Kommunikation och interaktion i klassrummet : En intervjustudie om hur samtal kan uppfattas och gestaltas inom lågstadieundervisning

Föreliggande intervjustudie syftar till att undersöka samtalets roll och dess innebörd för undervisningen inom grundskolans F-3. Syftet är att bidra med kunskap om kommunikation och interaktion i klassrummet. Detta syfte besvaras genom följande frågeställningar: Hur beskriver och uppfattar grundlärare i F-3 samtal och dess roll? Hur menar grundlärare i F-3 att samtal kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande? Det teoretiska ramverket för studien grundas i forskningsområde kring samtal, sociokulturellt perspektiv och samtal kopplat till identitet. Detta teoretiska utgångssätt nyttjas sedan för att analysera det insamlade materialet samt diskutera studiens resultat. Materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet tyder på att det finns en stor spridning kring begreppet samtal hos lärare och att det inte finns en explicit definition på begreppet. Samt att lärares individuella kunskaper kan variera och att rådande styrdokument inte tillger tillräckligt med vägledning för att kunna tolka begreppet generellt. Det framkommer inte som en överraskning att lärare uppfattar samtal som en viktig del av dagens undervisning men att det kan finnas en brist på tillgängligt material som kan användas för att utgöra grunden för kunskaper och metoder som i sin tur kan användas i verksamheten.
This interview study aims to examine what role and purpose conversations serve within the early elementary school years. The purpose of this study is to provide further knowledge about both communication and interactions within the classroom. This is accomplished by the following questions: How do elementary school teachers describe and understand conversation and what role does it serve? How can conversations be utilised inside of the educational sphere to stimulate pupils desire to learn? The study bases its foundation within research regarding conversations, sociocultural perspective and how conversations can relate to identity. This theoretical groundwork is then used to analyse the gathered material as well as discuss the result the study has yielded. The material was gathered with the help of qualitative semi structured interviews and was analysed with the previous theoretical guidelines. The result seems to imply that there is a widespread when it comes to individual teachers’ knowledge regarding conversations. There also doesn’t appear to be an explicit definition when it comes to conversations and thus there might be a lack of guidelines to facilitate what exactly qualifies as a “conversation”. It comes as no surprise however that the participating teachers believed conversations within the classroom and for educational purpose serves an essential role within the educational sphere. An inference can be drawn that there is a lacking amount of previous research and guidelines currently and easily available to the teaching practitioner that they can use to base their knowledge and methods upon.