Search

Entuela Capani (2023). Digital vs analog teaching tools in Swedish education. Swedish, independent work in Swedish, basic level 15 higher education credits, specialization 4–6, spring term 2023. Department of Humanities, Education and Social Sciences. In the revised curriculum, the use of digital tools has been given considerable space in Swedish teaching. Thus, the purpose of this study is to investigate how the middle school teachers design teaching by combining both digital and analog teaching aids. What perceptions do teachers have when students’ learning and meaning making takes place via digital and analog teaching aids. Associated to this, it is also investigated whether the teachers have sufficient digital skills to conduct multimodal teaching and develop student’s critical insights and understanding. To answer the study’s questions, a qualitative study based on six semi-structured teacher interviews is used. The teacher’s perceptions are analyzed based on a phenomenographic method approach where five categories of description have been crystallized. The results of the study show that the interviewed teachers vary teaching between digital and analogue teaching aids because they consider that the teaching aids complement each other. Implementation of digital tools in teaching as mediated tools is considered a major challenge for middle school teachers. The fundamental factor lies behind their digital competences and that the development of digitization is not at the same pace as these competences. New didactic methods need to be implemented to deal with the new changes that digitization has created.

Utgångspunkten för denna studie är hur normativa beskrivningar av konsthistoria i ett bildläromedel riskerar att reproducera historiska och nutida föreställningar om skillnader mellan ”vi” och ”de andra”. Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om vithet och eurocentrism i bildämnet som synliggörs i läromedel samt att utmana hegemoniska diskurser om vithet och eurocentrism. Som underliggande teoretiskt och metodologiskt ramverk för studien ligger poststrukturalism som betonar språkets meningsskapande funktioner. Materialet som bearbetats och analyserats genom diskursanalys och gestaltande metoder är ett urval av texter och bilder från ett kapitel om konsthistoria i ett förlagsproducerat bildläromedel som riktar sig mot årskurs 7-9. Resultatet av analysen visar att läromedlet reproducerar en eurocentrisk diskurs genom makttekniker som isärhållning. Europeisk konsthistoria upphöjs och separeras från resten av världen genom den övergripande strukturen men framför allt genom språkhandlingar i både text och bild som framställer övriga världen som ”den andre”. Slutsatsen är att läromedlet i sin nuvarande form kan ses som problematiskt ur ett inkluderande och antirasistiskt perspektiv. Lärare kan dock granska läromedel kritiskt och använda pedagogiska strategier som att juxtapositionera historiska bilder från olika delar av världen för att utforska och synliggöra visuella och kulturella likheter snarare än skillnader. På så sätt kan lärare och elever skapa sprickor och läckage i diskursen vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för delaktighet och inkludering i bildundervisningen.

The purpose of this study is to investigate how the theme of human rights is portrayed in printed teaching materials written for the high school courses social studies 1a1 and 1b respectively. A total of three series from two publishers are analysed, which are the Kompass series, the Liber series, and the Arena series, where each series contains a course 1a1 and 1b. This study will fall under a qualitative content analysis with a comparative element and will use a semiotic-didactic analysis model. The result shows that the subject content of the textbooks for human rights fulfills the central content for the courses social studies 1a1 and 1b respectively. The textbooks differ regarding how big a place the theme of human rights was given in the textbook. The textbooks have several similarities and differences in composition and form of expression.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läromedel för svenska 1 i gymnasieskolan arbetar med skönlitteratur i förhållande till vad läroplanen säger. Med hjälp av en innehållsanalys av tre olika läromedel för svenska 1, undersöks vilken sorts litterär kunskap som prövas i samband med övningsuppgifter i läromedlet. Den teoretiska synen om litterär kunskap utgår ifrån Robert E. Probst fem kategorier för kunskap: kunskap om det egna jaget, kunskap om andra, kunskap om texten, kunskap om kontexten, och kunskap om meningsskapande processer. Utöver det används även läroplansteoretiska begrepp för analys och diskussion av resultatet. Undersökningens resultat visar att det råder en stor obalans i vilken typ av litterär kunskap som läroboksuppgifter fokuserar på när eleverna arbetar med texter eller utdrag från skönlitteratur. Majoriteten av läroböckernas uppgifter där eleverna arbetar med texter eller utdrag behandlar kunskap om texten. Få övningar och uppgifter bjuder in eleverna till vidare reflektion om hur läsningen påverkar det egna jaget eller andra människor. Detta står i kontrast till svenskämnets läroplan som lägger vikt i att eleverna ska läsa skönlitteratur som en källa tills självinsikt och förståelse för andra perspektiv om människor och världen.

Grammatikundervisning är ett omdebatterat ämne och olika forskningsrön revolutionerar synen på grammatikundervisning till och från. Eftersom själva ordet grammatik endast uppträder i den gymnasiala kursen Svenska 2, är det intressant att undersöka huruvida och i så fall hur grammatikföreteelser ter sig i alla tre gymnasiala årskurser. Detta görs i denna studie genom analys av två olika läromedel: Svenska helt enkelt och Svenska impulser. Analysen undersöker vilka grammatiska företeelser som lyfts i läromedlen, med vilket språk detta görs samt vilka språkliga nivåer läromedlen lägger fokus på när det gäller grammatiska företeelser. Vidare undersöks det hur dessa grammatiska företeelser kontextualiseras samt hur läromedlen stimulerar elever till metakognitiva aktiviteter som involverar grammatiska företeelser. Studien utgår ifrån sådana teorier som Vygotskys och Deweys syn på lärande, Hallidays funktionella grammatik, traditionell grammatik och genreteorin. Vidare tar studien även avstamp i teorin om hur man kan tala om språk. Studien visar att grammatiska företeelser inte bara uppträder i kursen Svenska 2, utan följer eleverna mer eller mindre under alla tre årskurser, dock med olika stort fokus, särskilt när det gäller årskurs tre. Trots att de grammatiska företeelserna som berörs i läromedlen är i stort sett samma, visar studien på en väsentlig skillnad när det gäller hur grammatiken presenteras och lärs ut, särskilt när det gäller kontextualisering av grammatiska företeelser. Studien indikerar att läromedlet Svenska helt enkelt är mer förenligt vad gäller den gällande läroplanens föreskrifter om grammatikundervisning samt följer även den aktuella vetenskapens rekommendationer kring just grammatikundervisning. Denna slutsats baseras på det faktum att i kommentarmaterialet Svenska 2 lyfts funktionalitet och grammatikens potential att utgöra ett verktyg till att uppnå andra mål, än endast mål som handlar om att få kunskaper om grammatik. Det ska dock understrykas att

