Search

Denna uppsats syftar till att studera hur chefer förbereder, genomför och utvecklas av prestationssamtal med medarbetare på arbetsplatsen. Med prestationssamtal menas de formella samtal/möten som innefattar att chefen tar upp en medarbetares prestation. Detta har undersökts genom frågeställningarna: Hur förbereder chefer sig inför ett prestationssamtal?, Hur beskriver chefer sin roll under ett prestationssamtal? samt Vilka lärdomar drar chefer från olika prestationssamtal?. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistruktureradeintervjuer med chefer som har eller har haft personalansvar. Databearbetningen har genomförts genom en tematisk analys, där resultatet analyserats utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Illeris syn på lärande. Studien har funnit att det finns en variation i hur chefer förbereder sig inför prestationssamtal. Förberedelser som bland annat nämnts är att gå igenom anteckningar, ta fram dagordningar, samla bakgrundsfakta, samt gå igenom eventuella mallar. Vidare har studien presenterat att chefer beskriver sina roller i prestationssamtal olika. Något som bedömdes vara gemensamt är att det finns en ökad struktur och tydlighet i de roller som innefattade att ta upp en medarbetares prestation. Samtliga chefer förklarade med varierande ord att erfarenheter är viktiga i prestationssamtal. Lärdomar som cheferna nämnt är exempelvis vikten av relationsuppbyggnad, förberedelser, individanpassning samt att vara tydlig i sin roll. Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns individuella skillnader i omständigheterna kring samtalet beroende påbland annat vilken typ av prestationssamtal cheferna pratade om och även vilken medarbetare de pratade med. This study aims to examine how managers prepare, conduct and develop their knowledge through performance interviews with employees in the workplace. With performance interviews we mean the formal discussions or meetings where the manager addresses an employee's performance. This has been investigated through the following questions: How do managers prepare for a performance interview?, How do managers describe their role during a performance interview? and What lessons do managers learn from different performance interviews?. The empirical material gathered consists of eight semi-structured interviews with managers who have or have had staff responsibility. The data processing has been carried out through a thematic analysis where the results have been analyzed with the help of Goffman's dramaturgical approach and Illeris’ concept of learning. The study has found that there is a variation in how managers prepare for performance interviews. Preparations that were mentioned included going through notes, drawing up agendas, researching background facts and reviewing meeting templates. Furthermore, we have also found that managers describe their roles in performance interviews differently. But something that all the managers described, in different ways, was an increased structure and clarity in their role and communication with an employee when discussing their performance. All managers explained in varying words that experience is important in relation to performance interviews. Different lessons learned by the managers include the importance of building relationships with the employees, preparation, individual adaptation and being clear in their role. Overall, individual differences emerged depending on the manager we spoke to, the type of performance interview they were talking about, and also the individual they were dealing with.

Bakgrund: Forskning visar att skärmanvändningen hos barn- och ungdomar går allt längre ner i åldrarna. Det går också att se ett samband mellan ökad skärmtid och ohälsa hos barn- och ungdomar. Skärmvanor är ett relativt nytt ämne som tas upp på BHV och forskningen är begränsad. Detta ställer höga krav på att BHV-sjuksköterskor har effektiva strategier och tillräckligt med evidensbaserad kunskap om skärmanvändandets effekter på barnet för att ge råd och stöd till familjer på BHV. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskors hälsofrämjande strategier med föräldrar och barn om skärmvanor. Metod: En induktiv kvalitativ design användes. Barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor från olika barnhälsocentraler i södra och mellersta Sverige deltog i studien. Nio semistrukturerade intervjuer hölls. Deltagarna valdes ut genom strategiskt urval samt snöbollsurval. Data samlades in och analyserades enligt Granheim och Lundmans manifesta innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom i resultatet: Samtalets betydelse, som belyser vikten av samtalen på BHV för att skapa goda relationer med familjerna. Vikten av information, som är betydelsefullt för att kunna nå ut med evidensbaserad information till föräldrar och barn. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna upplevde otillräckligt med kunskap om hur samtal kring skärmvanor på BHV kunde hållas. De saknade även uppdaterad forskning och tydliga riktlinjer relaterat till skärmvanor. Background: The research shows that the use of screens by children and young people goes lower down in ages . It is also possible to see a connection between increased screen time and reduced health in children and young people. Screen habits are a relatively new topic addressed at BHV and the research is limited. This sets high demands that BHV nurses have effective strategies and all the knowledge about the effects of screen use on children in order to be able to give the right evidence-based advice and support to the families at BHV. Aim: The aim of the study was to investigate BHV nurses' health promotion strategies with parents and children about screen habits. Method: An inductive qualitative design was used. Children's nurses and district nurses from various child health centers in southern and central Sweden participated in the study. Nine semi-structured individual interviews were held. The participants were selected through both a strategically selection and snowball selection. Data was collected and then analyzed according to Graneheim and Lundman's manifest content analysis. Results: Two main categories emerged in the results: The importance of the conversation, which highlights the importance of the conversations at BHV to create good relationships with the families. The importance of information, which is significant to be able to reach out with evidence-based information to families. Conclusion: The BHV nurses experienced inadequat knowledge about how conversations about screen habits at the BHV could be held. They also lacked up-to-date research and clear guidelines related to screen habits.

Denna pro gradu-avhandling handlar om samtal mellan modersmålstalare och andraspråkstalare i isländska. Syftet med studien är att ta reda på om det uppstår några problem i samtalen, hurdana de möjliga problemen är och hur de eventuella problemen löses. Därtill studeras hurdana kommunikationsstrategier modersmålstalarna använder för att eventuellt hjälpa andraspråkstalarna. Studiens teoretiska referensram består av forskning i samtal mellan modersmålstalare och andraspråkstalare samt ackommodationsteorin. I teoridelen behandlas också kommunikation via digitala plattformar, reparationer och asymmetrisk kommunikation. Materialet i denna studie består av fem cirka 20 minuter långa samtal mellan modersmålstalare och andraspråkstalare i isländska. Samtalen spelades in via den digitala kommunikationsplattformen Zoom på våren 2021. Informanterna fyllde också i en kort enkät som användes för att samla in bakgrundsinformation om informanterna. Analysmetoden i denna studie är samtalsanalys. Resultaten i denna studie presenteras under tre rubriker: olika problem i samtalen, olika lösningar till problemen och modersmålstalarnas samtalsstrategier. Dessa tre delar är vidare indelade i olika kategorier. Problemen är indelade i problem i talproduktionen och problem i förståelsen. Lösningarna är indelade i sex kategorier: hjälp med ord eller form, ingen tydlig lösning, ett annat språk, kroppen, självreparation och ingen hjälp. Modersmålstalarnas samtalsstrategier omfattar sju kategorier: ett annat språk, synonymer, kroppen, reflektion, uppmuntra, fråga på olika sätt och bekräfta förståelse. Analysen visar att det förekommer problem i samtal mellan modersmålstalare och andraspråkstalare av isländska. Problemen är utmaningar i att producera tal eller i att förstå den andra samtalsparten. Problem indikeras med hjälp av till exempel tvekljud, pauser eller en direkt fråga. Både modersmålstalarna och andraspråkstalarna indikerar att det finns något problematiskt i samtalet. Analysen visar också att det förekommer flera olika lösningar till problemen. Både modersmålstalarna och andraspråkstalarna bidrog till att lösa problemen. I de flesta fallen hittade samtalsparterna en lösning till problemet men det förekom också samtalssituationer som inte nådde någon tydlig lösning. Samtalsdeltagarna kunde till exempel använda ett annat språk eller sin kropp för att lösa problemen. Lösningarna var både självinitierade, det vill säga initierade av talaren, och annan-initierade, det vill säga initierade av mottagaren. På basis av analysen kan man konstatera att modersmålstalarna verkade hjälpa andraspråkstalarna i samtalen. Modersmålstalarnas agerande i samtalen var ofta försök att anpassa språkbruket eller annat beteende i problemförebyggande syfte. Modersmålstalarnas strategier användes främst i problematiska situationer men kategorin uppmuntra är ett undantag. Uppmuntrande kommentarer förekom i materialet också när samtalssituationen inte hade markerats som problematisk. Modersmålstalarnas anpassningar var ofta unimodala, det vill säga skedde på en nivå, och partiella, det vill säga delvisa. Unimodala anpassningar skedde på enbart en kommunikationsnivå, till exempel på ordnivån, och partiell anpassning syntes i form av enstaka ord eller delvis anpassad talhastighet. Tämä pro gradu -tutkielma käsittelee islanninkielisiä keskusteluita islannin kieltä äidinkielenään puhuvan ja islannin kieltä oppineen pohjoismaalaisen puhujan välillä. Tutkimuksen tavoitteena on selvittää, ilmeneekö keskusteluissa ongelmakohtia, millaisia mahdolliset ongelmakohdat ovat ja miten nämä mahdolliset ongelmat ratkaistaan. Lisäksi tutkimuksessa selvitetään, millaisia kommunikaatiostrategioita islantia äidinkielenään puhuva mahdollisesti käyttää auttaakseen islantia oppinutta puhujaa keskustelussa. Tutkielman teoreettinen viitekehys koostuu äidinkielisen puhujan ja kakkoskielisen puhujan välisen keskustelun tutkimuksesta sekä viestinnän mukauttamisen teoriasta. Tämän lisäksi teoriaosiossa käsitellään digitaalisten viestintäpalvelimien avulla tapahtuvaa vuorovaikutusta, korjauksia sekä epäsymmetristä vuorovaikutusta. Tutkielman aineisto koostuu viidestä, noin 20 minuuttia kestävästä, keskustelusta, jotka käydään islantia äidinkielenään puhuvan ja islantia oppineen pohjoismaalaisen puhujan välillä. Aineisto on kerätty digitaalisen viestintäpalvelin Zoomin kautta keväällä 2021. Tutkimuksen osallistujat täyttivät myös lyhyen lomakkeen, jolla kerättiin taustatietoa osallistujista. Tutkimuksen analyysimenetelmä on keskustelunanalyysi. Tutkimustulokset esitetään kolmen eri otsikon alla. Nämä otsikot ovat keskusteluiden eri ongelmat, ongelmien ratkaisut sekä äidinkielen puhujien keskustelustrategiat. Kaikki kolme osa-aluetta jakaantuvat lisäksi alakategorioihin. Keskusteluiden ongelmat jaetaan puheen tuottamisen ongelmiin ja ymmärtämisen ongelmiin. Ratkaisut jaettiin kuuteen kategoriaan: sanan tai sanamuodon apu, ei selkeää ratkaisua, toisen kielen käyttö, kehon käyttö, itsekorjaus ja ei apua ratkaisuun. Äidinkielen puhujien keskustelustrategiat jakaantuvat seitsemään kategoriaan, jotka ovat toisen kielen käyttö, synonyymit, kehon käyttö, itsereflektio, kannustus, kysymyksen uudelleenmuotoilu sekä ymmärryksen varmistaminen. Analyysini osoittaa, että islantia äidinkielenään puhuvien ja islantia oppineiden puhujien välisissä keskusteluissa syntyy ongelmia. Ongelmat ovat puheen tuottamisen tai keskustelukumppanin ymmärtämisen haasteita. Ongelmia voi ilmaista esimerkiksi epäröintiä ilmaisevien sanojen, taukojen tai suorien kysymysten avulla. Sekä äidinkielen puhujat että kakkoskieliset puhujat ilmaisivat, että jokin keskustelussa oli ongelmallista. Analyysini osoittaa myös, että ongelmat ratkaistiin eri tavoin. Molemmat keskustelun osapuolet osallistuivat ongelmien ratkaisemiseen. Suurimmassa osassa tapauksista keskustelukumppanit päätyivät johonkin ratkaisuun, mutta aina ratkaisua ei löytynyt. Keskustelijat voivat käyttää esimerkiksi toista kieltä tai omaa kehoaan apuna ongelmanratkaisussa. Ratkaisut olivat sekä itsekorjauksia että toisen korjauksia. Analyysin perusteella voidaan todeta, että äidinkielen puhujat vaikuttivat auttavan toisen kielen puhujia keskusteluissa. Äidinkielen puhujien toiminta keskusteluissa koostui pitkälti kielellisen tai muun käytöksen mukauttamisesta ongelmia ennaltaehkäisevällä tavalla. Äidinkielen puhujat käyttivät strategioitaan ensisijaisesti ongelmallisissa kohdissa, mutta kategoria kannustus on näistä poikkeus. Kannustusta esiintyi myös muissa kuin keskustelun ongelmallisissa kohdissa. Äidinkielen puhujien mukautukset olivat suurilta osin yksitasoisia ja osittaisia. Yksitasoiset mukautukset näkyivät vain yhdellä kommunikaation tasolla ja osittainen mukauttaminen näkyi yksittäisinä sanoina tai osin mukautettuna puhenopeutena.

