Search

Syfte: Syftet med studien var att undersöka enhetschefers upplevelser och uppfattning av arbetsrelaterad stress, hur och varför denna stress uppstår och slutligen vilka effekter den har på deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: För att besvara studiens frågeställningar studerades respondenternas egna uppfattningar och upplevelser. Intervjuer genomfördes med sex enhetschefer från den offentliga sektorn. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Karasek och Theorell krav, kontroll och stödmodellen, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt organisationsteori. Resultat: Resultatet uppenbarade olika stressfaktorer, deras uppkomst samt deras upplevda påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsmiljö. Fynden deladesin i tre huvudkategorier; Den komplexa organisationen, Att befinna sig i en mellanställning samt Att förhålla sig till organisationens krav och resurser, Aim: The aim of the study was to investigate unit managers' experiences and perceptions of work-related stress, how and why this stress arises, and finally, the effects it has on their psychosocial work environment. Method: To answer the study's research questions, the respondents' own perceptions and experiences were examined. Interviews were conducted with six unit managers from the public sector. The results were then analyzed using Karasek and Theorell's demand, control, and support model, Goffman's dramaturgical perspective, and organizational theory. Result: The results revealed various stress factors, their origins, and their perceived impact on the unit managers' psychosocial work environment. The findings were divided into three main categories: The Complex Organization, Being in an Intermediate Position, and Adapting to the Organization's Demands and Resources.

I Sverige är socialtjänsten formellt underställd politiken. Denna studies syfte var att undersöka socialtjänstens enhetschefers perspektiv på socialnämndpolitikernas roll och möjlighet att påverka socialtjänstens arbete. Studien hade en kvalitativ ansats och datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem enhetschefer för olika myndighetsutövande enheter inom socialtjänsten. Tematisk analys, rollteori och teori om social makt valdes ut till analysen. Studiens huvudresultat visade att enhetschefer ansåg att socialnämndspolitikerna ska sätta övergripande mål och riktlinjer för socialtjänstens arbete utan att detaljstyra. Tillit till tjänstepersonernas kompetens är viktigt. Politikerna har makten över strukturella beslut som exempelvis budget, medan socialsekreterarna har störst inflytande över individärenden. Enhetscheferna önskade högre budget för att kunna öka antalet anställda. Till skillnad från tidigare forskning visade resultatet i denna studie att tjänstepersonerna oftast är de som står för yrkesetiken. Goda relationer och tätare samarbete beskrevs som gynnsamma faktorer för framtida samarbete vilket är relevant för yrkesutövande att stäva efter., Swedish social services are formally subordinated to municipal politics. This study’s purpose was to examine the perspective of middle managers in social services regarding the role of social committee politicians and their capacity to influence the work of social services. This qualitative study obtained data through semi-structured interviews with five middle managers. Thematic analysis, role theory and theory of social power were chosen for the analysis. Main results of the study showed that managers expect politicians to set the overall goals and guidelines, but not control in detail. Politicians have power over structural decisions such as budget, while social secretaries exert the greatest influence over individual matters. In contrast to previous research, this study showed that social workers more common than politicians take responsibility for professional ethics. Good relationships and closer cooperation were described as favorable factors for future cooperation, which is relevant for professionals to strive for.

Middle managers have a complex task where it is important to achieve results while at the same time being there for their employees. To succeed in this, a good structure in the work and the right type of support from both management and employees are required. This study aims to investigate how middle managers experience the support that the respective companies provide and how the experiences can be understood based on the JDCS model. Ten semi-structured interviews were conducted with middle managers at two different businesses. The interviews were transcribed orthographically and then analyzed thematically. The results showed that the support function is central when it comes to handling the high demands that are made, as well as how management forums can contribute to increasing community and collegial support among middle managers. The conclusion that could be drawn was that in order to avoid burdensome work and increase satisfaction, a comprehensive support function is required.

Problemformulering: Vad påverkar arbetsmiljön för mellanchefer i kommunal omsorgsförvaltning? Syfte: Syftet är att genom jämförelser mellan kommuner finna samband som beskriver vad som påverkar mellanchefers arbetsmiljö inom omsorgsförvaltningen. Metod: Utformningen av studien är baserad på en induktiv ansats, där det empiriska materialet har samlats in genom ostrukturerade intervjuer, utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Studien har tillämpat en tvärsnittsdesign. Slutsats: Relationen mellan mellanchefer och deras medarbetare är central i vad som påverkar arbetsmiljön. Det är förutsättningarna för att få utveckling och verktyg till att hantera relationen med medarbetarna som genom stöd från stödfunktioner, chefskollegor, sin högre chef och mellanchefens övriga nätverk påverkar arbetsmiljön., Research question: What affects middle managers' working environment in elderly care? Purpose: To, through comparisons between communes, find connections that describe what affects middle managers' working environment in elderly care. Method: The study is based on an inductive approach, where the empirical material has been collected through unstructured interviews, based on a qualitative research strategy. The study has applied a cross-sectional design. Conclusion: The relationship between the middle manager and their employees is central for what affects the work environment. It is the conditions that enable support from support staff, coworking managers, their own boss and the network of the middle manager, in which a middle manager can develop and get tools to handle the relationship with their employees, which affects their work environment.

Det råder än idag segregation på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor, inte minst gällande chefspositioner. Trots att vi kommit en lång bit på vägen i jämställdhetsarbetet så finns det mycket kvar att göra. Forskning visar att kvinnliga stereotypa egenskaper är efterfrågade inom chefsrollen, dock ser vi att det fortfarande finns en tydlig snedfördelning mellan könen. Syftetär att öka förståelsen för hur mellanchefer inom privat sektor ser på sin yrkesroll samt upplever möjligheter och hinder till att utvecklas inom den. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet var kvinnliga mellanchefer inom diverse branscher som arbetar inom privat sektor. Med hjälp av tidigare forskning och teori har vi fått en större förståelse för den empiriska datan som samlades in. De teorier som har behandlas är: beständig ojämlikhet, glastak samt genussystem och genuskontrakt. Resultatet av studien visar att kvinnorna upplever fler hinder än möjligheter till att utvecklas. Centralt var att kvinnorna upplevde abstrakta hinder vilket visar på förekomsten av glastak inom organisationerna. Det framkommer även att kvinnorna är nöjda i sin yrkesroll och accepterar de hinder som finns. Den aspekten har tolkats som en naturlig följd av genuskontraktet där kvinnorna efterföljer de normativa beteenden som förväntas av dem. En återkommande upplevelse av kvinnorna var förväntningen från cheferna att konstant vara tillgänglig och där hanteringen skilde sig åt. Genomgående för studiens resultat var att det fanns en avsaknad av ett aktivt stöd från deras chefer vilket resulterade i ett eget ansvar för sin utveckling i sin yrkesroll. Det övergripande resultatet av studien bekräftar teorier och tidigare forskning då vi kan se att det än idag råder ojämställdhet på arbetsmarknaden.

En kvalitativ studie om hur mellanchefer påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse vid distansarbete har genomförts utifrån 12 semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna har utgått ifrån att besvara hur mellanchefer motiverar sina medarbetare vid distansarbete, och hur arbetsmotivationen påverkas av relationer och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna som denna studie har förhållit sig till är Maslow och Herzbergs motivationsteorier. Teorierna har visat att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkas av hur relationen och kommunikationen till mellanchefen ser ut, och påverkar därför i sin tur den upplevda arbetsmotivationen. I frågan om relationer har även tillit varit ett väsentligt begrepp. Under referensramen har det även diskuterats om det transformativa ledarskapet, som är dominerande i forskningen kring distansarbete. Utifrån studiens analys har sex övergripande teman tagits fram för att besvara frågeställningarna. (1) tydlighet i kommunikationen för att slippa missförstånd, (2) öppenhet, (3) lyhördhet, att lyssna på vad medarbetarna behöver, (4) ta initiativ till individuell kommunikation, (5) bidra till känslan av gemenskap och att vara del av en “kontext” och (6) visa tillit till sina medarbetare. Slutsatsen är att mellanchefer påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse genom att etablera en god relation till sina medarbetare. För att etablera en god relation kräver det god kommunikation, vilket i sin tur leder till att mellanchefen kan påverka arbetsmotivationen. När en medarbetare upplever arbetstillfredsställelse, bidrar det till arbetsmotivation. Det innebär i sin tur att relationen och kommunikationen påverkar arbetsmotivationen på det viset., A qualitative study on how middle managers influence employees' job satisfaction when working remotely has been carried out from 12 semi-structured interviews. The questions were based on answering how middle managers motivate their employees when working remotely, and how work motivation is affected by relationships and communication. The theoretical starting points to which this study has related are Maslow's and Herzberg's motivational theories. The theories have shown that employees' job satisfaction is affected by what the relationship and communication with the middle manager looks like, and thus affects the perceived work motivation. In the matter of relationships, trust has also been an essential concept. Under the frame of reference, there has also been discussion about transformative leadership, which is dominant within the research on remote work. Based on the study's analysis, six overarching themes have been developed to answer the research questions. (1) clarity in communication to avoid misunderstandings, (2) openness, (3) responsiveness, listening to what the employees need, (4) taking the initiative for individual communication, (5) contributing to the feeling of community and being part of a "context" and (6) show trust in their employees. The conclusion is that middle managers influence employees' job satisfaction by establishing a good relationship with their employees. In order to establish a good relationship, good communication is required, which in turn leads to the middle manager being able to influence work motivation. When an employee experiences job satisfaction, it contributes to work motivation. Thus it demonstrates that the relationship and communication between middle manager and employee affect work motivation. The essay's language is Swedish.