Denna studie är en läromedelsanalys som är kliniskt mikrobiologiskt inriktad. Syftet var att undersöka hur klinisk mikrobiologi beskrivs i läromedel efter läroplanen för grundskolan (Lgr 22), i jämförelse med läromedel som är skrivna före ( Lgr 11). Samtidigt undersöktes om alla läromedel täcker det som (Lgr 22) kräver mikrobiologiskt. Läromedlen har även jämförts innehållsmässigt med hjälp av en kvantitativ samt kvalitativ innehållsanalys. Den kvantitativa analysen redovisas i två tabeller ( Tabell 1 och Tabell 2). I tabellerna redovisas i vilka kapitel klinisk mikrobiologi framträder samt begrepp/ fenomen som förekommer i de olika läromedlen. Den kvalitativa analysen är en innehållsanalys där fenomen/begrepp/ biologiska processer i de olika läromedlen analyseras på en djupgående nivå. Studien omfattade en analys av fyra läromedel, två digitala samt två trycka. Ett av läromedlen är utformad 2015 (Gleerups i trycktform), medan de andra tre är skrivna 2022 (Gleerups, Liber och NE). Resultatet som åstadkoms visar att alla läromedel täckte kraven för mikrobiologi i LGR 22. Studien visar att synen på klinisk mikrobiologi inte har ändrats efter pandemin, vilket kunde observeras vid jämförelse av böckerna som skrevs 2022, med boken från 2015.Däremot finns en signifikant skillnad mellan Gleerups (2015) samt Gleerups (2022) läromedlet.

Denna studie syftar till att analysera och problematisera hur läromedel i ämnet religionskunskap som används vid skolor i en medelstor svensk stad använder sig av de abrahamitiska religionernas urkunder. Tolv läroböcker för mellanstadiet och högstadiet samlades in från stadens skolor och analyserades utifrån läromedelsteoretiska och läroplansteoretiska principer. Ett steg i processen var att utvärdera hur väl läromedlen lever upp till det centrala innehållet om religiösa urkunder i Skolverkets läroplan för grundskolan (Lgr22). Utifrån de vägledande frågeställningarna framkom det att de läromedel inriktade på mellanstadieåldern levde upp till det som förväntades. Mellanstadieelever skall ges möjligheter att lära sig hur centrala tankegångar, ritualer, levnadsregler kan uttryckas i religiösa urkunder. Däremot fann denna studie att det finns allvarliga brister i läromedlen som riktar sig till högstadiet. Enligt Lgr22 skall högstadieelever ges möjlighet att tolka och samtala kring symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder (Skolverket,2022). Med undantag för ett läromedel hade ingen lärobok mer än en handfull direkta citat från heliga skrifter och saknade uppgifter direkt relaterade till urkundernas innehåll. Tidigare forskning har konstaterat att svenska religionsläromedel ofta brister i saklighet och allsidighet. Till detta kan nu läggas att det även finns brister i hur läromedlen behandlar texttolkning—något som visar sig inte vara unikt för Sverige enligt studier gjorda i exempelvis Norge och Storbritannien. I ljuset av denna brist finns dock potential för utveckling. Läromedel skulle exempelvis kunna inkorporera specifika kapitel dedikerade till texttolkning för att ge högstadieelever möjlighet att uppnå läroplanens centrala innehåll.

Syftet med studien är att undersöka om och hur undervisningen lärare i f-3 beskriver att de genomför, skiljer sig beroende på vilket läromedel de använder. Studiens metod utgår ifrån en kvalitativ ansats med personliga intervjuer. Teorin som presenteras är läroplansteori och den används för att se hur lärare realiserar läroplanen genom sitt läromedel. Studiens resultat indikerar att undervisningen kan se olika ut beroende på vilket läromedel som används och även att lärare som är ny på läromedel följer gärna manus när de undervisar. Slutsatsen av studien är att de olika läromedlen möjliggör olika typer av undervisningssätt. Rik matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av interaktiva genomgångar och kooperativt arbete för eleverna medan Favorit matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av ett mer traditionellt sätt som individuell räkning för eleverna.

Matematikböcker är ett vanligt inslag i matematikundervisning runtom i Sverige och i många andra länder. De kan användas som ett planeringsverktyg för läraren och de kan anses vara värdefulla källor för material och struktur. Samtidigt finns det de lärare som väljer att utesluta matematikboken ur sin undervisning, vilket kan väcka frågor om matematikbokens roll och värde i skolan. I följande enkät- och intervjustudie undersöktes lärares erfarenheter av och tankar kring matematikböcker i undervisning. Dels syftade studien till besvara på vilket sätt och till vad matematikböcker används. Dels var det av intresse att skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärares val av matematikbok. Ett ytterligare syfte var att skapa inblick i hur matematikundervisning utan matematikbok kan bedrivas och se ut. Ett bekvämlighetsurval användes till studien och deltagarna bestod av 47 lärare. Av dessa 47 undervisade 34 stycken i årskurserna 1–3 och 13 av dem undervisade i årskurserna 4–6. Undersökningen bekräftade att matematikboken ofta används till elevarbete och är ett viktigt arbetsverktyg för många lärare. Å andra sidan har lärare inte alltid möjlighet att fritt välja matematikbok utan behöver ibland anpassa sig efter vissa faktorer, exempelvis arbetsplatsens (skolans) ekonomiska förutsättningar. Därutöver visade studien att verktyg och arbetsformer som förekommer i klassrum där läraren undervisar utan matematikbok likaväl kan förekomma i klassrum där en matematikbok är inkluderad. Således drogs slutsatsen att skillnaderna mellan undervisningsformerna inte nödvändigtvis behöver vara stora eller kopplat till användning av matematikböcker.

