Search

I dagens skola ur en global kontext pekar forskning på att undervisningen i matematiken är väldigt bokbunden. Forskningen visar samtidigt att läroböckerna behandlar rutinuppgifter i stor utsträckning och liten variation av problemlösningsuppgifter som elever får möta i undervisningen. Detta ger inte samma möjlighet till utmaning av alla de matematiska förmågorna hos eleverna. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka möjligheter läroböckerna gav eleverna att möta problemlösning som kunde stödja deras utveckling inom matematiken. För att få svar på vårt syfte genomfördes en läromedelsanalys av två olika läroboksserier som innehöll sex böcker totalt. Resultatet pekade på att olika läroböcker presenterade problemlösning på olika sätt, vilket gav eleverna olika möjligheter till problemlösning. Studiens resultat visade också på att det fanns en övervägande mängd rutinuppgifter som hindrar eleverna att tillägna sig matematik. Läraren kommer därför vara en viktig funktion för elevernas utveckling av problemlösning, då de har en avgörande roll att frambringa de matematiska problemens fullständiga potential i elevernas utövande kring de matematiska förmågorna. Lärarens val av läroböcker kan vara avgörande för elevernas möjligheter att möta problemlösning, då läraren måste vara medveten om lärobokens begränsningar och potential för att stödja elevernas utveckling inom matematik., In today's educational context, research indicates that mathematics instruction is heavily reliant on textbooks. At the same time, studies show that textbooks focus on routine exercises and offer limited variation in the problem-solving tasks students encounter in class. This lack of diversity does not adequately challenge all students' mathematical abilities. The aim of this study was to investigate the extent to which textbooks provide opportunities for students to engage in problem-solving tasks that support their mathematical development. To address this aim, a textbook analysis was conducted on two different textbook series comprising a total of six books. The results indicated that different textbooks presented problem-solving in varying ways, thereby affording students different opportunities for engaging in problem-solving activities. The study also revealed that there is a predominance of routine tasks, which impedes students' ability to fully acquire mathematical skills. Therefore, the role of the teacher is crucial in enhancing students' problem-solving capabilities, as they are instrumental in unlocking the full potential of mathematical problems in the context of developing students' mathematical competencies. Teachers' choice of textbooks can significantly impact students' exposure to problem-solving, as educators must be aware of both the limitations and potential of textbooks in supporting students' mathematical development.

Studien ämnar undersöka hur genus visualiseras i samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet. Med utgångspunkt i diskursanalysens fokus på språkets makt, kan studien ge en indikation för lärare hur det möjliggör eller begränsar elevers lärande om för en samhällskunskap politisk central fråga om makt, i detta fall, könsmakt. Hur detta visualiseras kan få konsekvenser i undervisningen och för elevers aktiva samhällsdeltagande. Studien undersöker läroböckerna Reflex 123 samt Arena 123, som båda är publicerade av bokförlaget Gleerups och är ämnade till samhällskunskapskurser på gymnasieskolan. De undersökta ämnesområdena är demokrati/diktatur, arbetsmarknad samt internationellt samarbete. De teoretiska utgångspunkterna som använts är bland annat Hirdmans genusteori. Resultaten visar att jämställdhetsaspekter finns med i alla kapitel i båda läroböckerna, men i varierande utsträckning. Generellt finns det en stark överrepresentation av manliga namn i båda läroböckerna. I ämnesområdet arbetsmarknad lyfter Reflex 123 fram ett genus- och jämställdhetsperspektiv, medan Arena 123 i motsvarande ämnesområde synliggör genus i låg utsträckning. Internationella samarbeten görs främst till en manlig sfär i båda läroböckerna, där kvinnor synliggörs i en låg grad. Föreställningar om kvinnan som hålls isär från makt kan sägas reproduceras i båda kapitlen, vilket är ett anmärkningsvärt resultat. Det bör således komplettera smed annat material i undervisningen för att belysa att den internationella arenan är en arena för alla människor.

Att elever får kunskaper om EU och att de får förutsättningar att kunna påverka på EU-nivå är viktigt ur en demokratisk synvinkel, detta klargörs även i skolans styrdokument. EU-undervisningen verkar dock vara bristfällig, särskilt när det kommer till att göra elever kompetenta till att delta. Läroböcker är en värdefull resurs som används bland annat till planering av undervisning och som stöd till elevers lärande. Därför ämnar denna uppsats till att undersöka fem svenska samhällskunskapsläroböcker för kurserna Samhällskunskap 1–3, mer specifikt undersöka hur de framställer EU. Syftet som är tvådelat är att analysera likheter och skillnader i omfattning, innehåll, och djup, samt identifiera och belysa de diskurser som råder i EU-avsnitten. Resultatet indikerar att läroböcker har ett primärt fokus på EU:s organisation och lite uppmärksamhet ges till att involvera läsaren angående EU-frågor. Dessutom präglas den bild av EU som reproduceras av ett synsätt som ser EU som något opålitligt och till viss del problematiskt. Genom att belysa hur olika diskurser kommer till uttryck har uppsatsen som ambition att bidra till lärares didaktiska beslutsfattande. Med hjälp av de exempel som används i uppsatsen för att belysa hur olika diskurser reproduceras kan lärare fatta medvetna didaktiska beslut och komplettera ens undervisning och innehåll så elever får goda förutsättningar att leva och verka i ett demokratiskt samhälle.

Läromedel i alla ämnen måste alltid vara anpassade efter den nuvarande kursplanen. I ämnet historia är läroböcker fortfarande materialet som huvudsakligen används i undervisning. Därför är det viktigt att dessa böcker blir granskade och analyserade efter det centrala innehållet av den aktuella kurs- eller ämnesplanen. Syftet med den här uppsatsen är att granska 6 aktuella läroböcker i kursen historia 1b och jämföra dem med den nuvarande kursplanens centrala innehåll. Resultatet visade att alla 6 läroböcker uppfyller de kraven för det centrala innehållet, mer eller mindre utförligt, speciellt med hänsyn till de historieteoretiska begrepp som framförs i historia1b ämnesplanen. Resultatet visar dessutom att författarna av de olika läroböckerna har olika åsikter om vad elever skall lära sig., Learning materials in all subjects must always be adapted to the current curriculum. In the subject of history, textbooks are still the material mainly used in teaching. Therefore, it is important that these books are reviewed and analyzed according to the central content of the current course or subject plan. The purpose of this essay is to review 6 current textbooks in the history 1b course and compare them with the core content of the current curriculum. The result showed that all 6 textbooks meet the requirements of the central content, more or less extensively, especially with regard to the theoretical concepts of history presented in the history 1b subject plan. The result also shows that the authors of the different textbooks have different opinions about what students should learn.

