Search

Denna rapport redogör framtagningen av en beräkningsmodell för slagtider av pneumatiska cylindrar och manöverdon. Slagtiderna för ett manöverdon kan bestämmas genom experimentella tester. För att underlätta och minska tiden som krävs i samband med testerna skapas en beräkningsmodell som presenterar teoretiska värden för slagtiderna. Denna beräkningsmodell stämmer kvalitativt överens med de experimentella tester som också genomförs i detta arbete. Testerna genomförs först på en enkel pneumatisk cylinder vilket bidrar till kunskaper om slagkarakteristik och slagtider. Denna kunskap är till hjälp för utveckling av beräkningsmodellen. Under testerna mäts bland annat slagtid, kammartryck och kolvens förflyttning vid en mängd olika driftförhållanden. Testerna visar att en av de mest kritiska parametrarna för beräkningsmodellen är C-värdet, en parameter som beskriver flödeskarakteristiken för pneumatiska komponenter. För att få beräkningsmodellen att fungera väl behöver ett så korrekt C-värde som möjligt användas. Beräkningsmetodiken består i stora drag av samband för fyllning och tömning av pneumatiska volymer samt tryckförändringar i cylinderkamrarna vid kompression och expansion. Med en kombination av dessa ekvationer är det möjligt att beräkna slagtiden. Eftersom beräkningsmodellen vill hållas relativt enkel görs ett antal antaganden om systemets parametrar. Dessa antaganden utvärderas efter deras påverkan på slagtiden. Validering mot experimentella resultat visar att beräkningsmodellen generellt fungerar bättre vid höga matningstryck och kritiska flöden. När matningstrycket är lågt och underkritiska flöden erhålls påverkas slagtiden av många fler parametrar, vilket gör att beräkningsmodellen får något sämre precision. Detta resultat är inte helt oväntat eftersom sambandet för kritiskt flöde är relativt enkelt. This thesis work describes the development of a calculation model for stroke times of pneumatic cylinders and actuators. The stroke time of an actuator can be determined by experimental tests. To facilitate and reduce the time required in connection with the tests, a calculation model is created which presents theoretical values of the stroke time. This calculation model is qualitatively consistent with the experimental tests carried out in this work. The tests are first carried out on a simple pneumatic cylinder, which contributes to knowledge of stroke characteristics and stroke times. This knowledge is helpful for the development of the calculation model. During the tests the stroke time, chamber pressure and piston movement are measured in a variety of operating conditions. The tests show that one of the most critical parameters for the calculation model is the C value, a parameter that describes the flow characteristics of pneumatic components. To make the calculation model reliable, a reasonable C value need to be used. The calculation method consists largely of equations for filling and emptying of pneumatic volumes as well as pressure changes in the cylinder chambers during compression and expansion. With a combination of these equations it is possible to calculate the stroke time. Since the calculation model wants to be kept relatively simple, several assumptions are made about parameters in the system. These assumptions are evaluated according to their potential and impact on the stroke time. Validation experiments show that the calculation model generally works better at high supply pressures and critical flows. When the supply pressure is low and subcritical flow are obtained, the stroke time is affected by many more parameters, which lower the precision of the calculation model. This result is not entirely unexpected since the critical flow equations are relatively simple.

Att byta ut en redan fungerande men gammal process kan vara tidskrävande och kostsamt. Detta har påvisats speciellt i byggbranschen där digitaliseringen sakta går framåt. Denna studie kommer att undersöka vilka aspekter i den traditionella mängdavtagnings- och kalkylprocessen på BTH Bygg AB som kommer att påverkas vid byte till en process byggd på modellering och BIM. Syftet med studien är att jämföra den traditionella mängdavtagningen och kalkyleringen med hjälp av Bluebeam och MAP mot en process som genomförs med modellering i programvaran ArchiCAD och en koppling till Vico Office för mängdavtagning och kalkylering. Skillnaden från den traditionella processen kommer vara att övergå från 2D-underlag med manuell mängdavtagning till att använda sig av 3D-modeller, BIM-modeller, och utföra automatiska beräkningar via Vico Office. Studien är en kvalitativ undersökning med inslag av en kvantitativ enkätundersökning. Där fokuseringen var på att få fram den mest arbetseffektiva och minst kostsamma lösningen för BTH Bygg. Jämförelser har gjorts på två olika byggprojekt med liknande storlek och förutsättningar, och avgränsats till att beräkna golv, innerväggar och undertak. Underlaget för studien har varit personliga intervjuer med personer från kalkylavdelningen på BTH Bygg för att samla in kunskap om deras process för mängdavtagning och kalkylering. Även intervjuer med anställda på företagen för programvarorna Bluebeam, ArchiCAD och Vico Office har utförts för att få en objektiv bild av samtliga programvaror. Att implementera informationsrika BIM-modeller i mängdavtagningen och kalkylering har visat sig vara lönsamt när det kommer till kvalitet genom minskat manuellt arbete vid koppling mellan programvarorna. Dessutom finns det stora möjligheter till tidsbesparing i övriga skeden genom att arbeta i en integrerad process där samtliga delar av byggprocessen är kopplade till varandra. Replacing an already functioning but old process can be time consuming and unprofitable. This has been demonstrated especially in the construction industry, where digitization is progressing slowly. This study examines what aspects of the traditional process of quantity takeoff as well as calculation process at the company BTH Bygg AB will be affected when changing to a process based on modeling and BIM, Building Information Modeling. The purpose of the study is to compare the traditional quantity takeoff and calculation with the aid of Bluebeam and MAP against a process that is carried out with modeling in the software ArchiCAD with a connection to Vico Office for quantity takeoff and calculation. The difference from the traditional process will be to move from 2D manual quantity takeoff to using 3D models, BIM models, and performing automatic calculations via Vico Office. The study is a qualitative study with elements of a quantitative survey where the focus on getting the most work-efficient and profitable solution for BTH Bygg. Comparisons between two different construction projects has been made. The projects comprises similar size and conditions as well as limited to calculations of floors, interior walls and ceilings. The basis for the study has been personal interviews with people from the calculation section at BTH Bygg to gather knowledge about their process for quantity takeoff and calculation. Interviews with employees of the companies for the software Bluebeam, ArchiCAD and Vico Office have also been carried out to obtain an objective picture of all the software. The conclusion is that implementing information-rich BIM models in the quantity takeoff and calculation has proved to be profitable when it comes to quality through reduced manual work when connecting between software. In addition, there are great opportunities for saving time in other stages by working in an integrated process where all parts of the con- struction process are linked to each other.

Bachelor thesis, Degree of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2019, 2FE24E. Title: Robotics Process Automation - Important factors to take into consideration in a decision basis Authors: Linn Duàn och Lisa Strömvall Examiner: Pia Nylinder Advisor: Elin Funck Background and problem discussion: Robotics Process Automation (RPA) is a form of automation that has become a tool for achieving increased efficiency and quality improvements. In this study, we have chosen to investigate which factors that are important to take into consideration in a decision basis when implementing RPA. Increased efficiency, shorter lead times, increased customer satisfaction and improved job satisfaction are some of the many benefits that RPA can offer a company. However, it is important that the implementation is done on well-adapted processes and that previous documentation is available for evaluation. To know if an RPA is a profitable project, companies can use an ABC calculation or an investment analysis. Regarding the employees, RPA can cause concern among employees who are afraid that robotization will lead to a reduction of jobs in the future. But in relation with RPA taking over repetitive tasks, employees can apply excess time on more qualified tasks. Purpose: The purpose of the study is to highlight relevant parts of a decision basis by evaluating RP A. By highlighting important elements in a profitability analysis, identifying qualitative effects and obstacles that arise in connection with RPA, the study will present essential factors that should be taken into consideration in a decision basis. Method: A qualitative research approach has been used where we started from an evaluation study to answer our purpose. The insurance companies Folksam and If have been used for empirical collection. During six semi-structured interviews, questions have been asked about the reasons behind the implementation, how RPA is used, positive and negative effects, and issues concerning the employees' experiences at the implementation phase. Finally, all data have been transcribed, analyzed and sent back to the respective respondent for validation. It also explains the quality criteria’s and ethical considerations that permeate the work. Conclusion: The study results in important factors that should be taken into consideration when a decision basis is presented. The factors are presented as components in an investment analysis, lost/added activities in an ABC-calculation, and identification of qualitative effects as well as obstacles that limit the desired efficiency. Furthermore, it is explained how the different parts of the decision basis are interdependent and that they should be used as a complement to constitute a well-founded basis, to determine whether an implementation of RPA is appropriate or not. Key words: Robotics Process Automation, automation, efficiency, qualitative effects, calculation, decision basis.

This master thesis has mainly been built on interviews with interested parties at Arcona and the installer, Nymans Elektriska, since it was decided to limit the study only to the project Glömstaskolan. The aim of the study is that Arcona should be able to report a more accurate final cost forecast to the client regarding the installer and to simplify the reconciliation for both the construction company and the installer. The background is based on the fact that installers do not calculate components and activities such as other building production, which makes it difficult to reconcile if an activity has been carried out in accordance with budget. Both parties agree that it is working hours that need to be checked, as this is where the difficulty of control lies. To be able to check real hours, knowledge of the planned number of hours is needed. The time schedule is an important tool in the project and should be included in reconciliation. Arcona and Nymans Elektriska are recommended to use existing control documents with certain appendixes for the measuring progress. Detta examensarbete har mestadels byggts av intervjuer med berörda parter hos Arcona samt installatören Nymans Elektriska då avgränsning gjorts till att endast omfatta projekt Glömstaskolan. Syftet med studien är att Arcona ska kunna redovisa en träffsäkrare slutkostnadsprognos gentemot kunden/beställaren gällande installatören samt att underlätta för både byggföretaget och installatören kring avstämningen. Bakgrunden ligger i att installatörerna ej kalkylerar på byggdelar och aktiviteter som övrig byggproduktion, vilket då gör det svårt att stämma av om en aktivitet har genomförts i enlighet med budget. Båda parter är överens om att det är arbetstimmar som önskas följas upp, då det är där svårigheten till kontroll ligger. För att kunna följa upp verkliga timmar behövs kunskap om planerade antal timmar. Tidplanen är ett viktigt verktyg i projekt och bör involveras i avstämningen. Arcona och Nymans Elektriska rekommenderas att nyttja befintliga styrdokument med visst tillägg för mätning av framdrift.

Ökad andel resor med hållbara färdmedel är en förutsättning för att kombinera fortsatt tillväxt med minskad resursförbrukning och miljöpåverkan. I många europeiska städer har cykel blivit ett alltmer populärt färdmedel under de senaste decennierna. Dagens storskaliga transportmodeller, som utgör viktiga verktyg för utvärderingar och samhällsekonomiska analyser, är dock oftast fokuserade på modellering av resor med bil eller kollektivtrafik. Den här rapporten presenterar en tur-baserad transportmodell med syfte att bättre modellera cykelresor. Nyheterna i denna modell är bland annat ett detaljerat cykelnät som innehåller mer än 200 000 länkar och att modellen nyttjar en mer detaljerad zonindelning. Jämfört med nuvarande verktyget för samhällsekonomisk analys av cykelåtgärder, GCkalk, beskriver modellen ett fullständigt utbud och efterfrågan för cykel på detaljerad geografisk nivå. Modellen har skattats på data från den senaste resvaneundersökningen i Stockholms län från 2015 och representerar därmed observerat resebeteende. Modellen beaktar även cykel som anslutningsfärdmedel till resor med kollektivtrafik. Därigenom behandlar modellen cykel- och kollektivtrafik både som konkurrerande och som komplementära färdmedel och modellen kan utvärdera effekten av en förbättring av cykelinfrastrukturen på både enbart cykelresande och på cykel som anslutningsfärdmedel till kollektivtrafikstationer. Modellen är validerad mot cykelräkningar i Stockholm stad från september och oktober 2015. Modellen har testats på sex scenarier valda från Stockholms stads investeringsplan. Resultaten visar att investeringarna har en begränsad effekt på överflyttning mellan färdmedel och en måttlig effekt på befintliga cyklisters ruttval, restid och generaliserad kostnad. Encouraging the use of active travel modes such as walking and cycling is vital for ensuring a sustainable urban development. In many European metropolitan areas, cycling is becoming increasingly popular within the recent decades. On the other hand, large-scale transport models, which serve as the main tools for policy evaluation and cost-benefit analysis, are often designed for modelling motorised travel modes such as private car and public transport. This study presents a tourbased transport model to better model cycling demand and supply. First, it uses a detailed bicycle network containing more than 200,000 links, covering the whole Greater Stockholm Area. Second, the model utilizes a refined zoning system with totally 5 808 zones each of the size of 250 m×250 m covering the entire Greater Stockholm Area. Third, the model is estimated on the newest Stockholm travel survey 2015, and therefore the model can represent travel behaviour that is up-to-date. In addition to the improvements mentioned above, the model also considers cycling as an access travel mode to a trip by public transport. Therefore, the model treats cycling and public transport as both competing and complementary modes, and the model is capable of evaluating the impact of an improvement in bicycle infrastructure on cycling, as well as on cycling to public transport stations. The model is then validated against bicycle count data from the City of Stockholm. Six scenarios are tested according to the investment plan from the City of Stockholm. The results show that the investments have a limited effect on modal shift but a moderate effect on the existing cyclists' route choice, travel time and generalised cost.

Vid kundspecifika produkter kan det finnas svårigheter i att få den budgeterade tiden att stämma med den verkliga tiden som arbetet behöver vid installation. Detta skapar inte minst svårighet vid planering, utan kan även påverka företagets kapital genom extra kostnader. Det skapar även längre väntetider för slutkund, något som kan bidra till missnöjda kunder (Hemanta 2012). Denna rapport undersöker skillnaden på den planerade installationstiden och vad den verkliga installationstiden faktiskt blev hos företaget DELTA med fokus på företagets olika produktkategorier och underkategorier. I rapporten analyseras given data från företaget där rapporter med planerad tid och verklig tid presenteras. Rapportens syfte att hitta om det finns någon skillnad i rapporterad installationstid för att sedan försöka hitta orsakerna till varför den planerade installationstiden inte stämmer med den verkliga. Avgränsningar som gjorts i rapporten beror till största del på att det fanns en deadline som gjorde att tiden var begränsad. Insamlingen av data för rapporten har till största del tagits fram genom en litteraturstudie och intervjuer hos DELTA. Litteratur och vetenskapliga artiklar har tagits fram med hjälp av biblioteket på högskolan i Borås och med hjälp av bibliotekets sökmotorer. Även tidigare använda kursböcker har använts som hjälp och som källor vid informationsframtagning. Rapporten slutar i att en slutsats kan dras över att det finns problem med att den planerade installationstiden inte stämmer överens med den verkliga. Det finns skillnader i hur bra man sätter tiderna mellan de olika produktkategorierna, men tidsättningen är inte bra för någon kategori. Slutsatser dras att man måste förbättra förarbetet när man sätter upp den planerade tiden och att företaget måste jobba med bland annat sin företagskultur och kommunikation för att lättare lyckas med att få en så liten differens som möjligt mellan tiderna. For customer-specific products, there may be difficulties in getting the budgeted time to match the actual time needed for installation. This creates difficulty in planning, but can also affect the company's capital through additional costs. It also creates longer delivery time for the end customers. This can contribute to dissatisfied customers (Hemanta 2012). This report analyzes the difference between the planned installation time and the actual installation time at DELTA, focusing on the company's different product categories and subcategories. The report analyzes data provided by the company where reports of planned time and real time are presented. The purpose of the report is to analyze if there is a difference in actual installation time and then try to find the reasons why the scheduled installation time does not match the actual one. Limitations made in the report are largely due time limit. The collection of data for the report has been largely developed through a literature study and interviews at DELTA. Literature and scientific articles have been produced using the library at Borås University and also using the library's search engines. Even previously used coursebooks have been used as a source of information. A conclusion can be drawn that there is a problem that the planned installation time does not match the actual time. There are differences in how well the times are set between the different product categories, but the time set is not good for any of the category. Conclusions can be drawn that the company must improve the preparation when setting up the planned time and the company must also work with its corporate culture as well as communication to reduce the difference between times.

