Search

I denna uppsats undersöks hur ordklassen pronomen beskrivs i läromedel i svenska för årskurserna 7, 8 och 9. Studien har genomförts genom närläsning av fem olika läromedel, varav tre är tryckta läroböcker och två är digitala läromedel. Resultatet visar att det finns skillnader mellan läromedlen avseende hur många grupper pronomen som tas upp samt avseende hur kortfattad eller utförlig beskrivningen av de olika grupperna är. Det finns även olika uppfattningar avseende den grammatiska bedömningen när det gäller vilka ord som tillhör gruppen reflexiva pronomen. De skillnader som har konstaterats tyder sammanfattningsvis på att det inte finns en samsyn mellan olika läromedelsförfattare avseende hur ordklassen pronomen ska beskrivas i läromedlen.

De nationella proven används dels för att mäta elevers kunskaper, dels som material i undervisningen och som stöd när skolans styrdokument ska tolkas och praktiseras. Proven som används i undervisningen är dock gamla och konstruerade under en läroplan som nu finns i reviderad version. I och med detta undersöks i denna studie huruvida ett äldre nationellt prov fortfarande är relevant att använda och om det stämmer överens med nuvarande kursplan för svenska i grundskolan. Centralt i undersökningen är teorier om läsprocesser, vilka det nationella provets läsdel baseras på, samt litterära kompetenser, vilka beskriver hur läsningens bärande komponenter samverkar med varandra i ett didaktiskt perspektiv. Analysen är kvalitativ i och med att formuleringar i kursplan och prov tolkas med hänsyn tagen till ovan nämnda teorier. Även kvantitativa element används i arbetet i och med att fördelningen mellan olika processer och kompetenser är av intresse att undersöka. Resultatet visar att det nationella provet till övervägande del stämmer överens med både föregående och rådande kursplan. Gällande läsprocesser förekommer främst förstå i det nationella provet och av de litterära kompetenserna delar performanskompetens och literary transferkompetens på utrymmet medan den konstitutionella kompetensen ges minst plats. I och med detta kan det vara lämpligt att använda nationella prov i undervisningen, men viss försiktighet bör beaktas då proven kan genomgå förändringar i framtiden.

Studiens syfte är att undersöka elevtexter som bedömts olika av undervisande lärare ochexterna bedömare i relation till delar av bedömningsanvisningarna för nationella provet isvenska årskurs 9 år 2003. Materialet i studien består av åtta elevtexter,bedömningsanvisningarna de undervisande lärarna och de externa bedömarna hafttillgång till samt de betyg som respektive bedömare har gett. Eleverna skrev uppgiften”Mina skolår”, vilket faller inom genren krönika. Metoden för denna studie är engranskning av elevtexterna utifrån tolkningsbara element i bedömningsanvisningarnasamt att diskutera de potentiella anledningarna till de olika bedömningarna gjorda avundervisande lärare, externa bedömare och en tredje analys genomförd i denna studie.Analysen är gjord ur ett top-down-perspektiv då analysen utgår ifrån givna parametrarbestämda av bedömningskriterierna. Det viktigaste resultatet i studien är att elevernalyckas visa konkretion och exempel i sina texter, medan de lyckas mindre väl med attanpassa sig till språkliga regler och konventioner. Utifrån detta resultat dras slutsatsen attspråkliga fel ofta är något som stör läsningen av texterna, vilket kan ha påverkat densammanlagda bedömningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever som antingen läser svenska eller svenska som andraspråk utvecklar handling i krönikor och vilka eventuella skillnader som finns mellan elevgrupperna. Genom en systemisk-funktionell textanalys analyserades: vilka typer av grammatisk utvidgning som förekommer, förekomsten av de olika typerna och hur dessa utvidgningar utvecklar handlingen i krönikorna som eleverna skrivit. Genom att undersöka dessa aspekter kan studien synliggöra om och på vilket sätt analys av grammatisk utvidgning kan användas i undervisningssammanhang. Det vill säga att grammatisk utvidgning kan utgöra didaktiskt stoff för svensklärares skrivundervisning. Materialet bestod av 27 krönikor. Resultatet visar att skillnader mellan elevgrupperna inte är särskilt stora. Eleverna som läser svenska som andraspråk har en större andel av tillägg i sina texter, vilket är i linje med tidigare forskning. En annan skillnad mellan grupperna är att det förekommer en större va

Denna studie syftar till att undersöka högstadieelevers upplevelser gentemot svenska som andraspråk (SVA) och vilka faktorer som formar dessa upplevelser. Tidigare forskning visar ambivalenta attityder hos elever gentemot SVA (Hedman & Magnusson, 2020). Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer identifieras två huvudteman: extra stöd i SVA och sociala konsekvenser av deltagandet i SVA. Eleverna upplever extra stöd som fördelaktigt eftersom undervisningen blir tydligare och mer sammanhängande. Å andra sidan ofördelaktigt eftersom undervisningen inte blir utmanande och i stället bara uppmuntrande. Samtliga elever upplever SVA som ett ämne med mindre status jämfört med svenska (SVE), samt uppfattar etniska skiljelinjer mellan ämnena. I denna studie framkommer det att elever upplever SVA som ett ämne med lägre status jämfört med SVE. Extra stöd i SVA upplevs både positivt för tydlighet och sammanhang i undervisningen och som negativt eftersom det begränsar utmaningar. För att tolka materialet används Foucaults diskursanalys.

