Search

Climate change is perceived as one of the most serious threats to humanity. Overthe last decade self-reported anxiety has increased in the Swedish population,especially among children and young adults. In the context of perceived secularity of the Swedish population, the existential questions in the community and inindividuals might be difficult to address. Therefore, the purpose of this qualitative study was to explore existential perspectives within the scope of climate anxiety, and how young adults cope withthe existential concerns. The study also investigated how professionals support young people experiencing existential questions connected to climate change. The design of the study is holistic including micro, meso and macro levels. Empirical data was collected within the framework of the project Terra-Pi/Klimatkraft, developing methods to support young people to better deal with climate-related thoughts and feelings. Phenomenologically inspired interviews were conducted with three young adults and two professionals whose work involves dimensions of young people´s climate worry. An observation was conducted at a Climate Power Group meeting in the project. Further, the study investigated the meaning of existential health, resilience and climate change in the proposal for a new national strategy for mental health, through a content analysis and an interview with anexpert at the Public Health Agency of Sweden. In this study, a deductive thematic analysis was performed to explore the applicability of the “givens of existence” (Yalom 1980), developmental resilience theory (Masten 2021; Ungar 2021) and the connection between meaning making, health and culture according to psychology of religion in Scandinavia. Participants described experiences of existential dimensions adhered to death anxiety, existential quilt, meaninglessness and meaning, existential isolation and future orientation/temporality. Most important coping strategies were climate activism, support fro

The invasion of Ukraine during early 2022 resulted in significant disruptions for supply chains globally. With massive delays and resource shortages, many companies have found a need to rethink their approach to resilience to not be as affected by future disruptions of similar proportions. These companies did not have much time to prepare for the Ukraine conflict as the effects of the disruptions caused by the Covid19 pandemic could still be felt. In the midst of these disruptions there is also a large ongoing shift toward more sustainable practices that aim to reduce waste and streamline operations. Balancing between these sustainable practices and efficient resilience measures is a difficult task as there are many ways the two can clash. Through a case study on the Swedish automotive industry the disruptions caused by the Covid pandemic and Ukraine conflict were looked into as well as what resilience measures were being implemented in response. The effects that both the disruptions and resilience measures had on the sustainable practices of the companies were explored in addition. The study collected data through semi-structured interviews to gather first-hand insights into the relevant supply chains. Based on the conducted research, the study presents three primary findings. Firstly, there is a rising trend in the Swedish automotive industry to rethink current resilience strategies and become more proactive. This is new as the previous approach has been primarily reliant on reactive resilience measures. The first step in this transition focuses on supply chain mapping and visualization to become more knowledgeable about one's supply chain. With the newfound information, the companies are planning to put in efforts where they are most effective with measures like dual sourcing and buffer stocks are critical points in the chain. Secondly, the study presents a transition towards local supply chains as a means to connect resilience and sustainability for enhanced ben, Invasionen av Ukraina våren 2022 resulterade i betydande störningar för värdekedjor globalt. Med storskaliga förseningar och resursbrist var många företag tvungna att tänka om deras inställning till resiliens för att inte bli påverkade i samma utsträckning av framtida störningar av samma storlek. Dessa företag hade inte mycket tid till att förbereda sig för Ukrainakonfliktens effekter eftersom Covidpandemins påverkan fortfarande kändes. Samtidigt som detta sker pågår även en stor omställning till mer hållbara metoder med minskat avfall och optimerade verksamheter som mål. Balansen mellan hållbarhet och resiliens är svår att hitta då det finns många sätt de två kan krocka. Genom en fallstudie på den svenska fordonsindustrin studerades störningarna som Covidpandemin och Ukrainakonflikten gett upphov till samt de resiliensåtgärder som implementerades som svar. Utöver det utforskades effekterna av så väl störningarna som resiliensåtgärderna hade på företagens hållbarhetsarbete. Studien samlade in data genom intervjuer för att få förstahandsinformation om de relevanta värdekedjorna. Baserat på studien kunde tre slutsatser presteras. För det första, det finns en stigande trend inom den svenska fordonsindustrin att tänka om nuvarande resiliensstrategier för att bli mer proaktiva. Detta är nytt då det tidigare hållningssättet var att främst förlita sig på reaktiva resiliensåtgärder. Det första steget i denna omställning fokuserar på att kartlägga och visualisera värdekedjan för att få mer kännedom om den. Med den nyfunna kunskapen planerar företag att agera där det får störst effekt med åtgärder såsom utökad lagerhållning och utökning med alternativa leverantörer. För det andra, studien presenterar en övergång till mer lokala värdekedjor som ett sätt att binda samman resiliens och hållbarhet för stärkt effekt inom båda områdena. Med kortare transportsträckor finns en lägre risk för störningar och även lägre utsläpp. En övergång till försörjning av europeiska varor möjliggör

Sammanfattning/Abstract Ekström, Tove och Wiking, Maria (2023). Resiliens hos elever med ADHD – med fokus på stress, risk- och skyddsfaktorer på högstadiet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie bidrar till forskningsområdet genom att ha ett holistiskt och salutogent fokus på elever med ADHD. Genom att integrera psykologiska och sociologiska perspektiv skapar studien en tvärdisciplinär brygga till det specialpedagogiska fältet samt bidrar till förståelsen av de dynamiska och komplexa faktorer som påverkar välbefinnande och skolgång för elever med ADHD. Vidare bidrar studien genom att föra fram elevernas röster. Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskap om det dialektiska förhållandet mellan högstadieelever med ADHD och lärmiljön, med särskilt fokus på stress, risk- och skyddsfaktorer. Syftet är vidare att belysa upplevelserna av det pedagogiska arbetet och dess inverkan på resiliens hos elever med ADHD. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats, vilka båda avser att synliggöra uppfattningarna hos såväl specialpedagoger som högstadieelever med ADHD. Vilka uppfattningar finns avseende stress, risk- och skyddsfaktorer som påverkar elever med ADHD i skolan? Vilka uppfattningar finns avseende olika typer av pedagogiskt stöd och hur kan dessa påverka elevernas resiliens? Teori Komplexitetsteorin kan ses som ett övergripande teoretiskt paraply i den teoretiska förankringen. De centrala begrepp som används i analysen är hämtade ur resiliensperspektivet, transaktionell stressteori och Goffmans interaktionssociologi. Metod Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 5 specialpedagoger och 5 högstadieelever med ADHD. En tematisk analys har gjorts med de centrala begreppen och den tidigare forskningen som ver

En undersökning av hur statliga utredningar inom krisberedskap, internationellt och regionalt utvecklingsarbete samt miljö och klimat använt sig av begreppet resiliens över tid. Undersökningen utgår från amerikansk och brittisk kritisk forskning om hur resiliens är ett otydligt begrepp, något som även noterats i Sverige. En kvantitativ-kvalitativ metod anläggs för att få både bredd och förståelse. Undersökningen finner att problemet med otydlighet även finns i Sverige, åtminstonte gällande SOU:er, även om det inte är på samma skala. Otydligheten undersöks genom tre analysaxlar gällande hur resiliens förstås ur ett maktperspektiv (dvs. grad av mänsklig kontroll), ur ett disciplinärt perspektiv samt ur ett perspektiv som mål i sig självt eller en process mot större mål. Undersökningen påtalar att svenska utredare använder resiliens relativt lite men bör sluta använda resiliens som det görs. Undersökningen ger stöd till den resilienskritiska forskningen men visar att den svenska forskningen kan ha överskattat problemet.

U.S. course literature and international research that appears at the psychotherapy program's fam. It is not uncommon for the discipline to emphasize the importance of the clients' religious beliefs and that this is brought up during therapeutic sessions with couples. The correspondence in Swedish course literature and practice was not perceived to be found, which is why it has felt meaningful to investigate how it is talked about in Swedish family counselling. The purpose of the present study has been to illustrate family counselors' thoughts and feelings about having conversations with couples, where one or both are religiously practicing and to gain insight into the extent to which the subject occurs in the family counselors' sessions and how it is talked about when it is brought up. The study was conducted with a qualitative approach and the empirical data was analyzed thematically. The results show that the subject occupies a small space during the sessions and that the family counselors do not ask questions about the subject without reason. There was a varying openness to talking about the subject. None of the respondents examined or connected the clients' image of God with their attachment patterns. On the other hand, the religious faith could be perceived as a source of resilience by some of the informants. When the subject is mentioned, it is usually the social consequences of faith that are highlighted.The present study shows that it is possible to include clients' religious beliefs in the context of family counseling with believing couples in the sessions., Amerikansk kurslitteratur och internationell forskning som förekommer på psykoterapeutprogrammets familjeinriktade gren poängterar inte sällan vikten av klienternas religiösa tro och att denna omtalas under terapeutiska sessioner med par. Motsvarigheten i svensk kurslitteratur och praxis upplevdes inte gå att finna, varför det har känts meningsfullt att undersöka hur ämnet talas om inom svensk familjerådgivning. Syftet med föreliggande studie har varit att belysa familjerådgivares tankar och känslor kring att föra samtal med par, där en eller båda är religiöst utövande samt att få inblick i vilken utsträckning ämnet förekommer i familjerådgivarnas sessioner och hur det omtalas när det förs på tal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och empirin analyserades tematiskt. Resultatet visar att ämnet intar en ringa plats under sessionerna och att familjerådgivarna inte utan anledning ställer frågor kring ämnet. Det framkom en varierad öppenhet inför att tala om ämnet. Ingen av respondenterna undersökte eller kopplade samman klienternas gudsbild med deras anknytningsmönster. Däremot kunde den religiösa tron uppfattas som en källa till resiliens av någon av informanterna. När ämnet omtalas, är det oftast de sociala konsekvenser som tron medför, som belyses. Föreliggande studie visar på möjligheter att inkludera klienters religiösa övertygelse inom ramen för familjerådgivning med troende par i sessionerna

In a time where a lot of focus is on diagnosis and increased psychiatric unhealthiness it is interesting to investigate the place of salutogenesis in BUP, the communal Swedish child psychiatry. The aim of this study was to explore how therapists within BUP perceive salutogenesis. The study is a qualitative interview study, containing six interviews. The data was analyzed with reflexive thematic analysis. In the analysis four themes were identified; Salutogenesis is important for families and therapists, Balance and the importance of being seen as a whole human being, How the organization affects what therapists look for in assessments, and Changes over time. The result indicates that when a therapist investigates salutogenic factors it contributes to the feeling of hope for individuals, families, and therapists. Several of the therapists told us that it helps them to cope. Furthermore, the therapists described the importance of balance between patogenic and salutogenic perspectives for families, hence that the whole story can be heard. How the assessment is made in respect of the salutogenic perspective affects treatment. The results can be understood from Antonovsky's concepts, meaningfulness (hope) comprehensibility (the whole story) and manageability (helps them cope)., I en tid av fokus på diagnoser och ökande psykisk ohälsa är det intressant att se vilken plats salutogenesen har inom BUP. Syftet med studien var att undersöka hur behandlare verksamma inom BUP ser på det salutogena perspektivets plats på BUP vid bedömningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie, där sex yrkesverksamma behandlare inom BUP har intervjuats. Data analyserades med reflexiv tematisk analys. I analysen av materialet identifierades fyra teman. Vi har gett våra teman följande namn: Salutogenes är viktigt för familjer och behandlare, Balans och vikten att bli sedd som hel människa, Hur organisationen påverkar vad behandlare undersöker vid bedömningen samt Förändring över tid. Studiens resultat visade att när behandlare undersökte salutogenes bidrog det till känslan av hopp för såväl individ, familj och behandlaren. Flera behandlare berättade att det hjälpte dem att orka. Behandlarna beskrev också behovet av balans för att hela familjens berättelse skulle få synas. Hur bedömningen görs påverkar enligt våra intervjupersoner det fortsatta arbetet. Resultaten diskuterades utifrån Antonovskys salutogena begrepp, meningsfullhet (hopp), begriplighet (hela berättelsen) och hanterbarhet (det hjälper dem att orka).