Flygresor utrikes har ökat kraftigt de senaste 30 åren och prognoser pekar på att ökningstakten kan komma att hålla i sig kommande årtionden. Det är därför viktigt att det finns beräkningar av hur flygtrafiken påverkar klimatet och att de metoder som används för att beräkna kostnader för klimatutsläpp redovisas öppet och kan återupprepas i takt med att flygplan utvecklas och nya styrmedel kommer till. Det är också viktigt att metoderna tillåter studier av olika delar av flygmarknaden. Resultaten kan variera kraftigt beroende på vilka flygplan och motortyper som används på en flyglinje. I denna rapport har uppgifter från Transportstyrelsen om samtliga flygrörelser till/från svenska flygplatser 2016 använts för att ta fram estimat över flygets kostnader för utsläpp av koldioxid och så kallade höghöjdseffekter. En metod har utvecklats som gör det möjligt att särredovisa resultat för passagerartrafik, fraktflyg och postflyg samt för att studera skillnader mellan exempelvis linjefart, charter och taxiflyg. I rapporten presenteras resultat för inrikesflyg, flyg från Sverige till flygplatser inom respektive utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter, resultat uppdelat på svenska flygplatser och för ett antal flyglinjer. Det redovisas även beräkningar för utsläpp från flygrörelser med tomma plan. Air travel has increased sharply over the past 30 years, and forecasts indicate that the rate of growth may last for decades to come. Estimates of how air traffic affects the climate and methods used to calculate marginal costs are therefore of importance. The methods should also allow for the study of different parts of the airline market since results may vary extensively depending on aircraft and engine type used. In this report, data from the Swedish Transport Agency comprising all air traffic movements to/from Swedish airports 2016 have been used to provide estimates of social costs for carbon dioxide emissions and costs related to non-CO2 emissions at high altitude. A method has been developed that makes it possible to calculate results for passenger traffic, freight flights and postal flights separately and to study differences between, for example, regular traffic, chartered flights and air taxi. The report incorporates results for domestic flights and flights from Sweden to airports within or outside the EU emissions trading system. Results for different Swedish airports and for a couple of routes are presented. Climate effects from flight movements with empty planes are also considered. The report presents results related to the vehicles, i.e. emissions per vehicle kilometre and per flight, and results related to passengers and cargo, i.e. per passenger- and tonne-kilometres and per passenger and loaded weight. The latter has not been analysed at same level of detail earlier.

Regeringen gav Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) den 9 februari 2017 i uppdrag att bland annat bedöma konsekvenserna för möjligheten att nå klimat- och miljömål av att internalisera trafikens externa kostnader. Transportsektorn har direkt eller indirekt påverkan på i princip alla de svenska miljökvalitetsmålen. Den här rapporten fokuserar på vägtrafiken och de miljökvalitetsmål som kan relateras till de miljö- och hälsoaspekter som beaktades inom SAMKOST 2 och där det finns relevanta och kvantifierbara etappmål, preciseringar och indikatorer: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Buller inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Om en 100-procentig internalisering hade införts 2016 skulle det enligt beräkningar i rapporten bidra till att utsläppen av koldioxid år 2030 sammanvägt för personbilar och lastbilar blir cirka 2 procent (motsvarande 0,4 miljoner ton) lägre än med dagens internaliseringsgrad vilket är lite jämfört med osäkerheterna i beräkningarna beroende på antaganden om priselasticitet, trafikutveckling, ekonomiska utvecklingen, den tekniska utvecklingen, framtida pris på olja med mera. För att klara målet att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter (utom flyg) med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010 års utsläpp krävs ytterligare styrmedel och åtgärder än de som redan har beslutats. Det krävs att utsläppen minskar med ytterligare 1–3 miljoner ton eller 5–15 procent. Om den nuvarande koldioxidskatten på 1,14 kr per kg ökade till 2 kr skulle det med samma antaganden som gjort för övriga beräkningar i rapporten innebära att koldioxidutsläppen minskar med ytterligare cirka 1,6 miljoner ton eller 8 procent än för motsvarande förutsättningar med dagens internaliseringsnivå varvid målet skulle nås. För framtida utsläpp av kväveoxider har en hundraprocentig internalisering eller en ökad koldioxidskatt endast marginell betydelse. I det fallet är utsläppskrav och teknikutveckling avgörande. För buller och partiklar har det framtida trafikarbetet stor betydelse. On the 9 February 2017, The National Road and Transport Research Institute (VTI) received the governmental commission to continue previous research on socio-economic costs of traffic by developing new knowledge and update the existing knowledge base. As part of this mission, an assessment of the impact on the climate and the national environmental objectives of internalizing external costs was included. The transport sector has a direct or indirect impact on virtually all Swedish environmental quality objectives. This report focusses on road traffic and the environmental quality objectives that were considered in the previous governmental commission SAMKOST 2 and where relevant quantifiable targets, specifications and indicators were available: Limited climate impact, Fresh air, Only natural acidification, No eutrophication and noise as a part of the environmental quality objective Good built environment. According to results presented in this report, a taxation corresponding to 100 percent internalization would, if imposed in 2016, contribute to a 2 percent (ca 0,4 million ton) decrease in emissions of carbon dioxide 2030 in comparison to current internalization degrees. Such an estimated change is small in relation to the calculation uncertainties due to for example uncertainties about traffic development, price elasticity, technological development, economic development, the development of prices of oil etc. To achieve the objective of reducing greenhouse gas emissions from domestic transport (except aviation) by 70 percent by year 2030 compared with 2010, would need additional instruments and measures than those which have already been decided to reduce the emissions by a further 1–3 million ton or 5–15 percent. An increase in the current carbon dioxide tax from SEK 1.14 per kg of carbon dioxide to SEK 2 per kg of CO2 will reduce emissions by an additional 1.6 million ton or 8 percent more than achieved with current degree of internalization (all other aspects alike). In combination with the already decided instruments, an increase in the carbon tax with SEK 1 per kg carbon dioxide for passenger cars implies that the target of reducing emissions from domestic transport by 70 percent from year 2010 level to 2030 can be reached. For future emissions of nitrogen oxides, a 100 percent internalization, or increased CO2 tax, will only result in a marginal impact.

I takt med att byggsektorn övergår till digital informationsmodellering av sina projekt ökar även behovet för att samordna och effektivisera hanteringen av denna information. Ett gemensamt språk i form av ett branschgemensamt klassifikationssystem kan leda till miljardbesparingar. Inom kalkyleringen är det viktigt att rätt informationshantering sker för att bidra till att en så noggrann kalkyl som möjligt kan utföras. Syftet med studien är att undersöka hur de tre olika systemen, BSAB 83, BSAB 96 och CoClass, skiljer sig och ställa de i kontrast mot varandra för att påvisa dessa skillnader. Målet är att studien skall kunna ligga till grund för hur ÅF kan skapa kalkyler klassade enligt CoClass. För att uppnå rapportens syfte och besvara frågeställningar har granskningen bestått av litteraturstudier, intervjuer, en komparativ studie och en fallstudie. Dessa metoder har bidragit i sin tur att resultatet av studien visade att ÅF skulle kunna övergå till CoClass på ett effektivt sätt. Vid jämförelsen mellan systemen har det visat sig att CoClass är ett mer omfattande och ett heltäckande system som struktureras på ett annat vis i motsats till de tidigare klassifikationssystemen. Med hänsyn till studiens resultat kan en kalkylstruktur enligt CoClass implementeras i ÅF:s nuvarande arbetssätt, där färdiga recept för byggdelar fortfarande kan användas. Rekommendationen är att betrakta komponent-tabellen som likvärdig till produktionsresultatet vid kalkylarbete med CoClass struktur i MAP. Detta hade i det långa loppet varit en sund strategi, både ekonomiskt men främst tidsmässigt. As the construction industry shifts to digital information modeling of its projects, the need to coordinate and improve the efficiency of the management of this information increases. A common language in the form of an industry-wide classification system could lead to billions in savings annually. In the calculation, it is important that the correct information management is included in order to provide the most accurate calculation possible. The aim of this study is to examine how the three different systems, BSAB 83, BSAB 96 and CoClass, differ and stand in contrast to each other to highlight and demonstrate such differences. The purpose of the study is that it should be used as a basis for how ÅF can create classified calculations with CoClass. To achieve the aim of the report and answer the research questions, the examination consisted of literature studies, interviews, a comparative study and a case study. These methods contributed to the following result: ÅF could effectively transfer to the CoClass system. When comparing the systems, it has been shown that CoClass is a more extensive and comprehensive system structured in a different way as opposed to the previous classification systems. Based on the results of the study, a calculation structure according to CoClass can be implemented in ÅF's current working methods, where ready-made recipe for building components can still be used. The recommendation is to consider the component table as equivalent to the production result in the calculation work with CoClass structure in the MAP. In the long run, this would have been an efficient strategy, both economically and primarily less time-consuming.

Som en följd av att byggbranschen implementerar och använder sig av BIM har nya yrkesroller skapats för att hantera och leda arbetet. Forskning har visat att det råder en osäkerhet gällande dessa yrkesroller, vilka arbetsuppgifter och vilka faser de ska vara delaktig i. BIM används generellt sett i större utsträckning i projekteringsfasen än produktionsfasen, samtidigt visar forskning att det finns fördelar om BIM används genom alla faser. Denna studie har undersökt hur det i planeringen inför produktion skulle kunna gå att använda sig av BIM, vilka förutsättningar som finns och vilken roll som ska leda arbetet. Baserat på en intervjustudie presenteras fyra arbetsgångar gällande några av produktionsplaneringens områden: Arbetsmiljö, APD-plan, Tidsplan, Kalkyl och hur dessa skulle kunna genomföras med stöd av BIM. I en enkätstudie har sedan platschefer, arbetsledare och kalkylatorer fått svara på frågor angående inställning, förutsättningar och ledarskap kopplat till arbetsgångarna. Fallstudien visar att det finns goda förutsättningar att använda BIM i produktionsplanering då de anställda ser en stor nytta och är positiva till att arbeta med stöd av BIM. Samtidigt konstateras att kunskapsnivå är blandad och skiljer mellan områdena vilket kan skapa ett hinder i implementeringen. För att arbeta med stöd av BIM anses den nya rollen, i studien kallad BIM-ledare, som viktig. I arbetet med kalkyl, där de anställda visar en högre erfarenhet och kunskap om BIM än övriga områden, anses BIM-ledaren framförallt behövas som tekniskt stöd. I övriga områden anses BIM-ledaren istället ha en mer närvarande roll och vara delaktig i framtagandet. BIM-ledaren anses behöva ha stor erfarenhet av byggprocessen. På vilken yrkesroll ansvaret för modellen skall ligga på i produktionsplanering finns en osäkerhet där BIM-ledare, platschef och projekteringsledare är tänkbara kandidater. Baserat på personalens bedömda engagemang och kompetens har studien utifrån teorin om situationsanpassat ledarskap presenterat olika ledarstilar som kan ses som vägledning för BIM-ledaren. För arbetet med kalkyl rekommenderas en delegerande ledarstil, för arbetet med arbetsmiljö och APD-planeringen en coachande och stödjande ledarstil medan arbetet med tidplan en mer instruerande ledarstil. As a result of the AEC industry implementing and using BIM, new roles have been created to manage and lead the work. Research has shown that there are uncertainties regarding these roles, which tasks they should perform and which phases they will be involved in. BIM is generally used more during the design phase than the production phase, even though research shows that there are advantages if BIM is used throughout all phases. This study has investigated how the planning for production could make use of BIM, the conditions for implementation and the role that will manage the work. Based on an interview study, four areas of production planning: safety planning, site planning, time scheduling and calculation are examined. A scenario for each area and how these could be implemented with BIM is presented followed by a survey of the employees working on the matters and their thoughts and their attitude towards it. The case study shows that there are good conditions for using BIM in production planning as employees see great benefits and are positive about working with BIM. At the same time, it is noted that knowledge levels differentiate between the employees and between the areas, which can create an obstacle to the implementation. The BIM manager is considered important in all four areas. In the work with calculations, where employees show a higher experience and knowledge level of BIM than other areas, the role is considered to be needed as mostly technical support. In other areas, BIM managers are considered to take more part of the work process. They show that the BIM manager is considered to have extensive experience in construction. There is an uncertainty about the responsibility for the model in production planning where the BIM manager, site manager and design manager are all considered for the task. Based on the employees estimated commitment and competence, the study has presented different leadership styles with respect to the theory of situational leadership. This could be seen as guidance for the BIM manager. For the work with calculations, a delegating leadership style is recommended, for safety and site planning a coaching and supporting leadership style is recommended. For the work with time scheduling a more directing leadership style is recommended.

Med start 2013 har VTI i tre regeringsuppdrag haft till uppgift att förbättra kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader. SAMKOST 3 har omfattat alla trafikslag, men fokus har legat på sjö- och luftfart. Huvudsyftet för analysen är att förbättra kunskapen om trafikens externa kostnader dvs. kostnader för olyckor, trängsel, buller, luftföroreningar och klimatpåverkan. Denna slutrapport sammanfattar resultaten av de delrapporter som tagits fram för att tillgodose syftet. En viktig del av analysen har handlat om en fördjupad diskussion kring den roll som koldioxidskatten på drivmedel har för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen. Starting in 2013, VTI has been tasked with three government missions to improve knowledge about the traffic's socioeconomic costs. SAMKOST 3 has covered all modes of transport, but focus has been on maritime transport and aviation. The main purpose of the analysis is to improve the knowledge about the external costs of the traffic i.e. costs of accidents, congestion, noise, air pollution and climate impact. This final report summarizes the results of the sub-reports that have been prepared to meet the purpose. An important part of the analysis has been an in-depth discussion of the role of Sweden’s carbon dioxide tax on fuels to limit emissions.

I detta notat presenteras underlag och beräkningar för delprojektet luftföroreningar som genomförts inom ramen för VTI:s tredje regeringsuppdrag avseende Trafikens Samhällsekonomiska Kostnader (Samkost 3). Vi har i denna studie beräknat marginella externa kostnader för luftföroreningar med den metod som utvecklats och använts inom EU för detta syfte, den så kallade ”Impact Pathway Approach”, med fokus på utsläpp från flyg i svenskt luftrum. I den föregående studien om luftföroreningar från sjöfart undersöktes hur detta transportslag bidrar till sekundära föroreningar och vilken betydelse dessa har för befolkningsexponering och påverkan på ekosystemet. Det konstaterades att det är en synnerligen viktig fråga eftersom det är dessa föroreningar som är i fokus när det gäller EU:s luftvårdsarbete. Detta gäller även för flyg där utsläpp som sker på högre höjd sprids och ger påverkan över stora geografiska områden. Flyg har dock också en lokal påverkan vid start och landning. Av denna anledning blev fokus i denna uppföljande studie hur beräkningar kan genomföras för utsläpp som sker på olika höjd. För att kunna genomföra dessa beräkningar krävs underlag i form av spridningsmodeller varför detta liksom tidigare upphandlats av SMHI som länge arbetat med att genomföra sådana modelleringar. För flyg har detta inte genomförts i denna omfattning tidigare varför nya indata sammanställts för att kunna genomföra modelleringarna. Det, i kombination med att detta är komplexa beräkningsmodeller som kräver tid, har inneburit behov av avgränsningar. För att få någon information om påverkan från olika typer av flyg har separata beräkningar genomförts för inhemskt flyg, internationellt flyg som startar i Sverige samt överflygningar. Beräkningar har också skett för utsläpp på olika höjd, 0–1 000 meter, 1 000–10 000 meter och utsläpp över 10 000 meter. This report presents the basis and calculations for the subproject air pollution carried out within the framework of VTI’s third government commission on traffic economic costs (Samkost 3). We have in this study estimated marginal external costs of air pollution with the method developed and used in the EU for this purpose, the so-called “Impact Pathway Approach”, focusing on the importance and the impact of air traffic in Sweden. These calculations require dispersion- and exposure modelling and SMHI was therefore commissioned to provide data from this type of calculations based on the MATCH model. Due to time constraints, since this VTI’s commission had a deadline and this work involves complex calculation that requires time, the calculations got adapted to the restrictions of the commission. Separate calculations were done for flight at different heights (LTO, low and high cruise) and only for traffic in the Swedish air space. Separate modelling was done with total reduction of all emissions from this traffic, but also when only NOx from air traffic was reduced. Finally, we tested the influence of the geographical area used in the modelling.