Studiens utgångspunkt är att ta reda på om begreppet god samhällsmedborgare upplevs som en målbild av lärare i årskurs 1–3 eftersom det kommuniceras som ett mål ifrån Högskolan Dalarnas grundlärarutbildning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar sitt uppdrag vilket konkretiseras i tre frågeställningar: Vad innebär begreppet god samhällsmedborgare för dessa lärare? Hur arbetar lärare med fostrans- och kunskapsuppdraget? Vilken är dessa lärares upplevelser av sitt uppdrag? Syftet och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ metod där åtta lärare som undervisar i årskurs 1–3 deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultatet visar att begreppet god samhällsmedborgare uppfattas och definieras på olika sätt av lärarna. I studien framkommer lärarnas syn på läroplanen och samtliga uppfattar enbart kunskapsmålen som faktiska mål. Det leder till att fostran och kunskap får olika stort utrymme samtidigt som lärarna uttrycker stor ambivalens gällande läroplanens praktiska genomförande. Andra faktorer som påverkar utrymmet för de båda uppdragen uppges vara skolans ekonomiska förutsättningar, elevgruppernas sammansättning och storlek samt lärarens personlighet. Planerade moment där fostran får stå i förgrunden sker oftast inom so-ämnet även om samtliga lärare är överens om att fostransuppdraget är bredare än ämnesundervisningen. Resultatet synliggör en differens mellan både forskning och skola samt teori och praktik. Enligt forskningsbakgrunden som den här studien vilar på finns det fyra övergripande komponenter för en god samhällsmedborgare där samtliga lärare bara berör tre av dem. Forskningen menar att alla fyra komponenter måste beröras för att anses tillräckligt. Målet att utbilda mot goda samhällsmedborgare så som det kommuniceras från läroplanen kräver både mer forskning och utbildning för lärarna innan hela uppdraget kan realiseras på ett tillfredsställande sätt. Slutligen visar studiens resultat att ytterligare en revidering av styrdokumenten kan vara aktuell.

Övervikt hos barn är ett folkhälsoproblem och distriktssköterskor inom barnhälsovården (BVC) har ett viktigt uppdrag i att upptäcka övervikt och främja livsstilsförändringar hos barn med övervikt. Genom kontinuerliga hälsobesök på BVC ökar sannolikheten att upptäcka övervikt hos barn i ett tidigt skede. Vilket genom samtal och vägledning med föräldrar kan leda till att övervikt hos barn minskar. Studiens syfte var att beskriva hur distriktssköterskor upplevde att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Nio intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom BVC. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Hjälpmedel för att underlätta samtalet, Utmaningar i samtalet och Att beakta föräldrars förmåga till hälsofrämjande förändring. Resultatet visade vidare att samtal med föräldrar kring barns övervikt är ett känsligt ämne och kräver lyhördhet, följsamhet och en tidigare relation till familjen för att nå bästa möjliga resultat. Slutsatsen visade att distriktssköterskor inom BVC mötte olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt. Då ämnet upplevs svårt att samtala om kan studiens resultat öka förståelsen för utmaningar som distriktssköterskor möter i samtal med föräldrar till barn med övervikt. Overweight in children is a public health problem and district nurses in child health care (CHC) has an important role in detecting overweight and promoting lifestyle changes in children with overweight. Through continuous health visits at the CHC, the probability of detecting overweight in children at an early stage increases. Which, through conversation and guidance with parents, can lead to a reduction of overweight in children. The purpose of the study was to describe how district nurseś experienced talking to parents of children with overweight. Nine interviews were conducted with district nurseś within CHC. The results appeared in three categories: Aids to facilitate the conversation, Challenges in the conversation and Taking into account the parents' capacity for health-promoting change. The result further showed that conversations with parents about children's overweight is a sensitive topic and requires sensitivity, compliance and a previous relationship with the family in order to achieve the best possible results. The conclusion shows that district nurses within CHC face different reactions from parents of children with overweight. As the topic is difficult to talk about, the results of the study can increase understanding of challenges that district nurses face in conversations with parents of children with overweight.

Syftet med studien att utveckla kunskaper om högläsningens betydelse för barns språkutveckling i förskolan samt undersöka hur förskolepersonal kan arbeta med högläsning i lärandesyfte. Metoden som valts är kvalitativa intervjuer. Intervjuer användes för att synliggöra förskolepersonalens tankar och åsikter om högläsningsarbetet i språkutveckling syfte. Resultatet visar hur förskolepersonalen arbetar med högläsning för att främja barns språkutveckling. Det framkom att högläsningen är en vardaglig aktivitet som tillåter förskolepersonalen att tillsammans med barn lyssna och samtala om nya ord. I resultatet framgår även inom vilka områden förskolepersonalen beskriver att språket utvecklas genom högläsning. De områden förskolepersonalen ägnar sig åt är boksamtal, den fysiska miljön samt digitala böcker och pappersböcker när det kommer till språkets utveckling genom högläsning.

Vägledning är betydelsefullt enligt litteraturen, dock visar ett antal studier och granskningar på brister i arbetet med studie- och yrkesvägledning inom skolväsendet. Det som främst behöver utvecklas och stärkas är vägledning som hela skolans ansvar; organisering, ledning och styrning. Fokus för den här studien är gymnasiementorers upplevelse av sitt uppdrag relaterat till studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, samt hur mentorer ser på sina förutsättningar att utöva och utveckla studie- och yrkesvägledningen utifrån sitt uppdrag. Förhoppningen är att studiens resultat ska bidra till att utveckla och stärka studie- och yrkesvägledning för att skapa hållbara effekter för både människor och samhället i stort. För studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sju gymnasiementorer vid en kommunal gymnasieskola intervjuades. Mentorerna är samtliga anställda som lärare vid både högskoleförberedande och yrkesprogram. Resultatet visar på att mentorerna upplever att de har och tar visst ansvar för studie- och yrkesvägledning, men att de har begränsade formella förutsättningar för mentoruppdraget generellt. Det finns få uttalade förväntningar och ingen formell beskrivning avseende vägledning specifikt för mentorerna. Studien visar även att mentorskap och vägledning har klara beröringspunkter med fler likheter än skillnader. Mentorerna i studien beskriver sitt arbete påfallande likt snäv/individuell vägledning. Utifrån studiens resultat framstår det som att skolväsendet och andra berörda aktörer skulle kunna dra nytta av ett vidgat perspektiv på vägledningens och mentorskapets former samt vilka funktioner som skulle kunna bidra till att utveckla studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. I teorin se till forskning, i praktiken prova; exempelvis leda och organisera för att skapa förutsättningar för reflektion, samverkan och samarbete mellan olika funktioner i olika former.

I dagens samhälle lever vi allt längre vilket resulterar i ett ökat behov av personal inom välfärden. Det blir därför allt mer viktigt för Sveriges kommuner att behålla sina äldre arbetstagare. Arbetsgivarna behöver därmed hitta sätt att motivera sina anställda att arbeta kvar i ett förlängt arbetsliv, som även är hållbart för individen. Syftet med den här studien var att undersöka vad Luleå kommun som arbetsgivare kan göra för att åstadkomma ett förlängt arbetsliv som gynnar både arbetstagare och arbetsgivare. För att få svar på syftet skapades två frågeställningar: Vilka faktorer påverkar viljan att arbeta längre än till 65 års ålder? Hur kan arbetsgivaren motivera sina äldre arbetstagare att arbeta längre än till 65 års ålder? Via enkäter samlades data in från 70 anställda inom Luleå Kommun i åldersgruppen 60 år. Resultatet visar att den viktigaste faktorn för att vilja arbeta längre än till 65 års ålder är att arbetstagaren upplever sitt arbete som en viktig del av sitt liv, något som Luleå kommuns arbetstagare verkar uppleva i hög utsträckning. Dock planerar arbetstagarna i låg utsträckning att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Resultatet visar också att arbetstagarna ser minskad ork och mindre tid för fritidsintressen som de största nackdelarna med att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Slutsatsen som framkommit i studien är att Luleå kommun, för att motivera fler arbetstagare att arbeta längre, rekommenderas att tillämpa individuell arbetsanpassning samt ge möjlighet för arbetstagarna att påverka sin egen arbetssituation. För att på bästa sätt urskilja och nå arbetstagarnas önskemål bör därmed individuella och regelbundna samtal mellan arbetstagare och närmsta chef införas.