HR-yrket är i ständig förändring och upplever i dagsläget ett stort intresse från organisationer runt om i landet för deras många kompetensområden. Med detta i åtanke är det av vikt att HR-funktionen bemöts på rätt sätt och har de verktyg som behövs för att kunna prestera. Denna studie ämnar därför att besvara två frågor: vilka krav och förväntningar existerar på HR-praktiker från olika sidor av organisationerna de är verksamma inom, huvudsakligen här medarbetare och chefer, samt hur upplevs dessa och i vilken utsträckning kan detta påverka deras arbete. För detta ändamål har semistrukturerade intervjuer med 9 HR-praktiker genomförts, som därefter tolkats utifrån ett primärt hermeneutiskt synsätt. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i bland annat Arlie Hochschilds begrepp emotionellt lönearbete, samt Erving Goffmans begrepp frontstage/backstage. Ytterligare används en utveckling av Goffmans begrepp intrycksstyrning inom en organisatorisk kontext och self-determination theory, det vill säga en teori kring grundläggande psykologiska behov som applicerats för hur individer ska kunna prestera inom en organisatorisk kontext. Resultatet av studien är att HR-rollen är tudelad; detta som ett resultat av att i arbetet dagligen behöva möta olika roller som har en skild bild kring vad HR gör, samt vad de är där för att göra. Detta skapar en osäkerhet inte bara kring rollen, utan även vad HR-praktikern förväntas utföra i praktiken. Något som även bidrar till detta är arbetsuppgifter med skiftande fokus på både det mänskliga och det organisatoriska inom verksamheten. Detta, i kombination med en kontinuerlig jakt på status och legitimitet som agerar som ett rekvisit för det primära chefsstöd man förväntas agera som inom organisationen, kan leda till att skapa en stressfull och i längden ohållbar situation för många., Denna uppsats behandlar frågan om hur personer inom det alltmer populära yrket Human Resources (Förkortat HR) upplever sin arbetssituation och hur det konkret kan påverka deras arbete. Denna yrkesroll är främst tänkt att vara ett stöd åt chefer i deras dagliga arbete och ansvarar bland annat arbetsuppgifter såsom rekryteringar, arbetsmiljöfrågor, kompetensutveckling och organisationsförändringar. HR kan därmed på ett sätt ses som en organisations ryggrad. Trots att det är chefer som ska få den huvudsakliga hjälpen av HR, involverar även arbetet att kunna stödja medarbetare. Anledningen till att ett fokus för denna uppsats läggs på HR-yrket, är på grund av att det blir allt vanligare för organisationer runt om i landet att inkludera en HR-funktion som del av arbetsplatsen. Här kan det dock uppkomma problem relaterat till att integrera och ta vara på den kompetens som här finns. För att HR ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt, och vara en hjälp till både chefer och medarbetare, behövs en utökad förståelse för vad de behöver för att kunna prestera och vad som kan påverka arbetet negativt. För att svara på studiens forskningsfrågor hölls 9 individuella intervjuer med personer som arbetar inom HR. Intervjuerna tolkas främst ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket innebär att man utgår från intervjupersonernas egna tankar, känslor och erfarenheter inom ett givet ämne. Detta gjordes eftersom forskningsfrågorna huvudsakligen ämnar belysa de personliga skildringar som finns hos dem som arbetar inom yrket. Vad studien kom fram till är att det kan vara svårt för en yrkesroll som HR att hantera krav och förväntningar från flera olika håll samtidigt. Detta betyder konkret att de chefer och medarbetare HR arbetar med har olika arbetsuppgifter och behov. Förväntningarna på den hjälp man här vill komma att få av HR blev därmed även olik. Eftersom HR även arbetar med olika arbetsuppgifter och med olika grupper på arbetsplatsen, blir det för många svårt att i praktiken förstå

Titel: Mellanchefskapet - Att vara länken mellan över- och underordnade i den hierarkiska ordningen på arbetsplatsen Nivå och kurs: Kandidatuppsats vid Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg, KSMK65 Service Management: Examensarbete för kandidatexamen VT 2023, 15 HP. Författare: Ida Stangfall & Moa Tornhed Handledare: Hervé Corvellec Studieobjekt: Individer med en mellanchefsposition. Problemområde: Utifrån tidigare forskning är mellanchefskap ett fenomen som berör individer som befinner sig i mitten av den organisatoriska, hierarkiska ordningen. Det är vanligtvis inte dessa individer som lyfts i undersökningar kring organisationsstruktur, i synnerhet är det de över- eller underordnade som framhävs och deras syn på ledning generellt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en större och fördjupad förståelse kring mellanchefskapet utifrån mellanchefens perspektiv. Frågeställning: Hur upplever mellanchefen att vara länken mellan övre- och underordnade i den hierarkiska ordningen på arbetsplatsen? Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Empirin har samlats in genom tolv stycken semistrukturerade intervjuer varpå respondenterna har någon form av mellanchefsposition idag. Följaktligen har vi analyserat resultatet genom relevant teori som i sin tur lett oss till vår diskussion samt våra slutsatser med förslag till vidare forskning. Teorier: Den attraktiva karriärstegen, motivationsfaktorer i arbetslivet, ledarskap i mellanchefens roll. Slutsatser: Mellanchefen är en nyckelperson som ska förmedla riktlinjer, visioner och mål samtidigt som hen bör tillfredsställa parter både över- och under sig. Mellanchefen befinner sig i en svår sits då denne behöver agera både chef och medarbetare. Det förekommer krav på att prestera resultat samtidigt som den mänskliga faktorn är i beaktning. Mellanchefen har den främsta insynen och möjligheten att influera de anställda och strukturen på arbetsplatsen. Nyckelord: Mellanchef, karriär

Den offentliga sektorn utgör en stor del av Sveriges ekonomi. Sektorn präglas av ständigt hårdare krav från både politiker och allmänheten. Mellanchefer inom den offentliga sektorn har huvudrollen i att arbeta med dessa krav. Studier kring mellanchefers roll i offentliga verksamheter är begränsade. Denna studien handlar om hur mellanchefer beskriver deras ledarskap och om de har någon betydelse för den offentliga förvaltning. Grundad i en hermeneutisk metod syftar studien till att tolka, förstå och förmedla mellanchefers upplevelser. Studien har en induktiv ansats för att skapa och öka förståelse kring ledarskapsbeteenden samt dess betydelse inom den offentliga sektorn genom att utgå ifrån empirisk data och kvalitativa samtal. Undersökningen visar att mellanchefer förespråkar en viss situationsanpassning, men även att de ser sig själva som förebilder gentemot deras medarbetare. Via integrering och etablerat förtroende från medarbetare kan mellanchefer påverka styrning i den offentliga verksamheten., The public sector makes up a large part of Sweden's economy. The sector is characterized by ever tougher demands from both politicians and the public. Middle managers in the public sector have the main role in working with these requirements. Studies on the role of middle managers in public enterprises are limited. This study is about how middle managers describe their leadership and whether they have any significance for the public administration. Based on a hermeneutic method, the study aims to interpret, understand and convey the experiences of middle managers. The study has an inductive approach to create and increase understanding of leadership behaviors and its importance in the public sector by starting from empirical data and qualitative dialogs. The survey shows that middle managers advocate a certain adaptation to the situation, but also that they see themselves as role models for their employees. Through integration and established trust from employees, middle managers can influence governance in the public sector.