Studien syftade till att ta fram en metod för att bedöma längsgående vägmarkeringars synavstånd i fordonsbelysning. Metoden ska användas i en kommande studie för att validera en beräkningsmodell, benämnd Visibility, som nyligen har reviderats. Med modellen beräknas vägmarkeringars synavstånd utifrån olika parametrar, bland annat retroreflexion och area. Studien omfattade en litteraturgenomgång och en serie metodtester i fält. Utifrån litteraturgenomgången och ett fåtal små inledande fälttester togs en kravspecifikation fram. Två metoder, benämnda reflektormetoden respektive kantstolpsmetoden, bedömdes kunna uppfylla kravspecifikationen och de fortsatta testerna inriktades därför på dessa metoder. Reflektormetoden går ut på att vägbanereflektorer placeras intill vägmarkeringen med ett visst avstånd. Bedömningen av synavstånd görs stillastående, genom att ange hur långt vägmarkeringen syns, uttryckt i antal reflektorer. Med kantstolpsmetoden används istället kantstolparnas reflektorer som referenspunkter och vägmarkeringens synavstånd anges därmed i antal kantstolpsreflektorer. Bedömningen görs i fart och observatören bedömer vägmarkeringens synavstånd kontinuerligt över en längre sträcka. Båda metoderna fungerade bra rent praktiskt och upplevdes ge rimliga resultat när de testades var för sig. En jämförelse av metoderna visade dock att de gav väsentligt olika resultat. Orsaken till detta har inte helt klarlagts. Vid ytterligare tester, på väg med intermittenta kantmarkeringar, bedömdes synavstånden genom att räkna antalet synliga markeringar med hjälp av kikare. Denna metod antas ge det mest ”sanna” värdet och den indikerade att kantstolpsmetoden tenderar att överskatta synavstånden, medan reflektormetoden tenderar att underskatta synavstånden något om reflektorerna är placerade nära vägmarkeringen. Att göra bedömningen i stillastående jämfört med i fart hade inte någon väsentlig inverkan på resultatet (synavstånden blev något kortare i fart), men det upplevdes vara svårare att göra en noggrann bedömning i fart. The study aimed at developing a method for estimation of the visibility distance of longitudinal road markings in headlight illumination. The method will be used in a forthcoming study to validate a mathematical model, denoted Visibility, that was recently revised. With this model, the visibility distance of road markings can be calculated from various parameters, such as retroreflectivity and area. The study included a literature review and a series of tests on public roads. Based on the literature review and a few minor field tests, a requirement specification was prepared. Two methods, denoted the reflector method and the post delineator method, respectively, were assumed to have the potential to fulfil the requirements and were further tested. In the reflector method, reflective road studs are placed along the road marking at a known distance between them. The estimation of visibility distance is done at standstill, by indicating the distance at which the marking is visible, expressed as the number of reflectors. In the post delineator method, the retroreflectors of post delineators are used as reference points instead of road studs and accordingly, the visibility distance is expressed in number of post delineator reflectors. The estimation is done at speed and the observer is continuously estimating the visibility distance while the vehicle is moving. Both methods worked well from a practical point of view and both also seemed to give reasonable results. However, when compared, it was clear that they gave substantially different results. The reason behind this has not been completely clarified. Further tests on a road with broken edge lines, the visibility distances were estimated by calculating the number of visible road markings by using binoculars, which is assumed to give the most “true” estimation. This method indicated that the post delineator method overestimates the visibility distances, while the reflector method may underestimate the visibility distance, if the road studs are placed close to the road marking. Estimating the visibility distance at standstill compared to at speed, did not have a substantial influence on the result, (the visibility distances were somewhat shorter at speed) however, the participants thought it was more difficult to make accurate estimations at speed.

Detta notat är en sammanställning av framtagandet av nya samband för olycksrisker och dessfördelningar på olika vinterväglag i olika klimatzoner. Dessa olycksrisker baseras på olyckor som inträffade under åren 2007–2017. I detta projekt har även en uppdatering av olycksvärderingarna gjorts till ASEK 6.1 (Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn). I och med denna värderingsändring har Trafikverket förändrat värderingen av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), istället för skadeföljd enligt polisrapportering som tidigare. Den nya versionen av Olycksmodellen har uppdaterade olycksrisker, olycksdistributioner och olyckskonsekvenser verkar vara realistisk och programmet fungerar korrekt. This report is a compilation of the work done of recalculating the relations/connections for accident risks and their distribution on different winter road conditions in different climate zones. These accident risks are based on accidents having occurred between the years 2007 and 2017. In this project, an update of the accident assessments has been made according to ASEK 6.1 (analysis method and socioeconomic calculation values for the transport sector) Due to this change, the Swedish Transport Administration has changed the valuation of road traffic accidents with accident consequences according to Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), instead of consequences as reported by police reports. The new update of the Accident Model has updated accident risks, accident distributions and accident consequences and seems to be realistic and the program is working in a correct way.

Regeringen har gett VTI i uppdrag att förbättra kunskapen om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader. I en särskild del av detta uppdrag ingår att analysera konsekvenser av en full internalisering av godstrafikens externa effekter. Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur transportarbetet med olika trafikslag kan komma att påverkas om skatter och avgifter höjs till en nivå som motsvarar kostnaden för de externa effekter som trafiken ger upphov till. Rapporten innehåller dels en beräkning av hur mycket skatter och avgifter bör höjas för olika fordonsvarianter, dels en modellanalys av hur påföljande kostnadsökningar påverkar transportarbetet på väg, järnväg och sjö. Modellberäkningarna har utförts med Trafikverkets nationella godstransportmodell Samgods. Resultaten visar bland annat att sjöfarten skulle gynnas av den relativprisförändring som skatte- och avgiftshöjningarna ger upphov till. Järnvägstrafiken påverkas kraftigt negativt eftersom en marginalkostnadsprissättning skulle kräva kraftigt höjda banavgifter. En internalisering beräknas ge en positiv klimateffekt, men effekterna är relativt små. VTI has been commissioned to review the current knowledge of social marginal costs for using the country’s national infrastructure, Government Decision N2017/01023/TS. As a part of this commission VTI is asked to assess the effects of a full internalisation of external costs within the transport sector. In this report the effects on freight transports of gods being traded within and to/from Sweden is assessed using the Swedish national freight flow model Samgods. The analysis includes calculating the appropriate levels of tax and/or fees needed for decisionmakers in the freight transport market to fully take in to account the external effects of traffic with different types of vehicles. In a second step the freight flow model is used to estimate effects on ton-kilometers transported on road, rail and sea respectively. Results show that the resulting change in relative costs for transporting with different modes of transport will increase ton-kilometers transported by sea. A full internalization of external cost will decrease ton-kilometer transported by rail and on road. The largest decrease being calculated for rail. To fully take account for external effects track fees in Sweden will have to be four times higher. In total we estimate a small but positive effect on the climate.

My home and my economy - A study of how purchasers of a cooperative apartment calculate To purchase a dwelling is one of the biggest investments in a person’s life and probably the financial decision that affects the private economy most of all. To purchase a cooperative apartment, as this study is about, also requires a membership in a coop housing association and involvement in its economy. This study draws on individual people's calculative practices with the purpose to describe and understand the purchase of a cooperative apartment. The thesis focuses on what support and tools the purchasers use and what factors they consider important. The financial reports of the coop housing associations are one of the considered factors. The study is based on seventeen interviews with purchasers of cooperative apartments in Malmö (the third biggest city in Sweden). All purchasers belong to the middle class and talked freely and openly, with the result that the thesis is close to an everyday form of accounting practice. It became evident that the purchasers had calculated and how lifestyle and feelings were important. The calculative process is perceived as a practice in which both numbers and things that can´t be quantified are included. The thesis results in a model of complex and intertwined calculation that shows the different steps the purchasers take to find out which cooperative apartment they purchase and the price they finally pay. The study shows how the purchase of a cooperative apartment is not only a financial investment, but above all, a social investment. The purchasers are reasoning about the consequences of the purchase and whether it is a good financial investment in the long run if they want to sell. However, the study shows that the most important thing for the purchasers are to feel they have found a home. Key words: Home prices, Calculation, Cooperative apartment, Interviews, Lifestyle, Capital, Middle class.

Syftet med denna studie har varit att jämföra flöden och hastigheter från två olika mätutrustningar för cykel. Resultatet har också jämförts med videofilmsbearbetade data och manuella räkningar. Mätutrustningarna som använts är Viscandos utrustning OTUS3D och VTI:s TA-89. OTUS3D är ett kamerasystem med 3D-funktion och den detekterar rörelse/spår och klassificerar sedan dessa i olika trafikantkategorier. TA-89 (där TA står för trafikanalysator) har utvecklats av VTI och är anpassat för detektering av både cyklar och motorfordon. Vi har också använt oss av en videokamera som finns i OTUS3D-systemet, för att möjliggöra en manuell beräkning. Mätplatsen för studien är en gång- och cykelbana som går över en ås i Vallaskogen i Linköping. Området ligger mellan stadsdelen Östra Valla och universitetsområdet. Det är en ganska brant lutning där riktningen mot universitetsområdet är uppförsbacke och riktningen mot Östra Valla/centrum är nedförsbacke. Fem dygn som inte innehöll bortfall valdes för analyserna. Det blev tidsperioderna 3–4 september (lördag och söndag) och 6–8 september (tisdag till torsdag). Utöver det valdes en timme med högt flöde och en timme med lågt flöde där även videofilmsbearbetning skedde. Dessutom använde vi en timme och 50 minuters manuell räkning. The purpose of this study was to compare cycle flows and speeds from two different cycle measurement equipment. The result has also been compared with the processed video data and manual counts. The measuring equipment are Viscando’s equipment OTUS3D and VTI´s TA-89. OTUS3D is a camera with 3D functionality, and it detects tracks and classifies these into different road user categories. TA-89 (where TA stands for Traffic Analyzer) is developed by VTI and is adapted for detecting both bicycles and motor vehicles. We also used a video camera from the OTUS3D system, to enable a manual calculation. The test site for the study is a pedestrian and bicycle path that crosses a ridge in Vallaskogen in Linköping. The area is located between the district of East Valla and campus. It is a fairly steep slope where the direction towards the campus is uphill and the direction to the East Valla / city center is downhill. Five days that did not include losses of flow were selected for the analyzes. The selected periods were 3 to 4 September (Saturday and Sunday) and 6 to 8 September (Tuesday to Thursday). In addition to this, we chose an hour with high flow and an hour with low flow where video processing was conducted. Furthermore, we used an hour and 50 minutes of manual counting.

Vintermodellen är ett verktyg som ger underlag för att bestämma strategier för vinterväghållning. Föreliggande dokument är avsett att vara ett stöd för framtida utveckling av programkoden till Vintermodellen. Ingen manual har skrivits tidigare eftersom programmet till Vintermodellen endast används inom VTI. Matlab-programmet till Vintermodellen skrevs från januari 2013 till mars 2014. En stor del av det arbete som presenteras i föreliggande dokument utgjordes av en omstrukturering av koden, samt flytt av indata från Matlab-koden till kalkylark (Excel-filer). Redovisningen inleds med viss grundläggande information som är av stor vikt vid körningen av vintermodellen. I kapitel 6–8 beskrivs koden i stora drag. I slutet av redovisningen beskrivs möjligheter för export av resultaten. Trafikverket äger Vintermodellen och ansvarar för vidareutveckling av verktyget. VTI förvaltar Vintermodellen på Trafikverkets uppdrag. The ”Vintermodellen” is a software tool to help form strategies for winter road maintenance. The present document is intended to serve as a support for future development of Vintermodellen (the Winter Model). No manual has been written before as the computer program ”vintermodellen” is exclusively used within VTI. The Matlab implementation of the Vintermodellen computer program was written from January 2013 to March 2014. A substantial part of the work presented in the present document was to restructure the code, and move in-data from the Matlab code to spreadsheets (Excel files). The presentation starts with some basics facts which are important to consider when running the ”vintermodellen” Matlab program. In chapter 6–8 the Matlab code is described in general terms. The presentation ends with the different ways to export the results. The Swedish Transport Administration owns the Vintermodellen and is responsible for the development. The Vintermodellen is administered by VTI by direction of the Swedish Transport Administration.

Den nuvarande Europagemensamma HBEFA-modellen anger emissionsfaktorer för olika körmönster och fordonstyper. Med den modellen kan man dock inte studera till exempel enskilda korsningar. Denna studie utnyttjar samma grundmodell, PHEM (www.tugraz.at), som HBEFA för att beräkna även korsningseffekter och grundemissioner för länkar utan korsningar. Med PHEM har utsläpp för fyra fordonstyper (personbil med diesel och bensindrift samt lastbil med och utan släp) beräknats för ett antal olika typvägar enligt den uppdelning som fortfarande används i effektmodellerna EVA och CAPCAL. För att illustrera utsläppen i korsningar presenteras även beräkningar för emissioner vid ett snabbt stopp till stillastående och sen återtagande av den ursprungliga hastigheten. Förutom en metodbeskrivning om hur de nya grundutsläppen och stopptilläggen har beräknats, ges också i rapporten förslag på en mer grundlig framtida uppdatering av modellen. Dessutom redovisas ingående olika tester och jämförelser för att underlätta en övergång från den nuvarande grundmodellen VETO till PHEM. Beräkningarna visar att tidigare antaganden om kraftigt minskade emissioner för fordon inte har infriats, samt att fordonshastighetens påverkan på utsläppen har förändrats. Vi föreslår bland annat att fler fordonstyper ska ingå i modellen vid nästa uppdatering. Modellen som vi använder simulerar CO2, SO2, bränsleförbrukning, HC/VOC, CO, NOx, NO2 och avgaspartiklar, men i rapporten presenteras endast bränsleförbrukningen men övriga parametrar kan erhållas av författarna. Rapporten ger först en kort beskrivning av olika emissionsmodeller, hur beräkningarna skett fram till nu och sedan hur våra anpassningar och uppdateringar lett fram till de resulterande emissionsfaktorerna. The current European emission model, HBEFA, specifies emission factors for different driving patterns and vehicle types. This model does not study the example of individual intersections. This study utilizes the same microscopic model, PHEM (www.tugraz.at), as HBEFA to calculate also intersection emissions and emissions of links without intersections. With PHEM the release of four vehicle types (cars fueled by diesel or petrol and trucks with and without trailers) calculated for several different road classes according to the division still used in the models EVA and CAPCAL. To illustrate the emissions of intersections calculations for emissions for a quick stop to rest and then the withdrawal of the original speed is also presented. In addition to a description of the method of how the new emissions have been calculated in the new tables also include suggestions of future updating of the model. In addition, reported the conclusion of tests and comparisons to facilitate the transition from the current basic model VETO to PHEM. The calculations show that previous assumptions about the significantly lower emissions of vehicles have not been met, and that the vehicle speed impact on emissions has changed., We suggest that more vehicle types will be included in the model at the next update. The model simulates the CO2, SO2, fuel consumption, HC / VOC, CO, NOx, NO2 and exhaust particles, but the report only presents fuel consumption. However, all other parameters can be obtained directly from the authors. The report first provides a brief description of the different emission models, how the calculations are done up to now and then how adaptations and updates led to the resulting emission factors.

