Search

Barnlitteraturens innehåll påverkar hur barnen ser på världen, dem själva samt formar deras uppfattningar av vad som är ett önskvärt beteende eller anses rätt och fel. Representationen av könsnormer och genus i barnlitteraturen kan därmed påverka barnens syn på kön och genus. Vilken barnlitteratur barnen möter i förskolan påverkas av pedagogernas val av litteratur samt deras uppfattningar, medvetenhet och förhållningssätt kring ämnet. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver sitt arbete med barnlitteraturen ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare i tre angränsande kommuner. Bearbetningen av intervjusvaren utgick från Hirdmans (1988) genusteori. En kvalitativ innehållsanalys användes och begreppen kön och genus har fungerat som stöd för analyseringen. Resultatet av intervjuerna visar en bred variation i förskollärarnas arbetssätt, kunskap, förståelse och uppfattning av könsnormer och genus i barnlitteraturen. Några beskriver att de arbetar aktivt och medvetet med könsnormer och genus, andra endast spontant när de stöter på stereotyper i barnlitteraturen. Några förklarar att de inte arbetar med barnlitteratur ur ett genusperspektiv men är medvetna om hur arbetet skulle kunna ske. Representationen i barnlitteraturen anses överhängande stereotypisk och större variation efterfrågas. Osäkerhet kring ämnet kön och genus, samt önskan om mer kunskaper framkommer i intervjuerna., Content of literature has been shown to affect how children see the world, themselves and shapes their view of what is desirable behavior. Representation of gender norms and gender in children´s literature can thus influence children´s view of gender. Which literature children encounter in preschool is influenced by the preschool teacher´s choices of literature as well as their perceptions, awareness and approach towards the subject. This essay aims to investigate how preschool teachers perceive and describe their work with children's literature from a gender and equality perspective. The essay was carried out by using qualitative semi structured interviews with ten preschool teachers in three neighboring municipalities. The processing of the interview responses was based on Hirdmans (1988) gender theory. Qualitative content analysis and the concepts of gender norms and gender have served as support for the analysis. The results of the interviews show a variation in preschool teachers working methods, understanding and perception of gender norms and gender in children´s literature. Some describe that they work consciously with gender norms and gender, others spontaneously. Some say they don´t work with the literature from a gender perspective but are aware of how the work could be done. The representation in children´s literature is considered overall stereotypical and greater variety is desired. Uncertainty about the subject of gender, as well as the desire for more knowledge emerged during the interviews.

Studiens syfte är att ta reda på förskollärares strategier samt möjligheter respektive utmaningar de stöter på i arbetet för att motverka stereotypa könsnormer i barngruppen. I vår kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas perspektiv på deras arbete med genusfrågor. Studien har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv med dess tillhörande centrala begrepp. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig av olika strategier i deras arbete för att motverka stereotypa könsnormer i barngruppen. Strategierna som framkom var vikten av medvetenhet, neutralisera avdramatisera samt vikten av att agera som förebild. Resultatet visade även på deras möjligheter respektive utmaningar i arbetet med detta. Möjligheterna som presenterades var att kunna ge barnen värderingar som står för allas lika värde samt att kunna skapa en trygg tillvaro där barn inte begränsas på grund av sitt kön. Utmaningarna var enligt förskollärarna vårdnadshavare, hemmet och traditionella värderingar från kollegor.

The aim of this study was to examine healthcare professionals perspective on why men are less likely to seek healthcare for eating disorders. The study seeks to understand and highlight the potential challenges men face when seeking healthcare for these conditions. To address this issue, the following three questions were posed: What social factors contribute to the low proportion of men seeking healthcare for eating disorders? How are men affected by gender-specific norms and expectations when they seek healthcare for eating disorders? What difficulties do healthcare professionals experience in treating men with eating disorders? The study included healthcare professionals working in eating disorder teams across various regions of the country. The empirical data comprised ten interviews, which were analyzed using thematic analysis. The theoretical frameworks used in the analysis were social constructivism, gender theory, hegemonic masculinity theory and stigma. The results of this study indicate significant challenges in encouraging men to seek healthcare for eating disorders. Based on these findings, we claim that increasing awareness and communication, as well as challenging existing stereotypes and norms, can enhance the effectiveness and supportiveness of healthcare for men with eating disorders. A lack of experiences among healthcare professionals also emerged as a significant barrier to effectively treating men with eating disorders.

Denna studie ämnar att undersöka vad som skiljer sig mellan unga kvinnors och mäns finansiella tankesätt i form av mottagligheten för kognitiva snedvridningar, samt huruvida dessa snedvridningar är relaterade till sparbeteende. Som följd av en mansdominerad finansmarknad tillsammans med andra faktorer har kvinnors och mäns ägande genom åren, och fram tills idag skiljt sig åt. Att kvinnor sparar mindre än män, vilket visar sig redan vid ung ålder, ger avtryck i deras framtida ekonomi. Det förstärker även fördomar om kvinnors finansiella beteenden vilket kan bli en bromskloss för kvinnors avancemang på finansmarknaden. “Girl math” är ett fenomen som trendar på sociala medier och handlar om kvinnors finansiella kognitiva snedvridningar och förstärker befintliga fördomar. Frågan som vi ställer oss är hur väl dessa girl math-påståenden om kvinnors finansiella beteende stämmer överens med verkligheten, är girl math sanning eller konsekvens? De kognitiva snedvridningar som undersöks i studien är mental accounting, sunk cost fallacy och opportunity cost neglect. För att studera detta utformade vi en onlinestudie riktad till individer inom åldersspannet 18-30 år. Deltagarna fick svara på frågor kopplade till tre kognitiva snedvridningarna som är framträdande inom girl math samt deras sparbeteende. Tillvägagångssättet för analysen var genom en OLS-regression med flera förklaringsvariabler mot de beroende variablerna. Resultaten indikerar att unga kvinnor är mer mottagliga för mental accounting jämfört med unga män, något som går i linje med tidigare forskning. Däremot kan variabeln kön inte förklara mottagligheten för sunk cost fallacy eller opportunity cost neglect. Det finns inte heller något signifikant samband mellan mottagligheten för våra tre kognitiva snedvridningar och könsskillnader i sparande. Våra resultat mynnar ut i att fenomenet girl math delvis är sanning som troligen uppstått som konsekvens av s, This study aims to investigate the differences between young women's and men's financial mindsets in terms of susceptibility to behavioral biases, and whether these biases are related to savings behavior. As a result of a male-dominated financial market, along with other factors, women's and men's ownership has diverged over the years, and until today. The fact that women save less than men, which is already evident at a young age, has an impact on their future finances. It also reinforces prejudices about women's financial behavior, which can become a barrier to women's advancement in the financial market. “Girl math” is a phenomenon trending on social media that addresses women's financial behavioral biases and reinforces existing prejudices. The question we ask is how well do these girl math claims about women's financial behavior match reality, is girl math truth or consequence? The behavioral biases examined in the study are mental accounting, sunk cost fallacy and opportunity cost neglect. To study this, we designed an online study aimed at individuals in the age range 18-30 years. Participants were asked to answer questions related to three behavioral biases prominent in girl math and questions about their savings behavior. The approach to the analysis is through an OLS regression with several explanatory variables against the dependent variables. The results indicate that young women are more susceptible to mental accounting compared to young men, which is in line with previous research. However, the variable gender cannot explain the susceptibility to sunk cost fallacy or opportunity cost neglect . There is also no significant relationship between susceptibility to the three behavioral biases and gender differences in savings. Our results conclude that the phenomenon of girl math is partly true and has probably arisen as a consequence of societal financial norms and stereotypes.