Bakgrund: Sexualitet är ett begrepp diskuterat och analyserat under många århundraden. De senaste två decennierna har samtalet gällande sexuell hälsa utvecklats snabbt och fått en mer betydande roll inom vården. Trots det visar forskning att samtal om sexuell hälsa inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Sexuell hälsa är en del av den övergripande hälsan och kan därför inte skiljas från andra delar och det är av stor vikt att hälso- och sjukvården tillhandahåller god och lättillgänglig information. Sjuksköterskor möter i sitt yrke många patienter med problem direkt eller indirekt relaterade till dess sexuella hälsa och är därför i en unik position att samtala om ämnet. Det finns en önskan från patienter att ha dessa samtal, men trots detta upplevs samtalet om sexuell hälsa fortfarande svårt att initieras av sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av samtal om sexuell hälsa med patienter. Metod: Föreliggande litteraturöversikt baseras på 12 empiriska studier med kvalitativ ansats. Databassökning genomfördes i CINAHL och PsycINFO och samtliga använda studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitativa studier. De använda studiernas resultat analyserades enligt Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Två huvudkategorier framkom i resultat vilka var Inställningar, åsikter och känslor samt Organisatoriskt och strukturellt. Vidare utvanns ytterligare fem underkategorier. Slutsats: I stor utsträckning såg sjuksköterskor det som sitt ansvar samtala om sexuell hälsa men upplevde en rad olika hinder kring samtalet. Det framkom att sjuksköterskor upplevde samtalet som utmanande till följd av bland annat upplevd kunskapsbrist, föreställningar om patienten, tidsbrist och inre känslor av obehag. Background: Sexuality is a concept that has been discussed and analyzed over many centuries. The conversation surrounding sexual health has developed in the last two decades and has got a more meaningful role within healthcare. Despite that, research shows that conversations about sexual health are still not performed with sufficient reach. Sexual health is an important part of the overall health and therefore cannot be considered separately. It is important that healthcare professionals can provide both correct and easily accessible information. Within the profession, nurses encounter many patients with problems both directly or indirectly related to sexual health. Nurses are therefore in a unique position to talk about the subject. Despite a desire from patients to have conversations about sexual health, nurses still find it difficult to initiate. Aim: The aim of the literature review was to compile nurses' experiences of conversation about sexual health with patients. Method: The literature review was based on 12 empirical studies with a qualitative approach. Literature searches were made in CINAHL and PsycINFO and quality reviews were carried out using SBU's template for qualitative studies. The content was analyzed according to Friberg's (2017) analysis model. Result: Two main categories emerged from the results which were Attitudes, opinions and feelings as well as Organizational and structural. In addition, five subcategories were extracted. Conclusion: To a large extent, nurses saw it as their responsibility to talk about sexual health. However, they experienced different obstacles around the conversation. It emerged that nurses experienced the conversation as challenging as a result of a perceived lack of knowledge, perceptions of the patient, lack of time and inner feelings of discomfort.

Denna studie syftade till att synliggöra lärares uppfattning om faktorer som främjar ett dialo- giskt klassrum i matematiken, samt lärares erfarenheter och arbetssätt för en dialogisk under- visning. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från tidigare forskning inom dialogisk mate- matikundervisning, sociomatematiska normer samt det sociokulturella perspektivet på läran- de. Studien genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju med en fenomenolo- gisk metodansats. De deltagande informanterna i studiens intervju bestod av fyra verksamma lärare som ansåg sig använda dialogisk matematikundervisning. Lärarnas erfarenheter och år inom yrket varierade mellan 8 till 37 år. Vid den tematiska analysen av den insamlade datan synliggjordes tematiska mönster som låg till grund för besvarandet av studiens frågeställ- ningar, samt studiens hypotes. Faktorer som lärarna ansåg vara centrala och främja ett dialogiskt klassrum i matematiken var; samtalets givna plats i undervisningen, tydlighet, ett tillåtande klassrumsklimat och vari- erande arbetssätt. Resultatet från denna studie visade att samtliga lärare använde sig av en dialogisk undervisning i matematikklassrummet, vilket skedde i olika utsträckningar och i olika former. Användandet av samtalet i undervisningen motiverades genom att lärarna ansåg att samtalet möjliggjorde en delaktighet bland eleverna. Detta genom att samtalet engagerade och motiverade eleverna att delta på ett annat sätt i matematikundervisningen. Nyckelord: samtal, delaktighet, dialogisk undervisning, matematik.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård är ett tillvägagångssätt inom vården med mål attförbättra livskvaliteten hos de som lever med obotlig sjukdom. Samtala om livets slut är enutsatt och sårbar position för patienten. Därför är det viktigt att som sjuksköterska förhållasig till ett personcentrerat synsätt och individanpassa vården samt främja patientensdeltagande. Syfte: Belysa patientens erfarenhet av att medverka vid samtal i livets slut.Metod: En litteraturstudie utformades efter Polit och Becks (2021) nio steg. Sökningarutfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. 9 artiklar inkluderades i resultatet som var avkvalitativ metod. Samtliga granskades med hjälp av Polit och Becks (2021) granskningsmallför kvalitativa artiklar. Tematisk dataanalysmetod med induktiv ansats användes. Resultat:Erfarenheterna som belystes sammanfattades i: ”Hinder för att känna delaktighet” medunderkategorierna ”Brister i det emotionella bemötandet”, ”Problem med att följa sin egenvilja” och ”Bristande tillit och trygghet till vårdpersonal” samt ”Förutsättningar för attkänna delaktighet” med underkategorierna ”Möjlighet till planering i ett tidigt skede” och”Tillit och trygghet till vårdpersonalen”. Slutsats: För att främja medverkan börkommunikationen ske utifrån ett personcentrerat synsätt och se varje individ som unik. Kännasig sedd, hörd och förstådd är något som medföljer i resultatet och anses vara viktigt hospatienten.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom kan även sexualiteten påverkas, genom direkt påverkan av sjukdomen eller som biverkan av till exempel mediciner. Sexualitet är en stor del av hälsan men ett svårt område att beröra. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskor med variation av yrkesverksamma år från sex månader till 28 år. De berättade om sina upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sedan utfördes en manifestkvalitativ innehållsanalys där huvudkategorier och underkategorier skapades. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Resultat: Resultatet visar att sexualitet är ett komplext ämne att närma sig men anses viktigt att lyfta med patienterna. Dock finns oklarheter hos sjuksköterskorna om vems ansvar det är att lyfta ämnet. Att samtala enskilt och ha ett öppet klimat är komponenter som främjar samtalet. Kultur, religion, språkförbistringar och kognitiv nedsättning upplevs hindrande medan det finns delade meningar om hur kön och ålder påverkar. Konklusion: Sexualitet är ett tabubelagt område men ett viktigt ämne för sjuksköterskor att lyfta med patienterna, oberoende av sjukdom. Det krävs mer utbildning i ämnet för att öka sjuksköterskors kunskap och självförtroende. Background: When a person suffers from disease, sexuality can be affected through direct influence of the disease or as a side effect of, for example, medicines. Sexuality is a big part of health but a difficult topic to discuss. Method: A qualitative method was used, and data were collected through semi-structured interviews. The informants were nurses with a variation of working years from six months to 28 years. They discussed their experiences of talking about sexuality with patients. The interviews were recorded, transcribed and then a manifest qualitative content analysis was performed where main categories and subcategories created. Aim: To shed light on nurses´experiences of discussing sexuality with patients. Findings: Sexuality is seen as a complex subject to discuss, still it is considered an important matter to raise with patients. However, it is unclear to nurses whose responsibility it is to raise the subject. Individually conversations and having an open climate are components that promote the conversation. Culture, religion, language barriers and cognitive impairment is perceived as hindering, while there are divided opinions about the impact of gender and age. Conclusion: Sexuality is a taboo area but an important topic for nurses to elevate with patients, regardless of illness. More training in the subject is required to increase nurses' knowledge and self-confidence.

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare kan göra för att skapa motivation hos elever till att läsa skönlitteratur. Studien genomfördes genom att intervjua lärare om hur de arbetar med skönlitterär läsning och vad de tänker på när de utformar sin undervisning och gör sina val av skönlitteratur. Även elever intervjuades för att få inblick i vad de har för relation till läsning och hur och vad de vill läsa. Frågeställningarna som används för att besvara studiens syfte är ”Hur förhåller sig eleverna till att läsa skönlitteratur och vilka faktorer motiverar dem till läsning?” samt ”Hur gör lärarna för att motivera eleverna inför den skönlitterära läsningen?” För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever från två olika skolor i två större städer i Sverige. Intervjuerna med lärarna genomfördes en och en medan de med eleverna skedde i grupp. Det sociokulturella perspektivet på lärande används som ett teoretiskt ramverk i analysen av resultatet. Det studien visar är att elever vill känna koppling till den skönlitteratur de ska läsa i skolan, antingen genom karaktären eller genom händelserna i böckerna. Verklighetsbaserade böcker är något som eleverna föredrar. De vill lära sig saker när de läser och kunna förstå och utveckla sina egna identiteter. Skönlitteratur som Ondskan, När hundarna kommer och Pojken i randig pyjamas lyfts fram av eleverna som bra exempel på böcker. Många lärare använder sig av frågor till olika delar av böckerna som eleverna ska svara på skriftligt, något eleverna inte uppskattar. De vill hellre läsa böckerna för att sedan samtala om dem med de andra eleverna, för att tillsammans upptäcka och skapa förståelse för innehållet samtidigt som de vill dela med sig av och se andras perspektiv på det lästa.

Denna undersökning är en empirisk studie som söker att analysera vilka typer av frågor lärare ställer i sin undervisning och vilken kunskap dessa möjliggör för eleverna. Som grund för analysen ligger intervjuer med två lärare på mellanstadiet och observationer av dessas lektioner. Genom att använda ett sammandrag av intervjuerna har syftet varit att åskådliggöra lärarnas tankar kring frågor i undervisningen, och visa vad som ligger till grund för deras användning av dessa under de observerade lektionerna. De observerade lektionerna och analysen av dessa är undersökelsens huvudfokus. Genom analysen av observationerna gick det att se att frågor används i alla aspekter av lektionerna och att och att nära nog all kommunikation mellan lärare och elever försiggår med frågor som bas. Frågor används således inte enbart till att överföra kunskap , men också till att exempelvis motivera eller disciplinera elever. Något man kunde se i analysen var att alla frågetyperna som är definierade i undersökningen förekom under observationerna. Således erbjuds eleverna varierade former för kunskap, men kontrollerande och slutna frågor som gärna används till ren faktaförmedling dominerar. En annan intressant aspekt vid observationerna var att upptäcka att frågorna inte alltid var av den typ man skulle tro. Ibland fungerade exempelvis frågor som i formuleringarna framstod som öppna mera som slutna frågor, och ibland tvärt om.

