Search

Vi har observerat att forskning kring bildstöd i relation till inlärning av det engelska språket, oftast framhäver bildstödets funktion i kombination med läsförståelse och ordförståelse. Vi anser därför att det finns en brist på omfattande forskning som undersöker hur bildstöd kan påverka elevers engelska kommunikativa förmåga som helhet i grundskolan. Studiens syfte är att studera fördelar och nackdelar i att integrera bildstöd i engelskundervisning kopplat till kommunikativa färdigheter i grundskolan. Genom att studera fördelar och nackdelar kan vi identifiera bildstödets påverkan på elevers språkinlärning. Utifrån vårt arbete kan lärare finna stöd vid användning av bildstöd så att de kan använda metoden vid passande tillfällen och exkludera bildstödet vid andra. Vår ambition är att genom detta främja en meningsfull och långvarig förstärkning av elevers språkinlärning. Denna litteraturstudie är därför framskriven för att sammanställa information kring användning av bildstöd i grundskolans engelskundervisning och dess påverkan på elevers kommunikativa förmåga. Vi utgår från frågeställningen: “Hur kan användning av bildstöd i grundskolan påverka elevers språkinlärning i ämnet engelska?” med inkluderings- och exkluderingskriterier som redovisas längre fram i arbetet. Vi har utgått från tematisk analys som metod. Utifrån metoden har åtta artiklar inkluderats, analyserats och tematiserats. Genomförandet utmynnar i arbetets resultat som visar att användning av bildstöd påverkar elevers språkinlärning i ämnet engelska positivt genom flera kommunikativa moment i grundskolan. Även elevernas självsäkerhet och trygghet i genomförandet stärks samtidigt som motivation och engagemang ökar. Vårt arbete framhäver också vikten av lärares medvetenhet kring bildstödets potentiella begränsningar och behovet av en balanserad pedagogisk strategi för optimal effekt.

Engelskan spelar en central roll i dagens samhälle, och som en konsekvens av digitaliseringens framgång under början av 1970-talet stöter vi dagligen på det engelska språket. Barn och ungdomar utsätts också för betydande mängder engelska under sin fritid, främst genom datorspel och sociala medier. Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera, sammanställa och presentera kännetecknen för digitala verktygs effekter på elever inom engelska som andraspråksundervisning, särskilt med fokus på elever i grundskolan. Två frågeställningar som användes för att uppfylla syftet var: “Hur påverkar användningen av digitala verktyg elevernas motivation och lärintresse inom ämnet engelska?” och “Vilka effekter går att identifiera med användningen av digitala verktyg utifrån forskningen?” Genom noggrant formulerade urvalskriterier och sökord identifierades 11 vetenskapliga artiklar från olika databaser för att kartlägga forskningen. Det är vanligt inom forskningen att undersöka sambandet mellan motivationen för användandet av digitala verktyg och effekterna på inlärningsresultatet. Forskningen analyserade endast studier som använde en kombination av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten från forskningen indikerar på tydliga positiva effekter av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Forskningen visar bland annat att elevernas minnesresultat, språkutveckling, syntaktisk medvetenhet och skrivfärdigheter har påverkats positivt i samband med användningen av digitala verktyg.

Uppmaningen här understryker vikten av att rättvist beakta de individuella behoven och förutsättningarna för elever i svenska skolor, i enlighet med (Lgr 11). Det innebär att högpresterande elever har rätt till en utbildning som är skräddarsydd efter deras kapacitet. Forskning har redan bidragit till breda slutsatser om högpresterande elever, men det återstår att utforska specifika ämnen och åldersgrupper i djupare detalj. Dessutom är skolsystemet i ständig utveckling, vilket kräver att forskningen inom detta område också är aktuell och progressiv. Syftet med mitt arbete är att granska hur lärare i gymnasiet i engelska ämnen identifierar och hanterar högpresterande elever. Denna studie koncentrerar sig på lärarnas egna erfarenheter av att undervisa högpresterande elever och de utmaningar de möter i sitt arbete. Jag genomförde intervjuer med sex legitimerade lärare från olika gymnasieskolor. Genom att använda en kvalitativ metod kallad tematisk analys (TA) transkriberade jag alla intervjuer och noga granskade dem för att identifiera de viktigaste teman som framkom. Resultaten av studien framhäver lärarnas roll i att upprätthålla engagemanget och framsteget hos de högpresterande eleverna. Under analysen framkom fyra huvudteman: identifiering av högpresterande elever, alternativa undervisningsmetoder, utmaningar och hinder samt elevmotivation och personlig utveckling. Resultaten visar att lärare ofta anpassar sin undervisning individuellt för högpresterande elever. Arbetet syftar till att sammanföra dessa teman och ge en mer holistisk bild av de mest effektiva metoderna för att hjälpa högpresterande elever att behålla och utveckla sin kunskapsnivå inom engelska ämnet samtidigt som risken för minskat intresse eller motivation minimeras.

Rapporten "Språk på webben 2022 – flerspråkig information på kommunernas webbplatser" beskriver resultaten från en kartläggning av flerspråkig information på svenska kommuners webbplatser som genomfördes 2022 av myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof). Dessa jämförs med resultat från två tidigare kartläggningar som genomfördes 2012 och 2017. Bortsett från en minskning gällande svenskt teckenspråk pekar undersökningens resultat mot ökad tillgänglighet till flerspråkig information på kommuners webbplatser. Kartläggningen är en del i Isofs arbete med att bevaka och följa utvecklingen av olika språk i Sverige, och belyser ett antal frågor kring den flerspråkiga tillgängligheten i offentlig verksamhet i Sverige. Den ger även en inblick i samspelet mellan språk och ett föränderligt samhälle.

