Search

Trots att alkoholpåverkan i samband med cykling ökar risken att skadas och förolyckas har vi begränsad kunskap om hur alkohol påverkar cyklisten. Syftet med denna studie var därför att undersöka effekten av stigande alkoholhalt på olika förmågor som krävs för att kunna framföra en cykel på ett betryggande sätt på en testbana. Tjugoåtta deltagare, varav 19 ingick i en experimentgrupp och nio i en kontrollgrupp, fick cykla en testbana uppbyggd på en avlyst parkeringsplats. Deltagarnas uppgift var att i) cykla slalom runt nio plastkoner, ii) cykla så rakt som möjligt på ett uppritat streck i mitten av en konformad strut och ibland plinga med ringklockan, iii) cykla så långsamt som möjligt och på varje stoppstreck stanna och sätta ner ena foten samt iv) stanna med båda fötterna och hela cykeln inom varje stoppruta. Deltagarna i experimentgruppen försågs vid upprepade tillfällen med alkohol (målet var att de skulle uppnå 1,0 promille) medan deltagarna i kontrollgruppen var nyktra under hela försöket. Under försöket mätte vi hur alkoholintaget påverkade alkoholhalt, upplevda alkoholpåverkan, cykelprestation, självskattad cykelförmåga, kognition och perception. Vidare mätte vi spänningssökande samt attityd, norm, kontroll, avsikt samt tidigare och uppföljande beteende att cykla alkoholpåverkade i verklig trafik. Resultaten tyder på att flertalet förmågor som är nödvändiga för att kunna cykla säkert försämrades av alkoholpåverkan. Från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,7 promille var denna försämring statistiskt säkerställd men redan från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,2 promille kunde man se en tendens till försämring. Samtidigt visar resultaten att cykling under alkoholpåverkan var relativt vanligt förekommande bland deltagarna., Even though cycling under the influence of alcohol increases the risk of injury and accidents, we still have limited knowledge about how alcohol affects the cyclist. The aim of this study was therefore to investigate the effect of increasing alcohol intoxication on several abilities required to cycle safely on a test track. Twenty-eight participants, 19 in an experimental group and nine in a control group, cycled a test course set up in a canceled parking lot. The participants' task was to i) cycle slalom around nine plastic cones, ii) cycle as straight as possible on a line drawn in the middle of a cone-shaped cornet and sometimes ring the bell, iii) cycle as slowly as possible and stop to put a foot down at each stop line and iv) stop with both feet and the whole bike within each stop square. The participants in the experimental group were repeatedly provided with alcohol (the goal was that they should reach 1.0 per mille) while the participants in the control group were sober throughout the trial. During the trial, we measured how the intake of alcohol affected alcohol concentration, perceived alcohol intoxication, cycling performance, self-rated cycling ability, cognition, and perception. Furthermore, we measured thrill-seeking as well as attitude, norm, control, intention, and also past and subsequent behaviour to cycle under the influence of alcohol in real traffic. The results indicate that many abilities required to cycle safely were impaired by the influence of alcohol. This impairment was statistically significant from an average alcohol concentration of 0.7 per mille. From an average alcohol concentration of 0.2 per mille a tendency towards deterioration could however be seen. At the same time, the results show that cycling under the influence of alcohol was relatively common among the participants., Alkohol: Testbana/Alcohol: Test track

Deterioration models and planning of road maintenance have been founded on deflection measurements since road research begun in the early twentieth century. Until the beginning of the twenty-first century the methods of collecting data were slow, and road network measurements were a challenge. The Traffic Speed Deflectometer (TSD) is the first commercially available fast deflection measurement system, which premiered with a first large test in 2001. The TSD attracted considerableinternational interest early on, and at present twenty-one vehicles have been produced. The main objective of the project of which the present literature review is a part, is to develop an index to describe the structural condition on the paved parts of the Swedish and Finnish state-owned road networks. The plan is to use both the results from conventional road surface measurements and the results from dedicated TSD measurements as input for the future index. The index should be suitable for both the planning of maintenance and the long-term monitoring of the structural condition of the road network. The literature review is, for practical purposes, focused on the use of the TSD and how TSD data can be used in a Pavement Management System (PMS), as these are the main objectives with the project. However, the literature on the TSD isn’t more extensive than most of the other aspects (repeatability, reproducibility, validation, calibration, etc.) can also be covered, albeit more briefly., Nedbrytningsmodeller och underhållsprognoser av vägar har använt deflektionsmätningar sedan vägforskningen tog sin början i tidigt 1900-tal. Fram till tidigt 2000-tal var metoderna för datainsamling långsamma, och vägnätsmätningar var en utmaning. Traffic Speed Deflectometer (TSD) ärden första kommersiellt tillgängliga snabba deflektionsmätaren, som gjorde debut med ett första större test 2001. TSD:n rönte tidigt stort internationellt intresse, och i dagsläget har tjugoen fordon tillverkats. Målsättningen med det projekt som föreliggande litteraturgenomgång är en del av är att ta fram en indikator som beskriver det strukturella tillståndet på de belagda delarna av det svenska och finska statliga vägnätet. Som grund till det framtida måttet kommer både redan tillgängliga tillståndsdata och resultatet av mätningar med TSD att ligga. Måttet ska vara anpassat för både planering av förstärkningsarbeten och underhåll samt långsiktig uppföljning av vägnätets strukturella tillstånd. Litteraturgenomgången har fokuserats på användandet av TSD:n och implementering av TSD-data i Pavement Management System (PMS), eftersom detta är de främsta målsättningarna med projektet. Dock är litteraturen rörande TSD:n inte mer omfattande än att även mycket av det övriga (repeterbarhet, reproducerbarhet, validering, kalibrering, etc.) kan täckas in, om än mer översiktligt., Research funding also provided by the Finnish Transport Infrastructure Agency., Vägnätets strukturella tillstånd / Structural condition of the road network

