Search

This thesis investigates how social robots can support adult second language (L2) learners in improving conversational skills. It recognizes the challenges inherent in adult L2 learning, including increased cognitive demands and the unique motivations driving adult education. While social robots hold potential for natural interactions and language education, research into conversational skill practice with adult learners remains underexplored. Thus, the thesis contributes to understanding these conversational dynamics, enhancing speaking practice, and examining cultural perspectives in this context. To begin, this thesis investigates robot-led conversations with L2 learners, examining how learners respond to moments of uncertainty. The research reveals that when faced with uncertainty, learners frequently seek clarification, yet many remain unresponsive. As a result, effective strategies are required from robot conversational partners to address this challenge. These interactions are then used to evaluate the performance of off-the-shelf Automatic Speech Recognition (ASR) systems. The assessment highlights that speech recognition for L2 speakers is not as effective as for L1 speakers, with performance deteriorating for both groups during social conversations. Addressing these challenges is imperative for the successful integration of robots in conversational practice with L2 learners. The thesis then explores the potential advantages of employing social robots in collaborative learning environments with multi-party interactions. It delves into strategies for improving speaking practice, including the use of non-verbal behaviors to encourage learners to speak. For instance, a robot's adaptive gazing behavior is used to effectively balance speaking contributions between L1 and L2 pairs of participants. Moreover, an adaptive use of encouraging backchannels significantly increases the speaking time of L2 learners. Finally, the thesis highlights the importance of further, Denna avhandling undersöker hur sociala robotar kan ge vuxna andraspråks\-inlärare stöd att förbättra sin konversationsförmåga på svenska. Andraspråks\-inlärning för vuxna, särskilt i migrationskontext, är mer komplext än för barn, bland annat på grund av att förutsättningarna för språkinlärning försämras med åren och att drivkrafterna ofta är andra. Sociala robotar har stor potential inom språkundervisning för att träna naturliga samtal, men fortfarande har lite forskning om hur robotar kan öva konversation med vuxna elever genomförts. Därför bidrar avhandlingen till att förstå samtal mellan andraspråksinlärare och robotar, förbättra dessa samtalsövningar och undersöka hur kulturella faktorer påverkar interaktionen. Till att börja med undersöker avhandlingen hur andraspråkselever reagerar då de blir förbryllade eller osäkra i robotledda konversationsövningar. Resultaten visar att eleverna ofta försöker få roboten att ge förtydliganden när de är osäkra, men att de ibland helt enkelt inte svarar något alls, vilket innebär att roboten behöver kunna hantera sådana situationer. Konversationerna mellan andraspråksinlärare och en robot har även använts för att undersöka hur väl ledande system för taligenkänning kan tolka det adraspråkstalare säger. Det kan konstateras att systemen har väsentligt större svårigheter att känna igen andraspråkstalare än personer med svensk bakgrund, samt att de har utmananingar att tolka såväl svenska talare som andraspråkselever i friare sociala konversationer, vilket måste hanteras när robotar ska användas i samtalsövningar med andraspråkselever. Avhandlingen undersöker sedan strategier för att uppmuntra andraspråks\-elever att prata mer och för att fördela ordet jämnare i trepartsövningar där två personer samtalar med roboten. Strategierna går ut på att modifiera hur roboten tittar på de två personerna eller ger icke-verbal återkoppling (hummanden) för att signalera förståelse och intresse för det eleverna säger. Slutligen belyser avhandli, QC 20240226

Bakgrund: Cancer kan avsevärt påverka en individs sexuella hälsa på olika nivåer; biologiskt, psykologiskt och socialt. World Health Organization (WHO) definierar sexuell hälsa som ett välbefinnande som omfattar fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter av sexualiteten. Sjuksköterskans kärnkompetenser inkluderar personcentrerad omvårdnad, vilket innebär att se hela individen och beakta deras andliga, existentiella, sociala och psykiska behov lika mycket som de fysiska. Att inte inkludera sexuell hälsa kan leda till en bristfällig helhetsbild av patientens behov. Patienter känner ett behov av att diskutera sin sexuella hälsa och framhåller bristen på initiativ från sjuksköterskor att inleda dessa samtal. Det råder en tvåvägs-tabu kring sexuell hälsa vilket försvårar kommunikationen. Genom att förstå sjuksköterskans perspektiv kan denna studie bidra med insikter som kan förbättra vårdpraxis och utbildning inom detta område. Syfte: Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av samtal med cancerpatienter. Metod: Litteraturstudie som sammanställt och analyserat resultat från empiriska studier med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar inhämtades från CINAHL, en databas med inriktning på omvårdnad och medicin. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer, publicerade mellan år 2000–2023, utan geografisk avgränsning. Resultaten: Vid analysen identifierades tre olika huvudkategorier av betydelse för sjuksköterskans upplevelse av samtal om sexuell hälsa; Individuella faktorer, Sociala faktorer och Organisatoriska kulturer och barriärer. Därifrån utformades ytterligare åtta subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskor upplever diverse hinder i kommunikationen om sexuell hälsa med cancerpatienter. Ämnet upplevs pinsamt och känsligt att röra vid. Det finns en osäkerhet i hur man initierar samtalet, dock uppger vissa sjuksköterskor samtalsstrategier som normaliserar samtalet vilket hjälper patienter att våga öppna upp sig. Patientens personliga ege

Bakgrund: Under 2022 avled 1 254 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Bland patienter som vårdas inom rättspsykiatrisk vård finns hög risk för suicid då psykiatriska diagnoser samt tidigare försök är stora riskfaktorer. Att möta människor som har tankar på att ta sitt liv är en viktig och svår uppgift. Samtal om suicid med patienten ökar inte risken för suicid. Suicidförebyggande arbete handlar om att genom olika insatser minska risken för att människor gör suicidförsök eller fullbordade suicid. Syfte: Att undersöka personalens upplevelse av att arbeta med suicidnära patienter inom rättspsykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt där 14 intervjuer genomfördes med personal på en rättspsykiatrisk klinik i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman och under dessa redovisas sedan kategorier. Det första temat Kunskap och kompetens är viktiga faktorer som beskriver att personalen upplever att utbildning gör skillnad, erfarenhet ger trygghet, bristande kompetens och att se tidiga tecken. Det andra temat Att arbeta preventivt ger bättre förutsättningar synliggör vikten av rutiner, våga fråga och prata om det och använda sig av tidiga tecken. Det tredje temat Tiden läker inte alla sår visar tiden efteråt, känslor som uppstår och stödets utformning. Slutsats: För att kunna arbeta preventivt och förebygga att patienterna ska få ett försämrat mående och därmed öka risken för suicidförsök eller suicid är det viktigt att personalen har en god vårdrelation till patienten. Att ha rätt kompetens och utbildning visade sig vara av stor vikt för att kunna upptäcka tidiga tecken, men även erfarenheten man får allt eftersom är ovärderlig. Arbetet med suicidnära patienter inom rättspsykiatrisk vård är påfrestande. Både för risken för suicid men även rädslan för att göra fel i sitt arbete. Det finns ett behov av att ut

I följande kunskapsöversikt presenteras internationell och nationell forskning från tio studier som på olika sätt berör utformningen av grammatik som en del av svenskundervisningen och utvecklingen av elevers skrivförmåga. Syftet med översikten är att undersöka och sammanställa forskning om hur blivande och verksamma svensklärare kan undervisa i grammatik på ett sätt som gynnar elevernas skrivutveckling. Frågeställningen som behandlas är: Hur kan grammatikundervisningen utformas för elever i högstadie- och gymnasieåldern så att undervisningen främjar elevernas skrivutveckling? Sökprocessen för kunskapsöversikten genomfördes på ett systematiskt sätt. De utvalda artiklarna genomgick en noggrann granskning. Materialet berör grammatikundervisning och skrivutveckling i förstaspråksundervisning. Tematisk analys användes som analysmetod av det utvalda materialet, vilket resulterade i framtagandet av tre övergripande teman. Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att grammatikundervisning som har potential att främja elevernas skrivutveckling kan utformas genom samtal mellan elever sinsemellan och mellan elever och lärare, autentiska texter samt kreativt skrivande. Resultatet visar även att det finns bristande forskning kring vilka delar av språksystemet som undervisas vid grammatikundervisning. Slutsatsen är att samtalen, arbetet med autentiska texter och kreativt skrivande bör verka tillsammans i grammatikundervisning för att potentiellt främja skrivutveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares undervisning i skogen. Vi har främst tittat på hur förskollärarna leder barnen genom samtal i undervisningen, både i den planerade och spontana undervisningen. Vi har också undersökt hur skogen som miljö påverkar undervisningen och om förskollärarna tar vara på möjligheterna som skogen ger. Vi har under sammanlagt sju timmar observerat förskollärare från två förskolor hur de undervisar i skogen. Insamlade data har analyserats med tematisk analys genom densociokulturella teorin samt andra relevanta begrepp, efter teman som framträtt genom analysen och anknyter till studiens frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna använder främst förmedlingssamtal i planerad undervisning, och användningen av materialskiljer sig åt mellan planerad och spontan undervisning. Resultatet visar även hurförskollärare förhåller sig till skogen och utnyttjar miljön i undervisningen. I diskussionen lyfter vi de skillnader som observerats i förskollärarnas planerade och spontana undervisning, vilka typer av samtal förskollärarna använder och hur det avspeglar undervisningen som skeri skogen. Genom ett sociokulturellt perspektiv har vi undersökt hur förskollärare undervisar i skogen. Vi upplever att det finns en kunskapslucka inom detta område, och där har vår studieen betydelse för professionen. Utifrån studiens resultat ser vi ett behov av vidare forskning om förskollärares undervisning skiljer sig mellan olika undervisningsmiljöer, till exempel utomhus och inomhus miljö.