Educational research in the Nordic countries has for decades shown a gender-gap inknowledge. Girls perform better than boys, especially in reading and writing. This paper is asystematic literature study with a qualitative approach. Eleven peer reviewed articles havebeen analysed. The aim was to find out how middle school students in the Nordic countries’performance is affected by gender roles and inequality in the language subjects, with a focuson reading and writing skills in a possible opposite relationship to mathematics. The mainquestion in this study has thus been: How do gender roles affect boys' and girls' performancein the language subject? With the follow-up questions: What gender differences can we seebetween students in their reading and writing skills, as well as in an opposite relationship tomathematics? How do students experience the support in the language subject and are thereany gender differences? How do gender roles affect students' participation, autonomy andwell-being in school – what is the teacher's role? The results show that girls work moreefficiently at school than boys, both individually and in groups. The driving force seems to getgood reviews and grades. Additionally, they are disturbed by a messy environment in thesame way as boys. For boys, it is important that they experience the subject as fun. It has beenshown that teacher support outweighs socio-economic background and parents' education andis important for the student's well-being at school. There are norms and static positioning inthe school that both teachers and students follow, where boys are often expected to take anegative positioning. Girls receive support to a greater extent than boys. Girls also placegreater value on having a good relationship with their teachers, as well as their classmates.Nevertheless, boys are more afraid of exclusion and of being left behind. Therefore they usestereotypes such as "the male genius" as protection. PISA results show that girls performhi

I efterspåren av coronapandemin har möjligheten att kunna arbeta hemma öppnats upp mer och mer för arbetstagare och det ansågs intressant att fördjupa medvetenheten kring hur den nya moderna arbetsformen påverkar det obetalda hemarbetet. Då ojämställdhet inom det obetalda arbetet historiskt sett har rått, och även aktuella rapporter visar att det än idag råder ojämställdhet inom obetalt arbete, ansågs det även värdefullt att i studien ta avstamp ur ett genusperspektiv för att försöka få en djupare förståelse om grunden i ojämställdheten beror på könsnormer och hur det i sådana fall tar sig i uttrycksamt om distansarbete påverkar (o)jämställdheten i det obetalda hemarbetet och i sådana fall på vilket sätt. Studiens syfte var att undersöka distansarbetande tjänstepersoners uppfattningar om vardagslivetsbestyr och genom att ta avstamp ur ett genusperspektiv undersöktes också tjänstepersonernasuppfattningar kring könsnormer inom det obetalda hemarbetet. Följande frågeställningar har legat till grund för att försöka uppfylla studiens syfte: Hur upplever och erfar svenska distansarbetande tjänstemannakvinnor och tjänstemän att ansvaret för vardagslivet har påverkats i och med övergången till distansarbetet samt vilka uppfattningar och erfarenheter har tjänstepersonerna om köns betydelse för ansvar för vardagslivet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer med fem distansarbetande tjänstemannakvinnor och fem distansarbetande tjänstemän. Studiens resultat visade att samtliga informanter upplever att distansarbete bidrar med en positiv påverkan på vardagslivet i form av att distansarbete underlättar vardagslivets bestyr (främst inom hushållssysslor). Studiens resultatanalysvisade också att distansarbete kan påverka främjande av jämställdhet inom området för hushållssysslorsamt att distansarbete ej påverkar främjande av jämställdhet inom området planering och organiseringoch detta indikerade infor

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar som är aktiva inom idrotten och dess idrottsledare upplever könsmönstren inom idrotten. Studien använde sig utav tre frågeställningar: Ett. Vilka könsmönster finns det inom idrotten? Två. Hur är ungdomars upplevelser när könsmönstren bryts? Tre. Hur påverkar idrottsledare könsmönstren inom idrott? Studiens metod var en litteraturöversiktlig studie, där sökningen skedde i Discovery och Scopus, sammanlagt granskades tio artiklar. Några av studiens inklusionskriterier var ungdomar som var aktiva inom en idrott och var mellan 10–18 år, idrottsledare för ungdomar och enbart studier som använde sig av observationer och/eller intervjuer inkluderas i arbetet. Några exklusionskriterier var kvantitativa studier, studier som undersökte vuxnas upplevelser av könsmönstren inom idrott och studier publicerade före 2010. Studien använde sig utav CASP (Critical Appraisal Skills Program) för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Fem av artiklarna ansåg författarna hade mycket god kvalitet, tre av artiklarna bedömdes ha en god kvalitet och två artiklar hade en godkänd kvalitet, efter objektiv analysering. Resultatet som framgick i denna studie var att idrotten har en viktig påverkansfaktor när det kommer till ungdomars tankar och konstruering av könsstereotypiska normer. Könsmönstren inom idrott skapar en oro bland ungdomarna att inte passa in i ramen för vad som är maskulint och feminint, därmed skapas en känsla av att vara “bunden” till sitt sociala kön. Idrottsledarna spelar en viktig roll i att lära och forma ungdomarnas syn på vad som är maskulint samt feminint, därför är det viktigt att ledarna förstår sin roll så att inte de konservativa könsrollerna återskapas inom idrotten. Slutsatsen som drogs av författarna var att idrottsarenan formar tankarna hos ungdomar utifrån vad som är stereotypiskt maskulint samt feminint. Könsmönstren som skapas inom idrotten skapar enligt de granskade studierna en rädsla för ungdomarna at

Based on society's established norms, girls and boys are expected to behave differently. Certain behaviours are also differently accepted due to gender. This makes it possible to question if the principle of the best interests of the child in cases regarding The Compulsory Care of Young Persons Act (1990:52) (LVU), applies in the gender-neutral way that it's intended to do. To answer this, we have collected data through “collection of materials''. More specifically, we have used cases from a sample of administrative courts and courts of appeals which all deal with 3§ LVU. The data has been analysed through the method “qualitative content analysis” in which different patterns could be read out. The main conclusion of our study is that girls tend to be judged more harshly than boys. The courts assessments in girl cases/judgments includes factors that in boys cases/judgments goes unnoticed, like factors related to mental illness and self-harm. Another conclusion is that the principle creates space for many different interpretations which includes gender norms upon application of the 3§ LVU. When the principle is gender neutral, like it's intended to do, a discrimination because of sex can be hidden.

Utifrån ett normkritiskt ramverk med fokus på rådande könsnormer bidrar föreliggande studie med kunskap om förskollärares erfarenheter av att upptäcka och motverka missgynnande könsnormer i förskolan. Arbetet synliggör även utmaningar som förskollärare upplever i arbetet med normkritisk pedagogik. Studiens syfte och två forskningsfrågor har formulerats utifrån bakgrund och tidigare forskning, vilken visar på både positiv och negativ kritik riktad mot normkritisk pedagogik som metod för att motverka diskriminering och kränkande behandling i utbildningsväsendet. Studien ämnar fylla den kunskapslucka som har identifierats kring förskollärares upplevelser och erfarenheter av att tolka samt praktisera uppdraget kring jämställdhetsarbetet utifrån normkritisk pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metodval. Respondenterna har varit sex förskollärare från fyra olika förskolor belägna i två olika kommuner. Resultatet visar hur förskollärare har relativt liten erfarenhet av normkritisk pedagogik som begrepp och att det finns en utbredd osäkerhet kring begreppets innebörd. Resultatet visar även att förskollärare upplever och har erfarenhet av många utmaningar i arbetet med att synliggöra och motverka könsnormer i förskolans praktik. Däribland återfinns komplexiteten i att på ett privat plan själv vara en del av rådande normer i förhållande till att som yrkesverksam i sin professionella roll motverka desamma. Föreliggande studies resultat synliggör även vikten i förskollärares personliga engagemang inom ämnet för att inom yrket kunna bedriva en likvärdig förskola.

Uppsatsen analyserar Victoria Benedictssons ”Ur mörkret” (1888) och Anne Charlotte Lefflers ”Barnet” (1883), två noveller som tillkom under en period i Sverige då frågor om kön debatterades flitigt. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur värdegrundsarbete angående könsnormer och -värden kan bedrivas i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Analysarbetet är därmed uppdelat i två delar: en litterär analys av verkens gestaltning och framställning av kön och könsnormer, och en didaktisk tillämpning av verken i värdegrundsarbete. Den litterära analysen utgår från olika genusteorier, bland annat används Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen för att belysa hur genus konstrueras i relation till andra människor. Den didaktiska tillämpningen utgår från litteraturdidaktiska teorier och främst synen på litteratur som värdeförmedlare och Chambers boksamtal används för att uppmärksamma ett möjligt arbetssätt. Analysen visar att novellerna förmedlar könsnormer som antar att kvinnan är underordnad mannen och att mannen innehar ett naturligt förnuft och dygd. Resultatet visar även att det finns potential att använda novellerna i en kombinerad litteraturundervisning och värdegrundsarbete för att granska könsnormer.