Detta examensarbete är en läromedelsanalys av läroböcker i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9. Syftet är att undersöka vilken diskurs som framträder vid framställningen av samer i dessa läroböcker samt att undersöka hur det kommer sig att denna diskurs framträder. De frågeställningar som besvarats är Vilken diskurs framträder i beskrivandet av samer i samhällskunskapens lärobokför årskurs 7–9? samt Hur framträder denna diskurs i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 7–9? Den teori som utfåtts ifrån i undersökningen är det socialkonstruktivistiska och den metod som använts för att besvara forskningsfrågorna är kritisk diskursanalys med en komplimenterande bildanalys. Resultatet visar att det i framställningen av samer i läromedlen framträder en diskurs där samer andrafieras och skildras som ”dem”, vilka står i kontrast till ”vi”, majoritetssamhället. Detta bottnar i att det är mycket svårt att ställa sig utanför den rådande diskursen., This bachelor thesis is a teaching aid analysis in the school subject civics in junior high school. The purpose is to examine which discourse emerges when Samis being presented in these textbooks and also to examine why this discourse emerges. The questions that have been answered is Which discourse emerge in the description of the Sami in civics textbooks for Junior high school? and How does this discourse appear in civics textbooks for Junior high school? The theory that has been used in the emerge is the social constructivistic and the methods being used to answer the questions is critical discourse analysis with a complementary picture analysis. The result shows that in the description of the Sami in textbooks a discourse where the Samis othering and being named as them in contrast to us, the majority society, appears. This depends on that it is very difficult to act outside of the prevailing discourse.

Denna undersökning syftade till att undersöka hur buddhismen i jämförelse med kristendomen framställs i religionsböcker för årskurs 4-6 i relation till lgr 22 (läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet). Undersökningen tog avstamp i de teoretiska utgångspunkterna läroplansteori och orientalism. Syftet delades upp med hjälp av frågeställningar om hur mycket utrymme buddhismen respektive kristendomen fick i läroböckerna, om det fanns orientalistiska tendenser i form av andrafiering och etnocentrism samt hur skildringarna hörde ihop med lgr 22. Syftet uppnåddes genom att i en jämförelse mellan läroplan och läroböcker identifiera om och hur kunskap konstrueras som en form av maktutövande. Specifikt lades fokus på hur orientalistiska tendenser ges uttryck i behandlingen av kristendomen som något igenkännbart och buddhismen som något främmande. Undersökningen bestod av både en kvantitativ och kvalitativ textanalys av fyra läroböcker anpassade efter lgr 22. Analysen skedde utifrån en tematisk analys där koder urskildes för att bilda teman som utgjorde grunden för besvarandet av frågeställningarna. Resultatet visade att läroböckernas urval av kunskap i termer av utrymme och innehåll bidrar till kristendomens särställning i jämförelse med buddhismen. Buddhismen fick mindre utrymme än kristendomen i samtliga läroböcker. Orientalistiska tendenser och maktutövande visade sig främst i skillnaderna mellan hur kunskapen om de två religionerna presenteras där kristendomen fick representera ett “vi” som var mer igenkännbar, sann, modern, moraliskt god, vacker och komplex. Läroböckernas olika hanteringar av de två religionerna kunde i sin tur delvis ses som ett resultat av läroplanens skilda direktiv för de två religionerna. Krav som rör kristendomens representation är mer specifik än de krav som gäller buddhismen som genom sin vaghet öppnar för olika tolkningsmöjligheter och maktutövanden.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur kvinnor framställs i historieläroböcker skrivna för gymnasieskolan. Frågeställningen som vi besvarar i detta arbete är: ”Hur framställs kvinnor i historieläroböckerna för gymnasieskolan?”. Vi har analyserat fem läroböcker som är ämnade för kursen Historia 1b. Den metod som vi har använt för att analysera läroböckerna är kvalitativ innehållsanalys. Vi har formulerat analysfrågor utifrån olika genusteorier och genusperspektiv, som vi sedan har använt vid analysen av de valda läroböckerna. Resultatet som vi kom fram till var att samtliga läroböcker lyfte upp kvinnliga aktörer, både enskilda och sociala aktörer. Däremot framställde läroböckernas författare kvinnor i olika grad, olika sammanhang och olika roller. Exempelvis förekom kvinnor ofta i samband med hushållet och kampen för lika rättigheter. I samtliga läroböcker fick kvinnor mindre utrymme ju närmare böckerna kom 2000- talet. I diskussionsdelen av arbetet skriver vi om vilken relevans vår studie har för läraryrket, samt hur detta ämnesområde skulle kunna utvecklas ytterligare i vidare forskning.

Denna studie undersöker huruvida läroböcker, dess tillhörande lärarhandledning samt läroplanen främjar synliggörandet av religioners olika uttryck och praktiker. Vidare avser studien undersöka på vilka sätt lärarhandledningar uppmanar till att genomföra en mer jämförande och tematisk religionskunskapsundervisning. Den tidigare forskningen framhåller hur religionskunskapsundervisningens konstruktion och utmaning, elevers upplevelser och inställningar samt läromedelsbruket är viktiga aspekter av religionskunskapsundervisningen. Vidare framgår det att presentationer av religion som separata entiteter leder till stereotypisering av innehållet. Med detta förhållningssätt misslyckas även undervisningen med att nyansera undervisningsinnehållet. Studiens teoretiska utgångspunkter är dels Ninian Smarts teori om sju dimensioner av religion, dels läroplansteori. Smarts teori relaterar till religionskunskapsundervisningen på så vis att religionsbegreppet är komplext och därmed kan ha varierande tolkningar. För att synliggöra denna komplexitet har Ninian Smart definierat religionsbegreppet utifrån dessa sju dimensioner (rituella, känslomässiga, narrativa, dogmatiska, etiska, sociala samt materiella dimensionen). Vidare är läroplansteorin relevant då all undervisning i Sverige måste ligga i linje med läroplanens riktlinjer. Därmed är det av intresse att undersöka hur religionskunskapsämnets utformning förändrats till följd av läroplanens utveckling genom tiderna. Forskningsfrågorna som studien avser besvara är följande: “På vilket sätt synliggörs de sju dimensionerna av religion i läroplanen?”, “På vilka sätt synliggörs de sju dimensionerna av religion i läroböckerna och tillhörande lärarhandledning?” samt “På vilka sätt uppmanar lärarhandledningarna till en jämförande religionskunskapsundervisning?”. För att besvara dessa forskningsfrågor samt uppfylla studiens syfte, har en innehållsanalys av läroböcker med tillhörande lärarhandledningar samt läroplanen genomförts. Innehålls

