Search

Background: The use of snus among Swedish youth has increased, posing a potential risk of long-term consequences in adulthood. Objective & Research Questions: The aim of the study is to analyze snus usage among high school students and identify influencing factors as well as reasons for quitting. The research questions investigate the prevalence of snus use, differences based on gender and socioeconomic background, disparities in self-esteem between snus users and non-users, and factors motivating students to quit snus. Method: The study adopts a cross-sectional design and employs a survey to collect data from respondents. The method involves convenience sampling from four high schools, and the survey's validity was established through a pilot study. A total of 112 high school students participated in the survey, and the analyses included t-tests and chi-square tests. Results: The results reveal that the majority of high school students, 65.2%, have used snus primarily due to influence from friends. No significant differences were observed in terms of ethnicity, self-esteem, or gender-related snus habits, except for a higher percentage of boys citing friends outside of school as a reason compared to girls. Respondents considering quitting mention economic and health-related reasons as motivations. Conclusion: Elevated snus use among high school students highlights the need for preventive interventions, which may need to be tailored differently. The study's limitations, including overrepresentation of high socioeconomic status, require cautious interpretation. In conclusion, the study emphasizes the importance of continued research to promote a healthy lifestyle among youth., Bakgrund: Snusanvändningen hos svenska ungdomar har ökat. Det är något som har risk att ge långvariga konsekvenser i vuxenlivet. Syfte & frågeställning: Studiens syfte är att analysera snusanvändning bland gymnasieelever och identifierapåverkande faktorer samt orsaker till att sluta. Frågeställningarna undersöker prevalensen av snusanvändning, skillnader baserat på kön och socioekonomisk bakgrund, skillnader i självkänsla mellan snusare och icke-snusare samt faktorer som motiverar elever att sluta snusa. Metod: Studiens är av en tvärsnittsdesign och har använt enkätundersökning för att samla in data frånr espondenterna. Metoden inkluderade bekvämlighetsurval från fyra gymnasieskolor och enkäten validerades genom en pilotstudie. Totalt deltog 112 gymnasielever i enkäten och analyserna omfattade t-test och chi-tvåtest. Resultat: Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna har snusat 65,2% främst på grund avpåverkan från vänner. Inga signifikanta skillnader kunde observeras mellan etnicitet, självkänsla eller könsskillnader och snusvanor. Förutom att en större andel killar angav vänner utanför skolan som en anledning jämfört med tjejer. Respondenter som överväger att sluta nämner ekonomiska och hälsomässiga skäl som motiveringar. Slutsats: Hög snusanvändning bland gymnasieelever pekar på behovet av preventiva insatser och att dessa insatser kan behövas varieras beroende på elevgrupp. Studiens begränsningar, inklusive överrepresentation av hög socioekonomi, kräver försiktig tolkning. Avslutningsvis betonar studien vikten av fortsatt forskning för att främja en hälsosam livsstil bland ungdomar.

Inkludering är en process som innebär att man skapar möjligheter för alla elever oavsett deras olika kompetenser. Som lärare bör man ta hänsyn till elevers olikheter och att den religiösa mångfalden i klassrummet ska ses som tillgång till resurser för att vidareutveckla elevernas kunskaper i undervisningen. Denna studie gjordes för att undersöka hur inkludering kan se ut i religionsundervisningen, med ett särskilt fokus på elever med olika bakgrunder. För att kunna undersöka studiens syfte skapades två frågeställningar:Hur ser lärare på inkludering i religionsundervisning i klasser inom F-3 som specifikt präglas av mångfald? Vilka möjligheter respektive utmaningar upplever lärare att inkludering skapar i religionsundervisning i mångkulturella klassrum? För att få svar på dessa frågeställningar intervjuades fyra olika lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen för studien utgår från interkulturell pedagogik som handlar om att främja en lärandemiljö som är byggd på öppenhet, förståelse och ömsesidig respekt för allas likheter och skillnader. I religionsundervisningen betonar alla lärare vikten av att visa respekt för olika religioner, exempelvis genom att undervisa om likheter mellan de abrahamitiska religionerna. Dock menar några lärare att de även stöter på utmaningar med inkluderande arbetssätt som bland annat studiebesök till religiösa platser och att balansera ämnesinnehållet med elevernas personliga erfarenheter. Vidare drogs slutsatser att inkludering, särskilt i samband med mångfald, bör vävas in i religionsundervisning för en undervisning som bjuder in till elevers vidareutveckling av ämnet. Slutligen kritiseras och diskuteras svaren som lärarna har gett i samband med tidigare forskning och även förslag till att forska vidare om ämnet lyfts upp.

Sammanfattning/Abstract Karlsson-Fridh, Christoffer och Nittmark, Maria (2024). Jag är ju inte överkänslig, jag har en högre känslighet - Sex autistiska kvinnors upplevelser av stödinsatser i skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är lärdomar kring hur kvinnor med autism har upplevt de stödinsatser som de erbjudits under sin skolgång, samt hur dessa hade kunnat utformas på ett bättre sätt enligt kvinnorna själva. Dessa lärdomar kan vägleda specialpedagoger och annan skolpersonal i att förbättra skolgången för flickor med autism. Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att låta kvinnor med högfungerande autism berätta om sina erfarenheter av stödinsatser i det svenska utbildningssystemet och att därigenom bidra med kunskap om de unika utmaningar som dessa kvinnor stått inför, samt vilka typer av stöd som varit mest effektiva för att hjälpa dem att lyckas akademiskt och socialt i skolan. Hur upplever kvinnor med högfungerande autism att de fått stöd från skolväsendet? Hur kan skolväsendet bäst stödja kvinnor med högfungerande autism under deras skolgång, enligt deras egna utsagor? Teori För att tolka och analysera studiens empiri har två teorier valts: socialkonstruktivismen och teorier om kognitionsvetenskap. Resultatet visar att kvinnornas könstillhörighet och funktionsnedsättning påverkat hur de behandlats av skolväsendet och samhället. Socialkonstruktionismen (Sjöberg, 2021; Wenneberg, 2010) har använts för att försöka undersöka och belysa de socialt konstruerade verkligheter som grundar sig i normer och stigman kring genus och funktionsnedsättningar. Eftersom autism är något som ofta påverkar människors kognitiva funktioner valdes kognitionsvetenskap (Andersson och Svensson, 2021) som teoretisk utgångspunkt eftersom det kan bidra till att förklara kvinnornas upplevda svårigheter, samt finna lösningar t

This study explores the complexity of sexual education within the curriculum of religious studies. It examines various aspects such as student well-being, teacher perspectives on instruction, and parental attitudes toward the subject. The integration of sexual education into religious studies has advantages for students’ overall well-being but it also faces challenges due to the diversity of beliefs within religious frameworks. Teachers’ views on integration vary, and parental attitudes further complicate the picture. The study aims to understand the current state of sexual education by examining students’ perspectives and evaluating the resources available to teachers. In our search for references, we focused on gaining insights from both students affected by the current state of sexual education and teachers instructing the subject. Using databases such as Education Research Complete ERC, ERIC via EBSCO, SwePub and incorporating scientific reports and literature, we aimed to answer our questions. The findings indicate that teachers encounter challenges due to a lack of materials and knowledge, making it difficult for them to adapt and implement changes in sexual education within religious studies.

Sammanfattning/Abstract Ekström, Tove och Wiking, Maria (2023). Resiliens hos elever med ADHD – med fokus på stress, risk- och skyddsfaktorer på högstadiet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie bidrar till forskningsområdet genom att ha ett holistiskt och salutogent fokus på elever med ADHD. Genom att integrera psykologiska och sociologiska perspektiv skapar studien en tvärdisciplinär brygga till det specialpedagogiska fältet samt bidrar till förståelsen av de dynamiska och komplexa faktorer som påverkar välbefinnande och skolgång för elever med ADHD. Vidare bidrar studien genom att föra fram elevernas röster. Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskap om det dialektiska förhållandet mellan högstadieelever med ADHD och lärmiljön, med särskilt fokus på stress, risk- och skyddsfaktorer. Syftet är vidare att belysa upplevelserna av det pedagogiska arbetet och dess inverkan på resiliens hos elever med ADHD. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats, vilka båda avser att synliggöra uppfattningarna hos såväl specialpedagoger som högstadieelever med ADHD. Vilka uppfattningar finns avseende stress, risk- och skyddsfaktorer som påverkar elever med ADHD i skolan? Vilka uppfattningar finns avseende olika typer av pedagogiskt stöd och hur kan dessa påverka elevernas resiliens? Teori Komplexitetsteorin kan ses som ett övergripande teoretiskt paraply i den teoretiska förankringen. De centrala begrepp som används i analysen är hämtade ur resiliensperspektivet, transaktionell stressteori och Goffmans interaktionssociologi. Metod Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 5 specialpedagoger och 5 högstadieelever med ADHD. En tematisk analys har gjorts med de centrala begreppen och den tidigare forskningen som ver

