Svensk språkhistoria i Finland : Fyra intervjuer med finlandssvenska gymnasielärare

I den här studien intervjuades fyra finlandssvenska lärare om sin undervisning i språkhistoria. Intervjuerna analyserades genom interpretativ fenomenologisk analys (IPA) och resultatet kategoriserades utifrån de didaktiska frågorna vad?, hur? och varför?. Kategoriseringen visade en stor övervikt för varför- och hur-frågorna, och de finlandssvenska lärarna hade en samsyn på implementeringen av dessa. Detta kan ses som en konsekvens av styrdokumentens tydliga framskrivning av både historiemedvetande direkt kopplat till språk, en historisk medvetenhet om språket och den konsensus som skapas av utformningen av den kurs där språkhistoriemomentet är placerat i den finska gymnasieskolan. Utifrån den didaktiska varför-frågan kan följande fyra kategorier utläsas: allmänspråklig kompetens, identitet, historiemedvetande och centralstyrning. Den didaktiska hur-frågan gav upphov till tre kategorier: personlig identitetsprofilering, begrepp och litteratur samt läromedel. Didaktikens vad-fråga fanns bara i begränsad mängd i lärarnas utsagor. Undersökningen visade också att paralleller fanns mellan relativt omfattande ämnesstudier hos lärarna, inom språk i allmänhet och nordiska språk i synnerhet, och deras möjlighet att anpassa undervisningen i den tvåspråkiga miljön. Intervjustudien har ett komparativt perspektiv i förhållande till en tidigare studie. Språkhistoria i undervisningen: Att rekontextualisera styrdokumentens intentioner i en undervisningspraktik (2017) i vilken tre svenska gymnasielärare intervjuades. Ett förslag till vidare forskning i den studien var att genomföra en liknande undersökning i en ny kontext, och det finlandssvenska utbildningssystemet utgör denna nya kontext i föreliggande studie.