Den svenska nationella godstransportmodellen Samgods simulerar logistikbeslut på en disaggregerad företagsnivå. En för sjöfarten viktig modellbegränsning är att all linjetrafik modelleras med endast två noder, det vill säga varje fartyg antas enbart köra fram och tillbaka mellan en start- och en målpunkt. I verkligheten kör ofta godsfartyg i slingor mellan olika hamnar för att på ett bättre sätt utnyttja sjöfartens skalfördelar. Syftet med denna rapport är att analysera effekten av att i en transportmodell av Samgodstyp tillåta fartygsoperatörer att utöver direkta rutter mellan två hamnar, även utnyttja mer komplexa transportslingor till sjöss och genom detta samlasta varor mellan flera olika hamnar på samma fartyg. Detta görs genom att utveckla en ny (fristående) modell för godstransporter med linjefartyg, kallad LIFREM (Loops Including FREight Model). Denna modell kalibreras för en fallstudie som utgår ifrån export av vissa skogsprodukter från Norrland via Östersjön och Nordsjön. Resultaten visar att då vi inför fördefinierade slingor så minskar totala logistikkostnader med ca 10 % och då vi tillåter fartygsoperatören att fritt välja slingor så minskar de med hela 21 %, och då har vi inte inkluderat möjliga vinster av att utnyttja kapaciteten på tillbakaresan för returtransporter (som i verkligheten är betydande). Detta visar att modellering av slingor är betydelsefullt för att kunna spegla sjöfartens konkurrenskraft gentemot de andra trafikslagen på ett verklighetstroget vis. Detta bekräftas också av det faktum att andelen sjöfart går upp med 2–4 % i LIFREM då slingor tillåts. The Swedish national freight transport model system Samgods is a freight model that simulates logistics decision at a disaggregated firm-to-firm level. The model calculates total annual transport demand in Sweden for all transport modes based on a deterministic cost minimization approach. The model cannot consolidate commodities of different commodity types in the same vessel, train or truck and can only simulate vessels using direct routes between two ports. This implies that many of the features of sea transport such as utilizing larger vessels and building loops to consolidate goods from different ports is not possible in the current Samgods version. In this paper, we analyze the effect of removing restrictions in sea transportation especially by allowing the ship operators to construct and utilize loops. In the new model, LIFREM (Loops Including FREight Model), the shippers’ choice of sea transport routes is modelled as a mixed integer linear programming optimization problem. In doing so, we make use of a case study on sea transport of forest products from Northern Sweden to Western Europe. The results show that allowing predefined loops decreases total logistic cost by 10% and allowing the shipper to freely select loops decreases the cost by 21%. These results show that modelling of loops is important in order to realistically represent the attractiveness of the sea transport mode. This is also confirmed by the fact that the sea mode share increases by 2–4% in LIFREM when loops are allowed.

Utredningen om finansiering av offentliga infrastrukturinvesteringar via skatter, avgifter och privat kapital (dir. 2016:59) gav i oktober 2015 VTI i uppdrag att redogöra för svenska och internationella erfarenheter av privat finansiering av statlig transportinfrastruktur. Denna rapport baseras på en litteraturgenomgång med fokus på de senaste 10 åren. Genomgången bekräftar och underbygger ytterligare de observationer som tidigare gjorts om ämnet: OPS-projekt färdigställs mera ofta inom den ursprungliga tidsramen och kostnadsöverskridanden är mindre vanliga. Däremot finns inga exempel på projektuppföljningar som ger en samlad bild av för- och nackdelar med sådana projekt. A government committee has asked VTI to give an account of domestic and international experiences of private funding of public infrastructure investment under the Public Private Partnership (PPP) format. This report is based on a literature review focusing the development of the most recent 10-year period. The report confirms and strengthens previous conclusions on the subject: PPP projects are typically opened for traffic on time and at lower cost overruns than projects implemented under traditional types of contracts. There are, however, no comprehensive empirical ex post reviews identifying pros and cons of the PPP approach to infrastructure construction and maintenance.

Genom höjda hastigheter för godståg finns möjligheter till en högre prioritering av trafikslaget hos tågtrafikledningen, vilket i sig är en kapacitetsvinst och bör ge upphov till bättre flöden och högre kapacitet på det svenska järnvägsnätet (framför allt på stambanorna). Simulatorer är ett effektivt och säkert sätt att undersöka effekter av förändringar på både förarbeteende och kapacitet. Syftet med det här projektet var att skapa kapacitetshöjande möjligheter och åtgärder genom att ta fram en loktågssimulator och undersöka möjliga användningsområden för denna. Målet med projektet var att få fram en loktågssimulator, bestående av ett lok och ett antal vagnar, som kan användas i studier för att öka kapaciteten genom till exempel optimerad hastighet, och därmed förändrade bromsprofiler, för loktåg. Projektet har levererat kunskap i form av nya testmetoder, en loktågssimulator samt mjukvaruplattform för ytterligare testverksamhet. Projektet genomfördes i tre successiva etapper. I den första etappen genomfördes en förstudie med lokförare, operatörer och problemägare, som gav forskarna en förståelse för förarmiljön. Här samlades även in en del av det underlag som krävdes för utveckling av loktågsimulatorn. I den andra etappen utvecklades en simulator för loktåg (mjukvara och hårdvara). Etapp tre var en valideringsstudie tillsammans med lokförare. Ett förarbord av modellen Traxx köptes in från en tysk tillverkare. Fordonsmodellen utvecklades från en enstaka enhet, Reginamodell (motorvagnståg), till en kombination av flera enheter. Loktåget i simulatorn består av ett eller flera draglok samt ett antal vagnar med en total längd på maximalt 750 meter. Som draglok används ett lok av modellen Traxx. För varje enhet, lok och vagn, krävs data över enheten: längd, vikt, last, broms-, rull- och luftmotstånd. För lok tillkommer dessutom information om ljud, drivning, broms (återmatande elbroms samt konventionell pneumatisk broms (P-broms)), hyttutrustning med mera. För närvarande finns bansträckningen mellan Falköping–Jönköping–Forserum färdigmodellerad och kommer användas för loktågskörning med ATC. Modellen är konfigurerbar utifrån ett lok (Traxx) och i nuläget fyra olika vagnar. Dessa kan kopplas samman i olika kombinationer. Några användningsområden som diskuterades redan vid projektstart var dels de som naturligt kan kopplas till följder av längre och tyngre tåg, dels de idéer som uppkom som följd av den utrustning som köptes in. Vid Trafikverkets vintermöte genomfördes en workshop där ytterligare användningsområden diskuterades. Några av dessa handlar om utbildning,energieffektiv körning eller projektering. Utbildning och vissa typer av studier går att göra med den nu existerande loktågsmodellen, medan andra kräver antingen validering av parametrar eller viss vidareutveckling av modellen. Projektet har levererat kunskap i form av nya testmetoder, denna forskningsrapport och en produkt i form av en loktågssimulator samt mjukvaruplattform för ytterligare testverksamhet. Projektet har även levererat en nationell resurs i form av simulatormjukvara. Mjukvaran har lagt grunden för en kostnadseffektiv testverksamhet inom loktågsdomänen. En loktågssimulering (simulering av loktåg) har tagits fram, vilken kommer att vara värdefull som ett demonstrationsverktyg samt för utbildning, träning och projektering. Allowing higher speeds for freight trains would provide opportunities for a higher prioritization in the traffic flow by rail traffic management, which in itself is a capacity gain and should generate better flows and higher capacity on the Swedish rail network, especially on the major railways. Simulators are an effective and safe way to investigate the effects of changes in both driver behavior and capacity. The purpose of this project was to create capacity-enhancing opportunities and actions by developing a freight train simulator and investigating its possible application areas. The aim of the project was to provide a freight train simulator, consisting of a locomotive and a number of wagons, which can be used in studies to increase capacity through, for example, optimized speed, and thus changing braking profiles, for long trains. The project has delivered knowledge of new test methods, a freight train simulator and a software platform for further testing. The project was conducted in three successive stages. In the first phase, a pilot study was carried out with drivers, operators and problem owners, who gave the researchers an understanding of the driving environment. In addition, some of the data needed for the development of the freight train simulator was collected. In the second phase, a freight train (software and hardware) model was developed. Stage three was a validation study together with drivers. A Traxx model driver console was purchased from a German manufacturer. The vehicle model was developed from a single unit, Regina type (motorcar train), into a combination of several units. The train in the simulator consists of one or more locomotives and a number of wagons with a total length of up to 750 meters. A locomotive of Traxx model is used. For each device, locomotive and wagon, data is required: length, weight, load, brake, roll and air resistance. In addition, information about noise, driving, braking (re-electrical braking and conventional pneumatic brake) (P-brake), cab equipment and more are added. Currently, the track between Falköping - Jönköping - Forserum is modelled and will be used for ATC trains. The model is configurable using combinations of a locomotive (Traxx) and, currently, four different types of wagons. These can be linked in different combinations. Some applications that were discussed at the start of the project were, on the one side, those that could naturally be linked to longer and heavier trains, and, on the other, the ideas that arose because of the equipment purchased. At the Transport Administration winter meeting, a workshop was conducted where further uses were discussed. Among these are applications within education, energy efficient driving or design. Education and certain types of studies could be performed with the existing locomotive model, while others require either validation of parameters or some further development of the model. The project has provided knowledge of new test methods, this research report and a product in the form of a freight train simulator and software platform for further testing. The project has also delivered a national resource of simulator software. The software provides for cost-effective testing activities in the freight train domain. A freight train simulator has been developed, which will be valuable as a demonstration tool as well as a platform for training

I detta projekt studerar vi hur Trafikverket principiellt bör förhålla sig till LCC-kalkyl i sin verksamhet med speciellt fokus på väginvesteringar. Grunden för den principiella analysen utgörs av kalkylmetodiken och dess likheter och skillnader med samhällsekonomisk kalkyl (CBA) som länge varit en viktig del av Trafikverkets beslutsunderlag vid åtgärdsval. Tre viktiga observationer har gjorts i studien. Den första är den övergripande iakttagelsen att LCC-kalkyl bör betraktas som ett komplement till samhällsekonomiska kalkyler men användas främst på en mer detaljerad nivå för att välja mellan olika tekniska lösningar. Olika slags LCC-bedömningar kan därför ligga till grund för val av lösningar i alla skeden av bedömningar: förstudier, vägutredningar och projektering, och därmed med olika grad av detaljering. Det innebär att LCC-kalkyl kan och bör betraktas som ett beslutsunderlag för att genomföra en åtgärd med en given funktion kostnadseffektivt, det vill säga minimera kostnaden över livscykeln. Vidare är en ytterligare observation att det kan finnas en risk att det optimala underhållet inte blir gjort, dels för att det saknas resurser för underhåll, men även på grund av att investeringsåtgärder genomförs med en annan pengapåse än underhållsåtgärder med anledning av politiska prioriteringar. Det kan även vara så att det är budgetförfarandet inom en organisation som gör det problematiskt med en optimering över hela livscykeln. Detta är organisatoriska frågor som bara kan lösas av regeringen eller inom Trafikverket med direktiv rörande vilka investeringar som ska genomföras och vilka beslutsunderlag som skall finnas. Dessutom är det observerat i vår studie att det metodmässigt kan skilja sig mellan LCC-kalkyl och samhällsekonomiska kalkyler beträffande trafikantkostnader vid trafikstörningar i samband med framtida underhåll. Vår uppfattning är att dessa trafikantkostnader bör ingå i en LCC-kalkyl och påvisar samma iakttagelser som Eriksson och Edelman (2014), nämligen att en stor trafikmängd gör att åtgärdsalternativ med ett lågt underhållsbehov generellt får en lägre relativ livscykelkostnad. Slutligen blir rekommendationen att LCC-kalkyler har en viktig roll att spela inom Trafikverket när det kommer till att genomföra åtgärder på ett kostnadseffektivt sätt. Det är emellertid viktigt att kalkylmetodiken utvecklas och, framför allt, att de organisatoriska hindren för kostnadseffektiva åtgärdsval undanröjs. In the current study, we analyze how the Swedish Transport Administration (STA) should involve LCC analysis in their activities regarding road investments. The basis for the study is the LCC analysis and its similarities and differences compared to cost-benefit analysis (CBA), where the latter for a long time has been an important part of STA’s decision basis for infrastructure measures. We have made three important observations in our analysis. First, a generic observation is that LCC analysis should be used as a complement to CBA but preferably on a more detailed level to choose between different technical solutions. This implies that LCC analysis may, and should, be treated as a decision basis to conduct measures with a given operational function in an efficient way. Furthermore, another observation is the risk for not conducting the efficient amount of maintenance, partly due to the lack of resources, but also since the maintenance measures and infrastructureinvestment measures are based on different, politically decided, budget constraints. Also, the budget process within the organization makes it difficult to optimize for the complete life cycle. Both these issues are organizational, that only can be solved on the governmental level or within STA with directions regarding the investment measures to conduct and which decision basis to rely on. In addition, we have observed methodological differences between LCC analysis and CBA considering the road-user costs in connection to disturbances of planned road maintenance. Our view is that these costs should be included in an LCC analysis and our analyze confirm the observation of Eriksson and Edelman (2014), namely that a relatively high traffic volume leads to that measures with a small maintenance requirement in the future in general will have a lower life cycle cost. Finally, our recommendation is that LCC analysis has an important role within STA when aiming for efficient design of infrastructure measures. However, it is of importance to develop the LCC methods and, especially, eliminate the organizational barriers for implementing LCC as a way for efficient measures

Syftet med denna förstudie är att redovisa vilka möjligheter som finns att vidareutveckla ett optimeringshjälpmedel för tidtabelläggning. Arbetet baseras på en uppsats som tidigare publicerats med samma författare som medförfattare. Med den idag aktuella litteraturen inom området som utgångspunkt förs därför en diskussion om möjligheterna att vidareutveckla den arkitektur – de grundläggande beståndsdelar – som föreslogs i den ursprungliga rapporten. Arbetet har hanterat de möjligheter som modern datorkapacitet ger för att hantera stora och komplexa problem. Dessutom behandlas nya ansatser för att identifiera och förkorta tiden för att identifiera tillåtna och nyttomaximerande lösningar i utformningen av en praktiskt fungerande optimeringsalgoritm. Resultatet av arbetet visar att de tekniska förutsättningarna för att vidareutveckla den modellansats som utformades och testades för tjugotalet år sedan är mycket goda. I förstudien redovisas hur några strategiska delar av den arkitektur som behövs för att ta fram en praktiskt fungerande algoritm för att lägga tidtabeller i järnvägsnätet kan genomföras. The purpose of this pilot study has been to assess the potential for developing an optimization tool for time-tabling of railway traffic. The study is based on a 20-year-old paper that the authors of the pilot study co-authored. The subsequent papers published in this field of research provide a basis for considering the further development of the original model architecture. A crucial component in this is the rapid capacity improvement of computer capacity. A second issue has been to consider the possibilities to speed up the solution to the large and complex algorithms used for identifying an optimal solution. The mimeo demonstrates that the preconditions for improving the performance of the original model are very good. In three background papers, different dimensions of this potential are addressed. The description concludes by suggesting the design of a further test of the method on a shorter section of the national grid. Importantly, the test would be realized in parallel with the annual development of a new time-table for the coming year.

Detta notat som skrivits på uppdrag av Riksrevisionen har som utgångspunkt att resandet inte utvecklats i enlighet med de prognoser som låg till grund för beslutet om att bygga Arlandabanan. I separata promemorior i detta notat studeras två aspekter av att förändra förutsättningarna för den trafik som idag bedrivs på Arlandabanan.  Vilka konsekvenser skulle en förändrad prisstrategi innebära?  Finns tillräcklig kapacitet för att öka trafiken? In year 2000, railway operations started between Arlanda airport and downtown Stockholm. The service is part of a PPP contract that includes construction and maintenance as well as service provision for a period of 45 years after the initiation of traffic. Patronage on the line is below expectations at the time of contract closure in 1993. There is therefore an ongoing discussion of whether it would be appropriate for the government to renegotiate the contract to change the preconditions for the service. Commissioned by Riksrevisionen, the Swedish National Audit Office, this memo addresses two aspects of a possible change of strategy:  Which would the consequences be of a change of pricing strategy from the current targeting of the high end of the market? A 30 percent price reduction is considered.  Is there enough track capacity to increase the number of departures during peak hours?