Bakgrund: Gravida kvinnor med övervikt eller obesitas som skrivs in på mödrahälsovården i Sverige har ökat. Risker kopplat till högt BMI finns både hos den gravida kvinnan och fostret. Gravida kvinnor önskar mer rak och icke-dömande kommunikation. Barnmorskor är medvetna om betydelsen av att samtala om levnadsvanor men att det är komplext och svårt ämne. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenhet av att samtala om vikt och levnadsvanor med gravida kvinnor som har övervikt eller obesitas inom mödrahälsovården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät med öppna frågor besvarades av 16 barnmorskor. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgjordes av tre kategorier och sju subkategorier. Samtal om levnadsvanor under graviditet hos kvinnor med övervikt eller obesitas var en utmaning då barnmorskorna ville undvika skuldbeläggning. Förhållningssättet hos barnmorskorna och att se hela kvinnan framkom som en viktig aspekt. Motiverande samtal underlättade kommunikationen. Slutsats: Kunskap ger känsla av trygghet i samtalet samt betydelsen av att skapa en trygg vårdrelation underlättar. Utmaningen är att ge information på ett adekvat sätt utan att skuldbelägga kvinnan. Motiverande samtal är bra verktyg att använda sig av. Fortbildning, ökat samarbete med andra professioner och remittera patientgruppen till särskilda mottagningar önskades.

I denna studie undersöktes boksamtalets former och funktioner i mellanstadiet årskurs 4–6. Studiens syfte var att ta reda på boksamtalets syfte, organisering och effekter. Studien baserades på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en pilotintervju. I resultatet fastslogs fem olika teman kopplat till forskningsfrågorna. Dessa teman är: Boksamtalets syfte, Progressionen från lärarledda till elevledda boksamtal, Planerade frågor styr boksamtalet, Läsförståelsestrategier skapar läsförståelse och Boksamtal skapar kunskap- och personlighetsutveckling. Majoriteten av lärarna ansåg att främsta syftet med boksamtal var att öka elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier. Lärares organisering av boksamtal baseras på förplanerade frågor med mål att boksamtalen utvecklas från lärarledda till elevledda. Effekter lärarna säger sig uppleva hos eleverna vid användning av boksamtal är ökad läslust, förbättrad resonemang-, kommunikation- och läsförståelseförmåga samtidigt som eleverna utvecklas personlighets-, kunskaps- och minnesmässigt. Slutsatsen dras att boksamtalets syfte bör fokuseras på att öka elevers läslust snarare än läsförståelsestrategier för att skapa en god grund för främjandet av elevers läsutveckling. Slutsatsen dras även att boksamtalen bör vara lärarledda kopplat det sociokulturella perspektivet. Sistnämnda slutsatsen är att boksamtal skapar ovannämnda effekter som lärare säger sig uppleva vilket skapar en god grund för elevers nuvarande skolgång och framtida yrkesliv.

Individers erfarenheter av och inställningar till samtalsbehandling är ett forskningsområde med kunskapsluckor. Syftet med studien var att öka kunskapen om upplevelser av och attityder till samtalsbehandling bland svenska individer över 18 år. Aspekter som undersöktes var bland annat upplevd nöjdhet med samtalsbehandling samt förekomst och anledningar till avhopp. Studien tillämpade en kvantitativ ansats och genomfördes utifrån en webbaserad enkätundersökning. Deskriptiv statistik användes för att kartlägga ämnesområdet utifrån studiens frågeställningar. Datainsamlingen baserades på totalt 593 individer, varav 70 % hade egna erfarenheter av samtalsbehandling. Resultatet visade att respondenterna som genomgått samtalsbehandling var relativt nöjda, och skattade i genomsnitt sin nöjdhet till 12.67 (SD 2.56) poäng på en skala från 4 till 16. Även alliansen skattades högt, i genomsnitt 5.33 (SD 1.34) poäng på en skala från 0 till 6. Frekvensen av att någonsin ha avbrutit samtalsbehandling beräknades till 40.3–44.6 %. Avhopp berodde vanligen på missnöje med behandlaren. Respondenter utan erfarenhet av samtalsbehandling uppgav generellt hög tilltro till samtalsbehandling som hjälpsamt vid symptom på psykisk ohälsa, men inte vid fysiska besvär. Studien fann tydliga kopplingar mellan allians, nöjdhet och avhopp, samt identifierade svårigheter med att särskilja olika typer av samtalsbehandling på grund av betydande överlapp mellan definitioner. Därmed konstateras ett behov av ökad tydlighet för att skilja mellan behandlingsalternativ inom samtalsbehandling.

In this study, writing instruction with certain special characteristics is of great importance. These are to emphasize the collective as a resource for everyone's learning, the interaction between the students and the importance of talk. In addition, the importance of having a holistic view together with separate structured exercises in a context, to develop an awareness in the students of their writing. Fiction and narrative texts are also in focus. Previous research shows that form seems to dominate writing instruction in the early years. There is a need for a development that favours a broader view of students' writing. Good writing development seems to take place when instruction is explicit about linguistic features with the help of a metalanguage. The theoretical starting point is literacy with the basic prerequisites for literacy. One aspect is metalinguistic understanding, which means an ability talk about and think about one's use of language, not just to be a language user and producer. The socio-cultural perspective is another starting point. The purpose of this study is to investigate students' use of metalanguage related to narrative text in grade 1, and whether explicit teaching can contribute to the development of this ability. Questions are as follows: What metalinguistic reflections do the students make in conversation about narrative text? Do these reflections change after completed writing instruction and if so, how? How does students interaction in conversation contribute to the development and consolidation of metalinguistic competences? Does this change after completed instruction and if so, how? The study is a qualitative intervention study, which intends to try a design of writing instruction of narrative text in grade 1. Conversations, reminiscent of semi-structured interviews, were conducted before and after instruction. These conversations were documented with filming and field notes. Lesson observations with field notes were also part o

Studien fokuserar på hur bildsamtal påverkar eleverna och hur lärare utvecklar elevernas kunskaper om bildtolkning. Frågepunkter inkluderar lärarnas uppfattningar och metoder för bildsamtal i undervisningen. Bildsamtal är en viktig del av bildundervisningen och hjälper elever att utveckla språk och personlig utveckling. Genom att lära elever att tala om och tolka bilder främjas deras reflektion och förståelse för konstverk och kreativitet. Lärare spelar en viktig roll i att lära eleverna att samtala och tolka bilder för att främja deras lärande. Genom intervjuer med fem bildlärare undersöks hur bildsamtalen påverkar eleverna och om de anses ha positiva eller negativa effekter i skolmiljön. Fem tidigare forskningar presenteras med fokus på dess relevans för syfte och frågeställningar kring bildsamtal som studien undersöker. Studien visar att bildsamtal är en effektiv metod för att öka elevernas förståelse för bilder, utveckla deras skaparlust och samarbetsförmåga samt öka deras självförtroende och insikt. Det betonas att det är viktigt att integrera bildsamtal i undervisningen för att främja elevers kommunikativa och tolkande förmåga. Utmaningar med bildsamtal, såsom tidsbrist och elevers engagemang och intresse, diskuteras även och det framgår att det anses vara en viktig metod trots dessa utmaningar.

Syftet med studien är att undersöka hur innehållet i barnlitteratur kan bidra till genusarbete i förskolans verksamhet samt belysa kopplingar mellan dess användning och förskolkollärarens förhållningssätt till genus. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur kan barnlitteratur bidra till samtal kopplat till genus, utifrån förskollärarens perspektiv? Vilka kopplingar framkommer mellan förskollärarens förhållningssätt till genus och hur de använder barnlitteraturens innehåll inom verksamheten? Studien har utgått från en kvalitativ metod och sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare har genomförts. Det begreppsliga underlaget för studien är genus, genusarbetet, normkritik och samtal. Resultatet visar kopplingar mellan förskollärares olika förhållningssätt till genus och hur de använder barnlitteraturens innehåll på olika sätt inom förskolans verksamhet. Det framkommer även utmaningar när olika genusperspektiv möts och dessutom visar resultatet vikten av att samtal utifrån barnlitteratur bidrar med ytterligare perspektiv till barn.