The present study investigates the translation of humor in TV sitcoms by examining humorous instances (jokes) from two series: Scrubs (2001) and Ted Lasso (2020). Using Zabalbeascoa’s (1996) joke-type taxonomy, the jokes were categorized into different types. The French-dubbed versions of these shows were then analyzed to determine the translation strategies employed, based on Chiaro’s (2010) four-option model. The research intended to identify which joke-types were translated using which strategy and to compare the joke-type categories and translation strategies found in the episodes from the two TV-shows chosen for the data in the present study. The findings indicated that the predominant strategy was to leave the verbally expressed humor unchanged, without altering the content of the joke or adapting it to the target culture. There were, however, examples where other strategies were applied to make the jokes more accessible to the new target audience by applying adapting strategies as suggested by Chiaro (2010). The study contributes to the understanding of humor translation strategies applied in the context of dubbing English-speaking sitcoms into French., Denna studie undersöker översättningen av humor i TV-sitcoms genom att granska humoristiska sekvenser (skämt) från två serier: Scrubs (2001) och Ted Lasso (2020). Med hjälp av Zabalbeascoas (1996) skämtklassificering kategoriserades skämten i olika humortyper. De franskdubbade versionerna av dessa serier analyserades sedan för att fastställa vilka översättningsstrategier som användes, baserat på Chiaros (2010) fyralternativsmodell. Studien syftade till att identifiera vilka humorkategorier som översattes med respektive strategi och att jämföra de skämttyper och översättningsstrategier som användes i de granskade avsnitten från de två utvalda serierna. Resultaten visade att den dominerande strategin var att lämna den verbala humorn oförändrad, utan att ändra skämtets innehåll eller anpassa det till den nya målgruppen. Det fanns däremot exempel där andra strategier användes för att göra skämten mer tillgängliga för den nya målgruppen genom att tillämpa anpassningsstrategier enligt Chiaros (2010) fleralternativsmodell. Denna studie bidrar till förståelsen av humoröversättningsstrategier i sammanhanget med dubbning av engelskspråkiga sitcoms till franska.

I Sverige har engelska kommit att bli ett allt vanligare undervisningsspråk på de internationaliserade universiteten och högskolorna. Engelskans starka ställning inom den högre utbildningen har länge skapat debatt inom den svenska språkpolitiken. En tidig farhåga var att svenskan inte längre skulle utvecklas som vetenskapsspråk när forskning och undervisning till största del sker på engelska, och att det på tid skulle göra att svenskan inte längre kunde användas inom den domänen. Senare har även studenternas inlärningsförmåga kommit att diskuteras då forskning visat på att studenter presterar sämre när undervisningen inte sker på deras modersmål. Med den här uppsatsen vill jag kartlägga användningen av engelska i undervisningen vid Uppsala universitet, samt undersöka om studenter och lärare upplever att undervisningsspråket påverkar deras prestationer i studier och arbete. Jag gör också en jämförelse av resultatet med universitetets språkpolicy för att se hur universitetets språksituation förhåller sig till denna. Detta gjordes genom en enkätundersökning bestående av två enkäter där den ena skickades till studenter och den andra till lärare, på vilka 142 studenter respektive 94 lärare svarade. Resultatet från dessa enkäter visade att engelska användes i en stor del av undervisningen och att andelen ökat sedan tidigare undersökningar. Utifrån resultatet visade det sig även att det fanns både styrkor och svagheter i hur universitetet följer sin språkpolicy. Det fanns en utbredd medvetenhet kring universitetets flerspråkiga miljö, och språkfrågan verkade engagera många lärare. De brister som fanns handlade främst om arbetet med att främja det svenska fackspråket. Många studenter och lärare ansåg t.ex. att svenskan inte var tillräcklig för att använda i undervisning och vetenskapligt skrivande.

Läromedel utgör idag stor del av undervisningen och utan en kvalitetssäkring av staten läggs stort ansvar på lärare att välja kvalitativa läromedel. Syftet med denna studie är att lyfta fram engelska läromedels relevans i form av hur väl elever kan sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och intressen. Genom att synliggöra relevans i läromedel medför denna studie en del av motivation inom språkinlärning. Ett läromedels förmåga att relatera till barn och unga ökar möjligheten för goda resultatet och en framgångsrik inlärning. I bakgrunden redogörs barn och ungas intressen tillsammans med samhällets digitalisering. Fortsättningsvis i bakgrunden belyses motivation hos människan och i andraspråksinlärning samt definitionen av läromedel. Information baserat på studier om hur barn och unga tillbringar sin fritid kopplas ihop med motivation för att skapa kategoriseringen för datainsamlingen. Datamaterialet består av tre engelska läromedel för årskurs 6 som sedan analyserades utifrån förmåga att relatera till barn och unga. Studien innehöll en kvalitativ analysmetod för att identifiera egenskaper i läromedlen. Resultatet visade att läromedlen till viss del förhåller sig till barn och ungas intressen och sysselsättningar, med en förbättring och utveckling i läromedel med ett senare utgivningsår. Detta visade på att nyare läromedel i större utsträckning kan relatera till barn och ungas intressen och erfarenheter.

Syftet med denna studie var att undersöka om Toisto-inspirerade undervisning hade effekt på elevers muntliga talförmågor i ämnet engelska, i årskurs 1. Detta var även en av frågeställningarna i detta arbete. Ytterligare en frågeställning handlade om elevernas egen uppfattning av undervisning i engelska och om de upplevde att undervisningen hade påverkan på deras språkutveckling. Det handlade om eleverna själva ansåg sig lära någonting och om elevernas talrädsla minskade med hjälp av metoden. Studien använde sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen av studien genomfördes med hjälp av upplevelseenkäter, samt för- och eftertest, medan fokusgruppsintervjuer användes under den kvalitativa delen av studien. Resultatet visade att den grupp som genomförde engelskundervisning med en Toisto-inspirerad metod höjde sina resultat i jämförelse med gruppen som hade genomgått ordinarie undervisning i engelska. Resultatet visade även att eleverna upplevde mindre talrädsla efter de Toisto-inspirerade passen, dock visade de fortfarande en känsla av oro.