Oro för klimatet är något som blir allt vanligare hos både barn och vuxna. Majoriteten av de studier som genomförts inom området klimatoro har undersökt äldre barn och vuxnas mående kopplat till klimatkrisen. Fokus för denna studie ligger därför på de yngre barnen, i årskurs två och tre, för att undersöka vad de känner inför klimatförändringarna. Tidigare forskning har visat att transformativa och deliberativa arbetsmetoder är fördelaktiga att använda vid undervisning om komplexa ämnesområden som klimatförändringar. Därför undersöker denna studie även om lärare använder dessa arbetssätt under sin geografiundervisning. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer av två lärare och tre elevgrupper med fem elever vardera. Förutom intervjuer genomfördes även mer kreativa inslag som rankningsövningar och teckningsmoment. Resultatet visade att de intervjuade lärarna, till viss del, använde transformativa och deliberativa arbetsmetoder när de hade möjlighet att dela upp klassen i mindre grupper. De intervjuade lärarna ansåg att dagens elever var väl insatta i miljörelaterade frågor, jämfört med tidigare årskullar och gärna deltog i diskussioner inom ämnet. Samma lärare ansåg däremot inte att undervisningen bidragit till att förändra elevernas inställning till klimatet. Det framgår dessutom av resultatet att klimatförändringar är ett komplext ämnesområde som är svårt för ett flertal elever att samtala om. Det kan bero på elevernas unga ålder, då de på grund av detta ännu inte haft så omfattande undervisning inom området samt att eleverna ännu inte nåtts av stora mängder information om klimatförändringar. Resultatet för teckningsmomentet, som genomfördes med eleverna, visade att drygt hälften av eleverna kände oro för klimatförändringar vilket är en lägre andel än vad tidigare forskning visat. Det bedöms bero på att eleverna i denna studie är yngre än de barn och unga vuxna som deltagit i tidigare forskning. På grund av studiens begränsade storlek kan den dock inte, Concern about the climate is something that is becoming increasingly common among children. Most of the studies that have been done around this subject have investigated older childrens feelings about to the climate crisis. This studie will therefore focus on the younger children, in class two and three, to see how they feel about climate change. Previous research has shown that transformative and deliberative methods are beneficial to use when teaching about complex areas such as climate change. Therefore, our study examines whether the interviewed teachers use these working methods during their geography teaching. The study3 av 52is carried out with semi-structured interviews of two teachers and three student groups with five students each. In addition to the interview, we also used more creative elements such as ranking exercises and a drawing session. The results showed that the interviewed teachers used transformative and deliberative learning when they had the opportunity to divide the class into smaller groups. The teachers also considered that today's students were well versed in environment-related issues compared to previous students and that they are happy to participate in discussions on the subject. Based on the results the teachers did not consider that the teaching contributed to changing the students attitude towards the climate. It also appears from the results that climate change is a complex subject and that it was difficult for several students to answer the questions during the interview. This may be due to the young age of the students, as they have not yet been taught a lot in the field and have not yet been reached by any large amounts of information about climate change. The results for the drawing session, which was carried out with the students, showed that just over half of the students felt concerned about the climate change, which is a lower percentage than previous research has shown. It is judged to be due to the fact that the student, 2024-01-12

Denna kvalitativa studie utforskar skolkuratorernas roll och arbetssätt för att främja elevers välbefinnande inom grundskolans miljö, med särskilt fokus på användningen av olika strategier och metoder. Studien belyser hur skolkuratorer arbetar för att skapa en trygg och stödjande atmosfär. Den belyser också vikten av skolkuratorers samarbete med annan skolpersonal för att förbättra och optimera deras kurativa insatser. Resultatet av studien bygger på semistrukturerade intervjuer med elva skolkuratorer från Sörmland, Sverige. Denna forskningsstudie visar en diversifierad användning av strategier för att främja elevhälsan. Det understryker också vikten av samarbete som en nyckelfaktor för att skapa en positiv skolmiljö. Genom att belysa dessa aspekter bidrar studien till en djupare förståelse för skolkuratorernas betydelsefulla roll och deras arbetsmetoder, som är avgörande för att stödja och förbättra elevernas välbefinnande inom skolmiljön., This qualitative study explores the role and working methods of school counselors in promoting student well-being within the primary school environment, with a particular focus on the use of various strategies and methods. The study highlights how school counselors work to create a safe and supportive atmosphere. The results of the study are based on semi-structured interviews with eleven school counselors from Sörmland, Sweden, this research reveals a diversified use of strategies to promote student health. It also underscores the importance of collaboration as a key factor in establishing a positive school environment. By illuminating these aspects, the study contributes to a deeper understanding of the significant role of school counselors and their working methods, which are crucial in supporting and enhancing student well-being within the school setting.

Att barn och ungdomar inte rör på sig tillräckligt är ett väl omtalat problem, speciellt via forskning, nyhetssajter och på diverse sociala medieplattformar. Skolan har en möjlighet att vända denna negativa trend och det börjar hos läraren. Syftet med den här studien är att undersöka lärares upplevelser kring elevernas motivation att delta i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka hur lärarna arbetar för att främja elevengagemang och viljan för deltagande i undervisningen. Metoden i studien är semistrukturerade intervjuer med erfarna lärare i idrott och hälsa. Studiens teoretiska utgångspunkt är självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet visar att inflytande, trygghet, relationer och individuella anpassningar är viktiga komponenter för att öka elevernas motivation att delta. Det finns flera likheter mellan SDT, tidigare forskning och resultaten i studien, bland annat lyfts relationer mellan elever och lärare som en av de viktigaste aspekterna för att motivera samt inspirera elever till aktivt deltagande i ämnet idrott och hälsa. Resultatet och den tidigare forskningen visar också anledningar till varför eleverna inte vill delta. Ursäkter som att vara sjuk, skadad eller glömda kläder är vanliga men lärarna menar att ursäkterna ofta kan vara en täckmantel för att eleverna känner sig otrygga i sin klass eller sig själva och har en rädsla av att misslyckas i undervisningen., That children and young people do not exercise enough is a well discussed problem, especially via research, news sites and on various social media platforms. The school has an opportunity to reverse these negative trends and it starts with the teacher. The purpose of this study is therefore to investigate teachers’ experience regarding students’ motivation to participate in the subject of sports and health, and to investigate how teachers work to promote student engagement and the will to participate in class. The method in the study is semistructured interviews with experienced teachers in physical education. The study’s theoretical starting point is self-determination theory (SDT). The results show that influence, security, relationships and individual adaptations are important components for increasing students’ motivation to participate. There are several similarities between SDT, previous research and the results of the study, among other things, relationships between students and teachers are highlighted as one of the most important aspects to motivate and inspire students to actively participate in the subject of sports and health. The results and the previous research also show reasons why students do not want to participate. Excuses such as being sick, injured or forgotten clothes are common. But the teachers say that the excuses can often be a cover for the fact that the students feel insecure in their class or in themselves and they have a fear of failing during the class.

Bakgrund: Den växande psykiska ohälsan bland barn och unga är en stor utmaning för vårt samhälle. Psykisk ohälsa finns i alla samhällsklasser över hela världen och cirka 20 procent av unga uppskattas lida av detta. Genom ett främjande hälsoarbete stärks individens skyddsfaktorer och minskar risken för att personen skall utveckla ohälsa. Skolsköterskans uppgift är att bedriva hälsofrämjande arbete och självständigt bedöma, genomföra, planera och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den psykiska hälsan. Syftet: Syftet är att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med elever som lider av psykisk ohälsa. Metod: Systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet: I resultatet återfinns fyra teman; Upplevelsen av relationer och betydelsen av tillgänglighet, upplevelsen av oro och osäkerhet kopplat till bristande kunskap och tid, samarbete och samverkan med vårdnadshavare och andra professioner, skolsköterskans upplevelse kring riktlinjer och ansvar i arbetet med elever med psykisk ohälsa. Slutsats: Skolsköterskans upplevelse är att bästa möjliga stöd ges till eleverna när skolsköterskan har möjlighet att skapa relationer, vara synlig och tillgänglig för eleverna. Skolsköterskans brist på tid, utbildning, och samarbete mellan professioner försvårar arbetet mot psykisk ohälsa hos elever., Background: The growing mental illness among children and young people is a major challenge for our society. Mental illness exists in all social classes worldwide, and approximately 20 % of young people are estimated to suffer from it. Through health promotion work, the individual's protective factors are strengthened and the risk of the person developing ill health is reduced. The school nurse's task is to carry out health promotion work and independently assess, implement, plan and evaluate the measures needed to promote mental health. Aim: The aim is to describe the school nurse's experience of working with students suffering from mental health problems. Method: Systematic literature review with an inductive approach. Results: The results comprise four themes: 1. The experience of relationships and the importance of accessibility. 2. The experience of worry and uncertainty is linked to a lack of knowledge and time. 3. Cooperation and collaboration with guardians and other professions, 4. The school nurse's experience of guidelines and responsibilities in working with students with mental illness. Conclusion: The school nurse's experience is that the best possible support is given to the students when the school nurse has the opportunity to create relationships, be visible and available to the students. The school nurse's lack of time, training, and cooperation between professions makes it difficult to work against mental illness in students.

The study is about students' motivation towards the element of outdoor life within the subject of sports and health. The aim is to analyze and create an understanding of some students' attitude and motivation for the outdoor life component in the subject of sports and health. For this, two well-formulated questions were used that could answer the purpose. The method that was selected for this was qualitative thematic method with semi structured interview. The theoretical starting point used to measure the motivation of the students who participated in the study was the self-determination theory. This theory was a very excellent choice as it helped me measure students' motivation. The results show that the students' motivation varies, there are students who have high motivation and then there are students who have low motivation. By using the psychological needs within self determination theory consisting of autonomy, competence and belonging, I was able to measure students' motivation as well as know why their motivation looked the way it did., Studien handlar om elevers motivation gentemot delmomentet friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa. Syftet vara att analysera och skapa en förståelse för några elevers inställning och motivation för delmomentet friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Till detta användes två välformulerade frågeställningar som kunde besvara syftet. Metoden som var utvald till denna föll för kvalitativ tematisk metod med semistrukturerad intervju. Den teoretiska utgångspunkten som användes för att mäta motivationen hos eleverna som deltog i studien var självbestämmandeteorin. Denna teori var ett mycket utmärkt val då det bidrog till att jag kunde mäta elevernas motivation. Resultatet visar att motivationen hos eleverna varierar, det finns elever som har hög motivation och så existerar det elever som har en låg motivation. Genom att använda sig av de psykologiska behoven inom självbestämmande teorin som består av autonomi, kompetens och tillhörighetkunde jag mäta elevernas motivation samt veta varför deras motivation såg ut som den gjorde

Bakgrund: Puberteten är den period i livet då kroppen förändras och utvecklas till att bli vuxen. I skolsköterskans uppdrag ingår hälsosamtal och hälsobesök med tillväxtkontroller. Här har skolsköterskan möjlighet att pubertetsskatta eleverna och upptäcka avvikande pubertet. På många skolor används Tannerskalan som skattningsinstrument. Syfte: Att utforska skolsköterskors upplevelse av att samtala om och skatta elevers pubertet. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Materialet analyserades enligt en latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: Pubertetsskattning, Aspekter på positiva och negativa samtal, Skolsköterskornas upplevelser av pubertetsskattning samt Förslag till förbättringar av elevers pubertetssamtal och skattningar. Temat som framkom var: Vikten av relationsskapande. Konklusion: Studien visar att det ser olika ut gällande hur och på vilket sätt skolsköterskor samtalar om och skattar elevers pubertet. Tannerskalan upplevs omodern och icke inkluderande och tankar på ett nationellt stöd för pubertetskattningar framkommer. Sammanfattningsvis har vikten av att skapa goda relationer en stor och avgörande betydelse för att mötet med eleven ska bli framgångsrikt och pubertetsskattningen så korrekt som möjligt., Background: Puberty is the period in life when the body changes and develops into adulthood. The school nurse's duties include health conversations and health visits, with growth assessments. Here, the school nurse has the opportunity to assess puberty in pupils and detect abnormal puberty. Many schools use the Tanner scale as an assessment tool. Aim: To explore the experience of school nurses in discussing and assessing pupils' puberty. Method: A qualitative study with an inductive approach. The material was analyzed using latent qualitative content analysis. Findings: Four main categories emerged: Puberty assessment, Aspects of positive and negative conversations, School nurses' experiences of puberty assessment, and Suggestions for improving pupils' puberty conversations and assessments. The theme that emerged were: The importance of relationship building. Conclusion: The study shows that there are differences in how and in what way school nurses discuss and assess pupils' puberty. The Tanner scale is perceived as outdated and non-inclusive, and ideas for national support for puberty assessments emerge. To summarise, the importance of creating good relationships is of great and crucial importance for the meeting with the pupil to be successful and the puberty assessment as accurate as possible.