Elever kan uppfatta likhetstecknet på två olika sätt, operationellt eller relationellt. Elevens uppfattning har en stor betydelse för deras förståelse för algebra. Tidigare forskning visar att läroboken används frekvent av lärare i undervisningen. Det bidrar till att innehållet och hur likhetstecknet framställs i läroboken påverkar vilken uppfattning eleverna utvecklar. Syftet med denna studie är att belysa på vilka sätt likhetstecknet framställs i läroböcker i matematikämnet för årskurs 1. En frågeställning behandlar likhetstecknets introduktion i lärarhandledningar och den andra hur likhetstecknet framställs i elevböcker. Studien utgick från ett begreppsramverk som inkluderade relationell och operationell uppfattning, standardekvationer och icke standardekvationer. För att besvara frågeställningarna kategoriserades uppgifterna enligt ramverket med kvalitativ metod och en innehållsanalys av två läroböcker genomfördes. Resultatet visar att likhetstecknet introduceras tillsammans med olikheter vilket främjar förståelsen för likhet/ likhetstecknet och på ett sätt som främjar en relationell uppfattning. I likhet med tidigare forskning har studien visat att det är standardekvationer som förekommer flest gånger i båda de undersökta läroböckerna. Dock är det stor skillnad mellan de två läromedlen i antalet ekvationer som bidrar till den relationella uppfattningen. En slutsats i studien är därför att valet av lärobok blir viktig eftersom den kan bidra till vilken uppfattning eleverna utvecklar.

The aim of this study has been to contribute with insight into how content about the First World War is presented in eight textbooks intended for use in lower secondary school. These eight textbooks were written at different points throughout the 20th century, with the first one being published in 1918, and the last one in 2013. This selection was necessary in order to enable a diachronic approach in regard to the textbooks. Not only did the study want to provide insight into what content is presented, but also how the presentation may have changed from book to book, together with how the different curricula may have influenced the authors. The presented content also needed to be structured in a relevant way, which was achieved by applying a model presented by Niklas Ammert. His categorization divided the content into four themes, where the ascertaining and explanatory content were most prominent. In order to better understand the study’s diachronic focus, and the correlation between the past, present and future, Reinhart Koselleck’s conceptual history proved to be an adequate stepping stone. He believes that there is a rich purpose in studying concepts and their meaning due to the ambiguity of concepts. The ambiguity can be described on the basis that a certain concept contains several meanings, you apply a context of meaning. The connection between the past, present and future was also further specified with the help of Koselleck's past future and future past. The study resulted in several conclusions, mainly that the content about world war one is structured through causes, course of events and consequences, mostly connected to Ammert’s ascertaining and explanatory categories. Furthermore, Koselleck’s thoughts contributed to the conclusion that world war one is often understood in close correlation to World War Two, as well as the textbook authors often displaying expectations on future generations.

Syftet med den här uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur några centrala händelser under andra världskriget framställs i svenska och finlandssvenska läroböcker i historia. Framför allt undersöks om läroböckernas innehåll präglas av en kritisk eller förlåtande hållning gällande de båda ländernas relation till Tyskland, finlandshjälpen, och finska krigsbarn. De frågor som ställs för att uppnå syftet är: Hur framställs Sveriges respektive Finlands relation till Tyskland under andra världskriget i läroböckerna? Hur framställs finlandshjälpen i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? Hur framställs finska krigsbarn i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? De material som undersöktes bestod av sju läroböcker, fem från Sverige och två finlandssvenska läroböcker. De svenska läroböckerna är inte äldre än fyra år och har valts ut genom sökningar ur biblioteks databaser och koll av tidigare forskning. De finlandssvenska läroböckerna är rekommenderade av Förbundet för lärare i historia och samhällslära. Metoden för själva analysen består av att undersöka läroböckernas urval samt deras förlåtande eller kritiska perspektivmarkörer och värdeomdömen. Den tidigare forskning har visat att andra undersökningar av äldre svenska och finsk-svenska läroböcker nämner finlandshjälpen mycket men inte krigsbarn särskilt. Tidigare forskning lyfter också att äldre läroböcker har haft vitt skilda uppfattningar om hur den svenska neutraliteten ska uppfattas. Uppsatsen visar att finlandshjälpen inte nämns i de finlandssvenska läroböckerna vid fler än ett tillfälle, men har en tydlig plats i de svenska läroböckerna. Finska krigsbarn får ta mer plats i de finlandssvenska läroböckerna än de svenska. Gällande de förlåtande och kritiska markörerna så är läroböckerna jämförelsevis mer förlåtande än kritiska, de finlandssvenska läroböckerna är dock mer kritiska än de svenska.

Den här studien undersöker hur hinduism och buddhism essentialiseras i religionsläroböcker för gymnasiet med hjälp av en korpusassisterad kritisk diskursanalys. Materialet består av kapitel ur åtta religionsläroböcker som handlar om hinduism eller buddhism. Utifrån ett kritiskt perspektiv används följande analysbegrepp för att tolka materialet: a) överskuggning av intern mångfald i jämförelser mellan världsreligioner och b) hierarkisering av olika religionsuttryck som mer eller mindre autentiska. Resultatet visar att hinduism och buddhism essentialiseras i olika textframställningar genom att de förutsätts vara homogena enheter med en given tro eller avgränsade normativa livsmål. Vidare visar studiens resultat att vissa uttryck inom buddhism framställs som mer renodlade än till exempel folkliga uttryck och att en uppfattad kärna eller grundtanke finns i de tidigaste religiösa texterna för hinduism och buddhism. Ett ytterligare fynd som visar på essentialistiska framställningar är att båda religionerna skildras ha en inneboende agens. Studien argumenterar för att essentialistiska framställningar bör undvikas i en sekulär religionsundervisning som ska framhålla religioners interna mångfald och diskuterar hur korpuslingvistik är användbart för att kritiskt granska diskurser som framkommer i religionsläroböcker.