This study offers insight into washback processes via interactions between the national test, teachers and students as well as raises questions about contemporary educational politics and standardized testing in EFL classrooms. Washback is a term for the effects a test has on teaching and learning. Standardized tests are given increased weight in Sweden and globally, risking an increase of washback. This development puts various properties of education at risk of being undermined. In Sweden, the national tests in ninth grade can be considered high-stake standardized tests since they should be particularly considered in grading. The oral subtest in English may involve specific issues due to socio-affective aspects and challenges of assessing foreign language speech. Through qualitative interviews with six English teachers in Sweden, this study explored their perceptions of washback effects of the oral subtest of English in the national tests in ninth grade. The results indicate substantial washback on teaching practices and learning behaviors, and that socio-affective aspects play a major role in teachers’ choices. Also, some teachers exhibit ambivalence to the content of the test and whether the test results should impact the grades.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som orsakar talängslan i engelska enligt sex mellanstadielärare från tre olika kommuner, samt vilka strategier de använder för att stödja elever som inte vågar att uttrycka sig på engelska vid kommunikativa tillfällen i klassen. I intervjuer med de deltagande lärarna visade det sig att de är medvetna om olika faktorer som bidrar till talängslan i engelskämnet, såsom klassrumsklimatet, gruppdynamiken, elevernas personligheter och relationen lärare-elev. De deltagande lärarna använder sinsemellan likartade strategier för att stödja eleverna, som att skapa ett tryggt klassrumsklimat, ge eleverna chans att förbereda sig innan presentationer, inkludera olika roliga lekar och talaktiviteter, ge gradvis träning i små grupper med fokus på tryggt kamratskap i början, samt att vara en stödjande och uppmuntrande lärare.

Denna studie handlar om hur kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader påverkar engelskundervisning på mellanstadiet. Studien undersöker vilka utmaningar kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader skapar i undervisningen samt vilka metoder som kan användas för att skapa en flexibel och anpassningsbar undervisning i engelska. Studiens empiri består av kvalitativa intervjuer där sju lärare från två kommuner intervjuats. För att få en djupgående bild av lärarnas egna uppfattningar, erfarenheter och reflektioner genomfördes semistrukturerade intervjuer där lärarnas egna tankar fick ta plats. Studien visar att kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader har en stor påverkan på engelskundervisning på mellanstadiet. Den visar också att dessa skillnader skapar stora utmaningar hos undervisande lärare och att det, trots en förståelse för de behov som nivåskillnaderna skapar, råder brist på effektiva och hållbara undervisningsstrategier för att möta alla de olika nivåerna., This study is about the way in which disparate knowledge and proficiency levels affect the teaching of English in middle schools. The study examines what challenges the discrepancy in in knowledge and proficiency levels create, and what methods that could be used to create a flexible and adaptable teaching of English. The study is based on seven qualitative interviews with seven teachers from two municipalities. In order to get a profound view of the teachers´personal perceptions, experiences and reflections, semistructured interviews were used to give the respondents ample opportunity to reflect upon their own thoughts. The study shows that the disparate knowledge and proficiency levels have a great impact on the teaching of English in middle schools. It also shows that they create great challenges for teachers of English and that despite a widespread understanding of the needs that the different levels create, there is a lack of effective and sustainable teaching strategies to meet all of the different levels.

Foreign Language Anxiety (FLA), eller talångest, är ett vanligt förekommande fenomen i sambandmed andraspråksinlärning i engelska. Denna studie syftar till att undersöka lärandeaktiviteter ilärarhandledningar i engelska i årskurs 3 utifrån ett FLA-perspektiv. I denna studie menaslärandeaktivitet det som eleverna blir ombedda att göra utifrån lärarhandledningens instruktioner.Varje lärandeaktivitet kategoriserades under kategorierna: tala, lyssna, skriva och läsa.Forskningsfrågorna behandlar dels hur fördelningen av lärandeaktiviteter i de utvaldalärarhandledningarna i engelska i årskurs 3 ser ut, dels hur stor del av lärandeaktiviteterna under kategorin tala som är ämnade att utföras inför helklass, unisont och par och grupp. För att svara på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys av fyra aktuella lärarhandledningar.Det teoretiska ramverket som användes i denna studie var Horwitz, Horwitz och Copes teori om FLA. Utifrån denna teori formulerades tre underkategorier inom kategorin tala: inför helklass, unisont, grupp och par. Forskning visar att tala inför helklass är en bidragande faktor till att elever upplever FLA, medan att tala i grupp och par är en faktor som kan motverka FLA.Resultatet visar att det finns skillnader i fördelningen av lärandeaktiviteterna mellan de studerade lärarhandledningarna. Den största kategorin i samtliga lärarhandledningar var tala. Alla lärarhandledningar innehöll lärandeaktiviteter som både kan förstärka och motverka FLA. I tre av de studerade lärarhandledningarna var underkategorin att tala inför helklass den procentuellt största kategorin, vilket ses som något negativt ur ett FLA-perspektiv. En lärarhandledning stack ut som något bättre ur ett FLA-perspektiv, då den innehöll flest lärandeaktiviteter i underkategorin par och grupp. Resultatet visar på vikten av valet av läromedel, men även vikten av att lärare gör egna medvetna val som gynnar alla elever i klassrummet och inte nödvändigtvis följer lärarhandledningar fullt ut.