"I can't play with Barbie! It is just for girls." is a scientific essay that is based on a story, in which I portrayed a self-perceived dilemma. In the dilemma, it emerged that I was not aware that my own perceptions of gender could influence my actions in the professional role, and that I was unsure of how I could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns, that manifested themselves in the after-school care center. The essay thus aimed to investigate whether the after-school teachers' own perceptions of gender could affect the way they treated the students, and to investigate how after-school teachers could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns that manifested themselves in the after-school care center. I have thus examined this through a writing process, in which I have had a reflective dialogue with the literature, in which I have turned to Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald and Persson Sjödell, among others, as their theoretical perspectives on gender and norm-critical work have helped me gain a deeper understanding of my dilemma. I have also conducted a participatory observation where I have talked to three after-school teachers about gender equality, as their perspectives, like the literature, were helpful in my reflection. I have concluded that my perceptions of gender affect my actions in the professional role and therefore also my treatment of the students, but that we can understand this in different ways. I have also come to realize that it can be difficult to change the traditionally ingrained gender patterns, but that it is entirely possible. That we, the after-school care teachers can create a change, by learning about gender and how differences are made between the sexes, and by critically examining what we say, do and make visible in the after-school care center. Because by making ourselves aware of what we are normalizing in our work, we can also act in a way that normal, Sammanfattning ”Jag kan ju inte leka med Barbie! Det är ju bara för tjejer.” är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse, i vilken jag gestaltade ett egenupplevt dilemma. I dilemmat framkom det att jag inte var medveten om att mina egna föreställningar kring genus kunde påverka mitt agerande i yrkesrollen, samt att jag var osäker på hur jag i praktiken skulle kunna arbeta för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Essän syftade därmed till att undersöka om fritidshemslärarnas egna föreställningar kring genus kunde påverka sättet de bemötte eleverna på, samt att undersöka hur fritidshemslärare kunde arbeta i praktiken för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Jag har således undersökt detta genom en skrivprocess där jag har fört en reflektiv dialog med litteraturen, i vilken jag bland annat vänt mig till Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald och Persson Sjödell, då deras teoretiska perspektiv på genus och normkritiskt arbete har hjälpt mig få en djupare förståelse av mitt dilemma. Jag har även genomfört en deltagande observation där jag samtalat med tre fritidshemslärare kring jämställdhet, då deras perspektiv, likt litteraturen, var behjälpliga i min reflektion. Jag har kommit fram till att mina föreställningar kring genus faktiskt påverkar mitt agerande i yrkesrollen och därmed även mitt bemötande av eleverna, men att vi kan förstå detta på olika sätt. Jag har även kommit till insikt om att det kan vara svårt att arbeta med att förändra de traditionellt invanda könsmönsterna men att det är fullt möjligt. Att vi fritidshemslärare kan skapa en förändring, dels genom att ta del av kunskap kring genus och hur skillnader görs mellan könen, dels genom att kritiskt granska det vi säger, gör och synliggör i verksamheten. Eftersom vi, genom att göra oss själva medvetna om vad vi normaliserar i verksamheten, även kan agera på ett sätt som normaliserar de könsmönster som g

Studiens syfte har varit att öka kunskapen om förskollärares olika synsätt på genus, i relation till barns estetiska uttrycksformer i dans och musik. Detta är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Datainsamlingen skedde i flera kommuner i Sverige och därefter transkriberades och analyserades materialen gemensamt. Resultaten som framkom ur förskollärarintervjuerna tematiserades i fem teman/kategorier som är (1) Genus reproduceras i musik och dans, (2) Genusmedvetenheten kopplas till ålder, (3) Motsägelsefulla genusperspektiv förekommer- undermedvetna handlingar, (4) Förskollärarnas förhållningssätt har betydelse för genusarbetet -genusmedveten förskollärare deltar, bemöter och utmanar och (5) Hinder i genusarbetet inom musik och dans. Utifrån genussystemteorin har vi fokuserat på dikotomi och analyserat resultaten utifrån dikotomins synsätt om isärhållanden mellan kön. Studien visar att förskollärare ser skillnader i hur pojkar och flickor deltar i musik och dans samt vilken musik och dans de dras till. Förskolläraren har en viktig roll i genusarbetet för att kunna motarbeta könsnormer. Resultatet visar även att förskollärare och tidigare forskning ser ett samband mellan barns dikotoma val och barnens ålder och att detta kan bero på att barns genusmedvetenhet ökar med åldern. Detta leder till slutsatsen att det råder medvetenhet kring uppdraget om en jämställd utbildning hos förskollärarna men att det fortfarande råder dikotomi mellan könen i dagens förskolor.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med könsnormer kopplat tillbarns populärkultur och hur det bidrar respektive utmanar det normkritiska arbetet iförskolan. Studien är kvalitativ där fyra fokusgruppsamtal har utförts i grupper om tvåförskollärare för att undersöka hur de uttrycker att de arbetar med könsnormer som gesuttryck för i populärkulturen. Studien har den sociokulturella teorin som teoretiskutgångspunkt med fokus på intellektuella redskap. All insamlad empiri har bearbetatssamt analyserats utifrån en tematisk analys och utifrån det har tre teman urskiljts.Resultatet synliggör att populärkulturen ges utrymme i förskolan men att den tillvaratastill större del i den spontana undervisningen. Förskollärarna upplever att de könsnormersom ges uttryck för i populärkultur bidrar med könsstereotypiska porträtteringar avflickor/kvinnor som utmanar förskollärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar även attförskollärarna upplever sina egna normer som utmaningar i värdegrundsarbetet men attde kollegiala samtalen blir en bidragande faktor i hur förskollärare utmanar sina egnanormer i sitt bemötande av könsnormer.

This report explores the influence of influencer posts featuring paid collaborations for cosmetic surgeries on social media followers. Building upon the investigative SVT documentary "Priset vi betalar" by journalist Frida Söderlund, the documentary delves into the world of influencers and the dynamics behind their accounts. While the documentary primarily focuses on the influence of paid collaborations on the influencers themselves, this research shifts the focus towards the reception and impact of these messages and posts on the audience. The previously mentioned documentary predominantly examined sponsored posts for cosmetic surgeries from the perspective of influencers, neglecting a qualitative exploration of how individuals who view these posts perceive and are affected by them. The study aims to address this gap by investigating the experiences and responses of 18-25-year-old students at Linnaeus University in Kalmar, Sweden, who are exposed to influencer content featuring paid collaborations for cosmetic surgeries. Drawing from theories such as Giddens' theory of structuration, uses and gratifications, and parasocial relationships, the research aims to deepen our understanding of the perceived authority of influencers in relation to cosmetic surgeries and its impact on audience trust. A semi-structured interview methodology was employed, involving eight participants. The interviews were structured around three themes: media habits, the relationship with influencers, and perceptions of cosmetic surgeries. Through these interviews, the study explores how followers receive and interpret influencer messages related to paid collaborations for cosmetic surgeries. The findings indicate that followers are negatively affected by the presence of paid collaborations for cosmetic surgeries on social media, primarily in terms of their critical stance towards the marketing practices employed by clinics and influencers. However, the research also highlights a broader influe

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om karaktärerna i Pippi Långstrump och Handbok för superhjältar del 1: Handboken ur ett genusperspektiv och att undersöka böckernas didaktiska potential med koppling till dagens läroplan. Detta görs genom en komparativ text- och bildanalys av de två verken. Analysen visar att det finns likheter och skillnader mellan hur karaktärerna framställs och att huvudkaraktärerna Pippi och Lisa kan ses som normbrytande. Böckerna kan även användas för att implementera de värderingar om könsnormer som läroplanen föreskriver. De har didaktisk potential och kan användas i undervisningen men med ett kritiskt förhållningssätt.

Syftet med studien var att jämföra hur och om arbetet med de stereotypiska könsnormerna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen utifrån områdets socioekonomiska status. Samt om uppfattningen kring att arbeta med könsnormerna skiljer sig åt beroende på utbildningsnivå/yrkesroll. Detta är en kvalitativ intervjustudie där förskollärare, barnskötare och outbildade barnskötare lyfter hur de arbetar kring genus. I studien tillämpades socialkonstruktivism som teori. Resultatet visade att pedagogernas eget intresse samt fortbildning spelade störst roll i pedagogernas arbetssätt kring könsnormerna, förutsättningarna för arbetet skiljde sig även åt emellan de olika socioekonomiska områdena. En slutsats var att deltagarna i intervjun ansåg att könsnormerna är något som är viktigt att arbeta med i förskolan för att varje barn ska få rätt förutsättningar.