In religious education, film mediation can have varying effects on the conversational dynamics within ethical discussions. In some cases, pupils find that the film serves as a mediator, bringing silence and chatter into meaningful conversation. For others, however, group discussions are crucial to bringing about this transformation. This study aims to investigate how the film Tjalla (Ur Play 2012) influences ethical discussions within the framework of religious studies for 10 fifth-grade students. Data was collected from a school in Stockholm using two qualitative methods—semi-structured interviews with five students and observations of two small groups. The study reveals that the discussions before and after viewing Tjalla shifted in group 1, moving from silence, chatter, and limited dialogue to solely chatter. In contrast, group 2 demonstrated a reduction in chatter as the dominant conversational pattern. Conversation models were influenced by both film and group discussions, according to pupils interviewed. The findings from group discussions and pupil interviews partially align with previous research. In this study, it was concluded that fifth-grade pupils partially altered their conversational model through film.

Utvecklingsarbetet som ligger till grund för detta examensarbete, handlar om hur jag samtalar språkutvecklande med de allra yngsta barnen i förskolan, toddlarna. Utvecklingsarbetet utgick från samtalet som en grundläggande del i att utveckla ett verbalt språk. Då samtalandet innefattar både verbal och icke-verbal kommunikation så används även begreppet språkande. Den övergripande målsättningen för utvecklingsinsatsen var att utveckla mig själv till en medvetet språkutvecklande förskollärare till toddlarna, de som är 1-3 år gamla. Delmål för utvecklingsarbetet var att granska och utveckla min repetoar för samtalande mellan mig och barn i förskolans ateljé, samt att pröva självreflektion som ett sätt att förbättra min språkutvecklande teori-praktik i förskolan. Som metod användes autoetnografi med självreflektion och kreativt skrivande, kombinerat med videoinspelade dokumentationer. De delar av texten som är kursiverade, är de självreflekterande texter som utgör empiri för mina upplevelser och känslor. Videoinspelningarna utgjorde empiri för hur mitt kroppsspråk och verbala språk användes. Utifrån dessa texter och granskning av videosekvenser upptagna vid tre tillfällen i den aktuella förskolans ateljé, analyserade jag mina upplevelser och det kroppsliga och verbala språk som förekom. Analys visade att barnantal, mitt sätt att använda min kropp. andra vuxna och de organisatoriska förutsättningarna hade inverkan på pedagogisk takt och språkutvecklande medvetenhet i samtalandet med barnen. Ateljén och dess artefakter likaså. Granskning och analys av empirin kunde även visa att jag behövde utveckla mitt sätt att vidga barnens verbala språk på, som att använda korrekt grammatik, bisatser, fler sätt att fråga på. ett mer nyanserat vardagsspråk och fler synonymer. Resultatet av utvecklingsarbetet blev att jag, genom autoetnografi och självreflektion blev självmedveten om hur jag kan komma i pedagogisk takt med barnen och att jag behöver vidareutveckla mina kunskaper om mi

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av litteraturval och samtal i samband med högläsning för att främja barns språkutveckling. Frågeställningarna som besvarats är: Hur beskriver förskollärare sina litteraturval i samband med högläsning i syfte att främja barns språkutveckling? Hur beskriver förskollärare arbetet med att skapa förutsättningar för samtal i samband med högläsning i syfte att främja barns språkutveckling? För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där centrala begrepp för teorin har varit utgångspunkt vid analysarbetet. Resultatet visar att barns intresse ofta beskrivs som utgångspunkt i valet av litteratur och att det är betydande att anpassa litteratur efter barngrupp och deras behov. De intervjuade förskollärarna är överens om vikten av att samtala och att ställa öppna frågor om bokens handling för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar också att förskollärarna anser att det är betydande att tillvarata barns samspel under högläsningen eftersom barn tenderar att utveckla sitt språk tillsammans med andra.

Denna studie syftar till att undersöka kvinnor födda mellan 1947-1971 och deras erfarenheter av samtal och normer kring våld mot kvinnor i nära relation. I vår tidigare forskning kring ämnet belyses normer och diskurser om våld i nära relation utifrån olika aspekter, både genom historiska och nutida definitioner. Frågeställningarna besvaras genom en analys av hur kvinnorna upplever att samtalen och normerna förändrats från unga år till nutid, från en tystnadskultur till att det idag är mer socialt accepterat att samtala om våld i nära relation. Studien har genomförts genom fem gruppintervjuer där sammanlagt sexton kvinnor diskuterat hur samtalen om våld i nära relation mot kvinnor och normer uppfattats och upplevts under olika tidsperioder i livet. Studiens teoretiska referensram är socialkonstruktionism och ett socialt livsloppsperspektiv som resultatet analyserats i relation till. Diskussionerna kvinnorna emellan visar på synsätt och normer formade av sociala konstruktioner, såsom tystnadskultur och att inte lägga sig i någons privatliv. Livsloppsperspektivet kommer till uttryck i analysen genom livskunskapen kvinnorna besitter genom sin ålder där perspektivet ger möjlighet att sätta dåtidens normer och uppfattningar om samtal i relation till hur nutidens normer uppfattas. Resultatet visar att synen på våld i nära relation förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Det har främst framkommit likheter i kvinnornas svar, men vi har även kunnat urskilja skillnader i hur samhällsförändringar upplevts på ett individuellt plan. Slutsatsen av studien belyser vikten av att samtala om våld och att våga fråga som viktiga nycklar till fortsatt arbete mot våld i nära relation.

Bakgrund Sexualitet är ett grundläggande mänskligt behov och sexuell hälsa är fundamentalt för holistisk hälsa. Sjukdom kan påverka den sexuella hälsan, och sjuksköterskan är ofta den första personen patienten möter inom hälso- och sjukvården. Även om sjuksköterskor är medvetna om att sexuell hälsa är en viktig aspekt i patientens liv är samtal om sexuell hälsa inte vanligt förekommande inom vården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter om att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod Designen är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, som resulterade i att 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat Sjuksköterskans personliga attityd påverkade vården; en öppen inställning resulterade i inkludering av patientens sexuella hälsa, medan fokus på andra fysiska och psykiska symtom exkluderar ämnet. Brist på utbildning, organisatoriska problem, kulturskillnader och tidsbrist är några av de hinder som sjuksköterskan upplever. Strukturerad anamnes, god relation till patienten och skriftlig information är faktorer som underlättar samtalet. Slutsats Sjuksköterskor är medvetna att sexuell hälsa är viktigt, men känner osäkerhet inför att ha dessa samtal med patienter även om de tycker att det är sjuksköterskans ansvar. Ämnet är tabubelagt och obekvämt för många och sjuksköterskor uttrycker ett behov av mer utbildning och stöd i deras dagliga arbete för att inkludera sexuell hälsa regelbundet., Background Sexuality is a basic human need, and sexual health is fundamental for holistic health. During illness a persons’ sexual health may be affected and change, and nurses are frequently the front line of health care services. Although nurses are aware that the sexual health of patients is an important aspect of life the conversation about sexual health is not a regular topic. Aim The aim of this literature review was to describe the nurses’ experiences of conversations with patients regarding sexual health. Method The design is a structured literature review with elements of the methodology used for systematic reviews. Searches were performed in the scientific data bases PubMed and CINAHL, which resulted in 14 articles included in this literature review. Results Nurses’ personal attitude towards sexuality affect the care given; an open approach to sexuality tends to be more inclusive whereas nurses’ who focus on other symptoms tend to exclude the subject. Lack of education, organizational issues, cultural differences and lack of time are some of the obstacle’s nurses’ experience. Structured anamnesis, building a relationship to the patient, information and brochures were expressed as facilitating factors for initiating conversations about sexual health with patients. Conclusions Nurses are aware that sexual health is important, but often don’t feel secure to engage and initiate the conversations even if they feel that it is a responsibility of nursing. Since the subject is taboo and uncomfortable for many, nurses express a need for further training and support in their daily work to include sexual health regularly.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt samtal mellan elever är en möjlighet eller ett dilemma i arbetet med bildframställning. I studien används en metodkombination bestående av observation och ljudinspelning av en lektion. Resultatet visar på två huvudkategorier: skolrelaterat och icke-skolrelaterat samtal. Samtal om det egna arbetet leder till kontinuitet i bildarbetet men samtal innan arbetet har påbörjat kan hämma eftersom det kan bli en distraktion. Analysen visar att varje språkhandling innefattar möten, relationer, mellanrum och kunskaper som står fast. Tolkningen gjordes utifrån situationella, kontinuerliga och transformativa aspekter. Elevers idéer till varandra är det nya som uppstår i situationerna och kan leda till kontinuitet i arbetet. Transformation sker vid mötet av nya idéer och perspektiv på det egna arbetet. Sammanfattningsvis kan elevers språkhandlingar när arbetet väl har påbörjats vara till nytta för att få arbetet att framskrida och sker kontinuerligt då eleverna samtalar om det egna och andras arbeten.