Strategizing är vad människor i en organisation gör när de planerar och medverkar i aktiviteter som ska bidra till företagets riktning. Forskning inom strategizing har tidigare fokuserat på organisationens ledning, men även medarbetarperspektivet kan bidra till en bredare uppfattning, då medarbetarna ofta uppfattar strategisk kommunikation på ett annat sätt. Mellancheferna är väsentliga medlare i genomförandet av strategiska förändringar och deras roll är att förmedla samt anpassa strategisk information till sina medarbetare. Syftet med studien är att vidga förståelsen kring strategizing genom att undersöka hur företagens strategiska information kommuniceras genom mellancheferna på operativ nivå inom dagligvaruhandeln. Den empiriska datan är baserad på två företag inom dagligvaruhandeln, Willys och City Gross. Datan har samlats in genom kvalitativ metod med hjälp av en kombination av intervjuer, observationer och dokumentanalys, bestående av externa och interna dokument. Studiens resultat lyfter teamets arbete och menar att trivsel skapar effektivitet och måluppfyllnad. En varierad arbetssituation lägger grunden för förändringar i personalbehovet. Mellancheferna bör fortsätta använda sig av dialoger för att säkerställa anpassningen och översättningen av informationen. De behöver bli bättre på att använda mötesstrukturen och tekniska hjälpmedel., Strategizing is what people within the organization do when they plan and take part in activities that should contribute to the direction of the company. Research in strategizing has previously focused on top management but the perspective of the employees can contribute to a wider perception as well, because of the employees’ conception of strategic communication. The middle managers are crucial intermediators in the implementation of strategic development and their position is to communicate and adjust the strategic information to their employees. The purpose of this study is to expand the understanding about strategizing by investegate how the companies’ strategic information communicates through the middle managers on the operational level within the retail sector. The empirical data is based on two companies within the retail sector, Willys and City Gross. The data has been gathered through a qualitative method using a combination of interviews, observations and content analysis, containing external and internal documents. The result of the study highlights teamwork and that well-being creates efficiency and goal fulfillment. A work situation with variation establishes a foundation for changes in staff requirements. The middle managers should keep using dialogues to ensure the adjustment and translation of the information. They need to improve their use of meeting structure and technical tools.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanchefers upplevelse av deras arbetsbelastning. Genom att undersöka detta besvaras forskningsfrågorna om hur mellancheferna upplever sin egenkontroll och kraven i arbetet samt betydelsen som socialt stöd har för dem. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingsmetoden består av sju semistrukturerade intervjuer, där samtliga är kvinnor som arbetar som mellanchef inom vård- och omsorgssektorn med inriktning till hemtjänsten. För att kunna analysera resultatet har olika teorier och begrepp som krav, kontroll och stödmodellen, KASAM och gränslöst arbete använts. Detta för att på ett enkelt och tydligt sätt kunna beskriva olika arbetsförhållanden när det kommer till olika situationer och upplevelser i mellanchefernas arbete. Resultatet av studien beskriver mellanchefernas upplevelse av deras arbetsbelastning. Det framkommer att det sociala stödet varierar beroende på var i organisationen det kommer ifrån dessutom förkommer höga krav och en saknad av kontroll i arbetet. Detta skapar en obalans mellan dessa tre krav, kontroll och stöd som resulterar att arbetsbelastningen blir för hög och en ohälsa riskerar att uppstå.

Organisationer inom den offentliga sektorn genomgår ständiga förändringar. Tidigare forskning visar att förändringar inom en organisation oftast möts av motstånd vilket senare kan resultera i konflikter. Konflikter som fortgår kan leda till både stora kostnader och minskad produktion. Denna uppsats undersöker mellanchefers hantering av konflikter som uppstår i samband med stora förändringar i organisationen. Genom kvalitativa intervjuer med sex stycken mellanchefer på ett kontor inom offentlig sektor samlades data in. Resultatet visade att identifiera motstånd och föra en dialog i ett tidigt stadie kan vara en nyckelfaktor för att hantera och motarbeta konflikter i samband med större förändringar. Resultatet visar också att det finns ett lärande i konflikthantering, dock är det svårt att identifiera i vilket skede detta lärande sker.

Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd

Fokus för den kvalitativa studien är att undersöka mellanchefers upplevelse inom vård och omsorg i en byråkratisk organisation med särskild fokus på krav, kontroll och stöd. Vi har intervjuat 8 enhetschefer som jobbar inom en byråkratisk organisation, respondenterna har svarat på frågor gällande vilka upplevelser de har kring deras arbetssituation. Våra intervjuer gjordes på ett semistrukturerat sätt. På grund av det stora avståndet mellan oss uppsatsförfattare har vi valt att utföra 4 intervjuerna var. Resultatet visar att samtliga respondenter känner att de har stora krav från samhället, medarbetarna och ledningen. De menar att kraven har ökat med tiden och fortsätter öka som ett resultat av samhällets utveckling. Utöver kraven känner de också att de har kontroll över sitt arbete mestadels av tiden, men att det ibland finns stressiga perioder där de upplever att dygnets alla timmar inte räcker till. Vi ställde frågan om de upplever att de får stöd i sitt arbete, vilket de upplevde. De får stöd i form av administrativt stöd eller i form av olika gruppchefer. Samtliga respondenter visade stor tacksamhet till det stöd som de får. Utöver kraven som förväntas av mellanchefer i arbetet har vi även valt att ta upp kraven som sätts på individens hantering av känslor, i uppsatsen har vi valt att kalla det emotionell aktivitet. Alla respondenter upplevde att de någon gång behöver gå in i roll för att kunna hantera en viss situation på jobbet. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att trots att mellanchefer har höga krav, har de även hög kontroll inom en byråkratisk organisation. Enligt Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell hamnar mellanchefer i kategorin för aktivt arbete, vilka löper stor risk för trötthet och utbrändhet., This qualitative study has focused on examining the middle managers' self-perceived situation in a bureaucratic organization, with a special focus on the experience of demands and control. We have interviewed 8 middle managers who have worked within a bureaucratic organization, where the respondents have answered eg number of questions regarding their self-perceived situation. Our interviews were conducted in a semi-structured manner. Due to the large distance between us writers, we have chosen to conduct the interviews on our own. The results show that all respondents feel that they have great demands from society, employees, management, etc. They believe that the demands have increased over time and that it continues to increase because we live in such a society. In addition to the requirements, they also feel that they have control over their work most of the time, but that sometimes there are stressful periods where they feel that all hours of the day are not enough. We were asking if they feel that they receive enough support in their work, which they experienced. They receive support in the form of administrative support or in the form of various group leaders. All respondents showed great gratitude for the support they receive. In addition to requirements that are expected of one in the work, we have also chosen to address the requirements that are placed on the individuals emotional activity. All respondents felt that at some point they need to enter into such a professional role in order to be able to handle a certain situation at work. In summary, we have come to the conclusion that despite high demands, you have high control as a middle manager in a bureaucratic organization. According to Karasek and Theorell (1990) requirements and control model, they fall into the category of active work, which runs the risk of being burnt out and fatigue.

Detaljstyrda branscher har länge präglats av hög personalomsättning och ett sätt att minska den är att ha motiverade anställda. Mellanchefen som har en viktig position i företaget har ett ansvar och kan påverka hur motiverad en anställd känner sig. Syftet med studien var därför att undersöka hur mellanchefen arbetar för att motivera sina anställda med de svårigheter som finns i en detaljstyrd verksamhet. I den här studien har fokus legat på snabbmatsbranschen och för att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer med fem restaurangchefer gjorts för att förstå hur de arbetar för att motivera deras anställda. Med hjälp av Herzbergs motivationsteori har vi kunnat tolka och förstå hur restaurangcheferna arbetar och konceptet McDonaldization har hjälpt oss att beskriva hur branschen fungerar. Resultatet visar att restaurangcheferna arbetar mycket med motivationsfaktorer men har ett begränsat handlingsutrymme bland hygienfaktorerna vilket också kan vara anledningen till att företaget fortfarande har hög personalomsättning. Vidare forskning kan göras på de anställda för att se vad de anser är viktiga faktorer för att trivas på arbetsplatsen, vidare forskning kan även göras på restaurangcheferna för att förstå varför de är motiverade att arbeta kvar inom en detaljstyrd verksamhet med begränsat handlingsutrymme.

I takt med att organisationer växer ökar behovet av chefer och därmed mellanchefer. Mellanchefsrollen har kommit att bli en viktig roll inom organisationer och innehar en unik position mellan överordnade och underordnade. Samtidigt kan rollen vara problematisk och det är svårt att enas om en förklaring om vad mellanchefen gör. Studien ämnar undersöka hur rollen som mellanchef uppfattas av olika aktörer inom en organisation. Vidare kompletterar studien tidigare forskning och bidrar med ökad förståelse för mellanchefens situation. Syftet med studien är att problematisera mellanchefsrollen och bidra med olika aktörers perspektiv för att belysa detta. Studien fokuserar på privat sektor då mycket av tidigare forskning om mellanchefsrollen främst undersökt offentlig sektor. Materialet analyseras med kvalitativ innehållsanalys och utgår från tio semistrukturerade intervjuer med mellanchefer och deras närmaste överordnade på ett stort svenskt revisions- och rådgivningsföretag. Mellanchefsrollen undersöks med nyinstitutionell teori och ny-normativ styrning för att förklara vad som motiverar mellanchefen och eventuella skillnader i uppfattning av rollen. Studien visar att uppfattningen av mellanchefsrollen skiljer sig åt mellan mellanchef och respektive överordnad, främst kopplat till fördelning av operativt och strategiskt arbete. Det finns samtidigt olika saker som motiverar mellanchefen i rollen: karriärutveckling, trivsel på företaget och en utvecklande ledarroll. Vidare visar studien att organisationens kontroll och styrning kan förklara varför aktörer inom samma organisation har skilda uppfattningar av mellanchefsrollen och varför mellanchefen motiveras i rollen., Growing organizations require more managers, including middle managers. The middle manager has become an important role in organizations with a unique position between superiors and subordinates. However, the role can be problematic and there is no universal understanding of what the middle manager actually does. The study aims to examine the understanding of middle managers from different perspectives in the organization. Furthermore, the study is a complement to previous research and increases the understanding of the middle manager role. The purpose of the study is to problematize the middle manager role by comparing different perspectives in the organization. The study focuses on the private sector since most of previous research studies the public sector. Five middle managers and five superiors are interviewed and qualitative content analysis is used to analyze the material. The theoretical perspectives used to explain different aspects of motivation and understandings of the role are neo-institutional theory and neo-normative control. The result of the study indicates no universal understanding of the role between middle managers and their superior, primarily concerning the division between operational and strategic work. Also, various factors motivate middle managers in the role. Moreover, the study shows that organizational control can explain why actors in one organization have different understandings of the role, and why middle managers find motivation.