The significant growth of the social media platform TikTok over the past years has led to trends being evoked on the platform. One trend, of which this study explores, is content related to ideals of masculinity that includes how men can change themself to become successful and achieve wealth. This study “Boys focus on girls, men focus on money – A qualitative analysis of masculinity ideals on TikTok” aims to disclose how TikTok’s recommendation algorithm contributes to create and maintain ideals of masculinity on the platform, as well to identify discourses within the content of this ideal to gain an understanding on how they may affect gender norms from a societal aspect. This study finds that TikTok’s recommendation algorithm is able to create and maintain an ideal of masculinity by recommending content to the user that is sorted by patterns within the type content of which the user engages with. Three identified patterns that relate to content within the ideal of masculinity that we explore on TikTok are wealth, lifestyle change and motivation as well as world view. These three identified patterns conclude norms within these ideals of which we further research to enlighten the contents discourses. The analysis of these norms from a discursive perspective found that the ideal of masculinity on TikTok is established on men being expected to achieve institutional power and authority. This is problematic from the perspective of male supremacy and female subordination in an historical context of gender norms.

Syftet är att genom en forskningsöversikt få svar på frågor avseende killars attityder till våld i ungas parrelationer samt vilka förklaringar som finns till varför killar utövar våld i sin parrelation. Studien syftar även till att få svar på frågor kring hur våldsutövning i ungas parrelationer kan förebyggas. I den integrativa forskningsöversikten har totalt 18 artiklar används. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys, socialisationsteori och det teoretiska begreppet könsnormer. Resultaten visar att killars attityder- och våldsutövning, kan ha sin grund i hur de socialiseras utifrån primär -och sekundär socialisation samt hur de påverkas av samhällets könsnormer. Resultaten visar att killars attityder till våld i ungas parrelationer är accepterande, där deras accepterande attityder till våld samt våldsutövning i sin relation kan påverkas av faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå, där barndom, kamratgrupp och samhällsstruktur är centrala faktorer. Resultaten visar att killar kan efterlikna föräldrars attityder och beteenden vad gäller våld samt att ett riskfyllt sammanhang, där en aggressiv och hotfull kamratgrupp kan vara en bidragande faktor till killars accepterande attityder till våld respektive våldsutövning i sin parrelation. Vidare visar resultat att killars accepterande attityder och våldsutövning i sin parrelation kan grundas i samhällsstruktur, där könsnormer, maskulinitet och förväntningar visar sig vara centrala faktorer. Resultatet visar även att prevention och insatser riktade mot målgruppen är en nödvändighet för att förebygga våld i ungas parrelationer. Resultatet visar att politiska, ekonomiska och sociala åtgärder bör vidtas för att bekämpa våld i ungas parrelationer. Av resultatet framkommer att identifiering av riskfyllda sammanhang, vilka killar kan vara del av, kan reducera våld i ungas parrelationer. Slutsatserna visar att ett komplext samspel mellan individuella, sociala, kulturella och samhälleliga faktorer kan tänkas

The purpose of this study was to examine how Swedish media describes women´s sport and female athletes. More exactly, how three Swedish newspapers describe women´s sport and female athletes through three different time periods. The time periods are based on The Swedish Sports Confederation´s description of the history of sports in Sweden: The Gender Differentiation phase (1920-1945), the Build-up Phase (1945-1970) and the Integration Phase (1977-1999). The second purpose of the study was to examine how the description of women´s sports and female athletes change or remain over time, as well as how the descriptions reinforce or question gender norms. Therefore, four questions were sought to be answered by the thesis: How do the articles describe women´s sports? How do the articles describe female athletes? What change/continuity can be found in the article’s description of women´s sports and female athletes? And, in what way have the articles contributed to maintaining or questioning female gender norms? The research material used for the study was newspaper articles that were published in three Swedish newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The examination of the articles was based on a qualitative analysis of a symptomatic nature. Yvonne Hirdman´s gender system theory and norm-critical theory were used to analyse the articles´ descriptions of women´s sport and female athletes. The theoretical approach gave the right tools to discuss how the articles´ contributed to maintaining or questioning female gender norms. The result of the study shows that the newspaper articles that were published during the Gender differentiation phase describe women´s sports and female athletes in a gender-discriminatory order, that also reinforces prevailing female gender norms. Unlike those articles, the articles that were published during the Build-up phase describe women´s sports and female athletes in a two-sided manner. The articles partly describe women´s sp

Detta examensarbete porträtterar, genom en enkätstudie, kvinnors upplevelser och erfarenheter vad gäller karriärmöjligheter samt arbetsklimat inom den samhällsbyggande sektorn i Sverige. Rapporten syftar till att synliggöra mansdominansen samt de könsnormer som råder inom samhällsbyggnadssektorn, men även att lyfta blicken framåt. Mångfald berikar branschen och rekrytering bör ske på meritokratiska grunder. För att få en sanningsenlig bild över hur jämställdheten ser ut i byggbranschen så skrivs rapporten som ett självständigt arbete, inte tillsammans med något specifikt företag. En anonym enkätundersökning har även utförts. Enkäten riktar sig till kvinnor på olika arbetsplatser och positioner i branschen och har skickats ut till kvinnor som läst samma utbildning som mig, Samhällsbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet. På så sätt har jag gett en bild av hur branschen upplevs av några av kvinnorna i den. Det är tydligt att flera av kvinnorna har negativa erfarenheter av könsnormer och flera har även upplevt både vertikal och horisontell könssegregation. Det är dock av vikt att beakta branschens bredd och att det kan se väldigt olika ut på dessa olika arbetsplatser. Samhällsbyggnadsbranschen utgörs dels av konsulter, dels av entreprenörer och vidare arbetar många som myndighetsanställda eller kommunanställda. Rapporten granskar även könsfördelningen hos några av de stora företagen inom samhällsbyggnad, eftersom dessa kan anses branschledande och bidrar till en något bredare bild. Vidare vill jag inspirera med mitt examensarbete, med svar och verktyg för framtiden. Aktiv implementering av jämställdhetsarbete och kunskap om jämställdhetsfrågor bromsar machokultur, könssegregering samt könsmaktsordning. Kvinnor bör inte göra resan på egen hand, alla bör engagera sig för att förändringen skall ske på riktigt samt långsiktigt. Mycket har hänt sedan kvinnor tillträdde branschen, och mer skall ske.

Följande arbete syftar till att analysera bilderböcker som vunnit Augustpriset med fokus på karaktärernas genusframställning. Böckerna har analyserats genom en kvalitativ bild- och textanalys där fokus varit genus och kön. Det är inte bara det biologiska könet som spelat roll i analysen, utan mycket handlar om de handlingar som karaktärerna utför och vad handlingarna kan säga om deras genus. De teorier som arbetet har som grund är Hirdmans (2001, 1988/2020) samt Butlers (2007) genusteorier. Litteraturanalyserna visade att genusframställningen i primärlitteraturen ser olika ut och att genus inte nödvändigtvis stämmer överens med det biologiska könet. Den viktigaste slutsatsen är att förskollärare kan påverka vilka genusframställningar som barnen ska få ta del av i förskolans verksamhet genom att medvetet välja litteratur till undervisning. Det är viktigt att ge barnen en bred bild av genusframställning eftersom det i läroplanen framkommer att personalen i förskolan ska inspirera barnen att ta sig för aktiviteter som går utanför de stereotypa könsnormerna (Skolverket, 2018)., The following study aims to analyze picture books that have been awarded with the August Prize. The study focuses on characters' gender representation and the picture books have been analyzed through a qualitative picture- and text analysis. The characters biological sex has one role in the analysis, but the emphasis lays on the characters actions and what the actions can say about their performative gender. The theories behind this study are Hirdman´s (2001, 1988/2020) and Butler´s (2007) gender theories. The literature analyzes showed that the representation of gender in the primary literature looks different and that gender does not necessarily correspond to the biological sex. The most important conclusion is that preschool teachers can influence which gender representations the children will be able to take part in the preschool's activities by consciously choosing literature for teaching. The Swedish preschool curriculum states that the staff should encourage the children to broaden their gender identity by for example encouraging them to take up activities that go outside the stereotypical gender norms (Skolverket, 2018).

