som tillhörande ett kön respondenten inte själv identifierar sig som. Respondenternas berättelser om att röra sig bortom tvåkönsnormen handlar om friktion mellan omgivningen och den egna köns­identiteten, negativa och positiva erfarenheter av sociala interaktioner, svårigheter att benämna den egna identiteten, att utforska sitt könsuttryck och att vara rädd för negativa konse­kvenser. Sammantaget visar resultatet att personer som rör sig bortom tvåkönsnormen är en heterogen grupp med avseende på både livserfarenheter, relationen till den egna identiteten och inställ­ningen till olika språkliga uttryck.

In an overview of research within preschool, there appears a certain ambiguity where the fields “preschool teachers’ attitudes and methods” and “children’s gender identity process” are perceived as separate. The aim of this study is to combine and discuss the relationship between these two separate fields in order to identify patterns that can be applied in preschool practice. The main theoretical framework is Connell’s (2009) gender theory, combined with a didactic perspective that clarifies the pedagogical relationship in children's gender identity process. This study consists of a research overview that includes 24 studies that specifically deal with gender, identity and preschool teachers' didactic methods in preschool. The results of the studies are interpreted and compared both nationally and internationally. Five main patterns are visible regarding preschool teachers' attitudes and methods in children’s gender identity process: Gender stereotypical pattern, Gender equality pattern, Presumed gender neutral pattern, Biological pattern and Compensatory pattern. The central findings in these patterns are discussed, related to previous research, and linked to the pedagogical practice. The results of the study are also discussed in relation to the surrounding society, and suggestions for further research about children’s gender identity are given.

Mental illness among trangender people is a well-documented problem. Being addressed with the right name and pronoun is an important part in the health-promotion process. In this study, participatory design with transgender and/or nonbinary people was performed, in order to explore how social online platforms can be designed to address the problem of people being misgendered. In interviews, participants described their experiences, which then formed the foundation for a workshop during which potential design solutions were explored. The study resulted in three guidelines that can be used in the design of social online platforms: Selective pronoun visibility, Informative design elements and Community-based functions.

Deodoranter är en produkt som har samma funktion för alla kön, men förpackningarna skiljer sig för att attrahera olika målgrupper. Tydligt könskodade förpackningar skulle kunna leda till att människor känner sig tvingade att välja en produkt som är anpassad för ett kön. Syftet är att undersöka hur deodorantförpackningar skiljer sig beroende på vilket kön de riktas till samt utforma designförslag för hur könsneutrala deodorantförpackningar kan formges. Utöver detta syftar studien till att undersöka om resultat som fastställts av tidigare forskning även är relevant för deodoranter. Syftet besvarades genom kartläggning samt Design and Creation. Datainsamlingsmetoderna som användes var litteraturstudie och visuell innehållsanalys. Studien begränsas till förpackningarnas färg, typografi och grafiska element. Litteraturstudien gav en djupare förståelse om ämnet som genererade riktlinjer för utformandet av ett designförslag. Innehållsanalysen utfördes för att fastställa hur deodorantförpackningar skiljer sig beroende på vilket kön de rikas till. För Design and Creation användes Sless arbetsmodell vid utformandet av de egna designförslagen. För att testa och utvärdera designförslagen på målgruppen utfördes semistrukturerade intervjuer. Deodoranter till skillnad mot andra produkter har inte några stora skillnader mellan produkterna som riktar sig till kvinnor respektive män. Skillnaderna finns i färgvalen och nyanserna i dessa. Studien visar även hur en deodorantförpackning kan utformas för att uppfattas könsneutral. Detta visas genom två designförslag som riktlinjer för hur en könsneutral deodorantförpackning kan utformas. Resultat från tidigare studier kan liknas med resultaten från denna studie även om de skiljer sig en aning. Detta gör att denna studie kan ses som ett komplement till tidigare forskning och framtidiga arbete i utformandet av könsneutral förpackningsdesign., Deodorants is one of many products that has the same function for all genders, but the packaging differs to attract different target groups. Clearly gender coded packaging could lead to people feeling compelled to choose a product that is tailored to a particular gender. The study aims to investigate how deodorant packages differs depending on the gender that is targeted and also determine how a deodorant package can be designed to be considered gender neutral. In addition to this, the study aims to investigate whether results established by previous research are relevant for deodorants. The purpose was answered though a survey and the strategy Design and Creation. The data collection methods were literature study and visual content analysis. The study is limited to the colour, typography and graphic elements of the packaging. The literature study provided a deeper understanding of the subject that generated guidelines for the design of the prototype. The content analysis was conducted to determine how deodorant packaging differs depending on the targeted gender. For Design and Creation, the Sless´ work model was used. To test and evaluate the design of the target group, semi structured interviews were conducted. Deodorants, unlike other products, don´t differ that much between products designed for women and men. The differences are in the colours and the shades of them. The study also shows how a deodorant package can be designed to be perceived as gender neutral. This is shown by two design proposals and guidelines for how gender neutral deodorants can be designed. Results from previous studies can be compared with the results from this study, although they differ slightly. This means that this study can be seen as a complement to previous research and future studies in the design of gender neutral packaging design.