Bakgrund: Att skada sig själv ger en kortsiktig lindring och kan vara ett sätt att kommunicera till omgivningen att individen inte mår bra. Självskadebeteende i barndomen ökar risken för missbruk, kriminalitet och suicid som vuxen. Skolsköterskan kan ha en viktig roll i att upptäcka självskadebeteende bland elever och vikten av ökad kunskap belyses. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att möta elever med självskadebeteende. Metod: En kvalitativ intervjustudie via e-post genomfördes med sju skolsköterskor. Datamaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktivt förhållningssätt. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier som var: Att upptäcka självskadebeteende, Agerande vid självskadebeteende samt Kunskap och förebyggande arbete vid självskadebeteende. Konklusion: Studien visade att hälsobesök och skolsköterskans tillgänglighet är av vikt för att upptäcka elever med självskadebeteende. Beroende på allvarlighetsgrad agerar skolsköterskorna olika vid upptäckt av självskadebeteende och samverkan med vårdnadshavare, externa vårdgivare, lärare och elevhälsoteamet belyses. Samband sågs mellan tidigare erfarenhet och upplevelse av kunskap om självskadebeteende. Svårigheter att arbeta hälsofrämjande med självskadebeteende beskrivs och förslag på förebyggande arbete ges., Background: When one conducts self-injurious acts, it often generates short-term mitigation and can communicate to the surroundings that the individual is unwell. Self-injurious behaviour during childhood increases the risk of substance abuse, criminality, and suicidal ideation in adulthood. School nurses play a vital role in identifying signs of self-injury amongst pupils. A need for increased knowledge is reported. Aim: The purpose was to illustrate the experiences of school nurses in meeting pupils with self-injurious behaviour. Method: A qualitative interview study was conducted via e-mail communication with seven school nurses. The data was analysed through a qualitative content analysis with an inductive approach. Findings: Three categories emerged from the results: Detection of, Action in case of, and Prevention of self-injury. Conclusion: The study demonstrates that individual health visits and the availability of school nurses are of importance in detecting self-injury amongst youth. Contingent upon the level of urgency, the study highlights that school nurses act differently in the detection of self-harm and the collaboration with the pupil’s caregivers, external health care practitioners, teachers and student health team. Correlations have been found between previous practical experience and perceived knowledge of self-injury. Challenges in health promotion regarding self-injury are described, and alternatives of prevention are provided.

Bakgrund: Idag finns det mycket få fysioterapeuter i elevhälsan i Sverige, trots att fysioterapeuter anses vara experter inom fysisk aktivitet och motorik. Fysisk aktivitet är en viktig åtgärd mot psykisk ohälsa som är en central prioritering för elevhälsan. I riktlinjerna för vilka kompetenser som ska finnas i elevhälsan finns inga krav på att inkludera den fysioterapeutiska kompetensen. Ökad kunskap kring fysioterapeuternas arbete i elevhälsan behövs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteamets erfarenheter och upplevelser av betydelsen av en fysioterapeutisk kompetens i organisationen. Metod: En kvalitativ studiedesign, med semistrukturerade intervjuer, har tillämpats. De fysioterapeuter som var verksamma inom elevhälsan i Sverige identifierades och deras kollegor i berörda elevhälsoteam tillfrågades om deltagande i studien. Nio personer intervjuades över zoom respektive telefon. De representerade två olika elevhälsoteam och sex olika professioner. Intervjuerna transkriberades av författarna och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade följande tre kategorier: Fysioterapeut – Barnensrätt i elevhälsan, En välbehövlig resurs med specifik kompetens för elevhälsan och Fysisk aktivitet som redskap för välmående. Kollegorna har positiva erfarenheter av tillgången till en fysioterapeut i elevhälsoteamet. Det har varit tryggt för eleverna att kunna kontakta en fysioterapeut i skolmiljön. Den fysioterapeutiska kompetensen har bidragit till elevernas hälsa och välmående. Motoriska bedömningar och extra träning för elever med behov har lett till ökat självförtroende och förbättrad inlärning. Den fysiska beröringen som sker under en fysioterapeutisk bedömning beskrivs som en bidragande faktor till att eleverna spontant har öppnat upp sig om sitt psykiska mående. Konklusion: Studien belyser att elevhälsoteamet upplever den fysioterapeutiska kompetensen som en välbehövlig resurs. Utifrån resultatet och med tank, Background: Very few physiotherapists work in student welfare in Sweden today despite the fact they are considered experts in physical activity and motor skills. Physical activity is also an important tool against mental health problems which is a priority for student welfare. In the guidelines for student welfare there are no requirements to include the physiotherapeutic competence. Increased knowledge about the physiotherapist’s work in student welfare is needed. Purpose: This study aimed to investigate the student welfare team’s experiences of the importance of the competencies of the physiotherapist in their organization. Method: A qualitative study design with semi-structured interviews was used. The physiotherapists working in student welfare in Sweden were identified and their student welfare colleagues were asked to participate in the study. Nine individuals were interviewed on zoom or phone. They represented two different student welfare teams and six different professions. The authors transcribed the interviews and meaning units have been condensed and the data was then analyzed. Results: The analysis generated following three categories: Physiotherapist -the children’s right in student welfare, A well needed resource with specific competencies for student welfare and Physical activity as a tool for wellbeing. The colleagues have positive experiences of having access to a physiotherapist in the student welfare team. The students have felt safe having the possibility to contact a physiotherapist in their school environment. The competencies of the physiotherapist have contributed to the student’s health and wellbeing. Motorassessment and extra training for students´ with special needs have led to increased self-confidence and enhanced learning. The physical touch during a physiotherapist appointment is described as something that has made students open up about their mental wellbeing. Conclusion: This study shows that the student welfares team sees the comp

Syftet med studien är att få ökad kunskap om elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa och om hur lärare kan främja elevers deltagande. Detta med utgångspunkt i självbestämmande teorin (SDT) för att nå en förståelse om elevernas deltagande. Studien har utgått från inre och yttre motivation och de grundläggande behoven kompetens, tillhörighet och autonomi. Metoden som användes i uppsatsen är kvantitativ metod i form av enkät. Studien utfördes på niondeklassare på två skolor i Värmland. I databearbetningen utgår analysen från den skapade rapporten i Survey & Report och elevernas fria textsvar. Resultatet visade att majoriteten av eleverna deltar i ämnet idrott och hälsa. De deltar för att det är kul och för att de vill ha betyg. Sömn och träning visade sig vara faktorer som kan påverka elevernas deltagande. Resultatet visade även att eleverna anser att lärarna borde ha mer variation i undervisningen och att eleverna ska få bestämma mer. Slutsatserna blir att elevernas deltagande påverkas av inre och yttre motivation, där betyg verkar vara en viktig faktor till varför eleverna deltar. Lärare behöver bli bättre på att tillgodose elevernas behov av kompetens, tillhörighet och autonomi för att lyckas öka deltagandet i ämnet idrott och hälsa., The purpose of the study is to gain increased knowledge about student participation in the subject of sports and health and about how teachers can promote student participation. This is based on self-determination theory (SDT) to gain an understanding of student participation. The study has been based on internal and external motivation as well as the basic needs competence, belonging and autonomy. The method used in the essay is a quantitative method in the form of a survey. The study was conducted on ninth graders at two schools in Värmland. In data processing, the analysis is based on the report created in Survey & Report and the students' free text responses. The result showed that most of students participate in the subject of sports and health. They participate because it's fun and because they want grades. Sleep and exercise were found to be factors that can affect student participation. The results also showed that the students believe that the teachers should have more variety in the teaching and that the students should be allowed to decide more. The conclusions are that students' participation is affected by internal and external motivation, where grades seem to be an important factor in why students participate. Teachers needs to get better at meeting the students' needs of competence, belonging and autonomy to succeed in increasing participation in the subject of sports and health.