Syftet med följande undersökning är att ge ett kunskapsbidrag om hur läroböcker i Svenska 1 möjliggör för elever att utveckla förmågan att kritiskt granska texter. Undersökningen utgår från ett Critical literacy-perspektiv. Teorin som använts är en reviderad version av repertoarmodellen samt en begreppsapparat hämtad ur Critical literacy. Metoden som används är utarbetat från teorin och utgår från en form av närläsning. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna i viss mån möjliggör för elever att utveckla förmågan att kritiskt granska texter. Studien kan bidra med information gällande kritik som rektorer och lärare kan fundera över vid val av läroböcker., The aim of the following study is to contribute to knowledge regarding how textbooks that address the course Swedish 1 in upper secondary school enables students to develop the ability to critically examine texts. The theoretical framework in this essay have been a revised version of the four resources model and a conceptual apparatus derived from Critical literacy. The method in use is derived from the theoretical framework and a form of close reading. The results show that the examined textbooks to some extent enables students to develop the ability to critically examine texts. The study can contribute with information regarding critique for principals and teachers to ponder regarding the choice of textbooks.

Bakgrund: Arbetsområdet valdes då det under mina VFUer varit stor skillnad i hur mycket läroboken används i kemi och idrott och hälsa. Det finns tidigare forskning som visar att läroböcker med god kvalitet kan gynna elevers lärande och underlätta för lärare. Syftet: Syftet är att få en bild av vilken nivå läroböcker i idrott och hälsa ligger på när det kommer till områden kring näringslära, fysiologi och träningsmetodik, för att se om de är av god kvalitet. Metod: En triangulerad metod användes som bestod av en kombination mellan kvantitativ enkätundersökning och kvalitativ dokumentanalys. Resultat: 29,6% av lärarna uppgav att eleverna hade kursbok och över en fjärdedel använde sig aldrig av skriftliga läromedel varken under lektioner eller för att planera undervisning. Bok1 hade 80% korrekta fakta, 10% förenklade fakta och 10% felaktiga fakta. Bok2 hade 74% korrekta fakta 14% förenklade fakta och 12% felaktiga fakta. Bok3 som var digital hade 80% korrekta fakta, 14% förenklade fakta och 6% felaktiga fakta. Diskussion: Läroböckerna håller låg trovärdighet. Den representativa nivån är densamma som ämnesplanen men aldrig över och ibland lägre. Böckerna saknar olika perspektiv, det gör att meningsfullheten inte kommer upp på den nivå som den skulle kunna göra.

Upper secondary school students today face challenges in interpreting and under-standing the complex world around them. The subject of Religious education and particularly textbooks can be used to give students the tools and knowledge they need. An important development to attain knowledge about is secularization and its impact on the religious landscape in Sweden. Secularization is a complex phe-nomenon and theorizations of secularization today faces challenges to describe the width of developments and changes of religion. I therefore aim to examine text-books in RE to get a deeper knowledge about how textbooks depict secularization and the process of secularization. I also aim to contribute to the didactic knowledge and tools related to the teaching of secularization to students. The method used is a qualitative data analysis of four textbooks used in RE. The theo-retical perspective used is sociologist Inger Furseths ”Religious complexity frame of reference” and the tools that the framework provided. The study showed that textbooks depict linear perspectives of the process of secularization. The text-books do not describe the reciprocal development by religion in relation to secu-larization to any greater extent. The textbooks depict secularization by referring to and describing secularization on different analytical levels.

This research overview addresses how Christianity and Islam are represented in Swedish religion textbooks for lower- and upper-secondary schools. It also scrutinises how pupils positioned in either one of these religions perceives the representation during non-confessional religious education. The aim of this essay is to clarify, for religion teachers in Sweden, the importance of analysing textbooks intended for use. The study aspires to encourage religion teachers to be more aware of how they unconsciously/consciously present these religions and their adherents partaking in the class. The findings in this research indicate that teachers and textbooks legitimise and/or delegitimise the systematic and constructed social hierarchy that can enable an “us versus them” mentality. Moreover, it shows that some religion textbooks portray these two religions stereotypically as, among other things, homogenous and outmoded. These stereotypes can transfer and emerge on a classroom level, affecting students positioned within Islam and Christianity with frustration and worry. Stressing that a misrepresentation of their religions might influence their classmates to intolerance and scepticism. The selection of studies used in this essay was found through searching in the following research databases: Libsearch (EBSCO), Swepub and ERIC. The composed material shows that textbooks and teachers can either reinforce or prevent the production of negative preconceived notions of these religions. Deviating from generalising and reproducing the implied stereotypes has been challenging. Worthy of acknowledgement is the awareness of both our and the researchers’ backgrounds which is predominantly Euro- and Christocentric. Even though there is a great and firm dedication intending to digress from this, our white European heritage and Christian roots will influence this analysis unintentionally.

This is a qualitative study where the purpose is to analyse three textbooks about religious knowledge. The study takes focus in the chapters on islam, and more specific the part of the textbook that deals with the islamic law Sharia. The theoretical part of the study is based on two different aspects: the concept of Sharia and the interpretation process of Sharia. The concept of Sharia as theory is relevant because it helps in the process of understanding what the islamic law really is. If you don ́t know the concept of Sharia, you will not understand the result of this study. Even the interpretation process of Sharia is relevant as a theoretical aspect because the interpretation is a big step of the islamic law, and also this is important to take part of if the result will make sense. The study is based on a qualitative content analysis and it is aimed at high school textbooks. The result is going to show that some textbooks needs to be updated when it comes to the treatment of Sharia. But it will also show that theres hope that authors of textbooks in religious knowledge is developed.

This essay addresses the research on the use of textbooks and the content of the subject social studies in Swedish schools. The research shows varying results regarding the perception of the subject's core and how the content should be organized. Some argue that the subject is vague and unclear, while others argue that there is a strong selective tradition among social studies teachers. The research also shows that textbooks play a significant role in the teaching of social studies, especially when it comes to economics education. Studies have identified which concepts are most commonly found in textbooks within the subject and which ones are less common. It is emphasized that high-quality textbooks are important for building cumulative knowledge and understanding the subject in depth. Pedagogical subject didactic knowledge (PCK) is an important component for teachers in social studies. PCK is about the teacher's knowledge of the subject and how to best teach it. The tool CoRe is used to develop and analyze the teacher's PCK in social studies. The research also points out that current events and news have a strong connection to the teaching of social studies and that textbooks are used as an important source in teaching. However, the study emphasizes that the use of textbooks varies depending on the school level and subject. In my work, I have analyzed and discussed textbooks in social economics at the high school level using the CoRe tool. The goal was to examine the methods conveyed in the textbooks and how they relate to selected economic concepts for the study. It is clear that it is of great importance for students to learn these concepts in social economics since economics involves making choices based on limited resources. It is emphasized that students need to understand the distribution and scarcity of resources in order to relate the subject to their own everyday lives.

