Search

De nationella provens resultat för årskurs 3 visar att elever återkommande har svårigheter i skriftliga räknemetoder i subtraktion, som är en del av kunskapskraven. Samtidigt visar forskning att matematikundervisning i Sverige till stor del är läromedelsstyrd. Syftet med studien är därför att undersöka hur skriftliga räknemetoder i subtraktion framförs i olika läromedel för matematik. Vår läromedelsanalys visar att läromedlen dels har liknande metoder och arbetssätt, dels enskilda metoder och upplägg. Sammanfattningsvis kan konstateras att inget av de undersökta läromedlen behandlar skriftliga räknemetoder på ett fullt önskvärt sätt utifrån forskning och variationsteorin. Läromedlen tar upp några skriftliga räknemetoder i lärarhandledning och elevbok. Utifrån variationsteorin kan det tänkas vara önskvärt att ytterligare metoder presenteras liksom elevers vanligt förekommande missuppfattningar.

Läraren lektionsplanering och undervisning i matematik utgår ofta från elevernas läroböcker. Det är därför av stor vikt att läroböckerna håller en hög kvalitet för att säkra en god och likvärdig utbildning. Läromedlen vi valt att analysera genom en innehållsanalys är det finska läromedlet Mera Favorit Matematik, som baseras på finska undervisningsmetoder där undervisning i helklass och diskussioner ses som norm, vilket skiljer sig från den svenska undervisningen. Vi har även analyserat det svenska läromedlet Matematik Gamma som är ett nytt svenskt läromedel från förlaget Liber. De valda läromedlen riktar sig till årskurs 6 och undersöks mot det centrala innehållet i läroplanen utifrån de matematiska förmågorna i MCRF (Mathematical Competency Research Framework), som även fungerar som studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att samband och resonemangsförmågan är frekvent förekommande medan procedurförmågan och kommunikationsförmågan är de lägst förekommande i studien. Resultatet visar att varken Mera Favorit Matematik eller Matematik Gamma i sin helhet kan användas för att täcka de fem matematiska förmågorna i läroplanen för matematik. Slutsatsen av studien blir således att lärare behöver vara väl insatta i läroplanen och inte förlita sig på läromedlen i sin planering och undervisning, däremot kan de båda läromedlen kan fungera som en bra grund för undervisningen i matematik.

Denna studie har som ambition att undersöka hur skrivande behandlas i fyra olika läromedel för gymnasiekursen svenska 1, varav två läromedel är designade för yrkesprogram och två för högskoleförberedande program. Frågeställningarna är kopplade till studiens teori: skriftspråksdiskurser samt hur resultatet kan tolkas utifrån läroplanen Gy11 samt kursplanen för svenska 1. Analysmetoden grundar sig i det teoretiska ramverket och resultatet redovisas utifrån skriftspråksdiskurser, som varit underlag för kategoriseringen. Resultatet visar, likt tidigare forskning, att färdighetsträning har en framträdande roll inom samtliga läromedel. Resultatet pekar på att det finns skillnader i hur skrivdiskurserna och skrivaktiviteter behandlas i de olika läromedlen mellan de olika programinriktningarna men även generellt. Behandlingen av skrivdiskurserna går att finna stöd för i läroplanen Gy11 och kursplanen för svenska 1, men det går även att finna skillnader mellan läromedlen och exempel på där obligatoriskt innehåll inte behandlas.

Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42). Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.). Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.

Denna studies problem är tudelat. Tillgången på läromedel varierar runt om i landet samtidigt som läroboken har en stark ställning bland lärare. I och med revideringen av läroplanen riskerar lärare som undervisar med läromedel framtagna för Lgr11 att inte uppfylla kursplanens nya skrivningar om de nationella minoriteternas kultur och historia. För det andra riskerar undervisningen att presentera de nationella minoriteterna på ett icke-inkluderande sätt. Studien handlar om att undersöka i vilken utsträckning läromedlen i samhällskunskap för årskurs 4–6 tar upp samtliga nationella minoriteters rättigheter, kultur och historia samt huruvida de nationella minoriteterna framställs som aktiva eller passiva i läromedlen. För att besvara studiens syfte undersöktes i vilken utsträckning de undersökta läromedlen stämmer överens med förändringarna i Lgr22 om de nationella minoriteternas rättigheter, kultur och historia samt vilket sätt de nationella minoriteterna presenteras i läromedlen avseende aktörskap. Teorin som ligger till grund för studien har inspirerats av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys där det teoretiska begreppet transitivitet tillämpas. Två kvalitativa innehållsanalyser har genomförts då fyra samhällskunskapsläromedel för årskurserna 4–6 har undersökts. Resultatet visar att det inte går att undervisa med läromedel skapade för Lgr11 och uppfylla det centrala innehållet i Lgr22. Studien har hittat exempel på både osynliggörande och synliggörande av aktörskap. Då osynliggörande av aktörskap förekommer rör det tillfällen i historien då Sveriges nationella minoriteter utsatts för förtryck eller för handlingar som påverkat deras sätt att leva negativt. Synliggörande av aktörskap förekommer då nazisterna eller svenska staten har behandlat judar och romer illa, samt när svenska språket har lånat ord från romani chib. Vidare förekommer också synliggörande av aktörskap vid ett tillfälle då samer arbetar i sametinget. Resultatet ligger i linje med upptäckter som har gjorts i tidigare forskning. Studiens viktigaste slutsats är att läromedel som används i undervisningen behöver granskas kontinuerligt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärarhandledningar stöttar lärare i att undervisa matematisk problemlösning. Studien använder en kvalitativ ansats och de fem undervisningspraktikerna: förutse, överblicka, välja ut, ordna och koppla ihop har använts som utgångspunkt för att skapa ett analysverktyg. Fyra olika lärarhandledningar har analyserats och resultatet visar att olika lärarhandledningar ger lärare olika typer av stöd när det gäller att planera och genomföra matematisk problemlösning utifrån de fem undervisningspraktikerna. Studien visar vidare att det finns tendenser i en av de analyserade lärarhandledningarna att lotsa elever till en lösning när de arbetar med problemlösande uppgifter. Resultatet visar vidare att lärarhandledningarna stödjer genomförandet av klassrumsdiskussioner för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Ingen av lärarhandledningarna uppfyller alla de fem undervisningspraktikerna, därmed är en slutsats att det i lärarhandledningar tycks finnas stöd för lärare att planera och genomföra matematisk problemlösning, men det ser olika ut i olika lärarhandledningar och att det därmed är viktigt att lärare är uppmärksamma på det.