Specialpedagogisk handledning är en viktig, men ofta outnyttjad, resurs för att stödja elever som hamnat i svårigheter. Det verkar finnas en kunskapslucka vad gäller att förstå pedagogers uppfattningar om specialpedagogisk handledning. Denna studie undersöker hur pedagoger i en och samma kommun uppfattar specialpedagogisk handledning, i syfte att nå kunskap om utmaningar och möjligheter i detta sammanhang. För att nå syftet genomfördes en enkätundersökning med samtliga pedagoger vilka har en utbildning på högskolenivå och är yrkesverksamma inom förskola, grundskola och gymnasieskola. En kvantitativ analys med deskriptiv statistik samt en kvalitativ tematisk analys användes för att sammanställa resultatet. Utifrån detta dras slutsatsen att utmaningar handlar om att föra in det systemteoretiska samt relationella perspektivet på barns och elevers svårigheter i specialpedagogisk handledning. De utgörs också av att villkoren för deltagande i handledning måste förbättras och att motstånd måste bemötas. Möjligheter finns dock och visar sig genom att pedagogerna i kommunen är positiva till handledning, inser dess betydelse och efterlyser fler specialpedagogiska resurser, exempelvis handledning, samt önskar ett utökat och förbättrat samarbete med specialpedagoger och speciallärare. För framtida forskning ges förslag till en uppföljning av studien med semistrukturerade intervjuer för att nå kunskap om skillnader som visat sig mellan pedagogernas uppfattningar.

Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar om högläsning i förskolan. Frågeställningen som den här studien har utgått ifrån är hur förskollärare kan arbeta med barns språkliga utveckling genom högläsning i förskolan. I förskolans läroplan står det att barns språk, lärande och identitetsutveckling hör ihop och barn ska i förskolan få möjligheter till att utveckla sitt språk genom att få lyssna till högläsning och föra samtal kring texter. Förskolan ska ge barn förutsättningarna för att utveckla ett ordförråd samt ett nyanserat talspråk. Barn lär sig omedvetet om språk och hur det är uppbyggt vid högläsning. Språk och kommunikation är en central del i flera teoretiska perspektiv. Ett exempel är det sociokulturella perspektivet som används i det här arbetet. Det sociokulturella perspektivet är en teori som är förknippad med Vygotskij som menade att barn inte får tillgång till kulturellt betingad kunskap om det inte finns en handledare som bereder vägen för barnen. Ett begrepp som nämns i det sociokulturella perspektivet är scaffolding som går att beskriva genom att använda en byggnadsställning vid husbyggen. Först byggs ställningen succesivt upp, för att senare bort när barnen lär sig behärska de nya kunskaperna. Den valda metoden i det här arbetet är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att systematiskt söka fram, kritiskt granska och därefter sammanställa litteratur inom det valda ämnet. Resultatet av den här systematiska litteraturstudien påvisar att när förskollärare arbetar med frågor, diskussioner och samtal i samband med högläsning går barns språkliga utveckling framåt. Högläsning är ett tillfälle för förskollärare förskollärare att starta samtal med barn. Samtalen kan vara både långa och korta. När det kommer till samtal är det samtalets längd och dess komplexitet som påverkar barnens förmåga att både tillägna sig samt att använda de nya språkliga kunskaperna. Alla tillfällen att föra samtal med bar

Konflikter på arbetsplatsen är en utmaning som påverkar hela organisationen. Det påverkar inte bara arbetsplatsens mellanmänskliga dynamik, utan även organisationens effektivitet och produktivitet. Tidigare forskning poängterar att konflikter kan leda till högre personalomsättning och få negativa ekonomiska konsekvenser, vilket understryker behovet att arbeta med konflikter. Studien avser att fördjupa kunskapen om konflikter på arbetsplatser. Syftet med den här studien är att undersöka personaladministrationens arbetssätt för att hantera samt förebygga konflikter på arbetsplatsen. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från sju olika organisationer. Empirin har analyserats genom en tematisk analys, med utgångspunkt i Lipskys och Avgars strategiska teori för konflikthantering och alternativ tvistlösning, samt Ellströms begrepp reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande. Resultaten från studien visar att samtal och kommunikation i olika former är centralt vid hantering och förebyggande av konflikter. Personaladministratörerna underströk även att organisatoriska undersökningsverktyg används för både hantering och förebyggande av konflikter. I relation till undersökningar poängteras även vikten av en tät frekvens på undersökningarna för att dess syfte ska uppnås. Vid hantering av uppkomna konflikter framkom också att det fanns en gemensam lösning på eskalerade konflikter, nämligen omplacering. Det visade sig även att de undersökta organisationerna inte hade några uttalade strategier för förebyggande av konflikter, trots att verktygen de använder fyller en förebyggande funktion. Slutligen lyfter studien fram utmaningar som personaladministratörer står inför och betonar vikten av frekventa undersökningar och samtal. Studien visar att strategier för att hantera och förebygga konflikter är avgörande för att minska personalomsättningen och behålla en god arbetsmiljö, men det har även visat sig att strategier inte är en sj

Bakgrund: Sexuell hälsa är en grundläggande hörnsten i alla individers allmänna hälsa och välbefinnande. Den sexuella hälsan påverkas av olika faktorer som sjukdom, ålderdom, normer, kulturella regler och religion. För ett stort antal människor påverkar bristen på kunskap deras sexuella hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienten om sexuell hälsa. Metod: Uppsatsen är skriven som en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa studier. 13 artiklar valdes ut för att sammanställas till ett resultat. Resultat: Brist på kunskap, fördomar, olika religioner och kulturer samt organisatoriska faktorer är exempel på faktorer som påverkar sjuksköterskans förmåga och möjlighet att samtala om sexuell hälsa. Det finns en vilja bland sjuksköterskor att samtala om sexuell hälsa men det saknas kunskap bland dessa för att kunna hjälpa och stötta sina patienter. Slutsats: Behov av samtal kring sexuell hälsa är stort bland patienter i alla åldersgrupper. Sjuksköterskorna själva upplever att det finns en vilja att samtala kring ämnet men att kunskapsbristen är en stor barriär. Andra faktorer som tabu, fördomar och organisatoriska faktorer förhindrar också samtal kring sexuell hälsa., Background: Sexual health is a fundamental cornerstone in all individuals’ general health and well-being. Sexual health is affected by various factors such as illness, old age, norms, cultural rules and religion. For a large number of people, the lack of knowledge affects their sexual health. Aim: To describe the nurse's experience of talking to the patient about sexual health. Method: The essay is written as a literature review with qualitative and quantitative studies. 13 articles were selected to be compiled into one result. Findings: Lack of knowledge, prejudices, different religions and cultures as well as organizational factors are examples of factors that affect the nurse's ability and opportunity to talk about sexual health. There is a willingness among nurses to talk about sexual health, but there is a lack of knowledge among them to be able to help and support their patients. Conclusion: There is a great need for conversations about sexual health among patients in all age groups. The nurses themselves feel that there is a willingness to talk about the subject, but the lack of knowledge is a major barrier. Other factors such as taboo, prejudice and organizational factors also prevent conversations about sexual health.

Detta är en systematisk litteraturstudie som behandlar svensklärarens didaktiska möjligheter och utmaningar gällande hur en lärare kan arbeta normmedvetet i undervisningen kopplat till läsningen och genom de samtal som kan uppstå därefter. Syftet med studien är att utifrån tidigare forskning urskilja hur en svensklärare kan arbeta normmedvetet. För att uppnå syftet har tre forskningsfrågor formats: • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet? • Hur kan svenskläraren arbeta normkritiskt med lärresurser? • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet i de samtal som uppstår efter läsningen? För att svara på frågeställningarna eftersöks och sammanställs relevanta publikationer från början av 2000-talet till år 2023. Studierna visar att skolan präglas av en hierarkisk ordning där det heterosexuella, det vill säga relationer mellan män och kvinnor, utgör normen. Detta är också synligt i lärresurserna som väljs av lärarna. Detta resulterar i att eleverna hamnar i ett underläge i förhållande till svenskläraren gällande valet av lektionsinnehåll, vilket således innebär normöverföringar. För att synliggöra olika normöverföringar kan lärare använda sig av undervisningsstrategier såsom kritiskt förhållningssätt, inkluderingsstrategi och ökad textrörlighet. Vidare kan läraren arbeta med en flerstämmig kommunikation i en trygg klassrumsmiljö, vilket i sin tur kan påverka elevernas självinsikt och deras syn på omvärlden samt minska risken för kränkande yttranden. En slutsats som vi drar av resultatet är att svensklärare kan ha en medvetenhet kring sina egna normföreställningar och på så vis öka chansen för att kunna inta ett normmedvetet perspektiv i sin undervisning. Vidare behöver lärare vara medvetna om att det förekommer olika maktstrukturer inom skolan och undervisa eleverna i strategier för att kunna synliggöra strukturerna för att på så sätt kunna arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt.