I denna studie analyserades en lärobok i svenska för årskurs 7–9 med syfte att undersöka hur ett internationellt perspektiv tillämpas för att representera kulturell mångfald. Läroboken som analyserades är Portal och publicerades 2012 av förlaget Gleerups Utbildning AB. Med hjälp av kvantitativ metod gjordes en sammanställning av lärobokens litterära utdrag samt alla namn som förekommer i den. Resultaten av studiens kvantitativa data visar att det är ett västerländskt perspektiv, snarare än ett internationellt, som dominerar och att namnen som förekommer skänker litet utrymme för personer med annat ursprung än västerländskt att spegla sig i lärobokens representation. Dessutom analyserades Portals innehåll kvalitativt med kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen visade att läroboken inte lever upp till styrdokumentens riktlinjer gällande det internationella perspektivet och förmedling av demokratiska ideal eftersom den konstruerar en hegemonisk differentiering mellan ”vi” och ”de andra” samt förmedlar en västerländsk norm av postkolonial karaktär.

Studiens syfte är att undersöka ordförståelse hos elever i grundskolans senare år (årskurs 7–9). I undersökningen ingick 40 informanter som fick genomföra ett ordtest bestående av 19 ord. Samtliga ord hade med svenskämnet i grundskolan att göra. I studien ligger fokus på å ena sidan elevernas övergripande ordförståelse, och å andra sidan på skillnaden mellan deras upplevda (receptiva) och uppvisade (produktiva) ordförståelse. Elevernas svar analyserades dels utifrån vilken typ av ordförståelse som uppvisades, dels utifrån vilken frekvens orden har. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har god såväl receptiv som produktiv ordförståelse med undantag för två av orden. Det förekommer också några fall där elever överskattar respektive underskattar sin egen ordförståelse. Något som också framkommer i resultatet är att en del elever har svårt för vanligt förekommande ord och inte enbart för ord som är lågfrekventa. Med utgångspunkt i detta resultat är det rimligt att argumentera för att svensklärare – men även lärare i övriga ämnen – bör arbeta aktivt med elevernas receptiva och produktiva ordförståelse, med speciellt fokus på ordens kontext. Detta gäller oavsett elevernas språkliga bakgrund, även om andraspråkselever generellt kan behöva extra stöd i ordinlärningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärare på högstadiet som aldrig har varit styrda av skolkanon arbetar med litteratur samt att ta reda på hur de tror att deras arbete kommer att förändras av en skolkanon. Bakgrunden utgörs av hur ämnet svenska ser ut i skolan idag samt kanonbegreppet och en rörlig kanon. Arbetets teoretiska ansats utgörs av Husserls fenomenologi. Empiri har samlats in via en kvalitativ enkätundersökning där fyra yrkesverksamma svensklärare deltog. Empirin har analyserats med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden och fann att det lärarna ansåg vara viktigast med litteraturundervisning var att kunna anpassa materialet efter elevgruppen. Respondenterna uttryckte även sina åsikter om en skolkanon som något som kan komma att inskränka deras professionella frihet samt sänka läraryrkets status.

Trots att svenska inte är ett världsspråk bedrivs eftergymnasial undervisning i svenska runtom i Frankrike. I denna uppsats undersöks vilken av två typer av motivation som bäst förklarar varför studenter i Frankrike lär sig svenska. Den instrumentella motivationen kan beskrivas som viljan att studera i syftet att få användning av språket i framtiden (t.ex. för högre utbildning eller på arbetsmarknaden), medan den integrativa motivationen beskrivs som viljan hos studenterna att identifiera sig med den eller de kulturer där språket talas. I ett frågeformulär ombads studenterna ta ställning, på en femgradig Likert-skala, till vad som motiverar dem att studera svenska. Inom ramen för frågeformuläret fanns även möjlighet att lämna frisvar och beskriva den främsta anledningen till deras val av just inlärning av svenska språket. Totalt besvarades frågeformuläret av 253 studenter vid 8 av landets universitet. Resultaten tyder på att studenterna drivs både av en integrativ och instrumentell motivation, men att den integrativa förefaller vara något högre. Man studerar för att lära sig att kommunicera, kunna resa i svensktalande länder samt lära sig mer om den svensktalande världens historia).