Föreliggande studie utforskar hur språkliga och innehållsliga val i läromedel samverkar för att konstruera textens läsare, eleven. Materialet består av förorden i fem olika läroböcker skrivna för gymnasiets kurser i svenska som andraspråk. Dessa fem korta texter undersöks utifrån en socialsemiotisk förståelse av språket som en uppsättning resurser för att skapa mening mellan textens avsändare och dess mottagare. Forskningsfrågan om hur den flerspråkiga eleven konstrueras i läromedelsförorden besvaras genom en kombination av tematisk innehållsanalys och språklig analys. För den språkliga analysen används analysverktyg från den interpersonella metafunktionen i systemisk-funktionell lingvistik, SFL, avseende texternas språkhandlingar, modalitet och uttryck för appraisal. Sådana språkliga fenomen studeras genom tre teman: tilltalet till eleven, författarens närvaro i texten och utgångspunkter för att adressera eleven. Den tematiska innehållsanalysen visar att eleven främst adresseras utifrån sitt förmodade utvecklingsbehov i svenska och sin förmodade ambition att klara kursen. I kombination med en språklig analys belyser innehållsanalysen vidare hur eleven genomgående tilltalas som ett du medan författaren ömsom ställs i förgrunden, ömsom blir mindre synlig. Sammanfattningsvis kan undersökningen visa på en ambivalens i tilltalet till den flerspråkiga eleven. Vissa språkliga resurser används för att engagera läsaren medan andra tvärtom begränsar möjligheterna till dialog med såväl läromedelstextens avsändare som dess bakomliggande språksyn. Att elevens kunskaper i svenska är otillräckliga blir en diskurs som kontrasterar mot en annan, där flerspråkighet ses som en kompetens. Endast ett av fem förord erkänner elevens flerspråkighet som en värdefull tillgång.

Studiens syfte var att ta reda på hur grammatikmomentet tar sig uttryck i läroböcker för gymnasiet i kurserna svenska 1, 2 och 3. Syftet skulle uppnås genom att undersöka läromedlen med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där fokus för analysen låg på att identifiera två olika grammatiska teorier: traditionell grammatik och systemisk-funktionell grammatik. Undersökningen visade att den traditionella grammatiken var mer framträdande i läromedlen, men att även systemisk-funktionella inslag förekom, främst genom läromedlens diskussion om stilistik, vilken dock visade sig ofta diskuteras med vardagliga termer.Läromedlen skiljde sig åt med avseende på kurs eftersom läromedlen för kursen Svenska 2 ofta hade ett eget grammatikkapitel, medan detta, med ett undantag, inte var fallet för de läromedel som var avsedda för kurserna Svenska 1 och Svenska 3. Dessutom verkade grammatiken i något högre utsträckning behandlas funktionellt i läromedlen avsedda för kursen Svenska 1, vilket i studien förklaras med att termen saknas i kursplanen för denna kurs, varför författarna tvingas integrera grammatiken mer löpande istället för i ett isolerat grammatikkapitel. Och förekomsten av grammatiska inslag i läromedlen för kursen Svenska 1 förklaras med att författarna har velat förebygga den potentiellt stora kunskapsklyfta som finns mellan kurserna Svenska 1 och 2 med avseende på grammatiken.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från en observationsstudie i två klasser i årskurs 6 analyseras för att förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive ett läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att förstå ett specifikt textinnehåll respektive förståelsestrategier. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå. De utmanar även eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap, men undervisar i låg grad om strategier för att förstå och komma ihåg textinnehåll. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. En slutsats är att lärare behöver bli medvetna om att det inte räcker med att låta elever träna på att synliggöra textinnehåll eller att knyta textinnehåll till sig själva, utan det behövs också direkt undervisning om det. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att stötta elever att bli självständiga läsare diskuteras., This article aims to contribute to knowledge about the teaching of reading comprehension in the subject Swedish in middle school. Material from an observational study in two grade six classes is analysed to learn about and describe how teachers teach reading comprehension using fiction books chosen by students (so-called silent reading books) and a Swedish textbook, respectively. A content analysis makes visible teaching that supports students in understanding the content of a text, as well as teaching that provides students with reading strategies. Despite differences in their use of texts and reading activities, the teachers in both classrooms ask questions and initiate high-level discussions. They also challenge students to think about the content, form, and message of texts. However, strategies for understanding and remembering text content are taught to a low degree. None of the teachers explicitly point out to students that the way they approach reading activities can help them understand text content and that similar strategies can be used for all eading. One conclusion is that teachers need to become aware that it is not enough to let students practice making text content visible or to connect text content to themselves; explicit teaching about comprehension strategies is also needed. The article also discusses when and how different strategies can be used to support students to become independent readers.