Bakgrund: Övervikten ökar och ses allt mer i yngre åldrar. Vårdnadshavares levnadsvanor, val, socioekonomisk status och tid att spendera med sitt barn påverkar barnets risk att drabbas av övervikt. Övervikt hos barn kan leda till olika sjukdomar, påverka barnet psykiskt och socialt samt försening i den mentala och motoriska utvecklingen. Enligt forskning förekommer övervikt oftare bland flickor än pojkar. Barnhälsovården har en omfattande roll i hälsoövervakning samt stödja och informera vårdnadshavare. Distriktsjuksköterska inom barnhälsovården arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att främja barns hälsa, utveckling och förebygga ohälsa. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av det hälsofrämjande och förebyggande arbete i samtal med vårdnadshavare till barn gällande övervikt. Metod: Litteraturstudie med en meta-etnografisk ansats enligt Noblit och Hares (1988). Resultatet bygger på sju kvalitativa studier hämtade från databaser: Cinahl, Scopus och PubMed. Resultat: I resultatet framkommer vikten av hur distriktsjuksköterskan ger information, samtalets upplägg och tillvägagångssätt att bemöta vårdnadshavare för att främja ett bra samtal. Vårdnadshavare sågs ha bristande kunskap i hur ett barns vikt förändras under utvecklingen och vad som förväntades i utvecklingens olika faser. Body Mass Index är ett verktyg som stödjer distriktsjuksköterskor i samtal med vårdnadshavare. Användandet av Body Mass Index som visuellt stöd i samtalet gav vårdnadshavare en ökad förståelse. Tidsbrist, vårdnadshavares reaktioner och situation sågs som hinder genom att distriktsjuksköterskan behövde hålla igen med att samtala om barnets övervikt. Att hålla igen och ta upp samtalet vid ett senare tillfälle sågs gynnande för att bevara tillit och relation. Att bevara relationen med vårdnadshavare sågs betydelsefullt. Distriktsjuksköterskor hade olika upplevelser av att ta upp ämnet, några ansåg det som obehagligt medan andra upplevde inget obehag. Ämnet kunde upplevas s, Background: Obesity is increasing and is seen to increase more at younger ages. Caregivers' lifestyles, choices, socio-economic status and time spent with their child affect the child's risk of becoming overweight. Being overweight in children can lead to various diseases, affect the child psychologically and socially and delay mental and movement development. According to research, obesity occurs more often among girls than boys. Child health care has an extensive role in health monitoring as well as supporting and informing caregivers. District nurses in child health care work in health promotion and prevention to promote children's health, development and prevent ill health. Aim: To describe district nurses' experience of the health promotion and prevention work in the conversation with caregivers' of children regarding obesity. Method: Literature study with a meta-ethnographic approach according to Noblit and Hares (1988). The result is based on seven qualitative studies taken from databases: Cinahl, Scopus and PubMed. Results: The results reveal the importance of how the district nurse provides information, the structure of the conversation and the approach to meeting caregivers in order to promote a good conversation. Caregivers were seen to have a lack of knowledge in how a child's weight changes during development and what was expected in the various phases of development. Body Mass Index is a tool that supports district nurses in conversations with caregivers. The use of the Body Mass Index as a visual support in the conversation gave caregivers an increased understanding. Lack of time, caregivers' reactions and situation were seen as obstacles in that the district nurse needed to refrain from discussing the child's overweight. Holding back and picking up the conversation at a later time was seen as beneficial for preserving trust and relationship. Preserving the relationship with caregivers was seen as important. District nurses had different experiences o

Bakgrund: Forskning visar att skärmanvändningen hos barn- och ungdomar går allt längre ner i åldrarna. Det går också att se ett samband mellan ökad skärmtid och ohälsa hos barn- och ungdomar. Skärmvanor är ett relativt nytt ämne som tas upp på BHV och forskningen är begränsad. Detta ställer höga krav på att BHV-sjuksköterskor har effektiva strategier och tillräckligt med evidensbaserad kunskap om skärmanvändandets effekter på barnet för att ge råd och stöd till familjer på BHV. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskors hälsofrämjande strategier med föräldrar och barn om skärmvanor. Metod: En induktiv kvalitativ design användes. Barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor från olika barnhälsocentraler i södra och mellersta Sverige deltog i studien. Nio semistrukturerade intervjuer hölls. Deltagarna valdes ut genom strategiskt urval samt snöbollsurval. Data samlades in och analyserades enligt Granheim och Lundmans manifesta innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom i resultatet: Samtalets betydelse, som belyser vikten av samtalen på BHV för att skapa goda relationer med familjerna. Vikten av information, som är betydelsefullt för att kunna nå ut med evidensbaserad information till föräldrar och barn. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna upplevde otillräckligt med kunskap om hur samtal kring skärmvanor på BHV kunde hållas. De saknade även uppdaterad forskning och tydliga riktlinjer relaterat till skärmvanor., Background: The research shows that the use of screens by children and young people goes lower down in ages . It is also possible to see a connection between increased screen time and reduced health in children and young people. Screen habits are a relatively new topic addressed at BHV and the research is limited. This sets high demands that BHV nurses have effective strategies and all the knowledge about the effects of screen use on children in order to be able to give the right evidence-based advice and support to the families at BHV. Aim: The aim of the study was to investigate BHV nurses' health promotion strategies with parents and children about screen habits. Method: An inductive qualitative design was used. Children's nurses and district nurses from various child health centers in southern and central Sweden participated in the study. Nine semi-structured individual interviews were held. The participants were selected through both a strategically selection and snowball selection. Data was collected and then analyzed according to Graneheim and Lundman's manifest content analysis. Results: Two main categories emerged in the results: The importance of the conversation, which highlights the importance of the conversations at BHV to create good relationships with the families. The importance of information, which is significant to be able to reach out with evidence-based information to families. Conclusion: The BHV nurses experienced inadequat knowledge about how conversations about screen habits at the BHV could be held. They also lacked up-to-date research and clear guidelines related to screen habits.

Övervikt hos barn är ett folkhälsoproblem och distriktssköterskor inom barnhälsovården (BVC) har ett viktigt uppdrag i att upptäcka övervikt och främja livsstilsförändringar hos barn med övervikt. Genom kontinuerliga hälsobesök på BVC ökar sannolikheten att upptäcka övervikt hos barn i ett tidigt skede. Vilket genom samtal och vägledning med föräldrar kan leda till att övervikt hos barn minskar. Studiens syfte var att beskriva hur distriktssköterskor upplevde att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Nio intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom BVC. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Hjälpmedel för att underlätta samtalet, Utmaningar i samtalet och Att beakta föräldrars förmåga till hälsofrämjande förändring. Resultatet visade vidare att samtal med föräldrar kring barns övervikt är ett känsligt ämne och kräver lyhördhet, följsamhet och en tidigare relation till familjen för att nå bästa möjliga resultat. Slutsatsen visade att distriktssköterskor inom BVC mötte olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt. Då ämnet upplevs svårt att samtala om kan studiens resultat öka förståelsen för utmaningar som distriktssköterskor möter i samtal med föräldrar till barn med övervikt., Overweight in children is a public health problem and district nurses in child health care (CHC) has an important role in detecting overweight and promoting lifestyle changes in children with overweight. Through continuous health visits at the CHC, the probability of detecting overweight in children at an early stage increases. Which, through conversation and guidance with parents, can lead to a reduction of overweight in children. The purpose of the study was to describe how district nurseś experienced talking to parents of children with overweight. Nine interviews were conducted with district nurseś within CHC. The results appeared in three categories: Aids to facilitate the conversation, Challenges in the conversation and Taking into account the parents' capacity for health-promoting change. The result further showed that conversations with parents about children's overweight is a sensitive topic and requires sensitivity, compliance and a previous relationship with the family in order to achieve the best possible results. The conclusion shows that district nurses within CHC face different reactions from parents of children with overweight. As the topic is difficult to talk about, the results of the study can increase understanding of challenges that district nurses face in conversations with parents of children with overweight.

Background: To work in Palliative Care can be difficult and challenging for nurses, in which they meet existential issues concerning life and death. This requires nurses to meet the patient's relatives to discuss these issues. Nurses have the responsibility to invite patients and their relatives to converse about existential issues. Aim: To describe the nurse’s experience of existential conversation with both patients at the end of life and their relatives. Method: The study was based on a qualitative literature study with ten scientific articles. The articles were searched from databases Cinahl and PubMed. Friberg’s five-step model was used to analyze the articles. Results: Through the analyses, three major themes were formed: The experience of communication in existential conversation described meaningful and important to be attentive and active listening. The experience of vulnerability described the feeling of fear, anxiety and despair and the feeling of inadequacy and powerlessness. The experience of factors that influence existential conservation that described the lack of time and own experience and experienced colleagues who provide better conditions to perform the conversations. Conclusion: Nurses experienced different emotions while providing an existential conversation. Conservation about existential needs to alleviate the patients and their relatives' suffering experienced as meaningful. While the feeling of inadequacy and powerlessness to alleviate the patient’s suffering and the feeling of fear, anxiety and despair about their own death and life created negative emotions in nurses that lead them to feel more vulnerable.