I samarbete med Hövding har en studie genomförts för att belysa hur olika aspekter bidrar till händelser där cykelhjälmen löser ut. Hjälmen registrerar kontinuerligt accelerationer och när en hjälm löser ut registreras denna information hos företaget. Företaget skickar då ut en inbjudan till cyklisten om att besvara en webbenkät som även inkluderar en inbjudan att medverka i en intervju. Studien bygger på data från tre olika källor –webbenkät, intervjuer och data från hjälmen – i syfte att öka förståelsen för varför en cykelolycka inträffar. Totalt var det 196 deltagare som besvarade enkäten och 50 deltagare som intervjuades. Dessutom samlades hjälmdata in från 355 cyklister, varav 264 cyklister hade varit inblandade i minst en händelse där hjälmen löst ut. Ett av huvudresultaten är att det är en helt vanlig dag, på en vanlig resa när en erfaren cyklist, med hög utbildning, väl medveten om trafikregler och om vad som sker runt omkring, cyklar till eller från jobbet – och ”plötsligt händer det” och inte förrän då inser cyklisten hur utsatt den är. Studien visar att en komplex bild växer fram från de tre datakällor som nyttjats för att förstå varför en olycka egentligen sker. Exempelvis ökar halka risken för en händelse där Hövdingen löser ut och är det dessutom mörkt ökar risken ytterligare. Hjälmdata kunde styrka resultaten från webbenkäten och intervjuerna men också visa på att hjälmen, på de resor som slutat med att den löste ut, haft en högre aktiveringsgrad (det har skakat mer) än på resor tidigare (då hjälmen inte har löst ut). Vidare har hjälmen på resor som gjorts efter att den löst ut, visat att cyklisten cyklar med en lägre aktiveringsgrad. Det innebär att cyklisten gjort någon form av anpassning så som att cykla försiktigare (men inte långsammare). Slutligen visar resultaten på skillnader mellan cyklister på konventionella cyklar jämfört med elcyklar vad gäller inblandning i händelser där hjälmen lösts ut., In collaboration with Hövding, data has been collected to highlight how different aspects can explain events where the helmet is deployed. The helmet records accelerations, and when a helmet is deployed, this information is sent to Hövding. They then invited the cyclist to participate in a web- survey and an interview. Thus, to increase our understanding of why bicycle accidents occur, data have been collected from the helmets, from a web-survey and from interviews. A total of 196 participants completed the web-survey while 50 participants were interviewed. In addition, data from the helmets were collected from 355 cyclists, of which 264 have had the helmet deployed. One main result is that it is on an ordinary day, during an ordinary journey to or from work, by experienced cyclists that are highly educated. Cyclist were aware of traffic rules and what is happening around them – when "it suddenly happens" and it is not until then the cyclists realize how vulnerable they are. The study shows how a complex pattern emerge from the data sources used to understand why a bicycle accident actually occurs. For example, slippery conditions increase the risk of an event, and if "slippery" is combined with darkness the risk increases even further. The data from the helmets could confirm the results from the web-survey and the interviews, but also demonstrate that the helmet, on journeys which ended with the helmet being deployed, had higher levels of activation compared to journeys where it was not deployed. Furthermore, on trips made after the deployment, the helmet also had lower levels of activation which can be understood as the cyclists adapting their behaviour by, for example, cycling more carefully (but not slower). Finally, the results show differences between conventional and electric bicycles in terms of involvement in events where Hövding was deployed.