I den här kvalitativa studien intervjuas fem svensklärare på gymnasiet om deras upplevelser av att arbeta med svenska som andraspråk utan behörighet i ämnet. Utifrån att Skolinspektionen identifierat stöttning från rektor och samverkan med behöriga kollegor som två framgångsfaktorer för obehöriga lärare i svenska som andraspråk undersöks lärarnas upplevelser gällande detta. Resultatet identifierar tre strukturella faktorer som karaktäriserar lärarnas upplevelser samt synliggör vad som påverkar stöttningen och samverkan: organisering, resursfördelning och föreställningar om relationer. Därutöver visar resultatet att stöttning och samverkan förekommer i olika hög utsträckning hos informanterna men sammantaget uttrycker samtliga att de känner sig stöttade eller har möjlighet att få stöttning om de uttryckligen ber om det. Vidare väcker resultatet diskussion om huruvida rektorers förtroende för lärarnas arbete å ena sidan har en stöttande effekt och å andra sidan tycks utgör ett hinder för ökad stöttning och förbättrad samverkan

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar för litteraturundervisning på gymnasienivå är konstruerade, för att se vilka föreställningar om svensklärare som framställs i dem. För att undersöka detta används en kvalitativ analys som fokuserar på uppgiftskulturen i lärarhandledningarna, och de didaktiska frågor som kan besvaras genom materialet. Analysen resulterar i fem tematiska kategorier som beskriver de förväntningar på modelläraren som framställs: den kompetenta läraren med all tid ivärlden, den allmänbildade läraren och läraren som expert, läraren som elevhälsa,läraren med idétorka och läraren som inte prioriterar sitt eget ämne. I dessa kategorier framträder en modellärare som är kompetent och har tid att arbeta med de kunskapskrav som lärarhandledningarna inte täcker. Modelläraren ska också ha en hög allmänbildning och därtill viss expertis på många områden. Slutligen förväntas modelläraren ha kunskaper och förhållningsätt som ligger nära professioner inom elevhälsan. Modelläraren som framträder i analysen kan dock tänkas ha svårt att veta hur undervisningen bör bedrivas eller alltjämt ha idétorka, trots sin kompetens. Slutligen förväntas modelläraren ägna mer tid åt andra ämnen i undervisningen, vilket sker på litteraturundervisningens bekostnad.

För att kunna undervisa om texter, skrivande och språk är det viktigt att du som lärare förstår vad en text är och hur vi med språkets hjälp kan formulera innehåll och budskap på olika sätt. I den här boken beskriver författaren hur språk och texter fungerar sett utifrån den systemisk-funktionella grammatikens (SFG) analysmodell så som den tillämpas inom den s.k. Sydneyskolan med språkvetaren Michael Halliday som frontfigur. En central utgångspunkt är att SFG systematiserar språket utifrån betydelse och inte utifrån form. Det betyder i sin tur att teorin besvarar frågor om vilken effekt ett visst språkligt val ger och hur detta val förhåller sig till textens genre. I boken får du lära dig hur kommunikationen mellan texten och läsaren fungerar, hur vi kan använda språket för att förmedla erfarenheter och hur informationen organiseras i språket. Med hjälp av textexempel diskuterar författaren teorin ur olika perspektiv, och i slutet av varje kapitel får du tips på hur du kan tillämpa kunskaperna som boken ger dig i din undervisning. Boken är skriven som en inkörsport till SFG och riktar sig främst till lärarstudenter och lärare i svenska och svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka interbedömarreliabiliteten mellan svensklärarstudenter på lärarprogrammets sista år och i vilken utsträckning deras summativa och formativa bedömning är samstämmig. Fem svensklärarstudenter från samma universitet fick i uppgift att individuellt bedöma tre olika elevtexter. Dessa autentiska texter hämtades från en gymnasieskola i södra Sverige och skrevs inom kursen Svenska 1. Lärarstudenternas summativa bedömning analyserades utifrån Hoels (2001) texttriangel för att synliggöra hur de bedömde texternas kvalitet utifrån global och lokalnivå. Vidare analyserades lärarstudenternas formativa kommentarer med hjälp av Johanssons (2018) modell för olika roller som lärare antar i responsarbetet. Resultatet visar att variation i de summativa bedömningarna påträffades när lärarstudenterna bedömde elevtexterna utifrån den globala nivån men även i bedömningen av de enskilda kunskapskraven och i summerandet av ett helhetsbetyg. De bedömarvariationer som uppstod grundar sig i lärarstudenternas olika bedömningspraktiker och subjektiva tolkningar av textkvalitet. Samtidigt visar resultatet att helhetsbetyget aldrig skiljde sig med mer än ett betygssteg mellan bedömarna. I de formativa kommentarerna var en roll särskilt framträdande, nämligen rollen som processare, vilket visar på en samstämmighet i responsen. Studien visar att interbedömarreliabiliteten och tolkningsgemenskapen bland lärarstudenterna var stark trots viss bedömarvariation.

I studien jämfördes styrdokument och läroböcker för kurserna SVA 1 och SVE 1 på gymnasiet. Syftet var att undersöka om de skillnader som finns mellan SVA 1 och SVE 1 vad gäller det skönlitterära momentet är baserade på aktuell andraspråksforskning. Det som undersöktes var dels syfte, kursinnehåll och kunskapskrav i styrdokumenten, dels innehåll och uppgifter i läroböckerna. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med vissa kvantitativa inslag. Resultatet visade på likheter men också skillnader som bestod i att skönlitteraturen har ett större utrymme i SVE 1 både vad gäller innehåll och analys medan fokus i SVA 1 ligger mer på att utveckla ett funktionellt språk. Detta gällde både styrdokument och läroböcker. Dessutom visade studien att eleverna i SVE 1 utmanas mer än andraspråkseleverna i såväl styrdokumentens kunskapskrav som i lärobokens texter och uppgifter. Skillnaderna gick inte helt att motivera utifrån forskningsunderlaget. Slutsatsen som drogs var att momentet skönlitteratur skulle kunna vara mer språkutvecklande, problemlösande och kognitivt utmanande för elever i SVA 1.