Huvudsyftet med denna studie är att skatta marginalkostnaderna för luftfartens infrastruktur, men då det inte finns någon enhetlig definition om vad som är kostnadsbasen för infrastrukturen, det vill säga vad som bör ingå i en marginalkostnadsberäkning, så ingår också ingår också en diskussion kring vilka kostnader som bör inkluderas i en marginalkostnadsberäkning i forskningsfrågan. Ett ytterligare syfte med studien är att relatera de framtagna marginalkostnaderna till dagens prissättning och undersöka huruvida luftfarten betalar sina samhällsekonomiska kostnader. Med hjälp av kostnadsdata från Arlanda och från Luftfartsverket skattas marginalkostnaden för utnyttjandet av (relevant) flygplatsinfrastruktur och för infrastrukturen för operativ flygtrafikledning. Den empiriska ansats som använts för att analysera kostnadsposterna är en regressionsanalys, med justering för månadsspecifika variationer i resmönster, då flygplatsdelen undersöks, samt med hänsyn till regionala skillnader för flygplatser, då flygtrafikledning i tornen undersöks. Det finns en del osäkerheter i studien, men med bakgrund av detta indikerar resultaten att den genomsnittliga marginalkostnaden för infrastrukturen ligger kring 13 kr per passagerare och 1 168 kr per startat flygplan. Motsvarande skattning för flygtrafikledningen är även den osäker, med resultat som indikerar en marginalkostnad på 373 kr per flygning. Vidare förefaller det som att finansieringen av den statliga luftfartsinfrastrukturen inte enbart skulle kunna ske med intäkterna från marginalkostnadsbaserade avgifter. The main purpose of this study is to estimate the marginal costs of aviation infrastructure. But since it not exist a uniform definition of what is the cost base of the aviation infrastructure, there is also a discussion of what costs should be included. An additional purpose of the study is to relate the estimated marginal costs to today's pricing and to investigate whether aviation pays its socio-economic costs. Estimates of the marginal cost of utilizing (relevant) airport infrastructure and for operating airline infrastructure is being analyzed using cost data from Stockholm Arlanda Airport and the Civil Aviation Authority. The empirical approach used to analyze cost items is a regression analysis, with adjustments for month-specific variations in travel patterns, when the airport section is investigated, and taking into account regional differences for airports when investigating air traffic control in the towers. There are some uncertainties in the study, but in the light of this, the results indicate that the average marginal cost of the infrastructure is around SEK 13 per passenger and SEK1,168 per aircraft started. Corresponding estimation for air traffic management is also uncertain, with results indicating a marginal cost of SEK 373 per flight. Furthermore, it appears that the revenue from marginal cost-based charges could not alone finance the state aviation infrastructure.

Syftet med denna studie har varit att visa hur stor osäkerheten är i prognoserna för antalet allvarligt och mycket allvarligt skadade personer inom olika delpopulationer, med avseende på geografiska områden, trafikantkategorier, ålder och kön. Måttet allvarlig skada används både för att följa den allmänna trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige och i mer specifika studier om till exempel olika trafikantgrupper. Som allvarligt skadad definieras den som i samband med en vägtrafikolycka får skador som leder till minst 1 procents permanent medicinsk invaliditet. Som komplement används också begreppet mycket allvarlig skada som definieras på motsvarande sätt men avser skador som leder till minst 10 procents permanent medicinsk invaliditet. Eftersom invaliditetsgraden inte är känd vid olyckstillfället prognosticerar man istället antal allvarligt och mycket allvarligt skadade. Grunden för prognoserna är Strada, den nationella databasen för vägtrafikolyckor i Sverige, och en metod som tagits fram av Folksam som baseras på risken att en persons skador kommer att leda till permanent medicinsk invaliditet i framtiden. Osäkerheten i prognoserna illustreras med prognosintervall. Det visade sig under arbetets gång att härledningen av prognosintervallen var relativt rättfram för fallet med en skada per person men betydligt svårare när personerna kunde ha en kombination av flera olika skador. Prognosintervallen bestämdes därför med hjälp av simulering istället för teoretiska beräkningar. The number of seriously injured road users is used both as an indicator of traffic safety trends in Sweden and in more specific studies of, for example, different road user groups. A seriously injured person is defined as a person who suffers injuries that lead to permanent medical impairment of at least 1 percent. The term very seriously injured is used as a complement and is defined correspondingly but refers to injuries that lead to permanent medical impairment of at least 10 percent. In practice, the level of impairment is not known at the time of the accident, and therefore the number of seriously and very seriously injured persons are forecasted. The basis for the forecasts are Strada, the national database for road traffic accidents in Sweden, and a method developed by Folksam (a Swedish insurance company) that estimates the risk that a person’s injuries will lead to permanent medical impairment in the future. The aim of this study is to present the size of the uncertainty of the forecasts for different subpopulations such as geographical areas, roads user groups, age and gender. The uncertainty of the forecasts is illustrated as forecasting intervals. It became clear during the study that derivation of the intervals was relatively easy for the case with one injury per person but considerably more difficult when the persons had a combination of several injuries. Therefore, the width of the intervals was determined using simulation instead of theoretical calculations.

Ett sätt att uppnå en större energieffektivitet och lägre emissioner i transportsektorn är att använda motorvärmare innan motorstart. Syftet med denna studie är att uppdatera de sparpotentialer som finns med att använda motorvärmare i en nyare fordonsflotta. Beräkningsverktyget COLDSTART2014 har använts för att aktualisera beräkningar av kallstartstillägg av bränsle och emissioner med avseende på parkeringstid och utetemperatur samt för fordon i olika miljöklasser. Rapporten ger svar på hur mycket kallstartstilläggen kan minska på regional och nationell nivå förutsatt att motorvärmare används på ett effektivt sätt. Det finns en skillnad mellan de olika miljöklasserna om hur en motorvärmare används effektivt och det innebär att det borde finnas rekommendationer som baseras på miljöklass samt på hur länge fordonet stått parkerat tillsammans med omgivande utetemperatur, och inte som idag att det baseras enbart på omgivande utetemperatur. Hur den effektiva användningen av motorvärmare ser ut beror också på vilket kostnadsperspektiv som antas. Om man ser till samhällsekonomiska kostnader så bör motorvärmare användas betydligt oftare och längre än i ett privatekonomiskt perspektiv. Using an engine heater before starting the vehicle is a way to achieve greater energy efficiency and lower emissions in the transport sector. The purpose of this study is to update the potential savings by using engine heaters in a newer vehicle fleet. The tool COLDSTART2014 has been used to update the calculations of cold start effects of fuel and emissions, with respect to parking time, ambient temperature and for vehicles of different environmental class. The report provides answers to how much the cold start effects can be reduce in the regional and national level, provided that the engine heater is used effectively. There is a difference between the different environment classes on how an engine heater is used efficiently. There should be recommendations based on environmental class, parking time and ambient temperature, and not like today when they are solely based on ambient temperature. What constitutes an efficient use of engine heaters also depends on the cost perspective. If you look at socio-economic costs, engine heaters should be used much more frequently and longer than with a perspective of private economy.

Syftet med rapporten är att identifiera och så långt som möjligt kvantifiera de policyrelevanta (externa) kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna för användningen av den statliga sjöinfrastrukturen och de externa kostnaderna som sjötransporterna ger upphov till. De (interna) marginalkostnaderna för personal, bränsle, avskrivningar med mera beräknas inte. Marginalkostnaderna relaterade till underhåll av farlederna och trängsel bedöms som negligerbara och kunskapen avseende buller och övriga marina externa kostnader anses vara för begränsad för att kunna kvantifiera de relevanta samhällsekonomiska marginalkostnaderna. De samhällsekonomiska marginalkostnaderna relaterade till lotsning och isbrytning bygger på uppgifter från Sjöfartsverket för 2014 (lotsning) respektive 2010–2015 (isbrytning). De samhällsekonomiska marginalkostnaderna för luftföroreningar (på regional nivå), som passagerar- och lastfartygen såväl som lotsbåtar och isbrytare ger upphov till, tas fram genom att beräkna bränsleförbrukningen och mängden emissioner och att tillämpa Impact Pathway ansatsen. Kostnaderna för växthusgaser baseras, som för de andra trafikslagen, på Carlén (2014). Beräkningen av de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för olyckor baseras på Transportstyrelsens olycksdatabas för perioden 1985-2014 och monetära värderingar av dödsfall och skadade. Olika utvecklingsbehov identifieras. Sjöfartsverkets intäkter av lots- och farledsavgifter täcker 76 procent respektive 90 procent av de beräknade årliga samhällsekonomiska marginalkostnaderna för lotsning, isbrytning, olyckor, luftföroreningar på regional nivå och växthusgaser. Vi ser ett behov av att på detaljnivå studera hur de framtagna kostnadsskattningarna kan användas för att göra styrmedlen för sjötransporter och hela transportsektorn effektivare. The report aims to identify and as far as possible, quantify the policy-relevant (external) short-term marginal social costs of the use of the national maritime infrastructure and the external costs that maritime transport cause. The (internal) marginal costs of personnel, fuel, depreciation, etcetera are not calculated. The marginal social costs related to the maintenance of the fairways and congestion are assessed to be negligible and knowledge regarding noise and other marine external costs are considered too limited to be able to quantify the relevant marginal social costs. The marginal social costs related to piloting and icebreaking are based on data from the Maritime Administration for 2014 (piloting), and 2010−2015 (icebreaking). The marginal social costs of air pollution (at the regional level) caused by passenger and cargo ships as well as pilot boats and icebreakers, have been derived by calculating the fuel consumption and the amount of emissions and applying the Impact Pathway approach. The costs of greenhouse gases are, as for the other modes of transport, based on Carlén (2014). The calculation of the marginal social costs of accidents is based on the Swedish Transport Agency’s accident database for the period 1985−2014 and the monetary values of deaths and injuries recommended by the Swedish CBA guidelines. Different needs for development are identified. The Maritime Administration’s revenues of pilot fees and fairway dues in 2014, cover 76 percent, respective 90 percent of the calculated marginal social costs of pilotage, icebreaking, accidents, air pollution (at the regional level) and greenhouse gases. We see a need to study in detail how the cost estimates can be used to make the policy measures for maritime transport and in the entire transport sector more efficient.

Medan ett stort antal studier har försökt bedöma marginalkostnaderna för att använda vägar och järnvägar är motsvarande kunskapsläge sämre för svensk luftfart. Bland annat saknas en samsyn kring centrala begrepp och frågeställningar, exempelvis gällande hur infrastrukturbegreppet ska avgränsas och hur internationella flygningar ska hanteras. En annan brist är att tidigare studier utgått från exempelflygningar för beräkningar av marginalkostnader. Dessa exempel har sedan representerat hela den variation av flygplanstyper och destinationer som finns i Sverige. I denna studie har ett första steg tagits mot en tydligare bild av de genomsnittliga marginalkostnaderna genom att kostnadsposterna för klimat, hälsopåverkan och buller har beräknats. Resultaten på klimatområdet pekar på att inrikesflygets kostnader är små i förhållande till EU-flygningarnas kostnader, som i sin tur är små i förhållande till kostnaderna för flygningarna utanför EU. Variationen mellan dessa kategorier visar dels att beräkningar som bygger på enskilda exempel kan ge en snedvriden bild, och dels att hänsyn bör tas till skillnaden mellan ovanstående kategorier av flygningar vid eventuell policyutformning. Beräkningen av luftfartens hälsopåverkan bygger på en enklare metodik vilket påverkar tillförlitligheten i skattningarna av dessa kostnader. Resultaten i denna del av studien ska därför ses som räkneexempel. While a large amount of studies has been focused on assessing the marginal costs of using roads or railroads, the corresponding knowledge about aviation has been lacking. Among other things, there has not been a coherent view in literature about central issues such as the definition of the concept of infrastructure and how to handle international flights. Another shortfall is due to the fact that previous studies have focused on calculating marginal costs for only one flight. These examples have then represented the whole variation of aircraft types and destinations that exists within Sweden. In this study, a first step has been taken towards a clearer picture by calculating the average marginal costs for climate change, negative health effects and negative noise effects of Swedish aviation. The results regarding climate show that the costs of domestic flights are small in comparison to European flights, which in turn are small compared to flights with destinations outside the EU. The variation between these categories shows that single examples can give a skewed picture of the actual marginal costs. It also shows that the difference between the above mentioned categories should be taken into account when evaluating policy measures. The calculations of the costs of emissions that affect human health are done in a less reliable way, and therefore the estimates in this part should be interpreted as rough approximations.

I detta notat redovisas en studie om värderingar på skador relaterade till sjöfartsolyckor i svenskt farvatten. Resultaten visar att kostnaden för 103 omkomna i sjöfartsolyckor 1985-2014 var 2,3 miljarder kronor. För vägtrafiken finns en väl utvecklad litteratur och praxis kring värderingen av skador som uppstår i samband med olyckor. Inom sjöfarten har arbetet inte kommit lika långt. Denna studie tillför värderingar på tre typer av skador relaterade till sjöfartsolyckor i svenskt vatten: personskador inkl. dödsfall, fartygsskador och utsläppsskador. För personskador och dödsfall finns det väletablerade kalkylvärden som Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och arbetsmetoder inom transportområdet (ASEK) rekommenderar och som används i samhällsekonomiska analyser inom väg- och järnvägstrafiken. Forskarna rekommenderar att dessa värden även bör användas för sjöfarten. Den totala kostnaden för de 103 omkomna i sjöfartsolyckor i svenska farvatten mellan 1985 och 2014 var 2,3 miljarder kronor. Kostnader för sammanlagt 430 allvarliga eller lindriga personskador tillkommer. Den existerande litteraturen kring värderingar av fartygsskador är bristfällig. Denna studie för forskningsfältet framåt med värderingar baserade på försäkringsutbetalningar. Med data från försäkringsbolaget The Swedish Club genomförs en ekonometrisk analys som visar hur olyckskostnaden beror på olyckstyp och fartygets storlek och ålder. Analysen visar också att fartygstyp inte har någon signifikant påverkan på olyckors kostnad. Studien visar att olyckor inom kategorin brand och explosion resulterar i de dyraste olyckorna. Även kollisioner och grundstötningar ger upphov till stora kostnader. For road transport there is a well-developed literature and practice regarding the valuation of accidents. In the maritime sector less progress has been made. This report adds valuations for three types of maritime accidents: injuries including casualties, vessel damages and oil spills. For injuries and causalities there are well-established valuations for land transports administrated by Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och arbetsmetoder inom transportområdet (a working-group addressing issues on the application of CBA in the transport sector) (ASEK). We recommend that these valuations should also explicitly apply to the maritime sector. Using this valuation, the 103 fatalities in maritime accidents since 1985 constitutes a cost of 2.3 billion SEK. The cost for 430 injuries adds to that. The existing literature concerning valuation of vessel damages is inadequate. This study takes the research field forward by using insurance data to valuate vessel damages. With data from the insurance firm The Swedish Club an econometric analysis is preformed which shows how the cost of an accident depends on the type of accident, the size and the age of the vessel. The analysis show that the type of ship has no significant impact when the other variables have been controlled for. There are 3,313 accidents involving vessel damages in The Swedish Transport Agency’s database. The vessels in The Swedish Club’s database are on average substantially larger than the vessels in The Swedish Transport Agency’s database. Just 3 percent of the vessels in The Swedish Clubs database has a gross tonnage below 3,000, compared with 77 percent in The Swedish Transport Agency’s database. As a consequence, the results from the econometrics model should not be applied to accidents involving ships with a gross tonnage below 3,000. For smaller ships additional studies are needed with data from ordinary insurance firms.