Syftet med studien är att analysera hur två utvalda läroböcker ger elever möjlighet att utveckla sin förståelse för multiplikation genom att granska representationsformer som används i läroböcker för åk 8.Denna studie är baserad på analysen av två läroböcker: Matte Direkt 8 samt Matematik Y. Studiens analysverktyg utgörs av de representationsformerna som är studiens teoretiska utgångspunkt. De representationsforman är verklighet, konkret modell, bildmodell, språk och symboler. Denna studie utgår från en kvantitativ metod eftersom jag utför en kvantitativ jämförelse av de vanligaste representationsformer för multiplikation i Matte Direkt 8 och Matematik Y.Resultaten visar att alla representationsformer förekommer i olika utsträckning i båda läroböckerna, utom den konkreta modellen. Den språkliga representationsformen är vanligast förekommande i båda läroböckerna. De olika representationsformerna kombineras även i olika utsträckning i varje lärobok. Resultaten visar även att uppgifter som uppmanar eleverna att använda en språklig representationsform för att lösa uppgifter är få i båda läroböckerna. Mångfalden av representationsformer är betydelsefulla i undervisningen. Därför bör lärare använda sig fler komplement utöver dessa läroböcker i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla en god förståelse för multiplikation.

Målet för denna läroboksanalys är att undersöka hur Sovjetunionen och sovjetkommunismen framställts i tre svenska historieläroböcker från åren 1971, 1999 och 2021. Det relevanta innehållet från de olika läroböckerna har studerats genom ett funktionellt samt strukturellt perspektiv, för att se till vilket innehåll som framställs samt hur, och på vilket sätt läroböckerna och dess författare kan ha påverkats av den tid då de tillkommit. Det finns främst två skäl till att det just är perioden 1971-2021 som valts ut för denna undersökning. Under 1971 hade det kalla kriget pågått i drygt tjugosex år, och det var inte sannolikt att historieläroböcker som producerats tidigare än så skulle förmedla särskilt mycket information om det pågående kriget. I den läroplan som börjat gälla 1969 ingick det dock som mål att undervisningen skulle belysa - bland annat - den politiska utvecklingen. Det betonades även att tonvikten skulle läggas på sådant som “i särskild grad bidragit till att skapa de förhållanden, problem och motsättningar som råder i världen idag. Ett väsentligt utrymme bör ägnas vår egen tid” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 184). I detta ingick även det kalla kriget, och en av de två supermakter som deltog i detta krig; Sovjetunionen. Den andra läroboken som studerats i detta arbete utgavs år 1999, alltså efter kalla krigets slut och efter den läroplan som började gälla år 1994. Denna bok studerades i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter från perioden då kriget ännu pågick. Den tredje och sista boken gavs ut år 2021 och har granskats i syfte att undersöka vilka mönster, förändringar och kontinuiteter som går att urskilja från tiden då kalla kriget ännu pågick till den tid vi nu lever i.

The thesis studies power and gender in textbooks used to teach Social Science in upper secondary school. The purpose of the study was to investigate how men, women and sexual orientations are portrayed in textbooks. In this investigation, seven Social Science books have been studied. Four of them were published before 2011 and three were published after 2011. The theory used is the gender system formulated by Yvonne Hirdman, Judith Butler's discussion of social and biological gender, and Virginia Sapiro's thoughts on representation. The research method used is discourse analysis, in which an expanded text concept is used; the expanded concept covers images and illustrations in addition to texts. Among other things, the results show that women are described as taking more responsibility for the home and the children, even though men are said to take more responsibility than before. The textbooks mainly use gender-neutral language, but that is not always the case. The use of gender terms risks creating incorrect perceptions and norms. The study has shown that each book has both strengths and weaknesses regarding gender. However, the study does not recommend any book in particular. Thus, the teachers are urged to critically study the textbooks they use in order to problematize parts of the content.

Genom denna studie har tre läroböcker analyserats med syftet att åskådliggöra hur dessa förhåller sig till grammatik och grammatikinlärning. Genom läroplanen (GY11) och kursplanen för Svenska som andraspråk får lärare en stark motivering till språkutveckling och bearbetningen av explicita grammatikkunskaper med en bristfällig insikt i hur denna undervisning kan formuleras. Målet var att bygga upp en medvetenhet kring hur läroböcker är uppbyggda. Genom detta skapas möjligheter till att lärare kan reflektera kring ämnet och få en mer omfattande förståelse för hur man kan förhålla sig till de innehåll och de metoder som läroböcker tillhandahåller. Studiens resultat visar att läroböckerna skiljer sig i hur de förhåller sig till språknivå, språkhandlingar samt ett kontrastivt perspektiv, vilka var studiens ingångar. En av läroböckernas grammatikkapitel använder ett förenklat språk både gällande metaspråkliga termer och syntax, medan de andra två inte förhåller sig till ett förenklat språk. Vad gäller språkhandlingar använder läroböckerna, i olika grad, frågor för att stimulera till diskussion och språkreflektion. Två av böckerna visar också vissa förbindelser till ett kontrastivt förhållningssätt.