Denna studie behandlar film som ett medierande redskap i undervisning av samhällskunskap i mellanstadiet. Studiens syfte är att visa hur spelfilm kan användas som ett redskap för att nå lärande och utveckling. Studiens empiri har samlats in via en kvalitativ metod i form av intervjuer med samhällskunskapslärare som arbetar i årskurs 4–6. För att förstå empirin har tidigare forskning som rör film i undervisning samt en teoretisk anknytning gjorts. Den teoretiska anknytningen utgår från begreppet mediering som har sitt ursprung i det sociokulturella perspektivet. Resultatet svarar på om, hur och varför lärare använder film som ett pedagogiskt verktyg samt dess för- och nackdelar. I resultatet framkom att samtliga informanter har använt sig av film så länge de arbetat som lärare och att de främst använder det för att variera och illustrera lektionsinnehåll med ett syfte att nå fler elever genom olika inlärningsstilar. Att visa film kan förekomma vid olika tillfällen men gemensamt är att filmvisning oftast följs av reflektion, diskussion och samtal, något som ett medierande redskap kan vara en utgångspunkt för. Med denna studie kan det konstateras att film förekommer i samhällskunskapsklassrummet och att det hjälper eleverna att inhämta ny kunskap samt att det sker medvetet med ett lärandesyfte. Godkännande datum: 2022-06-08

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om högläsning och samtalet i samband med högläsning. En kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma förskollärare. Intervjusvaren har analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med högläsning regelbundet och att det sker vid den dagliga vilan. Högläsning sker också i samband med tema- och projektarbeten. Samtliga förskollärare berättar att syftet med att högläsa i förskolan är att stärka barnen i deras språkutveckling samt att förskolan spelar en viktig roll eftersom förskollärarna upplever att högläsning inte sker i så stor utsträckning i hemmen. Det framkom även att förskollärarna uppfattar barnen som ovana vid högläsning vilket påverkar koncentrationen. Förskollärarna visar en uppfattning om att samtalet har en betydande roll för språkutveckling i högläsningssituationer. Slutligen framkom det att förskollärarna använder sig främst av högläsningsmetoden dialogisk högläsning men även att performativ högläsning förekommer beroende på syftet med högläsning-stunden.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i kapp med en åldrande befolkning och kraven på sjuksköterskornas kompetens ökar därefter. Den palliativa vården bedrivs bäst i samråd med patienter och anhöriga och anses vara mångsidig och komplex. Sjuksköterskan beskrivs ha en avgörande roll för hur den palliativa vården bedrivs och upplevs, där kommunikation är ett av de viktigaste verktygen. Samtidigt rapporteras det om sjuksköterskors bristande kunskap inom ämnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med patienter och anhöriga inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett strukturerat sökschema i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning. Efter kvalitetsgranskning återstod 12 artiklar som analyserades med en innehållsanalys och sedan utgjorde resultatet. Resultat: Tre huvudteman framkom efter gjord innehållsanalys, Kommunikationens deltagare, Kommunikationens kontext samt Organisatoriska faktorer.Konklusion: Kommunikation upplevs av sjuksköterskor som ett komplicerat och känslomässigt krävande område där det råder kunskapsluckor. Upplevelserna påverkas av utbildning, erfarenhet, arbetsplats och vilka som deltar i kommunikationen. Sjuksköterskor behöver erbjudas mer stöd och utbildning för att känna sig trygga i sin kommunikation och därmed kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden. Background: The need for palliative care increases in line with an aging population and the demands on nurses' skills increase accordingly. Palliative care is best conducted in consultation with patients and relatives and is considered to be versatile and complex. The nurse's role regarding how palliative care is practiced and experienced is described as crucial, where communication is one of the most important tools. However, at the same time, nurses' lack of knowledge on the subject is reported.Aim: The purpose of this literature study was to investigate nurses' experience of communicating with patients and relatives in palliative care.Method: The study is a literature review with a qualitative approach. The data collection was done using a structured search schedule in the PubMed and Cinahl databases. The articles were reviewed using the SBU's review template for qualitative research. After quality review, 12 articles remained which were then analyzed with a content analysis and formed the result.Results: Three main themes emerged from the content analysis, The communication participants, Context and type of communication and Organizational factors.Conclusion: Communication is perceived by nurses as a complicated and emotionally demanding area where there is a gap in knowledge. The experiences are affected by education, work and personal experiences, workplace and the communications participants. Nurses need more support and training to feel confident in their communicative abilities and thus be able to offer the best possible care.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare organiserar sin undervisning för att främja utvecklandet av elevers förmågor inom språk och kommunikation. Studien behandlar även fritidslärares upplevelser gällande arbetet med språkutveckling. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: • Hur organiserar fritidslärarna undervisningen för att utveckla elevers språk och kommunikation? • Hur beskriver fritidslärarna det språkutvecklande arbetssättet? I studien har en kvalitativ metod använts, i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju respondenter från sju olika fritidshem. Studiens resultat visar att fritidslärare organiserar språkutvecklande undervisning genom att framförallt bygga upp samtalssituationer mellan eleverna. De arbetar även med läsning och relationsbyggande för att eleverna ska våga kommunicera och interagera. Fritidslärarna upplever det språkutvecklande arbetsområdet som diffust, samt begreppet språkutveckling som individuellt.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos elever är ett växande problem i samhället. Majoriteten av insatser som görs förebyggande sker i skolmiljö. Tidigare forskning visar att samtal om övervikt och fetma är utmanande för skolsköterskor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors erfarenheter av samtal med elever och föräldrar om övervikt eller fetma. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 8 skolsköterskor. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom manifest tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Av skolsköterskornas erfarenhet varierar den känslomässiga responsen i samtal om övervikt och fetma och både positiva och negativa reaktioner framkommer. Det finns ett behov av att använda strategier i samtal för att förmedla kunskap vilket gör att skolsköterskorna lägger fokus på hälsoaspekten för att skapa förståelse. Det framkom att utmaningar kan uppstå i samtal om övervikt och fetma. De största utmaningarna som beskrivs är brist på insikt och motivation samt utmaningar i föräldraansvaret. Skolsköterskorna uttrycker även ett behov av bättre stöd och samarbete. Slutsats: Samtal om övervikt eller fetma är utmanande för skolsköterskor och ämnet beskrivs som svårt och känsloladdat. Den känslomässiga responsen i samtalen varierar vilket innebär att samtalen behöver anpassas utifrån elevens och föräldrarnas förutsättningar. Även om skolsköterskor använder liknande strategier saknas en struktur för hur samtal ska föras vilket leder till att samtalen sker på olika sätt. Därav finns ett behov av vidare forskning i ämnet för att göra det möjligt att ge ytterligare stöd till skolsköterskor i samtal om övervikt eller fetma. Background: Overweight and obesity in students is a growing problem in society. The majority of preventive efforts are made in a school environment. Previous research shows that conversations about overweight and obesity are challenging for school nurses. Aim: The aim of this study was to illustrate school nurses' experiences of conversations with students and parents about overweight or obesity. Method: A qualitative interview study was conducted with 8 school nurses. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed through manifest thematic analysis with an inductive approach. Results: From the school nurses' experience, the emotional response in conversations about overweight and obesity varies and both positive and negative reactions emerge. There is a need to use strategies in conversations to convey knowledge, which leads to school nurses focusing on the health aspect to create understanding. It emerged that challenges can arise in conversations about overweight and obesity. The biggest challenges described are lack of insight and motivation as well as challenges in the parental responsibility. The school nurses also express a need for better support and cooperation. Conclusion: Conversations about overweight or obesity are challenging for school nurses and the subject is described as difficult and emotionally charged. The emotional response in the conversations varies, which means that the conversations need to be adapted based on the student's and parents' conditions. Even though school nurses use similar strategies, there is no structure for how conversations should be conducted, which leads to information being given in different ways. Hence, there is a need for further research in the subject to make it possible to provide additional support to school nurses in conversations about overweight or obesity.

Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) lyfter vikten av att varje barn i förskolan ska få en miljö och utbildning som stimulerar och möjliggör för språkutveckling. Det är förskollärarens ansvar att språkstimulerande undervisning i förskolan genomförs. Syftet med vår studie är att fördjupa förståelsen av hur några förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan. Den metod vi tillämpar i vår studie är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få tillgång till förskollärares egna uttalanden om arbetet med barns språkutveckling. Det teoretiska perspektiv vår studie utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet som betonar att lärande kan utvecklas i alla sociala sammanhang. Resultatet visar att förskollärarna använder flera olika metoder i sitt arbete med barns språkutveckling. Det framkommer att förskollärarnas planering, kunskap samt medvetenhet är av vikt i de planerade aktiviteterna samt i de vardagliga språkliga samtalen för att utveckla barns språk. Resultatet visar även att förskollärarna använder olika redskap i vardagen samt i miljön för att skapa förutsättningar till kommunikation.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om och hur pedagoger och barn stöttar yngre barns kommunikation i sandlådan och utröna vilka eventuella artefakter som brukas i samtalsinteraktion med andra individer under sandlådeaktiviteter. Undersökningen genomfördes med observation som metod. Insamlingen av data skedde via fältanteckningar med papper och penna. Resultatet analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv, då fokus för denna undersökningligger på språklig interaktion. Resultatet av vår undersökning visar vikten av pedagogers eller andra barns stöttning för att stödja de yngre barnens språkutveckling och kommunikationsförmåga. Barnens engagemangsnivå kunde speciellt uttydas i sångaktiviteter och lekaktiviteter, där pedagogerna använde varierade metoder för att kunna stötta barnen i deras samtalsinteraktion. Sång, sagoberättande,pedagogernas stöttande i kreativa lekar samt pedagogernas engagemang och inkänningsförmåga visade sig vara framgångsfaktorer i stöttningen av de yngre barnens samtalsinteraktion. Då utomhusforskning om barns samtalsinteraktion och språkliga utvecklingsmöjligheter är försumbar bör mer forskning genomföras för att minska denna kunskapslucka.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en fundamental komponent för en persons allmänna hälsa och är av betydelse för välbefinnande, detta oavsett om personen är frisk eller har en kronisk sjukdom. Personer med kronisk sjukdom som upplever sexuell ohälsa anser att samtal om sexuell hälsa är viktigt men de upplever att dessa samtal sällan tas upp av sjuksköterskor. Kvantitativa studier visar att sjuksköterskor har svårt att samtala om sexuell hälsa vid omvårdnadsmötet, men dessa studier ger inte sjuksköterskor möjlighet att uttrycka sina erfarenheter om detta ämne med egna ord. Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med personer med kroniska sjukdomar samt få en ökad förståelse av vilka utmaningar det finns för att detta samtal skall initieras. Metod: Den tillämpade metoden i den systematiska litteraturöversikten har utgått från de olika stegen i Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra tolkande teman: Hinder för att initiera samtalet, Främjande faktorer som underlättar samtalet, Relationen mellan sjuksköterska och patient samt Patientens anamnes. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårigheter att samtala om sexuell hälsa. Oavsett om det ansågs vara ens plikt att initiera detta samtal eller inte prioriterades det många gånger bort. För att synliggöra och påvisa vikten av samtal om sexuell hälsa inom omvårdnad bör det utgöra en del i sjuksköterskans olika utbildningar. Background: Sexual health is a fundamental component of a person's general health and it is important for wellbeing, regardless of whether a person is healthy or has a chronic disease. Persons with chronic disease who experience sexual illness believe that the conversation about sexual health is important, but they experience that these conversations rarely are raised by nurses. Quantitative studies show that nurses have difficulties talking about sexual health at the meeting with patients, but these studies do not allow nurses to express their experiences on this topic in their own words. Aim: The aim of this systematic review was to map nurses' experience of talking about sexual health with persons with chronic diseases and to gain an increased understanding of the challenges that exist for this conversation to be initiated. Method: The applied method in the systematic review has been based on the various steps in the Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services (SBU). Results: The systematic review resulted in four interpretive themes: Obstacles to initiating the conversation, Promoting factors that facilitate the conversation, The relationship between nurse and patient and The patient's anamnesis. Conclusion: Nurses' experience difficulty talking about sexual health. Regardless of whether it was considered to be their duty to initiate this conversation or not, it was often de-prioritised. In order to make the conversation about sexual health in nursing visible and demonstrate its importance, it should be a part of nurse’s various educations.

