Det mänskliga och det organisatoriska: Human Resources - en tudelad roll

HR-yrket är i ständig förändring och upplever i dagsläget ett stort intresse från organisationer runt om i landet för deras många kompetensområden. Med detta i åtanke är det av vikt att HR-funktionen bemöts på rätt sätt och har de verktyg som behövs för att kunna prestera. Denna studie ämnar därför att besvara två frågor: vilka krav och förväntningar existerar på HR-praktiker från olika sidor av organisationerna de är verksamma inom, huvudsakligen här medarbetare och chefer, samt hur upplevs dessa och i vilken utsträckning kan detta påverka deras arbete. För detta ändamål har semistrukturerade intervjuer med 9 HR-praktiker genomförts, som därefter tolkats utifrån ett primärt hermeneutiskt synsätt. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i bland annat Arlie Hochschilds begrepp emotionellt lönearbete, samt Erving Goffmans begrepp frontstage/backstage. Ytterligare används en utveckling av Goffmans begrepp intrycksstyrning inom en organisatorisk kontext och self-determination theory, det vill säga en teori kring grundläggande psykologiska behov som applicerats för hur individer ska kunna prestera inom en organisatorisk kontext. Resultatet av studien är att HR-rollen är tudelad; detta som ett resultat av att i arbetet dagligen behöva möta olika roller som har en skild bild kring vad HR gör, samt vad de är där för att göra. Detta skapar en osäkerhet inte bara kring rollen, utan även vad HR-praktikern förväntas utföra i praktiken. Något som även bidrar till detta är arbetsuppgifter med skiftande fokus på både det mänskliga och det organisatoriska inom verksamheten. Detta, i kombination med en kontinuerlig jakt på status och legitimitet som agerar som ett rekvisit för det primära chefsstöd man förväntas agera som inom organisationen, kan leda till att skapa en stressfull och i längden ohållbar situation för många.
Denna uppsats behandlar frågan om hur personer inom det alltmer populära yrket Human Resources (Förkortat HR) upplever sin arbetssituation och hur det konkret kan påverka deras arbete. Denna yrkesroll är främst tänkt att vara ett stöd åt chefer i deras dagliga arbete och ansvarar bland annat arbetsuppgifter såsom rekryteringar, arbetsmiljöfrågor, kompetensutveckling och organisationsförändringar. HR kan därmed på ett sätt ses som en organisations ryggrad. Trots att det är chefer som ska få den huvudsakliga hjälpen av HR, involverar även arbetet att kunna stödja medarbetare. Anledningen till att ett fokus för denna uppsats läggs på HR-yrket, är på grund av att det blir allt vanligare för organisationer runt om i landet att inkludera en HR-funktion som del av arbetsplatsen. Här kan det dock uppkomma problem relaterat till att integrera och ta vara på den kompetens som här finns. För att HR ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt, och vara en hjälp till både chefer och medarbetare, behövs en utökad förståelse för vad de behöver för att kunna prestera och vad som kan påverka arbetet negativt. För att svara på studiens forskningsfrågor hölls 9 individuella intervjuer med personer som arbetar inom HR. Intervjuerna tolkas främst ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket innebär att man utgår från intervjupersonernas egna tankar, känslor och erfarenheter inom ett givet ämne. Detta gjordes eftersom forskningsfrågorna huvudsakligen ämnar belysa de personliga skildringar som finns hos dem som arbetar inom yrket. Vad studien kom fram till är att det kan vara svårt för en yrkesroll som HR att hantera krav och förväntningar från flera olika håll samtidigt. Detta betyder konkret att de chefer och medarbetare HR arbetar med har olika arbetsuppgifter och behov. Förväntningarna på den hjälp man här vill komma att få av HR blev därmed även olik. Eftersom HR även arbetar med olika arbetsuppgifter och med olika grupper på arbetsplatsen, blir det för många svårt att i praktiken förstå