Syftet med den här studien är att ta reda på i vilken omfattning etnicitet uttrycks i läromedel i ämnet svenska för låg- och mellanstadiet, samt att ta reda på hur etnicitet representeras utifrån kultur, platser och egennamn i de undersökta läromedlen, sett till västerländskt och icke-västerländskt. För att få fram den här informationen har två frågeställningar formulerats: I vilken omfattning uttrycks olika etniciteter i text och bild när det gäller västerländska och icke-västerländska kulturer, platser och egennamn? På vilka sätt representeras de västerländska och icke-västerländska kulturerna, platserna och egennamnen i läromedlen? Två teorier har använts i studien. Den första teorin är orientalismen, som handlar om Saids kritik mot västvärldens syn på den så kallade orienten. Den andra teorin är Youngs postkoloniala teori, som också är en kritisk syn på västvärldens agerande mot andra delar av världen, med fokus på de orättvisor som än i dag lever kvar i samhället. Fyra olika läromedel i svenskämnet för låg- och mellanstadiet har analyserats med hjälp av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen har gått ut på att samla in kvantifierbar data som i sin tur används för att svara på den första frågeställningen. Den kvalitativa analysen har besvarat den andra frågeställningen genom att titta på vad det är datan faktiskt visar, genom att koppla innehållet i texterna till bilderna i läromedlet för att få fram kontext. Studiens resultat pekar på att det som är västerländskt tar mest plats i samtliga läromedel och i alla teman förutom ett deltema. Den slutgiltiga datan visar att 88% av det som representeras i läromedlen kan kopplas till västerländskhet, medan 6% räknades till det som ansetts icke-västerländskt och 6% ansågs oidentifierbart. De gånger som icke-västerländska karaktärer dyker upp i läromedlen är det oftast i sidoroller och de får inte mycket plats i läromedlen, utan framstår mest som karaktärer som finns med ”bara för att”. S

Skolan har enligt styrdokumenten en skyldighet och ett ansvar att på bästa sätt ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper och värden. På grund av den globalisering som har skett och fortfarande sker ökar individens behov av goda kunskaper i engelska för att kunna verka som samhällsmedborgare i en global värld. Skolan ämnar bland annat att utveckla elevers kunskaper i engelska, vilket till stor del görs genom textböcker som undervisningsmaterial. Grundat på detta syftar denna kunskapsöversikt till att söka, kartlägga och sammanställa forskning som kännetecknar textböcker i undervisningen av engelska i grundskolans årskurs 4–6. I denna studies analys kommer fokus även att läggas på forskningens syn på användandet av textböcker i engelskundervisning. För att undersöka kunskapsöversiktens syfte ligger följande frågeställningar till grund: Vad kännetecknar forskningen om användning av textböcker i undervisning av engelskämnet? Hur framställs textböcker i den forskning som analyseras? Vilka strategier för användandet av textböcker går det att identifiera i forskningen? Med hjälp av definierade sökord och urvalskriterier identifieras tio vetenskapliga artiklar genom en litteratursökning i de olika databaserna ERIC, SwePub och Google Scholar. De valda vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna kunskapsöversikt sammanställs genom en systematisk kartläggning. I forskningen inom den europeiska arenan framställs främst två huvudsakliga inriktningar för analys av innehållet i textböcker, ordfrekvens och ordanvändning samt inkludering och mångfald. Utifrån dessa inriktningar anses textböcker vara otillräckliga för att utveckla elevers kunskaper i det engelska ämnet. Vidare visar forskningen att det är nödvändigt att komplettera undervisningen i engelska med ytterligare material utöver textböcker, för att elever ska ges möjlighet att utveckla deras engelskkunskaper i största möjliga mån. Således krävs en didaktisk medvetenhet hos lärare vid planering och genomfö

Syftet med studien var att undersöka förekomst och omfattning av kommunikativa uppgifter i läroböcker avsedd för årskurs 1 inom skolämnet matematik. Studien fokuserade även på vilket sätt att kommunicera som förekom i läroböckerna, och vilket stöd elever kan erbjudas av multimodala inslag, med särskild relevans för elever i matematiksvårigheter. Detta utgjorde studiens specialpedagogiska perspektiv. I vår studie utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv och ett multimodalt perspektiv när vi genomförde vår läromedelsanalys. Studien utgjordes av data från både kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet visade att omfattningen av kommunikativa uppgifter som uppmanade till samarbete mellan elever varierade mellan olika läroböcker. Resultatet visade även att de samarbetsuppgifter som var vanligast förekommande i de granskade läroböckerna uppmanade till kommunikation i form av par-arbete mellan elever, samt i opreciserad form. Studiens multimodala analys visade att elever i matematiksvårigheter hade goda möjligheter till stöd av multimodala inslag vid tolkning och arbete med kommunikativa uppgifter.

De flesta läromedel som används i svensk skola tar sin utgångspunkt från det centrala innehållet och kunskapskraven som står i läroplanen för ämnet matematik. När läromedlet i matematikundervisningen utgör en stor del av elevers kunskapsutveckling uppstår frågan om läromedlen skapar rätt förutsättningar och utgör en grundläggande kunskapsutveckling för eleverna. Skolverkets nationella bedömningsstöd (2019) är ett material som utgår ifrån forskning och föreskriver att en god taluppfattning är grundläggande för elevers fortsatta matematikinlärning. Det nationella bedömningsstödet i årskurs 1–3 ska ge lärare stöd för bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling samt ge indikationer på om elever kommer kunna nå kunskapsmålen under de första skolåren i grundskolan. Det är viktigt att elever i de första skolåren får en grundläggande taluppfattning och kunskapsutveckling i en varierad matematikundervisning. I och med att läromedelsundervisning är så framträdande i ämnet matematik finns det ett behov av att undersöka om läromedel berör alla kunskapsområden i det nationella bedömningsstödet samt om läromedlen framställer olika matematiska områden med hjälp av olika representationer. Representationer innefattar ett varierat arbetssätt i undervisningen där elever får möjlighet att uttrycka sig på olika sätt. Syftet med studien är att studera om och hur två centrala läromedel i matematik framställer kunskapsområden som finns i det nationella bedömningsstödet för årskurs 1. Ett vidare syfte är att identifiera vilka representationer som läromedlen framställer och möjliggör ur ett elevperspektiv. Studien har ej för avsikt att studera huruvida enskilda elever uppfyller målen i det nationella bedömningsstödet. Den metod som har använts i studien är en komparativ läromedelsanalys med både kvantitativa och kvalitativa intressen utifrån studiens syfte. Vi skapade en egen modell för att strukturerat analysera läromedlen samt för att kunna uppfylla syftet med studien och besva