Denna rapport handlar om samband mellan hastighet och vägytestandard, som är av intresse vid planering av beläggningsunderhåll. De kostnader och målvariabler som påverkas av dessa handlar om restid, drivmedel och miljö. Enligt tidigare studier av vägytans inverkan på fordonshastighet medför ökande spårdjup (SPÅR) och ökande längsgående vägojämnheter (IRI) att fordonshastigheten minskar. I beskrivning av vägytan ingår normalt också makrotextur (MPD). Kunskap om betydelse av MPD för fordonshastighet har hittills saknats. Det primära syftet med föreliggande empiriska studie har varit att komplettera befintlig kunskap om hastighet med betydelsen av MPD. De sträckegenskaper som ingår i studien som förklaringsvariabler är: vägbredd; hastighetsgräns; horisontell kurvatur (ADC); vertikal kurvatur (RF); spårbildning (SPÅR); ojämnheter (IRI) och makrotextur (MPD). Vägbredd och hastighetsgräns ingår som klassindelare. Separata analyser har genomförts för fyra fordonstyper. Medelvärden av ADC, RF, SPÅR, IRI och MPD, har beräknats över föresträckor av olika längd mellan 100 meter och 1 000 meter. Dessa medelvärden kan i vissa fall förändras väsentligt med förändrad sträcklängd medan hastighetsdata är desamma. Den ibland systematiska förändringen är till en del en följd av att lägena för mätplatserna inte är slumpmässigt valda. The correlation between speed and road surface condition is of interest for the planning of pavement maintenance on the road network. The costs and the target variables that are affected by this correlation are, in addition to travel time, fuel consumption (vehicle costs), energy and environment.According to previous studies of the road surface influence on the vehicle speed increased rut depth (RUT) and increasing longitudinal road unevenness (IRI) causes decreased vehicle speed. In the description of the road surface macro texture (MPD) is normally also included. There has, however, been a lack of knowledge about the importance of MPD on vehicle speed. The main purpose of the present study was to supplement existing knowledge about the vehicle speed with the importance of MPD.Mean values of ADC, RF, RUT, IRI and MPD, has been calculated for pre-sections of different lengths between 100 metre and 1 000 metre. These averages can sometimes change significantly with changes in section length while the speed data is the same. The sometimes systematic variation is in part a consequence of the positions of the measurement sites (TMS) not being randomly selected.

Bakgrund: KPP står för Kostnad Per Patient, vilket är en kalkylmodell som gör det möjligt att redovisa kostnader för varje enskild patients vårdkontakt. Syftet med KPP är att bidra med information vilket möjliggör jämförelse och analys av den utförda hälso- och sjukvården. KPP-modellen har funnits sedan 80-talet, men ännu inte nått sin fulla potential, vi ansåg därför det intressant att studera användningen av KPP inom landstingen samt deras svårigheter och möjligheter. Syftet: Denna uppsats syftar till att kartlägga utbredningen och användningen av KPP i Sveriges landsting samt analysera de svårigheter och möjligheter som finns med användandet av KPP. Metod: Denna studie utgår från en tvärsnittsdesign med både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Studiens insamlade empiri utgörs av telefonintervjuer med 15 KPP-kontaktpersoner ute i Sveriges landsting. Kvantitativa delen redogör för KPP-användningsområden. I den kvalitativa delen analyseras svårigheter och möjligheter utifrån respondenternas perspektiv. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består till stor del av KPP-modellen samt dess olika användningsområden inom ekonomistyrning. Vidare har vi redogjort för de relevanta ekonomistyrningsteorier som kan kopplas till KPP, vilket i grova drag är kalkylering, benchmarking samt verksamhetsuppföljning. Eftersom sjukvården är en komplex verksamhet behandlas slutligen svårigheter och problem, vilka kan uppstå i samband med ekonomistyrning inom sjukvården. Slutsats: Användningsområden för KPP är många och, största nyttan upplevs i benchmarking, kostnadsanalys samt verksamhetsuppföljning. Svårigheter med KPP-användandet hör av förklarliga skäl samman med tidpunkten vid införandet av KPP inom landstingen. För att överbygga svårigheter och problem, vilka upplevs idag ser vi att utveckling av det gemensamma språket mellan ekonomi och sjukvård är en nyckel till framgång. Genom att utveckla och förbättra arbetet med KPP kopplat till kvalitetsregister där kostnader knyts till uppnådd kvalitet skulle potentiellt bidra till ökad acceptans och användning av KPP inom verksamheten samt bidra till KPP-metodens framtida utveckling. Background: KPP stands for cost per patient, which is a calculation method, enabling accounting for a specific patient´s contact in the healthcare. The purpose with KPP is to contribute with information, which enables comparison and analysis of the treatment given. The model of KPP has existed since the late 1980´s but hasn’t reached its full potential. Thus we found it interesting to analyse the use of KPP among the counties of Sweden, including the difficulties and possibilities related to KPP. Purpose: The purpose of this thesis is to map the spread and areas of use for KPP among the Swedish counties and to analyse the existing difficulties and possibilities related with the use of KPP. Method: This thesis proceeds from a cross-sectional study and includes both quantitative and qualitative aspects. The collected data of this thesis constitutes of telephone interviews with 15 persons in charge of KPP among the Swedish counties. The quantitative part of this thesis narrates the use of KPP. In the qualitative part analyses the difficulties and possibilities from the counties perspective. Theoretical framework: In this thesis the theoretical framework contains of the model of KPP as well as the it´s different areas of use related to management accounting. The theoretical framework also includes relevant theories connected to management accounting and the difficulties and complications related to management accounting in the healthcare sector. Conclusion: The areas of for KPP are many and the greatest utility is perceived to be benchmarking, cost analysis and monitoring activities. Difficulties with the use of KPP are for obvious reasons related to the time of implementation in the different counties. To overcome the difficulties perceived today we can conclude that the development of a mutual language between economy and healthcare is a key for success. By developing a connection between KPP and quality, where costs are connected to the quality in medical procedures, we see that KPP´s potential would reach higher levels. Thus it would contribute to an increase of acceptance and use of KPP among the healthcare sector, which also would gild the development of the KPP model in the future.

I projektet analyseras hur väl sjötransporter modelleras i det nationella godstransportmodellsystemet Samgods. I denna första rapport ingår en kortfattad beskrivning av Version 1.1 av modellen och dess kalibrering, en jämförelse av modellresultat och utfall 2012 samt analyser för att testa hur modellen reagerar på olika typer av ”störningar”. I den andra rapporten, VTI notat 31-2016 Modellering av slingor inom sjötransporter - Fallstudie av SCA:s RoRo-verksamhet på Östersjön, undersöks hur stort problem det är att Samgods inte modellerar slingor. Nuvarande Samgods är en deterministisk kostnadsminimerande modell. Den består av olika delvis med varandra interagerande moduler: a) basmatriser som beskriver godstransportefterfrågan för 32 aktiva varugrupper, b) logistikmodellen som innehåller submoduler för val av sändningsstorlek, konsolidering av sändningar från olika avsändare, val av transportkedja, behandling av tomtransporter m.m. och c) rail capacity management (RCM-tool) som behandlar kapacitetsbegränsningar i det svenska järnvägsnätet. Vid kalibreringen av modellen låg tyngdpunkten på tonkilometer i Sverige och deras fördelning på trafikslagen samt fördelningar på olika geografiska områden, men ingen hänsyn togs till fördelningen mellan olika fartygstyper och -storlekar. Våra analyser visar att modellen beräknar att cirka fyra gånger så mycket ton transporteras med containerfartyg än i verkligheten. Vi ser ett behov av att kontrollera om de indata som används för att modellera containertransporter (vs konventionella transporter) är realistiska. Lastade /lossade ton kalibrerades för 14 kustavsnitt och tolv aggregerade varugrupper. Vi anser dock att även lastade/lossade ton gods per hamn bör vara ett kalibreringsmål. Godsflödenas fördelning på hamnar är centralt när det gäller beslutsunderlag för investeringar i farleder och slussar med mera. Vi visar att Samgodsmodellen överskattar antal anlöp med samtliga lastfartyg med cirka 50 procent. Modellen beräknar att cirka fem gånger så många anlöp görs med containerfartyg och cirka dubbelt så många anlöp med roro-fartyg jämfört med Sjöfartsverkets anlöpsdatabas. Överensstämmelsen för övriga lastfartyg är dock mycket god. En förklaring till att antalet anlöp med containerfartyg överskattas är naturligtvis att antalet ton som transporteras i containerfartyg överskattas kraftigt. Vi visar dock att nästan samtliga containerfartyg beräknas vara i modellens minsta av fyra storleksklasser (upp till 5 300 dödviktston). Resultaten indikerar att Samgods inte är kapabel att modellera den användning av större containerfartyg som sker i verkligheten tack vare att skalfördelar utnyttjas. Resultaten för roro-fartyg går i samma riktning om än inte i lika extrema; för övriga fartyg stämmer resultaten bättre överens med statistiken. Vi anser att det är viktigt att skilja mellan olika fartygstyper med olika produktionssystem i modelleringen. Fyllnadsgrader för lastade fartyg (och tomtransporter) var inte kalibreringsmål. I dagsläget är det inte möjligt att avstämma fyllnadsgrader i olika fordons- och fartygstyper mot statistik. Modellen beräknar högre fyllnadsgrader för väg (75–94 procent) och järnväg (86–97 procent) än för sjöfart (0–73 procent). Med hänsyn till att nuvarande Samgodsmodell enbart tillåter konsolidering inom de 32 varugrupperna har vi testat övergången till tolv aggregerade varugrupper. Resultaten visar en högre andel sjötransporter och transporter i större storleksklasser. Detta tyder på att en högre konsolideringsgrad uppnås med de aggregerade varugrupperna. Detsamma gäller för en hypotetisk fördubbling eller tiodubbling av godstransportefterfrågan. I de två sistnämnda analyserna blir det uppenbart att järnvägens potential att konsolidera mera är mycket begränsade eftersom både tågen och infrastrukturen redan i utgångsläget är väl utnyttjade. Vad det beträffar konsolidering finns dock vissa likheter mellan järnväg och sjöfart och vi anser att det skulle vara intressant att studera likheter och skillnader i modelleringen. The project analyzes how well sea transports are modelled in the Swedish national freight model system Samgods. This first report comprises a short description of Version 1.1 of the model including calibration, a comparison of model results and statistics in 2012 as well as sensitivity analyses to test how the model reacts to different types of interventions. The second report, VTI notat 31-2016 Modeling of loops in maritime transport – Case Study of SCA's RoRo operations in the Baltic Sea, examines how big the problem is that Samgods does not model loops (vessels calling more than two ports during a trip). The existing Samgods model is a deterministic cost-minimizing model. It consists of several partially interacting modules: a) base matrices that describe the demand for 32 commodities, b) the logistics model that contains submodules for the choice of consignment size, consolidation of shipments from different senders, choice of transport chains, treatment of empty transports etc. and c) the rail capacity management tools (RCM) addressing capacity constraints in the Swedish rail network. The calibration of the model focuses on tonne-km and modal split in Sweden as well as different regional distributions of the tonnes transported, but the distribution over vessels types is not taken into account. Our analyses show that the model calculates about four times as many tonnes transported by container vessels than the statistics. We see a need to check if the input data used for the modelling of container transports (vs conventional transports) is realistic. Throughput (loaded/unloaded tonnes goods) was calibrated for 14 coastal sections and twelve aggregated commodities. However, we believe that the throughput per port should be a calibration target. The distribution of the gods on the ports is crucial in analyses of investments in fairways, locks etc. Furthermore, the distribution of the port calls vessel categories and -size classes was not a calibration target. We show that Samgods model overestimates the number of calls to all freight vessels with about 50 percent. The number of container vessel calls is about five times higher as in the Swedish Maritime Administration’s database. The number of roro-vessel calls is about two times as high. The conformity for the other vessels is very good. One explanation for the fact that number of container vessel calls is overestimated is of course that the amount of tonnes transported in containers is overestimated considerably. We show that almost all container vessels are expected to be in the model’s smallest of four size classes (up to 5 300 dead weight tonnes). The results indicate that Samgods is not able to model the use of larger container vessels due to the exploitation of economies of scale (which is very common in reality). The result for ro-ro vessels goes in the same direction but is not that extreme. For other vessels, the results are more consistent with the statistics. We think it is important to distinguish between different vessel types and with different production systems in the modelling. The load factors for loaded vehicles (and empty transports) were not part of the calibration. Today it is not possible to validate loading factors in various vehicles and vessels against statistics. The model calculates higher load factors for road (75–94 percent) and rail (86–97 percent) than for sea transports (0–73percent). Given the existing model only allows for consolidation within the 32 commodities, we tested the aggregation to twelve commodities. The results show that this contributes to a higher share for sea transports and the use of larger vessels size classes. This indicates that a higher degree of 10 VTI notat 30-2016 consolidation is achieved with fewer commodities. The same applies to a hypothetical doubling or tenfold increase in freight transport demand. In the latter two analyses, it becomes obvious that the potential of the rail mode to consolidate more is limited because both trains and rail infrastructure are well utilized in the base. Regarding consolidation, there are parallels between rail and sea and we think it would be interesting to study the similarities and differences in modeling. Sjötransporter i modell och verklighet

På uppdrag av Riksrevisionen har VTI utvärderat samhällsekonomiska kalkyler för farledsinvesteringar. Kalkylerna för farlederna in till Göteborgs hamn, Norrköpings hamn och Gävle hamn har analyserats utifrån ett övergripande jämförande och principiellt perspektiv. För farleden till Göteborgs hamn har en uppföljande samhällsekonomisk analys (ex post) genomförts. Resultatet av de övergripande studierna pekar på att det finns ett antal principiella problem i de tre kalkylerna. Det saknas resonemang i de tre analyserna som syftar till att beskriva varför det är nödvändigt att genomföra dessa investeringar istället för andra eller mer begränsade insatser. Kalkylerna är inriktade på ett regionalt perspektiv snarare än analysen av den övergripande samhällsekonomiska nyttan. Vi konstaterar även att de metoder som används varierar en hel del mellan de tre kalkylerna och att analysen av grundläggande antaganden, så som fartygsstorlekens framtida utveckling, ibland är bristfällig. Ex post-kalkylen för farledsinvesteringen till Göteborg pekar på att nyttorna av framförallt omlastningskostnaderna överdrevs i den ursprungliga kalkylen. Den samlade nyttan i vår kalkyl sjunker därför till 3,3 miljarder kronor från den ursprungliga kalkylens 8,3 miljarder. Samtidigt har dock investeringskostnaderna sjunkit till 0,9 miljarder kronor från de förväntade 2,34 miljarder kronor. Sammantaget ger detta att nettonuvärdeskvoten förändras till 2,7 från den ursprungliga på 2,6. On behalf of the Swedish National Audit Office, VTI has analyzed the cost benefit analyses (CBAs) of three fairway investments. The CBAs for the fairways into the ports of Gothenburg, Norrköping and Gävle have been analyzed from a comparative and principal perspective. For the fairway investments to the port of Gothenburg, an ex post analysis has been performed by VTI as well. The results of the comparative studies show that there are a number of principal problems in the three CBAs. There is a lack of analysis of why it is necessary to make these investments instead of doing something more limited. The investments are motivated from a regional perspective rather than discussing and showing the overarching benefit for society. Moreover, we conclude that the methods used vary a lot between the three CBAs and that the discussions about central assumptions are lacking, i.e. concerning the development of the ship sizes. The ex post-analysis for the fairway investment in Gothenburg shows that the benefits from reduced transshipment costs were exaggerated in the original analysis. The total benefit in our ex post analysis is 3.3 billion SEK compared to the 8.3 billion SEK in the original analysis. At the same time, the investment costs were reduced to 0.9 billion SEK compared to the expected 2.34 billion SEK. Altogether, this means that the net present value ratio changes to 2.7 in our ex post analysis compared to the original 2.6.

Denna rapport presenterar nya skattningar av den externa marginalkostnaden för lätta och tunga fordons trafikolyckor i det statliga vägnätet i Sverige år 2012. Forskarna har använt ett datamaterial där olycksdatabasen Strada har länkats till den nationella vägdatabasen NVDB och som avser åren 2004–2012. I rapporten presenteras resultat från ett antal olika statistiska modeller i vilka forskarna beräknar den externa marginalkostnaden. Syftet med att använda flera modeller är att testa om de grundläggande modellernas resultat är robusta mellan olika alternativa specifikationer. I allmänhet verkar resultaten för lätta fordon relativt robusta och tyder på att den externa marginalkostnaden är omkring 0 öre per kilometer. Resultaten för tunga fordon är mindre robusta. Huvudmodellerna tyder på att den externa marginalkostnaden är cirka 25 öre per kilometer men en del andra modeller tyder på att den kan vara avsevärt lägre. This report presents new estimates of the external marginal cost of accidents in the national road network in Sweden 2012. The researchers used a dataset where the accident database (Strada) is linked to the national road database for the years 2004–2012. The results are presented from a number of statistical models in which the researchers estimate the external marginal cost of accidents. The purpose of using several models is to test whether results from standard models are robust. In general, it seems that the results pertaining to light vehicles are quite robust across different models suggesting that the external marginal cost of traffic accidents is around 0 SEK per kilometre. The results for heavy vehicles appear less robust and while the main models suggest that the external marginal cost is around 0.25 SEK per kilometre, other models suggest that it may well be substantially lower.