Bakgrunden: Skolan är en viktig del för eleverna i deras liv och det är viktigt att den möjliggör för eleven att kunna uppnå kraven som ställs på dem. I skolan har lärarna en viktig roll för elevernas lärande. Lärarna beskrivs däremot ha utmaningar att hantera elever med ADHD på grund av bristande kunskap om diagnosen. Lärarna beskrivs även ha svårigheter i att finna strategier och anpassningar för att stödja eleverna att uppnå kraven. Arbetsterapeuter beskrivs enligt tidigare forskning ha kunskap i anpassningar för att möjliggöra för eleverna att kunna utföra aktiviteter i skolan. Genom ett samarbete mellan professionerna kan lärarna få stöd i sina utmaningar att hantera eleverna i skolan. Syftet: Syftet med studien var att beskriva lärares erfarenheter av utmaningar i arbetet med elever med diagnosen ADHD. Metoden: Studien antog en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden skedde genom intervjuer där det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet BAS användes som grund till frågeguiden. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Analysen av data resulterade i fyra kategorier: Fysisk miljö; Anpassningar i skolmiljön; Social miljö; Lärares kunskap och behov av samarbete. Intervjuerna visade att det finns olika varianter av utmaningar inom den fysiska och sociala miljön, där lärarna gör olika anpassningar och tillämpar olika strategier för att möta utmaningarna. Lärarnas erfarenheter visade även att det finns utmaningar kring att hantera eleven och dess svårigheter, vilket påverkar undervisningen negativt. Slutsats: Slutsatsen av studien visar att lärarna upplever utmaningar i sitt arbete med elever med ADHD där de uttrycker ett behov av mer stöd och kunskap för att kunna hantera eleverna. De områden som lärarna främst upplever utmanande är anpassningar i skolmiljön och den fysiska miljön som finns inom arbetsterapeutens område., Background: The school is an important part for the students in their lives and it is important that it enables the student to be able to achieve the demands placed on them. In school, teachers have an important role in students' learning. The teachers however, are described as having challenges dealing with students with ADHD due to a lack of knowledge about the diagnosis. The teachers are also described as having difficulties in finding strategies and adaptations to support the students to achieve the requirements. Occupational therapists are described, according to previous research, as having knowledge of adaptations to enable students to be able to perform activities at school. Through a collaboration between the professions, the teachers can receive support in their challenges of managing the students at school. Aim: The aim of the study was to describe teachers ́ experiences of challenges in working with students diagnosed with ADHD. Method: The study assumed a qualitative approach where the data collection method occurs through interviews, where the occupational therapy assessment tool BAS is used as the basis for the question guide. The data material was analyzed by qualitative content analysis. Results: The analysis of the data resulted in four categories: Physical environment; Adaptations in school environment; Social environment; Teachers knowledge and need for collaboration. The result showed that there are different variants of challenges within the physical and social environment, where the teachers make different adaptations and apply different strategies to meet the challenges. The teachers' experiences also showed that there are challenges in dealing with the student and their difficulties, which affects the teaching negatively. Conclusion: The conclusion of the study shows that the teachers experience challenges in their work with students with ADHD where they express a need for more support and knowledge to be able to manage the students. The are

Bakgrund: Vaccination anses vara den mest effektiva åtgärd inom modern medicin för att förhindra spridning av sjukdomar. En bred vaccinationstäckning för barn och ungdomar sker när vaccinationer utförs i skolan. Trots dess nytta kan vaccination vara smärtsam för barn, vilket kan påverka deras välbefinnande och framtida smärttolerans. Skolsköterskor spelar en nyckelroll i att minimera vaccinationssmärta genom användning av olika strategier, särskilt avledningsstrategier. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa vilka strategier skolsköterskan använder för att minimera vaccinationssmärta. Metod: Studien är en intervjustudie som utgick från en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 9 skolsköterskor. Data analyserades med innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Resultat: Resultatet bildade fem kategorier och 13 subkategorier. Skolsköterskorna använde flera olika strategier för att minska vaccinationssmärtan hos eleverna. Resultatet delades in i kategorierna att ge tydlig information till elever kan minska smärta, att avleda är en viktig strategi, att skapa en trygg och tillitsfull situation för eleven vid vaccination, att öka elevens känsla av kontroll och emotionella stöd vid vaccination och att vara trygg i yrkesrollen skapar ökade möjligheter att eleven upplever mindre vaccinationssmärta. Under vaccinationsprocessen fokuserar skolsköterskorna på elevernas individuella behov genom att använda information och olika avledningsstrategier för att minimera smärta Slutsats: De elevanpassade strategierna möjliggör för eleven att känna sig delaktig i sin vård., Background: Vaccination is considered the most effective measure in modern medicine to prevent the spread of diseases. A wide vaccination coverage for children and adolescents occurs when vaccinations are performed in schools. Despite its benefits, vaccination can be painful for children, which can affect their well-being and future pain tolerance. School nurses play a key role in minimizing vaccination pain through the use of various strategies, especially distraction strategies. Aim: The aim of this interview study is to highlight the strategies used by school nurses to minimize vaccination pain.Method: The study is an interview study based on a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with 9 school nurses. Data were analyzed using content analysis according to Elo & Kyngäs. Results: The results formed five categories and 13 subcategories. School nurses used several different strategies to reduce vaccination pain in students. The results were divided into the categories of providing clear information to students can reduce pain, diversion being an important strategy, creating a safe and trusting situation for the student during vaccination, increasing the student's sense of control and emotional support during vaccination, and being confident in the professional role creates increased opportunities for the student to experience less vaccination pain. Conclusion: During the vaccination process, school nurses focus on students' individual needs by using information and various distraction strategies to minimize pain. These student-centered strategies enable the student to feel involved in their care.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva om arbetsterapeuter kan främja aktivitet och delaktighet för elever i grundskola och gymnasium Metod: Som metod valdes allmän litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderade 11 studier som inhämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Studierna inkluderade kvalitativa-, kvantitativa-, fallstudier samt mixade metoder. Respektive studie kvalitetsgranskades och analyserades i fyra steg. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier; arbetsterapeutisk teoribildning, arbetsterapeutiska interventioner och program samt samverkan mellan aktörer. Resultatet visade på två arbetsterapeutiska modeller som tagits fram för att stödja arbetsterapeuterna i praktiska arbetet för att främja aktivitet och delaktighet. I resultatet framkom interventioner på individ- och gruppnivå med syfte att främja aktivitet och delaktighet. Resultatet visade på vikten av effektiv samverkan mellan aktörer i skolan för att främja aktivitet och delaktigheten för eleverna. Slutsats: Litteraturöversikten summerar behovet av och framtagande av arbetsterapeutiska modeller som ska stödja arbetsterapeuten i arbetet för aktivitet och delaktighet. Elevernas sociala interaktionsfärdigheter utvecklades genom arbetsterapeutiska interventioner. Vikten av samverkan framkom mellan arbetsterapeuter, skola, familj och elevhälsoteam samt de svårigheter som samverkan medför., Objectives: The purpose of the literature review was to compile and describe whether occupational therapists can promote activity and participation for students in elementary school and high school Method: A general literature review was chosen as the method. The literature review included 11 studies retrieved from the PubMed and Cinahl databases. The studies included qualitative, quantitative, case studies and mixed methods. Each study was quality reviewed and analyzed in four steps. Results: The results were compiled into three categories; occupational therapy theory building, occupational therapy interventions and programs as well as cooperation between actors. The results showed two occupational therapy models developed to support the occupational therapists in their practical work to promote participation. The results revealed interventions at individual and group level with the aim of promoting participation. The result showed the importance of effective collaboration between actors in the school to promote participation for students. Conclusion: The literature review summarizes the need for and development of occupational therapy models that will support the occupational therapist in the work for participation. Students' social interaction skills were developed through occupational therapy interventions. The importance of collaboration emerged between occupational therapists, school, family and student health teams, as well as the difficulties that collaboration entails.

Bakgrund: Försäljningen av energidryck har ökat med 160 % mellan 2009 och 2016, och konsumtion av energidryck bland ungdomar fortsätter att öka. Watt et al. (2023) diskuterar hur sociala medier, marknadsföring och reklam har en betydande påverkan på inköp av energidryck och har spelat en central roll för den framgångsrika lanseringen av energidrycken Prime. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumtionen av energidryck bland elever i årskurs 9 samt att undersöka orsak bakom deras konsumtion och deras inställning till att dricka energidryck i samband med idrottsaktiviteter. Metod: En kvantitativ metod valdes för denna studie. Elever i årskurs 9 blev tillfrågade att besvara en webbenkät som utformades med avseende för studiens syfte. Studien genomfördes på två stycken olika skolor i mellersta Sverige och insamlad data presenteras deskriptivt. Resultat: I den här studien dricker tjejer (n=44), killarna (n=41) och annat (n=5) energidryck någon gång i månaden och orsak till att första gången prova energidryck var att det var gott (n=41) och/eller en nyfikenhet att prova (n=39). Där den främsta orsaken till att de fortsatte att dricka energidryck var att de var gott (n=73). Fördelningen mellan tjejer och killar var över lag jämn på alla svarsalternativ vid konsumtion gånger/vecka och konsumtion per dag. Den vanligaste svaren om ungdomar drack energidryck vid idrottsaktivitet i skolan eller på fritiden var att de gjorde det ganska ofta (n=26) och orsaken var att öka på energinivån (n=54). Slutsats: Studien visar att många ungdomar konsumerar energidryck regelbundet, vilket kräver en förståelse och hantering av deras konsumtionsbeteende. Ungdomar dras främst till energidrycker på grund av deras goda smak. Det är oroande att vissa ungdomar överkonsumerar energidrycker, vilket kräver åtgärder för att begränsa tillgången för dem. Många ungdomar kopplar energidrycker till idrottsaktiviteter och använder dem för att öka energinivån. Sammantaget pekar slutsat

This study examines speech acts, modalities, and the use of the informal “you” in the instructions for the national tests in Swedish and Swedish as a second language, as well as teachers’ own instructions for written assignments. The study also aims to explore whether the usage of the components show a power relationship between the instructions and the students. The intention is then to use these linguistic components as markers of power and to investigate how the power relationship unfolds between sender and receiver. The interpersonal metafunction in systemic functional grammar is employed as the method for this study, where each sentence in the instructions is broken down, analyzed based on its language acts, modalities, and use of “you.” These are then discussed in relation to systemic functional grammar and previous research. In summary, the results of the study indicate a power relationship between sender and receiver where the receiver, in more cases, ends up in a position of inferiority compared to the sender. The instructions and assertions provided cannot be counted or opposed by the student without risking their performance on the examination. The results also indicate that the questions available to the students were sometimes leading, where the sender already had an idea of the answer they were looking for. Despite sometimes being leading, the questions can serve as guidance for students' thought process, thus functioning as a support for their writing, which also applies to offers and aids.

