Search

Bakgrund: Inom den psykiatriska vården kan tvångsåtgärder behöva utföras på patienter som vårdas under tvångsvård. Detta kan innebära att patienternas delaktighet i vårdandet försvinner. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har svårt att vidta tvångsåtgärder då åtgärderna går emot flera av de principer som sjuksköterskor arbetar efter. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt utförd med en systematisk sökning av vetenskapliga artiklar och analyserad med hjälp av femstegs analys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder är mycket negativ. De upplever det som den svåraste delen av arbetet. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten påverkas även negativt. Det upplevdes däremot som något nödvändigt för att skydda personal och patienter. Inget annat alternativ kunde inte heller identifieras och tvångsåtgärder sågs därför som nödvändigt för att situationen inte skulle bli ohållbar. Konklusion: Sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård har en svår arbetsuppgift att utföra tvångsåtgärder när tvångsvård behövs. Det skapar ett etiskt dilemma som medför att respektera patientens autonomi/integritet och behovet att utföra åtgärder som resulterar i en kränkning av patienten. När en patient blir för aggressiv är situationen ohållbar. Tvångsåtgärder ses som nödvändigt för att bedriva en trygg och säker psykiatrisk vård. Background: Restrictive measures can sometimes be necessary in psychiatric care as patients are treated with compulsory care. This can result in the disappearance of patient´s participation in the care. Previous research shows that nurses have difficulty using these measures as it goes against several of the nursing principles. Aim: Examine nurses experience of restrictive measures in psychiatric care. Method: A qualitative literature review was made using a systematic search for scientific articles. The data was analyzed using a five-step analysis. Findings: Nurses' experience of restrictive measures was very negative. They perceived it as the most difficult part of the job. The relationships between nurses and patients were also affected negatively. However, they perceived restrictive measures as necessary to protect patients and staff. No other alternative could be identified and it was perceived necessary to have the alternative of using it, to not make the situation unsustainable. Conclusion: Nurses in psychiatric care have a difficult task to perform with restrictive measures when compulsory care is needed. It creates an ethical dilemma, the patient’sautonomy/integrity needs to be respected but restrictive measures that violate patients are also needed. When patients become too aggressive the situation is unsustainable. To perform safe psychiatric care, restrictive measures are necessary.

Auditor independence is a well-discussed topic. Previous research shows that it is difficult to know where to draw the line of independence and highlights several factors that affect the auditor's independence in a negative direction. However, there is a lack of studies on how auditors' independence is affected by being active in a smaller city. The purpose of this study was therefore to increase the understanding of how auditors' independence is affected by operating in smaller cities. To achieve the aim, a qualitative method has been used, in the form of semi-structured interviews with accountants operating in smaller cities. The results of the study show that there are certain problems with being an active accountant in a small town. It can be stated that the familiarity threat is more tangible, which is natural as relationships and contact networks become more intertwined. However, this does not mean that the auditors compromise their independence, but it requires higher demands on the individual auditor's morals and integrity in his professional role in order to withstand threats and pressure. Threats of self-interest and threats of self-review were also threats that increased in the smaller city. However, these threats could be counteracted through implemented procedures, which resulted in these threats not being considered to affect the auditors' independence. Something that was considered to strengthen independence was the awareness of the importance of maintaining a good reputation and trust in the smaller city.

Den offentliga sektorn har länge kännetecknats av styrning och kontroll, där de använt den affärsliknande styrmodellen New Public Management med syftet att öka effektiviteten. Modellen var kritiserad, som en variant tillsatte därför regeringen 2016 en Tillitsdelegation med syftet att implementera en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Avsikten var att främja verksamhetsutveckling inom offentligt styrda verksamheter. Faktorerna tillit och autonomi har visat sig skapa betydelse vid arbetssättet TBSL i organisationer. Närvaro av tillit ökar sannolikheten att medarbetare accepterar autonomi i högre grad på arbetsplatsen. Det som kan bidra till en relation bestående av tillit är en ökad grad av autonomi. Då fler arbetsplatser inom offentlig sektor planerar att implementera arbetssättet, och forskningen om dess effekter är bristfällig. Ämnar denna studie öka förståelsen inom ämnet genom att bidra med kunskap för vilka förutsättningarna för att tillitsbaserad styrning och ledning ska ha inflytande, samt vilka positiva och negativa effekter arbetssättet kan leda till. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har genomförts inom en svensk kommun. Studiens resultat överensstämmer delvis med teorin. Förutsättningar för att tillitsbaserad styrning och ledning ska fungera involverar hela processen, uppföljning samt återkoppling, vilket överensstämmer med teorin. Fem av tio undersökta faktorer var statistiskt signifikanta med tillit och autonomi. Därmed fann studien att den tillitsskapande processen och autonomi bidrar till ett organisatoriskt engagemang, återkoppling, relaterbarhet, arbetstillfredsställelse samt bekräftelse på arbetsplatsen. Arbetsglädje om utmaningar ges samt ett högre engagemang är effekter som tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till. Studien visar även att arbetssättet främjar återkoppling och bekräftelsebehovet på arbetsplatsen. Medan autonomi är positivt korrelerad med både arbetstillfredsställelse och relaterbarhet. Detta indikerar att den höga möjligheten till anpassning som arbetssättet medför påverkar arbetstillfredsställelsen positivt, samt att upplevd relaterbarhet har en positiv koppling till autonomi. De utmaningar som studien fann att tillitsbaserad styrning och ledning huvudsakligen medför var processen, arbetssätt samt arbetsförhållanden. The public sector has long been characterized by governance and control, where the New Public Management governance model has been used with the aim of increasing efficiency. This model was criticized, as a variant the Swedish government therefore appointed Tillitsdelegationen in 2016, with the aim of implementing a more trust-based management. The intention was to promote business development within publicly managed businesses. Factors such as trust and autonomy have been shown to create statistical significance in the way trust-based management works in organizations. The presence of trust increases the likelihood that employees will accept autonomy to a greater degree in the place of work. What can contribute to a relationship consisting of trust is an increased degree of autonomy. As more workplaces within the public sector plan to implement the way of working, and the research on its effects is lacking. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding within the subject by contributing knowledge of the conditions for trust-based management to have influence, as well as the positive and negative effects the working method can lead to. A combined qualitative and quantitative method has been implemented within a public municipality in Sweden. The study's results partially agree with the theory. Prerequisites for trust-based management to work involve the entire process, follow-up, and feedback, which is consistent with the theory. Five out of ten investigated factors were statistically significant with trust and autonomy. Thus, the study found that the trust-building process and autonomy contribute to organizational commitment, feedback, relatability, job satisfaction and confirmation in the workplace. Job satisfaction if challenges is given to a sufficient extent, and a higher degree of commitment are effects that trust-based management contribute to. The study also shows that the working method promotes feedback and the need for confirmation in the workplace. While autonomy is positively correlated with both job satisfaction and relatability. This indicates that the high possibility of adaptation that the working method brings has a positive effect on job satisfaction, and that perceived relatability has a positive connection to autonomy. The challenges that the study found that trust-based management mainly contribute to the process, working methods and working conditions.