Ungdomar spenderar mycket tid i skolan där de ingår i olika sociala sammanhang. I dessa speciella kontexter har det länge existerat normer för vad som anses vara rätt och fel beteende, utifrån både grupp- och könstillhörighet. Hur lärare och övrig skolpersonal väljer att synliggöra och diskutera dessa normer har betydelse för hur öppna och accepterande ungdomar är gentemot dem som anses avvika från normen. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och med hjälp av Jeanette Wintersons debutroman Det finns annan frukt än apelsiner (1985) syftar denna text till att lyfta fram hur lärare kan undervisa i normkritisk litteraturläsning. Genom att välja litteratur med omsorg kan lärare hjälpa eleverna att ifrågasätta sina egna normföreställningar men också öppna upp tolknings- och diskussionsutrymmen som synliggör olika normer, identiteter och sexualiteter. Dagens läromedel har ett bristande fokus på normkritik, vilket resulterar i att lärare som vill undervisa normkritiskt behöver hitta eget undervisningsmaterial. Lärarens litteraturval blir därför avgörande för att kunna skapa ett öppet och tryggt klassrum där eleverna vågar uttrycka sig och samtidigt visar respekt och acceptans gentemot andras olikheter. Wintersons roman kan i undervisningssyfte användas för att åstadkomma just detta och öppna upp diskussioner som kan förankras i den värdegrund som skolan vilar på.