Nedbrytningsmodeller och underhållsprognoser av vägar har använt deflektionsmätningar sedan vägforskningen tog sin början i tidigt 1900-tal. Fram till tidigt 2000-tal var metoderna för data-insamling långsamma, och vägnätsmätningar var en utmaning. Traffic Speed Deflectometer (TSD) är den första kommersiellt tillgängliga snabba deflektionsmätaren, som gjorde debut med ett första större test 2001. TSD:n rönte tidigt stort internationellt intresse, och i dagsläget har nitton fordon tillverkats. Målsättningen med det projekt som föreliggande litteraturgenomgång är en del av är att ta fram en indikator som beskriver det strukturella tillståndet på de belagda delarna av det svenska och finska statliga vägnätet. Som grund till det framtida måttet kommer både redan tillgängliga tillståndsdata och resultatet av mätningar med TSD att ligga. Måttet ska vara anpassat för både planering av förstärkningsarbeten och underhåll samt långsiktig uppföljning av vägnätets strukturella tillstånd. Litteraturgenomgången har fokuserats på användandet av TSD:n och implementering av TSD-data i Pavement Management System (PMS), eftersom detta är de främsta målsättningarna med projektet. Dock är litteraturen rörande TSD:n inte mer omfattande än att även mycket av det övriga (repeter-barhet, reproducerbarhet, validering, kalibrering, etc.) kan täckas in, om än mer översiktligt., Deterioration models and planning of road maintenance have been founded on deflection measurements since road research begun in the early twentieth century. Until the beginning of the twenty-first century the methods of collecting data were slow, and road network measurements were a challenge. The Traffic Speed Deflectometer (TSD) is the first commercially available fast deflection measurement system, which premiered with a first large test in 2001. The TSD attracted great international interest early on, and at present nineteen vehicles have been produced. The main objective of the project of which the present literature review is a part, is to develop an index to describe the structural condition on the paved parts of the Swedish and Finnish state-owned road networks. The plan is to use both the results from conventional road surface measurements and the results from dedicated TSD measurements as input for the future index. The index should be suitable for both the planning of maintenance and the long-term monitoring of the structural condition of the road network. The literature review is, for practical purposes, focused on the use of the TSD and how TSD data can be used in a Pavement Management System (PMS), as these are the main objectives with the project. However, the literature on the TSD isn’t more extensive than most of the other aspects (repeatability, reproducibility, validation, calibration, etc.) can also be covered, albeit more briefly., Vägnätets strukturella tillstånd

I samarbete med Hövding har en studie genomförts för att belysa hur olika aspekter bidrar till händelser där cykelhjälmen löser ut. Hjälmen registrerar kontinuerligt accelerationer och när en hjälm löser ut registreras denna information hos företaget. Företaget skickar då ut en inbjudan till cyklisten om att besvara en webbenkät som även inkluderar en inbjudan att medverka i en intervju. Studien bygger på data från tre olika källor –webbenkät, intervjuer och data från hjälmen – i syfte att öka förståelsen för varför en cykelolycka inträffar. Totalt var det 196 deltagare som besvarade enkäten och 50 deltagare som intervjuades. Dessutom samlades hjälmdata in från 355 cyklister, varav 264 cyklister hade varit inblandade i minst en händelse där hjälmen löst ut. Ett av huvudresultaten är att det är en helt vanlig dag, på en vanlig resa när en erfaren cyklist, med hög utbildning, väl medveten om trafikregler och om vad som sker runt omkring, cyklar till eller från jobbet – och ”plötsligt händer det” och inte förrän då inser cyklisten hur utsatt den är. Studien visar att en komplex bild växer fram från de tre datakällor som nyttjats för att förstå varför en olycka egentligen sker. Exempelvis ökar halka risken för en händelse där Hövdingen löser ut och är det dessutom mörkt ökar risken ytterligare. Hjälmdata kunde styrka resultaten från webbenkäten och intervjuerna men också visa på att hjälmen, på de resor som slutat med att den löste ut, haft en högre aktiveringsgrad (det har skakat mer) än på resor tidigare (då hjälmen inte har löst ut). Vidare har hjälmen på resor som gjorts efter att den löst ut, visat att cyklisten cyklar med en lägre aktiveringsgrad. Det innebär att cyklisten gjort någon form av anpassning så som att cykla försiktigare (men inte långsammare). Slutligen visar resultaten på skillnader mellan cyklister på konventionella cyklar jämfört med elcyklar vad gäller inblandning i händelser där hjälmen lösts ut., In collaboration with Hövding, data has been collected to highlight how different aspects can explain events where the helmet is deployed. The helmet records accelerations, and when a helmet is deployed, this information is sent to Hövding. They then invited the cyclist to participate in a web- survey and an interview. Thus, to increase our understanding of why bicycle accidents occur, data have been collected from the helmets, from a web-survey and from interviews. A total of 196 participants completed the web-survey while 50 participants were interviewed. In addition, data from the helmets were collected from 355 cyclists, of which 264 have had the helmet deployed. One main result is that it is on an ordinary day, during an ordinary journey to or from work, by experienced cyclists that are highly educated. Cyclist were aware of traffic rules and what is happening around them – when "it suddenly happens" and it is not until then the cyclists realize how vulnerable they are. The study shows how a complex pattern emerge from the data sources used to understand why a bicycle accident actually occurs. For example, slippery conditions increase the risk of an event, and if "slippery" is combined with darkness the risk increases even further. The data from the helmets could confirm the results from the web-survey and the interviews, but also demonstrate that the helmet, on journeys which ended with the helmet being deployed, had higher levels of activation compared to journeys where it was not deployed. Furthermore, on trips made after the deployment, the helmet also had lower levels of activation which can be understood as the cyclists adapting their behaviour by, for example, cycling more carefully (but not slower). Finally, the results show differences between conventional and electric bicycles in terms of involvement in events where Hövding was deployed.