In a time filled with concerns and threats of terrorism, Sweden faces a challenge that demands our full attention. In this critical situation, we have chosen to investigate how students perceive the threat of a potential terrorist attack. Previous research has shown that people's trust in authorities affects the extent to which they feel fear about the possibility of a terrorist attack. Prior research has further emphasized the importance of media consumption and gender in shaping the experience of fear. The purpose of this pilot study is to examine how the increased threat to Sweden influences the level of fear among students across the country regarding a potential terrorist attack in Sweden. Additionally, the aim is to investigate whether trust in the general public has any significance for fear, while controlling for the impact of media consumption and gender. The theoretical framework draws upon Beck's theory of the risk society, Giddens' concepts of ontological security, trust, and expert systems, and finally Misztal's definition of the concept of trust. Data collection involves a survey, with the sample consisting of individuals over 18 years of age residing in Sweden and studying at a university or college. Univariate analysis, as well as bivariate and multiple regression analysis, were used to analyze the collected data. The study revealed that students' experiences of fear varied, with trust in authorities and the general public having no impact on their fear levels. However, the degree of fear was significantly influenced by students' media consumption, which also affected the relationship between trust and fear., I en tid fylld av oro och hot om terrordåd står Sverige inför en utmaning som kräver vår fulla uppmärksamhet. I detta kritiska läge har vi valt att undersöka hur studenter upplever hotet om ett eventuellt terrordåd. Tidigare forskning har visat på att människors tillit till myndigheter påverkar i vilken utsträckning de känner oro för att ett eventuellt terrordåd ska ske. Forskning har ytterligare understrukit mediekonsumtion och köns betydelse för upplevelsen av oro. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka hur det ökade hotet mot Sverige påverkar i vilken utsträckning studenter runt om i landet känner oro för ett eventuellt terrordåd i Sverige. Vidare är syftet att undersöka om tilliten till allmänheten har någon betydelse för oron, samt kontrollera för mediekonsumtion och köns betydelse. Den teoretiska referensramen utgår ifrån Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp ontologisk trygghet, tillit samt expertsystem och till sist Misztal definition av tillitssbegreppet. Datainsamlingen består av en enkätundersökning, där studiens urval består av personer över 18 år bosatta i Sverige som studerar på universitet eller högskola. Univariatanalys samt bivariat- och multipel regressionsanalys användes för att analysera studiens insamlade data. Studien visade att studenters upplevelser av oro är utspridd där tilliten till allmänheten inte har någon påverkan på deras oro. Graden av oro påverkas däremot till stor del av studenternas mediekonsumtion som även påverkar sambandet mellan tillit och oro.

Bakgrund och problem: Denna studie diskuterar betydelsen av organisatorisk tillit med fokus på ledarens roll som är avgörande roll i främjandet av tillit bland medarbetare. Tillit är även kopplat till kooperativ konflikthantering och förändringsorienterat ledarskap för att upprätthålla hög kvalitet och effektivitet. Tillit påverkar även samarbetsbeteende, gemenskap, engagemang och lojalitet hos medarbetare. Mellanchefer bör därför sträva efter att främja tillit bland sina medarbetare för att organisationen som helhet ska lyckas. Syfte och metod: Det primära syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur mellanchefer arbetar med att främja tillit bland medarbetare. Studien utgår från teorin om situationsanpassat ledarskap med avvägning mellan uppgifts-, relations-, och förändringsorienterat ledarskap. Metoden som har använts är en kvalitativ empirisk ansats i form av intervjuer med sju verksamma mellanchefer i olika kommuner runt om i Sverige. Resultat: Samtliga respondenter utövade situationsanpassat ledarskap och sex respondenter kan relatera till förändringsorienterat ledarskap. Tre av respondenterna gjorde avvägning mellan uppgifts- och relationsorienterat ledarskap. Dock fyra respondenter prioriterade relationen före uppgiften vilket avviker från teorin om förändringsorienterat ledarskap. Samtliga respondenter var eniga om att kommunikation och sårbart ledarskap är viktigt i skapandet av tillit. Alla respondenter arbetade aktivt med medarbetarskapshjulet och lyfte fram vikten av konflikthantering. Dock visade resultaten på avvikelser i respondenternas konflikthanteringsstrategier jämfört med vad som rekommenderas i litteraturen. Slutsats: Ställningstagandet som stöds av tre respondenter bidrar inte bara till att skapa tillit utan också för att nå organisationens mål. Mellanchefer ska arbeta aktivt med kommunikation, men samtidigt göra sig sårbara för att skapa tillit. För att vidare bevara och förstärka tilliten krävs aktivt arbete med medarbetarskapshjulet, men minst lika viktigt är konfliktshanteringsstrategier i främjandet av tillit bland medarbetare. Background and problem: This study discusses the significance of organizational trust with a focus on the leader's role, which is crucial in fostering trust among employees. Trust is alsolinked to cooperative conflict management and change-oriented leadership to maintain high quality and effectiveness. Trust also influences collaborative behavior, a sense of community, employee engagement, and loyalty. Therefore, middle managers should strive to promote trust among their employees for the overall success of the organization. Purpose and method: The primary purpose of this study is to describe and analyze how middle managers work to promote trust among employees. The study is based on the theory of situational leadership, balancing task-oriented, relationship-oriented, and change-oriented leadership. The method used is a qualitative empirical approach through interviews with seven active middle managers in various municipalities across Sweden. Results: All respondents practiced situational leadership, and six respondents could relate to change-oriented leadership. Three of the respondents balanced task-oriented and relationship-oriented leadership. However, four respondents prioritized the relationship over the task, which deviates from the theory of change-oriented leadership. All respondents agreed that communication and vulnerable leadership are important in building trust. All respondents actively worked with the employee engagement wheel and emphasized the importance of conflict management. However, the results showed deviations in the respondents' conflict management strategies compared to what is recommended in the literature. Conclusion: The approach supported by three respondents not only contributes to building trust but also to achieving the organization's goals. Middle managers should actively work on communication while also making themselves vulnerable to create trust. To further maintain and strengthen trust, active work with the employee engagement wheel is required. However, equally important are conflict management strategies in promoting trust among employees.

Mobbningen i skolorna har ökat. Indirekt mobbning är svårupptäckt, eftersom den är ämnad att döljas för alla utom den utsatta. Skolpersonals okunskap och subjektiva bedömningar i mobbningsincidenter begränsar elevers utsikter att få gehör vid rapportering. Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonals erfarenheter av lågstadieelevers rapportering av indirekt mobbning och att belysa strategier skolor har för att upptäcka lågstadieelevers utsatthet. Kvalitativ analys av åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom lågstadiet, utfördes. Det framkom existera ett mörkertal av indirekt mobbning på lågstadiet, varpå deltagarna insisterade på samverkan och kunskap för att upptäcka utsatthet. Krav på arbetet bidrog till upplevd stress, vilket försummade möjligheterna till anknytning mellan personal och elever. Teoretiskt kopplades studien till anknytningsteorin då både forskning och denna studies deltagare menar att tillit skapar förutsättningar för att elever ska rapportera mobbning. Slutsatsen dras att ökad bemanning kan stärka tilliten i elev-personalrelationer, vilket således ökar utsikterna att indirekt mobbning upptäcks.

What role does our consumption of television play in the trust we have in our politicians? This study examines how the theses of American political scientist Robert D. Putnam on the part played by TV viewing in a failed civic spirit from the year 2000 hold up in a changed media landscape. The relationship between TV viewing and trust in politicians over time, between the years 2002 to 2014, is tested through regression analysis. This is conducted with data from the European Social Survey, which includes 16 European countries, all of which participated in all rounds of the period. The study finds, despite a weak negative relationship, that tv consumption cannot be said to be a particularly strong predictive factor for the level of trust a consumer has in politicians. This in contrast with Putnam’s theses, which points out TV as an important explanation for what he believes is a failed civic spirit. The study also finds that the negative relationship becomes somewhat stronger over time. This aligns with Putnam’s description that individualization has led to TV viewing taking us further away from community with other people, rather than the opposite, which negatively impacts the trust. The study contributes by bringing Putnam’s theses into a new time period, and broadens the perspective by taking his ideas of media and civic spirit across the Atlantic.

