Search

Skuldtyngd är ett fyraårigt forskningsprojekt som startade 2021 i samarbete mellan Lunds universitet och Göteborgs universitet. Projektet är finansierat av Forte och studerar skuldsättningsproblem bland unga vuxna i åldern 18 till 25 år. Centralt för projektet är att förstå skuldsättningen ur ungas eget perspektiv, liksom att studera skuldsättning som ett komplext socialt och relationellt fenomen som utspelar sig i en specifik samhällskontext.För att sprida lättillgänglig kunskap publiceras ett policy brief varje år under de fem år som projektet pågår. I detta tredje policy brief beskrivs hur överskuldsättning på olika sätt bidrar till social exkludering.

Studien behandlar unga vuxnas överkomlighet på bostadsmarknaden i Sverige, och strävar efter en förståelse för hur olika faktorer integrerar med överkomligheten för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. Samt att bilda oss en uppfattning om hur olika preferenser och prioriteringar bidrar till överkomligheten på bostadsmarknaden och hur det påverkar beslut att köpa en bostad. Bostadsfrågan för unga vuxna har utvecklats till ett aktuellt globalt dilemma, vilket har lett till omfattande mediebevakning och politiska debatter runt om i världen. Tidigare forskning har visat på att olika faktorer spelar in på unga vuxnas överkomlighet på bostadsmarknaden, men det har saknats detaljerad forskning som undersöker hur dessa faktorer integrerar med varandra och vilken roll som preferenser spelar på unga vuxnas överkomlighet, vilket är en kunskapslucka som uppsatsen ämnar att fylla. För att besvara studiens forskningsfrågor har primärdata använts, som har samlats in med hjälp av en enkät som distribuerats online, och som riktats till unga vuxna mellan 18–35 år. Samt semistrukturerade intervjuer med 8 individer som önskar att gå in på bostadsmarknaden eller har gått in på bostadsmarknaden. Uppsatsen har således använt en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder med utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats. Studien visar att individuella livsegenskaper inte kan förklara unga vuxnas överkomlighet på bostadsmarknaden. I stället kan studien konstatera att faktorer som sociala förutsättningar, individens avsikt, geografisk belägenhet, marknadsförväntningar och preferenser kan bidra till att förklara överkomligheten för unga vuxna på bostadsmarknaden. Studiens resultat är relevanta och viktiga för att mer utförligt förstå vilka faktorer som spelar roll för överkomligheten, och därmed kunna identifiera möjliga förbättringsåtgärder som skulle kunna ha en effekt för att minska unga vuxnas tröskel att komma in på bostadsmarknaden. Studiens språk är svenska., The study addresses the affordability of housing for young adults in Sweden, aiming to understand how various factors interact with the affordability for young adults to enter the housing market. It also seeks to form an understanding of how different preferences and priorities contribute to housing market affordability and how it influences decisions to purchase a home. The issue of housing for young adults has evolved into a current global dilemma, leading to extensive media coverage and political debates worldwide. Previous research has shown that various factors influence the affordability of young adults in the housing market, but detailed research examining how these factors integrate with each other and the role of preferences in young adults' affordability has been lacking, which is a knowledge gap that the thesis aims to fill. To answer the research questions of the study, primary data has been used, collected through a survey distributed online, targeting young adults aged 18–35 years old. Additionally, semi-structured interviews with 8 individuals between the ages of 18–35 who wish to enter the housing market or have entered the housing market have been conducted. The thesis has thus employed a combination of quantitative and qualitative research methods based on a deductive research approach. The study finds that individual life characteristics cannot explain the affordability of young adults in the housing market. Instead, the study can conclude that factors such as social conditions, individual intent, geographic location, market expectations, and preferences can contribute to explaining the affordability of young adults in the housing market. The results of the study are relevant and important for a more comprehensive understanding of the factors influencing affordability, and thus being able to identify possible improvement measures that could have an effect in reducing the threshold for young adults to enter the housing market. Swedish is the main l

The rapid advancement of digitalization has redefined society and transformed human interaction. The proliferation and functionality of mobile phones have dissolved temporal and spatial boundaries in social interactions, enabling constant connectivity and impacting daily routines. In Sweden, mobile phone usage has increased, particularly among young adults who use social media intensively. This creates both opportunities for easy communication and challenges such as social stress and mental health issues. The purpose of this study is to examine how young adults perceive the social environment on mobile devices. The study was based on a qualitative method with seven semi-structured interviews. The findings revealed that mobile phones are primarily used for communication with close friends and family, contributing to the maintenance of strong relationships. Young adults develop personal preferences in how they prefer to communicate via mobile, with a tendency for more intimate communication methods, such as video calls, occurring more frequently within family relationships. Young adults often use emojis to deepen text message conversations. Social media has evolved from showcasing positive images of oneself to being more about interaction and creativity. Platforms like TikTok engage young adults in less social but more intensive usage patterns. Mobile interaction lacks the intimacy found in face-to-face interactions, and face-to-face interactions remain important. Young adults often experience FOMO due to social media, and social media use leads to a quest for validation on these platforms. Moreover, mobile phone usage can disrupt and diminish the quality of physical interactions. The mobile phone diverts attention from the interaction, making other participants feel ignored., Digitaliseringens snabba framväxt har omdefinierat samhället och förändrat hur människor interagerar. Mobiltelefonens spridning och funktioner, har upplöst tid och rum i sociala interaktioner, möjliggjort konstant uppkoppling och påverkat vardagliga rutiner. I Sverige har mobilanvändningen ökat, särskilt bland unga vuxna, som använder sociala medier intensivt. Detta skapar både möjligheter för enkel kommunikation och utmaningar som social stress och mental ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna upplever den sociala miljön på mobilen. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten från undersökningen visade att mobilen främst används för kommunikation med nära vänner och familj, vilket bidrar till att bibehålla starka relationer. Unga vuxna utvecklar egna personliga preferenser i hur de föredrar att kommunicera på mobilen, en tendens är att mera intima kommunikationsmetoder som videosamtal sker mer i familjerelationer. Unga vuxna använder ofta emojis för att fördjupa sms-konversationer. Sociala medier har utvecklats från att visa upp positiva bilder av sig själv till att användas mer för interaktion och kreativitet. TikTok och liknande plattformar engagerar unga vuxna i mindre sociala, men intensiva användningsformer. Mobilinteraktion saknar den intimitet som finns i ansikte-mot-ansikte interaktioner och ansikte-mot-ansikte interaktioner framstår som viktiga. Unga vuxna upplever ofta FOMO på grund av sociala medier och att sociala medier leder till bekräftelsesökande på dessa plattformar. Dessutom kan mobilanvändning störa och minska kvaliteten på fysiska interaktioner. Mobilen tar uppmärksamhet från interaktionen och resterande personer i interaktionen kan kännas ignorerade.

This qualitative study aims to analyze how social workers who work with social assistance view young adults who are unemployed and receiving financial support, as well as how the social workers describe their work with this target group. This was examined through interviews with six different social workers. The interview material was analyzed using Van Oorschot and Halman's (2000) analytical framework on explanations for poverty. The analytical framework addressed two dimensions in the form of social and individual, as well as blame and fate. Based on these dimensions, following explanatory models were created: individual blame, individual fate, social blame and social fate. The results show that all four explanatory models appear in the social workers' reasoning about the target group although, some models occured more frequently. In the social workers' reasoning about how they described the target group, a pattern of the social dimension and especially social blame emerged, while the reasoning about how the social workers work with the target group showed the individual dimension with a focus on individual blame. The conclusion is that the social workers view young adults who are unemployed and receiving social assistance differently from how they work with the target group.

The ami of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the trasition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults' chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults' transition from school to work or daily activity? The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten youn adults with intellectual disabilitities who have completed upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study's empirical data material is based on Bronfenbrenner's (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem, and macrosystem. The study's resluts indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability's establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work.

Syftet med uppsatsen är att studera unga vuxna på landsbygden och deras känslor kring klimatförändringar, samt hur de hanterar normer om hållbart levande och hur de rättfärdigar miljöbeteenden. För att studera detta har en kvalitativ metod använts där semi-strukturerade intervjuer använts till datainsamlingen. Resultatet visade på att respondenterna uppvisade olika känslor kring klimatförändringar, men oro var den vanligaste känslan associerat till ordet. De flesta deltagarna i studien upplever att de i någon utsträckning påverkas av den sociala omgivningen vad gäller deras känslor och attityder. Det tyder på att känsloregler har en viktig roll i vilken känsla man har inför miljö- och klimatfrågor. Även de som inte upplever sig påverkas känner ett behov av att rättfärdiga sina miljöval. Alla respondenter vill rättfärdiga sina val och de förhandlar med sig själva och känner att de är okej att göra vissa sämre miljöval eftersom de gör andra handlingar som de upplever kompenserar. Studiens bidrag till forskningen är ett synsätt där deltagarna är till freds med implicita klimatbudskap, men när det sker explicit i form av aktioner skapas det starka känslor. Till skillnad från tidigare forskning bidrar min studie med kunskap att känsloregler kan ha en viktig roll i människans känsloregister kopplat till klimatförändringar.

Denna studie undersöker hur unga vuxnas TikTok-användning relaterar till deras upplevda uppmärksamhetsspann under senmoderniteten. TikTok är ett intressant fenomen vars användning är karaktäristiskt för det nuvarande senmoderna samhället och appens tillväxt, samt popularitet, stiger ständigt. Trots detta, har nästintill inga studier gjorts kring TikToks påverkan på dess användare. Med tanke på appens revolutionerande innehållspresentation är det därför av intresse att i denna studie undersöka hur appens användning relaterar till dess användares upplevda uppmärksamhetsspann. Studien förhåller sig till ett teoretiskt och begreppsligt ramverk utifrån Anthony Giddens förklaring av senmoderniteten och epokens abstrakta system, livsstilsval samt epokens medföljande collageeffekt och Erving Goffmans interaktionistiska begrepp: intrycksstyrning, främre och bakre region, i kombination med Giddens individualiseringsbegrepp för att förklara den nutida individens identitetskonstruktion. Dialogiska intervjuer enligt den hermeneutiska metodansatsen genomfördes med fem intervjupersoner vilkas TikTok-användning översteg sex timmar per vecka. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som centrerar kring att TikTok-användning har en negativ påverkan på unga vuxnas upplevda uppmärksamhetsspann genom tre olika faktorer. Dessa faktorer kan sammanfattas som användarnas maktlöshet i att förändra den individualiserade och enformiga TikTok-algoritmen och flödet, skroll-funktionens beroendeframkallande och svårkontrollerbarhet samt Tiktoks tongivande roll i användarnas verkliga liv.