I dagens förskola innebär de ökade kraven på pedagogerna att de ska kunna ta sitt yrkesansvar i olika former av samarbete utifrån den utbildning som genomförts. Vidare talas det om vikten av det livslånga lärandet och betydelsen av att skapa organisationer i utveckling. I detta arbete är handledningen ett viktigt instrument för att driva verksamhetsutvecklingen framåt genom förebyggande och främjande arbete. I specialpedagogutbildningen har vi fått lära oss vikten av att det finns en gemensam förståelse för handledningen och var därför intresserade av att studera om det finns en gemensam förståelse för specialpedagogisk handledning på förskolorna. Studiens syfte var att undersöka pedagogers och specialpedagogers erfarenheter och uppfattningar om specialpedagogisk handledning i förskolan. Genom intervjuer tog vi del av respondenternas upplevelser och erfarenheter som belyste hur handledning bedrivs i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visade att pedagoger och specialpedagoger har olika syn på begreppet handledning och vad den innebär. Alla respondenterna var positiva till handledning, men slutsatsen blev att specialpedagogisk handledning behöver utvecklas för att kunna leda till verksamhetsutveckling i förskolan. Vi hoppas att vår undersökning kan ge en fördjupad kunskap som kan leda till att specialpedagogers legitimitet och mandat lyfts vilket kan bidra till att utveckla en större förståelse för specialpedagogens kompetens när det gäller handledning och dess inverkan på verksamheten. Specialpedagoger och skolledning kan tillsammans skapa bättre förutsättningar för handledning som fokuserar på och leder till verksamhetsutveckling där förebyggande och främjande arbete står i fokus, så att alla barn i förskolan möts av pedagoger och lärmiljöer som ger varje barn möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Background: The registered nurses specific area of competence is nursing care, which must be performed in a trusting relationship with the patient. Within perioperative care nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses work with varied specific tasks to provide patient good care, before, during and after surgery. Sometimes they care for patients with advanced abdominal cancer, whose surgery is crucial for the prognosis of their illness. This means they care for patients directly before and directly after they receive their updated prognosis. Sometimes this surgery for advanced abdominal cancer is considered inoperable shortly after start of surgery, abdominal cancer is often detected at a late stage due to diffuse symptoms. The survival rate after surgery is often short, and palliative care is therefore often initiated. Aim: To describe nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses experiences when caring for patients directly after surgery whose abdominal cancer was deemed inoperable. Method: Explorative qualitative studied design. Data collection, focus group discussions with nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses. Analysed using qualitative content analysis. Results: The result is described with three overarching themes. Feeling of inadequacy whitch described the feeling of not wanting to lie, of identifying with patients of the same age, insufficient information and that body language can inadvertently transmit information. Creating strategies describes the difficulty in answering questions and the need for recovery. A feeling of increased security is about the opportunity to prepare and feeling that the conversation with the patient is facilitated. The three themes are based on eight underlying categories. Discussion: No previous research could be found, whitch may indicate that the research question of the study is unique. The use of focus groups as a method was experienced positively, but the prevailing pandemic has affected the possibility of including participants. The experiences of nurse anaesthetists, registered nurses, assistant nurses was shown to be similar, probably unintentially provide to the fact that all participants worked with perioperative care. Conclusion: Nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses considered it challenging to care for patients with inoperable abdominal cancer. The main challenge was to care for the patients of same age and to respond to patients questions without inadvertently conveying information with body language. Bakgrund: Den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetensområde är omvårdnad, vilken skall utföras i en förtroendefull relation till patienter. Inom perioperativ vård arbetar anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor med olika specifika arbetsuppgifter för att ge patienter god omvårdnad inför, under och efter operation. Ibland vårdas patienter med avancerad bukcancer, vars operation är avgörande för sjukdomens prognos, vilket innebär att de vårdar patienter både direkt innan beskedet om prognos och direkt efter. Det händer att patienter som skall opereras för avancerad bukcancer, ibland bedöms inoperabla en kort tid efter att operationen påbörjats. Bukcancer upptäcks ofta i sent skede på grund av diffusa symtom. Överlevnaden efter operation bedöms i dessa fall kort, vilket betyder att palliativ vård ofta behöver initieras. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors, legitimerade sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av att vårda patienter direkt postopertivt vars operation avbrutits pga. inoperabel bukcancer. Metod: Explorativ kvalitativ studiedesign. Datainsamling, fokusgruppsdiskussioner med anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor. Analys enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre övergripande tema, Känsla av otillräcklighet, som handlar om att inte vilja ljuga, att jämnåriga patienter berör, om otillräcklig information och att kroppsspråket oavsiktligt kan överföra information. Skapa strategier beskriver svårigheten att bemöta frågor och behov av återhämtning och Känsla av ökad trygghet handlar om möjlighet att förbereda sig och en känsla av att samtalet med patienter underlättas. De tre tema baseras på åtta underliggande kategorier. Diskussion: Ingen tidigare forskning kunde hittas, vilket kan betyda att föreliggande studies forskningsfråga är unik.Fokusgruppsdiskussion som metod upplevdes positivt, men rådande pandemi anses ha påverkat möjligheten att inkludera ytterligare deltagare. Upplevelserna hos anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor visade sig vara liknande, troligtvis relaterat till att samtliga deltagare arbetade med perioperativ vård. Slutsats: Anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor upplevde att det var en utmaning att vårda patienter med inoperabel bukcancer. Utmaningen bestod främst i att vårda jämnåriga patienter och att bemöta frågor utan att med kroppspråket oavsiktligt förmedla information.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 1–3 arbetar med att analysera skönlitteratur. Problemområdet är att svenska elevers läsförståelse är på uppgång enligt PIRLS senaste kunskapsmätning, dock minskar den analytiska litteraturundervisningen och forskning visar att elever läser allt mindre på sin fritid.Studien utgår ifrån en fenomenologisk strategi med en kvalitativ ansats där en strukturerad webbenkät används som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att lärare definierar läroplanens framskrivning av begreppet analysera, utifrån olika perspektiv. Slutsatsen är att lärare utifrån sin definition, planerar och genomför för analyserande undervisning som inkluderar moment som boksamtal av varierad art, men som även inkluderar ämnesövergripande diskussioner med kopplingar till värdegrunden. Utifrån en lärares definition av analysbegreppet skjuts även analyserande undervisning fram till dess att elever knäckt läskoden.

Syftet i detta examensarbete är att synliggöra hur lärare i förskolan ser på samtal, vilka former av samtal de anser förekommer och hur lärarna anser att dessa används i den dagliga verksamheten. Arbetet utgår teoretiskt från det sociokulturella perspektivet. Frågeställningarna besvaras genom tidigare forskning kring samtal i förskolan samt genom fem kvalitativa semistrukturerade digitala intervjuer från olika förskolor. Data har analyserats utifrån den fenomenografiska ansatsen (Dahlgren & Johansson, 2015). Resultatet visar att lärarna anser att samtal är viktiga för barnens utveckling samt är något som sker hela tiden i verksamheten. Vidare menar lärarna att det existerar olika samtal så som spontana och planerade samtal där den som styr samtalen är beroende på om samtalen är spontana eller planerade. Lärarna lyfter även att det existerar olika typer av kommunikation där bland annat kroppsspråket är betydande samt lärarnas egen syn på sin roll i samtalen och hur de kan stödja barnen i deras språkliga utveckling. Vidare visar resultatet att lärarna gör barnen delaktiga i samtal genom att anpassa sitt språk samt vara engagerade och nyfikna i det barnen gör och intresserar sig för. Denna studie har bidragit till ökad reflektion kring samtal i förskolan och hur lärande kan förmedlas i olika situationer som uppstår i den dagliga verksamheten genom att samtliga intervjuade lärare uttryckte att intervjufrågorna var intressanta och tankeväckande. Studier av det här slaget kan även användas i lärarlag, då en av de intervjuade lärarna även bad att få intervjuguiden för vidare reflektion i arbetslaget.

Sexualhälsan utgör en primär del av folkhälsan, trots detta kan samtalsämnet om sexualitet ofta upplevas som tabubelagt och anses opassande i de flesta sammanhang. Kriminalvårdens insatser syftar bland annat till att främja brottsdömda individers livssituation genom att bidra till färdigheter för en sund livsstil och goda levnadsvillkor. I och med att sexualhälsan är en del av allmänhälsan och därav kopplad till en sund livsstil, är det relevant att undersöka hur personal inom kriminalvårdens frivård reflekterar och förhåller sig till samtalsämnet sexualitet i klientkontakten. Detta medför också till att undersöka hur förståelser för sexualitet kan ta sig uttryck och fungera som konstruerande av sexualiteten som diskurs. För att uppnå detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med frivårdsinspektörer inom ett frivårdskontor. Materialet bearbetades genom metoden ”grundad teori”, där återkommande och relevanta koder utröntes ur materialet för att sedan komprimeras och omvandlas till tre övergripande teman. Dessa teman analyserades med tillämpning av sexualitetsteorier, diskursteori och maskulinitetsteorier. Resultaten visade på att samtal om sexualitet till stora delar uteblir i klientkontakten inom frivården, bortsett från samtal med sexualbrottsdömda klienter. Analysen redogör för hur sexualitet som tema undviks till den mån att den glöms bort eller görs till ickeexisterande. Det presenteras också hur sexualitet som begrepp medvetet omskrivs till begreppet relationer, för att göras till ett socialt accepterat samtalsämne. Studien visade även hur sexualiteten kan förstås som ett meningsbärande objekt, genom att sexualiteten tillskrivs olika sociala egenskaper såsom att vara privat, och hur sexualiteten kopplas ihop med en ”naturlig” del av maskuliniteten. Detta sammantaget vidmakthåller stigmatiseringen av sexualiteten och således stigmatiseras en central del av allmänhälsan.

Den här studiens mål var att studera livscoacher uppfattningar om livscoachning i Sverige och fånga livscoachningens karaktärer. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Det var totalt tre informanter som deltog i studien. Resultatet visade på att livscoachning handlar om att skapa en stark relation till sina klienter, där det är okej att i fråga sätta olika mönster och förutfattade tankar hos de, eftersom relationen mellan livscoachen och klienten är baserat på ett starkt förtroende för varandra. Andra fynd är att livscoachen försöker ständigt själv utvecklas. Resultat av livscoachningen är att klienter förbättrar tron på sig själva, löser sina problem, hanterar ångest bättre och får en bättre hälsa samt tar mer ansvar. Studien visar att det finns svårigheter inom livscoachningen, det kan bli för opersonligt om inte coachen är tillräckligt empatisk. Livscoachning kan även fungera som en resurs hos företagens HR avdelning.