Världens tekniska utveckling går framåt i snabb takt, inte minst när det kommer till ”smarta” maskiner och algoritmer med förmågan att anpassa sig efter sin omgivning. Detta delvis på grund av den enorma mängd data som finns tillgänglig och delvis tack vare en ökad lagringskapacitet. I november 2022 släpptes ett av de senaste AI-baserade programmen; chatboten ChatGPT. Inom två månader hade ChatGPT fått över 100 miljoner användare. Denna webbaserade mjukvara kan i realtid konversera med användare genom att besvara textbaserade frågor. Genom att snabbt och ofta korrekt besvara användarnas frågor på ett mänskligt och övertygande sätt, har tjänsten på kort tid genererat mycket uppmärksamhet. Det finns flera studier som visar på hur ett stort antal människor saknar ett generellt förtroende för AI. Vissa studier menar att de svar som ChatGPT genererar inte alltid kan antas vara helt korrekta och därför bör följas upp med en omfattande kontroll av faktan, eftersom de annars kan bidra till spridandet av falsk information. Eftersom förtroende för AI har visat sig vara en viktig del i hur väl teknologin utvecklas och integreras, kan brist på förtroende för sådana tjänster, såsom ChatGPT, vara ett hinder för en välfungerande användning. Trots att man sett på ökad produktivitet vid införandet av AI-teknologi hos företag så har det inom högre utbildning, som ett hjälpmedel för studenter, inte integrerats i samma utsträckning. Genom att ta reda på vilket förtroende studenter har för ChatGPT i lärandesammanhang, kan man erhålla information som kan vara till hjälp för integrationen av sådan AI-teknik. Dock saknas det specifik forskning kring studenters förtroende för ChatGPT i lärandesammanhang. Därför syftar denna studie till att fylla denna kunskapslucka, genom att utföra en kartläggning. Vår frågeställning är: ” Vilket förtroende har studenter för ChatGPT i lärandesammanhang?”. Kartläggningen utfördes med semistrukturerade intervjuer av åtta studenter som använt ChatGPT i lärandesammanhang. Intervjuerna genererade kvalitativa data som analyserades med tematisk analys, och resultatet visade på att studenters förtroende för ChatGPT i lärandesammanhang beror på en rad faktorer. Under analysen identifierade vi sex teman som ansågs vara relevanta för att besvara frågeställningen: ● Erfarenheter ● Användning ● ChatGPT:s karaktär ● Yttre påverkan ● Organisationer ● Framtida förtroende The world's technological development is advancing rapidly, especially when it comes to "smart" machines and algorithms with the ability to adapt to their surroundings. This is partly due to the enormous amount of available data and partly thanks to increased storage capacity. In November 2022, one of the latest AI-based programs was released; the chatbot ChatGPT. This web-based software can engage in real-time conversations with users by answering text-based questions. By quickly, and often accurately, answering users' questions in a human-like and convincing manner, the service has generated a lot of attention in a short period of time. Within two months, ChatGPT had over 100 million users. There are several studies that show how a large number of people lack a general trust in AI. Some studies argue that the responses generated by ChatGPT may not always be assumed to be completely accurate and should therefore be followed up with extensive fact-checking, as otherwise they may contribute to the spreading of false information. Since trust in AI has been shown to be an important part of how well the technology develops and integrates, a lack of trust in services like ChatGPT can be a hindrance to effective usage. Despite the increased productivity observed in the implementation of AI technology in companies, it has not been integrated to the same extent within higher education as an aid for students. By determining the level of trust that students have in ChatGPT in an educational context, valuable information can be obtained to assist in the integration of such AI technology. However, there is a lack of specific research on students' trust in ChatGPT in an educational context. Therefore, this study aims to fill this knowledge gap by conducting a survey. Our research question is: “What trust do students have in ChatGPT in a learning context?”. The survey was conducted through semi-structured interviews with eight students who have used ChatGPT in an educational context. The interviews generated qualitative data that was analyzed using thematic analysis, and the results showed that students' trust in ChatGPT in an educational context depends on several factors. During the analysis, six themes were identified as relevant for answering the research question: • Experiences • Usage • ChatGPT’s character • Influences • Organizations • Future trust

Denna studie undersöker hur desinformationskampanjen mot socialtjänsten har påverkat socialsekreterares arbete, framför allt i möten med klienter. Empiriskt material har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom området barn och unga. Intervjumaterialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kunde fyra huvudteman urskiljas, vilka innefattar socialtjänstens arbetssätt, bemötande av klienter, förtroende gentemot socialtjänsten samt desinformationskampanjens spridning och möjliga åtgärder. Studien visar på att socialsekreterare upplever att desinformationskampanjens påverkan på deras arbete inte är helt tydlig, men att de har vissa erfarenheter från klientmöten som tros kunna kopplas till desinformationskampanjen. Studien belyser även att det finns ett bristande förtroende för socialtjänsten bland klienter samt en redan existerande negativ syn på myndigheten. Desinformationskampanjen tros bidra till denna negativa uppfattning ytterligare. Studien visar på att klienters förtroende för socialtjänsten är av vikt för att socialsekreterarna ska kunna genomföra sina utredningsarbeten. Därmed behöver åtgärder för att motverka spridningen av desinformation samt förtroendeskapande insatser implementeras. Studien visar att socialsekreterarna, genom klientmöten, kan bemöta fördomar och okunskap om socialtjänsten på individnivå. Dock krävs även insatser på högre nivåer för att kunna åstadkomma en allomfattande inverkan på allmänhetens inställning till socialtjänsten. This study examines how the disinformation campaign aimed towards social services in Sweden has affected the work of social workers, specifically in regards to meetings with service-users. The empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with professional social workers who operate within the Swedish child-welfare system. The data was analyzed through thematic analysis. From the thematic analysis four main themes could be identified, which include how social services operate, meetings with service-users, trust towards social services and the spread of the disinformation campaign and possible measures. The study shows that the social workers rarely have experienced any particular effects in their work that could be directly tied to the disinformation campaign. However, they shed light on some instances in meetings with service-users that could potentially be connected to the disinformation campaign. The study also highlights that distrust among service-users towards social services exists and that an already-existing negative perception of social services prevails. The spread of the disinformation campaign is believed to further contribute to this poor perception. The study shows that trust among service-users towards social services is of high importance in order for social workers to be able to execute their tasks. Thus, measures towards counteracting the spread of desinformation as well as measures towards creating trust must be implemented. The study highlights that social workers, through one-on-one meetings with service-users, have the ability to directly respond to prejudice and lack of knowledge in regards to social services among service-users. However, measures on larger scales must also be implemented in order to achieve a comprehensive impact on the public’s perception of social services.

Utvecklingen inom fordonsindustrin går mot autonoma fordon, och som effekt av det behöver både säkerhet och samhällets acceptans öka. För att öka säkerheten i autonoma fordon behöver föraren vara situationsmedveten, vilket kan uppnås genom en röstassistent i fordonet. Om säkerheten skulle öka skulle sannolikt även människors tillit och därav samhällets acceptans öka. Studier pekar på att olika egenskaper så som rösttyp hos röstassistenter kan ha en effekt på förares situationsmedvetenhet och tillit. Denna studie ämnar således att undersöka huruvida en feminin eller maskulin röst hos röstassistenter påverkar förares situationsmedvetenhet och upplevda tillit till autonoma fordon. För att ta reda på detta genomfördes en experimentell studie där deltagare befann sig i en bilsimulator av ett autonomt fordon som simulerade körscenarier. Deltagarna var uppdelade i två grupper där varje grupp fick uppleva en typ av röstassistent, antingen med feminin eller maskulin röst. Deltagarna fick uppleva körscenarier där varningssituationer i olika allvarlighetsgrader uppstod, där de fick fatta beslut kring hur de hade hanterat varningssituationen. I samband med körscenarierna utfördes tre olika datainsamlingar bestående av intervju och enkäter. Resultatet av studien påvisar ingen signifikant eller utmärkande skillnad vad gäller upplevd tillit mellan grupper. Resultatet indikerar inte heller någon utmärkande skillnad mellan gruppernas situationsmedvetenhet. Det finns marginell skillnad mellan grupperna, där gruppen som upplevde feminin röst hade både högre upplevd tillit och situationsmedvetenhet. Slutresultatet i denna studie visar att området behöver utforskas vidare för att upptäcka och förstå eventuella effekter av rösttyper hos röstassistenter. The development in the automotive industry is moving towards autonomous vehicles, and as a consequence the need to increase both safety and societal acceptance is necessary. To increase safety in autonomous vehicles, the driver needs to be situationally aware, which can be achieved through a voice assistant in the vehicle. If safety were to increase, people's trust and therefore society's acceptance would most likely also increase. Studies indicate that different characteristics of voice assistants, such as the type of voice, can have an effect on drivers' situational awareness and trust. Thus, this study aims to investigate whether a feminine or masculine voice in voice assistants affects drivers' situational awareness and perceived trust in autonomous vehicles. An experimental study was conducted in order to investigate this, where participants were situated in a simulator of an autonomous vehicle that simulated driving scenarios. The participants were divided into two groups where each group experienced one of two types of voice assistants, either with a feminine or a masculine voice. The participants had to experience driving scenarios where warning situations of varying degrees of severity arose, where they had to make decisions about how they would have handled the situation. In connection with the driving scenarios, three types of data collections consisting of interviews and questionnaires were carried out. The results of the study show no significant or distinctive difference in terms of perceived trust between groups. The results also don’t indicate any distinctive difference between the groups' situational awareness. There is marginal difference between the groups, with the group experiencing feminine voice having both higher perceived trust and situational awareness. The final result of this study shows that this research area needs to be explored further to discover and understand the possible effects of voice types in voice assistants.