Prokrastinering inför sänggående är någoting som de flesta människor gör, det innebär att medvetet förskjuta tidpunkten för att sova. Detta beteende kan ha en negativ inverkan på både sömnkvalitet och välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka prokrastinering inför sänggång mellan köns- och åldersgrupper samt samband mellan prokrastinering inför sänggående och sömn- och livskvalitet. Studien bygger på 149 enkätsvar från deltagare i åldersspannet 18-99 år, 76 deltagare klassificerades som unga vuxna och 73 deltagare som vuxna. Det var 110 kvinnor och 39 män som deltog i enkätstudien. Dessa rekryterades genom annonser och valde själva att delta anonymt. Resultatet visade att unga vuxna prokrastinerade mer än vuxna och skillnaderna var signifikanta. Det fanns samband mellan prokrastinering inför sänggång och sömnkvalitet samt mellan sömnkvalitet och livskvalitet. En slutsats av studien är att unga prokrastinerar mer inför sänggång genom sin mobiltelefon än vuxna., Procrastination before bedtime is something most people engage in, meaning consciously delaying their bedtime. This behavior can have a negative impact on both sleep quality and well-being. The purpose of the study was to examine bedtime procrastination across gender and age groups, as well as the relationship between bedtime procrastination before bedtime and sleep and well-being. The study is based on 149 survey responses from participants aged 18-99 years; 76 participants were classified as young adults and 73 participants as adults. There were 110 women and 39 men who participated in the survet study. The results showed that young adults procrastinated more than adults, and the differences were significant. There were also correlations between bedtime procrastination and sleep quality, as well as between sleep quality and well-being. One conclusion of the study is that young adults engage in bedtime procrastinate more through their mobile phones than adults.

The aim of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the transition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults`chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults`transition from school to work or daily activities? The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten young adults with intellectual disabilities who have completed the upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study´s empirical data material is based on Bronfenbrenner´s (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem and macrosystem. The study´s results indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability´s establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition process from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work., Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur unga vuxna upplever övergången från anpassad gymnasieskola till arbetsliv. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur beskriver tio unga vuxna som tidigare har läst nationellt program vid anpassad gymnasieskola, sin väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning? Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas chanser att få ett arbete eller daglig sysselsättning efter avslutad skolgång? Vad i skolgången underlättar, respektive skapar barriärer för de unga vuxnas väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning? Studien grundar sig på en kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna som har avslutat nationellt program i anpassad gymnasieskola. Analys- och tolkningsarbetet av studiens empiriska datamaterial utgår ifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som innehåller de fyra nivåerna; mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Studiens resultat tyder på att arbetsplatsförlagt lärande utgör en central faktor för att främja unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättnings etablering på arbetsmarknaden. Resultatet visar även att informanterna i studien inte kommer ihåg och har svårt att redogöra för övergångsprocessen från anpassad gymnasieskola till arbete eller daglig sysselsättning. De unga vuxna vill ha ett arbete men det är en utmaning för denna målgrupp att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden. De har färdigheter som är användbara på arbetsmarknaden, men behöver anpassningar och stöd för att klara av arbetslivet. För att detta ska fungera krävs samarbeten mellan olika aktörer och socialt stöd.

Studiens syfte var att undersöka vad som upplevs motiverande i arbetslivet hos unga vuxna inom handel. För att uppnå en djupare förståelse för upplevelsen av arbetsmotivation användes en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer som analyserades genom induktiv tematisk analys. Analysen genererade sex huvudteman och fyra underteman; Utvecklingsmöjligheter med undertemat Involverade chefer, Lön, Den sociala kontakten med underteman Horisontell kontakt och Vertikal kontakt, Att gilla det man gör, Prestera bra med undertemat Bekräftelse samt Eget ansvar. Resultatet gav en inblick i vad som motiverar unga vuxna inom handel och kan bidra med kunskap kring vad arbetsgivare kan behöva arbeta med för att stärka yngre medarbetares arbetsmotivation., The purpose of the study was to examine what young adults in the retail industry perceived as motivating at work. In order to achieve a deeper understanding of the experience of work motivation, a qualitative method was used with seven semi-structured interviews which were then analyzed through inductive thematic analysis. The analysis generated six main themes and four sub-themes; Development opportunities with the sub-theme Involved managers, Salary, The social contact with the sub-themes Horizontal contact and Vertical contact, Liking what you do, Performing well with the sub-theme Confirmation and one’s Own responsibility. The result gave insight into what motivates young adults in the retail industry and can contribute with knowledge about what employers may need to work with to strengthen younger employees' work motivation.

Denna uppsats undersöker unga vuxnas politiska deltagande i Sverige. Forskning indikerar att unga engagerar sig politiskt genom andra typer av deltagandeformer än de traditionellt kända deltagandeformerna. Teorin Civic voluntarism models tre förklaringsfaktorer resurser, motivation och rekryterande nätverk kommer att stå som grund för studiens syfte. Målsättningen med denna studie är att klargöra vilka av CVM’s tre förklaringsfaktorer som unga vuxna uppfattar är mest betydelsefulla för deras politiska deltagande. För att kunna besvara studiens frågeställning har en enkätundersökning tillämpats där unga vuxna fått svara på frågor angående deras politiska deltagande och vad som kan påverka deras deltagande. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats och bygger på tidigare forskning i form av vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet presenterats i form av en deskriptiv analys som på ett lättbegripligt sätt beskrivs genom stapel- och cirkeldiagram. Det empiriska resultatet indikerar att unga vuxna engagerar sig i mer individualiserade deltagande former och att partimedlemskap är något som inte uppfattas vara en betydelsefull form av politisk aktivitet. De förklaringsfaktorer som uppfattades vara viktigast är motivation och rekryterande nätverk eftersom resurser inte ses som ett hinder för unga vuxna i Sverige. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur CVM modellen bör utvecklas för att kunna passa in i den svenska kontexten och i Sveriges politiska system.

Levels of loneliness are high in young adults, meanwhile they are the most connected generations ever through social media. Potential links between loneliness and the increased use of social media is of sociological interest to study. Potential gender differences are also of interest as previous research has mixed views on whether there are differences or not. The purpose of this study is to explore whether age is a factor in loneliness for young adults (18-35 year olds), and whether there are gender differences. Furthermore, the connection between perceived negative experience of social media usage and loneliness levels is studied. Potential gender differences in this connection are also studied as a variable. The theoretical frames used are Giddens (1996) ontological security and Connell and Pearse (2015) gender socialization framework. The approach used is a quantitative method. The data was collected through a digital survey spread through personal networks, workplaces, and the Facebook group “Dom kallar oss studenter”. The data was then analyzed through multivariate regressions. The results show that the majority of observations did not show a prominent level of loneliness, and that gender does not have an impact. However, these results were not significant. There seems to be a link between perceived negative impact of social media usage and levels of loneliness. Gender does however not seem to have an impact on this connection., Ensamheten är hög bland unga, trots att de, via sociala medier, är den mest uppkopplade generationen någonsin. Därmed är det potentiella sambandet mellan ensamhet och sociala medier av sociologiskt intresse att undersöka. Potentiella könsskillnader är även av intresse att inkludera eftersom tidigare forskning har lett till delade uppfattningar om skillnader i upplevd ensamhet på grund av kön. Syftet med denna studie är att undersöka om huruvida ålder är en determinant för unga vuxna i åldern 18-35 år. Genom att särskilt fokusera på genusskillnader och utforska möjliga samband mellan ensamhet och sociala medier ämnar studien att bidra till en djupare förståelse av de faktorer som kan påverka graden av ensamhet i denna åldersgrupp. Den teoretiska referensramen som har använts för studien är Giddens (1996) begrepp ontologisk trygghet och Connell och Pearse (2015) genus- och kön socialiseringsteori. Studien genomfördes genom kvantitativ metod och datainsamling genom en digital enkät. Datainsamlingen skedde genom personliga nätverk, arbetsplatser, och Facebook Gruppen “Dom kallar oss studenter”. Datan analyserades genom multivariate regressionsanalyse. Studiens resultat visar att majoriteten av observationerna inte upplevde en hög nivå av ensamhet, och att det inte fanns några betydande könsskillnader. Dessa resultat var dock inte signifikant. Däremot verkar det finnas ett samband mellan den negativa upplevelsen av användningen av sociala medier och ensamhet nivå. Kön verkar inte ha någon påverkan på detta samband.

Denna kandidatuppsats har syftat till att undersöka hur media i form av nyhetstidningar använder språket och bilder för att skapa förståelse för fenomenet unga vuxna förövare. Utifrån teorier om genus och diskurs fokuserar studien på hur diskursen om unga vuxna förövare skapas och reproduceras i relation till genus. Studien belyser på så sätt medias makt i förståelsen av diskursen och därmed allmänhetens vetande. Med en kritisk diskursanalys analyseras nyhetsartiklar om två brottsfall, där förövarna är av olika kön. Analyserna jämförs sedan i syfte att identifiera eventuella skillnader i medias framställning av de två unga vuxna förövarna utifrån ett genusperspektiv. Studien visar att det finns skillnader utifrån kön i både bild och språk, och att skillnaderna överensstämmer med vad som framkommit i tidigare forskning om ungdomar och vuxna som förövare, The aim of this bachelor thesis has been to analyze how media, in the form of newspapers, use language and pictures to create an understanding of the phenomenon of young adult offenders. Based on theories about gender and discourse, the study focuses on how the discourse about young adult offenders is created and reproduced in relation to gender. The study shows how the power of the media effects the discourse and thereby also the knowledge of the public. With a critical discourse analysis, news reports from two cases, where the offenders were of different genders, are analyzed. The analyses were also compared to each other to identify possible differences in the media's portrayal of the two young adult offenders, from a gender perspective. The study shows that there are differences based on gender, in both language and pictures, and that the differences are consistent with what’s been shown in previous studies of youth and adult offenders

Swedish society is characterized by trust and confidence in authorities. In connecting with society changing and becoming more multicultural, shortcomings and mistrust against authorities have become increasingly common. The police are seen as a threat and are subjected to threats. The threats are a consequence of repeated situations where discrimination and special treatment of certain groups of people took place rather than being treated with respect and helpfulness. The aim of the study was to investigate to what extent experiences, in terms of meetings and interactions, shape young adults' attitudes towards the police. Furthermore, we wanted to find out whether geographical residence area plays a role in an individual's attitudes, and if so, in what way. Earlier research shows that the pronounced value base of the police and guidelines do not always agree with their treatment of and contacts with all groups of people. Through qualitative interviews with young adults, living in different areas of Gothenburg, it emerges that previous experiences of police actions have the greatest significance for the young adults' attitudes towards the work of the police., Det svenska samhället utmärks av tillit och förtroende för myndigheter. I samband med att samhället förändrats och blivit mer mångkulturellt har brister och misstro mot myndigheter blivit allt vanligare. Polisen ses som ett hot och utsätts för hot. Hotet är en konsekvens av upprepade situationer där diskriminering och särbehandling av vissa grupper av människor ägt rum. Syftet med studien är att undersöka i vilken grad erfarenheter, i form av möten och interaktioner, präglar unga vuxnas attityder till polisen. Vidare vill vi undersöka om geografisk bosättning spelar roll för en individs attityd och i så fall på vilket sätt. Tidigare forskning visar att polisens egen formulerade värdegrund och riktlinjer inte avspeglas i kontakt med alla grupper. Det finns en skillnad i behandling, bemötande och tillit. Genom kvalitativa intervjuer med unga vuxna, bosatta i olika områden i Göteborg, framkommer att tidigare erfarenheter av polisers agerande har störst betydelse för de unga vuxnas attityder till polisens arbete.