English abstract: In this report it is examined how different constructs of resilience are created through discourses on responsibility (individual and/or collective) and emotions. Which effects might the different constructs of resilience [robusthed] have, and which worldviews might they support? This will be examined by analyzing 120 web pages scraped from google.dk. All of the search results are the organic results for “robusthed” in Danish, and have been collected using SerpApi. A corpus-assisted critical discourse analysis has been utilized to analyze the data. This has been used in combination with theories by E. Cabanas, N. Rose and C. A. Lutz - on the construction of psytizens, and hidden ideologies in discourses on happiness and emotions. Based on the analysis, it was concluded that there is a repeated discourse in the search results, where individuals are made personally responsible for resilience. Resilience is constructed as something that is obtained through consumption and development of the self. Specifically, the verb “træne” (train) is used, indicating that resilience is something the individual can train. The web pages contain numerous tips on how to become more resilient, and these always point toward the individual changing something within themselves, and very rarely towards changing anything in society. This encourages the individual to focus on themselves, and let society remain unchanged, which benefits anyone who wants things to stay the way they are. This benefits the people who have the most power and have the most to gain from how society currently is. At the same time, the web pages, that reproduce the notion that resilience can be trained, create their own customers. Because the way you can train your resilience is by buying the products the web pages themselves sell. In terms of emotion, it was found that resilience is constructed as something you can achieve by retaining positive emotions (this discourse draws heavily on positive psyc

The unpredictability in supply chains, caused by factors such as climate events, geopolitical tensions, and global health crises, underscores the need for robust supply chains. Sustainable and resilient supply chains are essential for addressing these challenges and ensuring food system stability. This thesis investigates the interconnectedness of resilience and sustainability in Short Food Supply Chain (SFSC) through an empirical study of a grower cooperative, Sörmlandsäpplen, focused on apple SFSCs in Sörmland, Sweden. The study aims to understand the connections between resilience and sustainability within SFSCs, identifying synergies, trade-offs, challenges, and opportunities. Employing the sustainability and resilience framework developed by Michel-Villarreal (2022), this study enriches it by adding new subcategories: inventory management, culture, and adaptability. Through semi-structured interviews with members of Sörmlandsäpplen, the study provides insights into the practical day-to-day experiences of farmers and their strategies for managing disruptions and maintaining sustainability. Collaboration emerged as a key factor in enhancing both resilience and sustainability, with municipal support for financial assistance and infrastructure improvements proving essential. Fostering greater collaboration among local producers, supported by municipal investments, can significantly enhance resilience and sustainability, leading to broader food security and reduced reliance on external suppliers. Farmers are pivotal in designing supply chains, fostering sustainable practices, and ensuring connections to resilience are maintained to handle changes and disruptions. Recognizing the interconnectedness of resilience and sustainability is essential for the long-term success of SFSCs. The integration of these concepts can prevent the challenges posed by their current dichotomy, ensuring robust and viable supply chains. This research highlights the practical benefits and ap, Oväntade händelser i försörjningskedjor, orsakade av faktorer som klimathändelser, geopolitiska spänningar och globala hälsokriser, understryker behovet av robusta försörjningskedjor. Hållbara och motståndskraftiga försörjningskedjor är avgörande för att hantera dessa utmaningar och säkerställa stabiliteten i livsmedelssystemet. Denna avhandling undersöker samspelet mellan motståndskraft och hållbarhet i korta livsmedelskedjor genom en empirisk studie av ett odlarkooperativ, Sörmlandsäpplen, med fokus på äpplets korta livsmedelkedjor i Sörmland, Sverige. Syftet med studien är att förstå sambanden mellan resiliens och hållbarhet inom korta livsmedelskedjor, och identifiera synergier, avvägningar, utmaningar och möjligheter. Genom att tillämpa ramverket för hållbarhet och resiliens utvecklat av Michel-Villarreal (2022), som berikas av denna studie genom att addera nya underkategorier: lagerhantering, kultur och anpassningsförmåga. Utifrån halvstrukturerade intervjuer med medlemmar i Sörmlandsäpplen ger studien insikter i de praktiska vardagliga erfarenheterna hos odlare och deras strategier för att hantera förändring och upprätthålla hållbarhet. Samarbete framstod som en nyckelfaktor för att förbättra både resiliens och hållbarhet, där kommunalt stöd för ekonomisk assistans och förbättringar av infrastruktur ansågs som avgörande. Att främja ett större samarbete mellan lokala producenter, understött av kommunala investeringar, kan betydligt förbättra resiliensen och hållbarheten. Detta leder i sin tur till bredare livsmedelssäkerhet och minskad beroende av externa leverantörer. Odlare har en avgörande position för att utforma försörjningskedjor, främja hållbara metoder och bibehålla resiliens för att hantera förändringar och störningar. Att erkänna samspelet mellan resiliens och hållbarhet är avgörande för den långsiktiga framgången för korta livsmedelskedjor. Integrering av dessa begrepp kan förhindra utmaningarna som uppstår genom deras nuvarande dikotomi och säkerst

In a world with a growing population, expanding national economies, widespread electrified lifestyles, and global warming, the energy crisis is becoming an increasingly urgent issue. The electricity demand is increasing while the current grids and its expansion face requirements regarding sustainability, reliability and affordability. Furthermore, it can be argued that the transition and expansion of the electricity supply are most crucial in the vulnerable areas exposed to the impacts of climate change, often rural regions in the vicinity of the equator. Under these circumstances this project focuses on the current solution on electricity supply and the relevance of an expansion with renewables in an off-grid island in the Philippines. The project is a field study conducted on the province island Marinduque. With its archipelagic nature and the exposed geographical location regarding extreme weather and natural disasters, the Philippines faces unique challenges in the context of electricity supply. The current solution in Marinduque, and many of the other off-grid islands in the Philippines, is to have an electric cooperative. By conducting a literature study, interviews with an expert within the field of the energy and the general manager at Marinduque Electric Cooperative (MARELCO), a study visit to a renewable energy producer and lastly a survey regarding the end-user in the island, a comprehensive overview of MARELCO’s operations and potential for a renewable expansion is compiled. The study addresses external factors as well as an expansion’s economic aspects, environmental sustainability, affordability and reliability in the electricity system. Conclusions drawn in the study indicate that all the perspectives included suggest that an expansion is necessary and integration of renewable energy, particularly solar power, is relevant. The energy sector in the Philippines is complex, with many stakeholders and bureaucracy. Consequently, development is often not ef, Med växande befolkning, tilltagande nationella ekonomier, utbredd elektrifierad livsstil och global uppvärmning får energikrisen allt större angelägenhet. Efterfrågan på elförsörjning ökar samtidigt som utvidgning av och befintliga elsystem ställs mot hållbarhetskrav och under villkor som tillförlitlighet samt kostnadseffektivitet. Dessutom går det att argumentera för att omställning och expansion av elförsörjning är som mest kritisk i områden vilka i störst utsträckning exponeras av efterverkningar från klimatförändringar, däribland ofta landsbygd runt ekvatorn. Under dessa omständigheter fokuserar detta arbete på nuvarande lösning för elförsörjning och relevans av förnybar expansion i ett elsystem frånkopplat huvudnätet i Filippinerna. Projektet utfördes som en fältstudie på ön Marinduque. Som en önation och med en utsatt geografisk position när det kommer till extremväder och naturkatastrofer, möter Filippinerna unika utmaningar inom elförsörjning. Lösningen på Marinduque, liksom på många andra fristående öar vad gäller elsystemet, är att upprätta ett elektriskt kooperativ. Genom litteraturstudie, intervjuer med expert inom Filippinernas energisektor och med ordförande för Marunduques elektriska kooperativ (MARELCO), studiebesök hos en förnybar energiproducent och slutligen enkät till slutanvändarna på ön, sammanställs en helhetsbild över MARELCOs verksamhet och möjlighet till en förnybar expansion. Studien behandlar externa faktorer samt en expansions ekonomiska aspekter, och beaktar miljömässig hållbarhet, prisvänlighet och tillförlitlighet i elsystemet. Slutsatser som konstateras är att samtliga perspektiv som utreds indikerar att en expansion, i allmänhet, är nödvändigt och förnybar integrering såsom solkraft, i synnerhet, är aktuellt. Energisektorn i Filippinerna är komplex, med många aktörer och byråkrati. Utveckling blir följaktligen ofta inte effektiv. Men för att kunna utvinna fördelar i en expansion är det också viktigt att alla aspekter får ta tid och