Syftet med studien är att undersöka hur andra medier än den tryckta texten behandlas i läromedel för högstadiets svenskämne. Mot bakgrund av läroplansformuleringar, svenskämnestraditioner och en vidgad syn på begreppet text, där exempelvis litteratur, narrativ och sakprosa utvidgats och omfattar fler format än det tryckta, har vi valt att göra en diskursanalys där vi även applicerat en medieekologisk tolkningsram som riktar fokus mot medier och dess teknologi samt mediers historiska utveckling och påverkan av samhället. Genom att analysera hur olika former av medier och textformer beskrivs, vilka ord som används och i vilka sammanhang de förklaras i läromedlen visar resultatet upp ett inkluderande synsätt på medier och digitala verktyg, men resultatet synliggör också diskurser där ett visst motstånd mot vissa medier urskiljs genom olika framskrivningar och att det tryckta, skrivna ordet innehar en stark ställning.

Matematikböcker är ett vanligt inslag i matematikundervisning runtom i Sverige och i många andra länder. De kan användas som ett planeringsverktyg för läraren och de kan anses vara värdefulla källor för material och struktur. Samtidigt finns det de lärare som väljer att utesluta matematikboken ur sin undervisning, vilket kan väcka frågor om matematikbokens roll och värde i skolan. I följande enkät- och intervjustudie undersöktes lärares erfarenheter av och tankar kring matematikböcker i undervisning. Dels syftade studien till besvara på vilket sätt och till vad matematikböcker används. Dels var det av intresse att skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärares val av matematikbok. Ett ytterligare syfte var att skapa inblick i hur matematikundervisning utan matematikbok kan bedrivas och se ut. Ett bekvämlighetsurval användes till studien och deltagarna bestod av 47 lärare. Av dessa 47 undervisade 34 stycken i årskurserna 1–3 och 13 av dem undervisade i årskurserna 4–6. Undersökningen bekräftade att matematikboken ofta används till elevarbete och är ett viktigt arbetsverktyg för många lärare. Å andra sidan har lärare inte alltid möjlighet att fritt välja matematikbok utan behöver ibland anpassa sig efter vissa faktorer, exempelvis arbetsplatsens (skolans) ekonomiska förutsättningar. Därutöver visade studien att verktyg och arbetsformer som förekommer i klassrum där läraren undervisar utan matematikbok likaväl kan förekomma i klassrum där en matematikbok är inkluderad. Således drogs slutsatsen att skillnaderna mellan undervisningsformerna inte nödvändigtvis behöver vara stora eller kopplat till användning av matematikböcker.

Lärarhandledningar för matematikundervisning kan designas på olika sätt och ger därigenom olika typer av stöd för läraren att genomföra undervisningen. En lärarhandlednings design kan alltså mediera idéer och direktiv som kan påverka lärarens genomförande av undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur läromedels design kan bidra till att påverka undervisningens karaktär. Syftet uppfylls genom observationer av fyra matematiklektioner som utgick ifrån två läromedel med olika design, med uppföljande intervjuer. Resultatet, som är en karaktärisering av undervisningen som observerades utifrån de två olika läromedlen, indikerar att designen av en lärarhandledning på flera sätt medierar agerande i planering och genomförande av undervisning. Teachers’ guides in mathematics can be designed in different ways and thereby provide various supports for the teacher to carry out teaching activities. A teachers´ guide in mathematics can mediate ideas and directives that affects the teaching strategies in the classroom. The aim of this study is to investigate whether, and in that case how, the design of the learning materials can contribute to affect the nature of the teaching. The aim is fulfilled by observing four mathematic lessons which was based on two learning materials with different designs, with follow-up interviews. The results, which is a characterization of the teaching that was observed based on the two different teaching materials indicates that the design of a teacher's guide in several ways mediates action in planning and implementation of teaching.

Läsningen i dagens skola påverkas av såväl internationella kunskapsmätningar som normer av kritiska förhållningssätt i en utsträckning som utmanar skönlitteraturens roll för skolans värdeutvecklande uppdrag. Ämnesplanen för svenska i gymnasieskolan motiverar läsning som läsfärdighetsträning, kritisk läsning såväl som inlevelsefull läsning, vilket innebär en komplex litteraturundervisning. Forskning har dessutom visat att lärare saknar kunskap om litteraturdidaktiska förhållningssätt och deras uttryck i skolans verksamhet. Tidigare forskning har i hög grad studerat legitimeringen av skönlitteraturens roll i skolan, men har i begränsad utsträckning utforskat legitimering av läsning och föreställningar om skönlitterär läsning som färdighet. Mot denna bakgrund studerar detta arbete läromedlet Svenska impulser för gymnasieskolans kurser i svenska 1, 2 och 3. För att synliggöra läromedlets didaktiska potential studeras litteratursyner och legitimeringar av litteraturläsning samt hur detta relaterar till läsning i en vidgad digital textvärld. Den didaktiska potential som analysen synliggör är ett studieinriktat motiv som legitimerar läsning efter det centrala innehållet i ämnet samt efter en tänkt målgrupps akademiska och intellektuella intresse. Det finns inslag av olika litteratursyner, men analysen visade att även om läromedlet ibland relaterar till elevernas egna erfarenheter och textvärldar bjuds de samtidigt till att ta del av ett litterärt kulturarv och mer traditionella textvärldar. Läromedlet är användbart för att arbeta systematiskt med kursernas innehåll och ger överlag mer utrymme åt kritisk läsning och läsning som läsfärdighetsträning än inlevelsefull läsning. Läromedlet är i mycket begränsad utsträckning anpassat till en vidgad digital textvärld. Det skapar vissa möjligheter för en social eller interaktiv läsning, men läromedlet främjar snarare en koncentrerad och inlevelsefull läsning av traditionell skönlitteratur. Reading in today’s school is influenced by international assessments as well as norms of critical approaches to a degree that challenges the role of fictional literature in the value-developing mission of the school. The curriculum for the subject of Swedish in upper secondary school motivates reading to develop literacy, critical reading and empathetic reading, which imply a complex literary education. Research has further shown that teachers lack awareness of literary-didactical approaches and their place in the educational practice. Research on the subject has studied the legitimation of literature in school, but not so much legitimation of reading and approaches fictional reading as a competence. To this background this essay study the learning material Svenska impulser for the courses of Swedish 1, 2 and 3 for upper secondary school. To make visible the didactic potential of the material its views on literature and legitimation of fictional reading is studied and how this relates to reading in a widened digital text-world. The didactic potential that the analysis make visible is an academic motif that legitimate reading based on the curriculum of the subject and based on the students supposed academic and intellectual interest. There are examples of different views of literature, but the analysis showed that although the material sometimes relates to the students own experiences and text-worlds, they are invited to take part in a literary heritage and more traditional text-worlds. The material is useful to work systematic with the courses content and generally gives more room for critical reading and literacy enhancing reading than it gives empathetic reading. The material is to a very limited degree customized for a widened digital text-world. It offers some possibilities for social or interactive type of reading and rather promotes a concentrated and empathetic type of reading based in traditional literature.