Today, social media is an integral part of young adults' lives, while increased perceived anxiety has become a general concern. The purpose of the study was therefore to investigate how social media addiction is related to perceived anxiety in young adults. Additional aspects investigated were whether there was any difference in perceived anxiety between men and women and whether there was any relation to age. The data collection was carried out via the digital channels Facebook and LinkedIn where 108 young adults participated. The survey was based on two validated questionnaires, the Beck Anxiety Inventory (BAI) and the Social Media Addiction Scale (SMAS). The statistical analyses that were used to answer the question were a correlation analysis and a multiple regression analysis. The results showed that there was a significant relationship between addiction of social media and perceived anxiety in young adults. However, the results showed no gender or age differences. The conclusion drawn was that addiction of social media was associated with increased perceived anxiety., I dagens samhälle utgör sociala medier en integrerad del av unga vuxnas liv, samtidigt som ökad upplevd ångest har blivit en allmän oro. Syftet med studien var därför att undersöka hur beroende av sociala medier är relaterat till upplevd ångest bland unga vuxna. Ytterligare aspekter som undersöktes var om det fanns eventuella skillnader mellan upplevd ångest hos män och kvinnor samt om det fanns någon skillnad i ålder. Datainsamlingen genomfördes via de digitala kanalerna Facebook och LinkedIn där 108 unga vuxna deltog. Enkätundersökningen baserades på två validerade frågeformulär, Beck Anxiety Inventory (BAI) och Social Media Addiction Scale (SMAS). De statistiska analyser som gjordes för att besvara frågeställningen var en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan beroende av sociala medier och upplevd ångest bland unga vuxna. Resultatet visade däremot inga köns- eller åldersskillnader. Slutsatsen som drogs var att beroende av sociala medier var associerat med ökad upplevd ångest.

Som en följd av Covid-19 har flexibilitet ökat på arbetsmarknaden samtidigt som unga vuxna inom kort utgör den huvudsakliga arbetskraften. Målsättningen var därför att förstå hur unga vuxna upplever flexibilitet inom organisationer. Den här studien hade som syfte att undersöka hur organisationsbeskrivningar i arbetsannonser upplevs och bedöms av unga vuxna, i åldern 20 till 30 år, med fokus på flexibilitet som värdering. Undersökningen utfördes som en enkätundersökning som besvarades av 75 deltagare som delades in i tre betingelsegrupper; högflex, kontroll och låg flex. Dessa grupper fick läsa varsin organisationsbeskrivning som innefattade olika syn på flexibilitet som värdering. Mätinstrumenten som användes var Organisational Appeal, Perceived Belonging, Person-organization value fit och Person-organization fit. Resultaten i denna studie visade på signifikanta positiva korrelationer mellan 3 av 4 variabler, beloning, appeal och PO-fit. ANOVA-analysen visade ingen skillnad i Beloning eller Value fit i de tre betingelse grupperna. ANOVA-analysen för Organizational Appeal och Person-organization fit visade på en signifikant skillnad mellan grupperna., As a result of Covid-19, flexibility has increased in the labor market while young adults will soon constitute the main workforce. The aim was therefore to understand how young adults perceive flexibility within organizations. The aim of this study is to investigate how organizational descriptions in job advertisements are perceived and assessed by young adults, aged 20 to 30 with a focus on flexibility as a value. The survey was conducted as a questionnaire that was answered by 75 participants who were divided into three condition groups; high flex, control and low flex. These groups each read an organizational description that included different organizational descriptions that included different views on flexibility as a value. The measurement instruments used were, Organizational Appeal, Perceived Belonging, Person-Organization value fit and Person-organization fit. The results in the study showed significant positive correlations between 3 of 4 variables; Perceived Belonging, Organizational Appeal and Person-organization fit. The ANOVA analyses showed no difference in Perceived Belonging or value fit for the three conditions. The ANOVA analyses of organizational Appeal and person-organization fit showed a significant difference between the groups.

The aim of the study is to investigate how media and information literacy (MIL) among young women affect their views on beauty-related advertisements and posts on Instagram, in accordance with infrastructure knowledge, mental health and purchase behavior. This is conducted through semi-structured interviews with 6 young Swedish women in the age range of 20-25 years old, through which an analysis of the retrieved answers is made. The analysis of the empirical materials takes a stamp in the theories of uses and gratifications theory and cultivation theory in relation to MIL in order to further prove the arguments and conclusions being made. The importance of MIL in this context needs to be highlighted in order to make young women more aware of the ways in which the media takes advantage of them and tries to manipulate them into a spiral of beauty standards and advertisements, making them the targets for further consumption. Considering that the digitalization is moving at a rapid speed, the possibilities for economic growth are doing the same thing. This means that beauty companies, just like any other corporation with a motive of profit, will continue to evolve their marketing strategies in accordance with female consumers' interest and needs. The collected empirical data of this study shows that the interviewees have at least some basic knowledge of Instagram’s technical infrastructure in the meanings of algorithms and cookies, and therefore understand the basics of how their actions construct their Instagram feeds. The study also shows that the interviewees have a generally negative image of the beauty industry on Instagram; they like the possibilities of using Instagram as a source of inspiration and entertainment, but heavily dislike and disagree with the beauty standards being portrayed. They have all in some shape or form been affected negatively by beauty related content on Instagram - however, it shows that the ones with supposedly higher MIL and knowledge a

Undersökningar visar att läsandet stadigt minskar bland unga vuxna i Sverige (SCB, 2017). Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt en app och dess funktioner skulle kunna bidra till att uppmuntra till ökat läsande bland unga vuxna i Sverige. Studien ämnar även att undersöka om applikationen dessutom kan uppmuntra läsare att våga testa nya genrer. Undersökningen tar sin början i en förstudie som lägger grunden för det vidare arbetet. Därefter har studien följt Arvolas (2020) designprocess genom en konceptfas, bearbetningsfas och slutligen en detaljeringsfas. Resultatet är en interaktiv prototyp som fått namnet FullyBooked och kombinerar de klassiska funktionerna från redan befintliga konkurrenter med innovativa lösningar för att skapa ett mer övertygande val av skönlitteratur för användaren av appen. Genom en förstudie som bestod av en enkät och semistrukturerade intervjuer samt två användartester vid olika skeden av prototypens utveckling samlades en mängd intressanta synvinklar och tankar in, till exempel hur deltagarna hittar böcker att läsa eller vilka svårigheter de upplever kring att hitta böcker och vad som får dem att bli övertygade i valet av en bok, som slutligen ledde till utformandet av dessa funktioner. Resultatet blev möjligheten att filtrera sina sökningar på specifika ämnen samt möjligheten att delta i digitala bokklubbar och posta inlägg om böcker i sin egen profil. Användartestet av HiFi-prototypen gav mycket positiva resultat från testpersonerna gällande såväl användarvänlighet som funktionalitet. Jag vill därav dra slutsatsen att applikationen skulle ha potentialen att uppmuntra till ökat läsande., Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Könssjukdomar är ett ständigt aktuellt ämne, som särskilt drabbar unga vuxna. Det faktum att könssjukdomar kan smitta och ha lÃ¥ngsiktiga konsekvenser även när de är asymptomatiska gör det viktigt att som sexuellt aktiv testa sig – ändÃ¥ är det mÃ¥nga unga vuxna som sällan eller aldrig gör det. Det här arbetet syftar till att undersöka hur visuell kommunikation kan utformas för att uppmuntra unga vuxna att testa sig vid varje ny sexuell partner. Genom relevant teori i samband med en förstudie bestÃ¥ende av en enkätundersökning, semistrukturerade intervjuer och en analys av existerande visuell kommunikation kring sexuell hälsa har en möjlig lösning pÃ¥ problemet kunnat formulerats, i form av en grafisk kampanj bestÃ¥ende av tre annonser. Kampanjen visar pÃ¥ hur visuell kommunikation kring könssjukdomar kan se ut, och slutsatserna som dras är att visuell kommunikation kring det här ämnet med fördel kan utformas pÃ¥ ett ungdomligt, avstigmatiserande och fängslande sätt., Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Bakgrund: Tonåringar och unga vuxna (15–39 år) som insjuknar i cancer möts av emotionella, fysiska och sociala utmaningar. Utöver rädsla för cancersjukdomen kan utbildning och jobb samt den ekonomiska situationen oroa. Forskning visar att tonåringar och unga vuxna med cancersjukdom har högre förekomst och större risk för psykosociala besvär än personer utan cancer i samma ålder och äldre patienter med cancersjukdom. Syfte: Att sammanställa litteratur om de psykosociala behov som tonåringar och unga vuxna med cancer har. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med fokus på kvalitativa studier och studier med mixad metod. Femton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Önskan att upprätthålla ett vanligt liv, Utmanande känslor och tankar, Socialt stöd och Oro för framtiden. Ett flertal psykosociala behov och utmaningar beskrevs vilka omfattade social isolering, fertilitetsoro, oro för jobb/utbildning och ekonomisk situation. I de analyserade artiklarna beskrevs ett behov av att få ha en vanlig vardag och bli behandlad som tidigare, men att de återigen blivit beroende av sina föräldrar. Det psykosociala stödet från familj, partner, vänner och hälso- och sjukvården beskrevs variera i omfattning och utförande. I flera av studierna beskrevs en önskan av att träffa andra i samma situation, att man kände sig malplacerad i cancervården och önskade mer åldersanpassad information. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna är en speciell patientgrupp som skiljer sig från de typiska cancerpatienterna. I denna litteraturöversikt omfattande 15 kvalitativa studier framkommer otillfredsställda psykosociala behov hos unga personer med cancer. För att bättre möta den här gruppens psykosociala behov skulle ett arbetssätt utifrån den modell House beskriver kunna utformas, det vill säga genom att ta hänsyn till deras behov av emotionellt, bekräftande, informativt och instrum, Background: Adolescents and young adults (15–39 years) who develop cancer face emotional, physical and social challenges. In addition to fear of the cancer disease, education and work as well as the financial situation can cause concern. Research shows that adolescents and young adults with cancer have a higher incidence and greater risk of psychosocial problems than people without cancer of the same age and older patients with cancer. Aim: To compile literature on the psychosocial needs of adolescents and young adults with cancer. Method: A general literature study was conducted with a focus on qualitative studies and mixed method studies. Fifteen articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Results: The content analysis resulted in four categories with associated subcategories: The desire to maintain an ordinary life, Challenging feelings and thoughts, Social support and Worry about the future. A number of psychosocial needs and challenges were described, which included social isolation, fertility concerns, concerns about work/education and financial situation. In the analyzed articles, a need to have a normal everyday life and to be treated as before was described, but that they once again became dependent on their parents. The psychosocial support from family, partner, friends and health care was described as varying in scope and execution. In several of the studies, a desire to meet others in the same situation was described, that they felt out of place in cancer care and wanted more age-appropriate information. Conclusion: Adolescents and young adults are a special patient group that differs from the typical cancer patients. In this literature review comprising 15 qualitative studies, unsatisfied psychosocial needs of young people with cancer emerge. In order to better meet the psychosocial needs of this group, a working method based on the model described by House could be designed, that is, by taking into account their need for emotion