In Sweden, the last couple of years have entailed an increased amount of concern, due to events like the Corona-pandemic and an ongoing war in Europe. These situations have made the Swedish population more crisis- and risk-aware than they were before. In this independent study we explore Swedish students' crisis preparations as well as their risk knowledge. The aim of this pilot study is to examine students' risk- and crisis preparations as well as what affects them. From previous research in the field and the study's theoretical framework, an individual's trust in the state as well as one's demographic qualities, should affect your riskand crisis preparations. The study's aim and research questions are analyzed quantitatively based on the study's survey. The results from the survey showed that an individual's demographic qualities do affect one's risk- and crisis preparations and that one's trust in the state does not. Students' risk- and crisis preparations are dormant for the most part, something that we discuss and that would be interesting to base future studies on., De senaste åren har kantats av ökad oro i Sverige på grund av händelser som Coronapandemin och krig i Europa. Dessa situationer har gjort den svenska befolkningen mer risk- och krismedveten än tidigare. I detta självständiga arbete undersöks studenters förberedelser inför eventuella kriser. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters risk- och krisförberedelser samt vad som påverkar dem. Utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska referensram kan individens tillit till staten samt demografiska egenskaper påverka individens risk- och krisförberedelser. Syftet och frågeställningarna analyseras kvantitativt med hjälp av resultat från studiens webbaserade enkät. Utifrån webbenkäten fann vi i resultaten att individens demografiska egenskaper har en viss påverkan på ens risk- och krisförberedelser men att individens tillit till staten inte har det. Studenters risk- och krisförberedelser är till stor del passiva, något vi diskuterar och som även vore intressant att basera vidare studier på.

The aim of this study was to find whether teachers at intermediate level work with enforcing students’ trust in their own ability. The study is based on the Swedish curriculum Lgr22 and the theoretical model ‘the didactic triangle’. The research questions were built based on the triangle and the curriculum. The method used is a qualitative study with semi-structured interviews. Eight well-experienced teachers participated from three F-6 schools in the middle of Sweden. The data were transcribed and then analysed according to a qualitative thematic method. The results show that the teacher student relationship is very important and the starting point for strengthening the students’ trust in their own abilities. Other important factors that have an impact in the student’s confidence are: to adjust the teaching and the content; to give feedback and response; affirmation and to give students further motivation to practise their skills and abilities. In the discussion, the conclusion is conveyed in the form of four practical tips based on the results of the study. Hopefully, this study will help future teachers in their profession. Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare på mellanstadiet arbetar med att stärkaelevers tillit till den egna förmågan. Studien grundar sig i Lgr22 och den teoretiska modellsom studien lutar sig mot är den didaktiska triangeln. Det var utefter det styrdokumentet ochden modellen studiens frågeställningar byggdes. Undersökningen är kvalitativ och metodensom användes för att få svar var semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta erfarnamellanstadielärare från tre F-6 skolor i mellansverige. Datainsamlingen transkriberades ochanalyserades genom en kvalitativ tematisk metod. Resultatet visar att relationen till eleven ärväldigt viktig och en utgångspunkt för att lyckas med att stärka elevens tillit till den egnaförmågan. Att anpassa undervisning och innehåll, att återkoppla, ge respons och bekräfta,samt att motivera eleven att öva och träna, visade sig också som mycket viktiga faktorer föratt lyckas med uppdraget. I diskussionen förmedlas slutsatsen i form av fyra praktiska tipsutifrån studiens resultat. Förhoppningsvis kan på det viset studien användas av framtidalärare.

Kommunala verksamheter är i ett pågående arbete med implementeringen av tillitsbaseradstyrning. Vissa av Sveriges kommuner har kommit längre än andra, vilket beror på en rad olika orsaker. Somliga kommuner använder egna styrformer men förhåller sig till viss del till den tillitsbaserade styrningen. Uppföljningar med ett tillitsbaserat förhållningssätt är viktigt för att arbetet ska fortsatt gå i rätt riktning. Denna studie avser att identifiera likheter och skillnader i hur kommuner arbetar med tillitsbaserad styrning med uppföljning som fokus. Studien har genomförts på åtta olika kommuner med bas i intervjuer, samt en observation. Forskaren Louise Bringselius grundprinciper har använts i analysen. Studiens resultat har identifierat likhetermellan kommunerna som går i linje med grundprinciperna från den teoretiska referensramen. Resultatet visar även hur kommuner arbetar utifrån implementeringen av den tillitsbaserade styrningen samt dess utmaningar i uppföljningar inom ramen för tillitsbaserad styrning. Municipal government operations are in ongoing work with the implementation of the trust-based governance. Some of Sweden´s municipalities have come further than others, which is due to several different reasons. Some municipalities use their own forms of governance but adhere to trust-based governance to some extent. Follow-ups with a trust-based approach are important for the work to continue moving in the right direction. This study intends to identify similarities and differences in how the municipalities work with trust-based governance with follow-up as the focus. The study has been carried out in eight different municipalities based on interviews, as well as an observation. Researcher Louise Bringselius´ basic principles have been used in the analysis. The study´s results have identified similarities between the municipalities that are in line with the basic principles from the theoretical frame of reference. The result also shows how municipalities work based on the implementation of trust-based governance and it´s challenges in follow-ups within the framework of trust-based governance.