Skolan har ett stort uppdrag i att utbilda våra barn och ungdomar. Vilket material som en lärare väljer att använda i sin undervisning är upp till respektive lärare och behöver noga väljas ut. Detta eftersom det inte är någon statlig kontroll på läromedel. Å ena sidan ska läraren tycka om läromedlet som används för att kunna undervisa från det. Å andra sidan ska eleverna gilla att arbeta med materialet så att de känner glädje till att lära. Till råga på allt så ska läroplanen noga vara integrerad i läromedlet, samt att ekonomin för skolan ska hålla för att läromedelsinköpen ska fungera. Om någon av dessa bitar inte stämmer in så fallerar ett läromedel och läromedlet slutar att tjäna sitt syfte. Lärarna idag har ett stort ansvar och i vissa fall finns varken tiden eller möjligheten till att kvalitetsgranska läromedel. Undersökningen belyser vad fyra olika lärare anser är viktigt innehåll i en lärobok för lågstadiet och vilka faktorer det är som spelar roll när läromedel väljs ut. Som väntat så styr läroplanen valen vilket i sig inte är så konstigt. Dock var ekonomin påtaglig genom alla intervjuer. Lärarna anser inte att de alltid kan förändra läromedel så som det skulle behövas ifall skolan inte har det ekonomiska utrymmet. The school has a great mission in educating our children and young people. Which material a teacher chooses to use in their teaching is up to the teacher and needs to be carefully selected. This is because there is no government control over teaching materials. On one hand, the teacher should like the teaching material used to be able to teach from it. On the other hand, students should enjoy working with the material so that they feel joy in learning.To top it all off, the curriculum should be carefully integrated into the teaching material, and that the finances for the school must be sufficient for the purchase of learning materials to work. If any of these pieces do not match, the teaching materials fail and ceases to serve its purpose. Teachers today have a great responsibility, and in some cases, they have neither the time nor the opportunity to review the quality of all the teaching materials. The survey highlights what four different teachers consider to be important content in a textbook for primary school and what factors play a role when they select teaching materials. As expected, the curriculum guides the choices, which in itself is not so strange. However, the economy was evident as a shadow throughout all the interviews. The teachers did not feel that they can be free to buy new textbooks if the school does not have the finances for it.

Developing an ability to reason is one of six identified core competencies in mathematics in the Swedish secondary school system, and through exercises in mathematics textbooks, students can practice the ability to present reasoning in writing. The study is based on the premise that mathematical reasoning in a school context primarily entails mathematically grounded informal argumentation. The purpose of the study is to illustrate how Swedish mathematics textbooks, aimed at the secondary school level, represent the ability to reason mathematically in exercises, and thus encourage students to present written reasoning. The study is based on a combined quantitative and qualitative content analysis of four secondary school textbooks and it uses an analytical framework that classifies exercises as either procedural or reasoning-based. The analysis shows that approximately 15% of the 1596 exercises in the analyzed content sections display a reasoning component. By examining various qualitative aspects of individual exercises more closely, the analysis also highlights how the textbooks encourage reasoning. Resonemangsförmågan är en av sex identifierade matematiska kärnförmågor i svenska gymnasieskolan och bland annat genom arbetet med övningar i matematikläromedel kan elever träna förmågan att skriftligt föra resonemang. Studien tar som utgångspunkt att matematiska resonemang i en skolkontext främst handlar om informell argumentation som är matematiskt förankrad. Syftet med studien är att belysa hur svenska matematikläromedel som riktar sig mot gymnasieskolan representerar resonemangsförmågan i övningar, och därigenom uppmanar elever att föra skriftliga resonemang. Studien utgår från en kombinerad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av fyra läromedel för gymnasieskolan och använder ett analytiskt ramverk som klassificerar övningar med procedur- respektive resonemangsbetoning. Analysen visar att cirka 15% av 1596 övningar i de analyserade innehållsdelarna innehåller en resonemangskomponent. Genom att närmare studera olika kvalitativa aspekter vid enskilda övningar belyser analysen dessutom på vilka sätt läromedlen uppmanar till att föra resonemang.