Inom den offentliga ambulanssjukvården är mellanchefsrollen viktig för att garantera att ambulanssjukvårdare förser samhällsmedborgare med en jämlik och kvalitativ prehospital akutsjukvård. Mellanchefen befinner sig på den organisatoriska mellannivån vilket medför att rollen kan utsättas för, och behöva prioritera, flera förväntningar från underordnade och överordnade samtidigt. Vid en granskning av kvinnors och mäns arbetsvillkor framkommer dessutom att förväntningar som riktas mot rollen kan skiljas åt beroende på innehavarens kön vilket i sin tur kan belasta kvinnor och män på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka rollen som mellanchef inom den offentliga ambulanssjukvården och bidra med forskning kring hur kvinnliga respektive manliga mellanchefer upplever att det är att befinna sig på en position mellan underordnade och överordnade. Fokus ligger på upplevelser inom den offentliga ambulanssjukvården eftersom tidigare studier studerat förväntningar på kvinnliga och manliga chefer inom offentliga sjukvården men inte inom det avgränsade fältet prehospital akutsjukvård, vilket utgör ett unikt område som historiskt varit mansdominerat men utövas i en kvinnodominerad bransch. Materialet är insamlat genom tio semistrukturerade intervjuer med avdelningschefer vid flera av Sveriges universitetssjukhus. Intervjuformen innefattar att ställa frågor utifrån ett antal förutbestämda teman. Materialet analyseras genom en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Mellanchefsrollen studeras utifrån rollteorin, teorin om könsrollssocialisation samt en mellanchefsteori utvecklad av organisationsprofessorerna Susann Gjerde och Mats Alvesson. Studien visar att kvinnliga och manliga mellanchefer inom den offentliga ambulanssjukvården upplever liknande rollförväntningar men delvis framhåller olika förhållningssätt till dem vilket leder till mer upplevd otillräcklighet hos de kvinnliga mellancheferna. Det har också

Mellanchefens roll inom organisationer är komplex. Som mellanchef förväntas du vara den som ska kontrollera den operativa verksamheten, samtidigt som du blir kontrollerad av toppcheferna. Inom managementlitteraturen används begreppet empowerment för att beskriva en individs inflytande inom en organisation. Denna studie syftar till att undersöka mellanchefens empowerment i relation till toppchefen. För att besvara frågeställningen har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med fyra mellanchefer samt fem toppchefer inom en organisation för att utröna mellanchefens empowerment. Studien visar att mellancheferna innehar ett illusoriskt empowerment då de har en låg grad av strukturellt empowerment trots en hög grad av psykologiskt empowerment., The middle manager's role within organizations is complex. As a middle manager, you are expected to be the one to control the operational activities, at the same time as you are controlled by the top managers. In the management literature, the term empowerment is used to describe an individual's influence within an organization. This study aims to examine the middle manager's empowerment in relation to the top manager. To answer the question, we have used a qualitative approach. Interviews were conducted with four middle managers and five top managers within an organization to ascertain the middle manager's empowerment. The study showed that middle managers have an illusory empowerment as they have a low degree of structural empowerment despite a high degree of psychological empowerment.

I denna studie undersöker vi mellanchefens roll i mitten av organisationen. Rollen som mellanchef porträtteras i tidigare forskning som komplex då positionen är av både över- och underordnad karaktär, och innefattar därmed en dubbelriktad lojalitet. Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar mellanchefen att vilja axla denna komplexa roll, samt vad mellanchefer själva upplever är den största utmaningen. Slutligen har vi velat studera om det finns skillnader gällande förutsättningar att utöva rollen, beroende på om man är interneller externrekryterad till positionen. Utifrån studiens resultat har vi kunnat utläsa att våra informanter beskriver möjligheten att utöva personalvård som den viktigaste faktorn till varför de valt att bli mellanchefer. Vi har även kunnat konstatera att mellanchefers arbete handlar om konflikthantering, det vill säga att hantera konflikter i ett tidigt skede innan de övergår till att bli ohanterbara motstridigheter. Slutligen har vi identifierat vissa förutsättningar som skiljer intern- och externrekryterade mellanchefer åt när det kommer till deras förutsättningar att utöva sitt arbete. Den största skillnaden handlar om huruvida personen besitter ledarskapsegenskaper eller inte.

The middle manager as an occupation resides in the center of an organization's hierarchical structure and is therefore, due to the position's organizational circumstances, a representative of the organization in which he or she operates. The last two years have been marked by the ongoing covid-19 pandemic and have affected both individuals and organizations worldwide. The extent to which different organizations have been affected by the pandemic is an area that has not yet been explored to any great extent. This is the main subject of this study, and for this purpose middle managers serve as organizational representatives. The purpose of this study is to further explore how individuals in middle management positions have experienced their organizations regarding covid-19 and how this relates to experiences in other organizations. A semi-structured interview study has been conducted with a total of 5 middle managers participating. The theory used to analyze the interviews is organizational theory with focus on formal and informal organizational structure. According to the statements made by the middle managers who participated in the study, one of the main findings has been that there has been a greater need for social support in organizations that primarily work with human interactions, such as education and care, during the pandemic, than organizations that mainly work with production. Several explanations for this are proposed, such as differences in formal structure, funding and leadership. The findings of this study contributes to deepening the understanding of how different organizations have been affected by the pandemic and what motives have guided the middle managers in the light of the changes brought about by the pandemic.

Mellanchefens organisatoriska roll har transformerats sedan Burns först utforskade mellanchefsrollen och sedan slutet av 1900-talet har rollen förändrats och tilldelats fleråtaganden än tidigare. En studie från Previa belyser mellanchefsrollens ökade sjukskrivningar och vittnar om att positionen i mitten av organisationer har blivit en utsatt arbetsbefattning att disponera över i dagens moderna samhälle. Följande kvalitativa studie syftar till att utforska hur mellanchefsrollen upplevs av olika chefspositioner inom organisationer och belysa problematiken kring rollkonflikterna som uppstår på mellanchefspositioner ur ett nytt perspektiv. Studiens empiriska material utgår frånelva chefsintervjuer från tre matrisorganisationer. För att bearbeta studiens material har vi använt oss av en abduktiv metod där vi under studiens gång har arbetat genom hermeneutiken och pendlat mellan empiri och teori för att skapa förståelse. I studien försöker vi inte definiera mellanchefsrollen ur några exakta riktlinjer utan studien utforskar rollen i en föränderlig praktik. Vi har inte som avsikt med studien att presentera någon form av absolut sanning gällande mellanchefsrollen utan vi vill snarare förmedla olika poänger om mellanchefsrollens arbetssituation som förhoppningsvis leder till en djupare reflektion tills studiens läsare. I studien bearbetar vi fram mellanchefsrollens komplexitetgenom differentierade chefers kunskaper, perspektiv och berättelser om det vardagligaarbetet. Studiens resultat framhäver att mellanchefsrollen upplevs olika beroende på vilken chefsposition rollen upplevs av. Framförallt skiljer sig övre chefers perspektiv gentemot linjechefernas perspektiv på vad rollen finns till för i organisationer och vilka interna intressenter som mellanchefsrollen ska tillfredsställa., The organizational role of the middle manager has been transformed since Burns first explored the role of middle manager, since the end of the 20th century the role continues to change and increasingly more tasks than before have been added to its role. A study from Previa highlights the middle managers role's increased sick leave and indicates that the organization's mid-level position has become a vulnerable job role to command of, in today's modern society. The following qualitative study aims to explore how the role of middle manager is experienced by different managerial positions within organizations hierarchy and from a new perspective shed light on the problems surrounding the role conflicts that arise in middle manager positions. The empirical data is based on eleven conducted managerial semistructured interviews from three organizations. To process the study's material, we’ve applied an abductive method where we throughout the course of the study worked through hermeneutics and thus altered between empiricism and theory to produce an understanding. In this study we don’t aim to define the middle manager role from any exact guidelines, but the study explores the role in a changing practice. Furthermore, this study doesn’t intend to present any form of absolute truth regarding the middle manager role, but rather we want to convey different perspectives about the middle manager role's work situation. Hopefully this will subsequently lead to a deeper reflection for the readers. Through the differentiated managers' knowledge, perspectives and stories about everyday work we managed to understand and process the complexity of the middle manager role. In conclusion, the results concludes that the perception of the middle manager's role varies, depending on which managerial position is being addressed. Above all, there is a conspicuous difference between the senior executives’ perspectives and the line managers' perspectives on the middle managers function within t