Bakgrund: Palliativ vård är en internationellt erkänd vårdform, ett kompetensområde och ett förhållningssätt där en människa behandlas fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. I Sverige är medellivslängden 84 år för kvinnor och 81 år för män och de flesta som tar emot palliativ vård tillhör gruppen äldre. Att leva med allvarlig sjukdom i åldrarna 18-65 år skiljer sig från att stå i samma situation som äldre eller som barn och det behövs mer kunskap om hur det är att leva med palliativ vård vid 18-65 års ålder. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts baserad på tolv empiriska studier om patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Resultat: Två teman identifierades baserade på återkommande drag mellan studierna: vikten av socialt stöd och nya existentiella behov. Vikten av socialt stöd bestod av fyra subteman: prioritering av relationer med familj och vänner, betydelsen av familjeinkluderad vård, att känna gemenskap med andra i samma situation och att känna sig ensam i sin sjukdom. Nya existentiella behov bestod av tre subteman: att vara för ung för att dö, att finna mening och andliga behov växer. Slutsats: Psykosociala, emotionella och existentiella aspekter av att leva med palliativ vård i åldrarna 18-65 år tenderade att väga tyngre än aspekter som rör den fysiska hälsan. Sociala relationer, gemenskap med andra i samma situation, finna mening och tillgodoseende av andliga behov blev för många viktiga stöd och en källa till hopp och lycka. Resultatet bekräftade vikten av att palliativ vård bör behandla en människa psykiskt, socialt och existentiellt och inte enbart fysiskt., Background: Palliative care is an internationally recognized form of care and an area of competence where a person is treated physically, psychologically, socially and existentially. In Sweden, the average life expectancy is 84 years for women and 81 years for men. Most people who receive palliative care are aged and more knowledge is needed to illuminate what it is like to receive palliative care at the age of 18-65. Aim: The aim of the literature study was to investigate patients' experiences of palliative care at age 18-65. Method: A literature review with a qualitative approach has been conducted based on twelve empirical studies on patients' experiences of palliative care at the age of 18-65. Results: Two themes were identified based on recurring features between the studies: The importance of social support and New existential needs. The importance of social support consisted of four subthemes: Prioritising relationships with family and friends, The importance of family-inclusive care, Feeling community with others in the same situation and Feeling alone in your illness. New existential needs consisted of three subthemes: Being too young to die, Finding meaning and Growing spiritual needs. Conclusion: Psychosocial, emotional and existential aspects of living with palliative care in the ages 18-65 tend to weigh more heavily than aspects related to physical health. Social relationships, connection with others in the same situation and finding meaning and tending and spiritual needs become important sources of support, hope and happiness. This corroborates the importance that palliative care treats a person psychologically, socially and existentially and not only physically.

Bakgrund: Depression räknas som ett psykiatriskt sjukdomstillstånd, symtom kan lindras och behandlas. Depression bedöms vara den tredje största orsaken till sjukdomsbörda i världen. Globalt sett beräknas runt 280 miljoner människor att lida av depression, Inom Sverige diagnosticeras cirka 19% av befolkning mellan 16-84 år någon gång i livet med depression. Primärvård den första kontakten inom hälso- och sjukvårdsystemet för många unga vuxna som söker med psykisk ohälsa. Till följd ställs då högre krav på den grundutbildade sjuksköterskan att möta patienter med adekvata preventiv omvårdnad mot depression. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa unga vuxna patienters upplevelse av omvårdnad vid preventivt hälsoarbete mot depression inom primärvården. Metod: Litteraturstudie kvalitativ ansats baserades på tolv vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet identifierad två huvudkategorier: Bemötande i omvårdnad, Underlättande faktorer och barriärer inom omvårdnad. Huvudkategorierna omfattade fem underkategorier: Vårdrelation, Patientens delaktighet, Hälsoundervisning, Unga vuxnas omgivning, Vårdens tillgänglighet. Konklusion: Unga vuxna patienter som söker vård vid depression beskriver att en anpassad personcentrerad vård är en grund för en god omvårdnad. Empatiskt bemötande, delaktighet i den egna vården, lätt tillgänglighet och bra information bidrar till att patientens egna resurser stärks till att vidta hälsofrämjande åtgärder i preventivt syfte mot depression., Bakgrund: Depression is considered a psychiatric illness, symptoms can be alleviated and treated. Depression is estimated to be the third largest cause of disease burden in the world. Globally around 280 million people are estimated to suffer from depression. Within Sweden approximately 19% of the population between 16-84 years is diagnosed with depression at some point in their lives. Primary care is the first point of contact within the health care system for many young adults who apply with mental health problems. As a result, higher demands are placed on the basic nurse to meet patients with adequate preventive nursing care against depression. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on young adult patients' experience of nursing measures in preventive health work against depression in primary care. Method: Literature study qualitative approach was based on twelve scientific research. Database searches were performed in Cinahl and PubMed. Result: The result identified two main categories: Treatment in nursing care, Facilitating factors and barriers within nursing. The main categories consisted of five subcategories: Care relationship, Patient participation, Health education, Young adult’s environment, Availability of care. Conclusion: Young adult patients who seek care for depression describes that an adapted person-centered care is a base for good nursing care. Empathic treatment, participation in patients own care, easy accessibility and good information contribute to the strengthening of the patient's own resources to take health-promoting measures in preventive purposes against depression.

Bakgrund: Knäkontroll är ett svenskt skadeförebyggande träningsprogram som visat sig ha god effekt för prevention mot främre korsbandsskador vilket är en vanlig knäskada inom fotboll både på herr- och damsidan. Idag finns det studier som utforskat tränares syn och erfarenheter av Knäkontroll och generell skadeförebyggande träning, i nuläget finns det dock en kunskapslucka om vad fotbollsspelare själva har för upplevelser och erfarenheter av att genomföra träningsprogrammet Knäkontroll. Syfte: Att undersöka fotbollsspelande unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att genomföra SISU:s skadeförebyggande träningsprogram Knäkontroll. Syftet var dessutom att få kännedom om hindrande och underlättande faktorer för genomförande av programmet för att möjliggöra utveckling. Metod: Kvalitativ design i form av en semistrukturerad intervjustudie med fem deltagare från ett bekvämlighetsurval. Databearbetningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier presenterades; Hur programmet används av lagen, Vikten av kunskap, Programmets positiva påverkan på kroppen, Spelarnas roll och ansvar och Klubbarnas möjligheter och ansvar. Varje kategori bestod av två till fem subkategorier där några av de mest prominenta var; Timing på när Knäkontroll utförs, Tidsaspekten och Utbildning är essentiellt. Slutsats: Deltagarnas upplevelser av att utföra Knäkontroll var både positiva och negativa. Deltagarna beskrev även flertalet hindrande och underlättande faktorer för att programmet skulle utföras. I linje med tidigare forskning lyftes det upp att implementering av Knäkontroll i uppvärmningen, kunskap, utbildning och tydliga instruktioner sågs som de viktigaste faktorerna för att underlätta användning av programmet., Background: Knee control is a Swedish injury prevention training program that has been shown to have good effects on preventing anterior cruciate ligament injuries which is a common Knee injury in both men's and women's football. Today there are studies which have explored football coaches´ views and experiences of Knee control, however there is a knowledge gap on views and experiences of the program from the football players themselves. Objective: To explore football playing young adults' experiences of utilizing Knee control from SISU to get information about facilitating factors and barriers for implementation of the program for further development. Method: A qualitative method in the form of semi-structured interviews with five participants from a convenience sample. Data processing consisted of qualitative content analysis. Results: Five categories were presented; How the programme is used by the teams, The importance of knowledge, The programme’s positive impact on the body, The role and responsibilities of the players and The club’s opportunities and responsibilities. Every category consisted of two to five subcategories where some of the most prominent were; Timing on when Knee Control is performed, The time aspect and Education is essential. Conclusion: The participants' experiences of performing Knee control was both positive and negative. The participants also highlighted the most hindering and facilitating factors for the program to be carried out. In line with previous research, it was highlighted that implementation of Knee control in the warm-up, knowledge, education and instructions was seen as the most important factors in facilitating use of the program.