Skolor i Sverige har genom åren undergått betydande förändringar på grund av den ökande användningen av digitala verktyg. Läroplanen betonar idag vikten av digital kompetens som en nödvändig och jämlik resurs för alla elever. I linje med detta syftar denna kunskapsöversikt till att analysera, jämföra och presentera forskning som behandlar digitala spel i engelskundervisningen för elever i årskurs 4-6. I anslutning till detta ämnar översikten även undersöka huruvida användning av datorspel i klassrummet kan vara gynnsamt och vilka utmaningar det kan innebära. För att uppfylla syftet behandlas frågeställningen: vad kännetecknar forskningen om digitala spel i engelskundervisningen? Med avsikt att undersöka detta har vi tillämpat en systematisk metod som inkluderar urval av databaser, litteratursökning, urval av studier samt granskning och kartläggning av dessa. Resultaten indikerar att digitala spel kan förbättra både hörförståelse, läsning, skrivning och ordförrådsutveckling i det engelska språket. Studierna belyser även vikten av att anpassa lärandemiljöer för att möta individuella behov och betonar lärarens centrala roll. Samtidigt framhålls utmaningar, inklusive behovet av professionell utveckling i digital kompetens och varierande inställningar hos lärare och elever. Geografiska variationer, med en överrepresentation av asiatiska studier som betonar praktiskt genomförande, väcker frågor om generaliserbarhet. Vidare diskuteras implikationer för läraryrket gällande hur man potentiellt kan arbeta för att integrera digitala spel på ett meningsfullt sätt i klassrummet. Översiktens samlade resultat pekar på vikten av att framtida forskning inkluderar en mer balanserad framställning av elev- och lärarperspektiv och att i större utsträckning undersöka utmaningar och negativa aspekter kopplade till digitala spel i klassrummet. Detta inkluderar även en djupare utforskning av kulturella skillnader.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som kan ha betydelse för läsundervisningeni engelska på gymnasiets yrkesprogram. Anledningen till att yrkesprogram har valts fördenna studie beror på att det verkar finnas ett stort läsmotstånd på dessa program, och det är svårt att hitta tidigare forskning om just yrkeselever. Hur engelsklärare utformar sin läsundervisning, vilka arbetsmetoder för läsning som anses vara lärorika/mindre lärorika för läsundervisningen i engelska på yrkesprogram, samt vilka faktorer som har betydelse för yrkeselevernas arbete med läsuppgifter i engelskundervisningen kommer att undersökas närmare. Metoden som tillämpas för att undersöka detta är fyra kvalitativa lärarintervjuer samt sex elevintervjuer. Resultatet visar att fria val av texter har en positiv inverkan för elevernas läsmotivation och detta är något som får stöd både från lärare och elever, men i huvudsak från elevperspektivet. Vidare så framkommer det i resultatet att stödet för diskussioner i helklass eller mindre grupper som arbetsmetod i läsundervisningen inte har ett särskilt starkt stöd från varken lärare eller elever, trots att tidigare forskning pekar på att diskussioner är en uppskattad arbetsmetod att använda sig av. Att elevernas intresseområden bör beaktas vid valet av texter är tydligt då denna aspekt lyfts fram av samtliga lärare samt en majoritet av eleverna. Om eleverna får läsa om något som intresserar dem är det större chans att de finner läsningen motiverande. Tydliga lässtrategier i undervisningen är något som förespråkas av hälften av de intervjuade lärarna samt större delen av eleverna. Lässtrategier förenklar för eleverna när de ska läsa en längretext och hjälper dem att förstå och komma ihåg det de läser., The purpose of this essay is to examine what might be important for the teaching of reading in English in the upper secondary school's vocational program. The reason why vocationalprograms have been chosen for this study is due to the fact that there seems to be a great resistance to reading on these programs, and it is difficult to find previous research on vocational students in particular. How English teachers design their teaching when it comesto reading assignments, which working methods for reading that are considered instructive/less instructive for the teaching of reading in English in vocational programs, as well as important aspects for the vocational students' work with reading assignments in English teaching will be examined in more detail. The method used to examine this is four qualitative teacher interviews and six student interviews. The results show that if the students are allowed to choose texts freely, it will have a positive impact on students'reading motivation and this is something that receives support from both teachers and students, but mainly from the student's perspective. Furthermore, it appears in the results that the support for discussions in class or in small groups as a working method for reading assignments, does not have particularly strong support from either teachers or students,despite previous research indicating that discussions are an appreciated working method to use. That the students' areas of interest should be taken into account when choosing texts is clear as this aspect is highlighted by all the teachers and a majority of the students. If the students get to read about something that interests them, there is a greater chance thatthey will find the reading motivating. Clear reading strategies in teaching are something thatis advocated by half of the interviewed teachers and most of the students. Reading strategies make it easier for students when they have to read a longer text and strategies will help them to understa

Detta kandidatarbete består av en översättning från engelska till svenska av ett utdrag ur Evanna Lynchs memoar The Opposite of Butterfly Hunting (2021), samt en tillhörande kommentar som behandlar de översättningssvårigheter som uppstått under arbetsprocessen. I sin memoar berättar Lynch om sin sjukdomstid i anorexia nervosa, och källtexten består av det avsnitt då hon bestämmer sig för att åka, samt anländer till en rehabiliteringsklinik för ätstörningar i London. I uppsatsen presenteras en övergripande översättningsprincip för arbetet, vilken baseras på Eugene Nidas teori om dynamisk ekvivalens, Hans Vermeers skoposteori samt Andrew Chestermans tankar om översättarens etiska förhållningssätt. Utifrån denna ram analyseras och diskuteras de översättningsproblem som påträffats under översättningsprocessen, samt hur de har bearbetats i enlighet med översättningsprincipen.

Syftet med studien är att ta reda på vilken plats språken svenska och engelska har i klassrummen hos lärare i årskurs 4–6. Studien är genomförd via klassrumsobservationer, på två svenska skolor som har elever med olika kulturella bakgrunder, det vill säga olika förstaspråk. Resultaten visar att lärarna använder en blandning av svenska, engelska och kodväxling under lektionerna. Användningen av de tre olika språkformerna varierade beroende på lektionstid och arbetsuppgifter.

This study aims to find an understanding of how pleasure reading outside of a classroom context can assist in the development of English as a second language. The study primarily seeks to examine what teachers and parents say about how the access to and active reading of English books in children’s home environment can benefit their language skills development in the classroom, and this has been done through qualitative interviews. The interviewees were categorized into two groups, one group consisting of four teachers working as English teachers in grades 4-6 at four different schools, and the other consisting of parents of children currently studying in grades 4-6. The results of the study show that most of the interviewed parents encourage their children to read in English, however most of the mentioned children engage more in pleasure reading in Swedish rather than English. The study also shows that the interviewed teachers share the opinion that students who read in English during their free time bring better comprehension of and proficiency in the English language to the classroom., Den här studien syftar till att få en förståelse för hur nöjesläsning utanför ett klassrumssammanhang kan assistera i utvecklingen av engelska som andraspråk. Studien riktar sig i första hand mot att undersöka vad lärare och föräldrar säger om hur tillgången till och läsningen av böcker på engelska i ett barns hemmiljö kan gynna utvecklingen av deras språkkunskaper i klassrummet, och detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer. De intervjuade deltagarna kategoriserades i två grupper, en grupp bestående av fyra lärare som arbetar som engelsklärare i årskurserna 4-6 på fyra olika skolor, och den andra gruppen bestående av fyra föräldrar till barn som går i årskurs 4-6. Resultaten av studien visar att de flesta intervjuade föräldrarna uppmuntrar sina barn att nöjesläsa på engelska, men att de flesta av de nämnda barnen ägnar sig mer åt nöjesläsning på svenska. Studien visar också att de intervjuade lärarna delar åsikten att elever som läser på engelska under sin fritid har med sig bättre förståelse och språkfärdighet i det engelska språket till klassrummet.