This paper will examine, how queer is represented in the animated tv-serie She-Ra and the princesses of powerfrom 2018-2020. To understand this work, the paper will define representation, gender and queer, and examine the visual and narrative elements in the tv-serie. Through a visual analysis, the paper can understand if the serie represent queer values. Then the paper will look at some characters from the serie, to see if their visual design and the narrative structure reflects queer characteristics. This means the paper will define what are queer values and how is it shown in the characters of the show. It will be supplied with theory about queer and gender, for examples Raewyn Connell and Stuart Hall. The theory will supply characteristics, which have defined the social norms about genders through history. This paper concludes that the tv-serie reflects queer values through it’s visual and narrative structure. The characters have queer personalities. I need this paper with a discussion of the effects of queer representation and other ways to look at the serie from a perspective of gender.

Självreglerat lärande (SRL) har visat sig vara en användbar strategi för både idrottslig inlärning och utveckling. Vilka miljömässiga förutsättningar idrottaren ges kan både främja och hämma denna utveckling, vilket få studier undersökt i en idrottslig kontext. Studiens syfte var därav att undersöka grad av SRL inom individuell idrott utifrån self-efficacy, könsidentitet och miljömässiga förutsättningar. Miljömässiga förutsättningar innefattade ledarskapsbeteenden som främjar både motivation, enligt Self-determination theory (SDT), och självreglerat lärande. Urvalet bestod av individuella idrottare, 16–60 år, som har en tränare (N = 251). Dessa tävlade inom 28 olika individuella idrotter och identifierade sig som kvinnor (n = 144), män (n = 106) och annat (n = 1). Frågeställningarna besvarades med hjälp av självskattningsformulären Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) och Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Resultat från multipla och hierarkiska regressionsanalyser indikerade att self-efficacy hade ett positivt samband med utfallsmåtten planering, övervakning och reflektion, men inte ansträngning. Könsidentitet verkade inte moderera denna effekt. Vad gäller miljömässiga förutsättningar bidrog främst tränares förmåga att skapa möjligheter för SRL till idrottares självreglering. Samtidigt visades att idrottarnas grad av SRL påverkades av tränarens närvaro; ju mer närvarande tränare desto lägre grad av självregleringsstrategier uppvisar idrottarna. Slutsatsen blir därmed att idrottare verkar behöva ha en tilltro till sin förmåga samt befinna sig i en miljö med möjligheter för SRL, för att engagera sig i sin idrottsliga utveckling på ett fördelaktigt sätt. Detta samband verkar även påverkas av tränarens fysiska närvaro. Framtida studier kan med fördel vidare undersöka påverkan av de miljömässiga förutsättningarna på grad av SRL, samt om det skiljer sig åt beroende på idrott., Self-Regulated Learning (SRL) has proven to be a useful strategy for athletes' learning and development. What conditions are given to athletes from their surrounding environment can both promote and inhibit these processes of learning and development. However, few studies have examined this relationship in a sports context. Thus, the present study aimed to investigate Self-Regulated Learning in individual sports based on self-efficacy, gender and environmental conditions. The environmental conditions were defined as leadership behaviors that promote motivation, according to Self-Determination Theory (SDT), and Self-Regulated Learning. The sample consisted of individual athletes, ranging from 16-60 years, with a coach (N = 251). The athletes competed in 28 different individual sports and identified themselves as women (n = 144), men (n = 106) and other (n = 1). The participants answered the self-report questionnaires Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) and Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Using multiple and hierarchical regression analyses, this study provided support that self-efficacy positively influenced the outcome measures planning, monitoring, and reflection, but not effort. Gender did not appear to moderate this relationship. The environmental conditions associated with SRL was mainly the coaches' ability to create opportunities for SRL. Additionally, athletes' SRL were negatively influenced by how often the coach was present. The conclusion is that athletes, to beneficially engage in their own development, need to have a belief in their own ability and also be in an environment that enhances opportunities for SRL. However, this relationship is influenced by the coach's presence at practice. Future studies can further examine the relationship between the environmental conditions and SRL, and if the results may differ depending on sport.