The purpose of the present study is to perform an objective evaluation of the roughness measurements from connected vehicles equipped with software from Nira Dynamics AB (Nira). The focus of the study is to determine the quality of the estimated IRI from the connected vehicles, regarding both daily and aggregated long-term data. The quality will be determined by comparing with a dedicated road surface measurement vehicle (VTIRST) from the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) which is approved according to the Swedish Transport Administration's “Technical approval for road surface measurement”. The study shows that the Nira estimated IRI is not quite the same as the IRI from the VTIRST. Nira’s estimated IRI may, however, be seen as a different index of road roughness, that may well be used in parallel with the standardized IRI. Also, the algorithms used by Nira can most likely be improved and produce a result closer to IRI from the VTIRST., Syftet med föreliggande studie är att göra en objektiv utvärdering av jämnhetsmätningar från uppkopplade fordon utrustade med programvara från Nira Dynamics AB (Nira). Fokus är att bestämma kvaliteten på uppskattad IRI (International Roughness Index) från de uppkopplade fordonen, avseende både dagliga data och aggregerade långtidsdata. Kvaliteten bestäms genom att jämföra data från de uppkopplade fordonen med ett dedikerat fordon för vägytemätning (VTIRST) från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som är godkänt enligt Trafikverkets ”Tekniskt godkännande för vägytemätning”. Studien visar att Niras uppskattade IRI inte är riktigt detsamma som IRI från VTIRST. Niras uppskattade IRI kan dock ses som ett annat index för vägojämnheter, som mycket väl kan användas parallellt med den standardiserade IRI. Dessutom kan algoritmerna som används av Nira med största sannolikhet förbättras och ge ett resultat som ligger närmare IRI från VTIRST.

Den tillståndsmätning av de statliga vägarna som görs i Sverige idag ger inte en tillräckligt allsidig beskrivning av skadeläget för att kunna välja sträckor som är i behov av underhåll. Den information som vi saknar rör vägytans skick. Det kan vara sprickor eller andra ytskador som t.ex. stensläpp. I denna studie har 27 dubbelriktade sträckor valts ut. Sträckorna har i olika grad ett skadeläge i ytskiktet som identifierats som ”i behov av underhåll” av Trafikverkets beläggningsingenjörer. Sträckorna är mätta med ett mätsystem som är heltäckande (HTL, heltäckande lasermätning) över körfältet och som jämförelsegrund har också en okulär inventering gjorts av skadeläget. Vi ser att den objektiva HTL-mätningen har god upprepbarhet avseende sprickor och stensläpp. Vid jämförelse med den subjektiva bedömningen finns det sträckor där identifieringen av ytskadorna stämmer väl överens men även motsatsen. För att en HTL-mätning ska ge användbar information om sprickor och ytskador krävs erfarenhet och arbete med att trimma in parametrar i analysprogramvaran., As condition measurements carried out on the Swedish national road network currently do not provide a sufficiently comprehensive description of all types of distress, it is difficult to select the sections most in need of maintenance. This lack of information concerns mainly pavement surface condition parameters such as cracking and ravelling. In this study, twenty-seven two-way road sections with varying degrees of pavement surface distress were selected. All sections were identified as "in need of maintenance" by engineers from the Swedish Transport Administration. The sections were objectively measured using a system that covered the full lane width. For comparison purposes, a subjective condition inventory was also done. We found that the objective lane-wide measurements had good repeatability with respect to cracking and ravelling. When comparing the objective and subjective inventories, some sections correlated well whereas some hardly correlated at all. In order for a lane-wide measurement to provide useful information on cracking and other forms of surface distress, our conclusion is that more experience and a better understanding of how to adjust the parameters in the analysis software is needed.

Syftet med denna rapport är att ge Transportstyrelsen underlag och rekommendationer för beslut på krav av tillräckligt väggrepp och friktion. I och med Transportstyrelsens utökade bemyndigande att föreskriva om tekniska egenskapskrav för vägar och gator behövs ett uppdaterat underlag om läget. Kravet ska gälla för nya vägar, det vill säga vid trafikpåsläpp. I vägar inbegrips alla belagda vägar inklusive gång- och cykelvägar. Även vägar som inte är statligt kontrollerade ingår, till exempel kommunala vägar. I rapporten redovisas en sammanfattning av befintliga underlag för gällande krav och gränsvärden, historisk tillbakablick, omvärldsbevakning och faktorer att ta hänsyn till samt rekommendationer för mätmetod, mått och gränsvärden med hänsyn till konsekvenser och genomförbarhet. Man kan konstatera att det ofta saknas evidensbaserat underlag för gällande regler och gränsvärden. Däckvägfriktion är en komplicerad egenskap som är svår att mäta då den beror på så många faktorer. Rekommendationerna blir därför ofta att använda gällande metoder och gränsvärden. För bilvägar föreslås att fortsatt använda skiddometerprincipen och SFT (Surface Friction Tester) med specifikationer enligt tidigare standard. För vägmarkeringar föreslås att använda SFT där det går, annars PFT (Portabel Friction Tester) och för gång- och cykelvägar föreslås att använda PFT. Som gränsvärden rekommenderas att använda 0,50 vid 70 km/h (som tidigare). Från jämförande mätningarna kan man konstatera att 0,55 vid mäthastigheten 40 km/h motsvaras av 0,50 vid 70 km/h. Vidare pekar mätningar på att PFT och SFT mätdata direkt kan ersätta varandra med vissa förbehåll. För att kontrollera väggreppet ännu bättre är det rimligt att ställa krav på makrotexturen, som ett komplement till friktionsmätningen vid högre tillåtna farter, till exempel över 70 km/h., The report presents a summary of existing data for current requirements and limit values, historica lfeedback, external monitoring and background facts, as well as recommendations for measurement method, measures and limit values with regard to consequences and feasibility. It can be noted that evidence-based proof is often lacking for current rules and limit values. Tire road friction is a complicated property that is difficult to measure as it depends on so many factors. Therefore, the recommendations will often be to use current methods and limit values. For motorways it is proposed to continue to use the skiddometer principle and SFT (Surface Friction Tester) with specifications according to the previous standard. For road markings it is proposed to use SFT where possible, otherwise PFT (Portable Friction Tester) and for pedestrian and cycle paths it is proposed to use PFT.As a limit value it is recommended to use 0.50 at 70 km / h (as before). From comparative measurements it can be stated that 0.55 at the measuring speed 40 km / h corresponds to 0.50 at 70 km/h. Furthermore, measurements indicate that PFT and SFT measurement data can directly replace each other with certain reservations. In order to control the grip even better, it is reasonable to place demands on the macro texture, as a complement to the friction measurement at higher permissible speeds, for example above 70 km/h.