I conducted a study on teaching grammar in English classes for grades 4-6 in primary schools in Sweden. I noticed that there was a lack of research in this area, so I wanted to increase our knowledge about teaching strategies and learning theories used by English teachers. I focused on the relationship between English grammar and the use of Swedish language, and I used sociocultural theory as the basis of the study because I believe that collaborative learning is important. To gather data, I conducted semi-structured interviews with primary school teachers who are currently teaching or have taught grades 4-6 in different municipalities in Sweden. I used a qualitative methodological perspective, and the empirical study was based on the interviews. My study showed that the English teachers in my sample used a variety of teaching strategies to teach grammar in English. They relied on textbooks, digital tools, repetition tasks, and other methods. Many of the teachers based their teaching on best practices, and it was clear from their statements that sociocultural theory was important to their approach. Interestingly, my study didn't find that Swedish language played a significant role in English lessons except for grammar questions in English. Lastly, I found that teachers mainly assessed students' grammar knowledge through oral and written tasks rather than formal grammar tests.

Minoritetsgrupper i Sverige har en särställning, där språklig representation är en rättighet som den svenska offentligheten har ansvar att upprätthålla. Sverige har utvecklats till att bli ett flerspråkigt land under flera årtionden. Dessutom har forskning inom flerspråkighet och språkpraktiker kopplat till användning av olika språk genomförts och utvecklats sedan 1900-talet. Detta är en kvalitativ undersökning om hur translanguaging kommer till uttryck i serien Brus, som under 2022 hade sin premiär på public service-plattformen SVT Play. Brus handlar om sverigefinska ungdomar som bor i Stockholm, en grupp som även i tidigare forskning har synliggjorts. Den här studien bygger på sociolingvistiska teorier om translanguaging och språklig ackommodation, ur vilka för mediet lämpliga analysverktyg och begrepp valts ut. Resultatet visar att translanguaging synliggörs i Brus genom kodväxling, implicit och explicit representation av språkliga repertoarer samt genom användningen av så kallade translanguaging-markörer, i tidigare forskning även kallade markörer för kodväxling. Resultatet visar även tecken på att karaktärerna anpassar sig språkligt till varandra genom ackommodation. Karaktärernas språkliga praktiker sammanfaller i hög grad med de tankar om flexibelt språkande, som den moderna flerspråkighetsforskningen lutar sig på.

Syftet med undersökningen är att ta reda på elevers upplevelser av svårigheterna med att kommunicera muntligt inför grupp på engelska i skolmiljö. Vidare syftar studien till att ta reda på vad eleverna anser ligger bakom svårigheterna, samt vad deras erfarenheter är kring framgångsfaktorer för att motverka talängslan. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med 10 elever ur årskurser 8 och 9 på en högstadieskola. Resultaten visar att eleverna tycker det generellt sett är svårt att uttrycka sig på engelska i formella sammanhang. Oron de känner inför att tala framför grupp grundar sig i inre och yttre faktorer; att göra fel och prestera dåligt, att ha ett dåligt uttal, men även att bli utskrattade eller bedömda felaktigt på grund av deras talängslan. Elevernas upplevelser av framgångsfaktorer är kopplade till känslan av trygghet med lärare och kamrater de ska redovisa inför, samt möjligheten att få redovisa i mindre sammanhang.

Det engelska språket har genom åren börjat undervisas i allt yngre åldrar i Sverige där muntlig produktion utgör en stor del av undervisningen. För många elever är detta kul och spännande men för vissa elever uppstår talängslan. Talängslan avser att känna oro och obehag inför att tala. Den här studien har genomförts utifrån intresset att undersöka vad elever har för attityder till den muntliga kommunikationen i engelskundervisningen samt vad lärare har för uppfattningar om talängslan och hur de arbetar för att främja muntlig produktion i ämnet. Studien är genomförd utifrån både elev- och lärarperspektiv genom metodkombination där enkäter och semistrukturerade intervjuer använts. All insamlad empiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin WTC och det sociokulturella perspektivet. Informanterna i denna studie var 38 elever i årskurserna 2 och 3 samt tre lärare med behörighet att undervisa engelska i årskurserna 1–3. Resultatet visar att elever i årskurserna 2 och 3 till stor del har en positiv inställning till den muntliga produktionen i engelskämnet. Sammantaget visar resultatet från både elevenkäter och lärarintervjuer att talängslan förekommer, om än i liten grad. Resultatet visar även att elevernas trygghet ligger till grund för elevernas vilja att kommunicera på engelska, där varierade arbetssätt, mindre grupper och elevernas intressen förespråkas., Over the years, the English language has started to be taught at younger ages in Sweden where oral production forms a large part of the education. For many pupils this is fun and exciting, but for some pupils language anxiety can occur. Language anxiety refers to feeling anxiety and discomfort towards speaking. This study has been carried out based on the interest to investigate pupils' attitudes towards oral communication in English education, and teachers' perceptions of language anxiety and how they work to promote oral production in the English language class. The study is carried out from both pupils and teacher perspectives through a combination of methods where questionnaires and semi-structured interviews were used. All collected data has been compiled, categorized, and interpreted based on an inductive approach as well as the WTC theory and the socio-cultural perspective. The informants in this study were 38 pupils in grades 2 and 3, and three teachers with authorization to teach English in grades 1–3. The results show that pupils in grades 2 and 3 mainly have a positive attitude towards oral production in the English subject. Overall, the results from both pupils’ questionnaires and teacher interviews show that language anxiety occurs, albeit to a small degree. The results also show that the pupils' sense of safety is the basis for the pupils' willingness to communicate in English, where varied working methods, smaller groups and the pupils' interests are advocated., Engelska