Denna uppsats syftar till att studera hur chefer förbereder, genomför och utvecklas av prestationssamtal med medarbetare på arbetsplatsen. Med prestationssamtal menas de formella samtal/möten som innefattar att chefen tar upp en medarbetares prestation. Detta har undersökts genom frågeställningarna: Hur förbereder chefer sig inför ett prestationssamtal?, Hur beskriver chefer sin roll under ett prestationssamtal? samt Vilka lärdomar drar chefer från olika prestationssamtal?. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistruktureradeintervjuer med chefer som har eller har haft personalansvar. Databearbetningen har genomförts genom en tematisk analys, där resultatet analyserats utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Illeris syn på lärande. Studien har funnit att det finns en variation i hur chefer förbereder sig inför prestationssamtal. Förberedelser som bland annat nämnts är att gå igenom anteckningar, ta fram dagordningar, samla bakgrundsfakta, samt gå igenom eventuella mallar. Vidare har studien presenterat att chefer beskriver sina roller i prestationssamtal olika. Något som bedömdes vara gemensamt är att det finns en ökad struktur och tydlighet i de roller som innefattade att ta upp en medarbetares prestation. Samtliga chefer förklarade med varierande ord att erfarenheter är viktiga i prestationssamtal. Lärdomar som cheferna nämnt är exempelvis vikten av relationsuppbyggnad, förberedelser, individanpassning samt att vara tydlig i sin roll. Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns individuella skillnader i omständigheterna kring samtalet beroende påbland annat vilken typ av prestationssamtal cheferna pratade om och även vilken medarbetare de pratade med., This study aims to examine how managers prepare, conduct and develop their knowledge through performance interviews with employees in the workplace. With performance interviews we mean the formal discussions or meetings where the manager addresses an employee's performance. This has been investigated through the following questions: How do managers prepare for a performance interview?, How do managers describe their role during a performance interview? and What lessons do managers learn from different performance interviews?. The empirical material gathered consists of eight semi-structured interviews with managers who have or have had staff responsibility. The data processing has been carried out through a thematic analysis where the results have been analyzed with the help of Goffman's dramaturgical approach and Illeris’ concept of learning. The study has found that there is a variation in how managers prepare for performance interviews. Preparations that were mentioned included going through notes, drawing up agendas, researching background facts and reviewing meeting templates. Furthermore, we have also found that managers describe their roles in performance interviews differently. But something that all the managers described, in different ways, was an increased structure and clarity in their role and communication with an employee when discussing their performance. All managers explained in varying words that experience is important in relation to performance interviews. Different lessons learned by the managers include the importance of building relationships with the employees, preparation, individual adaptation and being clear in their role. Overall, individual differences emerged depending on the manager we spoke to, the type of performance interview they were talking about, and also the individual they were dealing with.

Denna studies syfte är att ge djupgående kunskap om en lågstadieläraresuppfattningar om och användning av kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal i svenskundervisning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i fenomenologi och är utformad som en fallstudie med tre klassrumsobservationer i årskurs 1 och en uppföljande intervju med klassläraren. Den insamlade datan har analyserats med en innehållsanalys som sorterat materialet i kategorier och underkategorier. Resultatet är att läraren inte benämner begreppen som kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal men använder och anpassar samtalen till sin undervisning efter hur gruppdynamiken i klassen fungerar. Vidare framkommer att det kollegiala samarbetet är viktigt för planeringen av klassrumssamtalen. När läraren reflekterade över de observerade lektionerna framkom det att hon var nöjd med att blanda samtalstyperna med såväl slutna som öppna frågor och att hon kunde styra lektionerna med valet av samtal. Hon hade planerat lektionerna så att eleverna skulle ta det största talutrymmet, vilket observationerna visade stämde.

Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter. Boken tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. Författarna ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal. Den nya upplagan innehåller uppdateringar av text och litteraturlista.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur lärare beskriver hur de arbetar med muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Vidare består syftet också i att belysa hur lärare upplever att den muntliga kommunikationsförmågan påverkar elevernas lärande i matematikundervisningen. För att komma fram till studiens syfte skall följande frågor besvaras: Vilka metoder använder lärare för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga?Hur upplever lärare att den muntliga kommunikationsförmågan påverkar elevernas lärande i matematikundervisning?För att få svar på frågeställningar används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades sex behöriga lärare som undervisar i matematikämnet i förskoleklass, låg- och mellanstadiet som har minst fyra års yrkeserfarenhet inom matematikområdet. Resultatet visar att lärare använder olika metoder och arbetssätt för att skapa muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Alla lärare som deltog i undersökning använder formativt arbetssätt såsom feedback, uppmuntra eleverna att vara resurs för varandra samt att genomföra kamratbedömning som ett sätt att skapa muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visar också att muntlig kommunikation har en viktig roll för elevernas lärande, där elevernas har möjlighet att utveckla sin förståelse av begrepp och resonemang. Alla lärare i undersökningen betonade att muntlig kommunikation är ett användbart verktyg för att identifiera elevernas individuella behov samt som en grund för att anpassa och utveckla undervisningens metoder.

Manligt och kvinnligt språk är ett område som har diskuterats och undersökts under en längre period. Forskning har tidigare påvisat en förekomst av språkliga skillnader kopplade till språkbruk, ordförråd och attityder mellan män och kvinnor. Denna studie undersöker huruvida skillnader i användning av trevande språk, pauser, diskurspartiklar och svordomar förekommer inom könshomogena grupper av gymnasieelever, samt vilka möjliga orsaker som ligger till grund för dessa skillnader. Resultatet visar en mer frekvent användning av trevande språk och diskurspartiklar hos de kvinnliga deltagarna. De manliga deltagarna uppvisar däremot en mer frekvent användning av svordomar och pauser som överstiger en halv sekund i längd.

I denna studie undersöks vilka aspekter lärare i årskurs F-3 beskriver som centrala för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina samtalsförmågor i svenskundervisningen, samt vad som är lärarnas syfte med samtal i svenskundervisningen. Syftet med studien är att ge lärarstudenter, verksamma lärare och oss själva en fördjupad förståelse av samtalets möjligheter i svenskundervisningen. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på samtal och Matres (2019) teorier om samtal som ett verktyg för lärande och utveckling. Studien är genomförd med kvalitativa undersökningsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer och öppna observationer. Sju lärare i årskurs F-3 har intervjuats, och fyra av lärarna har även blivit observerade i sin svenskundervisning. Det insamlade materialet är analyserat utifrån tematisk analys för att identifiera, analysera och beskriva våra teman. Analysen av vårt resultat visar att lärarnas arbete med att utveckla elevernas samtalsförmågor främst bygger på fyra aspekter vilka är grupp, planering, tid och trygghet. Lärarnas syfte med samtal i svenskundervisningen varierar beroende på vad lektionens innehåll består av. Lärarna använder sig av samtal i svenskundervisningen i språk- och textutvecklande syfte, kunskapsutvecklande syfte och i identitetsutvecklande syfte.

Studiens utgångspunkt är att ta reda på om begreppet god samhällsmedborgare upplevs som en målbild av lärare i årskurs 1–3 eftersom det kommuniceras som ett mål ifrån Högskolan Dalarnas grundlärarutbildning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar sitt uppdrag vilket konkretiseras i tre frågeställningar: Vad innebär begreppet god samhällsmedborgare för dessa lärare? Hur arbetar lärare med fostrans- och kunskapsuppdraget? Vilken är dessa lärares upplevelser av sitt uppdrag? Syftet och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ metod där åtta lärare som undervisar i årskurs 1–3 deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultatet visar att begreppet god samhällsmedborgare uppfattas och definieras på olika sätt av lärarna. I studien framkommer lärarnas syn på läroplanen och samtliga uppfattar enbart kunskapsmålen som faktiska mål. Det leder till att fostran och kunskap får olika stort utrymme samtidigt som lärarna uttrycker stor ambivalens gällande läroplanens praktiska genomförande. Andra faktorer som påverkar utrymmet för de båda uppdragen uppges vara skolans ekonomiska förutsättningar, elevgruppernas sammansättning och storlek samt lärarens personlighet. Planerade moment där fostran får stå i förgrunden sker oftast inom so-ämnet även om samtliga lärare är överens om att fostransuppdraget är bredare än ämnesundervisningen. Resultatet synliggör en differens mellan både forskning och skola samt teori och praktik. Enligt forskningsbakgrunden som den här studien vilar på finns det fyra övergripande komponenter för en god samhällsmedborgare där samtliga lärare bara berör tre av dem. Forskningen menar att alla fyra komponenter måste beröras för att anses tillräckligt. Målet att utbilda mot goda samhällsmedborgare så som det kommuniceras från läroplanen kräver både mer forskning och utbildning för lärarna innan hela uppdraget kan realiseras på ett tillfredsställande sätt. Slutligen visar studiens resultat att ytterligare en