Syftet med matematikundervisningen är att ge eleverna möjlighet att använda sin matematiska kompetens för att kunna lösa problem i samhälls- och yrkeslivet och därför är det viktigt att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. En stor del av undervisningen i ämnet matematik i den svenska skolan bedrivs med hjälp av läroböcker. Syftet med undersökningen är att undersöka om läroböckerna ger läraren stöd i att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. För att undersöka detta har en kvantitativ analys genomförts på två läroböcker riktade mot kursen Matematik 1a på gymnasiet. Resultaten visar att i de båda läroböckerna, så bedömdes 18,9% respektive 20,8% av uppgifterna vara matematiska problem. Resultaten visade också att en övervägande del av dessa fanns bland de uppgifter som befinner sig på en högre nivå och därför inte görs av alla elever. Resultaten innebär att läraren inte har tillräckligt stöd av läroböckerna för att utveckla samtliga elevers problemlösningsförmåga och måste därför komplettera sin undervisning på annat sätt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarens uppfattningar om och användningen av konkreta material och läroböcker i matematikundervisningen i årskurs tre, samt lärarens uppfattningar om för- och nackdelarna med användningen av konkreta material och läroböcker. Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. För att tolka och analysera materialet har en tematisk analys använts. Utifrån resultatet kunde jag konstatera att alla fyra respondenterna ser positivt på användningen av konkreta material. Tre av respondenterna anser att alla elever får bättre förståelse för de matematiska områdena som kunskapskraven har framställt. Den fjärde respondenten framställer att de elever som har svårigheter i matematik är de elever som får nytta av konkreta materialen för att uppnå målen. Dessutom visar resultatet att läroböckerna är viktiga i matematikundervisningen. Alla respondenter använder minst en lärobok i undervisningen, fast i varierande grad. Nackdelen med användningen av konkreta material enligt alla fyra respondenter är att det tar tid att planera in det i undervisningen, samt att eleverna kan bli bekväma med användningen av materialet och inte kan utföra matematiska beräkningar utan att använda konkreta material. Nackdelen med att enbart använda läroböcker i matematikundervisningen kan vara enligt respondenterna att vissa moment kan bli svårtolkade om man inte arbetar med de praktiskt. Slutsatsen blir att konkreta material och läroböcker kompletterar varandra och att båda behövs för att eleverna ska kunna uppnå målen.

This essay aims to ask and answer two questions: to which extent is South American colonialism represented in textbooks used in the current swedish curriculum, and furthermore can those textbooks enable intercultural teaching in swedish classrooms? To this end, the theory of intercultural teaching provided the framework and cultural discourse analysis was used as the tool by which the texts were analysed. The results showed that textbooks alone might not be enough to enable intercultural teaching, rather complimentary sources would be needed to buttress the teacher in their teaching. This opens up two main problems, the first being what resources does the teacher have available? By this I include time management and financial factors. Secondly, what level of interculturalism is considered correct and how many perspectives need to be taken into consideration? The answer to these two apparent problems has much relation to the amount of hours the teacher has to work with within the framework of a school year. The course History 1b, which has the broadestand most amount of classroom hours, has therefore been the subject of myexamination.

Grammatikundervisningens innehåll och metoder har kritiserats. Forskning har belyst att det finns ett glapp mellan teori och praktik när det kommer till synen på grammatik och grammatikundervisning. Språkvetenskapen förordar en deskriptiv grammatik och att grammatiken kopplas till sammanhang där den skapar betydelse medan praktiken återspeglar en preskriptiv och formfokuserad grammatik. Skolans undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Forskning kring grammatik bör därmed ligga till grund för grammatikundervisningen i skolan. Syftet med studien är att med stöd av Blooms reviderade taxonomi bidra med kunskap om relationen mellan synen på grammatik och grammatikanvändning i ämnesplanen för svenska på gymnasiet med fokus på Svenska 2 och synen i två nya läroböcker riktade mot kursen Svenska 2. De läroböcker som analyseras är Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) och Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). Studiens frågeställningar är: Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2? Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner fokuserar grammatikövningar i läroböcker för Svenska 2? Hur ser relationen ut mellan de kognitiva processerna och kunskapsdimensionerna som lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2 och de som fokuseras i läroböcker för Svenska 2? Genom kategoriseringen i Blooms reviderade taxonomi analyseras den syn på grammatik och grammatikanvändning som framträder. Resultatet visar att ämnesplanen återspeglar en funktionell syn på grammatik och grammatikanvändning som ligger i linje med språkvetenskapens syn på grammatik. Endast en av de undersökta läroböckerna återspeglar samma syn och uppvisar samstämmighet med ämnesplanen. Att synen på grammatik skiljer sig mellan läroböcker som tar sin utgångspunkt i samma ämnesplan utgör ett intressant resultat i studien. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att ämnesplanens funktionella ansats är otydlig o, The content and methods of grammar teaching have been criticized. Research has highlighted that there is a gap between theory and practice when it comes to views on grammar and grammar teaching. Linguistics advocates descriptive grammar and linking it to contexts where it creates meaning, whereas practice reflects a prescriptive and form-focused grammar. School teaching should be based on science and proven experience (SFS 2010:800). Research on grammar should therefore form the basis for the teaching of grammar in schools. The purpose of the study is to use Bloom's revised taxonomy to contribute knowledge about the relationship between the view of grammar and grammar use in the syllabus for Swedish subject in upper secondary school with a focus on the course Swedish 2 and the view in two new course books for the course Swedish 2. The course books analyzed are Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) and Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). The questions of the study are: Which cognitive processes and aspects of knowledge are highlighted in the syllabus for Swedish and the course Swedish 2? Which cognitive processes and aspects of knowledge do the grammar exercises in course books for Swedish 2 focus on? What is the relationship between these cognitive processes and aspects of knowledge as highlighted in the syllabus and the Swedish 2 course, and those which are focused on in the course books for Swedish 2? Through the categorization in Bloom’s revised taxonomy, the view of grammar and grammar use that emerges is analyzed. The results show that the syllabus reflects a functional view of grammar and grammar use which is in line with a linguistic view of grammar. Only one of the investigated course books reflects this same view and shows compliance with the syllabus. The fact that the view on grammar differs between course books which are based on the same syllabus is an interesting result of the study. The conclusion drawn from the results is tha

The purpose of our degree project is to create an understanding of how three history textbooks and the textbook publishers make use of the use of history. The questions that we have started from are: How is the use of history presented in the textbooks? Is the depiction of history use the same between the books? When we were investigating we used the method called text analysis, and we analyzed the textbooks SOL NOVA HISTORIA 9, Utkik historia 7-9 and Fundament historia 7-9. When we have analyzed we have used books on theory by professor of History Klas-Göran Karlsson and professor of social sciences didactics Kenneth Nordgren. The conclusion of our degree project is that the history textbooks seem to have traces of both our theorists but Klas-Göran Karlsson's theory is the one that has more room in comparison to Nordgren. The reason is because the history books' description of different ways of using history is often closer to Karlsson's typology than to Nordgren´s. We can also see this because one of the books has used one of Karlsson's typologies, the moral use of history. An example of a similarity that we have seen between the books is that the use of history is a conscious act that people or groups do in order to achieve their purpose. Another similarity is that the books use similar examples when it comes to using history. An example with a similar theme between the textbooks are on the usage of ancient history such as Alexander the Great and how the use of history has an impact on Macedonian and Greek identity today. An example of a difference between the books, is that the use of history is given different amounts of space. Another example of a difference that we have seen between the books is that one of them has mentioned in its description of the use of history that history can also be used unconsciously. This is interesting because our theorists have described the use of history as a conscious act.