Rapporten presenterar ett förslag till en prognosmetod för framtida värden av spårdjup och IRI på det belagda statliga vägnätet samt olika mått på prognosnoggrannhet. Metoden kan även användas för att fylla i saknade värden bakåt i tiden. En tidigare VTI rapport inom samma område kom fram till att ett prognosunderlag endast ska innehålla information om utvecklingen lokalt och baserade sin prognos på data endast från den senaste beläggningsomgången. En väsentlig förändring här är att metoden utvidgats till att inkludera data från tidigare beläggningsomgångar i prognosberäkningen, med redovisning av de för- och nackdelar som det medför. Andra delar, t.ex. hur data förbereds, har inte ändrats i någon större utsträckning. Resultaten blir i huvudsak att prognoser inte blir tydligt bättre generellt, inte heller tydligt sämre, av att ta med data från tidigare beläggningsomgångar. Det finns ändå en fördel med att ta med dem därför att fler sträckor över huvud taget kan få en prognos baserad på lokala förutsättningar., This report presents a proposal for a prediction method for future values of rut depth and IRI on the paved state road network and various measures of forecast exactness. The method can also be used to fill in missing values backward in time. An earlier VTI report within the same area concluded that a prediction method should use only data about the development locally and based its prediction on data from the current pavement cycle only. A major difference here is that the method has been expanded to include data from previous pavement cycles in the prediction method, with presentation of the advantages and disadvantages that this entails. Other parts, e.g. how data is prepared, has not been changed in any great extent. The results are mainly that forecasts do not generally become clearly better, nor clearly worse, by including data from previous pavement cycles. There is nevertheless an advantage in including these data because that makes prediction based on local conditions possible for more sections.

Trafikverket följer årligen upp tillståndet på det statliga belagda vägnätet med mätbil. Det är en verksamhet som fortfarande i grunden har samma tekniska lösning som vid starten 1986. Under åren har dock antalet mätstorheter ökat, mätkvaliteten förbättrats och metoderna förfinats. Syftet med mätningarna är, förutom att följa det övergripande tillståndet på vägnätet, att få ett underlag för beläggningsplanering och val av åtgärdsobjekt. Vi kan se tillståndsmätningen som en första skanning att välja åtgärdskandidater vilka ofta kompletteras av, och slutligen väljs ut med kunskap hos Trafikverkets projektledare. Trafikverket vill i förlängningen kunna beskriva tillståndet från vägytemätningen ännu mer tillförlitligt för att projektledarnas val ska underlättas och bli än mer objektivt underbyggt. Med tekniskt stöd av VTI upphandlas mättjänsten av Trafikverket. Upphandlingen av vägytemättjänsten för perioden 2015 till 2018 (plus optionsår 2019) genomfördes som en selektiv upphandling där sex deltagande företag (leverantörer) bjöds in till upphandlingen. Tre av företagen valde att delta i de tekniska testerna och därmed fullfölja upphandlingen. De tekniska testerna går ut på att undersöka leverantörernas förmåga att under produktionsliknande förhållanden utföra mätningar enligt i förväg beskrivna förhållanden och uppställda kravgränser. Denna rapport sammanfattar utfallet av de tekniska testerna., The Swedish Transport Administration (Trafikverket) annually monitors the condition of the national road network with survey vehicles. This is an operation that is, in principle, still carried out using the same technical basis as in 1986. During this time, however, measurement quantities have increased, measurement quality has improved, and measurement methods have been refined. In addition to monitoring the road network condition, the purpose of measurement surveys is to provide an information base that can be used to support investment decisions and maintenance planning. Condition measurement data can be used at an initial stage to identify potential maintenance candidates. Further investigations, carried out by project leaders, can then be used to determine which of the candidates are selected for maintenance action. The Swedish Transport Administration would ultimately like to be able to describe road conditions derived from surface measurement surveys even more accurately. This would allow project leaders to make more objective maintenance action decisions. With technical support from the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), the Swedish Road Administration carries out the procurement of road surface measurement survey services. Road surface measurement services, for the period 2015 to 2018 (plus option year 2019), were obtained through a selective procurement process. Out of six suppliers who were invited to participate, three accepted the invitation to take part in the technical tests. The purpose of the tests is to examine the supplier’s ability to perform during simulated production conditions and be able to carry out the measurement surveys in accordance with pre-described conditions and specified limits. This report summarizes the results of the technical tests.