Under 2020-talet har läromedel återigen lyfts fram i samhällsdebatten som en viktig resurs i undervisningen efter att en digitaliseringsvåg har sköljt över Sverige samtidigt som svenska elevers läsförmåga har sjunkit. Många röster höjs för att skolor nu ska få större resurser för att satsa mer på läromedel i undervisningen. De läromedel som finns på marknaden granskas inte längre av någon statlig myndighet utan det är upp till respektive skola att granska om innehåll och form är anpassat efter undervisningens målsättning och elevers behov. I denna uppsats undersöks skrivövningar i ett läromedel för lågstadiet och skrivuppgifter i nationella prov för årskurs 3 i ämnet svenska. Syftet med undersökningen är att granska och analysera vilka förväntningar på elever som framträder i instruktioner och skrivuppgifter i läromedel och i nationella prov samt om det som övas i läroböcker är det som prövas i nationella prov. I undersökningen granskas även vilket stöd elever i språklig sårbarhet får i läromedel och nationella prov för att kunna förstå och genomföra de skrivuppgifter som prövas i nationella prov för årskurs 3. Teoretisk utgångspunkt samt metod för granskning och analys i denna uppsats är idén om modelläsare som här har utvecklats till begreppet modellskrivare då undersökningen handlar om elevers förutsättningar att utveckla sitt skrivande. Urvalet för undersökningen utgår från ett läromedel i svenska för lågstadiet som används på svenska skolor idag samt skrivuppgifter på nationella prov i svenska för årskurs 3 som prövats under åren 2013–2020. I vår undersökning framkommer att skrivövningar i ett läromedel för lågstadiet har få kopplingar till de skrivuppgifter som prövas på nationella prov i svenska för årskurs 3. Många läromedel utger sig för att täcka in allt inom ett ämne i en viss årskurs. Om lärare enbart använder ett läromedel i sin undervisning som utgångspunkt för att utveckla elevers skrivförmåga kan undervisningen bli bristfällig samt att flera skrivut

Den här studien är baserad på tematiska innehållsanalyser av två valda läroböcker i bildämnet och två kvalitativa intervjuer med bildlärare verksamma i grundskolan. Studien syftar till att synliggöra läroböckernas relevans och aktualitet i förhållande till bildämnet genom att ställa frågan: Vilka innehållsliga teman lyfter de valda läroböckerna fram och vilka återfinns i båda? och på vilket sätt kan de innehållsliga teman kopplas till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i kursplanen för ämnet bild? Den syftar också till att bidra med en diskussion om bildämnets behov av och bildlärarens förhållande till läromedel, med specifikt fokus på läroböcker genom att ställa frågorna: Hur uppfattar de intervjuade bildlärarna de utvalda läroböckernas innehåll i förhållande till den egna undervisningen? och Vad framträder i lärarnas utsagor vad gäller uppfattning av läromedel generellt i ämnet?Ur undersökningen av de två valda läroböckerna har det framkommit fem gemensamma teman: Konsthistoria, Identitet, Visuell kultur, Filmprojekt/rörlig bild och Porträtt, vilket visar på arbetsområden som anses aktuella i dagens bildundervisning. Dessa arbetsområden har sedan kopplats till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i bildämnet där det framkom att fyra av de fem arbetsområdena har en direkt koppling till det centrala innehållet.Ur de två genomförda intervjuerna med bildlärarna framkom sex gemensamma aspekter: Att man som nybliven lärare tar över bilduppgifterna från den förra bildläraren, En önskan om färdigt material, Internets stora roll när det kommer till att hitta inspiration, Konsthistoria, Budget och Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även här framkom det särskiljande aspekter: Den ena bildläraren menar att det skulle bli mer likriktad kunskap bildlärare emellan om det fanns fullgoda läroböcker man som bildlärare följer runt om i Sverige. Den ena bildläraren uppskattar utformningen av boken Bild för högstadiet då den ger utrymme för idéer och planering, ger en g

Läromedel används i hög grad i svenska skolor och kan ha ett innehåll som inte stämmer överens med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmets (Skolverket, 2022) värdegrund och lärare är de som i praktiken granskar läromedel. Detta gör att lärare behöver värdera om ett läromedel är lämpligt för den undervisning de vill bedriva. Tidigare forskning pekar på att läromedel har ett genusstereotypiskt innehåll och engelska är ett av de ämnen som förlitar sig mest på läromedel. I denna studie analyseras två läromedel i ämnet engelska ur ett genusperspektiv. De läromedel som granskas är Learn English Third Book och Sparks 3. Syftet är att genom en kritisk diskursanalys som inspirerats från Faircloughs tredimensionella modell ta fram diskurser som sedan granskas utifrån Hirdmans (1988) teori om genus och genussystemet. Detta görs för att belysa de makthierarkier och genusstereotyper som finns i läromedel för att se om dessa läromedel följer läroplanens värdegrund. Detta görs genom att undersöka hur ofta manliga och kvinnliga karaktärer förekommer och på vilket sätt manliga och kvinnliga genusstereotyper konstrueras i de två läromedel. Resultatet visar att manligt tar en större plats i läromedlen både i text och bild samt att manligt framställs som normen medan kvinnligt tar en mindre plats både i text och bild samt att kvinnliga karaktärer framställs som icke-normativa. Diskurserna pekar på att när manliga och kvinnliga karaktärer får liknande egenskaper, roller och utseenden ges de samtidigt stereotypiska indikationer som förstärker isärhållandet av manligt och kvinnligt. Utöver detta framställs manligt och kvinnligt stereotypiskt till utseende, kläder samt färg på kläder och genom accessoarer i båda läromedlen. Detta kan ses genom den insamlade datan och de diskurser som framkommit från läromedlen. Utifrån resultatet har de två undersökta läromedlen ett innehåll som inte stämmer överens med läroplanens värdegrund och att vidare forskning behöver göras krin