Den här examensuppsatsen tar upp problemet med elever som upplever ängslan att tala ett främmande språk, i detta fall engelska, så kallat foreign language anxiety (FLA). Syftet är ökad kunskap om vad som orsakar FLA, vilka konsekvenser det medför och hur dessa kan hanteras i klassrumsmiljö. Resultatet kan förhoppningsvis vara av betydelse för andra studenter och lärare och även öppna upp för vidare forskning i framtiden.Studien är genomförd med ämnesdidaktisk inriktning med teoretiska perspektiv, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med elever för att få fram deras erfarenhet av problemet. Resultatet visar att deltagarna inte har haft någon eller bristfällig träning i att tala engelska i hemlandet och detta förorsakar ofta stress på lektionerna i Sverige. De intervjuade eleverna har trots svårigheterna lyckats komma över nybörjarstadiet tack vare egna strategier som t.ex. att de är aktiva på fritiden med kontakt med språket via olika medier. Några av dem använder också sina barn som resurs, t.ex. vid läxläsning. Slutligen har resultatet från studien analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utveckla kunskap om huruvida tysklärare på högstadiet uppfattar engelska som en resurs eller ett hinder i undervisningen och i vilka sammanhang de säger sig använda engelska för att stödja elevernas inlärning av tyska. Studiens teoretiska grund utgår från ett sociokulturellt perspektiv där språk utgör lärandets förutsättningar. Därtill hör även språkspecifika teorier såsom Hufeisens Faktormodell, Williams och Hammarbergs forskning om bakgrundspråkens roll samt forskning om pedagogiskt transspråkande. Det empiriska materialet samlades genom semi-strukturerade intervjuer med sex tysklärare. En tematisk analys resulterade i en komplex bild på engelska som resurs; samtidigt som den kan representera ett språkligt stöd för tyska vad gäller utveckling av lexikalisk och grammatisk kunskap kan det också innebära ett hot mot elevernas tredjespråksinlärning genom att ha en negativ påverkan på deras motivation. Resultaten visar utmaningar i att skapa ett flerspråkigt klassrum där lärarnas didaktiska val om hur engelska används också informeras och influeras av elevkännedom och språkens olika status i skolan och samhället i stort. Tidigare forskning visar att tredjespråkspedagogiken bör kännetecknas av att elevernas samtliga språkkunskaper systematiskt nyttjas vid inlärning av ett nytt. Denna studie indikerar däremot att olika samverkande faktorer kan ha stor betydelse för huruvida teori blir verklighet.

This essay aims to give an overview of the function and incorporation of English into the Swedish language in the present day. To do this I have compiled previous studies from the last few years about the presence of English in Sweden, code switching between the languages and the purpose it serves as well as loanwords and their formal integration into Swedish structures and written conventions. It also includes an empirical study exploring the Swedish orthographical adaptation of loans with English origin and the usage frequency of the foreign versus the adapted form of the same words in informal writing on the internet. The words chosen for the study have a Swedish orthographically adapted form on Språkrådets “new-word-lists” between 1986 and 2020, and the search itself was done using Språkbankens Korps large social media based corpus. The majority of the words included in the study were more frequently used with the foreign spelling of the word stem even when they were used with Swedish suffixes, showing that English is often incorporated and accepted into Swedish morphosyntax. Overall English can be concluded to play a significant role in the Swedish speaking community and is in practice more like a second language than a foreign one. In multiple language domains it is used parallel to Swedish and code switching is quite common among young people and in less formal or structured settings. It is mostly used as a stylistic tool and an act of identity creation, but also as a linguistic resource for complementing Swedish. Loanwords are often morphologically adapted but still used together with word stems with English spelling, showing that English language features can be accepted and quite frequently used inside a Swedish grammatical frame.

Astrid Lindgren is arguably the most famous Swedish author of all times, known for her chil­dren’s books about Pippi Longstocking, the Brothers Lionheart, Ronia the Robber’s Daughter, and many more. Subsequently, her works have been translated into over a hundred languages. In Sweden her books are recognized for their peculiar, playful language, and immersive imag­ination. This paper is examining how that style of writing is translated to other languages. Spe­cifically, Lindgren’s last novel Ronja Rövardotter (1981) and its translations to English, Ronia the Robber’s Daughter (1985), and Dutch, Ronja de Roversdochter (1982), are compared ac­cording to the particular elements that the novel uses to build its own unique feeling: the style of the narrator; the language of the characters; the names; and the illustrations. In the source text these four aspects collaborate to create a medieval fairy tale-like atmosphere, which espe­cially is accomplished by the transformative language which combines older colloquialisms and dialectic words with a poetic phrasing, which is simultaneously unique for this literary work and deeply rooted in Swedish tradition. This is difficult to properly translate to other languages, as it is built upon playfulness with a certain language and culture. Therefore, even though both translations are perfectly valid and retell the story adequately, they both are incapable of fully translating the style of the original. Besides that, other (more deliberate) changes are resulting in a different reading experience – i.e., the inclusion of illustrations, the narrator’s oral (origi­nal)/textual (translated) language, and whether Ronia flees from wild ‘vittror’ (north-Swedish gnome-like creatures), harpies, or bird–witches. Altogether, the English Ronia and the Dutch Ronja are significantly different from the Swedish Ronja, with their own styles, but attributed to the same original author.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter ämneslärare har i sina möten med elever som inte når godkänt betyg i engelska på högstadiet. Fokus ligger på ämneslärarnas upplevelser av elevernas skolsituation, vilka anpassningar lärarna tycker att eleverna har mest nytta av, hur mål och utveckling synliggörs men också hur de utformar undervisningen för dessa elever som preciseras även i frågeställningarna. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där insamling av data sker genom individuella intervjuer som kompletteras med deltagande observationer. Materialet analyserades i två olika faser genom tematisk och tolkad analys som fastställdes till inom gemensamma teman. Resultatet visar att lärarna följer den teoretiska ramen som presenteras i början av uppsatsen. De lyfter inlärningsprocessen som invid styrd och beroende av elevens användning av engelska språket utanför lektionerna. Alla elever har dock goda förutsättningar att lyckas med att klara målen för betyget E på högstadiet men vägen dit är utformas olika. Tydliga mål, synlig formativ bedömning och individuell planering med anpassade uppgifter lyfter resultatet som framgångsrika faktorer för att lyckas med dessa elever.