Vintermodellen är ett verktyg som ger underlag för att bestämma strategier för vinterväghållning. Föreliggande dokument är avsett att vara ett stöd för framtida utveckling av programkoden till Vintermodellen. Ingen manual har skrivits tidigare eftersom programmet till Vintermodellen endast används inom VTI. Matlab-programmet till Vintermodellen skrevs från januari 2013 till mars 2014. En stor del av det arbete som presenteras i föreliggande dokument utgjordes av en omstrukturering av koden, samt flytt av indata från Matlab-koden till kalkylark (Excel-filer). Redovisningen inleds med viss grundläggande information som är av stor vikt vid körningen av vintermodellen. I kapitel 6–8 beskrivs koden i stora drag. I slutet av redovisningen beskrivs möjligheter för export av resultaten. Trafikverket äger Vintermodellen och ansvarar för vidareutveckling av verktyget. VTI förvaltar Vintermodellen på Trafikverkets uppdrag., The ”Vintermodellen” is a software tool to help form strategies for winter road maintenance. The present document is intended to serve as a support for future development of Vintermodellen (the Winter Model). No manual has been written before as the computer program ”vintermodellen” is exclusively used within VTI. The Matlab implementation of the Vintermodellen computer program was written from January 2013 to March 2014. A substantial part of the work presented in the present document was to restructure the code, and move in-data from the Matlab code to spreadsheets (Excel files). The presentation starts with some basics facts which are important to consider when running the ”vintermodellen” Matlab program. In chapter 6–8 the Matlab code is described in general terms. The presentation ends with the different ways to export the results. The Swedish Transport Administration owns the Vintermodellen and is responsible for the development. The Vintermodellen is administered by VTI by direction of the Swedish Transport Administration.

Detta notat redovisar en studie av spårdjupstillväxt för tre olika åtgärder som implementerats inom Trafikverkets projekt ”Säker framkomlighet”. Åtgärderna är: 2-fältsvägar med frästa mitträfflor smala mötesfria vägar (”gles 2+1-väg med räcke”) riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt) Såväl mitträffling som mitträcke kan innebära att trafiken kanaliseras mer och därmed ge en snabbare tillväxttakt för spårbildning. Syftet med studien är att redovisa effekter på årlig spårtillväxt i första hand och i andra hand årlig tillväxt av spårarea för 2-fältsvägar med frästa mitträfflor, mötesfria vägar och riktningsseparerade vägar. Resultaten visar att för mitträffling finns ibland skillnader mellan spårtillväxten på test- och kontrollsträckorna men denna skillnad är oftast mycket liten och skillnaderna slår dessutom åt båda håll, vilket innebär att resultatet inte pekar konsekvent åt ena eller andra hållet. Slutsatsen av resultaten är att mitträffling inte ger en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas heller inte spårbildningen., In this project, rut depth development studies were carried out on road sections subjected to three specific types of traffic safety measure. The measures, implemented through the Swedish Transport Administration’s "Safe accessibility" project, included milled centre-line rumble strips narrow 2+1 roads with median barrier divided roads (painted 2+1 roads with median rumble strips) The introduction of centre-line rumble strips and barrier separation can result in traffic confinement and cause a reduction in the amount of vehicle lateral wander. This reduction is likely to increase the rate of rutting. The purpose of this study was to investigate how annual rut development rates and rut area measurements – on conventional 2-lane roads with milled centre-line rumble strips, narrow barrier separated roads and divided roads – were affected by the introduction of these safety measures. With regards to centre-line rumble strips and comparisons between the test and control sections, results indicated that there were sometimes differences in the rut development rates. However, these differences were usually very small and inconsistent. The conclusions that can be drawn from the results are that centre-line rumble strips do not have a confining effect on traffic and have no adverse effect on the rate of rutting.