Sweden is facing a wide range of threats as a risk of various crisis situations, includingnatural disasters and hostile activities like cyber attacks and terrorism. To address thesechallenges, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) has launched the BULT project, aimedat enhancing understanding of preparedness in transportation systems. Central to this effortis the concept of resilience, which refers to the ability to effectively manage crises. Resilienceis of even greater importance from a societal perspective for critical supply chains, of whichpharmaceutical distribution is an example. Unplanned IT outages and closed borders toforeign countries are particularly relevant disruptions in pharmaceutical distribution. Bystudying how these disruptions impact the resilience of Sweden’s pharmaceutical distribution,strategies with the potential to improve supply chain resilience can be identified. Based onthis background, the work has been conducted on behalf of FOI with the aim:to examine how an unplanned IT outage and closed borders to foreign countries affect the re-silience of the Swedish pharmaceutical distribution, and to identify strategies that can improvethis resilience.The purpose was divided into two research questions. The first one dealt with the impactthat an unplanned IT outage or closed borders can have on the performance of pharmaceu-tical distribution. This analysis was based on a description of the current pharmaceuticaldistribution, a literature review, and interviews with relevant actors in the distribution chainand authorities. Material related to the impact of each respondent was gathered to compareand draw conclusions about the sensitive parts of the distribution during each disruption.These sensitive parts were then linked to elements of Supply Chain Resilience identified inthe literature review. During an unplanned IT outage, communication between all actors andmachines were identified as sensitive parts. Within these parts, collaboration, flexi

Klimatförändringarnas påverkan på stadsmiljöer blir alltmer påtagligt med ökande frekvenser av extrema väderfenomen, vilket kräver resilienta städer med förmågan att anpassas till framtida störningar. Urbaniseringen förtätar städerna och leder till mer hårdgjord mark och minskad vegetation som kan resultera i fenomenet urbana värmeöar. Fenomenet koncentrerar och förlänger värmen i städer, vilket hotarmänniskors hälsa, särskilt under extrema värmeböljor. Värmeöar är väldokumenterade globalt men är en förbisedd fråga i Sverige. Examensarbetets syfte var därför att öka förståelsen kring värmeöar för svenska kommuner och myndigheter med exempel från städerna Gävle, Sundsvall och Uppsala. Målen var att föreslå resilienta planeringsåtgärder som både kan förbättra det pågående arbetet mot värmeöar samt nya inslag från internationell forskning.Studiens metoder var litteraturstudie, dokumentstudie av översiktsplaner (ÖP) samtintervjuer. En spatial multikriterieanalys (MKA) användes för att skapa farokartor av var värmeöar kan uppstå. Kriterier valdes genom litteratur, viktades med analytisk hierarkiprocess samt genomgick en känslighetsanalys. Farokartorna valideradessedan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) värmekartering. Resultaten visade att värmeöar behandlades på en övergripande nivå i ÖP. Varierade kunskaper om fenomenet framkom av respondenter från både kommuner och myndigheter. Flera utmaningar, möjligheter och planeringsåtgärder identifierades iarbetet mot värmeöar. Resiliens framhölls som ett nyckelkoncept i stadsplaneringen för att beakta olika klimatrisker där värmeöar är ett exempel. Litteraturstudien gav förslag på resilienta planeringsåtgärder i arbetet mot värmeöar som kan användas i svensk stadsplanering, vilka sedan sammanställdes. För att skapa resilienta städer krävs både reduceringsåtgärder (minska den byggda miljöns påverkan på stadsvärme)samt hanteringsåtgärder (förebyggande arbeten för att minska människors värmeexponering). Faroka, The impact of climate change on urban environments is becoming increasinglyapparent with higher frequencies of extreme weather phenomena, which requires resilient cities with the ability to adapt to future disturbances. Urbanization densifies cities and leads to more hard surfaces and reduced vegetation which can result in urban heat islands (UHI). This phenomenon concentrates and prolongs heat in citieswhich threatens human health, especially during extreme heat waves. UHI are well documented globally but are an overlooked issue in Sweden. The aim of the study was therefore to increase the understanding of UHI for Swedish municipalities and authorities with examples from the cities of Gävle, Sundsvall and Uppsala. The goals were to propose resilient planning measures that can both improve the ongoing work against UHI as well as new elements from international research. The study's methods were a literature study, a document study of comprehensive plans (översiktsplan) and interviews. A spatial multicriteriaanalysis (MCA) was used to create hazard maps of where UHI can occur. Criteria were selected through literature, weighted using analytic hierarchy process and underwent a sensitivity analysis. The hazard maps were validated with the Swedish Civil Contingencies Agency’s (MSB) heat mapping. The results showed that UHI were treated at an overall level in comprehensiveplans. Varied knowledge about the phenomenon emerged from respondents from both municipalities and authorities. Several challenges, opportunities and planning measures were identified in the work against UHI. Resilience was highlighted as a key concept in urban planning to consider various climate risks where UHI are an example. The literature study provided suggestions for resilient planning measures in the work against UHI that can be used in Swedish urban planning, which were then compiled. To create resilient cities, both reduction measures (reducing the built environment's impact on urban heat) an

Background: Operating rooms (ORs) are high-risk environments for patients and complex workplaces for staff. To enhance the safety climate, it is vital to understand prevailing attitudes towards patient safety in ORs. Experiences of operating room nurses (ORNs) regarding patient safety are little researched yet crucial in improving safety, as numerous perioperative errors may remain unreported. In Sweden, there is little agreement on key perioperative patient safety indicators, hindering the ability to monitor and improve nursing practices. Implementing policies and guidelines — which includes ensuring adherence through regular review and compliance assessment — is key to infection prevention. Currently, data on such compliance is lacking. Aim: The overall aim of this PhD project is to explore perioperative nursing perspectives on patient safety in perioperative care. Methods: In Study I, data was collected using the Safety Attitudes Questionnaire: OR version (SAQ-OR), which was distributed to ORNs in Sweden via an online survey platform. Descriptive and comparative statistics were employed, along with a thematic analysis of the open-ended question in the survey. Study II involved interviews with ORNs, which were analysed through qualitative content analysis. In Study III, data was collected in a three-round modified Delphi study among an expert group of ORNs using an online survey platform. Descriptive statistics were employed for analysis. Study IV involved observations and group interviews with OR teams. The observational data was analysed using descriptive statistics, while the interview data underwent qualitative content analysis. Results: In Study I, older and more experienced ORNs rated their working conditions and management support higher and reported lower stress recognition than their younger and less experienced counterparts. Employees at county hospitals had better perceptions of the safety climate, higher job satisfaction and better working conditions t, Bakgrund: Operationsrum är högriskmiljöer för patienter och komplexa arbetsplatser för vårdpersonalen. För att kunna förbättra det rådande säkerhetsklimatet är det viktigt att förstå de aktuella attityderna till patientsäkerhet i operationssalar. Forskning om specialistsjuksköterskor inom operationssjukvårds erfarenheter när det gäller patientsäkerhet är begränsad, men ändå viktig, eftersom många perioperativa fel och missar inte rapporteras. I Sverige är överenskommelsen om viktiga perioperativa patientsäkerhetsindikatorer bristfällig, vilket försvårar möjligheten att följa upp och förbättra omvårdnadspraxis. Implementering av riktlinjer är en viktig del av infektionsförebyggandet men behöver säkerställas genom regelbunden kontroll av följsamheten, vilket för närvarande är sparsamt studerat. Syfte: Det övergripande syftet med detta doktorandprojekt är att utforska perioperativa omvårdnadsperspektiv på patientsäkerheten. Metoder: I studie I samlades data in med hjälp av enkät om säkerhetsattityder anpassad för operationssal, som distribuerades till specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård i Sverige, via en webbaserad enkätplattform. Beskrivande och jämförande statistik användes för analys, tillsammans med tematisk analys för den öppna frågan i enkäten. Studie II innefattade individuella intervjuer med specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård, intervjudata analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie III, en modifierad Delphi-studie, insamlades data via en webbaserad enkätplattform med påståenden om patientsäkerhet. En expertpanel bestående av specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård skattade dessa påståenden. Totalt genomfördes tre rundor. Beskrivande statistik användes för analysen. Studie IV omfattade observationer av och gruppintervjuer med operationsteam. Observationsdata analyserades med hjälp av beskrivande statistik medan intervjudata analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studie I skattade de äldre och mer e

This paper challenges the prevailing narrative about Hälsingegårdar by examining them archaeologically. Research questions include assessing settlement continuity from the younger Iron Age to the 1850s and identifying factors influencing continuity at farm, village, and district levels. The study focuses on the Voxnan and Ljusnan valleys in Hälsingland, spanning from the younger Iron Age to 1850. Spatially, districts and villages are selected based on proximity to the rivers, presence of ancient monuments, and 16th-century documentation. Data sources include the Swedish National Heritage Board's register, historical maps, and a tax roll from 1535. The paper argues for continuity in the localization of the farmsteads. The theoretical is the resiliencetheory and the perspective of palimpsests. Methods involve identifying Iron Age sites and using map material for geographical context. Results indicate settlements from the younger Iron Age persisting into the 1850s, demonstrating both site and area continuity. Fundamental factors for resilience and continuity include resource diversity, flexible resource use, micro-level soil awareness, and long-term residence security. The study emphasizes the importance of conscious organization and planning in socio-ecological systems, enabling communities to manage change and crises effectively. A diversified economy supports this resilience, offering various livelihood opportunities such as hunting and trade. Overall, the analysis suggests that regulation and feedback are vital for long-term sustainability and survival., Följande uppsats utmanar den rådande berättelsen kring hälsingegårdar genom att undersöka dem ur ett arkeologiskt perspektiv. Forskningsfrågorna behandlar kontinuiteten i bosättningarna från yngre järnålder till 1850-talet samt identifiering av faktorer som påverkar denna. Studien fo-kuserar geografiskt på Voxnadalen och Ljusnandalen i Hälsingland. Tidsmässigt är avgräns-ningen från yngre järnålder till 1850. Källorna är Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister, hi-storiska kartor och hjälpskattelängd från 1535. De teoretiska ramverken är resiliensteorin och palimpsestperspektivet. Resultaten visar att bosättningar från yngre järnålder kvarstår in i 1850-talet, vilket visar både plats- och områdeskontinuitet. Grundläggande faktorer för resiliens och kontinuitet utgörs av tillgång till en mångfald av resurser, flexibelt resursutnyttjande, medveten-het om markens beskaffenhet på mikronivå samt långsiktig trygghet genom stadigvarande bosätt-ning. Studien betonar vikten av medveten organisation och planering, vilket möjliggör effektiv hantering av förändringar och kriser. Sammanfattningsvis visar analysen att reglering och åter-koppling är avgörande för långsiktig hållbarhet och överlevnad.