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys är att undersöka hur lärare i svenskämnet för gymnasiet kan arbeta med skönlitteratur kopplat till sexualitet, samtycke och relationer som värdegrundsrelaterade frågor. Frågeställningarna som används handlar om hur läroböckerna tar upp och behandlar de värdegrundsrelaterade fenomenen sexualitet, samtycke och relationer ur en skönlitterär aspekt och vilken syn på sexualitet och samtycke som framställs i läroböckernas litteraturutdrag. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna utförs en kvalitativ innehållsanalys av fem läroböcker avsedda för kursen svenska 1 på gymnasiet. Slutsatsen är att Skolverkets öppna formuleringar om vilken skönlitteratur gymnasieelever ska få tillgång till, ger lärarna en stor autonomi. De värdegrundsrelaterade fenomenen sexualitet, samtycke och relationer finns alla representerade i läroböckerna men i olika utsträckning. Synen på sexualitet som framställs är starkt heteronormativ och även om fenomenet samtycke finns med är det väldigt få utdrag som ger substans till exemplifieringar på såväl givet samtycke som brist på samtycke. Det är väldigt tydligt att just fenomenet samtycke är något som behöver belysas tydligare i den litteratur som är aktuell i de fem läroböckerna. Betydelsen av att öka kunskapen kring detta fenomen visas i och med den relativt nya lagen samt tillägget i värdegrunden, som tydligt indikerar vikten av ökad förståelse kring SSR-fenomenen.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap kring hur olika läroböcker i Hem- och konsumentkunskap kan skilja sig åt vad gäller kopplingen till styrdokument, samt hur innehållet i böckerna har förändrats mellan LGR11 och LGR22. Studien undersöker också om innehållet i böckerna är proportionerligt i relation till den timplan som finns för ämnet Hem- och Konsumentkunskap. Fyra böcker från två bokförlag har granskats och analyserats. För att granska dessa användes en kvantitativ textanalysmetod. Resultatet visar att alla fyra läroböcker behandlar alla delar av det centrala innehållet i LGR11 och LGR22. Innehållet i böckerna har anpassats i relation till läroplanerna, även om ändringarna till stor del handlar om omformuleringar, ändringar av rubriker och omplacering utav texter. Samtliga böcker innehåller en stor del text kopplat till ämnets teoretiska delar samt en stor receptsamling vilket kan vara problematiskt i relation till den timplan som finns idag. En slutsats som kan dras utifrån studien är att fler läroboksanalyser behöver göras. Med fördel en kvalitativ analys där texternas innehåll granskas mer noggrant, samt en bildanalys.

Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen och religion ses ofta som främmande, något som är för ”de andra”. Samtidigt vilar skolan på en kristen tradition, något som tydliggörs i läroplanen. Det gör det problematiskt att undervisa om de abrahamitiska religionerna på ett likvärdigt fördelat sätt. Syftet med vår studie är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna representeras i läromedel, samt om religionerna stereotypiseras på något sätt. Med stöd av Jacksons tolkande ansats, undersöker vi hur de abrahamitiska religionerna representeras och skildras i religionskunskapsläromedel för grundskolans årskurs 1–3. Vi undersöker även om det framkommer stereotyper av nämnda religioner och hur de framställs i utvalda läromedel. Metoden för studien innehåller både en kvantitativ läromedelsanalys och en kvalitativ innehållsanalys med ett tematiskt förhållningssätt. Det empiriska materialet som används i den här studien består av alla läromedel som finns att tillgå, vilket är totalt fyra stycken. Resultatet visar på en ojämn fördelning av representation för de abrahamitiska religionerna i läroböckerna, där kristendomen får störst utrymme. Således överensstämmer det med den tidigare forskning som har gjorts om äldre elevers läromedel. De två viktigaste slutsatserna är att representationer inte har en likvärdig fördelning. Kristendomen får agera norm och rättesnöre som judendom och islam får förhålla sig till. Det finns en framställning av stereotyper, både i bild och i text i de analyserade läroböckerna. Islam och judendom skildras som “de andra” i relation till att kristendomen får utgöra exempel på ett fiktivt “vi”.

Den här studien är baserad på tematiska innehållsanalyser av två valda läroböcker i bildämnet och två kvalitativa intervjuer med bildlärare verksamma i grundskolan. Studien syftar till att synliggöra läroböckernas relevans och aktualitet i förhållande till bildämnet genom att ställa frågan: Vilka innehållsliga teman lyfter de valda läroböckerna fram och vilka återfinns i båda? och på vilket sätt kan de innehållsliga teman kopplas till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i kursplanen för ämnet bild? Den syftar också till att bidra med en diskussion om bildämnets behov av och bildlärarens förhållande till läromedel, med specifikt fokus på läroböcker genom att ställa frågorna: Hur uppfattar de intervjuade bildlärarna de utvalda läroböckernas innehåll i förhållande till den egna undervisningen? och Vad framträder i lärarnas utsagor vad gäller uppfattning av läromedel generellt i ämnet?Ur undersökningen av de två valda läroböckerna har det framkommit fem gemensamma teman: Konsthistoria, Identitet, Visuell kultur, Filmprojekt/rörlig bild och Porträtt, vilket visar på arbetsområden som anses aktuella i dagens bildundervisning. Dessa arbetsområden har sedan kopplats till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i bildämnet där det framkom att fyra av de fem arbetsområdena har en direkt koppling till det centrala innehållet.Ur de två genomförda intervjuerna med bildlärarna framkom sex gemensamma aspekter: Att man som nybliven lärare tar över bilduppgifterna från den förra bildläraren, En önskan om färdigt material, Internets stora roll när det kommer till att hitta inspiration, Konsthistoria, Budget och Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även här framkom det särskiljande aspekter: Den ena bildläraren menar att det skulle bli mer likriktad kunskap bildlärare emellan om det fanns fullgoda läroböcker man som bildlärare följer runt om i Sverige. Den ena bildläraren uppskattar utformningen av boken Bild för högstadiet då den ger utrymme för idéer och planering, ger en g