Bibliotherapy is activities centered around how texts can affect the reader rather than exploring the meaning of the text itself. There are some different theories/terminology regarding bibliotherapy presented in this thesis. Bibliotherapy can be categorized after how it is organized or the process that is thought to take place within the individual/s. This wide range of categorization offers complexity to the term. The purpose of this thesis is to examine attitudes towards and the use of bibliotherapy as a method within Swedish public libraries. Furthermore, when used, what forms of bibliotherapy have or are occupied, as bibliotherapy is a complex term and can encompass several different methods. To answer the purpose in this thesis, semi-structured interviews were conducted with six librarians who have worked with bibliotherapy or something similar at Swedish public libraries. The analysis of the interviews identified several recurring themes. These themes relate to the organization of bibliotherapeutic activities such as target groups and environmental factors or the perceptions around bibliotherapy such as importance of education and bibliotherapy as a controversial term. The most prominent form of bibliotherapy occupied by the public libraries where the interviewees work are activities organized in groups, using fiction with focus on group discussions. This can be categorized as the theoretical forms interactive and creative bibliotherapy. The interviewed librarians perceive that this activities can affect users, e.g. as developing, escapist and social, this relates to the theory about the bibliotherapeutic process.

På grund av mångfalden i dagens svenska skolor kan inte alltid traditionellt arbetssätt i matematikundervisning främja elever att utveckla sina förmågor såsom analys- och resonemangsförmåga. Läroboksstyrda lektioner ger inte elever möjligheter att komma till tals, lyssna på andras resonemang, tänka kritiskt och analysera andras tankesätt. Därför som matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärarna på alla stadier (låg-, mellan- respektive högstadiet) använder sig av dialogisk undervisning och vilken form av dialogisk undervisning som dominerar i respektive stadie. Därför genomfördes en fallstudie av dialogisk undervisning inom ramen för detta självständiga arbete. Datainsamlinggenomfördes genom observation samt ljudinspelning, i en lågstadie-, i en mellanstadie- och i en högstadieklass, sammanlagt nio lektioner. För att kunna analysera data har Robin Alexanders välkända ramverk för dialogisk undervisning använts (presenterat bl.a. i artikeln Developing dialogic teaching, 2018). I ramverket kategoriseras undervisningen utifrån repertoarer och principer som belyser olika aspekter av dialoger i klassrummet. Fallstudien visade att lektioner präglade av dialog förekom mest på låg- och mellanstadiet och i mindre utsträckning på högstadiet. Lärarnas främsta teaching talk bestod av recitation (initiera-respons-feedback) men kompletterat med hur och varför i hög grad i låg- och mellanstadielektioner med syfte att föra samtalet vidare vilket i sin tur möjliggjorde för att eleverna att komma till tals för att förklara och motivera sitt tänkande till skillnad från på högstadielektionerna där elevernas främsta learning talk bestod av korta svar. Due to the diversity in today's Swedish schools, traditional methods in mathematics teaching can’t always promote students to develop their abilities such as analytical and reasoning skills. Textbook-guided lessons don’t give students opportunities to speak, listen to others thoughts, think critically and analyze the thinking of others. Therefore, as a mathematics teacher, it will be interesting to investigate how teachers at all stages (primary, intermediate, and upper-secondary) use dialogic teaching and which form of dialogic teaching dominates in each stage. Therefore, a case study of dialogic teaching was conducted within the framework of this independent work. Data collection was carried out through observation and sound recording, in an elementary school, in an intermediate school and in a high school class, a total of nine lessons. In order to be able to analyze data, Robin Alexander's well-known framework for dialogic teaching has been used (presented in the article Developing dialogic teaching, 2018). The framework categorizes teaching on the basis of repertoires and principles that illuminate various aspects of dialogues in the classroom. The case study showed that lessons characterized by dialogue occurred mostly in primary and middle school and to a lesser extent in high school. The teachers' main teaching talk consisted of recitation (initiate-response-feedback) but supplemented with how and why to a large extent in the primary and intermediate stage with the aim of passing on the conversation, which in turn made it possible for the students to speak to explain and motivate their thinking unlike in high school where the students' main learning talk consisted of short answers.

Background: Mental disorders area major public health problem in Sweden and around the world. Despite this mental disordersremains associated with stigma and marginalization. Individuals suffering from mental illness find themselves in a vulnerable situation and in addition to this they are to a larger extent subject to somatic diseases thaninthe rest of the population. More knowledge is needed around the psychiatric patients experiences of care. Aim: The aim was to describe the psychiatric patients experiencesof interaction with the nursein an inpatient setting. Method: The method used was a general literature review consisting of 10 scientific qualitative articleson which a thematic analysis was conducted. Result: Two main themes were identified: See me as a human and communication. Results show that the psychiatric patient in an inpatient setting requests more interaction and communication with the nurse. The patients often experience feelings of exclusion from their own care. The small gestures of kindness and care that are described to a large extent contribute to feelings of wellbeing. Conclusion: The psychiatric patient could be considered the most vulnerable and exposed. In caring for these patients the importance of empathy, warmth, respect and a genuine interest is essential. In the study presented the patients requested interaction with the nurse consisting of every day small talk. However the conversations primarily seemed to be comprised of the filling out of questionnaires and evaluating conversations. Proposals for further research: During the work process the authors learnt that evidence does exist on the subject matter. However questions were raised whether this knowledge is incorporated in clinical practice especially considering the amount of patients in the studies that testified on the same deficiencies within the care provided and despite the research being conducted for a relatively long period of time. Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Trots detta är psykisk sjukdom än idag förknippat med stigmatisering och utanförskap. Individer med psykisk sjukdom befinner sig redan i en sårbar situation och lider dessutom av somatiska sjukdomar i högre utsträckning jämfört med den övriga populationen. Det behövs mer kunskap kring den psykiatriska patientens upplevelse av sin vårdsituation. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters erfarenhet av interaktion med sjuksköterskan inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Metoden som använts är en allmän litteraturstudie bestående av 10 kvalitativa artiklar. På dessa artiklars resultatdel utfördes en tematisk analys. Resultat: Två huvudteman identifierades: Se mig som en människa och Kommunikation. Resultatet visar att den psykiatriska patienten inom heldygnsvård efterfrågar mer interaktion och samtal med sjuksköterskan. Patienten känner sig ofta exkluderad från sin egen vård. De små gesterna av vänlighet och omtanke beskrivs bidra starkt till välbefinnandet. Slutsats: Den psykiskt sjuka patienten tillhör den kanske mest sårbara och utsatta. I mötet med denna patientgrupp blir vikten av empati, värme, respekt och ett genuint intresse för vem det är man möter essentiellt. I föreliggande studie framkommer patientens önskan om interaktion med sjuksköterskan i form av vardagliga samtal, medan det som erbjuds dem upplevdes vara ifyllandet av formulär och formella konversationer. Förslag på fortsatt forskning: Under arbetsprocessen erfors att forskning inom området ej saknas. Dock väcktes frågor kring huruvida kunskapen verkligen införlivas i klinisk verksamhet då så många deltagare vittnade om samma brister inom omvårdnaden trots att forskningen bedrivits under en relativt lång tid.

To converse is to speak and to speak is to bring forward an opinion. An opinion is a prerequisite for the democratic society and moreover a crucial task for the school is to awaken the willingness of students to express their opinion. The purpose of this essay is therefore to study teachers who teach social studies perceptions of motivation and thereafter the motivation of conversation. It is done with interviews based on the theory of interactive motivation and that of motivational conversations. The method for this essay is a semi structured conversation analysis and the questions asked will be based on that of the interactive motivation and that of motivational conversations. During the interviews teachers expressed their perception of motivation as interests, goals and awakening the student’s inner drive to perform on different subjects in school including that of conversation. The conclusion of this essay is that teacher’s perception of motivation of conversation relate to the theory of interactive motivation and that of motivational conversations on almost all points. However, to roll with resistance is one of the points where teachers struggle where they instead of providing alternative method of conversation, provide methods that ignores conversations and therefore hinders the development and growth of student’s willingness to converse in the classroom.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av folkhälsan och ses som en mänsklig rättighet. Patienter uttrycker behov av att samtala om sexuell hälsa och förväntningar finns på att få information från vårdgivare om ämnet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters och vårdgivares erfarenheter av samtal om sexuell hälsa, med fokus på att identifiera förutsättningar för framgångsrika samtal och hinder för att samtalen sker.Metod: Studiens design är litteraturöversikt. Databassökning utfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning och resultatanalys gjordes på utvalda studier. Resultat: Totalt 14 kvalitativa studier ingår i resultatet. Fyra studier med patientperspektiv, åtta med vårdgivarperspektiv och två studier med både patient- och vårdgivarperspektiv. Tre huvudteman och 10 subteman identifierades. Patienter upplevde att samtalet om sexuell hälsa inte togs upp med vårdgivarna. Både patienter och vårdgivare beskrev att ansvaret för att initiera diskussioner om sexuell hälsa var vårdgivarens. Olika faktorer kunde påverka samtalet samt verktyg och resurser nämns hjälpa både patienter och vårdgivare att förbättra samtalet om sexuella hälsa.Slutsats: Samtal om sexuell hälsa mellan patienter och vårdgivare sker sällan. Otillräcklig kunskap om ämnet och tidsbrist är en del av anledningen. För att förbättra patienters erfarenheter kring samtal om sexuell hälsa behöver vårdgivare ta ansvar för att initiera samtalen, öka sin kunskap samt prioritera ämnet högre. Fler verktyg och resurser behövs för att underlätta samtalen. Background: Sexual health is an important part of public health that can be seen as a human right. Patients express a need for conversations about sexual health and expect the health care provider to give them information about the subject. Aim: The aim of this study was to describe patients’ and health care providers’ experiences of conversations about sexual health, with a focus on prerequisites for successful conversations and barriers to them taking place. Method: The design used in this study was a literature review. Database searches were done in PubMed and CINAHL. Quality checks and analysis of the results were done on the chosen articles. Results: Fourteen articles were included in the results. Four articles had a patient perspective, eight had a health care provider perspective and two were a combination of both. Three main themes and 10 subthemes were identified. Patients rarely experienced that health care providers started conversations about sexual health. Some patients and health care providers said that health care providers were responsible for initiating the conversation. Different factors affected the conversations and different tools and resources were suggested to help patients and health care providers improve conversations about sexual health.Conclusion: Conversations between patients and health care providers about sexual health were rarely brought up for reasons including a lack of knowledge and time for the health care providers. Health care providers need to take responsibility for initiating conversations about sexual health with patients, prioritizing the subject and increasing their knowledge. Tools and resources are needed to improve the conversations.