Målet har varit att göra ett effektivt, integrerande och interaktivt dialogstöd (https://sadima.lnu.se/). Stödet är avsett att användas i mödravårdssam­tal mellan kvinnor med begränsade kunskaper i svenska och svensktalande barnmorskor och är ett komplement till tolk. Samtalsstödet finns på arabiska, engelska, svenska och är fritt tillgängligt på internet. Vi vill uppnå förbättrad och effek­­tiviserad kommu­ni­ka­tion mellan barnmorskor och kvinnor. Samtalsstödet ska leda till ökad patientsäkerhet med färre komplika­tioner och minskad sjuklighet och dödlighet bland kvinnorna och deras barn, och därigenom öka vårdkvaliteten och effektivisera bru­ket av sam­hälleliga resurser. Avsikten är att sprida och nyttiggöra sam­talsstödet till ansvariga i Sveriges Kom­muner och Regioner (SKR) och samordnings­barn­morskor i Sverige. Stödet består av en del där information kan inhämtas och en del där information kan ges om gravidi­tet, förloss­ning och preventiv­medel. Genom webbsidan ska mödra­hälso­­­vården göras mer jämlik och kom­munikativ, med ökad patientsäkerhet och egenmakt för kvinnor i mödravården. Vi har analyserat material med språkliga, normkritiska och vård­vetenskapliga metoder. I projektet har appen Sadima utvecklats i två versioner, en första testversion och sedan en andra version som ut­for­mats som en webbsida. För ut­veck­lan­det av den första versionen av appen fick vi medel av Vinnova (2016–2019). Vi arbetade med barnmorskor och skapade en testapp som sedan revide­ra­des och förbättrades suc­ces­sivt genom forskning om kvinnornas och barnmorskornas er­faren­het av att använda samtalsstödet. Det befintliga stödets innehåll är patientsäkrat av läkare och barnmorskor i Region Kalmar. Vi har mätt funktiona­liteten i samtalsstödet genom iterativa tester, en­käter och fokusgrupper med barnmorskor och arabisktalande kvinnor, där stödets information har pro­ble­ma­tiserats; det har gällt etnicitet (språk och kultur), klass (utbildning) och jämlikhet mellan kvinnor, The goal was to create an effective, integrative and interactive tool for dialogue support (https://sadima.lnu.se/). The dialogue support is intended for use in antenatal care conversations between women with limited knowledge of Swedish and Swedish-speaking midwives and is a complement to an interpreter. The dialogue support on the website is available in Arabic, English and Swedish and is available free of charge on the internet. We want to improve patient safety, contribute to fewer complications, and reduce morbidity and mortality among women and their children, thereby increase the quality of care and make better use of societal resources. The intention is to spread information about the support via those responsible for maternity care in Sweden’s Municipalities and Regions, and coordinating midwives in Sweden so that it can be utilised by practising midwives. The support consists of two sections, one in which information can be obtained and the other in which information can be given about pregnancy, childbirth and contraception. Through the website, maternal health care will be made more equal and communicative, with increased patient safety and autonomy for women in antenatal care. We have analysed material with linguistic, norm-critical and care science methods. In the project, the app Sadima was developed in two versions, first a trial version and then a second version designed as a web page. For the development of the first version of the app, we received funding from Vinnova (2016–2019). We worked with midwives and created a test app which was then revised and gradually improved through research on women’s and midwives’ experience of using this support. The content of the existing app is certified as safe for patient use by doctors and midwives in the Kalmar Region. We have evaluated the functionality of Sadima through iterative tests, surveys and focus groups with midwives and Arabic-speaking women, where the information in the app has been scrutinized, للرعاية التفاعلية في مركز رعاية الأمومة. إبداع متعدد الوسائط في غاية إفادة المجتمع الدعم التواصلي يٌسمى "ساديما" موجود على الموقع الإلكتروني: https://sadima.lnu.se/ الهدف هو تقديم طريقة فعالة ومتكاملة للتواصل. يتم إستخدام هذا الدعم في مركز رعاية الامومة للتواصل مع النساء اللواتي لديهن معلومات محدودة باللغة السويدية والقابلات السويديات وهذا الدعم التواصلي هو مكمل للمترجم. إنه متوفر باللغات العربية, الانكليزية والسويدية وهو متاح مجانا" على الانترنت. هدفنا هو تحسين التواصل بطريقة فعالية بين القابلات والنساء. سوف يؤدي هذا التواصل الى تعزيز سلامة المرضى عبر التخفيف من المشاكل الصحية وإنخفاض حالات المرض والوفيات عند النساء وأطفالهن, مما يزيد من جودة الرعاية الصحية ويساهم في إستخدام الموارد الإجتماعية بفعالية. الهدف هو النشر والاستفادة من هذا الدعم التواصلي الى القيمين في البلديات والمناطق السويدية والى النائبين عن القابلات في السويد. يتألف الدعم من جزئين, جزىء للحصول على المعلومات وجزىء آخر لإعطاء المعلومات عن الحمل, والولادة وأساليب منع الحمل. من خلال هذا الموقع الإلكتروني, يمكن لمركز رعاية الأمومة تقديم رعاية متساوية ذات تواصل فعال, مع تعزيز سلامة المرضى والشعور بالإستقلالية لدى النساء. لقد أجرينا أبحاث عن محتويات هذا الدعم التواصلي عبر إستخدام أساليب لغوية وعلمية وهي ناقدة للمعايير. تم تطوير الدعم التواصلي "ساديما" على مرحلتين, المرحلة الاولى هي عبارة عن نسخة تجريبية اما النسخة الثانية فصممت كموقع إلكتروني على الانترنت. تم تطوير النسخة الاولى من الدعم التواصلي برعاية شركة "فينوفا" (2016-2019). قمنا بالتعاون مع قابلات لتطوير النسخة التجريبية الاولى وهي كانت على شكل تطبيق. وقد تم تطويره وتحسينه لاحقاً بعد إجراء أبحاث حول تجربة النساء والقابلات في إستخدامهم للدعم التواصلي. خضعت المعلومات والمحتويات الموجودة في هذا الدعم التواصلي الى إستكشاف من قبل أطباء وقابلات في منطقة "كالمار". لقد أجرينا أبحاث لتقدير مدى فعالية وظيفة الدعم التواصلي عبر التجارب المتكررة, عبر أبحاث إستبيانية وعبر مقابلات مع القابلات والنساء العربيات. تم بعد ذلك معالجة العقبات اللغوية الناتجة عن الإختلاف اللغوي وثقافة البلد, والخلفية التعليمية والمسا

Det finns i skrivande stund en ökad efterfrågan på videospel i litteraturundervisningen i svenskämnet. För att inkluderingen ska ske friktionsfritt underlättar det att kunna använda analysverktyg som redan är vedertagna för svensklärare. Syftet med denna studie är därför att utforska möjligheten att analysera ett videospel med analysverktyg som finns etablerade inom svenskämnets litteraturundervisning på gymnasienivå. För att uppfylla syftet spelades och analyserades det ludonarrativa spelet God of War med hjälp av teorier om narratologi och reader-response. Resultatet visar att God of War innehåller narrativa strukturer som känns igen från litteraturen, såsom en klassisk dramaturgi, intern och extern fokalisering samt indirekt karakterisering. De litterära analysverktygen förbiser dock hur samspelet mellan berättandet och spelandet bidrar till spelets narrativa struktur på ett vis som saknar motsvarighet inom litteraturen. Undervisningen i ämnet svenska behöver därför kompletteras med en bredare verktygsarsenal och terminologi för att kunna bereda plats åt spel.

Denna studie syftar till att undersöka vilken attityd svensklärare har till att användaskönlitteratur i syfte att motverka främlingsfientlighet och intolerans. Studien diskuterarbegreppen främlingsfientlighet och intolerans och vilken relation de har till skolansvärdegrundsuppdrag. Vidare diskuterar uppsatsen svenskämnets roll i motverkandet avfrämlingsfientlighet och intolerans samt vilken roll skönlitteraturen enligt kursplanenska ha i det arbetet. Svenskämnet och skönlitteraturens möjligheter samt problem attbemöta sådana frågor diskuteras utifrån ett interkulturellt perspektiv.