Grammatikundervisning är ett omdebatterat ämne och olika forskningsrön revolutionerar synen på grammatikundervisning till och från. Eftersom själva ordet grammatik endast uppträder i den gymnasiala kursen Svenska 2, är det intressant att undersöka huruvida och i så fall hur grammatikföreteelser ter sig i alla tre gymnasiala årskurser. Detta görs i denna studie genom analys av två olika läromedel: Svenska helt enkelt och Svenska impulser. Analysen undersöker vilka grammatiska företeelser som lyfts i läromedlen, med vilket språk detta görs samt vilka språkliga nivåer läromedlen lägger fokus på när det gäller grammatiska företeelser. Vidare undersöks det hur dessa grammatiska företeelser kontextualiseras samt hur läromedlen stimulerar elever till metakognitiva aktiviteter som involverar grammatiska företeelser. Studien utgår ifrån sådana teorier som Vygotskys och Deweys syn på lärande, Hallidays funktionella grammatik, traditionell grammatik och genreteorin. Vidare tar studien även avstamp i teorin om hur man kan tala om språk. Studien visar att grammatiska företeelser inte bara uppträder i kursen Svenska 2, utan följer eleverna mer eller mindre under alla tre årskurser, dock med olika stort fokus, särskilt när det gäller årskurs tre. Trots att de grammatiska företeelserna som berörs i läromedlen är i stort sett samma, visar studien på en väsentlig skillnad när det gäller hur grammatiken presenteras och lärs ut, särskilt när det gäller kontextualisering av grammatiska företeelser. Studien indikerar att läromedlet Svenska helt enkelt är mer förenligt vad gäller den gällande läroplanens föreskrifter om grammatikundervisning samt följer även den aktuella vetenskapens rekommendationer kring just grammatikundervisning. Denna slutsats baseras på det faktum att i kommentarmaterialet Svenska 2 lyfts funktionalitet och grammatikens potential att utgöra ett verktyg till att uppnå andra mål, än endast mål som handlar om att få kunskaper om grammatik. Det ska dock understrykas att även Svenska impulser uppfyller flera av läroplanens mål när det gäller grammatik.

The study has investigated what knowledge Swedish upper secondary school teachers, who teach mathematics in the courses 1a, 1b or 1c, express about the teaching of linear functions. Furthermore, the study investigated what teachers believe students need to learn, which instructional activities teachers believe they use and what difficulties teachers perceives in teaching. To investigate this semi-structured interviews were carried out with nine teachers, which in turn have then been analyzed using the PCK based tool CoRe together with thematic analysis. The results show that the participating teachers both address aspects of their teaching that are common to several teachers and that are unique to one teacher. The conclusion that can be drawn from the results is that the teachers express that students need to learn to: make everyday connections, understand the transition between and the meaning of representation and understand the concept of a function. The instructional activities used include: digital tools, review, assignments and unique practical exercises. The difficulties identified are: lack of prior knowledge, lack of interest in functions, modeling of linear functions, the parameters k and m, the notation f(x) and the difference between f(x)=a and f(a). I studien undersöks vilken kunskap lärare som undervisar i kurserna matematik 1a, 1b eller 1c ger uttryck för i undervisningen av linjära funktioner. Vidare har studien undersökt vad lärare anser att elever behöver lära sig, vilka undervisningsmoment lärare anger att de använder samt vilka svårigheter lärare upplever kring undervisningen. För att ta reda på detta har semistrukturerade intervjuer med nio verksamma gymnasielärare genomförts, som sedan har analyserats med det PCK-baserade verktyget CoRe tillsammans med tematisk analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna både tar upp aspekter kring sin undervisning som är gemensamma för flera lärare och som är unika för en lärare. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att lärarna anser att elever behöver lära sig: att göra vardagliga kopplingar, förstå övergången mellan och innebörden av representationsformer samt förstå funktionsbegreppet. Vidare använder lärarna undervisningsmoment som: digitala verktyg, genomgångar, självständigt arbete i läromedel samt unika praktiska övningar. De svårigheter som lärarna identifierat är: bristande förkunskaper, bristande intresse av funktioner, modellering av linjära funktioner, parametrarna k och m, notationen f(x) samt skillnaden på f(x)=a och f(a).

Tarkastelen pro gradu –tutkielmassani suullisen kielitaidon opettamista B1-ruotsissa perusopetuksessa. Tarkoituksena on selvittää, millaisia suullista kielitaitoa harjoittavia tehtäviä ruotsin oppimateriaalissa esiintyy. Tutkimuskysymykseni ovat Millaisia suullisia tehtäviä oppikirjoissa on? ja Miten suulliset tehtävät kehittyvät oppikirjasarjassa sen alusta loppuun? Tutkimusaineistoni muodostuu viidestä Trampolin-oppikirjasta, jotka ovat suunnattu perusopetuksen vuosiluokille 6–9 ja noudattavat peruskoulun nykyistä opetussuunnitelmaa (OPS 2014). Aihetta lähestytään tutkimalla oppikirjoissa esiintyviä suulliseen kielitaitoon liittyviä tehtäviä ja analysoimalla niiden laatua, sisältöä ja muotoa. Tutkimukseni on ensisijaisesti laadullinen sisällönanalyysi, jonka lähestymistapa on induktiivinen. Tutkimusmetodeina käytin aineiston redusointia, ryhmittelyä ja abstrahointia. Laadullisen tutkimuksen ohella tein myös suppean kvantitatiivisen analyysin, jonka avulla saatiin tietoa oppikirjoissa olevien suullisten tehtävien määrästä. Tutkimuksessa saatiin selville, että tutkimusmateriaalissa esiintyvät suullisen kielitaidon tehtävät voidaan jakaa neljään ryhmään harjoituksissa painottuvien asioiden mukaan. Ryhmät ovat Kuullun ymmärtäminen ja ääntäminen, Luetun ymmärtäminen ja puhe, Suullinen vuorovaikutus sekä Aktiviteetit ja leikit. Suulliseksi luokiteltavia tehtäviä on jokaisessa tutkitussa oppikirjassa noin puolet kaikista tehtävistä. Tehtävät tähtäävät enimmäkseen sanaston harjoitteluun ja oppimiseen. Yleisimpiä tehtävätyyppejä edustavat Kuuntele ja... –tyyppiset harjoitukset sekä pareittain suoritettavat, ohjatut keskusteluharjoitukset. Suulliset tehtävät oppikirjasarjassa kehittyvät yleisesti ottaen helpommista harjoituksista kohti vaikeampia tehtäviä kolmessa ensin mainitussa ryhmässä. Kategoriassa Aktiviteetit ja leikit ei sen sijaan ollut vastaavanlaista tehtävien vaikeutumista selkeästi havaittavissa, vaan yksinkertaisempia pelejä ja leikkejä löytyy kirjasarjan kaikista kirjoista. Tutkimukseni perusteella esitän, että suullisia tehtäviä voisi kehittää entistä monipuolisempaan suuntaan. Esimerkiksi vapaan tuottamisen suullisia tehtäviä voisi olla enemmän. Myös oppilaat, joilla on haasteita oppimisessa, tulisi ottaa paremmin huomioon. Tutkimustuloksia voidaan hyödyntää tulevien ruotsin kielen oppikirjasarjojen suunnittelussa sekä täydentämällä opetusmateriaalia havaittujen puutteiden osalta perusopetuksen oppitunneilla. I den här pro gradu-avhandlingen undersöker jag undervisningen av muntlig språkfärdighet i B1-svenska i den grundläggande utbildningen. Syftet är att ta reda på hurdana övningar i muntlig språkfärdighet som finns i läromaterial i svenska. Mina forskningsfrågor är Hurdana muntliga övningar finns det i läroböcker? och Hurdan är utvecklingen inom muntliga övningar i bokserien från början till slutet? Mitt forskningsmaterial är fem läroböcker i Trampolin-serien som är riktade till årskurserna 6–9 i grundundervisningen och som baserar sig på den nuvarande läroplanen (OPS 2014). Jag närmar mig mitt ämne genom att granska övningar som anknyter till muntlig språkfärdighet och genom att analysera övningarnas kvalitet, innehåll och form. Min undersökning är främst en kvalitativ innehållsanalys med induktiv orientering. Som forskningsmetoder använde jag reducering, gruppering och abstrahering av materialet. Vid sidan av den kvalitativa analysen gjorde jag även en snäv kvantitativ analys som gav information om antalet muntliga övningar i läroböckerna. Undersökningens resultat visar att de muntliga övningar som förekommer i forskningsmaterialet kan grupperas i fyra kategorier enligt de saker som betonas i övningarna. Kategorierna är Hörförståelse och uttal, Läsförståelse och tal, Muntlig kommunikation och Aktiviteter och lekar. Ungefär hälften av övningar i varje studerad lärobok kan klassificeras som muntliga. Övningarna strävar mestadels efter övning och inlärande av vokabulär. De mest vanliga övningstyperna är Lyssna och... - övningar och strukturerade samtalsövningar som eleverna gör parvis. Överhuvudtaget utvecklas de muntliga övningarna i läroboksserien från lättare uppgifter mot svårare i de tre förstnämnda kategorier. I kategorin Aktiviteter och lekar kunde man ändå inte upptäcka någon liknande, klar utveckling utan enklare spel och lekar finns i alla böcker i bokserien. På basis av min undersökning föreslår jag att muntliga övningar kunde utvecklas i en ännu mångsidigare riktning. Till exempel muntliga övningar i fri produktion kunde det finnas mer av. Man borde också ta bättre hänsyn till elever med inlärningssvårigheter. Forskningsresultat kan utnyttjas i planering av framtida läroboksserier i svenska och genom att komplettera läromaterial för de upptäckta bristfälligheterna på lektionerna i grundundervisningen.