De klimatförändringar som sker globalt har nu allt tydligare kommit att påverka havsnivåerna världen över. Detta gör att vi behöver ändra synen på hur vi använder och lever i vår kustnära miljö. De kustnära städernas funktion och dess befolkning kommer påverkas mycket då klimatförändringarnas påverkan på havsvattennivåerna tycks ske allt snabbare. Beroende på hur vi använder fysisk planering som verktyg kan vi bestämma hur mycket och hur väl de kustnära städerna kan komma att behöva omformas för att kunna stå emot de risker som orsakas av de stigande havsnivåerna. Sverige har varit relativt förskonat av effekterna som sker på grund av havsnivåhöjningar men på senare tid har det framkommit allt fler fall som krävt vår uppmärksamhet, vilket i sin tur har lett till ett ökat intresse från svenska kustnära kommuner hur effektivare planer och strategier ska kunna skapas för att hantera kustöversvämningar. Denna uppsats syftar till att skapa en ökad förståelse för hur vi kan behöva ändra vår planering för kustnära städer både till strategier och åtgärder för att kunna möta riskerna med havsvattennivåhöjningarna. Uppsatsen har utförts i form av en fallstudie där två svenska kustnära kommuner, Malmö och Kalmar undersökts. Dessa två kommuner har valts eftersom de är kommuner som har en betydande risk för översvämningar. Därmed har dessa båda kommuner ett intresse av att skapa strategier och åtgärder som ska kunna hantera pågående och framtida förändringar i havsnivåer. För att undersöka dessa två kommuner har en kvalitativ innehållsanalys och en semi-strukturerad intervju använts som forskningsmetoder. Den kvalitativa innehållsanalysen gjordes på dokument som var publicerade av kommunerna ifråga och som hade relevans för kustöversvämningar och klimatanpassning. Det som undersöktes var hur kommunerna arbetar med olika typer av resiliens-strategier samt vilka typer av åtgärder som användes. Resiliens-strategierna kategoriserades utefter sina likheter och olikheter. Strategiern

Förändringar sker både inom Sverige och internationellt där extraordinära händelser hotar våra samhällen, det kan omfatta allt från en pandemi till ett potentiellt krig. Det finns därför ett uppmärksammat behov av att planera med urban resiliens. Studien har initierats utifrån reflektioner om att det finns ett ökat behov av att integrera urban resiliens i den strategiska fysiska planeringen. Med detta som utgångspunkt är det således intressant att utforska hur urban resiliens blir hanterat inom kommunernas strategiska fysiska planering, samt om New public management påverkar arbetet med att implementera urban resiliens i planeringen. I studien byggs ett analytiskt ramverk baserat på fem dimensioner: fysiska, naturliga, ekonomiska, institutionella och sociala. Ramverk används för att analysera hur varje dimension hanterar urban resiliens. Där varje dimension analyseras med hjälp av sex utvalda egenskaper vilka är redundans, robusthet, anslutningar, anpassningar, resurser och oberoende. För att undersöka hur New public management manifesteras inom kommunernas strategiska fysiska planering, genomförs intervjuerna kopplat till det teoretiska ramverket om mätbara mål samt uppföljning, resultatkontroll och konkurrens. Denna studie har genomförts som en fallstudie som utgörs av fyra kommuner, vilka är Östhammar, Sölvesborg, Malmö och Kalmar. Där empirin samlats in genom noggrann läsning av översiktsplanerna samt intervjuer med planerare från dessa kommuner, vilka besitter erfarenheter av att arbeta med strategisk fysisk planering. Studiens slutsats framhäver att urban resiliens förverkligas i kommunens olika dimensioner. Där urban resiliens innebär att skydda kommunens värden och ha kapacitet att anpassa sig till en eventuell kris eller katastrof. När det kommer till slutsatsen om New Public Management är det ett ständigt arbete med begränsade resurser vilka påverkar arbetet med urban resiliens.

The goal of this study aims to expand the knowledge about care organisations that focus on individuals facing acute homelessness in Sweden and how these organisations operate in a crisis context. To achieve this the study creates a framework using the Pentagon model as well as two different fields of research; organisational resilience and vulnerable groups. Six interviews are conducted with employees of five care organisations in Sweden. This is a topic seldom explored in scientific literature and is a relevant and current societal issue. The findings are that the care organisations can tentatively be labeled as resilient based on their response to the covid-19 pandemic and that they as care organisations have a unique position that can have an important roll in a crisis. Further studies needs to be conducted on this topic in order to ensure the findings of this study are correct as well as comparing the care organisations in Sweden with ones in different contexts

The aim of the study is to investigate students' experiences of receiving mainly constructive feedback, as well as the teacher's reflections on students' reception of the feedback, learning and final outcomes. Students were asked to complete a comprehensive and challenging creative writing task in English. During the task, students received mainly constructive feedback that focused on formal writing rules or linguistic errors and current areas of development for students. Purely positive feedback occurred sparingly. The feedback was observed by the teachers themselves using an observation schedule. Afterwards, six pupils were interviewed about their experiences of the feedback and the teacher about their reflections on the feedback. The study shows that students who have been trained to receive and learn to recognize the benefits of constructive feedback seem to have a positive view of constructive feedback, recognize its benefits and are able to use constructive feedback for their learning and to improve their performance, and request constructive feedback. Furthermore, the study has shown that these students do not seek positive feedback to any great extent, but it is difficult to draw firm conclusions (as it is difficult to know from the study how the complete absence of positive feedback can affect, for example, motivation in the long term.

In a world marked by climate change, globalization, and rapidly increasing population growth food security is a crucial factor for the survival of both individuals and states. To meet these challenges m countries, develop food security strategies to cope and create a resilience. This study aims to apply a resilience perspective on food security strategies in developed countries, like Sweden and Norway. Through a thematic analysis has expressions of resilience been identified and together with a theoretical typology of resilience diverse types of resilience has emerged. The results show that ecological resilience is the dominant type in these national food security strategies followed by elements of social-ecological resilience. The results also highlight what actions the countries strategies consider to be resilient. Furthermore, the strategies expressions of resilience are mostly similar but also shows differences between the methods of creating resilience within food security.

Studiens syfte var att undersöka och få en fördjupad förståelse för kursdeltagares tankar och upplevelser av användandet av självmedkänsla på arbetsplatsen. Självmedkänsla är ett relativtnytt begrepp inom organisationer, bland medarbetare och ledare. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare som gått en onlinebaserad kurs i Självmedkänsla på jobbet. Tematisk analys användes som metod för att analysera data och resulterade i 8 teman: Ett förhållningssätt, framför allt; Förutsättningar - möjligheter och hinder; Självmedkänsla är något annat- skiljer sig från andra metoder; Skapar och främjar balans; Bättre hälsa och glädje; Nya arbetssätt och bibehållen prestation; Synligt utövande? och Nytt i organisatorisk kontext. Resultatet visade att respondenterna sammantaget upplevde flertalet positiva resultat både psykiskt och fysiskt. Framför allt beskriver deltagarna att de utvecklat ett mer hjälpsamt förhållningssätt som bidrar till en större balans i arbetet och i livet. Det finns goda förutsättningar att använda förhållningssättet på egen hand på arbetet. Svårigheten är att använda förhållningsättet kontinuerligt när både ens egna inre krav och organisationens yttre krav upplevs fortsatt höga. Deltagarna upplever att självmedkänsla oftast bemöts med nyfikenhet och intresse. Vår studie visar på att introducera detta förhållningssätt kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv., The purpose of this study was to investigate and gain a deeper understanding of participantsthoughts and experience of using self-compassion in the workplace. Self-compassion is described as a new concept within organizations, among employees and leaders. Semistructured interviews were conducted with five participants who had taken an online course in Self-compassion at work. Thematic analysis was used as a method to analyse the data and resulted in 8 themes: An approach, above all; Prerequisites - Opportunities and obstacles; Self-compassion is something else - different from other methods; Creates and promotes balance; Better health and happiness; New ways of working and sustained performance; Visible practice? and New in an organizational context. The results indicated that the respondents overall experienced a majority of positive results, both psychologically and physically. Above all it is a helpful approach to use which contributes to a greater balance at work but also in life. They described good conditions for using self-compassion on their own at work. The difficulty lies in consistently applying the approach when both one´s own internal demands and the organization´s external demands continue to be high. The respondent’s experience is that Self-compassion is often met with curiosity and interest. Our study shows that introducing this approach can contribute to a more sustainable work life.

This work aimed to understand active mobility's role in urban mobility resilience. It analysed existing attempts to connect the concept of resilience with transport and mobility, focusing specifically on work that underlines the role of active mobility for resilient transport systems. It started with an extensive overview of various definitions of resilience and resilience in transportation. By selecting and comparing the most relevant definitions, this thesis proposed two measurable indicators for analysing resilience in urban mobility. The quantification of these two indicators was improved based on earlier formulations focusing on providing measurement with sensitivity analysis. The two indicators were then applied in a case study where the transport infrastructure was disrupted rapidly and severely by a flood that occurred in 2023 in New York City to assess the role of bike sharing in contributing to urban mobility resilience. Using the metro and the bike-sharing ridership data from the New York City Metropolitan Transport Authority, survivability and robustness indicators were calculated and compared for different intervals of time aggregation. It was found that the Citi Bike sharing system (BSS) appeared to be more robust than the metro infrastructure, recovering faster. On the contrary, the BSS survived less than the metro, sustaining a larger decrease in relative ridership compared to the metro. By varying the aggregation of time interval from one hour to a day, the numerical values for survivability and robustness indicators change, but the outcomes hold. These results suggest that the BSS users are more vulnerable since they rely on the surface transport infrastructure and are directly exposed to weather events. Despite this, active mobility could play a positive role in the resilience of urban mobility by returning to functioning in shorter times compared to the metro system, which can take longer to return fully operational. Although the hypothesis that