The way the news media portray their subject can easily alter a person´s perception. They can for example affect whether criminals will be hated or be seen as a victim by society. The purpose of the study was to examine how women who were convicted of murder in Sweden during the 2000 century, are portrayed in Swedish newspapers. The sample consisted of 11 identified women and each of them had 15 written articles about them that were randomly selected. The themes of the articles were examined with a qualitative content analysis, that in turn were based on the chivalry thesis and the ideal victim/perpetrator. The result of the analysis showed that the majority of the articles had a harsher portrayal, and the women were more likely to be seen as 'bad' or 'mad'. While a smaller portion of the articles had a more gentle portrayal, and the women were in turn more likely to be seen as a good person or as being less responsible for their crimes. Althrough we did not find any support that the women were sexualised by the newspapers, as some of the previous studies have snown.

The Swedish pre-school has a mission to create an equal and egalitarianeducation where the gender norms in society are challenged. The inspirationto do this study, came from how I have experienced that preschool teacherstalked to children differently depending on the children ́s biological sexduring my workplace-based education and by that were doing genderreproducing traditional gender norms. The purpose of this study is to provideexamples of how stereotypical notions of gender are created or counteredwhen preschool teachers comment on or interact with children's free play.The study rests on the norm-critical perspective and qualitative observations.The collected empirical material was documented as notes during theobservations. The result shows that there is a wide spread in how preschoolteachers express themselves and act in relation to the children. How gender ismade depends on the situation and how a pre-school teacher acts isdepending on their norm-critical competence. The conclusion of this studyshows that work with gender and equality needs to be given space and jointdiscussions and reflections are necessary to fulfill the Swedish NationalAgency for Education's mission, Förskolan i Sverige har som uppdrag att skapa en jämställd och en jämlikutbildning där könsnormerna i samhället utmanas. Inspirationen till den härstudien kom från hur jag har upplevt att förskollärare pratade med barn olikaberoende på barnens biologiska kön under min arbetsplatsförlagda utbildningoch därigenom gjordes kön utifrån normativa föreställningar. Syftet meddenna studie är att ge exempel på hur stereotypa föreställningar om könskapas eller motverkas när pedagoger i förskolan kommenterar ellerinteragerar med barns fria lekStudien vilar på det normkritiska perspektivet och kvalitativa observationer.Det insamlade empiriska materialet dokumenterades genom anteckningarunder observationerna. Resultatet visar att det finns en stor spridning i hurförskollärare uttrycker sig och agerar i relation till barnen. Hur kön görs berorpå situationen och hur en förskollärare agerar beror på deras normkritiskakompetens. Slutsatsen av denna studie visar att arbetet med genus ochjämställdhet behöver ges utrymme och gemensamma diskussioner ochreflektioner är nödvändiga för att uppfylla Skolverkets uppdrag.

En analys av den samhälleligakunskapscirkulationen om prostituerade kvinnor i Sverige 1885-1900 genom att undersöka kunskapsarenor ämnade åt allmänheten - tidningsartiklar, skönlitterära verk samt ett medicinskt verk. Synen på prostituerade kvinnor samt hur dessa värderas och beskrivs undersöks.

Syftet med denna studie var att synliggöra pedagogers förhållningsätt gällande könsnormer och genus i barnens fria lek utifrån ett maktteoretiskt perspektiv. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använt mig av icke deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Observationerna genomfördes både inomhus och utomhus på två förskolor. Intervjuerna genomfördes av sex pedagoger varav fyra var förskollärare och två var barnskötare. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår ifrån ett maktperspektiv som Tullgren använder och det bygger på Foucault syn på makt. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begreppen; att barnen leker, vad barnen leker och hur barnen lekar. Resultatet pekar på att det finns en medvetenhet hos pedagoger kring hur de ska bemöta stereotypa normer i förskolan. Det framkommer även att det finns en viss omedveten om hur pedagoger faktiskt bemöter de djupt rotade normerna som är kopplat till genus och kön. En övergripande slutsats är att pedagoger medvetet styr barnen mot vad pedagogerna anser vara normalt i stället för att utmana och bredda barnens intressen och normer., Betyg i Ladok 240110.

Syftet med denna studie har varit att genom ett normkritiskt perspektiv undersöka hur normer kring kön och etnicitet ser ut i tio olika barnböcker. Böckerna har valts utifrån att två förskolor tagit fram sina fem mest lästa och populära böcker bland de äldre barnen. Barnlitteraturen har analyserats genom en innehållsanalys som gjorts med ett semiotiskt angreppssätt, med inspiration av Hirdmans (2012) teori om genussystemet och genuskontraktet, Nikolajevas motsatsschema (Nikolajeva, 2017) samt utifrån ett essentialistiskt sätt att se på etnicitet. Resultatet har visat att normer som förmedlas via den analyserade barnlitteratur till stor del är stereotyp där könsnormer och vithetsnormer dominerar, trots att det även funnits böcker där dessa normer har utmanats. Slutsatser som dragits är att de analyserade barnböckerna till stor del skildrat stereotypa köns- och etnicitetsnormer vilket överensstämmer med det som tidigare forskning visat., Betyg i Ladok 240108.

Studier visar på att transpersoner i Sverige upplever sämre villkor för sexuell hälsa jämfört med övriga befolkningen. Den forskning som finns att tillgå pekar på att normer kring kön och sexualitet är en av de faktorer som influerar transpersoners upplevda sexuella hälsa. Mot denna bakgrund konstateras på flera håll att människobehandlande professioner behöver satsa på kunskapshöjning och kompetensutveckling för att förbättra transpersoners möjligheter till god hälsa. En förutsättning för detta är att det finns kunskap som representerar transpersoners egna erfarenheter av hur normer och förväntningar samspelar med sexuell hälsa. Det är något som saknas i nuläget. Studiens syfte är därför att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka transpersoners subjektiva upplevelser av hur köns- och sexualitetsnormer påverkar förutsättningarna för sexuell hälsa. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 8 personer som identifierar sig själva som transpersoner. Materialet har analyserats och tematiserats med hjälp av Sara Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Gagnon och Simons (2005) teori om sexuella script. Resultatet visar att normer kring kön och sexualitet upplevs influera sexuella livsvillkor på komplexa och mångfacetterade sätt. Denna påverkan tycks ske genom att normer influerar såväl samhällsstrukturer, interpersonella möten som intrapsykiska attityder. Normer upplevs på så vis som ett yttre och inre tryck på samma gång. Studiens slutsats är att personer med normöverskridande könsidentiteter bemöts av omvärlden på ett sätt som begränsar förutsättningarna för sexuell hälsa. Samtidigt pekar resultatet på att normöverskridandet kan främja vissa aspekter av sexuell hälsa genom att det medför en vidgad horisont från vilken det blir möjligt att utforska sex och sexualitet bortom rigida genusnormer. Att existera helt bortom samhällets normativa strukturer upplevs dock som en omöjlighet. Det är därför tydligt att ett mindre cisnormativt samhälle krävs för att t, Studies show that the transgender population in Sweden experience poorer conditions for sexual health compared with the rest of the population. The available research indicates that gender norms are one of the factors that influence transgender people's perceived sexual health. Against this background it has been argued that human service organizations need to invest in knowledge and skill development in order for transgender people’s sexual health to be improved. Knowledge that represents transgender people's own experiences of how norms and expectations interact with sexual health is needed for this to be possible. This knowledge is currently lacking. The purpose of this study is therefore to fill this gap by examining transgender people’s subjective experiences of how social norms affect the conditions for sexual health. The study is bases on qualitative interviews with 8 people who self-identify as transgender. The material has been analyzed and thematized based on Sara Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Gagnon and Simon's (2005) sexual script theory. The results show that norms are perceived to influence sexual living conditions in complex and multifaceted ways. This influence seems to occur as societal structures, interpersonal encounters as well as intrapsychic attitudes are shaped by social norms. In this way, norms are experienced as an external and internal pressure simultaneously. The study concludes that transgender people are treated in a way that creates poor conditions for sexual health. At the same time, the results indicate that gender nonconformity can promote sexual health by creating space for sexual exploration beyond rigid gender norms. To exist completely beyond society's normative structures, is however perceived as an impossibility. It is therefore clear that a less cisnormative society is required for transgender people to be able to enjoy the same sexual living conditions as the rest of the population. This conclusion emphasizes the ne