Unpredictable situations are a common phenomena in detention centres. This is because employees work in daily contact with inmates. Correctional officers must therefore manage their own emotions as well as the emotions of their inmates. The aim of the study is to highlight the correctional officers’ experiences of insecurity in detention, when working with the inmates. Furthermore, the study examines the security measures taken by the leadership of detention centres as an authority to achieve greater security among its employees. Research shows that correctional officers are one of the most insecure professionals in the workplace. There are also various emotional rules that correctional officers must follow in their work with inmates, to maintain their legitimacy. The theoretical frame of reference of the study is based on Giddens structuration theory, his concept of ontological security and trust, and Hochschild's theory of emotional work. The present study uses qualitative interviews with individuals working on the detention centres, in close contact with the inmates. The results of the study show that strong collegial relationships as well as a strong individual self-confidence of the individual contribute to an increased sense of security at work. The feeling of security also depends on how long an individual has worked in the detention centres. There are informal emotional rules that employees need to follow in their professional role, and through emotion management this can influence prisoners' perceptions of insecurity. In terms of security measures, the detention centres have introduced alarms, meetings, and education to ensure a good working environment. The interviews indicated that the correct officers regarded the education for new staff is unsuccessful in various aspects by employees, and that the safety alarm was seen as the key element when it came to security measures. The sociological perspective, including several theories from Giddens and Hochschild, is relevant to the study as it aims to study subjective experiences and emotions in unpredictable situations that arise when working with inmates., Oförutsägbara situationer är ett vanligt förekommande fenomen inom kriminalvården. Detta då de anställda arbetar i daglig kontakt med de intagna. Kriminalvårdare måste därför hantera både sina egna och de intagnas känslor. Syftet med studien är att belysa kriminalvårdares upplevelse av otrygghet på häktet, i arbetet med de intagna. Vidare undersöks vilka säkerhetsåtgärder som vidtas från kriminalvården som myndighet, för att uppnå en ökad trygghet hos de anställda. Forskning visar att kriminalvårdare är en av de yrkesgrupper som utsätts för mest otrygghet i arbetet. Det finns även olika känsloregler kriminalvårdare måste förhålla sig till i sitt arbete med de intagna, för att behålla sin legitimitet. Studiens teoretiska referensram utgår från Giddens teori om struktureringsteori, ontologisk trygghet samt tillit. Vidare utgår studien från Hochschilds teori om känsloarbete. I den föreliggande studien används kvalitativa intervjuer med individer som arbetar inom kriminalvården, i nära kontakt med de intagna. Studiens resultat visar att starka kollegiala relationer och självförtroende hos den enskilde individen bidrar till ökad trygghet i arbetet. Känslan av trygghet beror även på hur länge en individ arbetat på kriminalvården. På kriminalvården finns det informella känsloregler som de anställda behöver följa inom sin yrkesroll och genom känslohantering kan detta påverka kriminalvårdares uppfattning av otrygghet. Vidare till säkerhetsåtgärder har kriminalvården infört säkerhetslarm, möten samt utbildning för att säkerställa en god arbetsmiljö. Det framkommer genom intervjuerna att utbildningen för nyanställda uppfattas av de anställda som bristfällig i olika aspekter, och att säkerhetslarmet betraktas som en central del gällande säkerhetsåtgärderna på kriminalvården. Det sociologiska perspektivet, innefattande teorier från Giddens och Hochschild, är relevant för studien då den avser att studera subjektiva upplevelser och känslor i oförutsägbara situationer som uppstår i arbetet med de intagna.

Previous research shows that older people tend to be more vulnerable to fraud than younger people. The following bachelor's thesis aims to understand how the risk of being exposed to fraud affects the everyday lives of the elderly. The study material consists of six individual interviews and one with two respondents. The seven respondents are between 65 and 80 years old. The study uses thematic analysis, and the material is divided into three themes: security, the elderly as more vulnerable, and competence concerning fraud. The interview was semi-structured. The results show that several respondents felt anxious about being exposed to fraud. Many of the respondents' used strategies, such as deleting strange emails or not disclosing codes, to reduce the risk of exposure to fraud.

Digitalisering är under ständig utveckling inom banksektorn. I och med den växande utvecklingen så har intresset för artificiell intelligens ökat men trots detta finns det fortfarande kvar osäkerheter kring användandet av AI-chatbots. Banker hanterar en stor mängd känsliga uppgifter vilket gör att konsumenters upplevda oro och tillit är extra känsligt. Detta är viktigt att understryka då tidigare forskning har visat att tillit utgör en stor del av konsumenters beslut att använda AI-chatbot. Baserat på tidigare forskning har denna studie knutit samman teorier om vilka faktorer som påverkar svenska bankkonsumenters tillit till AI chatbots samt vilka faktorer som påverkar svenska bankkonsumenters intention att använda AI chatbots vid utförande av bankärenden online. Detta utgör även studiens syfte. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av technology acceptance model (TAM), on-line trust-modellen och upplevd mänsklighet. Utifrån dessa teorier har studiens hypoteser byggts upp där vardera hypotes testar en faktor som beskrivs i de valda teorierna. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning online som distribuerades på sociala kanaler. Undersökningen genererade 87stycken fullständiga svar. Insamlade data analyserades med hjälp av Minitab och Excel. De analysmetoder som använts för att analysera insamlade data var huvudsakligen korrelationstest och regressionsanalys. Resultatet visade att den upplevda nyttan och tillit är faktorer som påverkar intentionen till användning positivt. Resultatet visade även att faktorerna trovärdighet och användarvänlighet påverkar tilliten positivt samt att risk har en negativ påverkan på tilliten. För att effektivisera användning av AI-chatbots som kundtjänstverktyg så rekommenderas svenska banker att fokusera på att öka den upplevda nyttan i form av att säkerställa snabbhet, produktivitet och enkelhet. Svenska banker bör även säkerställa att bankkonsumenter känner tillit till AIchatbots. Detta kan göras genom att fokusera på ökad användarvänlighet och trovärdighet samtidigt som banker bör minska den upplevda risken i form av integritetsrisk då detta är faktorer som visat samband med tillit till AI-chatbots inom banksektorn. Digitalization is under constant development within the banking industry. With this comes a growing interest in artificial intelligence. Despite this, uncertainty regarding the use of AI-chatbots remains. Banks handle a large amount of sensitive information which, for the consumers, makes the perceived trust especially delicate. Earlier research has shown that trust has a significant impact on the consumers intention to use AI-chatbots. Based on previous research this study aims to tie together theories about which factors impact Swedish bank customers’ trust towards AI-chatbots, as well as the customers’ intention to use AI-chatbots while performing bank-related business online. This is also considered to be the purpose of this paper. In this study the theoretical standpoint is based on the technology acceptance model (TAM), on-line trust and perceived humanness. From these well-established theories a set of hypotheses has been presented, where each hypothesis examines different factors that are presented in the used model. The data collection in this study was conducted through an online survey, where a total of 87 answers were collected. The data was analyzed using Minitab. The main analysis methods used were correlation tests as well as a regression analysis. The results showed that the perceived usefulness and trust are factors that have a positive impact on the intention to use AI-chatbots while performing banking tasks. The results also showed that ease of use and credibility have a positive impact on trust while risk has a negative impact on trust toward AI-chatbots. To make the use of AI-chatbots more effective as a customer service tool this study recommends Swedish banks to focus on increasing the perceived usefulness of the AI-chatbots. This can be done by ensuring the AI-chatbots are able to provide productivity, simplicity and swiftness to its users. Swedish banks should also focus on increasing customers’ perceived trust in the AIchatbots. This can be achieved by increasing the ease of use as well as the credibility of the system. To decrease the experienced risk of using the AI-chatbots, this study recommends banks to focus on decreasing the integrity risk.

This thesis examines first-line managers' perceptions about their organizational prerequisites for trust-based governance and management through a case study within the municipality of Norrköping, focusing on the public home care organization. A qualitative research design was used in the thesis based on first-line managers perceptions of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management. The material has been analyzed through an ideal-type analysis based on central elements within the governing principles of market, bureaucracy, and trust. An overall picture gives the impression that the organizational prerequisites primarily is perceived as being well-functioning for the ideal of trust-based governance and management. It is also considered that certain organizational prerequisites are less well-functioning for the ideal. Furthermore, the thesis indicates certain organizational prerequisites which are seen as central to the ideal. This thesis provides some empirical evidence that a balance between the governing principles of market, bureaucracy, and trust is perceived as essential to achieve the ideal of trust-based governance and management in the given context. At the same time, the thesis indicates that a greater emphasis on trust as a governing principle is perceived as desirable to achieve the optimal balance for the ideal in the given context. In addition, the study depicts that there is some path dependence that affects the view of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management in the managerial role. This means that a legacy of market-inspired and bureaucratic instruments is perceived to prevent the trust-based management philosophy from having a greater impact on the organization.