Bakgrund: Covid-19 pandemin är den hittills största globala hälsokrisen i modern tid och den storskaliga spridningen av viruset krävde en omfattande mobilisering av sjukvårdssystem världen över. Omdistribuering av personal är en viktig del i att snabbt kunna möta behoven av att öka kapaciteten inom sjukvården och utgör en del i att skapa ett resilient sjukvårdssystem som kan stå emot och respondera på allvarliga händelser. Under den första vågen av pandemin låg fokus därför på att snabbt etablera och bemanna nya avdelningar som vårdade patienter med Covid-19 och omplacering av befintlig personal var ett sätt att säkerställa bemanningen inom de verksamheter som behövde öka kapaciteten. Eftersom omplacering av personal är en fortsatt viktig del i att kunna hantera liknande kriser i framtiden ger Covid-19 pandemin en möjlighet att använda kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att omplaceras för att lära inför framtiden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskornas erfarenheter av omplacering kan bidra till ett lärande inför framtida kriser. Metod: Den genomförda studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien identifierades genom bekvämlighetsurval kombinerat med strategiskt urval och bestod av sju sjuksköterskor med erfarenhet av omplacering under pandemins första år. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys då meningsbärande enheter identifierades och kodades för att sedan bilda tre huvudkategorier, tio underkategorier och ett tema. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenterades i resultatet var Arbetsgivarens agerande påverkade upplevelsen av att omplaceras, Att omplaceras till en nyöppnad avdelning innebar både hinder och möjligheter och En tuff tid som gav nya erfarenheter. Utöver det presenterades temat Den unika möjligheten till utveckling överskuggade nackdelarna. Slutsatser: Frivillighet gällande omplacering var en viktig faktor för att få e, Background: The COVID-19 pandemic represents the largest global health crisis in modern times, and the widespread transmission of the virus required extensive mobilization of healthcare systems worldwide. Redeployment of healthcare personnel is a crucial aspect of rapidly meeting the needs to increase healthcare capacity and is part of creating a resilient healthcare system that can withstand and respond to serious events. During the initial wave of the pandemic, the focus was therefore on quickly establishing and staffing new departments caring for COVID-19 patients, and redeployment of existing staff was a way to ensure staffing within the facilities that needed to increase capacity. Since staff redeployment is a continuing important aspect of being able to manage similar crises in the future, the COVID-19 pandemic provides an opportunity to use knowledge about nurses' experiences of redeployment to learn for the future. Purpose: The purpose of the study is to examine how nurses' experiences of redeployment can contribute to learning for future crises. Method: The conducted study is a qualitative interview study with semi-structured interviews. Participants in the study were identified through convenience sampling combined with strategic sampling and consisted of seven nurses with experience of redeployment during the first year of the pandemic. The material from the interviews were analysed using qualitative content analysis, where units of meaning were identified and coded to then form three main categories, ten subcategories, and one theme. Results: The three main categories presented in the results were The employer's actions influenced the experience of being redeployed, Being redeployed to a newly opened department involved both obstacles and opportunities, and A tough time that provided new experiences. In addition, the theme The unique opportunity for development overshadowed the disadvantages was presented. Conclusions: Some important conclusions were tha

Bakgrund Sverige har numera en lång bakgrund med jämställdhetsfrämjande åtgärder, såväl inom lagar, politiken och arbetsmarknaden. I relation till chefspositioner har utvecklingen varit positiv, och andelen kvinnliga chefer börjar närma sig andelen manliga chefer. Trots denna positiva utveckling, kvarstår en tydlig skillnad på de högsta chefspositionerna där kvinnor enbart står för cirka 20 %. En vanlig förklaring till denna underrepresentation är att kvinnor vanligtvis möter olika hinder och motstånd som motverkar deras möjligheter till avancemang. Därtill har ledarskapsrollen historiskt sett tilldelats män, till följd av stereotypiska förväntningar på ideala egenskaper. Samtidigt finns det flera kvinnor som lyckats nå höga chefspositioner, och problematiken undersöks genom följande frågor; Vilka olika hinder upplever kvinnor, som befinner sig i höga chefspositioner, att de har varit med om under sin karriär? Vad är viktigt för kvinnor för att hantera de hinder som uppstår under deras karriärer? Syfte Denna studies primära syfte är att identifiera och förklara vilka hinder som kvinnor i höga chefspositioner upplever att de har varit med om under sin karriär. Genom denna grund kan studien även förklara när dessa hinder är mest framträdande. Därtill ämnar studien förklara vad som är viktigt för kvinnor för att hantera dessa hinder. Studien kan således ge en nyanserad bild av den svenska arbetsmarknaden, samt förklara hur olika egenskaper och andra faktorer kan främja kvinnligt avancemang. Metod Under denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid val av respondenter har ett kriteriebaserat urval tillämpats, där insamlade data grundar sig på semistrukturerade intervjuer med kvinnor i högt uppsatta chefspositioner. Resultat och Analys I relation till studiens område beskriver tidigare forskning hur kvinnor vanligtvis möter ett glastak mot de högsta chefspositionerna. Glastaksmetaforen används för att beskriva de strukturella hinder som motverkar kvinnligt, Background Sweden has a long history of implementing measures to promote gender equality, both within laws, politics, and the labor market. In relation to leadership positions, the progress has been positive, with the proportion of female leaders approaching that of male leaders. Despite this positive trend, there remains a clear disparity in the highest leadership positions, where women account for only about 20%. A common explanation for this underrepresentation is that women often encounter various obstacles and resistance that hinder their advancement opportunities. Additionally, the leadership role has historically been assigned to men due to stereotypical expectations of ideal characteristics. However, there are several women who have successfully reached high leadership positions, and the issue is thus examined through the following questions: What different obstacles do women in high-level executive positions experience during their careers? What is important for women to handle any obstacles that arise during their careers? Purpose The primary purpose of this study is to identify and explain the obstacles that women in high-level leadership positions have experienced throughout their careers. Through this foundation, the study can also elucidate when these obstacles are most prominent. Additionally, the study aims to explain what is important for women in managing these obstacles. Consequently, the study can provide a nuanced picture of the Swedish job market, while also explaining how various traits and other factors can promote female advancement. Method During this study, a qualitative research method has been employed. In the selection of respondents, a criterion-based sampling approach has been applied, where collected data is based on semi-structured interviews with women in high-level leadership positions. Result and analysis In relation to the study's area, previous research describes how women commonly encounter a "glass ceiling" regarding the hi

The failures of the governance of food systems in the past has led to the exposure of vulnerabilities within today’s food systems. Thus, rethinking how food systems are planned is imperative to ensuring food security in the future. This thesis aims to assess the progress of the implementation of Södertälje municipality’s food supply strategy, as well as understanding key barriers and catalysts to implementing sustainable and resilient food systems at a local level. Through semi-formal interviews and a literature review, key insights into food systems governance were discerned. The food supply strategy of Södertälje municipality has begun to be implemented. However, barriers have occurred that have caused the implementation to be slower than anticipated. These barriers are lack of communication regarding the roles and responsibilities within the municipality, co-ordinational issues, the boundaries of municipal authority, a lack of internal alignment, a lack of time and resources, and too few follow-ups. However, these have been offset by catalysts that can help to navigate how implementation can be remedied in the future. These catalysts are champions of policy, a strong policy base and history within the municipality, and political support. The thesis concludes by asserting that increased communication of the strategy, and the clear delegation of goals and responsibilities would enhance implementation in the future., Misslyckanden i styrningen av livsmedelssystem historiskt har lett till att sårbarheter i dagens livsmedelssystemen har exponerats. Därför är det absolut nödvändigt att tänka om hur livsmedelssystem planeras för att säkerställa livsmedelssäkerhet i framtiden. Detta examensarbete syftar till att bedöma hur Södertälje kommuns implementeringen av dess livsmedelsförsörjningsstrategi fortskrider, samt att förstå viktiga barriärer och katalysatorer för att skapa hållbara och resilienta livsmedelssystem på lokal nivå. Genom semi-formella intervjuer och en litteraturstudie kunde viktiga insikter om styrning av livsmedelssystem upptäckas. Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi har börjat genomföras det har dock uppstått hinder som har gjort att implementeringen har gått långsammare än tänkt. Dessa barriärer är främst bristande kommunikation kring roller och ansvar inom kommunen, logistiska frågor, gränser för kommunala befogenheter, bristande intern förankring, brist på tid och resurser samt bristande uppföljningar av strategin. Dessa hinder har dock motverkats av katalysatorer som kan hjälpa till att navigera hur implementeringen kan förbättras i framtiden. Dessa katalysatorer är eldsjälar inom kommunen, en stark policybas och historia inom kommunen samt politiskt stöd. Examensarbetet avslutas med att hävda att ökad kommunikation av strategin och tydligare delegeringen av mål och ansvar skulle förbättra implementeringen i framtiden.

Food security is a primary global concern, as many people go hungry daily. Climate change, rising temperatures, and increasing water scarcity are all significant contributors to food insecurity. Food systems are increasingly vulnerable to short-term shocks and long-term stressors, increasing their susceptibility to future disturbances. In response to these stressors, the food system must become more resilient. Food system resilience can help reduce the health, social, and economic costs of natural disasters and other crises. The food system as it exists today is unsustainable due to the numerous negative externalities it generates. While internal and external stressors push the food system to its limits, now is the time to mobilize change and make it more sustainable and resilient to future shocks rather than focusing solely on food preparedness that can restore the system to its original state following crises. As a result, this study aims to examine Swedish national and local policies on food preparedness and local food production to investigate the relationships between food preparedness and sustainable food system transformations. The study uses two methodologies: 1) a narrative literature review of the current national planning documents for food preparedness in Sweden and 2) a systematic literature review of the municipal planning documents relating to food preparedness, crisis, and local food production. The study found that Sweden's current food preparedness goal is to be able to provide food to Sweden’s citizens for at least three months in the event of a crisis. Individuals must also be self-sufficient for at least seven days, so home preparedness is strongly emphasized. The need for stable access to (e.g., domestically produced) inputs such as fuel, energy, and fertilizer is highlighted as a significant challenge for food preparedness, as numerous substitutes for foods will meet the same caloric requirements without affecting nutritional needs during a th, En tryggad livsmedelsförsörjning är ett allvarligt globalt problem, eftersom många människor svälter varje dag. Klimatförändringar, stigande temperaturer och ökad vattenbrist är alla betydande bidragadande faktorer som påverkar livsmedelsförsörjningen. Livsmedelssystemet är alltmer sårbart för både kortsiktiga chocker och långsiktiga stressorer, vilket ökar deras mottaglighet för framtida störningar. Som svar på dessa stressorer måste livsmedelssystemet bli mer resilient. Livsmedelssystemets resiliens kan bidra till att minska de hälso-, sociala och ekonomiska kostnaderna för naturkatastrofer och andra kriser. Livsmedelssystemet som det existerar i dag är ohållbart på grund av de många negativa påverkningar som det genererar. Medan interna och externa stressorer driver livsmedelssystemet till dess gränser, är det nu dags att mobilisera förändring och göra livsmedelssystemet mer hållbart och resilient mot framtida störningar, snarare än att enbart fokusera på livsmedelsberedskap som kan återställa systemet till sitt ursprungliga tillstånd efter kriser. Syftet med denna studie är därför att undersöka Sveriges nationella och lokala planer för livsmedelsberedskap och lokal livsmedelsproduktion för att utforska sambanden mellan livsmedelsberedskap och hållbara omvandlingar i livsmedelssystemet. Studien bygger på två metoder: 1) en litteraturöversikt av de aktuella nationella planeringsdokumenten för livsmedelsberedskap i Sverige; och 2) en systematisk litteraturöversikt av kommunala planeringshandlingar om livsmedelberedskap, kris och lokal livsmedelsproduktion. Studien visade att Sveriges nuvarande mål för livsmedelsberedskap är att kunna försörja mat till Sveriges medborgare i minst tre månader i händelse av en kris. Individer är också skyldiga att vara självförsörjande i minst 7 dagar, så det finns en stark tonvikt på hemberedskap. Behovet av stabil tillgång till (t.ex. inhemskt producerade) insatser såsom bränsle, energi och gödsel framhävs som den största utmaningen

This thesis aims to study the role, function, and responsibility of municipalities in the Swedish total defence during periods of heightened preparedness. The method used in this thesis is a qualitative text analysis, and the material consists of public documents from state actors. The research question formulated is as follows: What role, function, and responsibility are municipalities expected to have within the future total defence during periods of heightened preparedness? To answer the research question, resilience has been used as a theoretical framework. The results show that municipalities are expected to take on a proactive role by working with anticipation and identification, as well as by preventing, mitigating, and preparing for crises. Additionally, municipalities are expected to have an adaptive capability and act reactively by implementing measures and restoring society to normalcy. Furthermore, although the concept of resilience is not explicitly mentioned in the analyzed documents, it is evident that municipalities are expected to have a role, function, and responsibility characterized by resilience within the framework of future total defence. By contributing new knowledge and insights in this area, the study aims to fill the knowledge gaps that previous research has not addressed, while also aspiring to provide ideas for further research and development in the field of total defence and municipal resilience.