Juvenile offenders and their paths to delinquency and norm-breaking behaviour has always been a highly relevant issue for social work. Young people are more often than before breaking the law or being a victim to different kinds of crime. When social workers use risk and protective factors in their work with these kids it is a great asset for the social worker to be able to analyse how gender and gender norms affect the juvenile offenders. Based on research made by E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) and Socialstyrelsen (2020a), young delinquent females have a higher need for psychiatric support in prevention and intervention methods. These needs of young delinquent females might be forgotten when using the standardised methods that have been developed for young delinquent men since they´re overrepresented in the crime statistics. The Swedish Socialstyrelsen does not use gender specific risk- and protective factors in their manuals. In this paper we have analysed the relation between Socialstyrelsens work and the chosen scientific studies. The question of how Socialstyrelsen will incorporate gender specific risk and protective factors in order to elaborate their future manuals, or if they will keep the gender-neutral risk and protective factors as a way of amplifying the social workers discretion still remains., Ungdomsbrottslingar och deras vägar till brottslighet och normbrytande beteende har alltid varit en högst relevant fråga för socialt arbete. Unga människor bryter oftare än tidigare mot lagen eller utsätts för olika typer av brott. När socialarbetare använder risk- och skyddsfaktorer i sitt arbete med dessa barn är det en stor tillgång för socialsekreteraren att kunna analysera hur kön och könsnormer påverkar ungdomsbrottslingarna. Baserat på forskning gjord av E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) och Socialstyrelsen (2020a), kan vi se att unga kvinnliga lagöverträdare har ett högre behov av psykiatriskt stöd i preventions- och interventionsmetoder. Dessa behov hos unga kvinnliga lagöverträdare riskerar att bortses vid användning av standardiserade metoder som har utvecklats för unga brottsliga män. Detta eftersom att män är överrepresenterade i brottsstatistiken vilket skapat en manlig norm inom kriminalvården. Socialstyrelsen använder exempelvis inte sig av könsspecifika risk- och skyddsfaktorer i sina ordinarie metoder. I denna artikel har vi analyserat relationen mellan Socialstyrelsens arbete och de valda vetenskapliga studierna. Frågan om hur Socialstyrelsen kommer att införliva könsspecifika risk- och skyddsfaktorer för att utarbeta sina framtida manualer, eller om de kommer att behålla de könsneutrala risk- och skyddsfaktorerna som ett sätt att förstärka socialarbetarnas handlingsutrymme kvarstår.

Syfte: Uppsatsen syftar till att inventera upplevelser från kvinnliga och manliga cheferangående deras karriärer i en bransch där deras biologiska kön är underrepresenterat. Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning och ge utrymme för subjektiva upplevelser från respondenterna har en deduktiv forskningsansats implementerats inom ramen för kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har upprättats med tio respondenter. Slutsats: Samtliga respondenter har krossat glastaket och åkt glashissen, dock upplever majoriteten av de kvinnliga cheferna fler utmaningar och hinder kopplat till deras biologiska kön. De manliga respondenterna har erhållit förtroende fort i sina respektive anställningar, medan kvinnorna upplever att de behövt hävda sig och påvisa sin kompetens innan de erhåller respekt från intressenter., Purpose: The purpose of this Bachelor Thesis is to do an inventory of male and female experiences in regards to making a career in an industry where their biological sex is underrepresented. Method: To be able to achieve the Bachelor Thesis purpose and simultaneously give room for the respondents subjective experiences we conducted a deductive research approach within a qualitative research strategy framework. Our ten respondents have contributed their knowledge through semi structured interviews. Conclusion: All respondents have broken the glass ceiling and ridden the glass escalator, however, the majority of the female managers experience more challenges and obstacles linked to their biological sex. The male respondents have gained confidence quickly in their respective employments, while the women feel that they need to assert themselves and demonstrate their skills before they gain respect.

Detta arbete handlar om lättklädda manliga och kvinnliga spelkaraktärer. Frågeställningarna som besvarades berör spelares grad av uppskattning av och intresseatt spela som sådana karaktärer i spel, samt vilka mekaniska och narrativa roller spelare kan se dem i. Resultatet av undersökningen visar att spelare starkt föredrar påklädda karaktärer framför avklädda. Resultatet gäller för båda könen. Både gillandet och intresset för samtliga karaktärer gick ned i och med att de visade mer synlig hud. Lättklädda karaktärer tilldelades mer passiva roller, medan påklädda sågs som spelbara och mer centrala i spel. Undersökningen visar att lättkläddhet är något som spelare helst inte vill se, vare sig det är hos manliga eller kvinnliga karaktärer.

Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

The aim of this research paper is to analyze how gender norms in the form of internalized misogyny are portrayed on social media based on the school´s sex education in the subject social studies. The methodological framework of this research is based on a qualitative and hermeneutist method. I analyzed how gender norms are portrayed on the social media platform TikTok. I specifically have analyzed the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you”. I have also analyzed Skolverket`s material for sex education. I have analyzed this material from a feminist perspective based on Judith Butler and Yvonne Hirdman’s theories as well as a feminist and gender pedagogical perspective. Based on the finding of this inquiry it can be concluded that the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you” can be understood from a feminist perspective as an expression of internalized misogyny through the way women portray and define gender in the videos. The definition of how to be a woman in the "right way" differs. Unlike previous research, heterosexual interaction was emphasized over homosocial friendship. The use of the TikTok trend in teaching is therefore a way to highlight gender norms without putting emphasis on differences between the sexes.

De svenska fritidsgårdarna fyller en viktig funktion för många ungdomar. De möjliggör en social och aktiv fritid där ungdomarna under kontrollerade former själva får planera sin egen tid utan krav på vare sig prestation eller aktivt deltagande. Fritidsgården utgör en miljö med mycket goda pedagogiska och personlighetsutvecklande förutsättningar, men dess frivilliga utformning riskerar även att förstärka normbrytande beteenden hos ungdomarna. Detta ställer höga krav på fritidsledarna, och deras bemötande och relationsbyggande färdigheter kan vara avgörande för ungdomarnas utveckling. Fritidsgårdarna har historiskt sett främst besökts av killar vilket har format hur verksamheten är uppbyggd. Stora ansträngningar har under lång tid gjorts för att locka fler tjejer, men det är först på senare tid som killarnas egna agerande har börjat belysas. Hur maskulinitetsnormer och -uttryck yttrar sig i verksamheten och vilken påverkan det har på både fritidsgårdsmiljön och ungdomarna är än idag relativt outforskat. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju fritidsledare på kommunala fritidsgårdar i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur ledarna uppfattar könsnormer och maskulinitetsuttryck hos killarna, och på vilket sätt de bemöter dessa. Författarna har utgått från Raewyn Connells teorier om maskuliniteter, Mats Trondman begrepp relationskapital samt begreppet homosocialitet. Resultatet visar på ett stort engagemang hos fritidsledarna kring det pedagogiska genusarbetet, men även stora utmaningar i de starkt befästa maskulinitetsnormer som existerar hos killarna och tenderar ha en hämmande eller negativ inverkan på verksamheten och ungdomarna. Hierarkiska och exkluderande tendenser upplevs vara utbrett bland killarna, och föreställningar om könsskillnader verkar vara djupt rotade både hos ungdomar och personal. Fritidsledarnas aktiva och långsiktiga relationsbyggande lyfts även fram som en förutsättning för att skapa

Denna uppsats syftar att undersöka hur yrkesprogrammen på gymnasieskolan förhåller sig till olika könsnormer på individnivå. En kvalitativ intervjustudie används för att ge en personlig inblick hur individer reflekterar över sin gymnasietid utifrån könsnormer, valprocessen och studie- och karriärvägledares påverkan. Genom att tillämpa teorier från Linda Gottfredson och Erving Goffman kopplas dessa till individers begränsningar, kompromisser och självuppfattning samt de olika rollerna en tar i en grupp eller i en klass. Vi har sett hur könsnormer ser ut och hur dessa påverkar en individ. Resultaten visar att alla har lagt märke till könsnormer på de olika yrkesprogrammen. Könsnormer finns i gymnasieskolan och visar sig på olika sätt. Studien ger insikt i hur olika teorier kan användas för att analysera och problematisera olika normer i gymnasieskolan., This essay aims to investigate how the vocational programs in upper secondary school relate to different gender norms at the individual level. A qualitative interview study is used to provide a personal insight into how individuals reflect on their upper secondary school years based on gender norms, the selection process and the influence of a study and career counselor. By applying theories from Linda Gottfredson and Erving Goffman, these are linked to individuals' limitations, compromises, and self-perception as well as the different roles in a group or in a class. We have seen what gender norms look like and how those affect individuals. The results show that everyone has noticed gender norms in the various vocational programs. Gender norms exist in upper secondary school and manifest themselves in different ways. The study provides insight into how different theories can be used to analyze and problematize different norms in upper secondary school.