På grund av viruspandemin Covid-19 fick många arbetsplatser snabbt ställa om till distansarbete, vilket medförde nya sätt att kommunicera, interagera och leda. Syftet med denna studie är att belysa chefers upplevelse av distansarbete som en följd av Covid-19 och hur detta kan ha påverkat relationen chef-medarbetare. Med utgångspunkt i syftet undersöker frågeställningarna temana relation, ledarskap och kommunikation samt tillit. Studien tillämpar en kvalitativ metodansats baserad på tio semistrukturerade intervjuer med chefer inom statlig myndighet. Resultatet som presenteras är vår tolkning av intervjupersonernas upplevelse av ledarskap på distans. Resultatet kopplas till relevant teori och tidigare forskning, vilket bidrar till en djupare förståelse för ämnesområdet. Empirin visar att cheferna, trots en variation av utmaningar, kan överskrida de begränsningar som följer av att ledarskap och kommunikation måste ske på distans. Ledarskapet och relationerna anpassades och utvecklades efter situationen genom nya former och rutiner. Due to the virus-pandemic Covid-19 many workplaces quickly had to switch to teleworking, which led to new ways of communicating, interacting and leading. The purpose of this study is to shed light on managers' experience of teleworking because of Covid-19 and how this may have affected the manager-employee relationship. Based on the purpose, the question at issue explores the themes of relationship, leadership, communication and trust. The study applies a qualitative methodological approach based on ten semi-structured interviews with managers within a government agency. The result presented is our interpretation of the interviewees' experience of leadership at a distance. The results are linked to relevant theory and previous research, which contributes to a deeper understanding of the subject. Empirical evidence shows that managers, despite a variety of challenges, can transcend the limitations of leadership and communication when they must do so remotely. Both the leadership and the relationships were adapted and developed to the situation through new forms and routines.

Idag kan iakttas att tillit ses vara på modet. Att leda med tillit förstås däremot i praktiken inte vara så enkelt, då teori och praktik inte verkar stämma överens. En undran som väcks är därför hur man kan få det tillitsbaserade ledarskapet att fästa och inte rinna av likt en teflontäckt yta? Vi kan se det likt ett tvåkomponentslim, där det tillitsbaserade ledarskapet ses som bas och behöver kompletteras med en härdare för att kunna fästa hos dagens ledare och organisationer. I denna studie prövas om design thinking kan tänkas agera härdare då det är ett koncept som möjliggör förändring och kan fungera som något vilken hjälper att gå från teori till praktik. Dessutom sett till basen tillitsbaserat ledarskap ses en önskan delas kring uppfyllelse och integrering av en kultur speglad av tillit där samskapande möjliggör innovation. Syftet med integreringen av design thinking som härdare är för att se till om en sådan interdiskursiv blandning kan utmynna i ett fästande tvåkomponentslim. Denna nya interdiskursiva blandning ses skapa ett fungerande lim och utgör därmed studiens teoretiska bidrag. Samtidigt ökas förståelsen kring hur ledning med tillit kan te sig och faller således ut i ett praktiskt bidrag. Härmed är du nu inbjuden att tillsammans med oss nyfiket röra oss på en alternativ väg, att managera i modern tid. Today it can be observed that trust seems to be trendy. On the other hand, to lead with trust seems more easier in theory than it is in practice. A wonder is thereby awakened about how one can get the trust-based leadership to stick and not drain off like a teflon-covered surface? We imagine it like a two-component adhesive, where the trust-based leadership is seen as a base which needs to be supplemented with a hardener in order to be able to stick among today's managers and organizations. In this study it is examined if design thinking can function as the hardener, due to it being a concept which enables change and bridges theory with practice. In addition, looking at trust-based leadership as the base, it consists of a strive that partly is about fulfillment and integration of a culture mirrored by trust where co-creation enables innovation. The aim with the integration of design thinking as a hardener, is to see if an interdiscursive blend can fall out in a sticky two-component adhesive. This new interdiscursive blend can be seen as a creation of a functional glue which thereby constitutes this study's theoretical contribution. Meanwhile the understanding about how to lead with trust can be formed, which falls out in the study’s practical contribution. Hereby you are now invited together with us to curiously move on an alternative way, to manage in modern time.

Forskningsfrågor: Vilka faktorer påverkar köpintentioner hos konsumenter vid användning av celebrity endorsement? Vilken av de faktorerna har störst påverkan på konsumenternas köpintentioner? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som har en påverkan på konsumenters köpintentioner till företag vid användning av celebrity endorsement. Studien ämnar att analysera vilken av faktorerna som har större påverkan på köpintentioner. Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod och primärdata har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. Undersökningen resulterade i 273 svar varav 216 godkända svar. Utifrån en systematisk litteratursökning skapades en teorimodell med tillhörande hypoteser. Resultatet från undersökningen analyserades med hjälp av programmet IBM SPSS-Statistics. En korrelations- och regressionsanalys genomfördes för att få fram eventuella samband. Slutsats: Resultatet visade att faktorerna, kändisens attraktivitet, förtroende för kändisen samt kändisens förtrogenhet har en påverkan på konsumenters köpintention vid användning av celebrity endorsement. Den faktor som har störst påverkan på köpintentionen är kändisens attraktivitet. Faktorn publicitet kring kändisen visade inga signifikanta eller starka samband till köpintention och det kunde därför inte konstateras om det har en påverkan på köpintentionen. Research questions: Which factors affect consumers purchase intentions when using celebrity endorsement? Which of the factors has the greatest impact on the customers purchase intentions? Purpose: The purpose of this study is to examine which factors have an impact on consumers purchase intentions when companies are using celebrity endorsement. The study intends to analyze which factor that has the largest impact on purchase intentions. Method: The study is based on a quantitative research strategy were the primary data has been collected via a web-based survey. The survey got 273 answers and resulted in 216 approved answers. Based on a systematic literature review a theoretical model was created with associated hypotheses. The result from the study was analyzed with the program IBM SPSS-Statistics. A correlation- and regression analysis was made to discover eventual relations. Conclusion: The result showed that the factors; celebrities’ attractiveness, trust in the celebrity, and celebrities’ familiarity have an impact on consumers' purchase intent when using celebrity endorsement. The attractiveness of the celebrity is the factor with the largest impact on purchase intention. The publicity of the celebrity did not show any significant relation to consumers' purchase intention.

The Swedish citizens' trust towards politics is decreasing. This examination's purpose is to investigate the citizens' trust towards the Swedish parliament, government and social institutions in the two Swedish suburbs Skarpnäck and Bromma. This is being studied through Robert D Putnam's theory of social capital and how social capital is affecting people's trust towards each other and Swedish politics. This is being researched based on these questions: “How does the trust look towards the parliament, government and social institutions in Skarpnäck and Bromma'' and the subquestion “What possible explanations are there for the difference in trust between Skarpnäck and Bromma.” The second question is “How does Putnam's definition of Social capital differ between Skarpnäck and Bromma” and the subquestion “Is a bigger social capital the explanation for a higher trust in the two studied areas?”. Data for this research has been collected through the triangulation method thus with a method of quantity and a method of quality. The method of quantity is executed through two surveys and the method of quality is executed with semi- structured interviews. The study shows a result of a difference in trust between the two suburbs where the citizens of Bromma have a higher level of trust towards the parliament and social institutions. The citizens of Skarpnäck have a higher level of trust towards the government. This study displays the fact that Robert D. Putnam's definition of social capital regarding network and norm can not be used to explain the difference in trust. Instead this research shows that the political standing point regarding what party you vote for, political knowledge and political interest is a bigger contributing factor with reference to trust towards politics and social institutions.