Dagens försörjningskedjor består av sammanlänkade nätverk och ömsesidigt beroende processer, som ofta är globalt integrerade. Försörjningskedjorna fungerar vanligtvis effektivt i stabila arbetsmiljöer, men är känsliga för störningar. Vi befinner oss i en snabbrörlig arbetsmiljö präglad av volatilitet, osäkerhet, komplexitet och ambiguitet, vilket stör stabiliteten. En oväntad störning i en del av försörjningskedjan kan ha avsevärda effekter på andra delar av den, vilket betonar vikten av att identifiera och åtgärda sårbarheter. Detta kan vara avgörande för att säkerställa försörjningskedjans funktion. Trots att det alltid förekommit störningar i försörjningskedjan, har globaliseringen lett till ökad frekvens och omfattning av dessa. Detta har givit upphov till ett ökat intresse kring försörjningskedjans resiliens, det vill säga förmågan att förbereda sig och reagera på störningar för att återgå till det ursprungliga eller ett bättre läge. De senaste årens stora störningar som Covid-19 pandemin och konflikten mellan Ryssland och Ukraina, har tydliggjort behovet av fördjupad forskning inom försörjningskedjans resiliens. Den forskning som finns har dock fokuserat på specifika störningar. Detta har mynnat ut i ett forskningsgap kring förståelse för det holistiska perspektivet och hur företag antar resiliensstrategier i syfte att skapa långsiktighet för olika typer av störningar. Gapet förstärks ytterligare sett till stora svenska företags försörjningskedjor. Detta motiverade behovet av en fördjupad forskning för hur företag utvecklar långsiktiga resiliensstrategier för olika typer av störningar i försörjningskedjan. För att adressera forskningsgapet var studiens syfte att ur ett holistiskt perspektiv undersöka hur stora svenska företag med globala försörjningskedjor arbetar med resiliens, i dagens föränderliga och osäkra affärsmiljö. Det holistiska perspektivet tillät oss att studera hur företag arbetar med resiliens för olika typer av störningar, i syfte att skapa en l

Course: Degree project in Supply Chain Management, Master of science within business and economics, 30 credits Title: To secure limited material for smaller enterprises - A case study on KG ListAuthors: Oskar Olsen & Axel StrandbergSupervisor: Åsa GustavssonExaminator: Peter Berling Background: In an increasingly competitive business market, the sourcing process needs to be optimized to gain advantages over competitors. Companies using limited resources suffer from not being able to secure material in different ways. Being a small enterprise also gives additional negative consequential effects. To be able to decrease the effects, working methods with solutions and key performance indicators need to be found. Smaller enterprises in the wood industry have been identified as actors suffering from the consequential effects. Purpose: The purpose of the paper is to identify negative consequential effects experienced by smaller enterprises regarding the securing of limited resources. In addition, the aim is to describe a working method with solutions and associated key performance indicators to counteract the consequential effects regarding the securing of limited resources. Research questions: RQ1: What consequences do smaller enterprises experience when securing limited material?RQ2: What solutions and key performance indicators can be applied to counteract identified consequential effects when securing limited material for smaller enterprises?Method: The paper uses a deductive approach while applying a qualitative research method with elements of quantitative data. The primary empirical data was collected by unstructured and semistructured interviews, observations and the in-depth method focus-group interviews. Results: The study shows multiple consequential effects of not being able to secure limited resources as a smaller enterprise. The three major findings were: uncertainty in supply, decreased purchasing power due to being a smaller enterprise in the industry

Våra städer behöver bli mer hållbara och resilienta för att kunna hantera olika typer av kriser som kan uppstå i samhället. Urban odling framställs vara ett verktyg för att skapa en ökad hållbarhet och resiliens i städer. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur urban odling beskrivs kunna vara ett verktyg för att främja hållbar stadsutveckling och resiliens i New York City. Studien genomfördes genom en tematisk dokumentanalys av sju dokument som behandlar urban odling i New York City. Empirin har vidare analyserats med hjälp av tidigare forskning och det teoretiska ramverket resiliensteori. Resultatet visar på att urban odling framställs kunna bidra till att minska livsmedelsystemets klimatpåverkan, skapa en ökad resiliens mot klimatförändringar, förbättra människors hälsa och bidra till ekonomisk hållbarhet. Trots att urban odling erkänns som ett effektivt verktyg för att främja hållbar utveckling, finns det utmaningar med att mäta dess exakta effekter. Detta pekar på behovet av ytterligare forskning inom området för att bättre förstå dess verkliga påverkan och potential., Our cities need to become more sustainable and resilient in order to handle various types of crises that may arise in society. Urban farming is presented as a tool for creating increased sustainability and resilience in cities. Therefore, this thesis aims to examine how urban farming is described as a tool for promoting sustainable urban development and resilience in New York City. The study was conducted through a thematic document analysis of seven documents addressing urban farming in New York City. The empirical data was further analyzed using previous research and the theoretical framework of resilience theory. The results show that urban farming is presented as being able to contribute to reducing the climate impact of the food system, creating increased resilience to climate change, improving human health, and contributing to economic sustainability. Although urban farming is recognized as an effective tool for promoting sustainable development, there are challenges in measuring its exact effects. This points to the need for further research in the field to better understand its real impact and potential.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka socialarbetarens förståelse av sekundär traumatisering, samt om de själva eventuellt upplevt eller påverkats av sekundär traumatisering. Studiens material baserar sig på semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med barn och unga, en målgrupp som anses vara särskilt sårbar för sekundär traumatisering, enligt tidigare forskning. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och utifrån teorierna resiliens och coping. Resultaten visade en brist på kunskap kring sekundär traumatisering hos respondenterna. Samtidigt pekar deras beskrivningar på att de själva upplever symtom på sekundär traumatisering. Studiens slutsats är att kunskap kring sekundär traumatisering saknas bland socialarbetare inom socialtjänsten trots att sekundär traumatisering är en risk för denna yrkesgrupp., The purpose of this qualitative study was to examine social workers' conceptualisation of secondary traumatization, as well as whether they themselves experience symptoms of secondary traumatization or been affected. The study material is based on semi-structured interviews with social workers who work with children and young people, a group considered particularly vulnerable to secondary traumatization according to previous research. The interview material was analysed using thematic analysis and the theories of resilience and coping. The results indicated a lack of knowledge about secondary traumatization among the respondents. At the same time, their descriptions suggest that they themselves experience symptoms of secondary traumatization. The study's conclusion is that knowledge about secondary traumatization is lacking among social workers in social services, despite secondary traumatization being a risk for this professional group.

Primärproduktionen, där animalieproduktion är en del, behöver kunna fortgå trots störningar så som mer extrema väderförhållanden med långdragen torka eller kraftiga skyfall, större sjukdomsutbrott eller i värsta fall väpnad konflikt. Idisslare har en viktig roll i vår livsmedelsförsörjning men i dagsläget vet vi väldigt lite om hur den enskilda gården skulle påverkas vid olika samhällsstörningar. Förutsättningarna för att bedriva och upprätthålla animalieproduktionen skiljer sig mellan gårdar och i olika delar av landet. Dessutom kan störningar av olika slag i varierande grad påverka produktionen, djurhälsan eller djurskyddet. De sårbarheter som kan finnas på den enskilda gården kan oavsett avspegla sig i hela livsmedelskedjan och lantbrukarnas beredskap blir således av stor vikt för livsmedelsförsörjningen i stort. Syftet med den här studien var att undersöka nötkreatursproducenters funderingar kring beredskap, samt analysera de sårbarheter och styrkor som finns på gårdarna i händelse av en samhälls-omfattande kris. Resultatet av studien bygger på semistrukturerade intervjuer som gjorts med 10 olika mjölk- eller köttproducerande gårdar med nötkreatur runtom Uppland. I samband med intervjuerna har även ett fiktivt krisscenario använts med syfte att illustrera hur en kris skulle kunna utspela sig i vårt samhälle. Studiens slutsats pekar på att de intervjuade lantbrukarna har en viss beredskap för olika typer av kriser, men kriser är mycket svåra att förbereda sig inför. Tillgång till flera av de resurser som krävs även vid kris är dessutom utom lantbrukarnas kontroll. Beredskap finns framför allt för kortare elavbrott, men även till viss del för torka och översvämning. Det stora beroendet av el och diesel är en viktig sårbarhet på gårdarna, då det behövs både för den dagliga djurskötseln, liksom i produktionen av foder. Lantbrukarna i intervjun visar däremot en rad olika styrkor, bland annat kreativitet och motivation att anpassa produktionen vid en kris. En annan st, The primary agricultural production, with animal production being one aspect, needs to be able to continue despite disturbances, such as more extreme weather conditions including periods of prolonged drought or heavy precipitation. Other disturbances may for example involve epidemic outbreaks, or at worst, an armed conflict. Ruminants play an important role in our food chain supply but as of today, we know very little about the potential effects different disturbances would have on the individual farms. The conditions for running and maintaining animal production differ between farms and in different parts of the country. Moreover, different disturbances can affect the production, the health, welfare and protection of the animals. The vulnerabilities of a single farm can nonetheless affect the food chain supply. Therefore, the preparedness of the farmers is of great importance to the food supply in our country. The aim of this study was to investigate cattle farmers’ thoughts on preparedness, as well as to analyze the vulnerabilities of and strengths on the farms in case of a societal crisis. The results are based on semi-structured interviews conducted with 10 different milk or meat producing farmers around the Uppland area. During the interviews, a fictional scenario was used to illustrate how a situation could unfold in a crisis. In conclusion, the study indicates that the farmers are indeed prepared for different types of crises to a certain degree, but crises are very difficult to prepare for. Moreover, access to some of the resources they heavily rely on even in a crisis are outside their control. Preparedness exists mainly for power outages, as well as droughts and flooding/heavy precipitation to some extent. The heavy dependence on electricity and diesel fuel is a significant vulnerability of the farms, as it is required in the daily tasks of caring for the animals, as well as in the production of animal feed. However, the study shows that the farmers posses

Svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion är sårbara i de flesta krissituationer. Från ett beredskapsperspektiv är mjölkproduktion en viktig primärproducent till ett flertal livsmedel, samtidigt som produktionen är helt beroende av ständiga transporter främst i form av mjölkbilen som hämtar mjölk varannan dag. Den här uppsatsen har som syfte att bidra med kunskap och insikt i hur svenska mjölkbönder ser på sina möjligheter att upprätthålla produktion i händelse av krig. Resultaten bygger på semi-strukturerade intervjuer med femton mjölkbönder på totalt tio mjölkgårdar i Sverige. För att understödja intervjuerna har ett fiktivt scenario där Sverige befinner sig i ett gråzonstillstånd mellan krig och fred använts. Mjölkbönderna i studien har ett starkt försvarsstödjande beteende, utifrån de förutsättningar som finns skulle de med sin kunskap och anpassningsförmåga försöka upprätthålla mjölkproduktion så långt det är möjligt. Samstämmigt med tidigare forskning visar studien att beroendet av diesel och den låga lönsamheten inom lantbrukssektorn utgör de största sårbarheterna, vilket ger negativa följdeffekter för både lantbrukarnas och samhällets livsmedelsberedskap. För en bättre beredskap önskar sig mjölkbönderna en ökad förståelse för deras produktion, tydligare styrmedel och bättre förutsättningar, så de kan fortsätta producera livsmedel även i kris eller krig., Swedish agriculture and food production are vulnerable in most crises. From the perspective of food security dairy production is an important primary producer of food. At the same time the production depends on constant transport, mainly in the form of the milk tanker collecting milk every other day. The purpose of this thesis is to provide knowledge and insight into how Swedish dairy farmers view their opportunities to maintain milk production in the event of war. The results are based on semi-structured interviews with fifteen dairy farmers on a total of ten dairy farms in Sweden. A fictional scenario in which Sweden is placed under a gray zone threat, was used to support the interviews. The dairy farmers in this study have a strong defense-supportive behavior and based on their existing conditions they would try to maintain their milk production as long as possible with help from their knowledge and adaptability. Consistent with earlier research this study shows that the dependence on diesel and the low profitability in the agricultural sector are the biggest vulnerabilities, leading to negative consequences for both farmers and society's food security. For a better preparedness, the dairy farmers wish for an increased understanding of their production, better policy instruments and better conditions, to be able to produce food also in a crisis or war.

Access to and contact with natural environments is associated with both bet-ter mental and physical health, with positive effects on several aspects of well-being, cognitive performance and creativity, and recovery from mental strain, and is also associated with lower redemption of psychotropic prescrip-tion medications. Access to and contact with nature is also an important resi-lience factor during crises, such as the covid-19 pandemic. Protection and regeneration of natural environments, including green and blue environments, and promoting contact with nature both inside and outside city boarders, and working actively for the integration of nature into the design of our living envi-ronments and lifestyles, are thus central to human, social and environmental sustainability and planetary health, biodiversity, and resilience to crises such as pandemics and climate change., Tillgång till och kontakt med naturmiljöer är förenat med bättre psykisk och fysisk hälsa, och positiva effekter på flera aspekter av välbefinnande, mental prestation, kreativitet och återhämtning, och är även förenat med lägre uttag av psykofarmaka. Tillgång till och kontakt med naturen är också en resiliens-faktor och verkar buffrande under kriser, såsom Covid-19 pandemin. Att be-vara, regenerera, och värna om naturmiljöer såsom gröna och blå miljöer är även centralt för miljömässig och planetär hälsa, inklusive bevarande av bio-logisk mångfald och hantering av klimatförändringar. Att skydda naturen både i och utanför stadens gränser, främja kontakt med naturen, och att arbeta ak-tivt för integreringen av natur i utformningen av våra levnadsmiljöer är således centralt för mänsklig, social och miljömässig/ekologisk hållbarhet samt resi-liens vid kriser så som pandemier, och vid klimatförändringar., Forskningen av Stenfors med kollegor har möjliggjorts med stöd från Forsk-ningsrådet för Hållbar Utveckling, FORMAS samt Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap, (2018-00246; 2020-02888), Forskningsrådet för Hälsa, Välfärd och Arbetsliv, FORTE (2020-00977), Region Stockholm (2020-0501), och Vetenskapsrådet, VR (2015-00190).

Studiens syfte har varit att undersöka svenska pliktbiblioteks krisberedskap och därmed hur beståndet bevaras vid extremt väder. De två första forskningsfrågorna handlar om vilken beredskap och vilka samarbeten svenska pliktbibliotek har för att skydda sitt bestånd vid extremt väder. Den tredje forskningsfrågan belyser, utifrån den beredskap och de samarbeten som identifierats, hur pliktbiblioteken visar på resiliens i dessa situationer. För att besvara forskningsfrågorna används metoden semistrukturerade intervjuer med sex av Sveriges sju pliktbibliotek. Den empiriska datan som samlats in har sedan sammanställts genom en deduktiv tematisk analys utifrån de teoretiska ramverk som valts ut för studien. Dessa är kriscykel för beredskap, kollaborativ krishantering och resiliens. I resultatet undersöks teman som beredskap, samarbete och resiliens. Detta mynnade ut i underteman som i analysen visar på att pliktbiblioteken har beredskap och samarbeten som dock är generella för krishantering men inte specifikt relaterade till krissituationer med extremt väder. Slutsatser som drogs är att den beredskap och de samarbeten som finns hos pliktbiblioteken varierar stort i utformning och omfattning. I samarbetet mellan pliktbiblioteken har en splittring framkommit där formella överenskommelser saknas. Dessa variationer påverkar sannolikt pliktbibliotekens resiliens inför extremt väder. Studien bidrar med viss, begränsad, forskning inom detta fält där framtida forskning behövs för att ge en mer heltäckande bild.

In an increasingly interconnected, and electricity-reliant world, households are asked to build up their resilience to crises. Local, distributed electricity production within a microgrid with capability to operate disconnected from the larger grid has been shown to be an effective tool for increasing power system resilience in the past. The energy production of local renewable sources is, however, not sufficient in meeting normal household energy demand. This thesis explores whether the forming of communities can be utilised to reduce energy demand and as a result, increase the resiliency of both the community and urban environments. The analysis of household energy use and the subsequently developed toolbox provide insights into energy use both under normal societal function and during a crisis. Through living and cooking together as a community, significant energy-efficiency gains were possible, exceeding those reasonably achieved within each individual household. Community was further determined to be important in the planning and development of more resilient combinations of renewable energy, going beyond solar power. When implemented in theoretical scenarios, energy communities at a building and block level could provide sufficient energy for the households’ most immediate needs without major sacrifices of wellness. The scheme proposed is argued to require not only monetary investments, but also larger societal shifts. Producing sufficient quantities of electricity within urban environments will mean a large change in how cities are experienced. Public understanding and acceptance for such a change is likely to be necessary. Through the implementation, the role of the municipality would go from action-taking to mostly laying the groundwork for the formation of communities, as well as advising these as they achieve higher household resilience. Most critically, however, there is a need for the broader population to embrace working together in communities.

Att som barn växa upp med föräldrar med ett substansbrukssyndrom kan innebära en ökad risk att få psykosociala och emotionella problem, jämfört med barn som inte vuxit upp med substansbrukande föräldrar. Syftet med vår studie är att med hjälp av retrospektiva berättelser från självbiografier, författade av personer som växt upp med minst en förälder med substansbrukssyndrom, få en ökad kunskap om hur barn som vuxit upp med minst en förälder med substansbrukssyndrom har hanterat sin situation och lyckas skapa en tillfredsställande psykosocial utveckling i relation till resiliens och copingstrategier. Forskning visar att en del barn som utsätts för betydande motgångar har en resiliens och utvecklar därmed inte psykisk ohälsa eller avvikande beteende. Vår avsikt är att undersöka på vilka olika sätt denna resiliens skapas hos vissa barn trots svåra uppväxtförhållanden samt hur dessa barn hanterar sin situation utifrån olika former av copingstrategier. I vår studie framkommer att barnets miljö är en viktig och bidragande faktor till dess resiliens. En miljö i form av fritidsaktiviteter, stöttande/trygga vuxna och ett socialt liv i form av vänner, hjälper barnet att skapa mening och sammanhang i vardagen. I studien kan vi även utläsa att barnen har använt sig av olika copingstrategier, men att någon specifik copingstrategi inte har varit betydande för hur barnet har lyckats skapa en tillfredsställande psykosocial utveckling. Slutsatsen är att barn som växer upp med minst en förälder med substansbrukssyndrom är beroende av sin resiliens. Samspelet mellan barnets miljö och dess individuella egenskaper är bidragande faktorer till hur barnet, trots sina svåra uppväxtförhållanden, lyckas skapa resiliens och därmed en tillfredsställande psykosocial utveckling., Compared to children who did not grow up in a household with substance abuse, children with parents who abused drugs could have an increased risk of psychosocial and emotional issues. The purpose of this study is to gain knowledge about the experience of children who grew up with at least one parent with substance use disorder, specifically how they utilised resilience and coping strategies in order to reach an adequate psychosocial development. The method used was to examine retrospective autobiographies written by people who grew up with at least one parent with substance use disorder. Earlier studies have found that some children who face great obstacles growing up posses a resilience that protect them from developing mental health issues or other abnormal behaviour. The aim of this study is to examine how resilience develop in some children despite challenging upbringings, as well as what type of coping strategies these children used in order to cope with their situations. We found that the child’s environment played a crucial role in developing resilience. After school activities, supporting adults, and social interactions with friends helped in creating a sense of worth and belonging. We also found that all children used different coping strategies, however, there was no single coping strategy that stood out as more effective in advancing the child’s psychosocial development. The findings indicate that a child who grows up with at least one parent with substance use disorder is highly dependent on their resilience. Furthermore, the child’s environment and individual characteristics contribute to the child’s ability to develop resilience and an adequate psychosocial development despite great challenges in their upbringing.