Den här studien tar sin utgångspunkt i könsnormer i våld i nära relationer och hur de påverkar manliga våldsoffer. Således om upplevelsen av att vara våldsutsatt skiljer sig mellan könen, och om därmed gränsdragningen av en våldshandling skiljer sig mellan en man och en kvinna. Studien bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med aktiva på mansjourer runt om i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Zoom, för att sedan transkriberas och användas i en konventionell innehållsanalys. Centralt i resultatet var att kvinnors våld mot män har stora likheter med mäns våld mot kvinnor, det är samhälleliga könsnormer på individ- och samhällsnivå som utgör skillnaden. Män som blir utsatt av våld i nära relation med en kvinnlig våldsutövare upplevs förneka våldet i större utsträckning än vad en kvinna gör, för att det går emot mansnormen att vara i underläge av en kvinna och därmed skapar en stor skam hos dessa män, men även att rättssystemet inte är anpassat för ett manligt våldsoffer när förövaren är en kvinna. Även resultat kring vilka orsaker som kan motivera en kvinna att utsätta sin manliga partner för våld presenteras.

Statistik visar att hälsan är sämre hos hbtq+-personer än hos den övriga befolkningen. Till exempel är oro, ångest och självmordstankar betydligt vanligare. Idrott och fysisk aktivitet är hälsofrämjande och stärkande på flera sätt. Det såväl förebygger som bibehåller en god hälsa, både fysiskt och psykiskt. Idrottsrörelsen är ett väldigt viktigt socialt sammanhang för många. Idrott kan vara av fostrande och utbildande karaktär och ge färdigheter inom till exempel lagarbete och ledarskap. Hbtq+-ungdomar är underrepresenterade inom idrott, träning och tävling. De som deltar i idrott känner sig mindre trygga än heterosexuella och cis-personer. Många upplever en rädsla för att bli dåligt behandlade och har erfarenheter av att bli dåligt bemötta och utsatta för kränkningar och microaggressioner. Hbtq+-personer rapporterar i högre utsträckning att de har en stillasittande fritid samt motionerar eller tränar regelbundet i mindre utsträckning än befolkningen in övrigt. Denna uppsats belyser forskning om hbtq+-ungdomars erfarenheter av idrott och könsföreställningar inom idrotten i Sverige som kan påverka attityder till hbtq+. Dessa delas in i kategorierna omklädningsrum, språk samt fördomar och negativitet. Omklädningsrum upprätthåller och normaliserar en binär norm om könsidentitet och uttryck. För många ungdomar är det en plats som skapar osäkerhet, exkludering och ojämlikhet. Många vittnar om sexistiskt och homo- och transfobiskt språkbruk inom idrottsrörelsen. Det finns stöd för att sexism, fördomar och homo- och transnegativitet är en del av sportkulturen. Den präglas av könsnormativa och heteronormativa synsätt och ideal. Rådande normer, förväntningar och föreställningar kring kön och sexualitet spelar stor roll inom idrotten. Det kan göra så att ungdomar exkluderas från idrott och därmed från de många fördelar som associeras med idrott och fysisk aktivitet. En ökad kunskap och medvetenhet om hbtq+-personers erfarenheter och könsföreställningar inom idrott kan öka try, Statistic shows that the health of LGBTQ+people is worse than the rest of the population. For example, anxiety and suicidal thoughts are much more common. Sports and physical activity are health-promoting and strengthening in several ways. It both prevent and maintains good health, both physical and mentally. The sport movement is a very importent social context for many. Sport can be of an educational nature and provide skills in, for example, teamwork and leadership. LGBTQ+youth are underrepresented in sports, training and competition. Those who participate in sports feel less safe than heterosexual and cis people. Many experiences a fear of being poorly treated and has experience of being poorly treated and subjected to violations and microaggressions. LGBTQ+people report to a greater extent that they have a sedentary leisure time and exercise regulary to a lesser extent than the general population. This paper highlights research on LGBTQ+young people's experiences of sport and gender perceptions in sport in Sweden that can influence attitudes towards LGBTQ+. These are divided into the categories of chnaging rooms, language and prejudice and negativity. Locker rooms maintain and normalize a binary norm of gender identity and expression. For many young people, it is a place that creates uncertainty, exclusion and inequality. Many testify to sexistic and homo- and transphobic language in the sports movement. There is support for sexism, prejudice and homo- and transnegativity is part of sports culture. It is characterized by gender-normal and heteronormative views and ideals. Prevailing norms, expectations and beliefs about ggender and sexuality play a major role in sport. This can exclude LGBTQ+youth from sport and thus from the many benefits associated with sports and physical activity. Increased knowledge and awarness of LGBTQ+people's experiences and gender perceptions in sport can increase safety, inclusion and equality in sport and strengthen public health.

Syftet med denna studie var att undersöka olika läromedel för SO i låg- och mellanstadiet med fokus på kön och genus. Den första forskningsfrågan som analysen baserades på var hur många kvinnor/flickor och män/pojkar som fanns med i de utvalda läromedlen. Vår andra forskningsfråga som analysen baserades på var hur män/pojkar samt kvinnor/flickor representerades i bild i läromedlen för låg- och mellanstadiet. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av kvantitativ analysmetod, för att beräkna antal nämnda kvinnor och män och kvalitativ analysmetod, för att fördjupa oss mer i ämnet om hur kön framställdes i bild. Vårt insamlade material har haft genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att män överlag var dominerande i alla läromedel och att läromedlen genomsyras av en manlig norm. Kvinnor nämndes ofta i sammanhang till män, ofta som hustrur eller som modern och männen framställdes som den arbetande, i maktposition eller i krigsrelaterade sammanhang. En skillnad i jämförelsen av de olika läromedlen för grundskolan var att i PULS SO-boken (2021) visades det mer jämlikhet mellan könen än tidigare utgivna läromedel. I de äldre utgivna läromedlen får kvinnan väldigt lite plats i jämförelse med män. Läromedel med senare utgivningsår har påvisat en mer jämlik könsfördelning och har fått en mer heterogen diskurs. Efter genomförd läromedelsanalys har slutsatsen påvisat att innehållet visar en problematik och därav har läraren ett stort ansvar att granska läromedel då dessa har stor betydelse för undervisningen.