As the digital age takes root, more and more students use the internet to acquire information for their studies. Common sources in Sweden are online encyclopedias like Wikipedia, SO-rummet and Nationalencyklopedin (NE). Seeing as these online encyclopedias can fill the role of teaching aids it is prudent to examine their contents to evaluate if they hold up to the standards established by the Swedish National Agency for Education (Skolverket). Focusing on the subject “religion” and the topic “Judaism”, this study evaluates the contents and framing used in the main articles about Judaism from both Swedish and English versions of the collaborative encyclopedia Wikipedia as well as the Swedish sources NE which is state sponsored and the commercial actor SO-rummet. Additionally this paper discusses how these sources compare with the central contents of the course Religionsvetenskap 1 (Religious Studies 1) for Swedish upper secondary school. The results show that the articles from NE and Swedish Wikipedia mostly state facts without elaborating and are more likely to give the reader a homogeneous picture of Judaism. SO-rummet is the most beginner friendly source while English Wikipedia is the most nuanced but perhaps most difficult source for students to comprehend. Generally, the sources fail to portray diversity within the tradition, with the exception being English Wikipedia. The sources that compare the best with the central contents for Religionsvetenskap 1 were in the following in descending order: English Wikipedia, SO-rummet, Swedish Wikipedia and lastly NE. This is problematic because previous studies show that students have greater faith in NE than they do in Wikipedia. It is worth keeping in mind however, that students are likely to use more than one source, especially if it is a group assignment. It is up to the teacher to recommend good sources, fill in the blanks and to guide the students with their own teaching.

Entuela Capani (2023). Digital vs analog teaching tools in Swedish education. Swedish, independent work in Swedish, basic level 15 higher education credits, specialization 4–6, spring term 2023. Department of Humanities, Education and Social Sciences. In the revised curriculum, the use of digital tools has been given considerable space in Swedish teaching. Thus, the purpose of this study is to investigate how the middle school teachers design teaching by combining both digital and analog teaching aids. What perceptions do teachers have when students’ learning and meaning making takes place via digital and analog teaching aids. Associated to this, it is also investigated whether the teachers have sufficient digital skills to conduct multimodal teaching and develop student’s critical insights and understanding. To answer the study’s questions, a qualitative study based on six semi-structured teacher interviews is used. The teacher’s perceptions are analyzed based on a phenomenographic method approach where five categories of description have been crystallized. The results of the study show that the interviewed teachers vary teaching between digital and analogue teaching aids because they consider that the teaching aids complement each other. Implementation of digital tools in teaching as mediated tools is considered a major challenge for middle school teachers. The fundamental factor lies behind their digital competences and that the development of digitization is not at the same pace as these competences. New didactic methods need to be implemented to deal with the new changes that digitization has created.

Syftet med denna studie är att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar lärares val av olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs F-3. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare som undervisar i matematik. Studiens resultat motiveras utifrån det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Resultatet visar att användningen av olika typer av läromedel i matematikundervisningen utgör en varierad undervisning och att lärares val av läromedel sker kollegialt. Studiens slutsats är att med hjälp av olika läromedel kan lärare anpassa matematikundervisningen efter elevers olika förutsättningar och behov, vilket är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel.