På uppdrag av Trafikverket har VTI gjort ett arbete med att utveckla och föreslå mått som på ett bättre sätt beskriver skador eller felaktigt konstruerade vägavsnitt utifrån data insamlade med vägytemätbilar. Måtten ska kunna användas för att karakterisera vägnätets tillstånd och förändringen när detta trafikeras och belastas. I denna rapport föreslås fyra nya mått samt förändring i användningen och beräkning av ytterligare två mått. Dessa nya mått kan komplettera dagens mått med ytterligare information om vägens tillstånd. Huvudprincipen vid utvecklingen av de nya måtten har varit att utnyttja befintliga data och skapa ett nytt enskilt mått eller ett nytt mått byggt på en kombination av andra mått så att det nya måttet svarar mot en specifik effekt eller egenskap, till exempel säkerhetsrisk. I samband med utvecklingen av de nya måtten har även gränsvärden för dessa föreslagits som kan användas i underhållsstandarden. De mått som är framtagna i denna sista fas av projektet ”Nya mått” och vilka kan komplettera dagens underhållsstandard är: • mått för ytskador (små och större ytskador). • tvärfallsvariation. • lokala ojämnheter (ny definition). • vattenarea. • kantdjup (ny definition). • IRI vänster (komplement till IRI höger).Denna rapport beskriver nya vägtillståndsmått för perioden 2010 och framåt. Två tidigare rapporter i denna serie beskriver mått för perioden 1987–2005 (R717, 2013) respektive år 2006–2009 (R718, 2011)., On behalf of the Swedish Road Transport Administration, VTI has developed and proposed new indices of road surface measurement that better describe damaged or badly constructed road sections. The indices have been developed using data that is already collected during the regular road network surveys. The new indices can be used to describe road network conditions and changes during operation. To complement current indices, the report proposes four new indices and recommends changes in the use and/or calculation of two others. The main development principle was to use existing surveyed data and create either a new single index or indices based on a combination of other existing indices. The new indices must also correspond to a specific effect or property, for example safety risk. In connection with the development, thresholds for maintenance standards have also been suggested. The indices developed in this final phase of the project "New Indices of Measurement” that can complement existing indices are: • surface damage (small and large). • cross fall variation. • local unevenness (new definition). • surface water area. • edge depth (new definition). • IRI left (compliment to IRI right). This report describes new road condition indicators used in the period 2010 och onwards. Two earlier reports in this series describes indicators used in the period 1987–2005 (R717, 2013) respectively year 2006–2009 (R718, 2011).

Vägytans tillstånd på det statliga svenska vägnätet har inventerats med mätbil sedan 1987. Av kostnadsskäl mäts inte alla vägar varje år, istället kan man använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. Syftet med vägytemätningarna är att förse Trafikverkets Pavement Management System (PMS) med tillståndsdata. De främsta användningsområdena för tillståndsmåtten är: • Beskrivning av det övergripande vägtillståndet och tillståndförändringen för att bedöma hur valda drift- och underhållsstrategier lyckats. • Stöd vid underhållsplanering. • Underlag vid beräkning av framtida underhållsbehov. • Stöd vid val av åtgärdsmetod. • Kontroll av utförande av byggnation eller underhåll. • Stöd vid forskning. Trafikverket har behov av en fullständig tillståndsbeskrivning av vägnätet, bland annat för att kunna redovisa för regering och riksdag hur uppdraget att underhålla statens vägar fullföljs. Ett sätt att årligen beskriva tillståndet för hela vägnätet är att använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. I valet mellan att använda en global eller lokal modell för att beskriva tillståndsutvecklingen för IRI (International Roughness Index) och spårdjup på enskilda 100-meterssegment visar rapporten att en modell med lokal anpassning är att föredra. Vid anpassning av en global modell får forskarna inte tillräckligt hög förklaringsgrad och ser inte heller ett konsekvent mönster i regressionskoefficienterna för de förklaringsvariabler som provats., In Sweden, the road surface condition is assessed regularly with laser-based profilographs. This has been done since 1987. All roads are, for financial reasons, not assessed every year, but one way to describe the condition of the entire road network is to work with models. The purpose of these assessments is to provide the Swedish Transport Administration’s Pavement Management System (PMS) with data. The main uses of the PMS are: • To provide a description of the overall road condition and its changes to determine if the selected operation and maintenance strategies are successful, and if an acceptable road standard can be offered. • Support the maintenance planning (prioritization and selection of sections for maintenance). • Support for the choice of maintenance method. • Monitoring of performance of construction or maintenance, for example, functional related contracts. • To support research. The Swedish Transport Administration needs a complete description of the road condition in order to demonstrate to the government and parliament how the mission to maintain the roads is achieved. One way to describe the condition of the entire road network is to work with models that forecast the condition the years when measurements are missing. In the choice between using a global or local model to describe the state of development for IRI (International Roughness Index) and rut depth on individual 100-meter segments, the present report shows that a local model is preferred. The coefficient of determination is not high enough in a global model. Also, the researchers cannot see any consequent pattern in the regression coefficients for the explanatory variables we have tried.