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musikteoretiska läroböcker är designade med avseende på praktiskt och kreativt omsättande av musikteori. Forskning om musikteoretisk undervisning visar att elever och studenter uppskattar när teoretiska kunskaper omsätts till något praktiskt och kreativt som dessutom relaterar till deras egen musikaliska praktik. Elever och studenter har uppfattat vissa problem med musikteori som ämne, exempelvis överdrivet fokus på piano samt bristande mångfald och exklusivt fokus på europeisk musik. Andra studier antyder att både studenter och lärare har upplevt bristande integration mellan musikteori och andra ämnen. Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och ett socialsemiotiskt perspektiv. Studien analyserar två musikteoretiska läroböcker som behandlar harmonilära ur västerländsk tradition. Resultatet visar att böckernas huvudsakliga resurser är text, notskrift och textrutor. Dessa resurser har regelbundna relationella funktioner med varandra och läsaren eftersom flera praktiska uppgifter ska utföras. Studien identifierar också flera textuella funktioner hos resurserna som förmedlar olika budskap, nämligen de pianocentrerade, not- och begreppscentrerade samt konventionscentrerade funktionerna. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning inom området. Kopplingar görs exempelvis till tidigare forskning kring studenters upplevda problem med musikteoretisk undervisning, däribland pianocentrism och överdrivet fokus på särskilda genrer, samt till tidigare forskning om praktiskt omsättande av musikteori., The purpose of this study is to analyse how music theory textbooks are designed regarding practical and creative use of music theory knowledge. Research into music theory education suggests that students and pupils appreciate when theoretical knowledge is put into practical and creative activities that also relate to their own musical practices. Pupils and students have perceived problems with music theory as a subject, including excessive piano centrism as well as lacking diversity and exclusive focus on European music. Other studies suggest that both students and teachers have perceived lacking integration between music theory and other subjects. This study uses a qualitative research strategy as well as a social semiotic perspective. The study analyses two music theory textbooks teaching harmonic theory from a Western perspective. The results show that the books’ main modes are text, musical notation, and text boxes. These modes have regular relational functions with each other and the reader since multiple practical exercises are to be accomplished. Additionally, the study identifies several textual functions that convey different meanings, namely the piano centric, the notation and term centric, and the convention centric functions. The results are discussed with regards to previous research in the field. For example, parallels are drawn between this study and previous research into students perceived problems with music theory education, including piano centrism and excessive focus on specific genres, as well as previous research into practical activities based on music theory.

Alla Sveriges skolor har ett jämställdhetsuppdrag som innebär att all personal aktivt ska arbeta för en jämställd undervisning. All personal inom skolan ska fokusera på alla människors lika värde, individens frihet samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Begreppet jämställdhet innebär att samtliga människor ska ha samma skyldigheter, rättigheter samt möjligheter inom samtliga områden i livet. Detta är en studie där undervisande lärare i mellanstadiets framställning av kvinnor i historieämnet undersöks. Detta arbete utgör fyra kvalitativa forskningsintervjuer med lärare från två olika skolor. På respektive skola har jag intervjuat en lärare från årskurs 4 samt en lärare från årskurs 6. I detta arbete har jag valt att undersöka hur undervisande lärare i ämnet historia arbetar med jämställdhet i sin undervisning i mellanstadiet. Jag undersöker även om de undervisande lärarna har ett kvinnoperspektiv i sin undervisning och hur lärarna motiverar varför det är viktigt att jämställa sin undervisning. Slutligen undersöker jag om lärarnas verklighet stämmer överens med skolans styrdokumentens värdegrund och mål. Innehållet i lärarnas intervjuer har tolkats med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori och analyseras sedan utifrån hennes tre olika formler, A - icke a, A - a samt A - B. Resultatet i denna studie visar att det är svårt att nå en jämställd undervisning eftersom den historiska mannen, till skillnad från den historiska kvinnan, tar ett betydligt större utrymme, både i klassrummet men även i skolans läromedel. Studien visar att begreppet jämställdhet kan tolkas olika vilket resulterar i att det är svårt att få samtliga skolor och lärare att arbeta likadant. I studien framgår det även att inte samtliga fyra undervisande lärare arbetar jämställt i klassrummet, trots att det är deras egen uppfattning., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14

Aim: Sexual education and related topics are constantly relevant subjects. Since 1955 it has had a mandatory place in Swedish schools. As of mid-2022 additional changes will be implemented. The subject, currently called sex och samlevnad (sex and togetherness) will change into sexualitet, samtycke och relationer (sexuality, consent, and relations). As a result, this will have implications affecting the current education and textbooks. The goal of the current paper is to examine these changes together with textbooks in religious studies. Theory and Method: Using a content analysis this paper will examine three textbooks, spanning three curriculums, and categorize their content. Additionally, a critical discourse analysis, inspired by Fairclough (1992) and Eilard and Dahl (2021) will examine the discourses in the third and currently used textbook. Results: By using the major themes from the subject sexualitet, samtycke och relationer, the data was categorized into the following categories: (1) Sexuality; (2) Consent and own rights, with subcategories as abortion and rape and (3) Relations, with subcategories as marriage, divorce, faithfulness. Across the three textbooks the relations category was the most common, with sexuality and own rights getting gradually improved across the textbooks, while consent had very few mentions. The critical discourse analysis found that it is often the religious practitioners acting as objects in the textbook. In the third textbook there is primarily a truth modality, where most statements are presented without other points of view. Regarding intertextuality, this textbook is well structured in relation to the current curriculum.

Textbooks’ prominent role in education makes their content and how they present it interesting to investigate. The purpose of this essay is therefore to investigate how non-European cultures and countries are presented in four history textbooks that are currently used in the Swedish upper secondary school. This is investigated in order to discuss the books’ contribution to the students’ understanding of non-European cultures, with the help of Amartya Sen’s theory concerning identities and the steering documents for the Swedish upper secondary school. The investigation was carried out through both a quantitative content analysis and a qualitative content analysis of the four textbooks. The results of the investigation show that the textbooks contain relatively few non-European cultures and that they do not get enough space. The results also show that the non-European cultures often are presented in European contexts and in negative contexts and often with a European perspective on events. Additionally, the investigation shows that the non-European cultures are portrayed with only a few, recurrent qualities and occupations. With Sen’s theory and the steering documents in mind, the conclusion becomes that the four textbooks most often portrays and presents the non-European cultures in a unilateral and simplified way. Thereby, they do not contribute to the students’ understanding of the non-European cultures, to a great extent. Sometimes they even create a conception of “We-and-them”.