Matematikundervisningen i Sverige är i hög grad läromedelsstyrd och valet av läromedel påverkar vilken undervisning eleverna får ta del av. Utbudet av läromedel är stort och ett av de läromedel som de senaste åren har blivit populärt är Singma. Singma är ett läromedel inspirerat av matematikundervisningen i Singapore, ett land som har haft höga resultat på internationella kunskapsmätningar. Syftet med följande uppsats är att synliggöra hur fem lärare som undervisar i matematik i årskurs 1–3 upplever läromedlet Singma. Intentionen är att uppsatsen ska bidra med kunskap som kan ge lärare en mer nyanserad bild av ett läromedels styrkor och svagheter. Materialet består av fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar med Singma i årskurs 1–3. Studien är inspirerad av fenomenologi och datamaterialet har analyserats enligt en fenomenologisk sjustegsmodell. Resultatet visar att lärarna upplever att Singma främst ger dem stöttning i att planera och genomföra undervisning som utvecklar elevernas begrepps-, problemlösnings-, resonemangs- och kommunikationsförmåga. Singma stöttar även i att planera och genomföra undervisning i helklass och grupper. Resultatet visar att läromedlet främst ger upphov till utmaningar när det gäller elevernas självständiga arbete. Lärarna upplever att eleverna har svårt att arbeta självständigt på grund av att uppgifterna består av mycket text och stor variation. Slutsatsen är att Singma är ett läromedel som stöttar lärare som vill att matematikundervisningen till stor del ska bestå av gemensamt arbete. Läromedlet stöttar även lärare som vill att undervisningen ska utgå från konkret material och visuella representationer. Mathematics education in Sweden is to a high degree controlled by teaching materials and the choice of teaching material influences which education the students will receive. The range of teaching materials is large and one of the teaching materials that lately has become popular is Singma. Singma is a teaching material inspired by mathematics education in Singapore, a country that has had high results on international knowledge tests. The aim of this study is to depict how five teachers who teach mathematics in grades 1–3 experience the teaching aid Singma. The intention is that the essay will contribute knowledge that can give teachers a nuanced picture of the strengths and weaknesses of a teaching material. The data consists of five qualitative, semi-structured interviews with teachers who work with Singma in grades 1–3. The study is inspired by phenomenology and the data has been analyzed according to a phenomenological seven-step model. The results show that the teachers experience that Singma mainly provides them with support in planning and implementing teaching that develops students' conceptual, problem-solving, reasoning and communication skills. Singma also supports planning and implementing whole class and group activities. The results show that the teaching material mainly gives rise to challenges when it comes to the students' independent work. The teachers feel that the students find it difficult to work independently because the tasks consist of a lot of text and great variety. The conclusion is that Singma is a teaching material that supports teachers who primarily want the mathematics lessons to consist of whole class and group activities. The teaching material also supports teachers who want the teaching to be based on concrete material and visual representations.

Students should be given the opportunity to learn about, through, and for democracy in order to be able to act in the present and the future. In the subject of social studies, students should be given the opportunity to develop factual knowledge about democracy, and this should be done through democratic methods. According to Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre Lgr 22 (the Swedish curriculum, 2022a), stu- dents should be developed into democratic citizens with good values and skills. In order for students to develop into that, they need to learn about, through and for democracy. When students acquire factual knowledge about democracy and learn through democratic methods, they learn for democracy, and both of the school's main missions are pursued. To answer the purpose and research questions regarding how the democracy mission is de- scribed in textbooks for social studies in grades 4-6, Biesta and Dewey's views on educa- tion and democracy are used.The study was conducted using a qualitative method in the form of a qualitative text anal- ysis of the textbooks. The collected data from the seven textbooks generated an analysis of text and tasks to determine how the democracy mission was presented and described. The results showed that parts of the democracy mission were presented in all textbooks, but there were two textbooks that presented the entire mission about, through, and for de- mocracy. It emerged that the teacher's role in instruction is important for students to be given the opportunity to learn about the democracy mission, as not all textbooks covered the entire mission. Elever ska ges möjlighet att lära om, genom och för demokrati för att kunna verka i samti- den och framtiden. I samhällskunskapsämnet ska elever ges möjlighet att utveckla fakta- kunskaper om demokrati och detta genom demokratiska arbetssätt. Läroplan för grundsko- lan, förskoleklassen fritidshemmet Lgr 22 (Skolverket, 2022a) skriver att elever ska ut- vecklas till demokratiska medborgare med goda värderingar och färdigheter. För att elever ska utvecklas till det behöver de lära sig om, genom och för demokrati. När elever får faktakunskaper om demokrati och lära genom demokratiska arbetssätt lär de sig för demo- krati och hela skolans två huvuduppdrag arbetas utifrån. För att besvara studiens syfte och frågeställningar kring på vilka sätt och hur demokratiuppdraget beskrivs i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4–6 används Biesta och Deweys syn på utbildning och demo- krati.Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av en kvalitativ textanalys av läro- medel. Insamlade data från de sju läromedlen genererade i en analys av text och uppgifter för att få fram hur demokratiuppdraget framställdes och beskrevs. Resultatet visade på att delar av demokratiuppdraget framställdes i alla läromedel men det var två läromedel som framställde hela uppdraget om, genom och för demokrati. Det framkom att lärarens roll i undervisningen är viktig för att elever ska ges möjlighet att lära kring demokratiuppdraget då alla läromedel inte täckte hela uppdraget.

Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur innehållet i två läromedel för årskurs 3 förbereder eleverna inför de nationella proven i matematik. För att undersöka detta analyseras de två läromedlen Favorit matematik och Rik matematiks läroböcker för årskurs 3. Analysen utgår från de förmågor som de nationella proven år 2019 prövar. För att få svar på studiens forskningsfrågor genomförs två semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare samt en läromedelsanalys. Resultatet visar på att läroböckerna prioriterar de fem matematiska förmågorna olika. Resultatet visar även på att lärare upplever läroböcker som mastiga och att lärarhandledningen har en stor betydelse för undervisningen. Studiens slutsats är att för att för att upprätthålla en högkvalitativ undervisning är det inte hållbart att endast utgå ifrån ett läromedel. Läraren behöver besitta ämnes- och ämnespedagogisk kompetens så att alla matematiks förmågor kan utvecklas. När en skola väljer att arbeta med ett nytt läromedel är det av stor vikt att hela konceptet med läromedlet anammas och inte endast läroboken.