I den här studien intervjuades fyra finlandssvenska lärare om sin undervisning i språkhistoria. Intervjuerna analyserades genom interpretativ fenomenologisk analys (IPA) och resultatet kategoriserades utifrån de didaktiska frågorna vad?, hur? och varför?. Kategoriseringen visade en stor övervikt för varför- och hur-frågorna, och de finlandssvenska lärarna hade en samsyn på implementeringen av dessa. Detta kan ses som en konsekvens av styrdokumentens tydliga framskrivning av både historiemedvetande direkt kopplat till språk, en historisk medvetenhet om språket och den konsensus som skapas av utformningen av den kurs där språkhistoriemomentet är placerat i den finska gymnasieskolan. Utifrån den didaktiska varför-frågan kan följande fyra kategorier utläsas: allmänspråklig kompetens, identitet, historiemedvetande och centralstyrning. Den didaktiska hur-frågan gav upphov till tre kategorier: personlig identitetsprofilering, begrepp och litteratur samt läromedel. Didaktikens vad-fråga fanns bara i begränsad mängd i lärarnas utsagor. Undersökningen visade också att paralleller fanns mellan relativt omfattande ämnesstudier hos lärarna, inom språk i allmänhet och nordiska språk i synnerhet, och deras möjlighet att anpassa undervisningen i den tvåspråkiga miljön. Intervjustudien har ett komparativt perspektiv i förhållande till en tidigare studie. Språkhistoria i undervisningen: Att rekontextualisera styrdokumentens intentioner i en undervisningspraktik (2017) i vilken tre svenska gymnasielärare intervjuades. Ett förslag till vidare forskning i den studien var att genomföra en liknande undersökning i en ny kontext, och det finlandssvenska utbildningssystemet utgör denna nya kontext i föreliggande studie.

I denna uppsats undersöks kodväxling mellan svenska och engelska i två avsnitt av podden Har du sagt A får du säga B. Syftet är att undersöka kodväxlingens frekvens,funktion, typer och mönster och beskriva dem utifrån tidigare forskning om kodväxling. I de två poddavsnitten förekommer totalt 94 exempel på kodväxlingar under totalt 100 minuter. Den vanligaste kodväxlingsfunktionen är den stilistiska eller fria funktionen och den används mest för att markera en samtalstil och en relation till det engelska språket. Detta eftersom det finns motsvarande svenska ord som talarna hade kunnat använda istället. Kodväxlingen i den undersökta podden verkar också fungera som en identitetsmarkör på flera sätt. Den vanligaste typen av kodväxling är ettordsväxlingar där de flesta är anpassade till den svenka syntaxen. Substantiv är den vanligaste ordklassen bland kodväxlingarna men även andra ordklasser förekommer.

Formativ bedömning är en bedömningsform inom skolväsendet som fokuserar på elevens utveckling genom att bland annat synliggöra och tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna. Forskning har visat positiva effekter av användandet av formativ bedömning i form av bland annat minskad frånvaro, ökad motivation och medvetenhet bland eleverna samt stärkt ledarskap hos lärarna. Denna studie ämnar undersöka om och hur lärare tillämpar formativ bedömning i ämnet svenska i årskurserna 1-3, samt vad som påverkar deras användande av bedömningsformen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer av åtta lärare. Resultaten visar att samtliga intervjuade lärare använder sig av formativ bedömning, men hur bedömningsformen praktiseras skiljer sig mellan dem. Samtliga vill dessutom använda det mer i sin undervisning, men tidsbrist är en gemensam förklaring till att det inte görs.

Uppsatsen är en språkjämförande studie av svenskt och danskt spatialt prepositionsbruk. Den tar utgångspunkt i de tre prepositionerna på, i och till (til) som är identiska till formen i både svenska och danska och som därmed kan förväntas vara överensstämmande även i funktionen. Materialet utgörs dels av svenska och danska grammatikor, dels även av två romaner (en svensk och en dansk) och deras översättningar till respektive grannspråk. Målet har varit att undersöka hur prepositionerna används både som befintlighets- och riktningsmarkörer i förhållande till rekommenderat prepositionsbruk. Jag har även haft en förmodan om att det finns en viss divergens såväl som konvergens i det svenska och danska prepositionsbruket vilket jag har analyserat med hjälp av aspekter av den kognitiva semantiken. Jag har även sökt fastställa vilka svårigheter man kan påvisa ur ett översättningsperspektiv. Resultatet av min undersökning visar att speciellt valet mellan i och på som befintlighetsmarkörer är problematiskt både inom respektive språk men även att det finns betydande skillnader mellan svenskan och danskan. Där på dominerar i svenskan gör danskan även stort bruk av i för befintlighet vilket ofta kan skapa interferens i ett översättningssammanhang. Ursprungsbetydelsen av i som varande inneslutande återfinns även i danskans bruk av denna preposition vid många tillfällen (till exempel i fraser som rör nöjeslokaler, fordon och institutioner) där på i stället dominerar i svenskan. Divergerande bruk finner vi även i danskans val av till för befintlighet och ett väsentligt större bruk av ledsagande rumsadverb både vid befintlighets- och riktningsmarkering. Både forskningslitteratur om grannspråken och den svensk-danska lärobokslitteraturens framställning av ett oproblematiskt och konvergerande prepositionsbruk har därmed visat sig något missvisande och uppsatsens resultat pekar i stället på att fler språkjämförande studier i svensk-danskt prepositionsbruk behövs.