Denna studie tillhör deltagarorienterad forskning (PAR) i form av en forskningscirkel. Syftet var att beskriva och analysera en forskningscirkels kunskapsutveckling både gällande dess process och dess innehåll. Deltagarna i cirkeln var nio lärare som arbetar vid en komvuxskola och de undervisar vuxenelever i ämnena SFI, SVA och engelska. Forskningscirkelns fokus har varit frågor som gäller individanpassad undervisning inom komvuxutbildningar. I cirkeln har empiriska data kommit fram genom att låta deltagarna berätta sina livsberättelser om individanpassad undervisning och i gruppsamtal prata om individanpassad undervisning. I en växelverkan mellan deltagarnas erfarenheter om individanpassad undervisning och tidigare forskning inom detta område, arbetade vi i cirkeln fram metoder för individanpassad undervisning inom komvuxutbildningar. Deltagarna prövade dessa metoder i undervisningen. Metoderna som var utformade för individanpassad undervisning var både vitt och övergripande utformade, vilket var positivt på grund av att lärarna kunde anpassa metoderna och arbetssätten till varje elevgrupp och till enskilda vuxenelever. Resultatet visar att individanpassad undervisning bör utformas som individuell undervisning, en till en undervisning, mellan lärare och vuxenelev. Då kan vuxeneleven få individuell hjälp med studierna och eleven kan få arbetsuppgifter som är individuellt anpassad till hens förmåga att studera. Det har också framkommit att, det är viktigt att undervisningen är utformad utifrån relationell undervisning, vilket innebär att vuxeneleven både får möta lärare och andra elever under studiernas gång. Det innebär olika undervisningssätt som både är individanpassade, samtidigt som de utgår från en relationell undervisning. Det har framkommit i studien att relationell undervisning är särskilt viktigt i språkundervisningen. Det har också uppmärksammats individanpassade metoder som utgår från digital undervisning både inom individuell undervisning och relationell, This study belongs to the research tradition Participatory Action Research (PAR) in the form of a Research Circle. The task was to describe and analyse the process and content of knowledge development within a Research Circle. The participants in this circle were nine teacher who work at komvux, and teach adult students in subject such as SFI, SVA and English. In this circle with participating teachers, issues of individually adapted teaching in adult education have been in focus. In this circle, empirical data has been highlighted by having the participants tell life stories and in group interviews about the individualized teaching. In an interaction between the participants´ experiences of individually adapted teaching and previous research in this area, we in the circle developed methods for individually adapted teaching in adult education. The participants tried these methods in their teaching. The methods that were developed for individually adapted teaching were both broadly and comprehensive designed, which was positive because then the teacher can adapt the teaching methods to each student group and individual adult student. The result indicate that the individually adapted teaching needs to be designed based on individual teaching, one to one teaching between teacher and adult student. Then the adult student can receive individual support in their studies and receive tasks that are individually adapted to the student´s ability to study. It is also important that the teaching is designed based on relational teaching, were the adult student both meets the teacher and other students during the course of study. This means different working methods in teaching that are individually adapted based on relational teaching. Relational teaching is especially important in language teaching. It has also been highlighted methods for individually adapted teaching based on digital teaching which is both based on individual teaching and relational teaching. This digital tea

Den här studien handlar om att kvalitativt undersöka lärares uppfattningar om informell inlärning i ämnet engelska. Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadielärare uppfattar fenomenet informell inlärning i relation till sin undervisning i ämnet engelska, hur de tar vara på elevers informella inlärning samt hur informell inlärning av engelska kan implementeras i undervisningen. Sex undervisande lärare i årskurserna 4–6 deltog i undersökningen och intervjuades genom halvstrukturerade intervjuer med en fenomenografisk design och den insamlade data analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell med sju steg. Resultatet visade att lärarnas kunskaper var spridda men en del likheter kunde urskiljas om vad fenomenet informell inlärning innebär. I redogörelser om deras uppfattningar om fenomenet kopplades deras erfarenheter till sin undervisning. Lärarna tar vara på elevers informella kunskaper i undervisningen genom att främst använda tre strategier: att bygga vidare på deras förkunskaper, att anpassa innehållet efter kunskapsnivåer samt att använda kooperativt lärande. Informella inslag i undervisningen implementeras på olika sätt, bland annat genom digitala resurser i form av webbsidor med olika funktioner och datorprogram samt att låta eleverna skriva och läsa om sina intressen. Eleverna ges även möjligheten att presentera sina intressen muntligt för klassen.

Ängslans potentiella risk att påverka elevers inlärning av ett nytt språk gör det till ett fenomen som lärare behöver ha i åtanke när de utformar sin engelskundervisning. Studier som undersökt elevers ängslan inom språkinlärningen utgår i många fall från ett elevperspektiv (t.ex. Hu, Zhang & McGeown 2021; Liu & Chen 2014; Nilsson 2019). Denna studie syftar därför till att i stället studera lärares uppfattningar om ängslan hos mellanstadieelever inom engelskämnet. Detta med fokus på talängslan, det vill säga ängslan relaterad till muntliga aspekter av undervisningen. Syftet specificeras genom tre frågeställningar som avser undersöka lärares definitioner av talängslan, vilka faktorer eller situationer de anser utgör orsaker till talängslan samt strategier de upplever som effektiva för att motverka detta. Studiens teoretiska utgångspunkter är Krashens (1982) hypotes om ett affektivt filter, samt Horwitz, Horwitz och Copes (1986) teori om främmandespråkängslan. Vidare har en fenomenografisk metodansats tillämpats med syftet att belysa lärarnas subjektiva, unika uppfattningar om talängslan som fenomen. Data från semistrukturerade intervjuer med sex engelsklärare på mellanstadiet analyserades därför utifrån en fenomenografisk analysmodell. Lärarnas utsagor bildade ett antal beskrivningskategorier vilka utgör studiens resultat. Resultatet belyser hur lärarna var eniga i sina definitioner av talängslan som en oro, osäkerhet eller rädsla. Merparten av lärarna delade uppfattningen om att ängslan för att tala är vanligare än ängslan för att skriva, läsa eller lyssna. De orsaker till elevers talängslan som framkom i lärarnas utsagor utgjordes dels av dåligt självförtroende, om än utifrån olika uppfattningar om orsakerna bakom detta, dels av en rädsla för negativa reaktioner från klasskamrater. Ytterligare en orsak bestod av situationer då eleverna ska tala inför helklass, där några lärare även uttryckte att oförberedda helklassmoment i synnerhet ger upphov till ängsla