Denna studie syftar till att analysera tre läroböcker för årskurs 4–6 med utgång i Jacksons tolkande ansats för att se hur islam framställs i svenska läromedel samt hur väl det centrala innehållet i den nya läroplanen LGR 22 för årskurs 4–6 uppfylls. En jämförelse av de analyserade läroböckerna genomförs även. Studien använder sig av Robert Jacksons tolkande ansats för att svara på forskningsfrågorna. Studien utgår ifrån tre huvudbegrepp i denna teori: religiös tradition, gruppnivå och individnivå. Dessa begrepp används för att identifiera hur väl islam representeras i varje lärobok. Metoderna som använts är en kvalitativ innehållsanalys och en kvalitativ komparativ metod. Resultatet visar att samtliga tre läroböcker inkluderar de delar av det centrala innehållet som använts i analysen. Dock har läroböckerna en väldigt översiktlig karaktär och representerar inte islam lika väl på en gruppnivå. På individnivå representerar vissa läroböcker islam väl genom intervjuer med individuella muslimska barn. Studien visar att det finns många likheter mellan läroböckerna men de har också skilda tillvägagångssätt. Man ser tydliga paralleller mellan tidigare forskning och studiens resultat, främst hur representationen av islam har brister. Exempelvis att islam representeras som en helhet i stället för en religion med många riktningar och individuella tolkningar. Detta kan leda till att stereotyper och felaktiga bilder av muslimer uppstår i läroböckerna.

SammanfattningDen här studien är en kombination av en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys, tillhörande matematikämnet. Syftet var att ta fram ett verktyg, för att undersöka vilka kvaliteter som förekommer i problemlösningsuppgifter för årskurs ett. Med stöd av verktyget ska läraren på ett tidseffektivt sätt kunna granska de problemlösningsuppgifter ett läromedel erbjuder, och därmed känna sig trygg att eleverna får de kunskaper som de behöver. Det andra syftet var att ta reda på vilket stöd lärarhandledningarna gav undervisande lärare i arbetet med problemlösning. Lärarhandledningarna genomgick en separat deduktiv analys, vilket innebär att de analyserades utifrån förutbestämda kategorier (Bryman, 2018). Resultatet visade att det förekom stora skillnader i vilka kvaliteter som förekom i uppgifterna, läromedel emellan. Detta tyder på att verktyget kan vara ett stöd för lärare, när de jämför olika läromedel. De stora skillnaderna är i sig ett resultat, och visar att valet av läromedel bör göras med omsorg. Resultatet av lärarhandledningarna visade att det även där förekommer stora skillnader, sett till det stöd läraren får i arbetet med problemlösning. En annan slutsats var att läromedel bör ses som en del av ett paket, där lärarhandledningen är den andra delen av paketet. Läromedlen förser med elevuppgifter, medan det var tydligt att lärarhandledningen bidrog med didaktiska förslag (Ahl, 2014). Nyckelord – Läromedelsanalys, problemlösning, kvaliteter, matematik.

Denna studie har som syfte att undersöka bildlärares val och tillämpning av läromedel. Det är en kvalitativ intervjustudie som genom fem bildlärares röster om läromedel belyser bildämnets uppdrag och villkor, samt de utmaningarna och behov de upplever finns i yrket. Studien belyser hur bildlärare transformerar och realiserar läroplanen, vilken vid genomförandet avundersökningen var Lgr 11, genom att undersöka olika didaktiska och praktiska faktorer, såsom ramfaktorer och ämneskonceptioner, som påverkade bildlärares val av läromedel. Bildlärarna i studien producerar i stor utsträckning sina egna läromedel i form av digitala presentationer, uppgiftskompendier med urval av exempelbilder. Det innebär att de, genom hela processen, stämmer av mot läroplanens kurs- och ämnesplan när de transformerar och realiserar läroplanensmål och syften genom sina läromedel. Bildlärarna i studien kvalitetsgranskar således sina egna läromedel. De bilder, filmer, ljud och texter som används i bildundervisningen genomgår hela tiden överväganden och reflektioner på hur aspekter som genus, eurocentrism, klass, och makt representeras eller reproduceras. De teorier och ämneskunskaper informanterna har med sig från sin bildlärarutbildning har betydelse för deras stoffurval, yrkesspråk och deras ämneskonception. Bristen på schemalagd tid uppfattas av de medverkande lärarna som den största begränsande faktorn i sin yrkesutövning. Avsaknad av tid för att hinna konstruera läromedel kombinerat med stoffträngsel leder till nödlösningar och sämre undervisningskvalitet. Studien visar att vad de medverkande bildlärarna inte efterfrågar är en förlagsproducerad lärobok, då dessa kan bli inaktuella. Digitala läromedel uppfattas som enkla att uppdatera och är därmed att föredra. Samtliga fem lärare i undersökningen delar syn på bildämnet som ett kommunikativt ämne. Sett till den visuella kulturen vi lever i och den ökande digitala utvecklingen så har bildlärarna i studien inte brist på teoretiska verktyg eller professionellt yrkesspråk för att kritiskt undersöka och, ta och vara del, av alla aspekter av den visuella kulturen. Däremot upplever lärarna att de saknar tillräckligt med schemalagd tid för att hinna utföra sitt uppdrag eftersom det saknas aktuella läromedel i bildämnet.

Upper secondary school students today face challenges in interpreting and under-standing the complex world around them. The subject of Religious education and particularly textbooks can be used to give students the tools and knowledge they need. An important development to attain knowledge about is secularization and its impact on the religious landscape in Sweden. Secularization is a complex phe-nomenon and theorizations of secularization today faces challenges to describe the width of developments and changes of religion. I therefore aim to examine text-books in RE to get a deeper knowledge about how textbooks depict secularization and the process of secularization. I also aim to contribute to the didactic knowledge and tools related to the teaching of secularization to students. The method used is a qualitative data analysis of four textbooks used in RE. The theo-retical perspective used is sociologist Inger Furseths ”Religious complexity frame of reference” and the tools that the framework provided. The study showed that textbooks depict linear perspectives of the process of secularization. The text-books do not describe the reciprocal development by religion in relation to secu-larization to any greater extent. The textbooks depict secularization by referring to and describing secularization on different analytical levels.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ textanalys undersöka hur begreppet ekologisk hållbar utveckling framkommer och framställs i teknikläromedel för årskurs 4–6. Ett strategiskt urval ledde till att tre teknikläromedel valdes. Resultatet visar att det förekommer diskurser som kan sammankopplas med ekologisk hållbar utveckling i de utvalda läromedlen. Huvudsakligen är diskurserna både flertydiga och ibland direkt svårtolkade för läsaren att direkt koppla samman med begreppet ekologisk hållbar utveckling. Det förekommer en spridning av dessa diskurser inom olika tekniska områden. Detta framkommer genom att bland annat begrepp som naturresurser, hållbart, återvinning och energibesparing är synliga där det föreliggeren möjlighet att sammankoppla diskursen i teknikläromedlen med ekologisk hållbar utveckling. Slutsatsen är att elevers kunskap gällande ekologisk hållbar utveckling inom teknikämnet begränsas om inte tekniklärarna medvetet lyfter begreppet i sin undervisning genom andra media än teknikläromedlen. Följaktligen är det tekniklärarna som behöver tolka var i de olika diskurserna det finns kontexter där det råder en möjlighet att i sin teknikundervisning lyfta fram begreppet ekologisk hållbar utveckling.