Background: Previous research shows different experiences of recovery in young adultswith mental illness. Young adults' sense of togetherness matters for mental health recovery, even caregivers’ relations. It also shows that recovery can be experienced in parallel with suffering. Aim: To describe how young adults in psychiatric outpatient care experience recovery. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with five persons with mental illness with ages ranging from 18-25 years old, within psychiatric outpatient care in central Sweden. A qualitative content analysis was conducted on the gathered material. Results: Through an overarching theme, involving seven categories and twelve subcategories, experiences of inner and outer factors either hindering or promoting recovery were described. Conclusions: Young adults with mental illness experience a need of individual support from the caregiver, which can strengthen the possibility of finding the right direction in their unique journey towards recovery. Young adults’ experiences show that recovery can be hindered by the loss of direction for oneself and a lack of relations with caregivers. Recovery can be promoted by strengthening the persons’ relation to themselves, identity and the experience of a meaningful context despite mental illness. Keywords: Experiences, nursing, psychiatric, qualitative, recovery, young adults

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. Det kan drabba alla människor oavsett ålder. Att bli diagnostiserade med diabetes innebär att en person ha insulinbrist och för att ersätta insulinbristen då krävs livslång behandling. Att vara unga vuxna och bli drabbad av diabetes typ 1 påverkar hela livet både fysiskt och psykisk med tanken att det är utvecklingsperiod, det vill säga övergång till vuxenliv sker. Egenvård är ett verktyg som hjälper unga vuxna att kunna hantera sjukdomen och på så sätt underlättas utmaningar i livet. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra område skapades, stödets betydelse för egenvård, kostens betydelse, oro att få komplikationer och egenvård bidra till livskvalitet. Att balansera övergångsfas till vuxen ålder och egenvård vid diabetesdiagnos var en utmaning för unga vuxna, och de upplevde att fungerande egenvård var nödvändigt för diabetes hantering. Konklusion: Unga vuxna behöver mer kunskap och stöd för att kunna utföra sin egenvård., Background: Diabetes mellitus type 1 is a chronic disease. It can affect all people regardless of age. Being diagnosed with diabetes means that a person has an insulin deficiency and to replace the insulin deficiency, lifelong treatment is required. Being a young adult and being affected by diabetes type 1 affects the whole life both physically and psychologically with the idea that it is a period of development whereby transition to adult life takes place. Self-care is a way that helps young adults to be able to manage the disease and thus ease challenges in life. Aim: To shed light on young adults' experience of self-care in diabetes type 1. Method: A general literature review of qualitative and quantative research was conducted based on 15 scientific articles. Findings: Four areas were created which are; the importance of support for self-care, the importance of diet, concerns about having complications and self-care contributing to quality of life. Balancing the transition phase to adulthood and self-care when diagnosed with diabetes was a challenge for young adults, and they felt that functioning self-care was necessary for diabetes management. Conclusion: Young adults need more knowledge and support to be able to have functioning self-care.

Idag står barnmorskor för 80 procent av förskrivningen av antikonception och 74 procent av kvinnor i 19 årsåldern har vid något tillfälle använt antikonception. Upprepade undersökningar tyder på att unga personer sexdebuterar tidigare, har fler sexpartners och samtidigt blir sämre på att använda skydd. På grund av detta är unga personer i behov av individanpassade och väl fungerande antikonception. För att som barnmorska kunna möta detta behov behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors i sitt val av antikonception. Mot bakgrund av detta finns ett intresse av att sammanställa den befintliga forskningen. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar kvinnliga ungdomar och unga vuxnas val av antikonception. Val av metod var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som bearbetades via en integrerad analysmetod. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och CINAHL under februari 2023. Artiklarna kvalitetsgranskades genom Caldwells kvalitetsgranskningsmall och sammanställdes i en artikelmatris. Genom numrering och färgkodning identifierades kategorier. Det inkluderades sexton artiklar varav fem kvalitativa och elva kvantitativa. Resultatet sammanställdes under två huvudkategorier och fem subkategorier. Faktorer som påverkade unga kvinnor när de valde antikonception var metodens effektivitet, dess önskvärda egenskaper samt biverkningar och farhågor de hade om metoden. Mötet med hälso- och sjukvården samt kvinnans familj, vänner och hennes relationsstatus influerade även hennes val. Slutsatsen var att unga kvinnor har olika prioriteringar när de väljer antikonception. Många kvinnor använder en metod vars egenskaper ej stämmer överens med deras individuella önskemål. Detta tyder på att hälso- och sjukvården brister i informationsöverföringen. Barnmorskan har ett ansvar gentemot unga kvinnor att stödja dem i att uppnå reproduktiv och sexuell hälsa. Vidare forskning om hur unga personer upplever antikonceptionsrådgivningen med barnmorskor h, Today, midwives account for 80 percent of prescriptions of anticonception and 74 percent of women aged 19 have at some point used anticonception. Repeated surveys indicate that young people make their sex debut earlier, have more sex partners and at the same time are becoming worse at using protection. Because of this, young people are in need of individually adapted and well-functioning anticonception. In order for a midwife to be able to meet this need, knowledge is needed about the factors that influence young women's choice of contraception. Against this background, there is an interest in compiling the existing research. The aim is to shed light on which factors influence female adolescents and young adults' choice of contraception. The choice of method was a general literature review with an inductive approach that was processed via an integrated analysis method. The data collection took place via the databases PubMed and CINAHL during February 2023. The articles were quality-reviewed through Caldwell's quality review template and compiled in an article matrix. Through numbering and color-coding categories were identified. The study included sixteen articles, five qualitative and eleven quantitative. The results were compiled under two main categories and five subcategories. Factors influencing young women when choosing an anticonception method were the method's effectiveness, its desirable characteristics and side effects and concerns they had about the method. The meeting with the healthcare personnel as well as the woman's family, friends and her relationship status also influenced her choice. The conclusion was that young women have different priorities when choosing contraception. Many women use a method whose characteristics do not match their individual wishes. This indicates that the healthcare system is lacking in information transfer. The midwife has a responsibility towards young women to support them in achieving reproductive and sexual health. Fur

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-1 är en autoimmun sjukdom som varje år kräver människors liv. Att undersöka unga vuxna personer med typ-1 diabetes erfarenheter av diabetesvården kan bidra till att identifiera problemområden som kan förbättras, samt stärka relevansen för redan insatta behandlingsmetoder. Syfte: Studiens avsikt var att beskriva unga vuxna personer med typ-1 diabetes erfarenheter av diabetesvården. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Polit och Becks niostegsmodell. Elva artiklar inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalysmetod av Graneheim och Lundman. Resultat: I studien identifierades två kategorier och fyra underkategorier. Personen i fokus utgjorde en kategori med underkategorierna: att klandras och att inte få tillräckligt med stöd. Tillgänglighet utgjorde den andra kategorin med underkategorierna: att ställas inför förändring och behov av kontinuerlig samverkan. Resultatet visar att erfarenheter talar för en undermålig diabetesvård. Slutsats: Diabetes typ-1 är en omställning i livet som innebär stora påfrestningar och krav på patienten, men också för vården i hantering av patienten i förhållande till behandlingsstrategier och den personcentrerade vården. Det krävs mer forskning för att få ett bredare perspektiv på den individuella patienten i förhållande till den skildring som ska förändra vårdstrategier på en global nivå., Background: Diabetes mellitus type-1 is an autoimmune disease that claim lives every year. Investigating the experiences of diabetes care, can identify problem areas and improve them to strengthen already implemented treatment methods. Aim: The purpose of the study was to describe the experiences of young adults with type-1 diabetes of diabetes care. Method: A general literature review according to Polit and Beck's nine-step model. Eleven articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The data was analyzed using the qualitative content analysis method by Graneheim and Lundman. Results: In the study two categories and four subcategories were identified. The person in focus constituted the first category, with subcategories: to be blamed and not receiving enough support. Availability formed the second category with the subcategories: to be faced with change and need for continuous collaboration. The results speak for a substandard diabetes care. Conclusions: Diabetes type-1 entails great stress and demands on patients and the healthcare system in relation to treatment strategies and the person-centered care. Further research is needed to gain a broader perspective in relation to the portrayal that will change care strategies on a global level.

Bakgrund: Tack vare framsteg inom medicinsk och kirurgisk behandling överlever allt fler barn med medfött hjärtfel. Detta för med sig att allt fler går igenom en övergång från pediatrisk vård till vuxenvård, och med detta kommer nya utmaningar för både patienter och vårdpersonal. Patienterna kan möta olika barriärer när övergången till vuxenvård ska ske, som upplevd brist på information eller stark anknytning till pediatriken. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av övergången från den pediatrisk vård till vuxenvård vad gäller ungdomar och unga vuxna med medfött hjärtfel. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databasen PubMed användes för sökningar och analys genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorierna var Förändrade roller, Bristfällig information och Vägledande övergång. Konklusion: I samband med övergång från pediatrisk vård till vuxenvård upplever ungdomar att vårdpersonal brister i arbetet att förbereda dem till den grad de önskar inför övergången. För att ungdomar ska få en känsla av delaktighet, bli välinformerade och stöttade genom övergångsprocessen bör vårdpersonalen utveckla sina strategier., Background: Referring to advances in medical and surgical treatment, more children with congenital heart disease survive. This means that more patients experience transition of healthcare providers, which results in new challenges for both patients and healthcare staff. Patients can meet different barriers during transition to adult care, for example perceived lack of information or the connection to the pediatric team. Aim: To illuminate experiences surrounding transition from pediatric care to adult care among adolescents and young adults with congenital heart disease. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database PubMed was used for searches and the analysis was based on Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in three categories and seven subcategories. The main categories were Changed roles, Lack of information and Guided transition. Conclusion: In connection with transition from pediatrics to adult care, adolescents experience that healthcare providers lack in sufficient preparation. For the adolescents’ to feel included, well informed and supported throughout the transition healthcare providers have to expand their work routines.