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

Denna studie är en undersökning om vad vi har för möjligheter att genom konst skapa samtal om pornografi med unga. Många lärare upplever en kunskapsbrist i hanteringen av frågor som rör pornografi och saknar konkreta pedagogiska strategier på hur kommunikation inom detta område ska behandlas. Som blivande bild- och medialärare ser jag konstens tillgång i att skapa samtal om svåra frågor som sådana om pornografi. I undersökningen har jag samlat in erfarenheter från verksamma pedagoger och konstnärer som behandlar området pornografi. Jag har även låtit en egen konstnärlig process varit en del av undersökningen, i samklang med undersökandet av konsten som medium där det visuella material som skapas bearbetar och förstå de insikter som kommer fram ut av undersökningen. Studien antar ett fenomenologiskt förhållningssätt och har sina teoretiska utgångspunkter i texter av Donna Haraway, Elisabeth Grosz samt Anja Hirdman. Studien ger olika pedagogiska perspektiv och på så sätt olika verktyg för framtidens lärare som arbetar med temat pornografi och konst med unga. Denna studie visar på att vi kan komma långt med attanvända konsten som uttrycks- och kommunikationsmedel för att beröra ämnet pornografi. Det finns en stor tillgång att uttrycka sig med konst och konsten har en kraft att tala till oss på ett sätt text eller tal misslyckas med.

Högläsning används i stor utsträckning inom skolan i Sverige. Vår studie består av attundersöka om och hur lärare använder högläsning av skönlitteratur med sikte motläsförståelse. Enligt tidigare forskning utgör högläsning en viktig del inom undervisningenför att utveckla god läsförståelse, vilket vi ser likheter med i vår studies resultat.För att kunna analysera och förstå vårt resultat, har vi använt oss av ett sociokulturelltperspektiv på lärande. Detta då högläsningen i enlighet med perspektivet utgår från detsociala lärandet, före det individuella. Uppsatsens undersökning baserades på en kvalitativmetod. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vårtempiriska material samlades in från fem verksamma lågstadielärare för att få svar på studiensforskningsfrågor. Därefter transkriberades intervjuerna för att användas vid analys.Studiens resultat visar att högläsning är ett viktigt moment för att uppnå läsförståelse. För atthögläsning ska utveckla elevernas läsförståelse krävs en kompetent lärare med kunskap omhur högläsning bör bearbetas. Vid högläsning används strategier för läsförståelse, men detgenomförs på olika sätt och för olika syften. Medan högläsning pågår sker ett socialt samspel,både mellan lärare och elever samt mellan eleverna. Utan elevernas samtal, frågeställningaroch reflektioner riskerar högläsningen att förbli en tradition där läraren läser, för läsandetsskull.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogernas och vårdnadshavarnas inställning till högläsning samt att se hur samarbetet mellan hem och förskola kring ämnet högläsning upplevs. Med hjälp av en kvalitativ enkätundersökning har vi närmat oss en förståelse för pedagogernas syn på barnbokslitteraturen och hur den används på förskolan. För att belysa pedagogernas och förskolans viktiga roll i lärandesyfte har vi tagit hjälp av vårdnadshavare via enkäter. Vi kontaktade vårdnadshavarna för att få en uppfattning om hur hemmen använder sig av barnbokslitteratur och vid vilka tidpunkter på dagen högläsningen äger rum. Genom enkätsvaren kunde vi se att både pedagogerna och vårdnadshavarna har olika uppfattningar om hur samarbetet ser ut kring barnbokslitteraturen. Studiens resultat visar att pedagogerna och vårdnadshavarna menar att deras egna engagemang och intresse för högläsningstillfället är av stor vikt för att fånga barnens intresse och ge dem möjlighet till lärande och utveckling. Pedagogerna använder sig av boksamtal för att barnen ska få möjlighet till reflektion i gemenskap med andra och därmed öva sin språkliga kompetens. Både de verksamma pedagogerna och vårdnadshavarna lyfter hur viktig högläsningen är för att möjliggöra språkutveckling för barnen i gemenskap med varandra. Samtidigt visar vårt resultat att både de verksamma pedagogerna och vårdnadshavarna väljer att lägga högläsningsstunden i samband med lunch och vila. Valet av tid kan medföra en risk för att barnen upplever hunger eller är i behov av vila. Om barnen inte aktivt kan delta finns det en risk att lärandet går förlorat. Forskning visar att förskolan har möjlighet att påverka barnens fortsatta intresse för litteratur och egen läsning, vilket medför att pedagogen behöver vara medveten om fördelarna som högläsning kan bidra till. Resultatet av vår studie visar att pedagogerna som medverkat är väl medvetna om högläsningens positiva effekter. Många av de pedagoger som besvarade vår enkät uppger ändå att de lägger högläsningen i samband med vila. Betyg i Ladok 210606.

Ett av skolans uppdrag är att undervisningen ska bidra till att elever utvecklar sin identitet. Inom svenskämnet lyfts skönlitteraturen fram som en möjlig utgångspunkt för lärare i detta arbete. Tidigare forskning har dock visat att lärare upplever denna del av sitt arbete som svårt. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur ett urval av svensklärare ser på identitetsutveckling, och hur de arbetar med skönlitteratur på ett identitetsutvecklande sätt i årskurs 4–6. Syftet uppnås genom tre frågeställningar. Hur definierar lärarna begreppet identitetsutveckling? Hur beskriver lärarna att de arbetar med skönlitteratur och samtal kopplat till identitetsutveckling? Vilka svårigheter och möjligheter beskriver lärarna att det finns i arbetet med elevers identitetsutveckling? Studien är kvalitativt inriktad, och baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultaten, som har tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar bland annat att lärarna såg identitetsutveckling som nära sammankopplat med skolans värdegrundsuppdrag, och att diskussionen kring skönlitteratur är central för identitetsutvecklingen. Students developing their identity is one of the school's missions. In the Swedish subject, fiction is highlighted as a possible starting point for teachers regarding this work. However, previous research has shown that teachers find this part of their work difficult. The purpose of this study is therefore to increase knowledge about how a selection of Swedish teachers view identity development, and how they work with fiction as a means of identity development in grades 4-6. The purpose is achieved through three questions. How do teachers define the concept of identity development? How do the teachers describe that they work with fiction and conversations linked to identity development? What difficulties and opportunities do the teachers describe in the work with students' identity development? The study is based on semi-structured interviews with five teachers. The results, which have been interpreted from a social constructivist perspective, show that the teachers saw identity development as closely linked to the school's values, and that discussion about fiction is central to identity development.

In this essay, we have investigated how students in year 2 of primary school understand, perceive and think about the phenomenon of gravity. We have used semi-structured interviews, individually and in pairs, and let the students make their thoughts visible with graphic representation in the form of drawn arrows before and after a practical activity. The current syllabus states that students at the end of year 3 should be able to talk about the phenomenon of gravity (Skolverket, 2019). The results from our study show that students in the early years of primary school have varying perceptions and understandings of gravity. It is not uncommon for students to have misconceptions about such an abstract physical phenomenon as gravity. Our study has shown that students' graphic representation reflects and clarifies students' understanding of gravity. Furthermore, the study confirms that all students who participated in the study can talk about gravity, but that a couple of students needed supportive teaching first. Another result is that students' graphical representation of gravity follows movement direction. We want to recommend teachers of younger students in primary school to emphasize and talk about concepts in physics. We also recommend to use semiotic resources such as drawing arrows and artifacts, in our study we used a solder, to make the phenomenon of gravity visible and thus improve students' understanding. The essay was conducted at a primary school in a medium-sized city in Sweden. The participants were 12 students, divided into 6 couples, who participated after we received the parents' and students' consent. I det här examensarbetet har vi undersökt hur elever i grundskolans årskurs 2 förstår, uppfattar och tänker om fenomenet tyngdkraft. Vi har använt semistrukturerade intervjuer, individuellt och parvis, samt låtit eleverna synliggöra sina tankar med grafisk representation i form av ritade pilar före och efter laborativ undervisning. Aktuell kursplan säger att elever i slutet av årskurs 3 ska kunna samtala om fenomenet tyngdkraft. Av resultatet från vår studie framgår att elever i grundskolans tidiga år har varierande uppfattning och förståelse om tyngdkraft. Det är inte ovanligt att eleverna har felaktiga föreställningar eller missuppfattningar om ett, för yngre elever, så abstrakt fysikaliskt fenomen som tyngdkraft. Det har i vår studie visats sig att elevers grafiska representation speglar och förtydligar elevernas förståelse av tyngdkraft. Vidare bekräftar studien att alla elever som deltagit i studien kan samtala om tyngdkraft men att ett par elever behövde stödjande undervisning först. Ytterligare ett resultat är att eleverna genomgående ritar tyngdkraftens riktning pilar, åt samma håll som föremålets rörelseriktning. Vi vill rekommendera lärare till yngre elever i grundskolan att lyfta och samtala om begrepp inom fysiken och nyttja semiotiska resurser som ritade pilar och artefakt, i vår studie använde vi ett lod, för att synliggöra fenomenet tyngdkraft och på så sätt förbättra elevernas förståelse. Undersökningen genomfördes på en grundskola i en medelstor stad i Sverige. Deltagarna var 12 elever, indelade i 6 par, som deltog efter att vi fått föräldrarnas och elevernas medgivande.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken erfarenhet verksamma lärare i årskurs F-3 har av högläsning inför klassen i svenskämnet för att stimulera elevernas läs- och språkutveckling. Via semistrukturerade intervjuer valde jag att söka svar på vad lärare säger sig ha för didaktiska syften med sin högläsning samt hur de använder sig av samtal i anslutning till högläsningen. Resultatet av denna studie analyserades med stöd i ett sociokulturellts perspektivs idéer om att människan utvecklas och formas i samspelet med andra människor samt att kommunikation och språk är centrala i människans lärande. Vid insamlandet av empiri genomfördes sex intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. Resultatet visar att lärare väljer att använda sig av högläsning i syfte att utveckla elevernas ordförråd samt ord- och begreppsförståelse. Vidare berättar lärarna hur de med hjälp av högläsning vill skapa en läsglädje och ett läsintresse hos sina elever, samtidigt som de använder högläsningen till att modellera lässtrategier som eleverna sedan kan använda sig av vid enskild läsning. Avslutningsvis motiverar lärarna högläsning med att det gynnar elevernas språkutveckling på flera plan. Gällande samtal berättar lärarna att elevernas egna erfarenheter är en viktig komponent i dessa, samtidigt som samtalen genomförs i syfte att eleverna ska få en förståelse för hur de kan använda sig av förutsägelser. Via samtal ges eleverna även en förståelse för ord och dess betydelse. Resultatet visar även att lärare väljer mellan lärarstyrda samtal och elevstyrda samtal, samt att lärarna har skilda motiveringar till detta. Svenska