I dagens samhälle skiljer sig familjeformer och hur de lever idag jämfört med förr i tiden. Förskolan är den plats där barn spenderar mycket av sin tid och vi vill därför undersöka hur olika familjekonstellationer framställs och representeras i bilderböckerna i förskolan, för att se vilka möjligheter barn får till en identitet och identitetsutveckling. Vi utgår från ett normkritiskt perspektiv under vår uppsats och analyserar åtta bilderböcker med hjälp av multimodal analys vilket innebär analys av både text och bild för att få en helhetsuppfattning av boken (Björkvall, 2019). Ett analysverktyg inspirerade av Nikolajeva (2017) användes. Analysverktyget utgick från fem analysfrågor vilka är: omslaget, vilka finns, hur de ser ut, hur de beter sig och vad säger texten om familjerna. Utifrån detta kodade vi vårt material och fick fram koderna kärnfamiljen, andra representerade familjerna, manligt och kvinnligt.Gemensamma teman trädde fram och blev synliga som den normativa familjen och den icke normativa familjen. Studiens resultat och diskussion utformades utifrån dessa två teman. Studiens resultat visade på att tydliga genusmarkörer Hill & Bartow Jacobs (2019) och stereotypa könsroller både i kärnfamiljen och i de andra representerade familjerna förekom. Majoriteten av böckerna utgick även från den typiska kärnfamiljen. Detta kan påverka barns uppfattning om könsnormer och deras möjlighet till identitetsskapande., Betyg i Ladok 230116.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de arbetar ur ett normkritiskt perspektiv kring genus i leken i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingsmetoden tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. De frågeställningar som studien utgår från är: “Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att bryta könsnormer mellan flickor och pojkar i leken?” Och “Hur beskriver förskollärare att traditionella könsmönster i förskolan upprätthålls? “. I studien används Yvonne Hirdmans genusteori (1988, 2001) som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar på att förskollärare arbetar normkritiskt i förskolan utifrån ett jämställdhetsuppdrag med fokus på miljön samt det egna förhållningsättet. Resultatet visar även på att könsnormer utspelar sig mellan barn i lek samt att de upprätthålls av pedagoger, vårdnadshavare och barn. Vår slutsats är att förskollärare visar medvetenhet kring ett normkritiskt arbete genom att de aktivt använder sig av olika arbetssätt för att bryta könsnormer. Trots det visar studien på att könsnormer i förskolan är svåra att bryta eftersom de är starkt implementerade i den sociala omgivningen och kan därmed påverka barns sätt att vara utifrån kön.

Title: Road to success: A critical discourse analysis of Bossbabe's web communication The aim of the study was to investigate and problematize how companies involved in coaching of women's entrepreneurship relate to and construct the discourse of success. The theoretical areas covered are individualisation and reintegration, the expert society, gender theory and gender roles, and relationship-building marketing. The study used critical discourse analysis and semiotics as a method to analyze screenshots from the Bossbabe company's website. From the analysis, findings emerged that Bossbabe challenges and reproduces norms of success. Visibility work was found to be mainly used as an additional source of income. Success was personified by Bossbabe both by showing experts as concrete symbols of success and by advocating a certain type of lifestyle. Bossbabe also uses relationship-building marketing such as pink marketing and word-of-mouth (WOM). From the analysis we see a pattern of reproduction and challenge of gender norms within the discourse of success.

Frågor om könsstereotyper har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Könsnormer och könsstereotyper begränsar människor genom att förmedla att kvinnor och män ska agera och vara på specifika sätt. Dessa normer kan leda till utanförskap och i vissa fall även diskriminering. Det är mot ovanstående som denna studies syfte är att synliggöra könsnormer i svenskämnets läroböcker för årskurs 3. De läroböcker som analyserats i studien är Nyckel till skatten 3A, Ord & Äventyr 3B – Den gåtfulla tavlan, Robin 3, Wow en deckarklubb! och Livet i bokstavslandet 3. För att uppfylla studiens syfte och kunna besvara två de frågeställningarna: Hur framställs kvinnligt kön? och Hur framställs manligt kön i läroböckerna? har studien en kvalitativ inriktning, vilket genererar djupgående information. Läroböckerna har analyserats med en tematisk analys för att synliggöra könsnormer och hur kön framställs. De teoretiska begrepp som har använts i studien är kön och genus. Studien har utgått från två teorier, vilka har använts som studiens analysverktyg: Nikolajevas (2017) motsatsschema och queerteori (Ambjörnsson, 2016). Nikolajevas (2017) motsatsschema beskriver hur kön framställs på ett stereotypiskt sätt i läroböcker. Queerteori har använts med fokus på dess centrala begrepp heteronormativitet för att synliggöra hur heterosexuella normer skapas och upprätthålls. Analysen av läroböckerna visade att kvinnor och män framställs på både ett stereotypiskt sätt och på ett normbrytande sätt. Studiens resultat visar att läroböckerna förmedlar familjekonstellationen mamma, pappa, barn som norm. Läroböckerna förmedlar, genom utelämnande av andra sexuella relationer, att heterosexualitet är norm och att den heterosexuella familjekonstellationen mamma, pappa, barn är det åtråvärda sättet att leva. Resultatet visar också att de flesta kvinnliga huvudkaraktärerna framställs med stereotypiska egenskaper enligt Nikolajevas motsatsschema (2017). Dock finns det även några exempel på kvinnor som utman

In this study the purpose is to explore how female and male characters are depicted in two tv-shows named “Scenes from a marriage¨ with a qualitative content analysis as a method. These two tv-shows are made with a gap of 48 years, the first tv-show was made and televised 1973 by Ingmar Bergman and a remake of the tv-show was made and televised 2021. The three questions asked to the study was; “How are the female and male characters portrayed?”, “What are the differences or similarities between the versions in the portrayal of male and female characters?” and “What gender norms and gender roles are seen or absent in the tv series?”. The theories used in this research was gender system and gender contract from Yvonne Hirdman but also the male gaze from Laura Mulvey in order to analyze the chosen scenes. To help analyze the terms gender norms and gender roles have been used. The results shows that the portrayal of the female and male characters in the older version of “Scenes from a marriage” from 1973 was more traditional in its depictions of gender and norm-conforming but with some social interactions that shows norm-breaking, while the portrayal of the female and male characters in the new version from 2021 was more norm-breaking when the gender roles was reversed and gender norms were not followed by the characters but with some social interactions that shows norm-conforming.

Detta arbete handlar om hur genus framställs i barnlitteratur med utgångspunkt i barns fria identitetsskapande, samt hur förskollärare arbetar med litteraturen i förskolan. I det här arbetet analyseras 9 populära bilderböcker från två olika förskolor, för att reda på hur genusstereotypa egenskaper framställs genom karaktärerna i bild och skrift. Samt analys av tre intervjuer med förskollärare från olika avdelningar på en förskola. Till hjälp har jag använt mig av ett analysverktyg som baseras på både genus och ett multimodalt perspektiv, för att komma åt samspelet mellan text och bild i analysen. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Hirdmans (2003) genuskontrakt och Nikolajevas (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotypa egenskaper. Syftet med denna studie var att undersöka hur några av de mest lästa bilderböckerna från två förskolor framställer genusstereotypa egenskaper hos karaktärerna och undersöka om pedagogerna arbetar genusmedvetet kring litteraturen. Resultatet av studien visar att de analyserade karaktärernas genus är komplexa och samtliga 19 karaktärer hade både manliga och kvinnliga egenskaper. Det gjorde att begreppet performativt genus diskuterades, och ett flertal karaktärer hade ett annat performativt genus än det biologiska könet. Utifrån intervjuerna visade resultatet att pedagogerna arbetar brett och medvetet med litteraturen, och i diskussionsavsnittet går jag igenom hur viktigt det är med ett genusmedvetet arbete så att inte könsnormer reproduceras genom litteraturen utan att man samtalar kring ämnet med barnen. Slutsatsen som dras i det här arbetet är att det viktigaste av allt är inte hur böckerna är skrivna alla gånger, utan hur pedagoger i förskolan kan arbeta med litteraturen och skapa ett samtal även kring de mest stereotypa böckerna., Betyg i Ladok 2022-06-05.

The purpose of this qualitative study is to make a contribution of knowledge about students’ visual cultures and what possibilities and limitations they might pose in visual art education. Semi-structured interviews were conducted with 15-year-old students, which resulted in empirical data consisting of transcriptions of two interviews concerning the visual cultures of ice hockey and horseback riding. The data was analyzed through discourse analysis using theories on gender, power, discipline and norms. The results show that the masculinity constructed through ice hockey as a visual culture places great value on being a masculine man. While the locker room provides a space for the male team members to show affection through physical closeness, it is important to carry oneself and act in a way that is not feminine. The constructions of femininity through horseback riding as visual culture draw upon images from broader perceptions of horseback riding, such as depictions of ‘the horse girl’ in popular culture. The construction of femininity can be understood through characteristics like responsibility, caretaking and feelings. While it may be challenging to work with students’ heavily gendered visual cultures, incorporating them in visual art education might make the subject more relevant and meaningful to students and let them take on new roles in the classroom.