Sedan början av 1980-talet har en mängd berättelser skapats om hiv och aids. Från en tro om att det endast var vissa delar av samhällets minoriteter som behövde tampas med viruset, till en förståelse av att vem som helst kunde få viruset överfört till sig genom blod eller sexuellt umgänge. Det är ett virus vi än idag har svårt att bota och flera generationer har levt utan effektiva läkemedel. Vad det har gjort med dessa generationers tro på sin egen och samhällets framtid är vad denna uppsats undersöker. I arkivet Face of AIDS på Karolinska institutet finns bland annat flera intervjuer gjorda med ungdomar och unga vuxna om deras syn på aids och sina liv från 1980-talet fram till 2010-talet. Uppsatsen studerar sammanlagt åtta intervjuer med ungdomar som ingick i den allmänna befolkningen som inte själva levde med hiv eller hade tron om att få hiv överfört till sig. Fyra av intervjuerna är inspelade år 1988 och fyra inspelade ett decennium senare, år 1998. Den mening de skapar om sin samtid genom berättelser, vilken information de tagit in från diskurs i media och vad det gör med deras syn på sin egen och samhällets framtid undersöks genom Reinhart Kosellecks begrepp erfarenhetsrum och förväntanshorisont och en metodologi inspirerad av muntlig historia. Undersökningen finner att den information och de berättelser som fanns tillgängliga för ungdomarna under slutet av 1980- och 1990-talen var mångsidiga och motsägelsefulla. Narrativet att endast vissa minoriteter var i risk för viruset stannade kvar länge trots den medicinska vetskapen att så inte var fallet. Ungdomarnas personliga oro inför att få viruset överfört till sig i framtiden berodde på deras upplevda distans till viruset och distansen de upplevde att viruset hade till de grupper som de identifierade sig med. En brytpunkt mellan sexuella och relationella praktiker innan sjukdomens upptäckt och efter identifieras av ungdomarna i slutet av 1980-talet, vilket leder till en framtidstro om ett återskapande av lång, Many narratives about HIV and AIDS have been created since the beginning of the 1980s. From a belief that only some parts of society’s minorities had to deal with the virus, to an understanding that the virus could be transmitted to anyone through blood or sexual intercourse. It is a virus that today still evades a cure and many generations have lived without effective medicine. What that has done to these generations’ belief in their own and societies future is what this thesis explores. In the Face of AIDS archive at Karolinska institutet exists, among others, a large number of interviews conducted with youth and young adults about their views on AIDS and their lives from the 1980s to the 2010s. This thesis examines eight interviews with youth in the general public that didn’t live with HIV or had the belief that they would get HIV transmitted to them. Four of these interviews are recorded in 1988 and the other four a decade later, in 1998. The meaning they create of their present through stories, what information they received through discourse in media and what that does to their view on their own and societies future is examined through Reinhart Kosellecks concepts of space of experience and horizon of expectation together with a methodology inspired by oral history. The thesis finds that the information they received and the stories that existed around the youth at the end of the 1980s and 1990s were manifold and contradictory. The narrative that only some minorities were at risk stayed for a long time despite the medical knowledge of the contrary. Youths’ personal worries of having the virus transmitted to them in the future depended on their experienced distance to the virus and the distance they experienced the virus had to the groups they identified themselves with. A tipping point between sexual and relational praxis before the discovery of the illness and after is identified by the youth at the end of the 1980s, which led them to a belief that long

The increased pace and sensationalism in news journalism during the digitalization has made terms like fake news and clickbait more popular and a concern has emerged that future generations will live in a world where truth is a fluid concept. Our study aims to investigate the sources from which young adults receive news and their source-critical thinking about that information. To examine this, we performed a quantitative survey, 104 respondents in the age of 18 to 25 participated and answered 41 questions. The results gathered during 2 weeks because of the time-frame of our study. This study addresses differences in young adults’ trust in various news sources, what variables may affect it and how critical they are to information in their newsfeed. The focus is on how young adults actively influence their news flow and how this affects their trust in it, as well as which variables affect trust in news, linked to who conveys it and the recipient’s level of education. The results show that young adults who actively search for news and influence their news flow have a bigger trust for the news that they are taking part of. It also shows that trust in news is linked to the educational level of the recipient’s and their perception that the news source which is distributing the information are seen as not angled and impartial.

Hälsan kan främjas av fysisk aktivitet men trots detta är unga vuxna alltmer inaktiva idag. Motivation är en bakomliggande faktor som påverkar en individs fysiska aktivitetsbeteende. Motivation kan delas upp i inre och yttre faktorer. Syftet är att utforska vilka faktorer som påverkar samt identifiera vilka faktorer som främjar unga vuxna 18-29 års motivation till fysisk aktivitet. Metoden var en systematisk litteraturstudie om befintlig forskning inom ämnet. Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar motivationen, det som påverkar fysisk aktivitet positivt är inre motivation, socialt stöd och feedback. En yttre faktor som främjar fysisk aktivitet på kort sikt är belöningar.

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i modern tid och statistik från 2017 visar att uppskattningsvis 970 miljoner människor världen över lider utav någon form av psykisk sjukdom eller missbruk. Samtidigt förvärras den globala uppvärmningen, och klimatförändringarna är idag ett av de största hoten mot den mänskliga civilisationen, och därmed även folkhälsan eftersom den påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att undersöka hur psykisk hälsa och välbefinnande hos tonåringar och unga vuxna påverkas av att leva i en tid med klimatförändringarna som ett existentiellt hot. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderar tio vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed och sökmotorn Google Scholar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Totalt tre huvudteman fyra subteman kunde utvinnas från den tematiska analysen som ansågs vara klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan; Oro inför framtiden, ledsamhet/depression, stress, ångest, maktlöshet, hopplöshet och vardaglig funktion. Slutsats: Litteraturstudien visade att tonåringar och unga vuxna känner stor oro inför framtiden och upplever komplexa känslor och psykiska besvär, såsom klimatångest, maktlöshet, hopplöshet och stress som påverkar den psykiska hälsan och välbefinnandet negativt. Resultatet visade även att andra åldersgrupper också upplever klimatångest och känner oro inför framtiden, samt att det finns skillnader mellan kön som vittnar om ojämlika förhållanden i psykisk hälsa i relation till klimatförändringarna., Mental health issues are one of the biggest threats to public health today, and studies from 2017 shows that approximately 970 million people around the world are suffering from some form of psychological disease or addiction. Teenagers and young adults are especially at risk to suffer from mental health disorders. At the same time, global warming is becoming one of the biggest threats to human civilization, as well as to public health in general in terms of physical and mental health. Aim: To investigate the impacts of climate change on mental health and wellbeing of teenagers and young adults. Method: A structured literature review including ten scientific research articles, retrieved from the database Pubmed, and the search engine Google Scholar. The articles were analyzed using a thematic analysis. Results: The thematic analysis produced seven themes; concern about the future, sadness/depression, stress, anxiety, powerlessness, hopelessness, and everyday function. Conclusion: The literature review reveals that climate change is affecting the mental health and wellbeing of children and young adults in a negative way, and that the target group is dealing with difficult emotions like climate anxiety, powerlessness, hopelessness, and deep concern about the future. The results are also indicating that other age groups are also experiencing the same negative mental health impacts, and that there are existing differences among sexes and inequality concerning mental health impacts from climate change.

Author: Hanna-Stina Ivarsson Title: When life gives you loneliness – A netnographic study of loneliness amongst young adults Supervisor: Peter Hultgren Assessor: Torbjörn Forkby Summary Loneliness is a threat to our health and researchers believe that the loneliness epidemic is the new public disease of our time. In the meantime, single households and individualization in Sweden is increasing, this is happening at the same time as natural meeting places are increasingly disappearing. This is precisely why it is important to learn to manage and break the involuntary loneliness that so many people experience. Loneliness has become an important topic for professionals in social work, but there is a lack of knowledge and strategies to meet and manage involuntary loneliness. There is a perception in society today that it is the elderly who are the loneliest, but new research shows that a change has taken place, and it is young adults who experience loneliness to the greatest extent. In this study I was interested in investigating how young adults (16-29) themselves depicts the loneliness they live in and what they do to manage and break this loneliness. In order to obtain the results of the study, I have used a qualitative netnographic method. The empirical material has been collected in three popular Swedish discussion forums. I found that the majority of young adults who suffer from loneliness also suffer from some form of mental illness. Furthermore, many feel ashamed about their situation and feel that their life is at a standstill. The strategies used to manage and break loneliness seem to be a complex combination of emotional and problem-focused coping

Med längre bostadsköer och ökande hemlöshet vill vi med denna studie rikta fokus mot ungdomar och unga vuxna som till följd av hemlöshet står inför ökade risker. Syftet med denna scoping review är att identifiera och sammanställa risker som ungdomar och unga vuxna står inför till följd av hemlöshet samt identifiera kunskapsluckor. Denna scoping review handlar om riskfaktorer i främst USA men även Storbritannien, Kanada och Frankrike, däremot inte i Sverige. I denna studie granskas 15 vetenskapliga artiklar från 2015 till 2023 för att identifiera och sammanställa riskerna till följden av hemlöshet. Ungdomar med erfarenhet av hemlöshet löper ökad risk för att missbruka alkohol och droger. Hemlösa ungdomar har även sämre psykisk hälsa i relation till ungdomar utan erfarenhet av hemlöshet.Hemlösa ungdomar löper högre risk att utsätta deras sexuella hälsa. Risken för brott ökar för hemlösa ungdomar ju längre de varit hemlösa. Hemlösa ungdomar löper även högre risk att själva bli brottsoffer. Hemlösa ungdomar riskerar att hoppa av skolan innan 16 årsåldern och utsättas för mobbing i skolan., With longer housing queues and rising homelessness, we are in this study aiming to focus on adolescents and young adults who due to homelessness are facing higher risks. The aim of this study is to identify and compile risks adolescents and young adults are facing due to homelessness and identify knowledge gaps. This scoping review is about risk factors in USA, Great Britain, Canada and France, but not in Sweden. This study contains a review of 15 scientific articles from 2015 to 2023 to identify and compile risk due to homelessness. The risk for substance or alcohol abuse rises due to homelessness for adolescents. In comparison to adolescents with housing homeless adolescents mental health is at higher risk. Homeless adolescentshave higher risk to develop a sexual riskbehaviour. The risk of committingoffences rises the longer the adolescent has been homeless. Homeless adolescents are at higher risk of victimization. Homeless adolescents are also at higher risk of dropping out of school before the age of 16.