Bakgrund Taluppfattning är ett viktigt och centralt område för läraryrket eftersom det förekommer återkommande i den svenska grundskolans obligatoriska moment med särskild relevans för grundskolans lägre åldrar. Både inom den internationella forskningen och i den svenska grundskolan görs det mätningar och bedömningar av taluppfattning. Forskningen om taluppfattning kännetecknas av att taluppfattning går att mäta i olika nivåer och sammanhang. Dock präglas forskningen till och från av olikartade uppfattningar om hur begreppet ska definieras. Aktuell definition för det här examensarbetet utgörs av ramverket FoNS (Foundational Number Sense). Då nya interventionsstudier visat att tidiga matematikinsatser är gynnsamt för elevers framtida matematikutbildning och ger positiva effekter på taluppfattning finns pågående kommunsatsningar för barn i lägre skolåldern runt om i Sverige. Ett populärt exempel är satsning med metoden Tänka, resonera, räkna, även kallad TRR-modellen. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka hur FoNS-ramverket kan appliceras på och har relevans för undervisningsmaterialet TRR. Den centrala frågeställningen för examensarbetet är: I vilken omfattning innehåller undervisningsmaterialet TRR, träning av de åtta förmågorna som ingår i ramverket FoNS? Metod För den här undersökningen har en kvantitativ metod valts. Då arbetets frågeställning handlar om hur frekvent olika kategorier förekommer i materialet är en kvantitativ innehållsanalys bäst lämpad då den kräver svar på förekomst av olika typer av innehållsliga kategorier. En kvantitativ innehållsanalys handlar om att undersöka innehållet av en skriftlig, muntlig eller visuell framställning där resultatet kan analyseras och uttryckas med siffror. Kodning är ett centralt moment för en innehållsanalys och det kräver utformningen av ett schema, en kodningsmanual. En kodningsmanual består av instruktioner för hur kodningen ska genomföras. Analysenheterna utgörs av TRR-materialet som har undersökts o

Sofia Elgström och Josefine Eriksson (2023). Synsätt på skrivande: En undersökning av skrivuppgifter i läromedel för förskoleklass och årskurs 1–3. Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning F–3, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Vår uppsats har analyserat skrivuppgifter i läromedlet Livet i Bokstavslandet (2015, 2016, 2017 och 2018), för fyra olika årskurser: förskoleklass till årskurs 3. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om de möjligheter som läromedel riktade mot de tidiga skolåren erbjuder i arbetet med att utveckla elevers skrivande. För att få syn på vilka möjligheter läromedlen erbjuder kommer uppsatsen att analysera synsätt på skrivande samt hur dessa är fördelade på de olika arbetsböckerna. Analysen utgår från Ivanič (2004) ramverk över olika skrivdiskurser genom en kvalitativ-, och kvantitativ metod. Resultatet visar att alla Ivanič (2004) diskurser förekommer förutom den sociopolitiska diskursen. Det visar också att skrivdiskurserna: färdighet-, genre-, och kreativitet i helhet är mer dominerande än andra. Processdiskursen och diskursen om sociala praktiker kommer endast till uttryck i ett fåtal skrivuppgifter, och dessa återfinns endast i arbetsböckerna för årskurs 2 och 3.

The purpose of this study is to investigate task types in learning materials for Swedish in school year 3. The research questions are: 1. Which types of assignments for reading and writing tasks are included in the learning materials? 2. What are the purposes of the reading and writing tasks in the learning materials? 3. How do the tasks in reading and writing assignments relate to High Literacy? The study is limited to three learning materials, each consisting of a workbook and a textbook. A total of 1032 assignments have been examined. The theoretical framework consists of Bakken and Andersson-Bakken ́s (2016) division of task types, Gee ́s (2007; 2015) theories about literacy as social practice, Ivanič ́s Pedagogical Framework for Writing and Langer ́s (2001; 2017) theories about kinds of reading and High Literacy. The results of the study show that closed reading tasks for fiction texts are common, while open reading tasks for non-fiction texts are few. Narrative, open tasks dominate the writing assignments. Reading and writing tasks to practice skills are common, while reading and writing tasks that involve social interaction are rare. Reading and writing tasks that train critical thinking are extremely rare. Several data points to opportunities for learning materials to support learners towards High Literacy within their zone of proximal development. Didactic implications are that future learning materials have the potential to convey reading and writing as multimodal, social activities, where skill training is integrated with holistic deep learning through a variety of functional contexts., Syftet med studien är att undersöka uppgiftstyper i tre läromedel i svenska för årskurs 3. Forskningsfrågorna lyder: 1. Vilka uppgiftstyper för läs- respektive skrivuppgifter ingår i läromedlen? 2. Vilka syften har läs- respektive skrivuppgifterna i läromedlen? 3. Hur förhåller sig läs- och skrivuppgifterna till High Literacy? Materialet avgränsas till läromedlens arbetsböcker och läseböcker. Sammanlagt har 1032 läromedelsuppgifter undersökts. Studiens teoretiska inramning är Bakken och Andersson-Bakkens (2016) indelning av uppgiftstyper, Gees (2007, 2015) teorier om litteracitet som social praktik, Ivaničs (2004) skrivpedagogiska ramverk samt Langers (2001; 2017) teorier om läsarter och High Literacy. Resultaten visar att slutna läsuppgifter till skönlitterära texter är vanliga, medan öppna läsuppgifter till sakprosa är få. Öppna skrivuppgifter med narrativ skrivart dominerar skrivandet. Uppgifter som tränar färdigheter är vanliga, medan uppgifter som rymmer socialt textarbete är sällsynta. Uppgifter som tränar kritiskt tänkande är ytterst ovanliga. Flera uppgifter visar på möjligheter för läromedel att stötta inlärare mot High Literacy och deras närmaste utvecklingszon för lärande. Didaktiska implikationer är att framtida läromedel har potential att i högre grad förmedla läsande och skrivande som multimodala, sociala aktiviteter, där färdighetsträning integreras i större helheter och funktionella sammanhang.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka förutsättningar som ges för elevers begreppsförståelse i läromedel inom addition och subtraktion i årskurs 1. Metoder som använts för att sammanställa resultatet skedde via en innehållsanalys av fyra matematikläromedel, muntliga intervjuer med lärare och enkätformulär. Resultatet från studien visar att det finns förutsättningar i samtliga matematikläromedel, men att de ges i olika utsträckningar och med viss variation inom områdena representationsformer och räknemetoder. Slutsatsen är att läraren är avgörande för hur läromedlet fyller sin funktion samt potential i förhållande till de kunskapsmålen som finns i kursplanen inom matematik., The aim of this empirical study is to investigate what conditions are given for conceptual understanding in addition and subtraction in mathematics textbooks in grade 1, primary school. Methods used in this study are content analysis of four mathematics textbooks in grade 1, interviews, and digital questionnaires forms. The results show that conditions exist in all mathematics teaching textbooks to varying degrees and with some variation in representation forms and counting methods. The conclusion is that it is the teacher who is crucial for how textbooks fulfill their function and potential in relation to the learning criteria in the curriculum in mathematics.