The housing deal is one of the biggest deals made in life where a lot of money and emotions are involved. It is about a special business in which the real estate agent has an important role. The real estate profession is a profession of trust that largely is about building customer relationships. The profession includes a lot of customer contact and customer interaction, hence the customer relationships are important. As the real estate profession differs from other sales professions and there are not many studies in the real estate brokerage industry, we feel that there is a knowledge gap to fill. As customer relationships are important for real estate agents, it is of interest to study what relationship building looks like in the industry. Based on general studies on relationship building, it appears that trust, customer loyalty and personal qualities are influencing factors. The purpose of the thesis is to increase understanding of what relationship building looks like in the real estate brokerage industry. Furthermore, we want to understand how real estate agents work to create customer loyalty. In addition, there has been a change in the gender distribution structure in the real estate brokerage industry in recent decades. In other sales industries where this change has also occurred, it has resulted in a transformation in relationship building. Due to this, a gender perspective on relationship building will also be considered. In the study, a qualitative method has been applied where the empirical material was collected via eight interviews with real estate agents in Karlstad. The respondents have answered open-ended questions about their relationship building and have described their experiences of the gender perspective in the real estate brokerage industry. The empirical material describes relationship styles, customer loyalty, character traits and gender perspectives in the industry. Furthermore, an analysis and discussion has been carried out where connections to theories of relationship building have been made. The study's conclusion shows that there are two relationship styles that dominate among real estate agents. Furthermore, trust and confidence prove to be essential for achieving customer loyalty, where knowledge, safety, clarity, and commitment have reappeared as value-creating factors. In addition to trust and confidence, communication was also a contributing factor to customer satisfaction and thus customer loyalty. Finally, the results indicate that gender has a certain impact as potential differences in relationship building have been discovered. Bostadsaffären är en av de största affärerna som görs i livet där mycket pengar och känslor är inblandade. Det handlar om en speciell affär där fastighetsmäklaren har en viktig roll. Fastighetsmäklaryrket är ett förtroendeyrke som till stor del handlar om att bygga kundrelationer. Yrket innefattar mycket kundkontakt och kundinteraktion, därav är kundrelationerna av stor vikt. Då fastighetsmäklaryrket skiljer sig från andra säljyrken och det inte finns särskilt mycket studier i fastighetsmäklarbranschen, upplever vi att det finns en kunskapslucka att fylla. I och med att kundrelationer är betydelsefulla för fastighetsmäklare är det av intresse att studera hur relationsbyggandet ser ut i branschen. Utifrån generella studier om relationsbyggande framgår det att förtroende, kundlojalitet och personliga egenskaper är påverkande faktorer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur relationsbyggandet ser ut i fastighetsmäklarbranschen. Vidare vill vi förstå hur fastighetsmäklare arbetar för att skapa kundlojalitet. Fortsättningsvis har det skett en förändrad struktur i könsfördelningen inom fastighetsmäklarbranschen under de senaste decennierna. I andra säljbranscher där denna förändring även skett, har det resulterat i en omvandling i relationsbyggandet. Med anledning av detta kommer ett genusperspektiv på relationsbyggande även tas i beaktning. I studien har en kvalitativ metod tillämpats där det empiriska materialet samlats in via åtta intervjuer med fastighetsmäklare i Karlstad. Respondenterna har besvarat öppna frågor om deras relationsbyggandet samt har beskrivit deras upplevelser av genusperspektivet i fastighetsmäklarbranschen. Det empiriska materialet redogör för relationsstilar, kundlojalitet, karaktärsdrag och genusperspektiv inom branschen. Vidare har en analys och diskussion genomförts där kopplingar till teorier om relationsbyggande har gjorts. Studiens slutsats visar på att det finns två relationsstilar som dominerar bland fastighetsmäklare. Vidare visar resultatet att förtroende och tillit är väsentligt för att uppnå kundlojalitet, där kunskap, trygghet, tydlighet och engagemang återkommit som värdeskapande faktorer. Utöver förtroende och tillit var även kommunikation en bidragande faktor till kundnöjdhet och därmed kundlojalitet. Slutligen tyder resultatet på att könsroller har en viss påverkan då eventuella skillnader i relationsbyggande har upptäckts.

Tidigare forskning visar att det är svårt att skapa relationer i arbete på distans. Goda relationer bidrar till att organisationer uppnår sina mål. Därför behöver distansledare inneha egenskaper och kunskaper kring hur de ska hantera utmaningarna som finns i relationsskapandet på distans. Denna studie syftar till att utveckla en djupare förståelse för hur chefer upplever och skapar relationer till sina medarbetare i distansarbetet. Empiri har insamlats genom åtta semistrukturerade intervjuer med chefer i en offentlig organisation, vars svar har analyserats och tematiserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet synliggör både utmaningar och möjligheter samt visar att kommunikation, social interaktion, tillit samt tillgänglighet och närvaro är tillvägagångsätt som chefer tillämpat i relationsskapandet på distans. Previous research shows that it is difficult to create relationships at a distance. Good relationships help organizations achieve their goals. Therefore, distance leaders need to have qualities and knowledge about how to handle the challenges that exist in building relationship at a distance. This study aims to develop a deeper understanding of how managers experience and create relationships with their employees in distance work. Empirical data has been collected throughout eight semi-structured interviews with managers in a public organization, whose responses have been analyzed and thematized using thematic analysis. The results highlight both challenges and opportunities and shows that communication, social interaction, trust, accessibility and presence are means that managers have applied in creating relationships at a distance.

Detta är en fallstudie om personalinflytande på en förskola. Studien belyser vad som möjliggör och vad som förhindrar personalens inflytande i verksamheten. Behovet av kunskap inom detta område är kopplad till frågan om hur tillitsbaserade former, för styrning av de offentliga verksamheterna, ska kunna utvecklas. Inflytande förstås holistiskt som ett sammansatt fenomen som uttrycks i mötet mellan subjektiv vilja och objektiva omständigheter – mellan individuell agens och kollektiva processer. Den metodik som utvecklades för att studera inflytande utifrån dessa premisser utgick från ett verksamhetsteoretiskt och marxistiskt ramverk med en fältstudie som innefattade både observationer av verksamheten likväl som intervjuer med personal och ledning. Resultatet pekar på att resursbrist och instabilitet på en övergripande organisationsnivå dominerar verksamheten på den lokala nivån och utrycker bristande inflytande ur både personalens och ledningens horisonter. Denna brist på inflytande tolkas som ett resultat av hierarkiska organisationsformer som lägger ansvar för övergripande problem på lägre organisatoriska nivåer. Arbetet med att hantera problem på den lokala nivån leder till dilemman mellan personalens möjligheter till egen kontroll och ledningens möjlighet till rationell övergripande resursfördelning. Personalinflytande ses uttryckas i arbetsledande insatser som hanterar akuta problem samt i personalens egna förhållningssätt som innebär ett avvisande av övergripande ansvar och prioritering som lägger fokus på barnen. This is a case study on employee participation in a preschool. The study explores how employee participation is enabled or prevented in the workplace. A need for knowledge in this area is linked to the question of how trust-based forms for management can be developed in the public sector. Participation is understood as a holistic phenomenon that is expressed in the convergence between subjective will and objective circumstances – between individual agency and collective processes. The methodology of the study was based on activity theory and Marxism – with a field study that included both observations as well as interviews with preschool staff and management. The result highlights how a lack of resources and an instability at an overall organizational level dominates the activities at the local level and expresses a fatal lack of participation from both the staff's and management's point of view. This lack of participation is interpreted as a result of hierarchical organizational structure that place responsibility for overall problems on lower organizational levels. The efforts of dealing with problems at the local level leads to dilemmas between the staff's ability to self-organize and the management's ability to rationally distribute recourses on an overall level. Employee participation is seen to be expressed in cases when work management handles urgent problems and, in the staff’s, own ways of handling the situation that implies a rejection of overall responsibility and a prioritization that enables a focus on children’s needs.