The aim of this article is to examine patterns in Swedish children’s existential questions andworldviews in 2020 in relation to patterns from 1970 and 1987, but also to point towards afurther discussion of importance, about possible RE responses to these findings. The material,children’s texts, comes both from studies conducted by Sven Hartman and colleaguesin the 1970s and 1980s, and from new empirical studies. The children’s responses are collectedaccording to the same method, sentence completion tasks, in both cases. Theoretically,the article is anchored in both the tradition of Swedish worldview studies and thenew international interest in these perspectives for religious education. Existential questionsand worldviews are seen as interdependent in human beings’ life interpretations,which are continuously developing and are both sociocultural and existential in nature. Theempirical findings show a strong and increasing focus on relationships, but also a recurrentfocus on achievements, which relates to school as context and community. In relationto these findings, the article stresses the importance of RE responses, and discusses concretelywhat such responses might advantageously include. Among other things, the importanceis stressed of an RE that offers the student greater awareness of her life interpretations,and encourages her to develop broader repertoires of frameworks, through which thestudent might have a better chance to be the author of her own life, which is inevitably acollectively shared life.

Studiens syfte var att analysera och fördjupa kunskaperna kring hur lärare i årskurs 4–6 beskriver att de undervisar i ämnet svenska för att höja elevernas läsmotivation kopplad till den skönlitterära genren, samt diskutera huruvida det arbetet överensstämmer med elevernas syn på motivation till skönlitterär läsning i skolan. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där verksamma lärare och elever på mellanstadiet intervjuades med utgångspunkt från självbestämmandeteorin. I studien framkom att elevernas inställning till läsning är positivare än tidigare forskning visar samt att lärare erbjuder varierade sätt för eleverna att bearbeta skönlitterär läsning i skolan. Slutligen visar studien på att lärarnas beskrivningar av sina didaktiska val överensstämmer i hög grad med elevernas beskrivningar av läsundervisningen.

The purpose of this article is to investigate high school students' information practices, their views on source criticism and source trust, and whether it is possible to implement altmetric indicators as tools during the source criticism-analysis of new information related to school assignments and theses. The empirical data is collected through surveys and semi-structured interviews with students and teachers in high school. Since all students in this study spend several hours each day on social media, it seemed natural that altmetrics would be the choice of metric, as this data is gathered from social media, scientific blogs, and reference tools. These are services and platforms where students spend their leisure time, and are therefore more relevant than informetrics based on, for example, scientific journals and databases, which are sources not widely used in high school.

Democracy is an ever so current topic, especially since we are facing a negative trend of decreasing voting participation in Sweden. This is, according to some, evidence of a democratic failure, while others are of the opinion that democracy is ever changing and that voting participation is not the only way of assessing the strength of a democracy. The younger generation is often at the center of the discussion of democracy, and are often seen as uninterested or even unconvinced of the point of democracy. In this study I seek to understand how pupils in upper secondary school understand and construct democracy and citizenship, hoping that this will further my understanding of the purpose of the Swedish social science subject. To do this I have interviewed 16 students in three focus groups, focusing on how they as a group discuss and construct democracy and citizenship. The interviews have been analyzed by three different theoretical points of views. Firstly I have used Joel Westheimer and Joseph Kahne’s (2004) work along with Erik Amnå’s (2008) study about democracy and different types of citizenship. I then focused on social interaction and how language can be used to transfer power and responsibility, mainly using James A. Holstein and Gale Miller’s (2013) study. Lastly this is put in the context of social science, using Gert Biesta (2020) to understand the split mission of education and social science specifically. Pupils understand democracy and citizenship in different ways, but have a mutual understanding of what the ”right answer” to the question of what democracy is. This is something they probably have been socialized into knowing from their years in school. As the title of this study insinuates, pupils are inclined to transfer the power of change to politicians or adults when discussing the topic more freely, which also transfers the responsibility of society from themselves and makes them passive. This is something the students seem to think is fair

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem tar reda på och använder sig av elevers intressen i undervisningen. Fokus riktas mot lärarna och hur de närmar sig elevernas intressen samt hur de applicerar dessa i fritidshemmets verksamhet. För nå fram till studiens resultat intervjuades åtta yrkesverksamma lärare i fritidshem. Studien visar att lärare har för avsikt att ta reda på och implementera elevers intresse i fritidshemmets verksamhet, men att de upplever utmaningar i att fullfölja detta på grund av olika hinder de möter i sin yrkesroll. Svårigheter som grundar sig i verksamhetens utformning, uppdrag och mål. Detta uppenbarar sig i lärarnas upplevda brist på planeringstid och resurser i form av personal i den pågående verksamheten. Utifrån resultatet antas det att lärare genom ett barnperspektiv försöker att planera lärandeaktiviteter som ska passa för fritidshemmets mål och verksamhet, snarare än att planera aktiviteter utifrån elevernas egna intressen.

Följande arbete är en litteraturstudie som undersöker vilka samband som finns mellan vårdnadshavares attityder till matematik och elevernas attityder till ämnet. Metoden som används är en litteraturgenomgång av tidigare studier. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av studien baserades på sex artiklar från sex olika länder. Resultaten sammanfattas i tre samband: det första sambandet är vårdnadshavares verbala uttryck framför eleverna och elevernas attityder till matematik; det andra sambandet är att positiva/negativa attityder från vårdnadshavare kan bidra till att skapa en positiv/negativ attityd till matematik hos eleverna; det tredje sambandet är att orimliga krav från vårdnadshavare kan leda till sämre prestationer inom matematik., The following work is a literature study that examines the relationships between parents' attitudes towards mathematics and students' attitudes towards the subject. The method used is a literature review of previous studies. The analysis method used is content analysis. The results of the study were based on six articles from six different countries. The findings were summarized into three relationships: the first relationship is parents' verbal expressions in front of students and students' attitudes towards mathematics; the second relationship is that positive/negative attitudes from parents can contribute to creating a positive/negative attitude towards mathematics in students; the third relationship is that unreasonable demands from parents can lead to poorer performance in mathematics.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elevhälsoteam på grundskolor arbetar med att identifiera barn som är eller har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet. Studien utgår från två frågeställningar som berör lärare och elevhälsoteamets möjligheter att identifiera våldsutsatta barn, utmaningar i arbetet och strategierna de använder sig av. Studien utgick från en kvalitativ metod i form av tio semistrukturerade intervjuer med en lärare, två elevcoacher, tre skolkuratorer och fyra skolsköterskor på grundskolor i Halland. De teorier som tillämpas för att analysera det empiriska materialet är relationsteorin, rollteorin och begreppet tillit. Resultatet påvisade vikten av att lärare och elevhälsoteamet arbetar med att skapa relationer präglade av stark tillit till eleverna. Dessutom är det av relevans att ha en god samarbetsförmåga mellan de olika professionerna samt att visa engagemang och vara lyhörd gentemot barnen. Intervjupersonerna belyste även de utmaningar som de står inför. Dessa är bland annat kopplade till resurser, socialtjänstens hantering av anmälningarna och barnens lojalitet till föräldrarna. Genom att vara ute hos eleverna och skapa starka relationer med tillit, underlättas arbetet med att uppmärksamma och identifiera våldsutsatta barn., The purpose of this study is to examine how teachers and student health teams in elementary schools work to identify children who are or have been subjected to physical or psychological violence at home. The study has answered two questions about the ability of teachers and student health teams to identify children exposed to violence at home, the challenges they face, and the strategies they employ. We used a qualitative method based on ten semi-structured interviews with one teacher, two student coaches, three school counselors, and four school nurses at elementary schools in Halland. The theories we applied to analyze the empirical material are relationship theory, role theory, and the concept trust. The results indicated the importance of teachers and student health teams working to build strong, trusting relationships with students. Additionally, it is relevant to have good collaboration between the different professions and to show engagement and be perceptive to the children. The interviews also showed the challenges they face, including resources, the Social Services handling of reports, and the children's loyalty to their parents. By being present among the students and creating strong, trusting relationships, the work of identifying and recognizing children exposed to violence was facilitated.

I denna kvalitativa studie har jag för avsikt att fokusera på att förstå fenomen i sin naturliga miljö och i dess komplexitet, med syfte att beskriva och tolka olika aspekter av människors liv, upplevelser och interaktioner. Genom att intervjua sex svenska som andraspråkselever med liten eller ingen skolbakgrund har jag eftersträvat att förstå den sociala kontexten och tolka deltagarnas upplevelser. Studien visar att de första två åren i den svenska skolan präglas av en kombination av positiva och negativa erfarenheter. Det gäller till exempel skolkulturen och lärarnas didaktiska, interkulturella och relationella kompetens och erfarenhet, men också tillgången till studiehandledare, modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare samt att det finns en organisation som främjar samverkan mellan lärare och studiehandledare, och även andra yrkesgrupper (Korp et al., 2019). Negativa aspekter speglar sig genom dålig uppföljningen och att det innebär brist på tillit, otillräcklig information om resurser och bristande gemenskap. Dessa resurser, så som kvalificerade modeller för studiehandledning och god kompetens hos lärare om flerspråkighet och språkutvecklande arbetssätt, finns framför allt i skolor som ofta är stigmatiserade och isolerade ”i staden” (Nilsson Folke, 2015; Bunar, 2011). Ett återkommande mönster vad gäller internationella studier som fokuserar på direktplacering i ordinarie klasser är att modellen framstår som ett attraktivt tillvägagångssätt i teorin, men att problem oftast uppstår vid den praktiska implementeringen (Taylor, 2008; Block m.fl.) Studien ger en bredare förståelse för de erfarenheter och utmaningar som nyanlända svenska som andraspråkselever med kort skolbakgrund möter under sin första tid i den svenska skolan.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare använder sig av elevers förkunskaper för att planera och introducera ett nytt kunskapsområde utifrån läromedel i matematik. För att ta reda på detta intervjuades sex stycken legitimerade lärare för årskurs F-3 genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av både induktiv och deduktiv metod, med stöttning utifrån studiens teoretiska perspektiv. Dessa perspektiv var den proximala utvecklingszonen, scaffolding (Vygotskij, 1998; Wood, Bruner & Ross, 1976) samt det relationella perspektivet (Rosenqvist, 2013). Utifrån intervjuerna framkom det att elevernas förkunskaper inte har någon betydelsefull roll i lärarnas planering av ett nytt kunskapsområde. Dock får elevernas förkunskaper ta plats under introduktionen samt under resterande del av lektionen via exempelvis praktiska moment samt vardagsrelaterade exempel, detta för att möta eleverna på deras nivå. Resultatet visade att anledningen till detta kan vara att läromedelsboken styr undervisningen och elevernas förkunskaper kommer därmed i andra hand. Slutsatsen för denna studie är att lärare inte använder sin kunskap om elevers förkunskaper i planeringen utan endast under lektionen., The purpose of this study is to contribute knowledge on how active teachers make use of students' prior knowledge to plan and introduce a new area of knowledge based on mathematics textbooks. To investigate this, six certified teachers for grades F-3 were interviewed using semistructured interviews. The results were analyzed using both inductive and deductive methods based on the study's theoretical perspectives. These perspectives included the zone of proximal development, scaffolding (Vygotsky, 1998; Wood, Bruner & Ross, 1976), and the relational perspective (Rosenqvist, 2013). From the interviews, it emerged that students' prior knowledge do not play a significant role in teachers' planning of a new area of knowledge. However, students' prior knowledge plays a role in the introduction and throughout the rest of the lesson through practical exercises and everyday examples to meet students at their level. The results indicated that the reason for this may be that the textbook dictates the introduction, and students' prior knowledge thus takes a back seat. This study concludes that teachers do not utilize their knowledge of students' prior knowledge in planning but only during the lesson.