Detta är en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur elever samtalar om ekologisk hållbarhet inomhus och utomhus. Vad finns det för likheter mellan samtalen och finns det någon skillnad på hur eleverna samtalar med varandra beroende på vart samtalet äger rum? Studien genomfördes på två olika skolor med en årskurs 5 och en årskurs 6. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes gruppintervjuer med tio elever på respektive skola där fem elever fick samtala utomhus och fem elever inomhus. Resultatet visar att eleverna samtalar på olika sätt beroende på situation och sammanhang. Det som synliggörs i elevernas samtal med varandra är deras resonemangsförmåga, begreppsförståelse i olika grad, kopplingar till deras intresse och erfarenheter samt att eleverna kopplar samtalet till något som de ser i sin närhet. Resultatet visar även att eleverna har enförmåga att mediera sin kunskap med hjälp av samspelet med andra och det som finns runtomkring för att föra samtalet om ekologisk hållbarhet framåt.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa tas sällan upp på sjuksköterskeutbildningen, trots dessas betydelse för välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskor ansvarar, genom sin kompetens i kommunikation och omvårdnad, för att främja välbefinnande hos patienter. Tidigare forskning har identifierat sexualitet som ett tabubelagt ämne i samtal. En sammanställning av kunskap om sjuksköterskors upplevelse av samtal om sexualitet kan gynna grundutbildade sjuksköterskors förståelse för hur sjuksköterskor internationellt ser på samtal om sexualitet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av samtal om sexualitet med patienter. Metod: En integrativ litteraturöversikt kan, genom att syntetisera kvalitativ och kvantitativ forskning, erbjuda ett djupare och bredare perspektiv om sjuksköterskors upplevelse. Materialet analyserades med en kvalitativ analysmetod med induktiv ansats. Resultat: Två huvudteman identifierades: Elefanten i rummet och Trygghet i samtal om sexualitet. Sjuksköterskor upplevde ambivalenta känslor och tankar kring samtal om sexualitet. Vilka begrepp och språk som användes i samtalet om sexualitet hade inflytande på sjuksköterskors upplevelse. Vilka patienten och sjuksköterskan var samt dess samspel påverkade också sjuksköterskors upplevelse av samtalet. Dessutom var sjuksköterskor oeniga ifall samtal om sexualitet ens var en del av deras huvudområde, omvårdnad. Trygghet i samtal kunde uppnås genom kunskap och ansvarstagande, som även kunde medföra yrkesmässig tillfredsställelse. Slutsats: Genom att sammanställa kunskap om hur samtal om sexualitet upplevs med patienter, kan sjuksköterskors självreflektion och yrkesmässiga utveckling främjas, samt möjlighet ges till avdramatisering av ett tidigare tabu. Om sexualitet ses som en integrerad del av att vara en människa, kan holistisk omvårdnad erbjudas.

Matematiken kan vara det ämne i skolan som ger mest upphov för oro och motgångar för dagens elever, genom att införa mer muntlig kommunikation kan matematiken upplevas mer lustfylld och rolig. För att få en inblick i lärarens användning av muntlig kommunikation och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematiken kommer litteraturstudien besvara varför lärare använder sig av muntlig kommunikation i matematik. Litteraturstudien svarar också på hur muntlig kommunikation ser ut vid arbete i matematikboken och problemlösning samt vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i den muntliga kommunikationen. Forskningen har gjorts genom sökningar i databaserna ERIC, Web of Science och SwePub där materialet som samlats in har analyserats i en matris. Matrisen har bidragit till en överblick över studiernas relevans och svar på litteraturstudiens forskningsfrågor. Kunskapsutbyte, motivation och samarbete är några motiveringar som lärare ger till varför de väljer att integrera muntlig kommunikation i sin undervisning. De samtal som uppstår vid arbete i matematikboken tenderar åt att handla om att ge eller ta emot information och om att ställa eller svara på frågor, vilket kan liknas vid samtalstypen IRE. Vid arbete med problemlösning uppkommer både kumulativa- och utforskande samtal. Elevers möjlighet att delta i muntlig kommunikation har visat sig påverkas av flera faktorer, så som läraren, normer och språk. Det är av vikt att läraren förmedlar hur arbetet ska gå till, att samarbete och muntlig kommunikation är en norm som etablerats i klassrummet och att elever och lärare besitter och förstår ett gemensamt matematikspråk. Resultatet visar att det utforskande samtalet ger störst möjlighet för elever att delta i den muntliga kommunikationen, jämfört med kumulativa samtal och samtal med IRE strukturen. Utforskande samtal kan vara svårt att etablera hos eleverna eftersom de krävs mycket från såväl lärare som elever. En central del i resultatet är att matematikboken kan vara en faktor till att muntlig kommunikation inte sker vilket kan bero på hur normen i klassrummet ser ut. Något som visat sig vara problematiskt är att många elever verkar ha svårt att förstå instruktionerna i matematikboken på grund av ett bristande matematikspråk. Förståelse för språket är en viktig del när det kommer till att delta i den muntliga kommunikationen, utan en förståelse för vad som sägs är det svårt att delta. Resultatet visar att både elever och lärare behöver använda sig av ett gemensamt språk för att kommunicera muntligt med varandra.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan och påverkar individers välbefinnande. För att kunna ge en personcentrerad vård kan det vara av vikt att vara medveten om patienternas upplevelser av samtal om sin sexuella hälsa. Alla medlemmar i ett tvärprofessionellt team har ett delat ansvar för att ge vård av god kvalitet utifrån patientens personliga behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av samtal om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 13 studier funna i databaserna PubMed och CINAHL med inriktning omvårdnad. Artiklarna granskades utefter relevans samt kvalitet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser identifierades och bildade fyra stycken huvudkategorier: Samtalets betydelse för patienten, faktorer som påverkar om samtal förs, faktorer som påverkar samtalet samt patientens önskningar i samtal om sexuell hälsa. I resultatet framkom att vårdpersonal sällan eller aldrig initierar samtal om sexuell hälsa med patienterna. Tidpunkten för samtal om sexuell hälsa var viktigt för patienterna och likaså deras relation till vårdpersonalen. Slutsats: Brister hittades i patientens möjlighet att samtala om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Vårdpersonal tog sällan initiativ till samtal. Background: Sexual health is an important part of the overall health and affects the individual well being. To be able to give person-centered care it can be of importance to be aware of patients' experience of conversations about their own sexual health. All members of an interprofessional team have a shared responsibility to give good quality care from the patients personal need. Objective: The aim of the literature study was to describe the patient experiences of conversations about their sexual health in the care meeting. Method: A literature study with qualitative approach based on 13 studies found in the databases PubMed and CINAHL with focus on nursing. The studies are reviewed according to relevance, quality and the analysis was made with a qualitative content analysis. Results: Experiences were identified and formed 4 main categories: The meaning of the conversation for the patient, factors that affect if the conversation is held, Factors that affect the conversation and patient wishes in conversations about sexual health. The result showed that health care staff rarely or never initiated conversations about sexual health with patients. The timing conversation about sexual health was of importance to the patients as well as the relationship to the health care staff. Conclusion: There was a lack of opportunities for patients to have conversations about their sexual health in the care meeting. Health care staff rarely initiated the conversation.

Syftet med denna studie är att erhålla kunskap om hur förskollärare ser på barns möjligheter till språkutveckling i utomhusmiljön, samt hur de beskriver sitt arbetssätt för att främja barnens språkutveckling i utomhusmiljön. Intresset för att genomföra denna studie grundar sig i den ökade utevistelsen på förskolorna just nu på grund av rådande restriktioner under corona-pandemin. För att kunna erhålla en förståelse för förskollärarnas perspektiv och beskrivningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex förskollärare från tre olika förskolor. I resultatet framkommer att förskollärarna ser utomhusmiljön som en gynnsam miljö för barnens språkutveckling. Några av förskollärarna menar även att utomhusmiljön främjar språket mer än vad inomhusmiljön gör då upplevelserna gör att man samtalar mer och benämner fler saker i utomhusmiljön, vilket leder till ett större ordförråd. I utomhusmiljön menar de att man har mer tid till samtal som de aktivt försöker tillvarata och stötta barnen genom att vara närvarande och medupptäckande i sin förskollärarroll. De menar även att barnens intresse får ta större plats både i den spontana och planerade undervisningen, vilket ger barnen större inflytande över utbildningens innehåll. Studiens slutsats är att man fortsatt behöver reflektera över och diskutera hur man utnyttjar utomhusmiljön och dess språkutvecklande möjligheter, samt att detta arbete bör utvecklas och fortgå även efter corona-pandemins slut. The purpose of this study is to gain knowledge about how preschool teachers view children's opportunities for language development in the outdoor environment, and how they describe their work to support children's language development in the outdoor environment. The interest in doing this study is based on the increased outdoor activities that are currently taking place in preschools, due to current restrictions during the Corona pandemic. Ta gain an understanding of the preshool teachers' perspectives and descriptions, semi-structured interviews were conducted with six preschool teachers from three different preschools. The results of the study show that preschool teachers see the outdoor environment as a favorable environment for children's language development. Some of the preschool teachers also believe that the outdoor environment promotes language more than what the indoor environment does as the experiences make you talk more and name more things in the outdoor environment, which leads to a larger vocabulary. In the outdoor environment, they believe that you have more time for conversations that they actively try to take advantage of and support the children by being present and co-discovering in their preschool teacher role. They also believe that the children's interest may take a bigger place in both the spontaneous and planned teaching, which gives the children greater influence over the content of the education. The study concludes that there is still a need to reflect on and discuss how to utilize the outdoor environment and its language development opportunities, and that this work should keep on being developed also after the end of the Corona pandemic.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla min kunskap om lärares arbete mot läsförståelse, så att jag inför min framtida yrkesprofession som lärare får ökad förståelse i detta ämne. Med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare sitt arbete mot läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till att utveckla elevers läsförståelse? För att undersöka detta har jag använt mig av metoden, kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Sex verksamma lärare i årskurserna 1-3 har intervjuats genom Zoom, Facetime och Teams. Materialet som har samlats in har granskats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv, vilket är det sociokulturella perspektivet. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna framhäver att faktorerna förförståelse, elevernas intresse och den fysiska miljön och att de bidrar till att utveckla elevers läsförståelse. Vidare beskriver lärarna sitt arbete mot läsförståelse där samtalet i olika konstellationer (helklass, grupp och par), får mycket utrymme i undervisningen. Samtalet innebär att eleverna får en förförståelse för texten men även att de får samtala om varandras upplevelser, utbyta tankar och koppla läsningen till sig själv. Gällande lässtrategier beskriver alla lärare att de använder det i sin undervisning, men exakt vilka lässtrategier och i vilken utsträckning de används varierar mellan lärarna. Den lässtrategin alla lärare nämner som de också kopplar till att använda redan när de jobbar med förförståelse, för att utveckla elevernas läsförståelse är strategin reda ut svåra ord.