Föreliggande intervjustudie syftar till att undersöka samtalets roll och dess innebörd för undervisningen inom grundskolans F-3. Syftet är att bidra med kunskap om kommunikation och interaktion i klassrummet. Detta syfte besvaras genom följande frågeställningar: Hur beskriver och uppfattar grundlärare i F-3 samtal och dess roll? Hur menar grundlärare i F-3 att samtal kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande? Det teoretiska ramverket för studien grundas i forskningsområde kring samtal, sociokulturellt perspektiv och samtal kopplat till identitet. Detta teoretiska utgångssätt nyttjas sedan för att analysera det insamlade materialet samt diskutera studiens resultat. Materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet tyder på att det finns en stor spridning kring begreppet samtal hos lärare och att det inte finns en explicit definition på begreppet. Samt att lärares individuella kunskaper kan variera och att rådande styrdokument inte tillger tillräckligt med vägledning för att kunna tolka begreppet generellt. Det framkommer inte som en överraskning att lärare uppfattar samtal som en viktig del av dagens undervisning men att det kan finnas en brist på tillgängligt material som kan användas för att utgöra grunden för kunskaper och metoder som i sin tur kan användas i verksamheten., This interview study aims to examine what role and purpose conversations serve within the early elementary school years. The purpose of this study is to provide further knowledge about both communication and interactions within the classroom. This is accomplished by the following questions: How do elementary school teachers describe and understand conversation and what role does it serve? How can conversations be utilised inside of the educational sphere to stimulate pupils desire to learn? The study bases its foundation within research regarding conversations, sociocultural perspective and how conversations can relate to identity. This theoretical groundwork is then used to analyse the gathered material as well as discuss the result the study has yielded. The material was gathered with the help of qualitative semi structured interviews and was analysed with the previous theoretical guidelines. The result seems to imply that there is a widespread when it comes to individual teachers’ knowledge regarding conversations. There also doesn’t appear to be an explicit definition when it comes to conversations and thus there might be a lack of guidelines to facilitate what exactly qualifies as a “conversation”. It comes as no surprise however that the participating teachers believed conversations within the classroom and for educational purpose serves an essential role within the educational sphere. An inference can be drawn that there is a lacking amount of previous research and guidelines currently and easily available to the teaching practitioner that they can use to base their knowledge and methods upon.

Syftet med studien att utveckla kunskaper om högläsningens betydelse för barns språkutveckling i förskolan samt undersöka hur förskolepersonal kan arbeta med högläsning i lärandesyfte. Metoden som valts är kvalitativa intervjuer. Intervjuer användes för att synliggöra förskolepersonalens tankar och åsikter om högläsningsarbetet i språkutveckling syfte. Resultatet visar hur förskolepersonalen arbetar med högläsning för att främja barns språkutveckling. Det framkom att högläsningen är en vardaglig aktivitet som tillåter förskolepersonalen att tillsammans med barn lyssna och samtala om nya ord. I resultatet framgår även inom vilka områden förskolepersonalen beskriver att språket utvecklas genom högläsning. De områden förskolepersonalen ägnar sig åt är boksamtal, den fysiska miljön samt digitala böcker och pappersböcker när det kommer till språkets utveckling genom högläsning.

I min undersökning provar jag att applicera samtalstekniker som används inom psykologin för att förbättra mina manussamtal genom att bli en bättre lyssnare, skapa bättre relationer, skapa större entusiasm hos min samtalspartner och effektivisera samtal. Jag har samarbetat med en psykologistudent som tagit del av manussamtal jag haft och som sedan instruerat mig om passande samtalstekniker som är vanligt använda inom terapeutiska samtal. Jag har applicerat teknikerna inom samtalsformen semistrukturerade samtal på två manussamtal och reflekterat över utfallet tillsammans med min psykologpartner.

Studie- och yrkesvägledning syftar till att stödja människor att göra studie- och yrkesval och att hitta framkomliga vägar inom utbildning och arbetsliv. Vägledningen har en särskilt viktig funktion för inkluderingen av nyanlända i det svenska samhället. Grundboken Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid behandlar utmaningar, möjligheter och överväganden som aktualiseras i mötet mellan vägledare och nyanlända vägledningssökande. Den belyser begrepp och fenomen som är viktiga för förståelse av hur migration kan påverka människors möjligheter inom utbildning och arbetsliv, som inkludering och exkludering, frågor om makt och erkännande samt erfarenhet av flykt och uppbrott. Områden som vägledningssamtal och mångkulturell vägledning introduceras och olika kommunikativa utmaningar som kan uppstå i vägledningssamtal med nyanlända belyses. Boken beskriver även konkreta metoder och strategier som kan användas i ett vägledningssamtals olika faser med exempel från aktuell forskning. Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid vänder sig främst till studerande på studie- och yrkesvägledarutbildningen och verksamma studie- och yrkesvägledare, men även till andra yrkesgrupper som möter nyanlända och har en vägledande funktion i sitt yrke.

Denna studie behandlar film som ett medierande redskap i undervisning av samhällskunskap i mellanstadiet. Studiens syfte är att visa hur spelfilm kan användas som ett redskap för att nå lärande och utveckling. Studiens empiri har samlats in via en kvalitativ metod i form av intervjuer med samhällskunskapslärare som arbetar i årskurs 4–6. För att förstå empirin har tidigare forskning som rör film i undervisning samt en teoretisk anknytning gjorts. Den teoretiska anknytningen utgår från begreppet mediering som har sitt ursprung i det sociokulturella perspektivet. Resultatet svarar på om, hur och varför lärare använder film som ett pedagogiskt verktyg samt dess för- och nackdelar. I resultatet framkom att samtliga informanter har använt sig av film så länge de arbetat som lärare och att de främst använder det för att variera och illustrera lektionsinnehåll med ett syfte att nå fler elever genom olika inlärningsstilar. Att visa film kan förekomma vid olika tillfällen men gemensamt är att filmvisning oftast följs av reflektion, diskussion och samtal, något som ett medierande redskap kan vara en utgångspunkt för. Med denna studie kan det konstateras att film förekommer i samhällskunskapsklassrummet och att det hjälper eleverna att inhämta ny kunskap samt att det sker medvetet med ett lärandesyfte., Godkännande datum: 2022-06-08

Vägledning är betydelsefullt enligt litteraturen, dock visar ett antal studier och granskningar på brister i arbetet med studie- och yrkesvägledning inom skolväsendet. Det som främst behöver utvecklas och stärkas är vägledning som hela skolans ansvar; organisering, ledning och styrning. Fokus för den här studien är gymnasiementorers upplevelse av sitt uppdrag relaterat till studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, samt hur mentorer ser på sina förutsättningar att utöva och utveckla studie- och yrkesvägledningen utifrån sitt uppdrag. Förhoppningen är att studiens resultat ska bidra till att utveckla och stärka studie- och yrkesvägledning för att skapa hållbara effekter för både människor och samhället i stort. För studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sju gymnasiementorer vid en kommunal gymnasieskola intervjuades. Mentorerna är samtliga anställda som lärare vid både högskoleförberedande och yrkesprogram. Resultatet visar på att mentorerna upplever att de har och tar visst ansvar för studie- och yrkesvägledning, men att de har begränsade formella förutsättningar för mentoruppdraget generellt. Det finns få uttalade förväntningar och ingen formell beskrivning avseende vägledning specifikt för mentorerna. Studien visar även att mentorskap och vägledning har klara beröringspunkter med fler likheter än skillnader. Mentorerna i studien beskriver sitt arbete påfallande likt snäv/individuell vägledning. Utifrån studiens resultat framstår det som att skolväsendet och andra berörda aktörer skulle kunna dra nytta av ett vidgat perspektiv på vägledningens och mentorskapets former samt vilka funktioner som skulle kunna bidra till att utveckla studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. I teorin se till forskning, i praktiken prova; exempelvis leda och organisera för att skapa förutsättningar för reflektion, samverkan och samarbete mellan olika funktioner i olika former.