I den här studien undersöks mellanchefsrollen i mitten av organisationen och hur mellanchefer själva upplever chefsrollen. Dessutom studeras mellanchefens relationer till andra chefer inom samma organisation. Syftet med den här studien är att undersöka hur mellanchefens relationer till andra chefer påverkar upplevelsen av mellanchefsrollen i svenska medelstora organisationer. Vidare ska det här bidra med en förståelse för om relationen chef-till-chef är väsentlig för hur problematisk chefsrollen upplevs vara i mitten av organisationen. I inledningen ges en bakgrund för ämnet och vad som tidigare har studerats av andra forskare inom ramarna för mellanchefens roll och relationer inom organisationer. Den teoretiska referensramen är sedan uppbyggd av teori som har ställts i förhållande till det empiriska resultatet. Referensramen består av forskning som behandlar rollteori, mellanchefens roll, relationer inom organisationer och teori om ledares relationer till medarbetare. Utifrån den teoretiska referensramen har ämnen och begrepp identifierats, vilka utgör en central del och en röd tråd genom studien. Det här på grund av att bidra med en empiri som noggrant har granskats, jämförts och analyserats. Studiens metod för att skapa en tydlig och transparent empiri var genom att använda 11 semistrukturerade intervjuer tillsammans med mellanchefer inom olika organisationer och branscher i Sverige. Valet av en kvalitativ studie innebär att det närmare gör det möjligt att studera upplevelser, förståelser och erfarenheter från mellanchefer, vilket kan bidra till att besvara vårt syfte och frågeställning. Dessutom utgår studien från en abduktiv ansats Utifrån studiens resultat kan vi observera att mellanchefer upplever sin chefsroll som en frihet inom organisationens ramar. Det upplevs inte oförenliga krav på så vis att de påverkar mellanchefen så negativt att de inte förmå arbeta i chefsrollen. Dessutom finner vi i resultatet att det uppstår jobbiga perioder, men inget som mella, This study examines the middle manager role in the middle of the organization and how middle managers themselves experience the manager role. In addition, the middle manager's relationships with other managers within the same organization are studied. The purpose of this study is to investigate how middle managers relationships with other managers can affect how the role is experienced in Swedish medium-sized organizations. Furthermore, this should contribute with an understanding of whether the manager-to-manager relationship is essential for how problematic the managerial role is perceived to be in the middle of the organization. The introduction provides a background for the subject and what has previously been studied by other researchers within the framework of the middle manager's role and relationships within organizations. The theoretical frame of reference is then built up by theory that has been set in relation to the empirical result. It consists of research that deals with role theory, the role of the middle manager, relationships within organizations and theory of leaders' relationships with employees. Based on the theory,, topics and concepts have been identified, which form a central part and a common thread throughout the study. This is done to contribute to the empirical report which is carefully reviewed, compared and analyzed. The study's method, which aims to create clear and transparent empirical data, was done by using 11 semi-structured interviews held with middle managers in various organizations and industries in Sweden. The choice of a qualitative study means that it makes it possible to study experiences, understandings and experiences from middle managers in more detail, which can help to answer the study's purpose. In addition, the study is based on an abductive approach. Based on the results of the study, we can observe that middle managers experience their managerial role as a freedom within the organization's framework. There are no

TITEL: Den offentliga sektorns förändringsagent - En kvalitativ flerfallsstudie av hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation FÖRFATTARE: Ebba Jonsson och Jennifer Lindén HANDLEDARE: Janet Johansson BAKGRUND: Samhället genomgår en digital transformation. Människor har i allt högre grad digitaliserat sina vardagliga liv och ställer krav på att den offentliga sektorn följer med i utvecklingen. Den digitala transformationen kräver teknisk kompetens men studier visar att ledarskapet är avgörande för en lyckad digital transformation. Mellanchefen som befinner sig mellan den strategiska ledningen och den operativa verksamheten har en viktig roll i förändringsarbetet vid den digitala transformationen. Den digitala transformationen innebär stora förändringar varför denna blir intressant att undersöka i kontexten av offentlig sektor, som enligt litteraturen är stabil och trögrörlig. SYFTE & FORSKNINGSFRÅGOR: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation. - Utifrån Kotters modell, hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att skapa en grund för och vidare implementera förändring? - Hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att bemöta hindrande faktorer, liksom motstånd från medarbetarna, vid förändringsledning? SLUTSATS & KUNSKAPSBIDRAG: Studien bidrar till litteraturen kring ledarskap och förändringsledning vid digital transformation genom att rikta fokus på mellanchefen inom offentlig sektor. Studien visar att mellanchefsrollen är mångsidig och komplex. Med hjälp av en organisationsstruktur som uppmuntrar till förändring och ett tydligt uppdrag kan mellanchefen hantera och balansera ett tryck från både externa och interna intressenter. Mellanchefens strukturella närhet till den operativa styrkan men även den strategiska ledningen leder till att den digitala transfor, TITLE: The Change Agent within the Public Sector - A qualitative multiple case study of how the middle manager in the public sector conducts change management in digital transformation AUTHORS: Ebba Jonsson and Jennifer Lindén SUPERVISOR: Janet Johansson BACKGROUND: The society is going through a digital transformation. Citizens are increasingly digitalizing their everyday life and they require that the public sector is following the technological development. The digital transformation requires technical competencies, but studies show that leadership is crucial for a successful digital transformation. The middle manager situated between the strategic management and the operational level will have an important role in the change process. The digital transformation comes with major and rapid organizational changes. An interest awakens to examine the digital transformation in the context of the public sector, which according to previous literature is stable and inert. AIM & RESEARCH QUESTIONS: The aim of this study is to create deeper understanding of how the middle manager within the public sector conducts change management within digital transformation. - Based on Kotter’s model, how do the middle managers within the public sector create a solid ground for implementing a change? - How do the middle managers within the public sector handle hindering factors, such as resistance to change from the employees, when leading a change? CONCLUSION & CONTRIBUTION: The study contributes to the literature on leadership and change management in digital transformation by focusing on the middle manager in the public sector. The study shows that the middle manager role is complex and versatile. Having an organizational structure that encourages change together with a clear mission, the middle manager can handle and balance pressure and interests from both external and internal stakeholders. The middle manager's structural proximity to both the operational forces and the str

Att bygga upp en större Försvarsmakt omfattar både utveckling och återetablering av förband. Detta medför påtagliga utmaningar utifrån rådande personalläge. Tillgänglighet på yrkesofficerare, i tillräcklig numerär och med relevant kompetens, kommer vara avgörande för tillväxttakten. Därtill har återinförandet av värnplikt, implementering av ett trebefälssystem och akademisering av officersutbildningen förändrat förutsättningarna för officersprofessionen. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalförsörjning i praktiken påverkar förbanden och dess chefer. Vi ville studera vilka faktorer som haft störst inverkan på officersprofessionen inom ramen för tillväxten vid våra hemförband. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på Göta Ingenjörregemente (Ing 2) och Södra skånska regementet (P 7) för att förstå hur de hanterar tillväxten och de spänningar som den medför eller synliggör. Under intervjuerna framkom att lösningen på tillväxtens utmaningar inte enbart handlar om personell uppfyllnad. Brister i grundläggande kunskaper och färdigheter, samt en accelererande vakanssituation, gör att det gradvis sker en kompetensurholkning. Studien synliggör behovet av att systematisera kompetensförsörjningen i en långsiktig personalplanering på förbanden. Av studien framgår också att mentor- och handledarskap, för unga officerare, är central för att kunna hantera behoven som tillväxten medför och för att utveckla officersprofessionen. Det framkommer även i uppsatsen att många beslut kopplat till verksamhetsstyrningar och åtgärder inom tillväxten hanteras genom stuprörsledning. Detta leder till brister i framförhållning på förbanden och är en källa till frustration på flera ledningsnivåer. Studiens övergripande insikt är att tillväxten, i olika grad och omfattning, påverkar personalförsörjningen och officersprofessionen. Vid de undersökta förbanden visar det sig att personalförsörjning inte är dimensionerad för att hantera en ökad mängd uppg

The purpose with this study is to identify wich stressors construction managers experience and also how they cope with them. The purpose was answered with the questions: What stressors do construction managers experience in the construction industry? What copingstrategies do they use to cope with the stressors? The study is qualitative and eight semi structural interviews was implemented. The study shows that construction managers experience lack of information, time pressure and unpredictable changes as the primary stressors. The managers used physical training, social support among family and colleagues, changing the situation and changing the feelings as primary coping strategies., Syftet med undersökningen är att identifiera vilka stressfaktorer som arbetsledare i byggbranschen upplever samt vilka copingstrategier arbetsledarna använder för att hantera dem. Två frågeställningar besvaras för att uppnå syftet: vilka stressfaktorer upplever mellanchefer i byggbranschen? Vilka copingstrategier används för att hantera stressfaktorerna? Studien är kvalitativ med åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetsledarna upplever informationsbrist, tidspress och förändringar/förseningar som stressfaktorer. Copingstrategierna som arbetsledarna använder är träning, socialt stöd, förändring av situationen och förändring av tankar.