Ett ökat intresse för artificiell intelligens (AI) under de senaste åren har lett till att potentiellaanvändningsområden utforskats i större grad. Inom sjukvården finns flera möjligaappliceringar av AI, framförallt har nyttan av AI inom bildanalys och diagnostik studerats.I denna undersökning genomförs en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka i vilkenutsträckning sjukvårdspersonal känner tillit till AI-baserade system för diagnostik och vadsom påverkar denna tillit.Deltagare med olika roller och erfarenhet inom sjukvården har intervjuats, och deras svar haranalyserats för att undersöka hur deras inställning till AI ser ut samt vilka förutsättningar somkrävs för att uppnå en rimlig nivå av tillit till AI-baserade system för diagnostik. Hur stor tillitrespondenterna hade för AI inom sjukvården var beroende på tidigare erfarenheter ochupplevelser, men generellt hade man en relativt stor tillit så länge vissa förutsättningar harmötts. Dessa förutsättningar är följande; i) AI inom sjukvården fungerar bäst som beslutsstöd,ii) kunskap och förståelse krävs för att känna tillit till AI, iii) AI måste vara minst likakompetent som sjukvårdspersonalen, iv) AI måste kunna förklara sitt resonemang och visasin träffsäkerhet samt v) ackreditering bidrar till att öka tilliten. An increase in interest for artificial intelligence (AI) in the past years has led to anexploration of the potential areas of use. In healthcare, there are several possible applicationsof AI, most prominently the benefits of AI within medical imaging and diagnostics have beenstudied.In this thesis, a qualitative case study is performed, with the aim to investigate to what extenthealth care staff trust diagnostic AI systems, and what affects this trust.Participants with different professional roles and varying experience within healthcare havebeen interviewed, and their responses have been analysed to identify what aspects should bekept in mind and what prerequisites are required in order to reach a reasonable level of trusttowards AI-based diagnostics systems. The trust levels of the participants varied based onpast experiences, however the general level of trust was high as long as certain prerequisiteswere met.These prerequisites are; i) AI in healthcare works best when used as a decisionsupport system, ii) knowledge and understanding is required to trust AI, iii) AI must be atleast as competent as the healthcare staff themselves, iv) AI must be able to explain itsreasoning and show its accuracy, and v) accreditation contributes to increasing trust.

Bakgrund: Tillit är en grundläggande faktor inom pediatrisk omvårdnad, trots det finns endast sparsamt med samtida såväl som historisk forskning avseende begreppen tillit och tillitsskapande inom pediatrisk omvårdnad. Den sociala interaktionen, mötet, mellan barn och barnsjuksköterska utgör möjlighet att skapa tillit hos barn. Swanson’s omvårdnadsteori tycks kunna verka som guide i barnsjuksköterskans arbete med att skapa tillit. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation. Metod: För att besvara syftet användes kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes digitalt. Barnsjuksköterskor (n=13), med arbetsplats i Sverige, rekryterades till studien genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i skapandet av tre kategorier vilka belyser barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation; Barnsjuksköterskans strategier, Förutsättningar och Tillitens betydelse. Slutsats: Ärlighet framkom som en särskilt betydelsefull strategi för skapandet av en tillitsfull vårdrelation barn och barnsjuksköterska emellan. Föräldrarna ansågs vara en betydelsefull faktor för barns tillitsskapande gentemot barnsjuksköterskan och kunde påverka barns tillit både positivt och negativt. En tillitsfull vårdrelation anses kunna bidra till barns ökad hälsa. Vidare forskning av ämnet rekommenderas Background: Trust is a fundamental factor in pediatric nursing, although it is only sparse with contemporary as well as historical research regarding the concepts of trust and trust building in pediatric nursing. The social interaction, the meeting, between the child and the pediatric nurse is an opportunity to create trust in children. Swanson's nursing theory seems to be able to act as a guide in the pediatric nurse's work to create trust. Aim: The aim of the degree project was to shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children. Method:To reach the aim of the study, a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection took place through semi-structured interviews which were conducted digitally. Pediatric nurses (n = 13), with a workplace in Sweden, were recruited for the study through convenience selection. Data were analyzed using manifest content analysis. Results: The analysis resulted in the creation of three categories which shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children; The pediatric nurse's strategies, prerequisites and the importance of trust. Conclusion: Honesty emerged as a particularly important strategy for creating a trusting care relationship between child and pediatric nurse. The parents were considered to be an important factor in children's confidence in the pediatric nurse and could affect children's trust both positively and negatively. A trusting care relationship is considered to be able to contribute to chil

Följande studie är skriven på svenska och behandlar fenomenet distansledarskap samt hur det skiljer sig mot ett ledarskap utan fysiskt avstånd. Studien tar reda på hur de arbetar med tillit och kommunikation samt hur förhållandet mellan kontroll och autonomi ser ut, när arbetet sker på distans. Studiens empiriska material består av 12st semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter är svenska chefer som kommer från tre olika branscher, socialtjänsten, energi- samt rekryterings/bemanningsbranschen. Studiens resultat visar att chefers förutsättningar för att bedriva distansarbete skiljer sig åt inom olika organisationer. Det går att utläsa hur autonomi ses som viktigare än kontroll när arbetet sker på distans. Vidare presenteras en god tillit och kommunikation som viktiga aspekter i ett distansledarskap. Hur chefer går tillväga för att skapa denna tillit och hur de arbetar med kommunikationen på distans skiljer sig åt, och det är svårt att presentera en lösning som fungerar i alla organisationer. En enhetlig bild som skapas är att majoriteten av respondenterna föredrar en frekvent kommunikation när arbetet sker på distans. The following study is written in Swedish and deals with the phenomenon of distance leadership and how it differs from leadership in the proximal environment. The study explores how managers work with trust and communication and how the relationship between control and autonomy looks like, when work is managed remotely. The empirical material of the study consists of 12 semi-structured interviews. All respondents were Swedish managers who came from three different industries, these industries consisted of social services, energy and recruitment / staffing industries. The study's findings show that managers' conditions for conducting telework differ between organizations. It is possible to extract how autonomy is seen as a more important tool than control when the work is done at a distance. Furthermore, good trust and communication are presented as important aspects in the remote work environment. How managers go about creating trust and how they work with communication at a distance differs, and it is difficult to present a solution that works in all organizations. A unified image that we can present however, is that a majority of the respondents prefer frequent communication when remote work is present.

Bakgrund: Tillit och styrning är två viktiga komponenter för en chef i att leda och styra medarbetare. Till följd av covid-19 pandemin tvingades arbeten i kontorsmiljö att ställa om till arbete i ett påtvingat distansläge. Tidigare forskning om distansarbete och samspelet mellan tillit och styrning finns från början av covid-19 pandemin, men utvecklingen av situationen i ett påtvingat distansläge under en längre tid har inte studerats. Därav är det intressant att genomföra en studie om fenomenet samspelet mellan tillit och styrning vid ett påtvingat distansläge. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för samspelet mellan tillit och styrning i en situation präglad av påtvingat distansarbete ur ett chefsperspektiv. Metod: Denna studie antar en kvalitativ intervjustudiedesign, en abduktiv forskningsansats samt ett tolkande forskningsperspektiv. Det empiriska materialet är insamlat via sju semistrukturerade intervjuer från sju respondenter från tre olika företag. Slutsats: Resultaten från studien visar att samspelet mellan tillit och styrning är viktigt vid distansarbete. En större tillit från chefer till deras medarbetare har utvecklats under distansarbetets gång, och även styrningen har ändrats för att chefer ska kunna följa upp arbetet i den mån de vill. Samspelet mellan tillit och styrning kan beskrivas som att de är både komplement och substitut till varandra. Background: Trust and management control are two important components for a manager when managing employees. Due to the COVID-19 pandemic, work previously executed in an office environment, now was forced to be executed remotely. Previous studies regarding both remote work and the interplay between trust and management control exist from the early stages of the COVID-19 pandemic, but a study regarding when the situation has evolved over an extended period of time does not exist. Therefore, it is of interest to conduct a study regarding the phenomenon of the interplay between trust and management control in a situation of forced remote work. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the interplay between trust and management control in a situation of forced remote work. Method: This study is a qualitative interview study that uses an abductive approach and an interpretative perspective. The empirical material is gathered through seven semi-structured interviews from respondents in three different companies. Conclusion: The results of the study shows that the interplay between trust and management control is important during remote work. A bigger trust towards employees during the remote work time period has been formed by the managers, and the management control methods have changed so the managers can check up on their employees' work at the level they want. The interplay between trust and management control can be described as they both are a complement and a substitute to each other.