I dagens samhälle lever vi allt längre vilket resulterar i ett ökat behov av personal inom välfärden. Det blir därför allt mer viktigt för Sveriges kommuner att behålla sina äldre arbetstagare. Arbetsgivarna behöver därmed hitta sätt att motivera sina anställda att arbeta kvar i ett förlängt arbetsliv, som även är hållbart för individen. Syftet med den här studien var att undersöka vad Luleå kommun som arbetsgivare kan göra för att åstadkomma ett förlängt arbetsliv som gynnar både arbetstagare och arbetsgivare. För att få svar på syftet skapades två frågeställningar: Vilka faktorer påverkar viljan att arbeta längre än till 65 års ålder? Hur kan arbetsgivaren motivera sina äldre arbetstagare att arbeta längre än till 65 års ålder? Via enkäter samlades data in från 70 anställda inom Luleå Kommun i åldersgruppen 60 år. Resultatet visar att den viktigaste faktorn för att vilja arbeta längre än till 65 års ålder är att arbetstagaren upplever sitt arbete som en viktig del av sitt liv, något som Luleå kommuns arbetstagare verkar uppleva i hög utsträckning. Dock planerar arbetstagarna i låg utsträckning att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Resultatet visar också att arbetstagarna ser minskad ork och mindre tid för fritidsintressen som de största nackdelarna med att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Slutsatsen som framkommit i studien är att Luleå kommun, för att motivera fler arbetstagare att arbeta längre, rekommenderas att tillämpa individuell arbetsanpassning samt ge möjlighet för arbetstagarna att påverka sin egen arbetssituation. För att på bästa sätt urskilja och nå arbetstagarnas önskemål bör därmed individuella och regelbundna samtal mellan arbetstagare och närmsta chef införas.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare organiserar sin undervisning för att främja utvecklandet av elevers förmågor inom språk och kommunikation. Studien behandlar även fritidslärares upplevelser gällande arbetet med språkutveckling. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: • Hur organiserar fritidslärarna undervisningen för att utveckla elevers språk och kommunikation? • Hur beskriver fritidslärarna det språkutvecklande arbetssättet? I studien har en kvalitativ metod använts, i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju respondenter från sju olika fritidshem. Studiens resultat visar att fritidslärare organiserar språkutvecklande undervisning genom att framförallt bygga upp samtalssituationer mellan eleverna. De arbetar även med läsning och relationsbyggande för att eleverna ska våga kommunicera och interagera. Fritidslärarna upplever det språkutvecklande arbetsområdet som diffust, samt begreppet språkutveckling som individuellt.

Denna undersökning är en empirisk studie som söker att analysera vilka typer av frågor lärare ställer i sin undervisning och vilken kunskap dessa möjliggör för eleverna. Som grund för analysen ligger intervjuer med två lärare på mellanstadiet och observationer av dessas lektioner. Genom att använda ett sammandrag av intervjuerna har syftet varit att åskådliggöra lärarnas tankar kring frågor i undervisningen, och visa vad som ligger till grund för deras användning av dessa under de observerade lektionerna. De observerade lektionerna och analysen av dessa är undersökelsens huvudfokus. Genom analysen av observationerna gick det att se att frågor används i alla aspekter av lektionerna och att och att nära nog all kommunikation mellan lärare och elever försiggår med frågor som bas. Frågor används således inte enbart till att överföra kunskap , men också till att exempelvis motivera eller disciplinera elever. Något man kunde se i analysen var att alla frågetyperna som är definierade i undersökningen förekom under observationerna. Således erbjuds eleverna varierade former för kunskap, men kontrollerande och slutna frågor som gärna används till ren faktaförmedling dominerar. En annan intressant aspekt vid observationerna var att upptäcka att frågorna inte alltid var av den typ man skulle tro. Ibland fungerade exempelvis frågor som i formuleringarna framstod som öppna mera som slutna frågor, och ibland tvärt om.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos elever är ett växande problem i samhället. Majoriteten av insatser som görs förebyggande sker i skolmiljö. Tidigare forskning visar att samtal om övervikt och fetma är utmanande för skolsköterskor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors erfarenheter av samtal med elever och föräldrar om övervikt eller fetma. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 8 skolsköterskor. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom manifest tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Av skolsköterskornas erfarenhet varierar den känslomässiga responsen i samtal om övervikt och fetma och både positiva och negativa reaktioner framkommer. Det finns ett behov av att använda strategier i samtal för att förmedla kunskap vilket gör att skolsköterskorna lägger fokus på hälsoaspekten för att skapa förståelse. Det framkom att utmaningar kan uppstå i samtal om övervikt och fetma. De största utmaningarna som beskrivs är brist på insikt och motivation samt utmaningar i föräldraansvaret. Skolsköterskorna uttrycker även ett behov av bättre stöd och samarbete. Slutsats: Samtal om övervikt eller fetma är utmanande för skolsköterskor och ämnet beskrivs som svårt och känsloladdat. Den känslomässiga responsen i samtalen varierar vilket innebär att samtalen behöver anpassas utifrån elevens och föräldrarnas förutsättningar. Även om skolsköterskor använder liknande strategier saknas en struktur för hur samtal ska föras vilket leder till att samtalen sker på olika sätt. Därav finns ett behov av vidare forskning i ämnet för att göra det möjligt att ge ytterligare stöd till skolsköterskor i samtal om övervikt eller fetma., Background: Overweight and obesity in students is a growing problem in society. The majority of preventive efforts are made in a school environment. Previous research shows that conversations about overweight and obesity are challenging for school nurses. Aim: The aim of this study was to illustrate school nurses' experiences of conversations with students and parents about overweight or obesity. Method: A qualitative interview study was conducted with 8 school nurses. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed through manifest thematic analysis with an inductive approach. Results: From the school nurses' experience, the emotional response in conversations about overweight and obesity varies and both positive and negative reactions emerge. There is a need to use strategies in conversations to convey knowledge, which leads to school nurses focusing on the health aspect to create understanding. It emerged that challenges can arise in conversations about overweight and obesity. The biggest challenges described are lack of insight and motivation as well as challenges in the parental responsibility. The school nurses also express a need for better support and cooperation. Conclusion: Conversations about overweight or obesity are challenging for school nurses and the subject is described as difficult and emotionally charged. The emotional response in the conversations varies, which means that the conversations need to be adapted based on the student's and parents' conditions. Even though school nurses use similar strategies, there is no structure for how conversations should be conducted, which leads to information being given in different ways. Hence, there is a need for further research in the subject to make it possible to provide additional support to school nurses in conversations about overweight or obesity.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om högläsning och samtalet i samband med högläsning. En kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma förskollärare. Intervjusvaren har analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med högläsning regelbundet och att det sker vid den dagliga vilan. Högläsning sker också i samband med tema- och projektarbeten. Samtliga förskollärare berättar att syftet med att högläsa i förskolan är att stärka barnen i deras språkutveckling samt att förskolan spelar en viktig roll eftersom förskollärarna upplever att högläsning inte sker i så stor utsträckning i hemmen. Det framkom även att förskollärarna uppfattar barnen som ovana vid högläsning vilket påverkar koncentrationen. Förskollärarna visar en uppfattning om att samtalet har en betydande roll för språkutveckling i högläsningssituationer. Slutligen framkom det att förskollärarna använder sig främst av högläsningsmetoden dialogisk högläsning men även att performativ högläsning förekommer beroende på syftet med högläsning-stunden.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom kan även sexualiteten påverkas, genom direkt påverkan av sjukdomen eller som biverkan av till exempel mediciner. Sexualitet är en stor del av hälsan men ett svårt område att beröra. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskor med variation av yrkesverksamma år från sex månader till 28 år. De berättade om sina upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sedan utfördes en manifestkvalitativ innehållsanalys där huvudkategorier och underkategorier skapades. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Resultat: Resultatet visar att sexualitet är ett komplext ämne att närma sig men anses viktigt att lyfta med patienterna. Dock finns oklarheter hos sjuksköterskorna om vems ansvar det är att lyfta ämnet. Att samtala enskilt och ha ett öppet klimat är komponenter som främjar samtalet. Kultur, religion, språkförbistringar och kognitiv nedsättning upplevs hindrande medan det finns delade meningar om hur kön och ålder påverkar. Konklusion: Sexualitet är ett tabubelagt område men ett viktigt ämne för sjuksköterskor att lyfta med patienterna, oberoende av sjukdom. Det krävs mer utbildning i ämnet för att öka sjuksköterskors kunskap och självförtroende., Background: When a person suffers from disease, sexuality can be affected through direct influence of the disease or as a side effect of, for example, medicines. Sexuality is a big part of health but a difficult topic to discuss. Method: A qualitative method was used, and data were collected through semi-structured interviews. The informants were nurses with a variation of working years from six months to 28 years. They discussed their experiences of talking about sexuality with patients. The interviews were recorded, transcribed and then a manifest qualitative content analysis was performed where main categories and subcategories created. Aim: To shed light on nurses´experiences of discussing sexuality with patients. Findings: Sexuality is seen as a complex subject to discuss, still it is considered an important matter to raise with patients. However, it is unclear to nurses whose responsibility it is to raise the subject. Individually conversations and having an open climate are components that promote the conversation. Culture, religion, language barriers and cognitive impairment is perceived as hindering, while there are divided opinions about the impact of gender and age. Conclusion: Sexuality is a taboo area but an important topic for nurses to elevate with patients, regardless of illness. More training in the subject is required to increase nurses' knowledge and self-confidence.