I den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2019 mättes elevers attityder till matematik och elevers kunskaper i matematikämnet. Denna studie baseras på datamaterial från TIMSS 2019 som innehåller resultaten för svenska elever i årskurs fyra och i årskurs åtta. Syftet med denna studie är att beskriva hur elevers attityder samspelar med elevers matematikkunskaper enligt internationella matematiktester (TIMSS). Studiens syfte uppfylls genom att besvara studiens två forskningsfrågor: Hur förändras attityden till matematik mellan årskurs fyra och årskurs åtta? Utifrån elevers prestationer på matematik-kunskapstest i TIMSS, vilken relation finns det mellan prestationer och attityder? Studien använder sig av ABC-modellen som ett teoretiskt ramverk och ett språkligt verktyg för att undersöka de tre olika komponenterna av attityd; affekt, beteende och kognition, som tillsammans enligt ABC-modellen används för att beskriva elevers attityder till matematik. Resultaten i denna studie visar att elevers positiva attityd till matematik minskar från årskurs fyra till årskurs åtta. Detta resultat överensstämmer med flera andra resultat från tidigare forskningsstudier som visat att elevers positiva attityd till matematik minskar i takt med att eleverna blir äldre. Resultaten i denna studie visar att minskningen av elevers positiva attityd till matematik sker i samtliga tre attitydkomponenter, affekt, beteende och kognition. Den största minskningen sker i beteendekomponenten, medan minskningarna i affekt- och kognitionskomponenterna är mindre signifikanta än i beteendekomponenten. Resultaten visar också att elevers attityd till matematik kan kopplas till vilken kunskapsnivå de uppnådde på TIMSS-matematiktest. Högpresterande elever uppmäter högst nivå av positiv attityd till matematik i både årskurs fyra och i årskurs åtta, samt lägst minskning i positiv attityd från årskurs fyra till årskurs åtta. Lågpresterande elever uppmäter lägst nivå av positiv attityd till matematik i årskurs

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vilka konflikthanteringsstrategier fritidshemslärare använder när det gäller öppna konflikter mellan elever, vad de har för syften med strategierna samt vad de upplever för utmaningar med att hantera konflikter. Studien utfördes genom personliga kvalitativa intervjuer med fyra fritidshemslärare på två olika skolor. Urvalet av deltagarna har skett med utgångspunkt från ett bekvämlighetsurval, icke-sannolikhetsurval och explorativt urval. Alla studiens deltagare valdes ut på grund av deras arbetslivserfarenheter när det gäller konflikter och konflikthantering i fritidshemmet. Studien baseras på tre frågeställningar där svar på vilka konflikthanteringsstrategier fritidshemslärare använder i konflikter mellan elever, vilket syfte de har med denna hantering samt vilka utmaningar de upplever när det gäller konflikthantering mellan elever efterfrågas. Studiens resultat visar att samtal som strategi är den vanligaste strategin, att det vanligaste syftet med konflikthanteringsstrategierna är att förebygga konflikter och att det finns flera olika upplevda utmaningar när det gäller att hantera konflikter mellan elever. Dessa utmaningar handlar om resurser, vårdnadshavare och olika svårigheter med elever. En slutsats som dragits är att fritidshemslärare behöver lära sina elever mer om konstruktiv konflikthantering.

Inclusion in the school-age educare center is about promoting a sense of belonging andcommunity among the students and the activities should be based on their interests and needs.Inclusion is not just seen as a simple integration of students with different needs andbackgrounds but rather as a process that involves building and fostering meaningfulrelationships. The purpose of the essay is to examine how school-age educators teachersdescribe their work with inclusion and relationship-building to create learning environmentswhere all students can feel included. Furthermore, the aim was to identify the challenges andobstacles that school-age educators teachers experience in their work to create goodrelationships and inclusion in the school-age educare center. We chose to conduct aqualitative method and the empirical material used consisted of semi-structured interviews.Therefore, we initiated our analyses from a relational perspective laying the groundwork forour theoretical framework. The results of the study indicate that school-age educators’teachers have a good understanding of how the school-age educare center can work to createinclusive learning environments and promote relationship-building. They also pointed outhow the lack of resources, materials, time, and planning poses obstacles in the work ofinclusion and relationship-building. Despite these challenges they shared how hard theyworked to improve the school-age educare center and make it a place that suits all students.

Sverige hade en nationell implementering av SKUA. SKUA betyder språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Skolan ska vila på vetenskaplig grund men det finns inte tillräckligt med forskning kring SKUAs effekter på språk och kunskapsutvecklingen hos andraspråkseleverna. Syftet med denna studie är att forska vidare på dessa effekter. I den här studien utgår jag från det sociokulturella perspektivet där man anser att allt lärande sker i sociala sammanhang och att språk och tanke hänger oupplösligt samman. SKUA är sprunget ur detta perspektiv. Metoden som användes för att samla in data är kvalitativa intervjuer med 6 lärare som gått SKUA-utbildningen. Syftet med studien är inte att generalisera data utan att forska vidare på vad lärarna uppfattar sig se för effekter på språk och kunskapsutvecklingen hos andraspråkselever grund av SKUAs metoder i undervisningen. Resultatet av studien visar att lärarna ser olika positiva effekter på andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling så som vidgade texter, talspråksutveckling och ökade kunskaper. Det framkommer även att lärarna utgår från det sociokulturella perspektivet och att de har ett väl inarbetat SKUA-arbetssätt som de anser är framgångsrikt., Sweden had a national implementation of SKUA, which is a method of work regarding language and knowledge development. School shall be based on scientific study but there is a lack of research regarding SKUA’s effects on language and knowledge development in language-2 pupils. The purpose of this study is to further investigate these effects. This study is based on the sociocultural perspective where all learning is considered to happen in social situations and the idea of language and thought being inseparable is promoted. SKUA is sprung from this perspective. The method used for collecting data is qualitative interviews with 6 teachers who have been trained in SKUA methods. The purpose of this study is not to generalize data but to further investigate the teachers’ perceptions about the effects of SKUA’s methods in teaching. The result of the study shows that the teachers observed different positive effects on the language-2 pupils’ development in language and knowledge such as longer texts, spoken language development and increased knowledge. It also shows that the teachers use the sociocultural perspective and that they have an ingrained SKUA-method of teaching which they consider successful.

Bakgrund: Skolans uppdrag är bland annat att ge elever förutsättningar att kunna ta del av det svenska samhället och stötta deras kunskapsinhämtning (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, s. 7–8). Trots att eleverna ska främjas till att läsa visar de senaste PIRLS-och PISA-undersökningarna att elevers läsförståelse sjunker och att attityden till läsning minskar (Skolverket, 2023a, s. 6, 22–23; Skolverket, 2023b, s. 20, 52). För att motverka denna nedåtgående trend och istället främja elevers läsutveckling avser studien att undersöka vad eleverna själva anser motiverar dem till att läsa skönlitterära böcker i skolan. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som motiverar elever till att läsa skönlitterära böcker i skolan, ur elevers perspektiv. Metod: För att kunna identifiera vad som motiverar elever till att läsa böcker i skolan tillämpades den kvalitativa metoden intervju i form av semistrukturerade intervjuer, där tolv elever i årskurs tre deltog. Det insamlade materialet analyserades sedan utefter en innehållsanalys med Självbestämmandeteorin (SDT) som utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att eleverna bland annat läste böcker för att bli lugna, för spänningen eller för att läraren säger det. Eleverna läste med andra ord, böcker av olika anledningar. Därtill tyder resultatet på att eleverna kunde främjas till att läsa böcker i skolan genom att själva få välja bok eller genom att få boktips av såväl lärare som vänner. Eleverna kunde däremot hindras till att läsa böcker i skolan om läsmiljön blev för högljudd och stökig eller om tiden för den enskilda läsningen var för kort.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen av digital teknik har omformat samhället och skapat nya förutsättningar för lärande. Vid revideringen av läroplanen 2017 infördes ett förtydligande för att stärka elevernas digitala kompetens. Trots detta granskade Skolinspektionen (2018, s. 13) och fann att undervisning som integrerar digital teknik var alltför begränsad och att personalens kunskaper och kompetenser inom området behövde förbättras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens upplevda kompetens inom digital teknik. Utifrån syftet ställde vi tre frågeställningar: Vilken uppfattad kompetens har fritidshemspersonalen gällande digital teknik? Hur ser sambandet ut mellan fritidshemspersonalens upplevda kompetens i digital teknik och användningen av digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmet? Hur ser sambandet ut mellan fritidshemspersonalens kompetensutveckling och den digitala teknikens roll i fritidshemmets undervisning? Metod: En kvantitativ studie genomfördes där data samlades in via en webbenkätsundersökning med hjälp av Microsoft Forms. Svaren överfördes automatiskt till en databas och analyserades därefter med deskriptiv analys och korrelationsanalys i SPSS. Resultat: Fritidshemspersonalen uppfattar att deras digitala kompetens är relativt hög men att de känner svårigheter med att integrera digital teknik i fritidshemsundervisningen delvis på grund av bristande kompetensutveckling.