Byggsektorn står för en stor del av landets bruttonationalprodukt dock finns det indikationer som påvisar att denna sektor lider av effektivitetsproblem i form av höga byggkostnader och bristande innovation och nytänkande. Till följd av stigande byggkostnader och en stagnerande produktivitetsutvecklingen i branschen finns det ett behov av ett effektivare byggande. Det innebär att produktionsprocessen behöver kunna fortgå utan friktion och för att möjliggöra detta krävs det att det sker en optimering samt förkortning av ledtiderna i samtliga led av produktionskedjan. För att utveckla arbetsmetoder och arbetstänk som gör detta genomförbart krävs det att företaget skapar förutsättningar som leder till att en sådan förändring kan uppfyllas. Genom förändringsledning kan företaget på ett strukturerat sätt leda och styra medarbetarna i en viss riktning för att nå det önskvärda läget. Syftet med detta examensarbete är att studera och analysera mellanchefens roll vid en tilltänkt förändring inom byggproduktion. Målsättningen är att kasta ljus över de incitament och verktyg som behövs för att driva mellanchefer vid ett förändringsarbete samt de redskap och medel de behöver för att kunna skapa motivation och engagemang hos sina medarbetare. Studien kommer att avgränsas till att endast studera mellanchefernas roll vid en planerad förändring. Arbetet har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie med empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med individer hos ett byggfallföretag. Resultatet påvisade ett flertal faktorer som bedöms påverka mellanchefens roll vid en planerad förändring i byggbranschen såsom företagets kultur, ledarskapsförmågan, kommunikation- och informationshanteringen samt förståelsen för förändringen. För att mellancheferna ska kunna driva ett framgångsrikt förändringsarbete krävs det att företaget aktivt arbetar med att utveckla de tidigare nämnda faktorerna för att mellancheferna ska besitta rätt kunskap och kompetens., The construction sector accounts for a large part of the country's gross domestic product, but there are indications that this sector suffers from efficiency problems in terms of high construction costs and a lack of innovation and new thinking. Due to rising construction costs and a stagnant productivity development in the industry, there is a need for more efficient construction. This means that the production process needs to be able to continue without friction and to make this possible, it is necessary that there is an optimization and shortening of the lead times in all stages of the production chain. In order to develop working methods and work ideas that make this feasible, it is required that the company creates the conditions that lead to such a change being fulfilled. Through change management, the company can in a structured way lead and steer employees in a certain direction to reach the desired situation. The purpose of this degree project is to study and analyze the role of the middle manager in the event of an intended change in construction production. The goal is to shed light on the incentives and tools needed to drive middle managers in a change as well as the tools and means they need to be able to create motivation and commitment among their employees. The study will be limited to studying the role of middle managers in the event of a planned change. The work has been carried out in terms of a qualitative case study with empirical material that has been collected through semi-structured interviews with individuals at a construction case company. The results showed a number of factors that are judged to influence the middle manager's role in a planned change in the construction industry, such as the company's culture, leadership skills, communication and information management and the understanding of the change. In order for the middle managers to be able to drive successful change, it is required that the company actively works to develop the

Mellanchefsrollen är en viktig roll ju mer en organisation växer, vilket i sin tur bidrar till att fler chefer behövs, och däribland mellanchefer. Mellanchefen befinner sig mittemellan överordnade och underordnade och det gör att mellanchefen kan uppleva sig klämd mellan olika krav. Syftet med uppsatsen är att undersöka mellanchefsrollen inom privata sektorn och hur den befinner sig mittemellan överordnade och underordnade. Studien fokuserar på den privata sektorn eftersom större delen av den tidigare forskningen har studerat den offentliga sektorn och det uppmärksammas att det finnas skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. En fenomenologisk ansats i kombination med kvalitativ innehållsanalys används och grundar sig i semistrukturerade intervjuer med nio mellanchefer från olika branscher. Mellanchefsrollen undersöks genom att använda Agentteorin, Rollteorin samt Gjerde och Alvessons tre rollidentiteter för att förstå potentiella motstridiga krav mellanchefen upplever, rollkonflikter samt hur mellanchefen förhåller sig till överordnade och underordnade. Studien visar att flera informanter har erfarenhet av motstridiga krav men att de beskriver och hanterar dem på olika sätt beroende på arbetslivserfarenhet och relationer till de överordnade och underordnade. Vidare visar studien att rollkonflikter kan uppstå i mellanchefsrollen när förväntningar från en själv, överordnade och underordnade krockar. Studien visar även att mellanchefen förhåller sig på olika sätt till överordnade och underordnade genom att inta olika roller, och därmed hantera de motstridiga krav som uppstår., The middle manager is an important role in growing organizations. As a result, more managers are needed in the organization, including the middle manager. The middle manager exists between top managers above and subordinates below, which might make them feel like they are wedged between different demands. The purpose of the study is to examine the role of the middle manager in the private sector and how it exists between top managers above and subordinates below. The study focuses on the private sector since most of the previous research has studied the public sector and it is noted that there are differences between the sectors. Furthermore, the study uses a phenomenological approach in combination with qualitative content analysis. Nine middle managers are interviewed. The theoretical perspectives used to examine the middle manager role are the Agency-Principal theory, Role theory and, Gjerde and Alvesson's three role identities. The theories are used to understand potential conflicting demands, conflicts in the role, and how the middle manager relates to top managers above and subordinates below. The result indicates that several informants experience conflicting demands and handle them in different ways, depending on the length of their work experience and relationships to top managers above and subordinates below. Furthermore, the study indicates that conflicts in the role can arise when the middle manager experiences conflicting expectations from themselves, from managers above and subordinates below. The study indicates that middle managers can relate differently to managers above and subordinates below by taking on different roles, thereby managing the conflicting demands.

Communication is becoming increasingly important in leadership and greater demands are placed on communication between manager and employees. The requirement for the manager is to create an understanding of commitment to goals, values and views. It also requires the manager to have the ability to create dialogue and participation. The purpose of this thesis is to investigate whether and in what way middle managers communicate internally in a strategic way, i.e. links its internal communication to the organization's overall goals. This study shows through qualitative interviews what challenges and opportunities four middle managers experience with their internal communication. The study also shows which factors are important for how managers communicate goals and strategy. The middle managers experience difficulties in creating dialogue about goals and strategy. Rather, it seems to be more about broadcasting information concerning decisions already made. The results also show that significant factors for how managers communicate goals and strategy with their employees depends on the type of organizational structure they are in. The factors that seem to influence are whether the middle managers receive the strategic decisions from the management team or whether they are involved in formulating strategic decisions themselves.

Tidigare studier visar att rollen som mellanchef är komplex. Vi vill med vår uppsats undersöka komplexiteten och komplettera med kunskap utifrån vår empiri och Goffmans dramaturgiska rollteori samt de fyra stegen i en rollförändring som Ebaugh talar om. Vårt fokus ligger endast på chefsroller vilket innebär att vi valt att inte lägga fokus på könsperspektivet utan endast förhålla oss till rollen som chef. Syftet med vår undersökning var att få en större förståelse för mellanchefens roll inom ett lärosäte. Vi vill med den här studien bidra till ökad kunskap och förståelse om processen att gå från medarbetare till chef, samt identifiera eventuella problem/svårigheter som upplevs under processen. Vi har valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt i vår undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har vi intervjuat åtta mellanchefer på ett lärosäte. I vår intervjuguide valde vi att utgå från fem olika teman som följer med i vår analys och som vi sedan kopplar samman med teori. Vi har under arbetet skapat oss förståelse för hur processen kan se ut stegvis från att ha varit medarbetare till att träda in i rollen som mellanchef på ett lärosäte. Det började med att man som medarbetare tog på sig ett större ledarskapsansvar, som då ledde till att man slutligen fick rollen som mellanchef. Det svåraste i processen har varit när man väl tagit sig an den rollen, har man då stött på en del problem. Vår empiriska undersökning om att mellanchefens roll är komplex stämmer väl överens med tidigare forskning och teori. Utifrån vår empiri har vi fått det bekräftat att mellanchefen ofta hamnar i kläm och en rollkonflikt kan uppstå då det ställs krav både uppifrån och nerifrån.