Den som arbetar inom den sociala barnavården har en betydande samhällsuppgift med olika utmaningar. I Sverige har socialarbetare det yttersta ansvaret att se till att barn växer upp under trygga omständigheter. Den tidigare forskningen presenterar huvudsakligen den negativa sidan av den sociala barnavården och fokuserar mycket på personalomsättning samt hur det kan motverkas. Under studietiden har författarna och deras studiekamrater dessutom blivit uppmanade att inte arbeta med barn direkt efter examen. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vad som driver socialarbetare att arbeta inom den sociala barnavården under en längre tid och vilka organisatoriska förutsättningar som gör att drivet och engagemanget kvarstår. Datainsamlingen grundar sig i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex socialarbetare inom den sociala barnavården har deltagit. Resultatet redovisas i fyra olika huvudteman: Personligt engagemang, Positiva upplevelser, Personliga krav och Utvecklingsområden. Dessa teman har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna känsla av sammanhang (KASAM), kognitiv dissonansteori, resiliens och handlingsutrymme. Utifrån uppsatsens resultat har författarna dragit slutsatsen att den sociala barnavården inte lever upp till sitt rykte, vilket är positivt i detta fall., Those who work in social childcare have a significant task with various challenges. In Sweden, social workers have the ultimate responsibility to ensure that children grow up under safe circumstances. Previous research mainly presents the negative side of social childcare and focuses a lot on staff turnover and how to prevent it. At the university, the authors and fellow students have been advised not to work with children immediately after graduation. The purpose of this essay was therefore to investigate what drives social workers to work in social childcare for a longer period and what organizational factors ensure that the drive and commitment remain. The data collection is based on a qualitative method with semi-structured interviews where six social workers in social childcare have participated. The results are presented in four different main themes: Personal commitment, Positive experiences, Personal requirements and Development areas. These themes have been analyzed based on sense of coherence (SOC), cognitive dissonance theory, resilience and discretion. Based on the results of the essay, the authors have concluded that social childcare does not live up to its reputation, which is positive in this case.

Grönt socialt arbete innebär ett paradigmskifte för professionen som sådan och syftet i föreliggande uppsats var att ta reda på hur socialarbetaren kan arbeta rent praktiskt, inom ramen för grönt socialt arbete. Med sin kritik mot nyliberala strukturer och sätt att främja resiliens hos sårbara och marginaliserade människor sammanfattar denna scoping review 12 artiklar som behandlar grönt socialt arbete. Att socialarbetaren arbetar med djur och växter innebär ett postantropocentriskt glokalt socialt arbete där miljöförändringar i en del av världen även påverkar en annan del av världen. Grönt socialt arbete ifrågasätter nyliberalismen, ser holistiskt på människans livsförutsättningar och motverkar miljömässig ojämlikhet., Green social work means a paradigm shift for the profession and the aim in the present study is to highlight how the social worker can work in a practical way, within the framework of green social work. With its critique of neoliberal structures and ways of promoting resilience in vulnerable and marginalized people, this scoping review summarizes 12 articles dealing with green social work. That the social worker works with animals and plants means a post-anthropocentric glocal social work where environmental changes in one part of the world also affect another part of the world. Green social work question neoliberalism, take a holistic view of human life conditions and counteract environmental inequality.

Social workers in child protection work are facing a stressful working environment that can result in burnout and job exit for some social workers. Many risk factors are described regarding the working environment of child protection social workers, but less is known about the protective factors which motivates and support child protection workers to stay in this field. The aim of this study was to investigate how colleagues and leadership influence the child protection worker in a positive way and how the group can have positive effects on the socialworker’s wellbeing. The study answers the following two research questions: How can working relationships effect the wellbeing of socialworkers in childprotection? How can leadership effect the wellbeing of socialworkers in childprotection? The method of this study is a research overview with a thematic analysis. To understand the empirical data a psychosocial perspective with focus on Karasek’s (1979) demand-control-support model and Aaron Antonovsky’s theory sence of coherence (SOC) is applied. The result of the study shows that peer support, supportive relationships with colleagues and a close relation to the leadership is important for the wellbeing. It is especially important for the socialworker in the beginning of the career and the first two years in the field. Although there are also several individual and organisational factors that affect how the socialworker thrive in this field.

Denna uppsats syftar till att studera platser med kontinuitet genom slutet av den sena bronsåldern på Peloponnesos för att undersöka vilka faktorer som bidrar till kontinuitet genom en period som traditionellt definieras av dess förstörelse och sociala oro. Undersökningen utgår från platser med kontinuitet genom SH IIIB–SH IIIC på Peloponnesos publicerade i Mycenaean Atlas Project, och studerar dessa platser genom en kvantitativt jämförande analys. Studien använder resiliensteori, och undersöker vilka karaktärsdrag hos platserna som möjliggjorde resiliens och kontinuitet genom SH IIIB–SH IIIC. Materialet ställs i relation till huvudsakligen två förklaringsmodeller rörande samhällsnedgången under slutet av sen bronsålder: det torrare klimatet, och social oro. I det sociala perspektivet visar resultatet att en försvarbarhet och isolering från palatsens kontaktnät var fördelaktigt för kontinuitet genom perioden. Ur det klimatologiska perspektivet kan ingen tydlig koppling etableras mellan platsernas karaktärsdrag och deras möjlighet till kontinuitet., This essay aims to study places with continuity through the end of the Late Bronze Age in the Peloponnese to examine what factors contribute to continuity through a period traditionally defined by its destruction and social unrest. Source material for the essay is confined to places with continuity through LH IIIB–LH IIIC in the Peloponnese published through the Mycenaean Atlas Project, and the places are studied through a quantitative and comparative analysis. The study uses resilience theory and examines what place traits made continuity and resilience through LH IIIB–LH IIIC possible. The source material is put in relation to two explanatory models regarding the societal decline during the end of the Late Bronze Age: the drier climate, and social unrest. In the social perspective, the results indicate that defendable places and isolation from the palace networks are favourable aspects for continuity through the period. No clear link between place traits and continuity can be established in the climatological perspective.

Gropkeramiker är en intressant kultur som utmärker sig under mellanneolitisk tid på grund av de mesolitiska jakttendenserna. Denna text undersöker gropkeramikernas förhållningssätt kring motgångar och resiliens, genom att registrera potentiella motgångar inom kulturen. Detta kommer att genomföras genom att sammanställa källor från tidigare forskning kring kulturen samt utgå från den adaptiva modellen där kollaps och resiliens definieras. De sammanställda källorna inkluderar gropkeramikernas kontaktnät, ritualer, diet, osteologiska analyser, DNA - analyser och handel. Uppsatsen har avgränsat det geografiska området där de primära källorna inkluderar lokalerna: Ajvide, Västerbjers och Jettböle., Pitted ware culture is an interesting culture during the middle neolithic period due to the mesollithic hunting tendencies. This text examines the cultures approach to setbacks and resilience by registering potential setbacks within the culture. This will be done by compiling sources from previous research on pitted ware culutre and by using the adaptive model where collapse and resilience are defined. The compiled sources include the social network, rituals, diet, osteological analyses, DNA - analysis and trade of the pitted ware culture. This essay has defined the geographical area where the primary sources include the sites of: Ajvide, Västerbjers and Jettböle.

Föroreningar kan medföra risker för människors hälsa och vår miljö. I Sverige har vi miljökvalitetsmål som anger inriktningen för miljöarbetet och fokuserar på att minska dessa risker. Det finns ett stort antal förorenade områden i landet. Utredningar av vilka risker ett förorenat område kan innebära för människors hälsa eller miljön och hur man vid behov kan minska riskerna genom efterbehandling, är en viktig del av miljömålsarbetet. Statens geotekniska institut (SGI) har det nationella ansvaret för forskning, teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad inom förorenade områden. Syftet är att SGI ska medverka till att höja kunskapsnivån samt öka saneringstakten så att miljökvalitetsmålen nås. Som ett led i detta ingår att förmedla kunskap om det arbete som utförs vid SGI till olika intressenter, såsom tillsynsmyndigheter, universitet och högskolor, konsulter, analyslaboratorier, problemägare och entreprenörer med flera. Denna rapport ger en överblick över arbetet med att beakta klimatförändringar och klimatsäkra åtgärder av förorenade områden i USA. Ett land som levt med följderna av ett förändrat klimat i snart 20 års tid. Det är vår förhoppning att litteraturgenomgången och återgivna referenser till web-baserad information ska inspirera och komma till nytta i vårt svenska arbete med avhjälpande av förorenade områden.

Stigande havsnivåer är en global utmaning som hotar världens kustlandskap och byggd miljö. Stigande havsnivåer är den konsekvens av klimatförändringarna som beräknas drabba samhället hårdast ekonomiskt. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för hur stigande havsnivåer ska hanteras. Ansvaret att klimatanpassa kustlandskapet ligger på kommunerna samtidigt som den privata fastighetsägaren har det yttersta ansvaret att klimatsäkra sin egendom. Syftet med masterarbetet var att undersöka vilka verktyg i den fysiska planeringen som kan användas för skydd mot översvämningar till följd av stigande havsnivåer. En fallstudie genomfördes i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun som är två av Sveriges mest utsatta kommuner för stigande havsnivåer. Arbetets teoretiska del låg till grund för hur ett resilient kustlandskap som skyddar byggd miljö från stigande havsnivåer kan gestaltas i Kivik. Resiliens utgör arbetets teoretiska ramverk bestående av komponenterna holistiskt perspektiv, strategier, långsiktigt perspektiv och samverkan. Ramverket användes som ett analysverktyg och utgjorde en målsättning i arbetets gestaltningsförslag. Arbetets empiri samlades in genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunala planhandlingar i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun som kompletterades med intervjuer. Resultatet av analysen visade att Kristianstads kommun saknar strategier för hur kustlandskapet ska skyddas från stigande havsnivåer utanför tätortens vallsystem. Analysen från Trelleborgs kommun visade att kommunen har ett brett planeringsunderlag för hur stigande havsnivåer kan hanteras men samspelar inte med kommunens agerande i praktiken. Båda kommunerna förespråkar stadsutveckling i kustområden med strategier för hur ny bebyggelse ska uppföras klimatsäkert. Stadsutveckling vid kusten prioriteras före skydd för befintlig bebyggelse i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun. I arbetets slutsats presenterades verktyg och principer som låg till grund för arbetet