Sedan 2011 tar kursplanen i matematik upp fem förmågor som undervisningenska utveckla hos eleverna. Kompetenstänket har dock inte anammats fullt ut ipraktiken och då läromedel har en central roll i matematikundervisningen skullede kunna stödja lärares undervisning i detta hänseende. Studien ifrågaundersöker därför vilka förutsättningar utvalda lärarhandledningar ger lärare attbedriva undervisning som inkluderar de fem matematiska förmågorna.Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av läromedelsanalys,lektionsobservationer och lärarintervjuer, och de matematiska förmågornadefinieras utifrån det teoretiska ramverket Mathematical Competency ResearchFramework (MCRF). Resultatet visar att både lärarhandledningar och läraresundervisning omfattar kursplanens förmågor på ett obalanserat sätt, då stor viktläggs på räkneförmågan. Lärare reflekterar dessutom inte över förmågorna närde utformar sin matematikundervisning, vilket bland annat pekar på attförmågorna skulle kunna lyftas fram mer explicit i de undersöktalärarhandledningarna.

Since we started the Academy of Music, we've been more interested in piano material and reflected on what is in fact a good piano material. The study aims to investigate piano educators' thoughts on what characterizes a good music teaching material in piano, what parameters are important in their own creation of teaching materials and what piano educators want to achieve with their teaching. The data collection has taken place through qualitative interviews with four piano educators who conduct individual teaching and create their own teaching material. The literature chapter presents previous research in the areas: choice of teaching materials, layout, level adjustment, progression, perception, idiomatics and the influence of cultural contexts. The study has been inspired by hermeneutics, and materiality theories, as the meaning of affordance. The results show that a good teaching material for piano should be idiomatic, provide conditions for musical flow, follow a good progression and have a clear layout. The discussion of the results also show that the teaching situation affects the choice of material and that we must keep the student perspective in mind to know which material is preferred., Sedan vi började musikhögskolan har vi intresserat oss mer för pianomaterial och reflekterat över vad som i själva verket är ett bra pianomaterial. Studien syftar till att undersöka pianopedagogers tankar kring vad som kännetecknar ett bra läromedel i piano, vilka parametrar som är viktiga vid eget skapande av undervisningsmaterial samt vad pianopedagoger vill uppnå med sin undervisning. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra pianopedagoger som bedriver individuell undervisning samt skapar eget undervisningsmaterial. I litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning inom områdena: val av läromedel, layout, nivåanpassning, progression, perception, idiomatik samt kulturella kontexters påverkan. Studien har inspirerats av hermeneutiken, och materialitetsteorier som begreppet affordance. Resultatet visar att ett bra material för piano ska vara idiomatiskt, ge förutsättningar för musikaliskt flöde, följa en god progression samt ha en tydlig layout. Resultatdiskussionen visar även att undervisningssituationen påverkar valet av material och att vi måste ha elevperspektivet i åtanke för att veta vilket material som föredras.

I dagens skola har alla elever rätt till en likvärdig utbildning oavsett tidigare erfarenhet, kunskapsnivå, förutsättningar och behov. Detta innebär en anpassning av ett läromedel så att eleven ges möjlighet att nå utbildningens mål (Skolverket 2019, s. 6). Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar läromedlet Robin ger en elev till en likvärdig läsutveckling. Studien utförs genom en textuell analys innehållande både en kvalitativ och kvantitativ metod för att urskilja progressionen inom respektive bok samt mellan dessa. Analysen sker bl.a. med hjälp av läsbarhetsverktyget LIX. Vidare utförs en semiotisk bildanalys för att undersöka vilken påverkan arbetsbokens bilder har för elevens kunskapsutveckling, vilken kompletteras med en beräkning av bildens läsbarhet med hjälp av verktyget BLIX. Resultatet av analysen visar på att det sker en progression inom båda de analyserade böckerna som medför att både den elev med en utmaning i läsning och eleven med goda läskunskaper ges en utmaning. Därmed kan en tolkning göras att läromedlet Robin bidrar till att alla elever ges likvärdiga förutsättningar till en läsutveckling. Resultat visar även på att anpassningar som framkommer i den lättare blå boken kan innebära en konsekvens för den elev med en utmaning i läsning genom att eleven tvingas att läsa mellan raderna. Slutligen framkommer att arbetsbokens bilder har en positiv påverkan för en elevs förutsättning till en likvärdig kunskapsutveckling.