Titel: Att vara spindeln i ett när av restriktioner. En studie om mellanchefers förändrade psykosociala arbetsmiljö under Covid-19 Nivå och kurs: Kandidatuppsats vid Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg, KSMK65 Service Management: Examensarbete för kandidatexamen, VT 2021, 15 HP. Författare: Emma Olsson och Gustaf Wendel Handledare: Malin Andersson Bakgrund och problemdiskussion: Covid-19 är en kris som medfört drastiska förändringar både i stort och smått, såväl privat som i arbetslivet. Redan innan pandemins utbrott i Sverige har det funnits en negativ trend bland chefers välmående. Förändrad psykosocial arbetsmiljö till följd av Covid-19 tycks ha förvärrat denna trend, inte minst för mellanchefer som befinner sig mellan förändrade krav från både över- och underordnade. Inom tidigare forskning har vi identifierat en brist på kvalitativa studier som undersöker vad mellanchefer i organisationer som inte är direkt kopplade till hantering av pandemin behöver för att kunna uppleva välmående i sin chefsroll under en kris. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mellanchefer uppfattar att de har påverkats av förändringar i chefsrollen till följd av den rådande pandemin. Vidare vill studien undersöka mellanchefernas uppfattning av omgivningens roll i att göra det möjligt att utöva ett hållbart chefskap i kristider. Frågeställningar: - Hur uppfattar mellanchefer sin psykosociala arbetsmiljö i sin chefsroll till följd av Covid-19? - Hur kan organisationer stötta mellanchefers välmående ur ett arbetsmiljöperspektiv under en pandemi? Metod och genomförande: Kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Teori: Psykosocial arbetsmiljö, krav, kontroll och stöd, känsla av sammanhang. Slutsatser: Studien visar att många mellanchefer upplever utökat ansvar och ökade förväntningar till följd av Covid-19. De förändrade kraven i den psykosociala arbetsmiljön var främst påfrestande i början då många chefer upplevde mins

Syftet med undersökningen var att undersöka upplevelsen av psykologiska kontrakt hos mellanchefer, samt om det fanns en koppling i hur de upplevde sitt eget ledarskap i förhållande till synen på psykologiska kontrakt. En kvalitativ studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer från två olika branscher för att skapa en bild av deras syn på psykologiska kontrakt och upplevelsen av sitt ledarskap. Data analyserades genom tematisk analys, där fem huvudteman framkom. Resultatet visade att mellancheferna tyckte att transparens i ledarskapet var viktigt för att skapa tillit till medarbetarna. Resultatet visade att det bör finnas krav som möter förutsättningar. Ett coachande ledarskap med ett prestigelöst förhållningssätt är till fördel för att få med sig personalen. Engagemang var genomgående där mellancheferna menade att det skapar förtroende och tillit genom att visa lyhördhet och handlingskraft. Studien visade att det fanns en koppling mellan hur mellanchefer leder medarbetare och deras syn på psykologiska kontrakt., The purpose of the study was to examine the experience of psychological contracts with middle managers, and whether there is a link in how they experience their leadership in relation to their view on psychological contracts. A qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews with middle managers from two different branches to create a picture of their views on psychological contracts and experiences of their leadership. Data was analyzed through an thematic analysis, where five main themes emerged. The result showed that the middle managers thought that transparency in the leadership is important for creating trust in the employees. The result showed that requirement should encounter prerequisites. Coaching leadership with prestigeless approach is a benefit to bring along employees. Involvement by showing responsiveness and decisiveness for employees create confidence and trust. The study showed that there was a link between middle managers leadership and their views on psychological contracts.

Bakgrund och problem: Miljömässig hållbarhet är ett ytterst omtalat ämne idag. Intressenter ställer krav på att företag ska ta ett större miljömässigt hållbarhetsansvar. Kraven driver företag till förändring vilket bidrar till att företag integrerar miljömässig hållbarhetsstyrning i verksamheten. Mellanchefer har en beslutsfattande position där de både styr och blir styrda. När förändring i styrningen sker behöver således mellanchefen själv genomgå en förändring, men också förändra styrningen ner till sina anställda. Hur mellanchefen tolkar och förstår syftet med den förändrade styrningen kommer således påverka förändringens utfall. Tolkningen är individuell, vilket innebär att mellanchefer inte bör ses som en homogen grupp utan bör ses som en egna individer med individuella attityder. Mellanchefens attityd kan influera agerandet. Dessutom har mellanchefer förmågan att påverka företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning. Därmed bekräftas vikten av att skapa förståelse för varför mellanchefer väljer att agera miljömässigt hållbart. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning samverkar med mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart. Vidare syftar studien till att beskriva hur ett företags miljömässiga hållbarhetsstyrning kan influera en mellanchef till att arbeta miljömässigt hållbart. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk kvalitativ kunskapssyn och har inslag av både en deduktiv och induktiv ansats. Empiriskt material har samlats in med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter inom två olika företag. Slutsats: En mellanchef på hög nivå har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart gentemot företagets intressenter. Betydelsefulla intressenter influerar mellanchefens avsikt. Avsikten influeras negativt av begränsad delaktighet. Mellanchefer med en positiv attityd till miljömässig hållbarhet har starkare a

Mellanchefer har en komplex roll, där de befinner sig i en gränsposition mellan anställda och ledning. Deras unika position gör att de har stor insikt i olika delar av organisationen, inom såväl det strategiska som det operativa arbetet. Många gånger berörs mellanchefer av beslutsimplementeringar, där deras roll kan beskrivas som strategiska förkämpar. De förväntas styra gruppen åt ett gemensamt mål samtidigt som krav kommer både uppifrån och nerifrån i organisationer, vilket leder till orättvisa förväntningar som är svåra att möta. Det finns begränsade studier inom företagsekonomin vad gäller mellanchefers roll i beslutsimplementering, samt hur mellanchefer själva upplever sin roll. Syftet med denna studie är att förstå mellanchefers upplevda roll i beslutsimplementering inom industriella organisationer. Denna kvalitativa studie antar ett hermeneutiskt förhållningssätt och genomförs induktivt med hjälp av kvalitativa och kvantitativa data. Semistrukturerade intervjuer samt enkäter utgör grunden för insamlingen av data. Den insamlade data analyseras med hjälp av IPA-metoden och leder till sju identifierade teman och tre identifierade kluster. Kluster 1) Chefsrollen med teman kommunikation, tillit & förtroende samt ledarskap. Kluster 2) Krav & Utmaningar med teman krav, ansvar och förväntningar samt utmaningar. Kluster 3) Delaktighet med teman operativ samt strategisk delaktighet. Dessa kluster och teman utgör grunden för studiens resultat och skapar förståelse för hur mellanchefer upplever sin roll i beslutsimplementering., Middle managers have a complex role in their position between employees and management. Their unique position means that they have great insight into different parts of the organization in both the strategic and the operational work. Middle managers are often affected and involved in the implementation of decisions, where their role can be described as strategic advocates. They are expected to lead the group towards a common goal while at the same time, handle the demands from above and below in the organization, leading to unfair expectations that are difficult to meet. There are limited studies within the field of business regarding the role of middle managers in decision making, and how middle managers themselves perceive their role. The purpose of this study is to understand the perceived role of middle managers in decision implementation within industrial organizations. This qualitative study assumes a hermeneutic approach and is conducted inductively with the help of qualitative and quantitative data. Semi-structured interviews and surveys are used to collect data. The collected data is analyzed using the IPA method and leads to three identified clusters and seven identified themes. The collected data is analyzed using the IPA method and leads to seven identified themes and three identified clusters. Cluster 1) The managerial role with the themes of communication, trust, and leadership. Cluster 2) Requirements & Challenges with the themes of requirements, responsibilities, and expectations as well as challenges. Cluster 3) Participation with the themes of operational participation and strategic participation. These clusters and themes form the basis for the study's results and create an understanding of how middle managers perceive their role in decision implementation.