Kunskapsområdet för uppsatsen riktar sig mot relationer mellan lärare och elever med syftet att beskriva sex fritidslärares uppfattningar om relationens betydelse mellan lärare och elev för elevernas utveckling och lärande. Det finns befintlig forskning om relationen mellan lärare och elever, men inte specifikt utifrån ett fritidslärarperspektiv. Forskning om relationen mellan lärare och elev har på senare tid växt allt mer och den blir allt mer aktuell när det kommer till elevernas utveckling och lärande, däremot har fokus på fritidslärarens relation med elever inte ökats markant. Relationen mellan fritidslärare och elever kan generellt beskrivas som ett samspel. Teorin för arbetet består av det relationella perspektivet, som genomsyrar vårt arbete. Insamlingsmetoden för vår data består av enskilda semistrukturerade intervjuer. Totalt har sex respondenter intervjuats, fyra av intervjuerna gjordes över Zoom och två gjordes på respondenternas arbetsplats. Vid bearbetning av den insamlade data användes en kvalitativ analysmetod eftersom det var passande med vår metod som bestod utav semistrukturerade intervjuer. Analysen ledde till att eventuella teman kunde identifieras. Vårt resultat visar på att enligt fritidslärares uppfattningar har deras relation till eleverna en stor betydelse och påverkan när det gäller deras utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Relationen framkom även som grunden till allt som har att göra med när två människor behöver integrera med varandra. Exempelvis när en lärare lär ut till en elev eller när två människor ska förstå varandra. Det uttrycks av fritidslärarna att relationer är något som alltid måste kontinuerligt arbetas med och inte är något som vi blir klar med. Fritidslärares uppfattningar av goda relationer belyses starkt och att det är väsentligt för elevens lärande och välmående. Vår studie visar på att fritidslärarnas uppfattningar anser att relationen mellan fritidslärare och elever är grunden för elevernas utveckling och l, Godkänt datum: 2024-05-27

I samband med den ökade implementeringen och utvecklingen av AI i dagens samhälle har det gett rum för många möjligheter för diverse områden såsom utbildning, vård, service och mera. Ett aktuellt forskningsområde är sociala robotar och många studier ägnar just nu fokus åt människors interaktioner med sociala robotar. Människa-robot-interaktioner omfattar nya former av sociala samspel, vilket ställer krav på att sådana interaktioner studeras och förstås utifrån människors behov. Det här arbetet studerar människors förväntningar på sociala robotar närmare, och hur en introduktion till sociala robotar med olika lingvistiska framings kan reglera dessa. Arbetet undersöker närmare en kontext som forskning uppmärksammat mindre, nämligen området utbildning och specifikt högstadie- och gymnasieelevers förväntningar på sociala robotar. Elevers UX-perspektiv kring sociala robotar studeras för att få en insikt kring denna målgrupps holistiska behov ifall sociala robotar ska introduceras i en skolmiljö. Området sociala robotar, elevers förväntningar och UX, lingvistiska framings och introduktion studerades genom såväl en litteraturgenomgång som empirisk studie. I den empiriska studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder för att studera om elevers förväntningar på sociala robotar kan regleras genom olika lingvistiska framings vid introduktion. Elever mellan 16–19 år och den sociala roboten Pepper studerades närmare. Eleverna intervjuades såväl före som efter en introduktion till, samt interaktion med Pepper, för att se över tidigare erfarenheter, förväntningar och för att sedan kunna studera ifall lingvistiska framings har en påverkan. Introduktionen gavs genom två olika lingvistiska framings; positiva och negativa ordalag. Två olika enkäter användes; NARS och Godspeed, varav NARS syftade till att studera negativa attityder före och efter introduktionen och interaktionen med Pepper, Godspeed användes för att studera elevernas upplevelse. Elevernas interaktioner med Pepp, The increased implementation and development of AI in today’s society has opened up many possibilities for different fields such as education, healthcare, services and more. One current area of research is social robots and many studies are currently focusing on human interactions with these. Human-robot interactions involve new forms of social interactions which require to be studied and understood based on human needs. This work aims to study people’s expectations of social robots more closely and how an introduction to social robots with different linguistic framings can regulate these. The work examines more closely a context that research has paid less attention to, namely the field of education and specifically secondary school students’ expectations of social robots. Students’ UX perspectives on social robots are studied to gain insight into the holistic need of this target group, if social robots are to be introduced in a school environment. The area of social robots, students’ expectations and UX, linguistic framings and introduction was studied through both a literature review and empirical study. In the empirical study, both qualitative and quantitative methods were used to study whether students’ expectations on social robots can be regulated through different linguistic framings during introduction. Students aged 16–19 and the social robot Pepper were studied in detail. The students were interviewed both before and after an introduction to, and interaction with Pepper, to review previous experiences and expectations to further compare the data. The introduction was given through two different linguistic framings; positive and negative terms. Two different questionnaires were used; NARS and Godspeed, one of which aims to study negative attitudes before and after the introduction and interaction with Pepper, the Godspeed questionnaire was used to study the student’s experience after meeting Pepper. Filmed observations were conducted of the student’s in

Generative Artificial Intelligence (AI) in education has been a hot topic since the release of ChatGPT in late 2022. Schools worldwide have had to adapt to the use of the new technology because of the fear of their students using it to cheat. The Swedish authority, Skolverket, has released guidelines to help schools manage the use of generative AI. The guidelines include eliminating the use of graded essays, unless the teacher can ensure it was written without the use of generative AI. Opinions surrounding AI and especially the use of generative AI in schools are divided because of the challenges and opportunities it presents. This includes adapting learning to fit each student and supporting teachers in their work. However, it also means students are able to use generative AI for cheating, which currently is nearly impossible to prove as the traditional tools used for detecting plagiarism cannot detect AI-generated text. Multiple studies point to having a clear set of rules surrounding the use of generative AI, as well as teachers' knowledge and competence surrounding AI, as two of the most important aspects of a successful implementation of the technology in schools. In this paper we explore how generative AI is used at Swedish high schools today and its effect on student learning by answering the questions: What do teachers think of the use of generative AI in schools? How have they adapted their teaching and what measures have they taken? What consequences can be seen as a result of this technology?

This essay is a study about AI as an assessment aid in arts. The study commences with a literature review about former research about AI and its abilities, with specific focus on assessment and evaluating pictures. The literature review shows both promise and limitations of the use of AI as assessment aid. The theories used in this study are about the process of assessment, the importance of choosing the right assignment and different types of criteria and their benefits and limitations. By performing two semi-structured interviews with two experienced art teachers in southern Sweden an instruction material was created alongside with reference material consisting of student work and how the teachers assessed each drawing. The two teachers assessed each work and an interrater reliability score was calculated. Then an experiment was conducted where AI and one of the teachers assessed 15 drawings. The interrater reliability was again calculated and the process was repeated several times. The result in terms of the interrater reliability was acceptable, however AI assessed the same work with different grades in the attempts. Thus the conclusion is that there still are some limitations of the use of AI as an assessment aid in arts and that further studies with a larger data set ought to be performed.

Gymnasievalet är något som är väldigt stort för många elever i årskurs nio. Valet kan spela en stor roll i elevernas framtid och det är därför viktigt att deras val är väl underbyggda. Dock finns det många influenser som påverkar eleverna i deras val, så som föräldrar eller upplevt genus. Syftet med vår studie är att undersöka hur årskurs nio elever upplever föräldrars påverkan på deras gymnasieval. Studien ämnar att besvara följande frågeställningar: - Hur upplever ungdomar att deras föräldrar påverkar deras gymnasieval? - Finns det någon skillnad i föräldrarnas påverkan beroende på barnets upplevda genus? Studien utgår ifrån två teoretiska teorier såsom Patton & McMahon teori om STF-modellen och Linda S. Gottfredson teori om begränsningar och kompromisser. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ sådan i form av fokusgruppsintervjuer. Utifrån vårt insamlade material kan vi se att eleverna upplever en viss påverkan från föräldrarna på deras gymnasieval, men att denna föräldrapåverkan inte utgår från elevernas upplevda genus. Vi tycker oss se att det finns en subtil påverkan som eleverna inte är medvetna om som handlar om vilket gymnasieprogram eller skola de ska välja.

Utvecklingsarbetets mål bygger på att introducera och inspirera till ett filmskapande arbetssätt på fritidshemmet samt att inspirera elever till att producera egna filmer. Studien belyser vikten av elevers egen mediaproduktion i dagens digitala samhälle och visar att filmskapande kan vara en drivkraft i barns lärande och lek. Fokus riktas mot ett utforskande arbetssätt i elevgrupper med inspiration av Filmrikets (2024) filmskola. Utvecklingsarbetet har genomförts på två fritidshem i södra Sverige med aktionsforskning som metodansats. Med stöd av en aktionsforskningsmodell planerades och genomfördes sex aktioner mellan vecka 10-17 under vårterminen 2024. Deltagande observation, intervjuer med barn samt loggboksanteckningar är metodiska tillvägagångssätt. Analysarbetet har skett med stöd av begreppet scaffolding från sociokulturell teori. Resultaten visar att samarbete, både mellan lärare och elever, är av vikt för att lyckas med större projekt samt att olika åldrar behöver olika mycket stöd med filmskapande. Vi diskuterar även framgångsfaktorer med filmskapande på fritidshem vilka är tydliga rutiner, välplanerat upplägg och att genomföra aktiviteten tidigt på eftermiddagen.