Genom en fenomenografisk kvalitativ studie intervjuades verksamma lärare för årskurs 4–6. Studien undersöker de uppfattningar som lärarna har om sex och samlevnadsundervisningen. Resultatet från studien utgår ifrån en fenomenografisk analys gjord på åtta semistrukturerade intervjuer. Av resultatet från denna studie kan utläsas att lärare har olika uppfattningar om sex och samlevandsämnet. Lärare har generellt en positiv uppfattning av sex och samlevnadsundervisningen. De svårigheter lärare möter har att göra med en viss osäkerhet kring ämnets innehåll i undervisningen. Lärarna uttrycker även att det finns ett bristande stöd från både läroplan och läromedel. Många av lärarna upplever att läroplanen, Lgr11 är innehållsfattig och lämnar mycket utrymme för tolkning av vad som ska ingå i sex och samlevnadsundervisningen. I resultatet går även att utläsa att flera lärare upplever att de läromedel som skolan använder i sex och samlevnadsundervisningen inte är tillräckliga och att läromedel saknar väsentligt innehåll. En annan del som tydligt visar sig är att samverkan inom ämnet mellan kollegor och skolledning är bristfällig och något som flera av lärarna önskar fanns i större utsträckning. Slutsatsen är att NO-lärare generellt känner sig ensamma med planering och genomförande av sex och samlevnadsundervisningen, då de saknar stöd i så väl som läroplan som läromedel., NO

Alla Sveriges skolor har ett jämställdhetsuppdrag som innebär att all personal aktivt ska arbeta för en jämställd undervisning. All personal inom skolan ska fokusera på alla människors lika värde, individens frihet samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Begreppet jämställdhet innebär att samtliga människor ska ha samma skyldigheter, rättigheter samt möjligheter inom samtliga områden i livet. Detta är en studie där undervisande lärare i mellanstadiets framställning av kvinnor i historieämnet undersöks. Detta arbete utgör fyra kvalitativa forskningsintervjuer med lärare från två olika skolor. På respektive skola har jag intervjuat en lärare från årskurs 4 samt en lärare från årskurs 6. I detta arbete har jag valt att undersöka hur undervisande lärare i ämnet historia arbetar med jämställdhet i sin undervisning i mellanstadiet. Jag undersöker även om de undervisande lärarna har ett kvinnoperspektiv i sin undervisning och hur lärarna motiverar varför det är viktigt att jämställa sin undervisning. Slutligen undersöker jag om lärarnas verklighet stämmer överens med skolans styrdokumentens värdegrund och mål. Innehållet i lärarnas intervjuer har tolkats med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori och analyseras sedan utifrån hennes tre olika formler, A - icke a, A - a samt A - B. Resultatet i denna studie visar att det är svårt att nå en jämställd undervisning eftersom den historiska mannen, till skillnad från den historiska kvinnan, tar ett betydligt större utrymme, både i klassrummet men även i skolans läromedel. Studien visar att begreppet jämställdhet kan tolkas olika vilket resulterar i att det är svårt att få samtliga skolor och lärare att arbeta likadant. I studien framgår det även att inte samtliga fyra undervisande lärare arbetar jämställt i klassrummet, trots att det är deras egen uppfattning., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14

Studien behandlar elevinflytande i läromedel i samhällskunskapsämnet för årskurs 4–6 och har undersökt hur elevinflytande förmedlas via läromedlen och kan beskrivas, kvalitativt orienterat med ett teoretiskt ramverk för analys representerat av humanistiskt perspektiv. Studien tyder på att undersökta läromedel kan förmedla möjligheter till elevinflytande och främja såväl individutveckling som självständighet ur ett humanistiskt bildningsperspektiv, dock ses även utmaningar. Vidare studier genom elev- samt pedagogintervjuer behövs för kunskap om hur läromedlen uppfattas och brukas i didaktisk kontext., Godkännande datum: 2022-06-08

Den här studien syftar till att synliggöra hur representation av etnicitet framställs i läromedel för ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurserna förskoleklass till årskurs tre (F-3). Två frågeställningar har framställts för att besvara syftet och den centrala problemformuleringen. Hur ser representationen av etniciteter ut i text- och bildform för läromedlen i ämnena svenska och svenska som andraspråk? Och vilka likheter och/eller skillnader i representation av etnicitet finns det mellan läromedel för svenska och svenska som andraspråk? För att besvara studiens forskningsfrågor har tre läromedel i skolämnet svenska, samt tre läromedel i skolämnet svenska som andraspråk, analyserats. Med hjälp av en kvalitativ textanalys har text och bild granskats i samtliga läromedel. Därutöver har en tematisk analys tillämpats som belyser de gemensamma mönster av representation som präglar de sex läromedlen. Med Kress multimodalitetsteori och Saids kritik mot orientalismen som analytiska redskap har bilder och texters framställning av det västerländska och det icke-västerländska analyserats. Studiens resultat visar att etnicitet representeras olika och i olika stor utsträckning. Vidare visar studien att en exkludering av icke-västerländsk kultur är förekommande i respektive ämnens läromedel. Etnicitet av västerländskt och icke-västerländskt ursprung ställs i kontrast till varandra genomgående i samtliga läromedel för de två ämnena. En skillnad som har upptäckts mellan ämnet svenska och svenska som andraspråk är framställningen av svensk kultur utifrån den tänkta mottagargruppen. Elever som läser svenska som andraspråk möter svenska värderingar i läromedlens förgrund och mer direkt. Svenska värderingar i läromedel för svenskämnet hamnar däremot i bakgrunden och mötet med dessa värderingar blir därmed indirekt. Studiens slutsatser bidrar till en djupare förståelse för hur elever inkluderas eller exkluderas, beroende på sin etnicitet, i de läromedel de tar del av i