Vägytans tillstånd på det statliga svenska vägnätet har inventerats med mätbil sedan 1987. Syftet med dessa mätningar är att förse Trafikverkets pavement management system (PMS) med tillståndsdata. Av kostnadsskäl mäts inte alla vägar varje år, men Trafikverket har behov av en fullständig tillståndsbeskrivning av vägnätet. Ett sätt att årligen beskriva tillståndet för hela vägnätet är att använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. Denna rapport har två huvudsyften, dels att arbeta fram en metod och ett angreppssätt för att skapa en prognosmodell för ett tillståndsmått som kan förändras såväl linjärt som ickelinjärt, dels att, under metodutvecklingen, skapa en prognosmodell för MPD. Modellen är datadrivet genererad, men beskriver även tidsutvecklingen. Från denna kan vi se tydliga trender för MPD-utvecklingen på årsbasis. Det angreppssätt som används för att skapa en prognosmodell för MPD kan användas för andra vägtillståndsmått såsom megatextur, kantdjup, vattenarea etc., In Sweden, the road surface condition is assessed regularly with laser-based profilo-graphs. This has been done since 1987. The purpose of these assessments is to provide the Swedish Transport Administration’s Pavement Management System (PMS) with data. All roads are, for financial reasons, not assessed every year, but the Swedish Transport Administration still needs a complete description of the road condition. One way to describe the condition of the entire road network is to work with models that forecast the condition the year when measurements are missing. This report has two main purposes. Firstly, to develop a methodology/approach how to create a prognostic model for a condition index that can change both linearly and non-linearly. Secondly, during the method development, create a prognostic model for MPD. The model is data-driven generated, but it also describes the time evolution. From this we can see clear trends for MPD development on an annual basis. The approach used to create a prognostic model for MPD can be used for other road surface characteristics such as megatexture, edge depth, water area, etc.

Normalt beräknas längsgående ojämnheter på svenska vägar med måttet International Roughness Index (IRI). Detta mått beräknas från en längsprofil, och beskriver den ackumulerade rörelsen mellan hjul och chassi (fjäderrörelse) på en kvartsbilmodell. Resultatet redovisas som fjäderrörelse per färdad längd, vanligtvis millimeter per meter. IRI-modellen beskriver endast rörelsen i vertikalled, dessutom med en ganska orealistisk fordonsmodell som alltid går i 80 km/h. Denna rapport redovisar arbetet med att ta fram en så kallad FullCar-modell (möjligtvis helbilsmodell på svenska, men jag fortsätter att använda ”FullCar” som en generellt beteckning i denna rapport) som kan användas för en mer realistisk modellering av ett fordons rörelser under normal färd. Fördelen med en, ur fordonssynpunkt, mer realistisk modell är att man kan konstruera mått som stämmer bättre överens med det som förare och passagerare upplever när de färdas på vägen. Det bör nämnas att det tidigare har visats att det finns en relativt hög korrelation mellan IRI och hur förare och passagerare upplever vägens tillstånd. En FullCar-modell borde dock kunna ge mer detaljerad information om vägytans effekt på fordonet. Till exempel skulle en lastbilsmodell kunna detektera avsnitt med farliga tvärfall. En realistiskt fordonsmodell skulle även kunna användas till nedbrytningsstudier av vägar, där vägytan dels slits av överfarter, dels deformeras av kontaktkrafter. Med en enkel modell skulle hundratusentals överfarter kunna simuleras på några minuter., In Sweden, longitudinal roughness has been more or less synonymous with the International Roughness Index (IRI). IRI is calculated from a longitudinal profile, and describes the accumulated movement between the wheel and chassis on a quarter-car model. The result is given as this movement divided with the traveled length. In Sweden, the unit millimeters per mere is normally used. The IRI-model is only affected by movements in the vertical direction, and the speed is fixed to 80 km/h. This report presents the work to make a full-car model, with the aim to produce a more realistic view of the movements of a vehicle traveling on a normal road. The benefits with a more realistic vehicle model is that indices with a higher correlation to drivers’ and passengers’ experiences can be made. It should be mentioned that a relatively high correlation between IRI and drivers’ estimates road condition has been shown. A FullCar model should, however, give more detailed information about the effect of the road surface on the vehicle. A truck model could, for example, be used to find sections with a dangerous cross fall. A realistic vehicle model could also be used in studies concerning the deterioration of roads, as the road is partly worn by wheel abrasions and partly deformed by contact forces. A simple model could simulate hundreds of thousands of vehicle passages in only a few minutes.

The riding comfort of cyclists related to roughness and unevenness of cycle path surfaces has unfortunately not been given enough attention in the indices used to predict cyclists’ perceptions of roadway environments. This is partly due to the lack of condition assessment methods specifically adapted to the speed and space limits on cycle paths, and a need for developing metrics that describe the perceived comfort of cyclists rather than that of car users. In this paper a novel method, the Bicycle Measurement Trailer (BMT), is proposed to bridge this gap. Eight different surface types, ranging from gravel and different sized concrete block pavements to asphalt concrete in different conditions, have been assessed with regards to roughness. Four of these surfaces were also used for the assessment of their longitudinal evenness. The accuracy and repeatability of the BMT were evaluated. Finally, five different metrics (Dynamic Comfort Index, Evenness Coefficient, 0.5 m Straight Edge, International Roughness Index and Root Mean Square), were calculated from the collected data and assessed. The main findings suggest that the BMT has a high accuracy at normal and high cycling speeds when compared to the standardized road measuring system, Road Surface Tester, and a high level of repeatability at normal cycling speed. The surfaces could be ranked according to their roughness, and the longitudinal evenness was successfully analysed from the collected data. In conclusion, the BMT could be a valuable tool to assess the cycle path surface condition in relation to how cyclists perceive the riding comfort., QC 20230227