The aim of this study was to explore the attitudes towards and use of mathematics among Swedish high school students using interviews. The participants consisted of both students planning to continue their studies at university and those not planning to do so. The findings showed that most students believed mathematics to be important, with those intending to pursue higher education regarding it as a crucial subject for their future careers. However, some students felt that basic mathematics taught in primary school would suffice for everyday life situations. The results show that students use mathematics in various situations, both in school and in everyday life, including during shopping, games, cooking, and budgeting. Many students also enjoyed using mathematics in their hobbies and games. But there are obstacles to using mathematics in everyday life, including negative attitudes toward the subject and a lack of real-life examples in the classroom. Most students consider mathematics important in their daily lives and believe they possess sufficient mathematical skills to handle everyday mathematical challenges. However, many students find mathematics challenging and struggle to apply mathematical concepts in real-life situations. Typically, students find the practical applications of mathematics to be the most useful and relevant aspects of the subject. The study suggests that teachers should provide students with opportunities to use mathematics in practical situations, especially within high school mathematics, which students may not find as much relevance for in their daily lives. The study highlighted the need to educate students on the importance of mathematics in various professions, as some students lacked knowledge of the subject's relevance in certain careers., Denna studie undersöker gymnasieelevers användning av matematik både i och utanför skolan. Arbetet syftar till att utforska vilken syn gymnasieelever har på matematik, de situationer där eleverna använder matematik, vilka delar av matematiken de anser vara mest användbara och dess betydelse i deras vardag och deras framtida studier. Studien undersöker också vilka faktorer det finns som påverkar elevernas uppfattningar av matematiken och hur denna kunskap kan förstärka matematikundervisningen. För att uppnå dessa mål användes en kvalitativ ansats som involverade intervjuer med gymnasieelever. Resultaten visar att eleverna använder matematik i en rad olika situationer både i skolan och i vardagen, inklusive vid shopping, spel, matlagning och budgetering. Men det finns hinder för att använda matematik i vardagen, inklusive negativa attityder till ämnet och brist på verkliga exempel i klassrummet. De flesta elever anser att matematik är viktigt i vardagen och de uppfattar sig ha tillräckliga matematiska färdigheter för att klara av vardagliga matematiska utmaningar. Men många elever upplever att matematik är svårt och har svårt att tillämpa matematiska begrepp i verkliga situationer. Eleverna finner vanligtvis de praktiska vardagstillämpningarna av matematik som de mest användbara och relevanta delarna av ämnet. Studien belyste behovet av att informera elever om matematikens vikt inom olika yrken, eftersom vissa elever saknade kunskap om ämnets relevans i vissa karriärer. Resultatet pekar på att lärare bör ge eleverna möjligheter att använda matematik i praktiska situationer, speciellt inom gymnasiematematiken som eleverna inte finner lika stor användning av i sin vardag. Studien visar också att digitala verktyg används ofta av eleverna för att lösa matematiska problem.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inkluderas i ett fritidshem. Detta behövs eftersom antalet elever med diagnoser ökar i Sverige och vi lärare behöver skapa förståelse kring hur deras behov ska mötas, med fokus på fritidshem. Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat vårt empiriska material, där vi har intervjuat fyra lärare inom fritidshem. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån det relationella perspektivet eftersom inkluderingsbegreppet bryts ner i olika dimensioner, vilket skapar en komplexitet men fler infallsvinklar på begreppet. Resultatet delades in i tre huvudrubriker: när lärare anser att en elev är inkluderad, miljöns påverkan på inkluderingen, elevens behov och lärarens möjligheter. Respondenterna visade enighet kring att inkludering är väsentligt för elevernas trygghet, utveckling och lärande i fritidshemmet, främst för eleverna med särskilda behov.

Detta examensarbete avsåg att få svar på hur lärare i grundskolan uppfattar elevers mening med de naturvetenskapliga ämnena och hur intresse kan skapas för elever inom naturvetenskapen. Studien genomfördes på kvalitativ grund där datamaterialet inhämtats från semi-strukturerade intervjuer för att studera aktiva lärares erfarenheter och dra paralleller till forskningen. Studien använde sig av två teoretiska perspektiv för analysera den insamlade empirin, nämligen fenomenologin för att grunda analysen i lärares erfarenheter i sin helhet och det sociokulturella perspektivet från Vygotskij för att analysera hur elever skapar mening för de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet från studien visar att lärarnas upplevelser av elevers meningsskapande och intresse för naturvetenskapen i skolan berodde på en mängd faktorer som socioekonomisk bakgrund, hur vardagsspråk och ämnesspråks balans är viktig att uppehålla, hur det naturvetenskapliga arbetssättet ska prägla laborationer före bedömning för att gynna elevers intresse och hur läromedel inte kopplas till elevers vardag samt hur läsförståelse spelar roll för de ämnestexter som ska bearbetas inom ämnet av elever.Efter lärarnas upplevda erfarenheter så beskrev lärarna egna verktyg för att engagera elevernas intresse och meningsskapande inom ramen för sin undervisning. Här poängterades ledarskapsstrukturer, öppna laborationer, nedbrytningar och komplement till läromedel av läraren som stor vikt.

Syftet med denna studie var att beskriva olika arbetssätt lärare använder sig av för att lära ut och arbeta kring de ämnesspecifika begreppen i de samhällsorienterade ämnena. Studiens syfte var även att belysa vilka svårigheter lärare upplever med att undervisa i dessa ämnen med utgångspunkt i begrepp. Studien lyfter dels lärares tankar kring ämnet, men även elevernas, där elever fått dela med sig av vilka arbetssätt de tycker fungerar bäst och hur de uppfattar SO-ämnet i helhet. Ämnesbegrepp lyfts fram ur tidigare forskning, litteratur och i intervjuer med lärare och elever. Studien visar på att det finns en medvetenhet om att SO är ett ämne som innehåller många ämnesspecifika begrepp och den visar också på att både lärare och forskning ser ett behov av begreppsundervisning, samtidigt som tiden inte räcker till.

I denna studie undersöks yrkesverksamma inom skola och socialtjänst perspektiv på problematisk skolfrånvaro ifrån yrkesverksamma inom skola och socialtjänst. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där nio intervjuer genomförts och inkluderade tio deltagare. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ekologisk systemteori och symbolisk interaktionism. Resultatet från studien visade på att problematisk skolfrånvaro ansågs uppstå av flera olika anledningar och att det inte är eleven som enbart är problemet utan att det är också samhället som brister när problematisk skolfrånvaro uppstår. Problematisk skolfrånvaro beskrivs som ett samlingsbegrepp för att elever inte är i skolan av olika anledningar eller inte hänger med i studierna. De insatser som studiens deltagare uppfattade vara mest effektiva mot problematisk skolfrånvaro var att kartlägga barnets situation, skapa en relation till barnet vårdnadshavare för att kunna ge rätt stöd och att personal gör sällskap med barnet till skolan., This study explores problematic school absence through the perspectives of professionals from schools and social services. It is a qualitative semi-structured interview study involving nine interviews with ten participants. The interview material was analyzed through ecological systems theory and symbolic interactionism. The study indicates that problematic school absence is attributed to a variety of reasons and that the problem lies not solely with the pupils but also with society when problematic school absence occurs. Problematic school absence is described as an umbrella term for pupils not being in school for various reasons or not keeping up with their studies. The interventions perceived as most effective by the professionals interviewed were to map the child's situation, build a relationship with the child to provide the right support, and for staff to accompany the child to school.

Delaktighet har idag en central roll i styrdokument och forskning inom funktionshinderområdet. Samtidigt är det ett komplext begrepp med många innebörder och delkomponenter. Därför kan det bli svårt att skapa ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt som främjar delaktighet. Särskilt om man arbetar i den anpassade grundskolan där eleverna oftast har olika kommunikationssvårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur personer, som tillhör olika yrkeskategorier och som arbetar i den anpassade grundskolan, ser på delaktighet samt hur de arbetar med att främja elevernas delaktighet. I studiens användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att delaktighet ofta förstås i termer av samhandling, engagemang, självbestämmande, tillhörighet och tillgänglighet. Personalen i den anpassade grundskolan beskriver olika tillvägagångssätt för att främja elevernas delaktighet. Det krävs att anpassa den fysiska miljön, men också att vara flexibel och anpassa sitt arbetssätt. Viktiga förutsättningar för att öka elevernas delaktighet anses vara kommunikation och individuellt anpassat innehåll. Det är två komponenter som också skapar utmaningar i arbetet med delaktighet. Lärare och annan personal har stor betydelse för elevers delaktighet. Det är de som skapar delaktighet genom att identifiera behov av stöd och erbjuda anpassningar som behövs.

This study examines the attitudes and practices of six upper high school social studies teachers in Sweden regarding their use of films. To achieve this, the study has used qualitative interviews as the primary method to collect data. The study exploring the selection of films and the reasons why teachers choose to incorporate films into their teaching. The study also discusses how teachers use films as an educational tool to promote both knowledge acquisition and the school's values and democracy work. Additionally, the study highlights the teacher’s thoughts on what the strengths and weakness with film as an educational medium is, and how this impacts their teaching in civics. To interpret the findings, the study is based on theoretical frameworks of multimodal learning, visual intelligence, and Vygotsky's sociocultural perspective. The conclusions of the study indicate that teachers use a wide range of different types of films, usually in shorter formats. Films are primarily used as a complement in teaching to bring to life and exemplify aspects that teachers find difficult to articulate on their own. The teachers in the study describe that working with films should be done as something active, discussions are something that is mentioned as something that achieve the best results. Furthermore, challenges are highlighted, such as students having difficulty maintaining focus for extended periods, which explains the teachers preference for shorter films.

Det här arbetet handlar om lärarens val av arbetssätt och lärmiljö i NO-undervisningen. Mer specifikt handlar arbetet om lärares val att använda laborationer eller utomhusundervisning. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för varför lärare väljer att undervisa eller inte undervisa på ett visst sätt, samt hur lärarens val av arbetssätt och lärmiljö kan främja elevernas intresse och öka deras kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena. En enkät med frågor om detta har besvarats av lärare som undervisar i NO-ämnena för elever i årkurs F-3. Resultatet visar att alla lärare inte använder sig av laborativ undervisning eller utomhusundervisning i NO. Lärarna nämner att de skulle vilja inkludera laborationer och utomhusundervisning, då de anser att det är effektiva val vid inlärning av olika aspekter i ämnet. Dock nämner lärarna olika orsaker till att de inte kan inkludera laborationer och utomhusundervisning kontinuerligt under ett läsår. Lärarna förklarar att det handlar om faktorer såsom brist på kunskaper, resurser och tidsplanering.