Brf Viva is an apartment building, housing society, planned for Gothenburg where one alternative for the façade and house structure is based on wood. The buildings have 6-8 floors with balconies on one or more sides, according to images in the prospectus from Riksbyggen 2014. By utilizing Report TVBK-3066 [1] (ISSN 0349-4969, ISBN 978-91-87993-01-5) from Lund Technical University and from there in published data, lifetimes of different wooden details of planned buildings, and their maintenance intervals, have been estimated and summed in this report. Details calculated consists of:  Protected wood panel and topographically sheltered position and protection by buildings (A1)  Protected wooden panel and unprotected position (A2)  Wooden panel without roof overhang with topographically sheltered position and protection by buildings (B1)  Wooden panel without roof overhang and unprotected position (B2)  Protected wooden exterior corridor and balcony plate decking (C1). This detail is missing in the guide [1] and its results are therefore considered much more uncertain. Exposed wooden railings on the balcony with topographically sheltered position and protection by buildings (D1)  Exposed wooden railings on balcony with unprotected position (D2) The calculated estimates of wooden details life expectancy varied between 12 and 38 years. Calculating other than those in the report TVBK-3066 [1] described facade panels should be seen more as an attempt to calculate and appears to yield unreasonably short life spans. Calculations on the exterior corridor (C1) is here only to illustrate the inability of the calculation model for the specific example above.

I detta notat presenteras underlag och beräkningar för delprojektet luftföroreningar, som genomförts inom ramen för VTI:s andra regeringsuppdrag avseende Trafikens Samhällsekonomiska Kostnader (Samkost2). Vi har i denna studie beräknat marginella externa kostnader för luftföroreningar med den metod som utvecklats och används inom EU för detta syfte, den så kallade ”Impact Pathway Approach”, med fokus på och betydelsen av påverkan på ekosystemet och utsläpp från sjöfart. I den tidigare studien om luftföroreningar i Samkost var slutsatsen att en i stort sett outforskad fråga var hur mycket transportsektorn bidrar till sekundära föroreningar och vilken betydelse dessa har för befolkningsexponering och påverkan på ekosystemet. Det konstaterades att det är en synnerligen viktigt fråga eftersom det är dessa föroreningar som är i fokus när det gäller EU:s luftvårdsarbete. För att kunna genomföra konsekvensanalyser av de förslag som läggs på EU nivå inom detta område, och jämföra resultat från olika studier, är det viktigt att klarlägga vilka föroreningar som har legat till grund för olika analyser. Av denna anledning blev fokus i denna uppföljande studie hur beräkningar kan genomföras för sekundärt bildade föroreningar. Det fanns också önskemål om att få mer underlag avseende den svenska sjöfartens marginalkostnader samt om hur påverkan på ekosystem kan inkluderas i beräkningarna. För att kunna genomföra dessa beräkningar krävs underlag i form av spridningsmodeller varför detta upphandlats av SMHI som länge arbetat med att genomföra sådana modelleringar. På grund av resursbrist, detta är komplexa beräkningsmodeller som kräver tid och eftersom detta uppdrag hade en deadline, fick genomförandet anpassas till den. Underlaget fick därför avgränsas till att genomföra beräkningar endast för svensk sjöfart och inte övriga transportslag. För att få någon information om geografiska skillnader i påverkan från utsläpp som sker på olika platser så genomfördes separata beräkningar för tre olika områden; Skagerrak och Kattegatt, Östersjön söder om Åland samt Östersjön norr om Åland. Specifik påverkan, det vill säga exponeringen, har endast modellerats för befolkningen och inte för olika typer av ekosystem. This report presents the basis and calculations for the subproject air pollution carried out within the framework of VTI’s second government commission on traffic economic costs (Samkost2). In this study, we have estimated marginal external costs of air pollution with the method developed and used in the EU for this purpose, the so-called “Impact Pathway Approach”, focusing on the importance and the impact on the ecosystem and emissions from shipping. In the earlier study of air pollution in Samkost was concluded that a largely unexplored question was how much the transport sector contributes to secondary pollution and the impact these have on population exposure and impact on the ecosystem. It was found that this is an important issue because it is these pollutants that are the focus of the EU’s air quality policy. To carry out impact assessments of the proposals at EU level in this field, and to compare the results of different studies, it is important to clarify the pollution that has been the basis for the analysis. For this reason, the focus of Samkost2 on air pollution became how to perform calculations for the secondary pollutants. There was also a desire to gain more knowledge about the marginal costs of emissions from Swedish shipping, and on how impacts on ecosystems can be included in these calculations. To carry out these calculations required information in the form of dispersion modelling. Therefore, SMHI was commissioned to provide data on emissions at sea and their dispersion. Due to time constraints, since this VTI’s commission had a deadline and dispersion modelling involves complex calculation that requires time, the calculations got adapted to the restrictions of the commission. Only emissions from Swedish shipping and not from the other modes were included. To get some information about geographical differences in the impact of emissions that occur in different places separate calculations for three different areas was conducted; Skagerrak and Kattegat, the Baltic Sea south of Åland and the Baltic Sea north of the Åland Islands. Specific effects, i.e. exposure, were only modelled for the population and not for different types of ecosystems.

Studien i detta notat belyser metodiken som kan användas vid beräkningar av samhällets kostnader vid störningar i samhällets infrastruktur, framför allt väg- och järnvägstrafik. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär störningar i infrastrukturen kostnader till följd av förseningar, utebliven produktion och kostnader för omledningar med mera. Det är av vikt att beskriva vilken belastning i form av förlorade eller förbrukade resurser som dessa störningar av olika slag innebär för samhället. Utgångspunkten för beräkningen av kostnaderna har varit genom den samhällsekonomiska kalkylen, med kalkylvärden från ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomisk analysmetod inom transportsektorn); såsom åktidsvärden, förseningstidsvärden samt trängseltidsvärden. Den värdering av tid som görs i transportsektorns samhällsekonomiska kalkyler avser det marginella värdet av en inbesparad timme restid, väntetid eller bytestid för personresor och transporttid för gods. The purpose of this study is to illustrate the methodology that can be used in calculations of the cost to society when disruptions in the infrastructure occurs, specifically for traffic on road and rail. The principles and values that are recommended to be used in social cost-benefit analyses (CBA) in the Swedish transport sector are proposed by the ASEK-group (a working-group addressing issues on the application of CBA in the transport sector), and decided by the Swedish Transport Administration. They will be taken as given on the cost side of the CBA in this study, there will not be a benefit side since the interest for this study lies expressively on the cost side. This study is thus not a normative analysis, the aim is instead to study and apply methodologies for valuing (in monetary terms) the consequences of already occurred disturbances. The various ASEK-values require information about several aspect of the trips when calculating the value of travel time and transport time, as well as when calculating the delays and the value of travel time savings in congestion. Even though the ASEK-values are recommended by the Swedish Transport Administration, they are also questioned, especially for freight transport. This is also addressed in the report.

Trafikverket har beslutat att vidareutveckla den beräkningsmodell som används för att reglera kostnader för vinterväghållningsåtgärder mellan beställare och utförare. I samband med utvecklingsarbetet av den nya versionen av beräkningsmodellen, VädErs 2016, har också ett nytt datorprogram gjorts. I detta notat redovisas hur beräkningsmodellens tre versioner fungerar samt vilka regler och metoder som används. En bra beräkningsmodell för att, utifrån vinterns karaktär, reglera kostnader för vinterväghållning mellan beställare och utförare kräver två väl fungerande delmodeller. - 1. En delmodell som beskriver vädret under vintersäsongen. - 2. En delmodell som kopplar väderbeskrivningar till åtgärdsbehov/resursinsatser, dock inte nödvändigtvis i ett 1–1-förhållande. Notatet redovisar i detalj hur de tre versionerna av Trafikverkets beräkningsmodell fungerar från utgångspunkten mätdata från VViS och MESAN, till slutfasen ersättningsunderlag i form av väderutfall. Grunden för en väderbeskrivning är mätdata från enskilda stationer i Trafikverkets system för vägväderinformation, VViS och från MESAN-analyser som utförs av SMHI. Följande mätdata används i beräkningsmodellen: • VViS: Lufttemperatur, vägytans temperatur och daggpunktstemperatur. • MESAN: Nederbördstyp, nederbördsmängd och vindhastighet. The Swedish Transport Administration has decided to further develop the calculation model used to regulate the costs of winter road maintenance measures between clients and contractor. In connection with the development of the new version of the calculation model, VädErs 2016, a new computer program was made. In this report the rules and procedures used in VädErs 2016 are documented. Also the rules and procedures used in the two earlier versions of the calculation model, VädErsKombination and Underlag Väderindex, are documented in the report. A good calculation model, based on this winter's character, for regulating costs for winter road maintenance measures between client and contractor requires two well-functioning sub models. - 1. A sub model describing the weather during the winter season. - 2. A sub model that links the weather descriptions to the needs to take measures, not necessarily in a 1–1 ratio. The report shows in detail how the three versions of the Swedish Transport Administration’s calculation model work from the start, weather raw data, to the final phase, so called weather outcomes, the basis for compensation. The following weather raw data is used in the calculation model: Air temperature, road surface temperature, dew point temperature, type of precipitation, amount of precipitation and wind speed.

Ökad lastbilstrafik, höjd tillåten axellast, ökad användning av breddäck och en tendens till allt högre däcktryck har resulterat i en allt snabbare spårbildning i asfaltbeläggningar. Det finns ett tydligt behov av att kunna förstå och modellera vägars och vägbeläggningars nedbrytning i relation till trafikens belastning och vägens konstruktion. Töjning i asfaltbeläggning orsakad av tung trafik beskrivs med olika modeller och är också underlag för prognoser av spårbildning. Prognostiseringen försvåras av att det förekommer variation och osäkerhet i förutsättningarna. Ett steg i att försöka förstå hur beroende man är av korrekt indata är att se hur mycket modellresultaten förändras beroende på förändringar i indata. I det här arbetet visas hur töjningen påverkas av kontakttryck, axellast, kompressibilitet samt, i vissa fall, sidolägesvariation. Olika variabler påverkar på olika sätt och resultatet beror därför på val av mått och redovisningsområde. Redovisningen har därför fått utformningen att olika variablers betydelse beskrivs ur olika synvinklar utan att jämföras på något definitivt sätt. Increased commercial traffic volume, higher axle load limit, more frequent use of wide tyres, and a tendency towards higher tyre pressure have resulted in increased rates of rutting on asphalt pavements. Strain in asphalt pavements, caused by heavy traffic, is described by different models and serves as a basis for rut prediction. Prediction is however problematic because of varying and uncertain conditions. Studying the change in model output for a given change in input helps when trying to understand the importance of a correct input. In this report, it is shown how strain depends on compressibility, axle load, contact pressure, and, in some cases, variation in lateral position. Different variables affect the results in different ways. Results are therefore dependent on the choice of variables and the accounting area. The results, formulated from different perspectives, describe the significance of a variables influence on strain measurement without comparison in any definitive manner.

Detta notat presenterar resultatet av en studie där forskarna beräknat marginella externa kostnader för luftföroreningar och buller med den metod som utvecklats och används inom EU för detta syfte. Beräkningarna avser trafiken på statliga vägar på landsbygd och tätort. Beräkningar har genomfört för några typtätorter med avseende på befolkningstäthet. För luftföroreningar visar resultaten att kostnaden per kg utsläpp i tätort är 1 689,6 kr/kg för lätta fordon och 1 262,4 kr/kg för tunga i exemplet Storstockholm. Skillnaden beror på att tunga fordon oftare färdas på vägar på större avstånd från bebyggelse. Räknat per fordonskilometer blir kostnaden för tunga fordon större eftersom deras utsläpp är högre. På landsbygd är kostnaden för lätta fordon 140,8 kr/kg och 138 kr/kg för tunga. Denna kostnad varierar med geografiskt område. Den är lägre i de norra delarna av landet än i söder, vilket beror på att befolkningstätheten skiljer sig åt. För buller visar resultatet att ett ytterligare lätt fordon per fordonskilometer kostar från 0,005 kronor i glest befolkad tätort till 0,136 kronor i tätbefolkad tätort. För tunga fordon är denna marginalkostnad från 0,033 kronor till 0,932 kronor. Genomsnittligt över hela det statliga vägnätet, det vill säga även inklusive ren landsbygd, är marginalkostnaden 0,017 kronor för lätta fordon och 0,090 kronor för tunga fordon. Således är det tydligt att buller-marginalkostnaderna är differentierade med avseende på fordonstyp och antalet exponerade i form av tätortstyp. Resultaten i denna studie ligger i nivå med de som rekommenderas i en av EU framtagen handbok men de är lägre än de som används i svensk infrastrukturplanering. Utifrån resultaten kan forskarna konstatera att det finns ett antal frågor som är viktiga att studera vidare rörande marginalkostnader för luftföroreningar och buller. En given fråga är samvariationen mellan luftföroreningar och buller och hur effektsambanden för hälsoeffekter ser ut när exponering av båda dessa miljöproblem finns. Även hur spridningen och hur bebyggelsestruktur påverkar är viktigt att undersöka närmare. In December 2012, the Swedish government commissioned VTI to update the social marginal cost for using infrastructure for all modes of transport based on state-of-the-art knowledge in the research community. The task only involved state roads. In this report we present the data used and the results for the external costs of air pollution (exhaust emissions) and noise. We have used the Impact Pathway Approach to perform the calculations using Swedish data focusing on health. In these calculations we have placed particular emphasis on how the influence of population density in the vicinity of roads influence the results from these calculations. For noise we developed an exposure function based on the new EU-CNOSSOS model which accounted for the location of buildings close to a road while for air pollution we used results based on detailed calculations in the Stockholm area. The results, using updated input data from 2012 on kilometers driven, emissions factors from HBEFA etc., are in line with those presented in the EU handbook from 2014 “Update of the Handbook on External Costs of Transport” but lower than those currently used in analysis of transport investments in Sweden (the so called ASEK-values). An important reason for this is that we have used more detailed information on population exposure. We have also concluded that there are geographical differences in the external cost for air pollution between the north and the south of Sweden. For both air and noise emissions there is also a difference between urban and rural areas. Based on the results we conclude that there are a number of issues where further research is needed, for example the possible interaction of air pollution and noise on human health. There are also still questions regarding the dispersion of emissions and population exposure and how this varies between cities and within cities in Sweden, depending on for example meteorological conditions. For air pollution there is also the question of the formation of secondary pollutants and their dispersion pattern and if they contribute to an external environmental cost in addition to health. One particular source of emissions in Sweden is the used of studded tyres which contribute to very high concentration levels of particulate matter close to roads in springtime. Since the focus in this study was on state roads we have not addressed this pollutant in this report.

Infrastrukturella projekt har ofta kalkylavvikelser, vilket har varit huvudanledningen till inriktningen för detta examensarbete. Rapporten beskriver mot en teoretisk referensram, kostnadskalkylering vid olika skeden i byggprocessen. Det redogörs hur kalkyleringen förändras och blir mer detaljerad i takt med att fler faktorer om det aktuella projektet efterhand blir kända. I rapporten läggs viss tyngdpunkt på uppföljningar av fyra stycken infraprojekt som kalkylerats hos Bygganalys på ÅF-Infrastructure AB. Kalkylerna har gjorts på uppdrag av beställaren Stockholms stad trafikkontor. Kostnadsuppskattningarna har ställts mot respektive entreprenörs anbudskalkyl/prissatta mängdförteckning för att identifiera vilka kostnadsposter som bidrar till kalkylavvikelser för de fyra projekten. Det redovisas även en uppföljning av den uppskattade ÄTA-summan som gjorts av Bygganalys för projekten, vilket ställts mot den verkliga ÄTA-summan. I uppföljningen av ÄTA-posterna har det även gjorts en identifikation av vilka avvikelser som orsakats av projekteringsfel och vilka som berott på ändrad arbetsomfattning eller kvalitetshöjande arbeten. I rapporten förekommer även slutsatser om orsaker till avvikelserna i kostnadsuppskattningarna och en redogörelse om vad avvikelserna kan bero på. Infrastructural projects do often have calculated deviations, which has been the main reason to the selected orientation for this exam report. The report describes against a theoretical framework, cost accounting at different stages in the building process and how the calculations change and get more detailed as more factors about the current project gradually becomes known. The point of balance in the report is put on follow-ups of four infraprojects that has been calculated on Bygganalys at ÅF-infrastructure AB in request of the client Stockholm city traffic office. The calculations have been set against each entrepreneurs tender document/priced amount list to identify which costing post that contributes to the calculated deviation for the four projects. It also describes a follow-up of the estimated changed, additional and outgoing work sum that has been made by Bygganalys for the projects, which has been pledged against the actual outcome for changed, additional and outgoing work sum. In the follow-up of changed, additional and outgoing work posts it has also been made an identification of which deviations that has been caused by project planning failures and which that has been caused by changes in the amount of work or quality improvements.