I denna studie undersöktes hur man beskriver placering i den kausativa formen i ryska och hur språkinlärare med ryska som förstaspråk (L1) bedömer placeringsverb i svenska som andraspråk (L2). Analysen inkluderade både kvalitativa och kvantitativa metoder. Videoklipp med händelser tagna från ”Put & Take project” (Bowerman et al., 2004) användes för att samla in data om placeringshändelser på ryska. Resultatet visade att deltagarna använde placeringsverben (med olika prefix) lozhit’ lägga och stavit’ ställa men däremot inte sadit’ sätta, som också förekommer i det ryska språket, men som har en mer specifik funktion jämfört med exempelvis nederländska (Rakhilina och Lemmens, 2003:320). Ett webbaserat formulär där svenska placeringsverb presenteras tillsammans med bilder av olika föremål (Andersson & Gullberg, 2016) möjliggjorde insamling och analys av andraspråksinlärares bedömningar av svenska placeringsverb och även en jämförelse med data från svenska deltagare. Resultaten visade på stora likheter mellan den ryska gruppens bedömningar och tidigare undersökta svenska gruppers bedömningar. Detta tyder på att deltagare med ryska som L1 kan differentiera svenska placeringsverb, åtminstone när det gäller receptivt ordförråd och ej tidsbegränsade uppgifter. Skillnader kan eventuellt finnas på andra nivåer, t.ex. i produktivt ordförråd, något som behöver studeras vidare.

Studiens syfte var att undersöka hur bilder förhöll sig till verbaltexten samt hur bild och text fungerade som stödstrukturer i läromedel för svenska och svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3. I studien, som utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, utfördes en kvalitativ analys där en analysmodell sammanställdes utifrån två tidigare modeller för kategorisering av bild-textfunktioner. Läromedlen valdes ut efter aktuell läroplan (Lgy 11). Analysen utgick från att de multimodala resurserna kan betraktas som stödstrukturer och resultatet visade att det förekom olika förhållanden mellan bild och verbaltext i läromedlen Sätt full fart (SVA) och Guldspår i språket (SV). Merparten av bild-text-förhållandena var kompletterande och symmetriska, alltså typer av förhållanden som kan fungera som stödstrukturer vilket underlättar förståelsen. Men det förekom även motstridiga förhållanden vilka kan försvåra förståelsen. Detta belyser vikten av att bilder i läromedel används genomtänkt och att det kan finnas ett behov av metasamtal om stödstrukturerna.

Syftet med studien var att undersöka om dans på fritiden korrelerade med andraspråkstalares språkfärdighet på svenska, och specifikt deras hantering av den svenska ordföljden. 49 andraspråksinlärare genomgick ett språkfärdighetstest och besvarade en enkät rörande dansvanor, fysisk aktivitet och andra faktorer som sägs påverka andraspråksinlärning. Resultaten pekade på att det fanns en svagt positiv, men marginellt signifikant korrelation mellan hur ofta en andraspråksinlärare dansar på fritiden och hens hantering av den svenska ordföljden. Det fanns även en korrelation mellan ordföljdshanteringen och andraspråksinlärarnas vistelsetid i Sverige samt hur ofta de utövade en fysisk aktivitet. Resultaten pekade även på att den fysiska ansträngningen som ingår i dansandet kan vara en av orsakerna till dansens korrelation med ordföljdshanteringen. Studiens slutsats är att användningen av dans på olika skolor kan vara en fungerande metod för att hjälpa andraspråksinlärning.

Den här uppsatsen undersöker potentiella samband mellan andraspråksfärdighet och dans som utförs på fritiden. Inom närmare håll granskas uttalet av främre rundade vokaler hos trettiosex andraspråkstalare av svenska genom ett högläsningstest. Resultatet hos deltagarna jämfördes i efterhand med svaren från en personligt ifylld enkät för att försöka utforska potentiella fördelar i språkinlärning i relation till dans, fysisk aktivitet och övriga språkinlärningsfaktorer. Resultatet av analysens statistik antyder på att de mest avgörande variablerna som testats är tiden som man har varit i Sverige samt om man har anlänt före eller efter ”den kritiska åldersperioden”. Dessutom visar resultatet på att dans har en likhet till övrig fysisk aktivitet, där en högre grad av intensitet i båda aktiviteterna också visade på ett bättre resultat i uttal. Däremot antyder resultatet på att dans troligtvis inte bär med sig några särskilda element som förebygger ens uttal.

The aim of the essay is to investigate how boys and girls are portrayed in the youth novel In the Ceiling the Stars Are Shining. The descriptive phrases used to depict the young people in the book are analysed to reveal the gender patterns. Selected chapters in the book are analysed through close reading, and the descriptive phrases are divided into the following categories: mental properties, appearance, social relations and actions. The result shows that the majority of the descriptive words are applied to the girls, especially the leading character, and throughout the novel they relate to prevailing gender patterns as they are identified in modern gender theory.