Alla konsumenter som någon gång besökt en hemsida har också mötts av encookienotis. För de allra flesta är cookienotiser en del av den digitala vardagen. I ochmed att GDPR ändrat lagstiftningen om hur webbplatser ska informera om cookiesmåste alla hemsidor inom EU presentera en cookienotis idag. Detta blir därav också detförsta som konsumenterna ser när de påbörjar sin digitala kundresa. Trots befintligkunskap om vikten av konsumentens första intryck, att varje kundupplevelse har storbetydelse samt att långsiktiga kundrelationer är av stor betydelse är forskningen kringcookienotisers påverkan på konsumentbeteendet bristfällig. Därav avser denna studie attbidra till mer kunskap inom området genom att besvara frågeställningen:Hur påverkar presentationen av cookies konsumentbeteendet hos unga vuxna?Studien redovisar tidigare forskning i den teoretiska referensramen. Förutom ett fåtalnischade studier som har gjorts gällande konsumentbeteende och cookies, avhandlasäven vikten av att företagen behandlar kundresan och alla dess delar varsamt. Även enkortare förklaring av cookies och GDPR presenteras. Tidigare forskning fastslår blandannat vikten av att skapa lojalitet och positiva relationer till konsumenter i allakundinteraktioner på olika sätt. Det visas även bevis på hur upplevd makt och risk påinternet kan påverka konsumentens inställning till en hemsida. Till sist förklaras det hurföretag idag arbetar med att individanpassa sina hemsidor gentemot konsumenter. Denteoretiska referensramen sammanfattas med en modell som illustrerar hurpresentationen av cookies bidrar till ett konsumentbeteende som i högsta grad går attpåverka av företagen. Hur detta hanteras kan sen leda till en viss relation mellankonsument och företag.Studiens resultat visar att företag måste värdera presentationen cookienotisen minst likahögt som resterande delar av hemsidan. Empirin visar att konsumenterna har starkaåsikter om att cookienotisen ska innehålla minst två olika valmöjligheter för att de

The expansion of cities has been going on for a long time and is the result of a longtime urbanization. Migration from sparsely populated areas is particulary common among young adults, which means that the dismantling of sparsely populated areas are reinforced by negative demographic changes. There is no definitive solutions to this problem, but with deeper konwledge of young adults motives for moving, it can slow down the negative population growth in sparselypopulated municipalities. The purpose of this essay was to investigate which factors influence young adults choice to move from a sparsely populated area to larger cities. The research questions that this study preserves arhe the following: what are the most prominent factors that influenced young adults decision to move from the sparsely populated municipality, how does young adults perceived relationship to the local community affect their decision to move from the sparsely populated municipality, and what social, educational and caeer conditions do the interviewees feel are lacking in Pajala. Semi-structured interviewes were used when collecting data. The results of this study showed that education, career opportunities and social factors were the most prominent motives behind the interviewees decision to move from their hometown. There is a certain connection between moving and the perceived relationship with the local community. The personal relationship with the local community functions rather more as a driving factor than the main motive for moving. There is a lack of aspirational education and career opportunities in Pajala municipaltiy. There was also a lac of leisure activities and meeting places for young people in Pajala.

Det här är början på andra delen i en urban fantasy-trilogi men inslag av skräck och deckare. Huvudkaraktären och hennes kollegor i Nattsaga Sällskap har förmågan att se Gränsvärlden, filtret mellan liv och död. Genom serien tvingas de lösa både övernaturliga gåtor och gamla mord. De hamnar också i skottlinjen för stridande kriminella gäng. Berättelserna berör teman som ensamhet och det förflutas påverkan på nuet. En fråga som blir allt viktigare genom serien är vad som händer med en människa när hon går över gränsen mellan rätt och fel.

Studiens syfte var att undersöka hur unga vuxna (18–35 år) som tidigare har varit placerade inom familjehem, stödboende eller HVB, har erfarit sin övergång mot vuxenlivet, när placeringen upphört. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer utfördes. Tidigare forskning inom området har använts som kunskapsgrund för att stärka studiens tillförlitlighet. Denna studie tyder på liknande resultat som forskningen, att tidigare placerade unga saknade delvis stöd och delaktighet i sin utslussningsprocess och i övergången mot vuxenlivet. Empowerment och KASAM ligger som teoretisk grund i studien.En tematisk analys ledde fram till två centrala teman: Vikten av sociala hållbara relationer och, känsla av maktlöshet och brist på stöd. Hållbara sociala relationer var av vikt utifrån teorierna då kontinuitet och trygga relationer kunde stärka ungdomarnas egenmakt och förmåga att ta egna beslut samt göra övergången begriplig, hanterbar och meningsfull. Brister som identifierades var att en del av ungdomarna uppgav att de blev helt ”släppta” när de lämnade sin placering och inte fick något stöd efter det att de fyllt 18 år, vilket gjorde dem sårbara. Slutsatsen visar att det krävs en förändring i form av skärpta riktlinjer kring eftervården och uppföljningsansvar efter ungdomar har avslutat sin placering., The purpose of the study was to investigate how young adults (18–35 years) that hadpreviously been placed in foster care, supported housing or HVB, have experienced their transition towards adulthood, when the placement has ended. The study is qualitative and six semi-structured interviews were conducted. Previous research has been used to strengthen the study and indicates that previously placed youths lacked support and participation in their aftercare and transition towards adulthood. Empowerment and KASAM form the theoretical basis of the study. A Thematic Analysis led the study to identify two themes: The importance of sustainable social relationships and, Feeling of powerlessness and deficiencies in support. Sustainable social relationships were important as continuity and secure relationships could strengthen young people's empowerment, ability to make their own decisions and make the transition understandable, manageable, and meaningful. Deficienciesthat were identified were that some of the informants were "let go" when they left their placement and did not receive any support after they turned 18, which made them vulnerable. Furthermore, the results indicate that a change is required in the form of stricter guidelines regarding aftercare and follow-up responsibility.

Denna studie har ämnat att undersöka hur unga vuxna skapar mening och identitet genom TikTok. Syftet med studien är att tillföra kunskap och fylla kunskapsluckor om TikTok användning utifrån ett sociologiskt perspektiv, specifikt genom unga vuxnas meningsskapande och identitet. För att uppnå syftet formulerades en forskningsfråga: Hur skapar unga mening och identitet genom TikTok? För att kunna besvara frågan utfördes en kvalitativ metod, med två fokusgrupper om fyra informanter i vardera grupper. De teoretiska utgångspunkterna är teorier om övervakning, ålderskodning, samt identitetsteori. Resultatet visade att unga vuxna skapar mening och identitet på flera sätt. Meningen och identiteten skapas utifrån ramarna av den konstruerade “allmänna” TikTok-diskursen. Meningen och identiteten skapas och upprätthålls genom deltagande övervakning, genomförande av sanktioner och ålderskodning. Identiteten förstärks av att bli inkluderad och bekräftad i gemenskapen samt genom åldersexkludering. Samtidigt är framställning av självet centralt för identitetsskapandet. Det gör informanterna genom att föreställa sig vilka som är mottagarna av det man publicerar, för att kunna styra vilket intryck andra får av en. Resultatet visar även att autenticitet värdesätts högt, så länge det inte anses vara för privat. Bidraget tillforskningsfältet består av identifierade ramar för vad som konstrueras som en allmän TikTok-diskurs, betydelsen av den föreställda gemenskapen, samt ålderskodning och autenticitet som central för identitet och meningsskapandet.

Denna studie undersöker unga vuxnas förändrade beteendemönster till följd av Covid-19 pandemin samt hur de anpassat sig till dessa förändringar. Studien bygger på en hermeneutisk metodansats som syftar till att medföra en ökad förståelse av unga vuxnas subjektiva upplevelser till följd av fenomenet samt hur den förändrade tillvaron påverkat dem i efterhand. Studien tar stöd i en teoretisk och begreppslig referensram som utgörs av grundläggande vardagssociologiska teorier såsom symbolisk interaktionism, Garfinkels tankar kring vardagssociologi, Fines tankar kring ideokulturer samt inslag av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med totalt 10 intervjupersoner i åldrarna 20–30 år med olika livsstilar och boendesituationer. Studiens resultat visar på hur unga vuxna är anpassningsbara utifrån flera aspekter där vi kunnat koppla anpassningen till förändrad social interaktion, psykiskt tillstånd och hemarbete. När samhället tvingades till en förändring i och med Covid-19 pandemin, då normer och förhållningssätt blev otydliga och stundtals även ifrågasattes, så presenterar studiens resultat att det var unga vuxna som intog rollen som anpassningsbara parter gentemot andra grupper i samhället för att på så vis säkerställa att den sociala interaktionen och den sociala ordningen inte skulle rubbas.

Unga vuxna befinner sig i ett händelserikt stadie i livet. De utvecklas som människor eftersom de formar en identitet, planerar sin framtid och befinner sig mitt i utbildning och karriär. Att drabbas av cancer, som kan vara en dödlig sjukdom, har en inverkan på livet. Att som ung vuxen drabbas av cancer, samtidigt som de hanterar det händelserika livet, gör dem särskilt sårbara. Syftet var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metoden som valdes för arbetet var litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl och Medline och resulterade i nio kvalitativa artiklar som besvarade syftet. Resultatet utmynnade i att de unga vuxna med cancer upplevde en förändrad identitet, deras självständighet gick förlorad, relationer påverkades och att livet tog en ny vändning. Diskussionen fördjupar resultatet med ett vårdvetenskapligt perspektiv samt resultatets betydelse för vårdandet med stöd i tidigare forskning. Denna studie var av betydelse att utföra då den ger sjuksköterskan ökad kunskap om hur det är för en ung vuxen att leva med cancer. Den ökade kunskapen skapar i sin tur förutsättningar för att främja hälsa, vilket går i enlighet med det globala målet för hälsa och välbefinnande i Agenda 2030.

Diabetes Mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som medför drastiska livsstilsförändringar samt kräver ständig planering och anpassning i vardagen för att optimera god egenvård och förebygga kort- samt långsiktiga komplikationer. Det är således av intresse att utforska barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1 under den redan utmanande tidpunkten i livet som utgörs av tiden mellan barndom och vuxenliv. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Vald metod för följande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ design som utgångspunkt för data. Funnet resultat belyser att barn och unga vuxna med diabetes typ 1 upplever utmaningar med psykisk ohälsa relaterat till ångest och oro samt rädsla för komplikationer. Likaså synliggörs omgivningens påverkan på individens egenvårdsförmåga, orsakat av stigmatisering och okunskap gällande diabetes typ 1. Fortsättningsvis belyser resultatet hur relationer i olika former kan påverka egenvårdsförmågan genom upplevelsen av emotionellt och praktiskt stöd samt adekvat informationsgivande. Slutligen visar resultatet hur acceptans och integrering av diabetes typ 1 i livet påverkar tillvarons samtliga aspekter; från identitet, följsamhet och ansvar, till inverkan på vardag, relationer och framtidsplanering. Under diskussionen tillkommer reflektioner om de subjektiva upplevelserna av att leva med diabetes typ 1, utgjort av egenvårdsförmåga, synen på sig själv samt relationen till omgivningen och andra, samt en reflekterande metoddiskussion om litteraturstudiens vetenskapliga kvalitet och etiska medvetenhet., Diabetes Mellitus type 1 (T1D) is a chronic disease that entails drastic lifestyle changes and requires constant planning and adaptation in everyday life to optimize good self-care and prevent short- and long-term complications. It is therefore of interest to explore children's and young adults' experiences of living with T1D during the already challenging time between childhood and adulthood. The purpose of this literature study is to shed light on children and young adults' experiences of living with diabetes type 1. The chosen method for the following study is a literature review with a qualitative design. The results highlight that children and young adults with T1D experience challenges with mental illness related to anxiety and worry as well as fear of complications. Likewise, the influence of the environment on the individual's self-care ability is made visible, caused by stigmatization and ignorance regarding type 1 diabetes. The result further highlights how relationships in various forms can affect self-care ability through the experience of emotional and practical support as well as adequate information provision. Finally, the results show how acceptance and integration of T1D affects all aspects of life; from identity, compliance and responsibility, to the impact on everyday life, relationships and future planning. During the discussion, reflections are added on the subjective experiences of living with T1D, consisting of self-care skills, the view of oneself and the relationship with the environment and others, as well as a reflective methodological discussion on the scientific quality and ethical awareness of this literature study.