Vikten av att utveckla engelskkunskaper betonas såväl i de övergripande målen och riktlinjerna i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, som i kursplanen för engelskämnet (Lgr 11 2019). Forskarna Horwitz, Horwitz och Cope (1986) har identifierat en situationsspecifik typ av språkängslan vid inlärning av främmande språk, främmandespråkängslan, vilket kan beskrivas utifrån de tre typerna kommunikationsoro, testängslan samt rädsla för negativ utvärdering. Denna kunskapsöversikt undersöker den forskning som studerar detta fenomen bland elever inom grundskolans tidiga engelskundervisning. Kunskapsöversiktens syfte är därmed att undersöka vad som kännetecknar forskningen om språkängslan inom ämnet engelska som främmande språk, hos elever i åldrarna sex till tolv år. Syftet specificeras genom följande frågeställningar: Vad kännetecknar genomförandet av forskningen om språkängslan gällande aspekterna land, publiceringsår, syfte, metoder samt deltagare/urval? Vilka olika faktorer har identifierats framkalla eller påverka elevers språkängslan? Finns det samband mellan språkängslan och hur elever upplever och/eller presterar inom engelskundervisningen? Kunskapsöversikten inkluderar elva vetenskapliga artiklar, som identifierats genom databassökningar samt manuella sökningar. Med utgångspunkt i kunskapsöversiktens inriktning, valdes relevanta sökord för databassökningarna ut. För urvalet upprättades dessutom ett antal inkluderings- respektive exkluderingskriterier, anpassade efter kunskapsöversiktens syfte. När urvalet fastställts genomfördes en kartläggning av de utvalda artiklarna, följt av en analysprocess samt tolkning och diskussion av resultatet. Resultatet belyser olika faktorer och situationer som forskningen identifierat framkallarelevers språkängslan, kategoriserade utifrån de tre typerna av främmandespråkängslan. Exempel på samtliga typer återfinns bland studiernas resultat, dock med viss övervikt på kommunikationsoro. Vidare framkommer att forsk

Sammanfattning Engelskan har en central roll inom många domäner i dagens samhälle och som ett resultat av digitaliseringens framgång under början på 2000-talet möter vi engelskan dagligen. Digitaliseringen har även bidragit till att barn och ungdomar möter stora mängder engelska på sin fritid, bland annat genom musik, datorspel och sociala medier. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskningen om informell inlärningen av engelska där fokus kommer att ligga mot grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte användes tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om informell inlärning av engelska? Hur framställs den informella inlärningen i forskningen som analyseras? Vad fastslår forskningen att den informella inlärningen av engelska har för effekt på elevers språkinlärning och har den inflytande på engelskundervisningen? Genom noga formulerade urvalskriterier och sökord identifierades nio vetenskapliga artiklar genom flera databaser som sedan användes för att kartlägga forskningen. Det visade sig att det är vanligt att undersöka relationen mellan tid som har tillägnats en speciell aktivitet och effekten som den informella inlärningen har på deltagarnas språkinlärning och språkkunskaper. Inom forskningsfältet används både kvantitativa metoder och en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder för att genomföra undersökningar om olika former av informellt lärande. Forskningen visar att informell inlärning har en tydlig effekt på språkinlärningen. Begreppet informell inlärning har likställts i forskning med begreppen extramural engelska och incidental learning och omfattar den inlärning av det engelska språket som sker antingen medvetet eller omedvetet för eleverna utanför skolans väggar i den egna miljön. Resultatet i forskningen visar bland annat att elevers ordförråd utökas och förbättras, att självinsikten kring den egna språkförmågan blir större och att översättningsförm

Relativ ålderseffekt eller relativ age effekt (RAE) åberopar skillnader i kognitiva och biologiska förmågor som uppstår mellan människor grupperade efter deras kronologiska ålder. Syfte: Att genom hypotesprövning på en kohortpopulation undersöka om födelsetidpunkt samverkar med vilket betyg elever uppnått i ämnet Idrott & Hälsa i den svenska grundskolan. Denna studie utfördes för att undersöka om svenska skolverksamheten är likvärdig utifrån ett relativt åldersperspektiv. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats och datamaterialet omfattade betyg och födelsedata vilket har erhållits från Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Datamaterialet inkluderade totalt 23 940 datapunkter, och omfattade årskurserna 6 och 9 från åren 2015 –2016 och 2020 – 2021. Resultat: Studien visade att det finns ett statistiskt samband mellan när elever är födda och sannolikheten att få högsta betyg i Idrott & Hälsa. Det fanns inget statistiskt samband mellan när eleverna var födda och sannolikheten till ett godkänt betyg i Idrott & Hälsa för båda årskurserna. Studien visade även att elevernas födelsetidpunkt är statistisk signifikant för att delvis förutspå betygsättningen i skolämnet Idrott & Hälsa. Vid jämförelse av RAE för Idrott & Hälsa gentemot skolämnena Engelska och Matematik, kunde inte skillnad av effekten påvisas för årskurs 6, däremot förekom det statistik signifikant skillnader för årskurs 9. Slutsatser: Studiens visar att det föreligger en RAE vid betygsättning inom Idrott & Hälsa i grundskolan inom Stockholms kommun.