Språkutveckling gynnar elevers kunskapsutveckling och framgång i skolan. Elever vars språkliga förmåga brister riskerar att få svårigheter med kunskapsutvecklingen i skolan. Lärare behöver därför kunskap om vad de kan göra för att stötta elevers språkutveckling. I denna studie undersöks förekomsten av sju språkutvecklande aktiviteter i fyra klasser inom svensk- och matematikundervisningen i årskurs 2 och 3. Lärarnas praktik dokumenteras med stöd av ett observationsschema som bygger på det brittiska observationsverktyget ”Communication Supporting Classrooms Observation Tool”. Resultatet analyseras och jämförs med avseende på skolämne och årskurs. Studien visar att de språkutvecklande aktiviteterna förekommer oftare inom svenskundervisningen men att utbudet av antal aktiviteter i matematikundervisningen är högre. Vidare visar studien att eleverna erbjuds få tillfällen att arbeta tillsammans utan att fokus istället ligger på aktiviteter som är styrda av läraren., Language development benefits pupils’ knowledge development and progress in school. Pupils whose linguistic ability is deficient risk encountering difficulties with knowledge development in school. Teachers therefore need to know what they can do to support pupils’ language development. This study examined the occurrence of seven language development activities in four classes in Swedish and mathematics in grades 2 and 3. The practice of the teachers was documented with the support of an observation schedule based on the British “Communication Supporting Classrooms Observation Tool”. The results were analysed and compared according to school subject and grade. The study shows that language development activities occur more often in Swedish teaching but that the range of activities in mathematics teaching is wider. Moreover, the study shows that the pupils are offered few opportunities to work together, as the focus is instead on activities directed by the teacher.

The aim of this study is to contribute to greater knowledge of the basis on which teachers award grades and how they view the national test. Five upper secondary school teachers of Swedish were asked in semi-structured interviews to say what significance they ascribe to the national test in general, what reasons they can see to explain why the course grade differs from the test grade, how they reasoned when they awarded a course grade that differed from the grade on the national test, and how they view a strengthened and clearer relationship between national tests and course grades in order to increase equivalence in Swedish schools. The material was then analysed with a method inspired by phenomenology. The study shows that there is no agreement in the outlook on the national test. One of the teachers does not think that the national test is more important than other tests, three think that it is more important, and one uses the national test chiefly to confirm previous results. There are three reasons why the course grade can differ from the national test grade: (1) the design of the test, (2) that the test result does not reflect the pupil’s knowledge and skills, and (3) that the teacher deliberately awards a wrong grade. The teachers was to see greater equivalence. Some think that a clearer and stronger relationship between national tests and course grades is not the right way to go, while others are in favour of the suggestion. Regardless of their opinion, however, most of the teachers wonder how it will be possible in practice to link the test grade to the course grade.

Skrivundervisning påverkas av lärares föreställningar om skrivande, skrivinlärning och vad som bedöms som godtagbart skrivande. För att ta reda på sju lärares didaktiska val i skrivundervisningen har föreliggande studie undersökt deras uppfattningar om skrivundervisningen i årskurs 3 utifrån Ivaničs skrivdiskurser. Studiens resultat visar att lärarna förhåller sig till flera olika skrivdiskurser men vanligast är genrediskursen, färdighetsdiskursen och processdiskursen. Resultatet visar även att de nationella proven påverkar innehållet som berörs i skrivundervisningen och tre av lärarna anser att det tar för mycket tid från ordinarie undervisning. Samtidigt uppskattas det bedömningsstöd som kommer med de nationella proven eftersom det kan användas i all skrivundervisning. Lärarna anser att de nationella proven är tidskrävande samtidigt som dem kan ses som en utvärdering av skrivundervisningen. Skrivundervisningen påverkas även av elevernas olika behov och eleverna erbjuds stöd i form av kompensatoriska verktyg och specialundervisning för att stötta deras skrivutveckling och utmana de med ett utvecklat skrivande. De särskilt begåvade eleverna har istället högre krav på i skrivundervisningen., Writing instruction is affected by teachers’ ideas about writing, learning to write, and what is judged to be acceptable writing. To ascertain seven teachers’ didactic choices when teaching writing, the present study has investigated their perceptions of writing instruction in grade 3, based on Ivanič’s writing discourses. The results of the study show that the teachers relate to several different writing discourses, but the most common are the genre discourse, the skills discourse, and the process discourse. Another finding is that the national tests affect the content of writing instruction, and three of the teachers think that it takes too much time from the ordinary teaching. At the same time, they appreciate the assessment support that comes with the national tests, since this can be used in all writing instruction. The teachers find the national tests time-consuming, while they can simultaneously be regarded as an evaluation of the writing instruction. The teaching of writing is also affected by the pupils’ different needs, and the pupils are offered support in the form of compensatory tools and special teaching to further their writing development and challenge them to achieve more advanced writing as a result of higher demands.