Detta examensarbete är ett förarbete till en utveckling av en kalkylmodell för regionnät. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett projekts utfall samt att ge förslag på hur Linjemontage kan utveckla sin organisation och ett förslag på en ny tidrapport har framtagits, för att få en klarare bild av hur stor del av projektets olika delmoment verkligen tog, i förhållande till uppskattad tid. De faktorer som anses vara påverkande vid ett projekts utfall är markägare, som kan vara svåra att komma i kontakt med, och svåra att nå en gemensam lösning med. Även avbrottstider planerade enligt förprojekteringen vilka inte accepteras av elnätsägaren. Material som blir fellevererat och förseningar av leveranser. Fel i handlingar till exempel bygghandlingar och felaktig design av konstruktörer. Fel gjorda av underentreprenörer och ej standardiserade konstruktioner. Problem som uppstår efter vägen, exempelvis förseningar samt stölder av material och verktyg. Maskinhaveri och snabb omorganisering inom projekt. Avsaknad av viss specifik utbildning. Väder, årstider, markförhållanden och slutligen för lite tid till projektering. För att få företagets medarbetare mer delaktiga har ett förslag utarbetats om en möjlighet att kontinuerligt kunna följa projektets gång via företagets intranät gjorts. Detta för att projektmedlemmarna tydligt skall kunna se hur lång tid varje delmoment tagit i förhållande till kalkylerad tid. Det har även framtagits ett förslag på hur medarbetarna kan följa utfallet för samtliga projekt under året och därmed skapa en möjlighet att på ett aktivt sätt kunna arbeta för en bonus vid årets slut. This report is the groundwork for a development of a calculation model for the regional network. The aim was to investigate the factors that influence a project's outcomes and to provide suggestions on how Linjemontage can develop their organization. A suggestion for a new timesheet has been developed, in order to get a clearer picture of how much time the project's different parts really took compared to the estimated time. The factors that are considered sensitive at a project's outcome are landowners, which can be difficult to get in touch with, and difficult to reach a common solution with. Power outage planned during the pre-projectation which is not accepted by the utility owner. Incorrect deliveries of materials and delays in deliveries. Incorrect documents such as construction documents and incorrect design by designers. Errors made by subcontractors and non-standard constructions. Problems experienced during the project, such as delays and theft of materials and tools. Machine failure and rapid reorganization within the project. Lack of specific training. Weather, seasons, ground conditions and insufficient time for planning. To get the employees of the company more involved, a suggestion of a way to continuously monitor the project through the company's intranet has been made. This suggestion would increase the participation of the project members, and rise the ability to easily compare the estimated time with the actual time spent on each part of the project. Another suggestion in how the employees can monitor the total outcome for all projects during the year has been made. This would create an opportunity for the employees to be able to work for a bonus at end of year.

Studien i denna rapport ger faktamaterial som belyser hur godstrafikens externa kostnader skulle påverkas om dagens transportlösningar ersätts av lösningar med utökad användning av sjöfart. Två fall har studerats: Containerfallet avser en transport från Ostkusten/Stockholm till Hamburg. I Alternativ 1 antas transporten gå på järnväg till Göteborgs hamn och därifrån med ett containerfartyg till Hamburg och i Alternativ 2 med ett containerfartyg direkt till Hamburg. Trailerfallet avser en transport från Ostkusten/Stockholm till Travemünde. I Alternativ 1 antas transporten gå på väg till Trelleborgs hamn och därifrån med ropax-färjan till Travemünde och i Alternativ 2 med ett roro-fartyg direkt till Travemünde. Både i containerfallet och i trailerfallet beräknas de externa kostnaderna vara ungefär lika stora eller lägre för de direkta sjötransportalternativen än för de kombinerade land/sjö-alternativen. I containerfallet med ASEK-värderingar är jämförelsen ofullständig eftersom ASEK inte värderar knapphet på järnvägen. Det är möjligt att de externa kostnaderna för land/sjö-alternativet ökar signifikant om knappheten på järnväg värderas. Sjöfartens relativt låga internaliserande avgifter leder till högre externa kostnader för de direkta sjötransportalternativen än de kombinerade land/sjö-alternativen när skatter och avgifter räknas bort. Resultaten är robusta i trailerfallet (oberoende av värdering) och containerfallet (med EU:s värdering Ricardo dock inte med den svenska värderingen ASEK). I containerfallet med ASEK-värdering saknas de externa kostnaderna kopplade till knappheten på järnväg. The goal of this study is to provide material that illustrates how the external costs caused by freight transports are affected when today’s transport solutions are replaced by alternatives that use sea transports to a larger extent. This is demonstrated for two cases: In the container case a transport from the Swedish east coast/Stockholm to the port of Hamburg is assumed. The transport goes in alternative 1 by rail to the port of Gothenburg and from there by container vessel to Hamburg and in alternative 2 directly by container vessel to Hamburg. In the trailer case a transport from the Swedish east coast/Stockholm to the port of Travemünde in Northern Germany is assumed. The transport goes in alternative 1 on the road to the port of Trelleborg and from there by ropax-ferry to Travemünde and in alternative 2 directly by roro vessel to Travemünde. Both in the container case and in the trailer case the external costs are calculated to be about equal or lower for the direct sea alternatives than for the combined land/sea alternatives (depending on if ASEK or Ricardo is used for valuation). The costs are much lower in the sensitivity analysis in the trailer case where lower NOx for the roro vessel are assumed. The comparison is incomplete in the container case with ASEK-valuation as ASEK does not value scarcity for rail. It is possible that the external costs for the land/sea alternative increase significantly when the external costs for scarcity are included. The relatively low internalizing infrastructure charges for sea transports imply that the direct sea transport alternatives have higher external costs than the combined land/sea alternatives when taxes and charges are deducted. The results are robust in the trailer case (regardless of valuation) and the container case (with Ricardo valuation). In the container case with ASEK-valuation the comparison is incomplete as ASEK does not valuate scarcity for rail.

Infrastrukturella projekt har ofta kalkylavvikelser, vilket har varit huvudanledningen till inriktningen för detta examensarbete. Rapporten beskriver mot en teoretisk referensram, kostnadskalkylering vid olika skeden i byggprocessen. Det redogörs hur kalkyleringen förändras och blir mer detaljerad i takt med att fler faktorer om det aktuella projektet efterhand blir kända. I rapporten läggs viss tyngdpunkt på uppföljningar av fyra stycken infraprojekt som kalkylerats hos Bygganalys på ÅF-Infrastructure AB. Kalkylerna har gjorts på uppdrag av beställaren Stockholms stad trafikkontor. Kostnadsuppskattningarna har ställts mot respektive entreprenörs anbudskalkyl/prissatta mängdförteckning för att identifiera vilka kostnadsposter som bidrar till kalkylavvikelser för de fyra projekten. Det redovisas även en uppföljning av den uppskattade ÄTA-summan som gjorts av Bygganalys för projekten, vilket ställts mot den verkliga ÄTA-summan. I uppföljningen av ÄTA-posterna har det även gjorts en identifikation av vilka avvikelser som orsakats av projekteringsfel och vilka som berott på ändrad arbetsomfattning eller kvalitetshöjande arbeten. I rapporten förekommer även slutsatser om orsaker till avvikelserna i kostnadsuppskattningarna och en redogörelse om vad avvikelserna kan bero på. Infrastructural projects do often have calculated deviations, which has been the main reason to the selected orientation for this exam report. The report describes against a theoretical framework, cost accounting at different stages in the building process and how the calculations change and get more detailed as more factors about the current project gradually becomes known. The point of balance in the report is put on follow-ups of four infraprojects that has been calculated on Bygganalys at ÅF-infrastructure AB in request of the client Stockholm city traffic office. The calculations have been set against each entrepreneurs tender document/priced amount list to identify which costing post that contributes to the calculated deviation for the four projects. It also describes a follow-up of the estimated changed, additional and outgoing work sum that has been made by Bygganalys for the projects, which has been pledged against the actual outcome for changed, additional and outgoing work sum. In the follow-up of changed, additional and outgoing work posts it has also been made an identification of which deviations that has been caused by project planning failures and which that has been caused by changes in the amount of work or quality improvements.

Kungälv Energi äger och ansvarar idag över Kungälv Kommuns elnät. Med en ökande befolkningsmängd ställs allt högre krav på elnätet och framför allt leveranssäkerheten. Med kalla vintrar och stort energibehov ger detta upphov till en svårare situation gällande leveranssäkerhet. I nuläget har Kungälv Energi två mottagarstationer, en 130/10kV-station espektive 130/20kV-station. 30/10kV-stationen börjar närma sig en gräns där effektbehovet närmar sig den maximala istributionskapaciteten. Därför fastställs en plan för att kunna klara av effektbehovet vid averi på en av två 130/10kV-transformatorer i mottagarstationen M1. Resultatet av rapporten visar att tillräcklig kapacitet finns i närliggande fördelningsstationer för att klara av reservdrift under hög belastning utan att några övriga komponenter skadas. Rapporten behandlar främst effektflöden för att kontrollera att dessa ej överskrider transformatorernas, ledningarnas och kablarnas märkeffekt. I flertalet fall har även faktorer för nödbelastning räknats med vilket resulterar i att samtliga linjer hos Kungälv Energi klarar av den ökade belastningen. Upptäckta flaskhalsar i nätet har uppmärksammats och delgetts samt förslag till förändringar för att förhindra framtida problem. Kungälv Energi owns and is responsible of Kungälv municipality's electricity grid. With an increasing population and increasing demands on the grid and especially security of supply. With cold winters and large energy gives rise to a more difficult situation regarding security of supply. Currently, Kungälv Energi two receiving stations, a 130 / 10kV station and 130 / 20kV station. 130 / 10kV station is approaching a point where power demand is approaching the maximum distribution capacity. Therefore sets out a plan to cope with the power demand at the failure of one of two 130 / 10kV transformers of the receiving station M1. The results of the report shows that sufficient capacity is available in nearby distribution stations to cope with the emergency operation under high loads without any other components damaged. The report deals primarily with power flows to check that they do not exceed transformers, lines and cables rated power. In the majority of cases have also factors for distress load been counted with, which gives the result that all lines of Kungälv Energi can handle the increased load. Detected bottlenecks in the network have been highlighted, communicated and proposed changes to Kungälv Energi to prevent future problems.

På uppdrag av Trafikverket har VTI gjort ett arbete med att utveckla och föreslå mått som på ett bättre sätt beskriver skador eller felaktigt konstruerade vägavsnitt utifrån data insamlade med vägytemätbilar. Måtten ska kunna användas för att karakterisera vägnätets tillstånd och förändringen när detta trafikeras och belastas. I denna rapport föreslås fyra nya mått samt förändring i användningen och beräkning av ytterligare två mått. Dessa nya mått kan komplettera dagens mått med ytterligare information om vägens tillstånd. Huvudprincipen vid utvecklingen av de nya måtten har varit att utnyttja befintliga data och skapa ett nytt enskilt mått eller ett nytt mått byggt på en kombination av andra mått så att det nya måttet svarar mot en specifik effekt eller egenskap, till exempel säkerhetsrisk. I samband med utvecklingen av de nya måtten har även gränsvärden för dessa föreslagits som kan användas i underhållsstandarden. De mått som är framtagna i denna sista fas av projektet ”Nya mått” och vilka kan komplettera dagens underhållsstandard är: • mått för ytskador (små och större ytskador). • tvärfallsvariation. • lokala ojämnheter (ny definition). • vattenarea. • kantdjup (ny definition). • IRI vänster (komplement till IRI höger).Denna rapport beskriver nya vägtillståndsmått för perioden 2010 och framåt. Två tidigare rapporter i denna serie beskriver mått för perioden 1987–2005 (R717, 2013) respektive år 2006–2009 (R718, 2011). On behalf of the Swedish Road Transport Administration, VTI has developed and proposed new indices of road surface measurement that better describe damaged or badly constructed road sections. The indices have been developed using data that is already collected during the regular road network surveys. The new indices can be used to describe road network conditions and changes during operation. To complement current indices, the report proposes four new indices and recommends changes in the use and/or calculation of two others. The main development principle was to use existing surveyed data and create either a new single index or indices based on a combination of other existing indices. The new indices must also correspond to a specific effect or property, for example safety risk. In connection with the development, thresholds for maintenance standards have also been suggested. The indices developed in this final phase of the project "New Indices of Measurement” that can complement existing indices are: • surface damage (small and large). • cross fall variation. • local unevenness (new definition). • surface water area. • edge depth (new definition). • IRI left (compliment to IRI right). This report describes new road condition indicators used in the period 2010 och onwards. Two earlier reports in this series describes indicators used in the period 1987–2005 (R717, 2013) respectively year 2006–2009 (R718, 2011).

Vägytans tillstånd på det statliga svenska vägnätet har inventerats med mätbil sedan 1987. Av kostnadsskäl mäts inte alla vägar varje år, istället kan man använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. Syftet med vägytemätningarna är att förse Trafikverkets Pavement Management System (PMS) med tillståndsdata. De främsta användningsområdena för tillståndsmåtten är: • Beskrivning av det övergripande vägtillståndet och tillståndförändringen för att bedöma hur valda drift- och underhållsstrategier lyckats. • Stöd vid underhållsplanering. • Underlag vid beräkning av framtida underhållsbehov. • Stöd vid val av åtgärdsmetod. • Kontroll av utförande av byggnation eller underhåll. • Stöd vid forskning. Trafikverket har behov av en fullständig tillståndsbeskrivning av vägnätet, bland annat för att kunna redovisa för regering och riksdag hur uppdraget att underhålla statens vägar fullföljs. Ett sätt att årligen beskriva tillståndet för hela vägnätet är att använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. I valet mellan att använda en global eller lokal modell för att beskriva tillståndsutvecklingen för IRI (International Roughness Index) och spårdjup på enskilda 100-meterssegment visar rapporten att en modell med lokal anpassning är att föredra. Vid anpassning av en global modell får forskarna inte tillräckligt hög förklaringsgrad och ser inte heller ett konsekvent mönster i regressionskoefficienterna för de förklaringsvariabler som provats. In Sweden, the road surface condition is assessed regularly with laser-based profilographs. This has been done since 1987. All roads are, for financial reasons, not assessed every year, but one way to describe the condition of the entire road network is to work with models. The purpose of these assessments is to provide the Swedish Transport Administration’s Pavement Management System (PMS) with data. The main uses of the PMS are: • To provide a description of the overall road condition and its changes to determine if the selected operation and maintenance strategies are successful, and if an acceptable road standard can be offered. • Support the maintenance planning (prioritization and selection of sections for maintenance). • Support for the choice of maintenance method. • Monitoring of performance of construction or maintenance, for example, functional related contracts. • To support research. The Swedish Transport Administration needs a complete description of the road condition in order to demonstrate to the government and parliament how the mission to maintain the roads is achieved. One way to describe the condition of the entire road network is to work with models that forecast the condition the years when measurements are missing. In the choice between using a global or local model to describe the state of development for IRI (International Roughness Index) and rut depth on individual 100-meter segments, the present report shows that a local model is preferred. The coefficient of determination is not high enough in a global model. Also, the researchers cannot see any consequent pattern in the regression coefficients for the explanatory variables we have tried.