I denna studie undersöker vi hur det är att vara mellanchef i en kommunal organisation. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex stycken mellanchefer inom äldre- och LSS omsorg. Syftet med studien har varit att undersöka hur det är att vara mellanchef i en kommunal verksamhet, samt ge läsaren och oss själva en inblick i vilka svårigheter som ställs på mellanchefer. Som grund för vår studie har vi tittat på tidigare forskning kring ämnet samt applicerat teorier om organisation och ledarskap. Resultatet visar att rollen som mellanchef är väldigt komplex. Den kommunalt anställda mellanchefen har väldigt mycket ansvar med höga krav från flera håll. Som mellanchef har man krav uppifrån från politiker och chefer, men man har även förväntningar som kommer från medarbetarna underifrån. Förutom att kunna förhålla sig till en fast budget är det fundamentalt för en mellanchef att kunna kommunicera med människor och se till att alla är medvetna om vilken riktning organisationen tar. Det centrala begreppet för vad som gör en bra mellanchef är ödmjukhet. Detta innebär att kunna vara ödmjuk inför uppgiften samt för alla de människor man har runt om sig. Att vara mellanchef handlar om att kunna balansera alla de ansvarsområden man har samtidigt som man är en god medmänniska.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera mellanchefers roll inom politiskt styrda organisationer. Med utgångspunkt i krav, resurs, stöd och arbetsrelaterad stress gav vi oss ut för att svara på följande frågeställningar: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin roll i den politiskt styrda organisationen utifrån de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande? Hur upplever deltagarna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, resurs och finner de stöd i verksamheten? Hur anser intervjupersonerna att den politiska styrningen påverkar deras roll? För att besvara dessa frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer verksamma inom politiskt styrda organisationer. Tidigare forskning om mellanchefer framställer en ansträngd situation som präglas av hög arbetsbelastning och begränsat handlingsutrymme. Intresset för att studera mellanchefer väcktes genom denna framställningen av rollen. Det teoretiska ramverket för forskningsstudien innefattar JD-R modellen och två teoretiska begrepp vilka är Politisk styrning och Systemteoretisk hantering av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att mellanchefsrollen är en komplex roll som inte alltid är lätt att verka i. Den organisatoriska strukturen, med bland annat långa beslutsvägar, leder till att tidsbrist kan uppstå. Resultatet visar även att deltagande mellanchefer upplever bristande stöd från ledning. Därtill kan vi även se att mellancheferna upplever kraven som rimliga, med förutsättning att de är välformulerade och tydligt beskrivna., The purpose of the study is to describe and problematize middle managers roles within politically controlled organizations. Based on the concepts of politically controlled organizations, according to demands, resources, support and job related stress, we arranged interviews to receive answers on the following questions: How does the interviewed middle manager experience their role within the politically controlled organizations, according to the demands they have on them and the resources they have at theirs disposal? How does the participator view their psychosocial work environment, according to the demands and resources? Can they find support within the organization? How does the person being interviewed consider the impact of their profession? We interviewed eight middle managers to answer our questions above. Previous research about middle managers describe the role as based on high workload with limited latitude. The interest of researching the subject concerning middle managers came through this description of the role. The theoretical models that are in use to settle the study is the JD-R model and two theoretical concepts; political control and system theoretical handling of work- related stress. The result of this study present that the role of middle managers is complex, and is certainly not always easy to act upon. The structure within the organization leads to time restrictions, and the path to decision making is far. It even shows that the contested middle managers experience insufficient support from the management. Therefore, what we can see as well, is that the middle managers believe that the demands are fair, through the presumption that they are described clearly.

Syftet med denna uppsats är att skapa en större förståelse för vad som händer inom människan vid rollskiftet då denne går från att vara medarbetare till att bli chef. Uppsatsen kommer även att belysa den inre processen som sker när en medarbetare blir chef över tidigare kollegor. Tidigare forskning visar att identitetsbegreppet såväl som olika relationsperspektiv är centralt för ämnet och för att kunna undersöka detta har följande problemställningar formulerats: • Hur upplever människan processen att bli chef för första gången? • Hur upplever människan processen att gå från att vara medarbetare till att vara chef över tidigare kollegor? För att besvara ovanstående problemställningar genomfördes åtta intervjuer med mellanchefer, där intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Under uppsatsarbetet fick cheferna möjlighet att reflektera över rollskiftet utifrån både ett identitets- och ett relationsperspektiv. Det framkom en viss ambivalens kopplat till motstridigheten att inte vilja förändras, men att samtidigt vara medveten om att det krävs förändringar. Dels att förändras som person, men också att relationerna behövde bli annorlunda när de blev chefer över sina tidigare kollegor. Denna ambivalens diskuterades dels utifrån känslan av grupptillhörighet, samt att gå från att vara en detaljorienterad specialist till att arbeta utifrån ett bredare perspektiv och ge andra möjligheten till att bli experter.

Sammanfattning Denna studie belyser det upplevda sambandet mellan socialt kapital och chefers hälsa inom svensk offentlig sektor. Studiens frågeställningar är ”Hur ser relationen mellan sociala resurser och friskfaktorer ut för chefer inom svensk offentlig sektor?”, ”Vilken roll har socialt kapital för chefernas självupplevda hälsa?”. Den teoretiska referensramen består av Pierre Bourdieus resonemang kring socialt kapital (1986) och Robert D. Putnams resonemang att socialt kapital påverkar individens omgivning (2006). Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att utbildning och yrkeserfarenhet ökar chefernas tillgång till socialt kapital. Utbildning och yrkeserfarenhet ger individuella fördelar genom att öka chefers tillgång till socialt kapital. Chefer använder sig av sociala nätverk på arbetsplatsen för att skapa ett effektivare arbetsflöde. Chefer utpekar att stödresurser i form av kompetensutveckling, chefsgrupper, HR- och ekonomistöd understödjer ett hållbart ledarskap. Tillit och förtroende för närmaste chef och kollegor anges som en av de viktigaste förutsättningar för att kunna utöva chefsuppdraget. Stödresurser och ledarskap har betydelse för chefers självupplevda hälsa. Chefer med större socialt kapital och organisatoriska stödresurser har i högre utsträckning förmåga att sätta gränser, inte ta med sig arbetet hem och tydliggöra för andra när man är tillgänglig. Stödresurser och organisatoriska förutsättningar motiverar chefer att ta hand om och vårda sin hälsa genom träning, avkoppling eller andra fritidsaktiviteter. Tillgången till socialt kapital ökar chefernas medvetenhet om betydelsen av att vårda hälsan. Slutsatsen är att socialt kapital har stor betydelse för chefers självupplevda hälsa. Nyckelord: Chef, Mellanchef, Offentlig sektor, Socialt kapital, Friskfaktorer, Hälsa, This study highlights the perceived relationship between social capital and the affects on public sector managers health. The study's questions are "What is the relationship between social resources and health factors for managers in Swedish public sector?”, "What role does social capital play in relation to managers' health?". The theoretical frame of reference consists of Pierre Bourdieu's reasoning about social capital (1986) and Robert Putnam’s reasoning that social capital affects the individual's environment (2006). The study is based on a qualitative method where the empiricism has been gathered in semi-structured interviews. The result shows that education and work experience increase managers access to social capital. Education and professional experience provide individual benefits by increasing access to social capital. Managers use social networks at workplaces to create a better workflow. The managers point out that support resources in the form of skills development, management groups, human resource management and financial support sustainable leadership. Trust and confidence in the nearest manager and colleagues are stated as one of the most important prerequisites for managing management tasks. Support resources and leadership affect managers self-perceived health. Managers with greater social capital and organizational support resources to a greater extent have the ability to set boundaries, not take work-related stress home and make it clear to others when fortified. Support resources and organizational conditions motivate managers to take care of and nurture their health through exercise, relaxation or other leisure activities. Access to social capital increases manager's awareness of the importance of health care. The conclusion is that social capital is of great importance for the managers' self-perceived health. Keywords: Manager, Middle manager, Public sector, Social capital, Health factors, Health

Forskningsfråga: Vilka problem försvårar möjligheten att införa en kortare arbetsvecka? Syfte: Syftet med studien är att identifiera problem som mellanchefer förutsätter försvårar möjligheten att införa kortare arbetsvecka Metod: Studien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Det empiriska materialet består av sju stycken interjuver med mellanchefer i olika organisationer. Slutsatser: De kategorier vi har identifierat ligga till grund för problem är gemenskap och tillhörighet, normer,legitimitet, styrning, produktivitet och teknologi, kostnader samt hälsoaspekter. De vi har funnit är de alla hör samman och påverkar varandra och skapar ett problem för införandet av förkortad arbetsvecka. Mellanchefens komplexa situation är också en faktor för att det upplevs som problematiskt att införa förkortad arbetsvecka., Research question: What problems limit the possibility to implement shorter working weeks? Purpose: The purpose with the study is to identify problems that the head of the department presume limit the possibility to implement a shorter working week. Method: The study is conducted on the basis of a qualitative research method with an inductive approach. The empirical content consisted of seven different interviews with the head of the department of their organization. Conclusions: Problems have been found to occur within the different categories community and belonging, standards, legitimacy, management, productivity and technology, costs and health aspects. We have found out that all of these affect each other and create problems when it comes to implementation of shorter working weeks. The head of department have shown to be a complex role to handle and has also been perceived as a contributing factor to why an implementation of shorter working weeks is so problematic.