Detta arbete har skrivits i syfte för att skapa förståelse och öka kunskap kring unga vuxna andra eller första generationens invandrares förhållanden till musik, genom undersökning. Detta avser kommersiell populärmusik och ursprungskulturens musik hos de unga vuxna. Tre frågor har tagits fram för att belysa detta. 1) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna sig till sin ursprungskulturs musik i sitt svenska kultursammanhang? 2) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna till kommersiell populärmusik i förhållande till sin familjekultur/ursprungskultur? 3) Vad upplevs det för konflikter eller spänningar i förhållandet eller mellan de olika sammanhangen? För att besvara frågorna så samlades data in genom empirisk musikvetenskap och kvalitativa intervjuer med semistruktur. Dessa intervjuer utfördes med unga vuxna första och andra generationens invandrare. Datan diskuteras och analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier kring identitetsskapande i samband med musik. Resultatet visar att de unga vuxna någon gång upplevt spänning och konflikt i anknytning till musiken från deras ursprungskulturer. De unga vuxna menar att de känt behov av att anpassa sig till kontexter och sammanhang. Samtidigt visar resultaten att de anser sig själva mer stabila än när de var yngre i sitt musiklyssnande och sin musikaliska identitet. De unga vuxna använder gärna musiken som en identitetsmarkör och som ett hjälpmedel för kulturellt minne.

The rapid advancement of technology has led to evolving user needs and expectations, with a growing demand for efficient and intuitive digital experiences. Simultaneously, many young adults lack financial literacy, highlighting the need to enhance their understanding of personal finance and investment options. Bridging the generational gap and effectively engaging young adults in financial management is a significant challenge in the fintech industry. To address this, fintech companies must adapt their products to meet the specific needs of young adults. This study utilizes a design process to identify the needs and problems of young adults, aged 18 to 25, resulting in an interactive prototype of a redesigned financial dashboard. Applying the Design Thinking methodology, the research study gains a comprehensive understanding of users’ perspectives, enabling the creation of a user-centered design. Through qualitative evaluations of the prototype, this study demonstrates the impact of the redesigned financial dashboard on user engagement. Specific design elements that contribute to increased user engagement and perceived financial literacy are highlighted. This research offers valuable insights for the fintech industry to effectively engage young adults and enhance their financial literacy through tailored design solutions, ultimately improving their financial well-being., Den snabba utvecklingen av tekniken har lett till att användarnas behov och förväntningar har förändrats, med en växande efterfrågan på effektiva och intuitiva digitala upplevelser. Samtidigt saknar många unga vuxna finansiell kunskap, vilket understryker behovet av att öka deras förståelse för privatekonomi och investeringsalternativ. Att överbrygga generationsklyftan och effektivt engagera unga vuxna i finansiell förvaltning är en betydande utmaning inom fintechbranschen. För att bemöta detta måste företagen anpassa sina produkter för att tillgodose unga vuxnas specifika behov. Den här studien använder en designprocess för att identifiera behov och problem hos unga vuxna mellan 18 och 25 år, vilket resulterar i en interaktiv prototyp av en finansiell instrumentpanel. Genom att tillämpa Design Thinking-metodiken får forskningsprojektet en omfattande förståelse för användarnas perspektiv, vilket möjliggör skapandet av en användarcentrerad design. Genom en kvalitativ utvärdering av prototypen visar studien hur den omdesignade finansiella instrumentpanelen påverkar användarnas engagemang. Specifika designelement som bidrar till ökat användarengagemang och upplevd finansiell kunskap lyfts fram. Denna forskning erbjuder värdefulla insikter för fintechbranschen för att effektivt engagera unga vuxna och öka deras finansiella kunskaper genom skräddarsydda designlösningar, vilket i slutändan förbättrar deras finansiella välbefinnande.

Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income., Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.

Tidigare forskning visar på att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte deltar i lagidrott i samma mån som andra ungdomar. Forskningen pekar på anpassningar som krävs för att möjliggöra deltagandet i en lagidrott, så som anpassningar på träningar, kompetenta tränare, anpassad kommunikation baserad på individens förmåga och stöd från familj eller anhöriga. Denna studies syfte är att, utifrån tränares perspektiv, undersöka behovet av paraidrottsföreningar och paraidrottslag för ungdomar med IF och hur de arbetar för att möjliggöra social delaktighet för ungdomar med IF. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingen av data skedde genom sju semistrukturerade intervjuer via Zoom, Teams, Face-Time och via telefonsamtal. Det insamlade empiriska materialet från intervjuerna, analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet i denna studie visar att informanterna upplevde att det fanns ett behov av lag eller föreningar som riktade sig till denna målgrupp, det fanns en efterfrågan från ungdomarna själva, då vissa ungdomar med IF inte känt att de haft ett lag där de passat in eller hängt med i instruktioner eller fysiskt med sina lagkamrater när de tidigare deltagit i lag med ungdomar som inte hade IF. Informanterna menade även att denna målgrupp behövde bli mer fysiskt aktiva för deras hälsa, såväl fysiskt som psykiskt. Ett sätt att vara mer fysiskt aktiv och främja den sociala delaktigheten är att delta i en lagidrott. Men för att kunna delta i en lagidrott krävs en del anpassningar så som bildstöd eller stöttning i den sociala interaktionen med andra spelare. Att delta i en lagidrott ger många fördelar, så som bättre fysik, en ökad möjlighet för att knyta sociala band och ökad självkänsla och tilltro till sig själv.

Denna undersökning har studerat hur förekomsten av nyheter, information och desinformation på Instagram påverkar unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet. Syftet var att ta reda på vilken typ av källor och avsändare på Instagram unga vuxna väljer att tro på och varför. Därtill undersöks i vilken utsträckning unga vuxna påverkas av källor och avsändares position i förhållande till källkritik, samt vilka metoder som används för att ta reda på en källas tillförlitlighet. För att undersöka unga vuxnas syn på källkritik och förmåga att identifiera desinformation har det genomförts tre fokusgruppsintervjuer. För att analysera materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys, där diskussionerna från fokusgrupperna kategoriserades utifrån identifierade teman. Dessa teman jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna bilda lämpliga underkategorier. Resultatet visade att det finns flertalet faktorer som påverkar trovärdigheten på Instagram såväl positivt som negativt. Innehåll som är publicerat av public service har en hög trovärdighet, medan influencers trovärdighet skiljer sig beroende på användarens uppfattning. Delade politiska åsikter mellan avsändare och mottagare behöver inte innebära högre trovärdighet. Däremot visar resultatet att unga vuxna ser på politiskt innehåll på Instagram med viss försiktighet. Resultatet visade även att unga vuxna har svårt att identifiera desinformation, men samtidigt har ett källkritiskt tänk., Following study examines how the presence of news, information and disinformation on Instagram can have an effect on young adults´s perception of source and sender credibility. The purpose of the study was to find out what kind of sources and senders on Instagram young adults choose to believe and why. In addition to investigating the extent to which young adults are influenced by sources and senders' position in relation to source criticism, as well as what kind of methods are used to find out the reliability of a source. In order to investigate young adults' view of source criticism and ability to identify disinformation, three focus group interviews have been conducted. To analyze the material, a qualitative content analysis was carried out, where the discussions from the focus groups were categorized, based on identified themes. These themes were compared to find similarities and differences, as well as to be able to form suitable subcategories. The results showed that there are several factors that affect credibility on Instagram, both positive and negative. Content published by public service showed a high credibility, while the credibility of influencers differs depending on the user's perception. Shared political views between senders and receivers does not necessarily mean higher credibility. However, the results show that young adults view political content on Instagram with certain caution. The results also showed that young adults have difficulties identifying disinformation, but at the same time have a source-critical mindset.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetet med unga vuxna som utövar våld i parrelationer hanteras inom socialtjänsten. Uppsatsen syftade även till att undersöka socialarbetares upplevelser av implementeringsprocesser, hinder och möjligheter. För att studera detta användes en kvalitativ ansats i form av sju intervjuer med socialarbetare. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Ur innehållsanalysenframträdde tre huvudteman med tillhörande två underteman vardera. Resultatet analyserades med teorin Normalization Process Theory samt teorin kring gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme. Av resultatet framkom att individens behov och ett gott bemötande spelaren viktig roll i behandlingen. Vidare framkom det av resultatet att lagkravet hade uppmärksammats på olika sätt i verksamheterna samt att ledningen hade en viktig betydelse i implementeringsprocessen. Avslutningsvis framkom det av resultatet att det var svårt att nå unga som utövar våld i parrelationer. Det beskrevs handla om upplevda skamkänslor hos berörd målgrupp, att de hade svårt att formulera sina behov och att det rådde brist på forskning och beprövade metoder. När det gällde möjligheter i arbetet beskrevs detta handla om marknadsföring, samverkan och snabb hjälp. Studiens slutsatser var att det krävs mer forskning för att utveckla anpassade metoder för unga vuxna som utför våld. En central roll i en implementeringsprocess ansågs ledningen ha, likaså en förtroendefull relation till medarbetare.Marknadsföring är av vikt för att bättre kunna nå målgruppen., The purpose of this essay was to investigate how the work with young adults who practice violence in couple relationships is handled within social services. The essay also aimed to investigate social workers' experiences of implementation processes, obstacles and opportunities. A qualitative approach was used in form of seven interviews with social workers. The data was analyzed using a qualitative content analysis. From content analysis, three main themes emerged and were presented based on two sub-themes each. The result was analyzed with the Normalization Process Theory and the theory about street-level bureaucrats' room for action. The results showed that the individual's needs and good treatment played an important role in the treatment. The results showed that the legal requirement had been noticed in different ways and that management had an important role in the implementation process. It emerged from the results that it was difficult to reach young people who practiced violence in couple relationships. It was described as perceived feelings of shame among the target group, they had difficulty articulating their needs and there was a lack of research and proven methods. Opportunities in the work was described as marketing, collaboration and quick help. The study's conclusions were that more research is needed to develop adapted methods for young adult perpetrators of violence. Management was a central role in an implementation process, as was a relationship of trust to employees. Marketing is important to better reach the target group.