Choosing appropriate teaching materials is a central part of a teacher’s workday, However, this central aspect has been missing from my teacher education. It is partly against that background that this study has been conducted. Several studies and essays have been conducted on this general topic, but few of them have approached it from a perspective of civic and social studies, a research gap which this study aims to contribute to fil. The aim of this study has been to investigate how civic and social studies teachers’ reason about their choice of appropriate teaching materials. This study has used a method of semi-structured quantitative interviews with a total of five civic and social studies teachers. Two of them worked with grades 7 – 9, and three of them at an upper secondary school. When analysing the teachers’ answers, four different theoretical aspects has been applied. The first is based on a – for this study specific – definition on teaching materials. The second aspect is based on Imsens understanding of frame factors and how they affect teachers. The third aspect is based on a sociocultural understanding of learning and the fourth was a general and a subject specific didactical analysis on the teachers’ choice of teaching materials. The result of the study shows that teachers use a broad variety of teaching materials but that the physical textbook is the primary one. The textbook is complimented with secondary pedagogical materials, such as videos from Youtube and information from government agencies. Several frame factors affect teachers and their choice of teaching materials, but the two main ones are based on the schools’ economy and student related aspect, mainly their low reading comprehension and low subject specific knowledge. The school’s economy determents when the teachers are available to purchase new teaching materials, but factors related to students are more important when choosing new teaching materials. Based on a social cultural perspective on teaching the textbook is viewed as a secondary artefact for mediating cultural knowledge. The textbook is viewed as more important for teachers as students’ reading comprehension and subject specific knowledge is lower then expected. From a general and a subject specific didactical analysis the teachers focus on general didactical aspects when choosing a new textbook and subject specific didactical aspects when choosing complimentary teaching materials. Läromedel, dess val och användning är en central del i ämneslärares yrkesdag, men trots det lyser det med sin frånvaro från lärarutbildningen. Mot bakgrund av min stundande lärarexamen och övergång till yrkesverksam samhällskunskap och historielärare har den här studien ämnat undersöka hur specifikt samhällskunskapslärare resonerar om läromedel eftersom samhällskunskapsämnet, av tradition, är ett mindre läromedelsstyrt skolämne än historieämnet. Det finns ett brett och väletablerat forskningsfält avseende läromedelsforskning generellt och i flera olika skolämnen. Frågan om hur lärare förhåller sig till läromedel har motiverat doktorsavhandlingar, lärarstudenters examensarbeten och forskningsartiklar under lång tid. Däremot har forskningsfältet avseende samhällskunskapslärarnas och samhällskunskapsämnets relation till läromedel varit tämligen outforskat. Studien har därför, via kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersökt fem yrkesverksamma samhällskunskapslärare – två vid högstadiet och tre vid gymnasiet – och deras val och användning av läromedel utifrån en komparativ ansats. Studien har utgått från fyra teoretiska perspektiv: begreppet ”läromedel” har operationaliserats utifrån en bred förståelse av läromedel, en ramfaktorteoretisk utgångspunkt för att bättre förstå lärarnas yrkessituation, ett sociokulturellt perspektiv på lärande har även anlagts och en ämnesdidaktisk analys utifrån den (ämnes)didaktiska triangeln. Resultatet från studien visar att lärarna använder en bred variation av läromedel i sin undervisning, där den fysiska läroboken utgör det primära läromedlet som kompletteras med olika sekundära läromedel – exempelvis Youtube-klipp och information från myndighetssidor. En rad olika ramfaktorer påverkar lärarnas läromedelsval, men särskilt två framstår som särskilt viktiga. Den ena är den ekonomiska faktorn och skolans ekonomi som utgör en tydlig ram för lärarna att förhålla sig till och det finns en ekonomisk medvetenhet bland lärarna i relation till läromedel och läromedelsinköp. Den andra är elevfaktor och då särskilt elevernas bristande läsförmåga och bristande förkunskaper som påverkar urvalet av lämpligt läromedel. Den ekonomiska faktorn kan beskrivas som viktas inför läromedelsinköpet och elevfaktorn som viktigast vid värderingen och valet av läromedel. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv ses läroboken som en sekundär artefakt för mediering och vars betydelse i undervisning blir allt tydligare i och med elevernas bristande läsförmåga och förkunskaper. Utifrån en ämnesdidaktisk analys framstår läroboksvalet präglas av allmändidaktiska överväganden medan kompletterande material väljs utifrån ämnesdidaktiska överväganden.

The aim of this study is to analyze the depiction of linguistic variation in high school syllabi and textbooks for the subject Swedish between the 1970s and the 2010s. I analyze how the linguistic varieties dialect, chronolect, sociolect, genderlect and multi-ethnolect is depiction. The focus is on the latter to analyze how the school is changing in relation to scientific and social discourses. In the study I use a qualitative content analysis method to explain how authors of the syllabi and textbooks explain the subject. The analysis is based on close reading and three different “educational ideals” of how texts can be depicted. In the results it is shown that all episodes about dialect is based on established truths, while the other linguistic varieties vary on how they are presented. The results also show the absence of multi-ethnolect in syllabi and textbooks released in the 1970s and 1990s, but that it exists in textbooks released in the 2010s.

Syftet med denna studie var att belysa hur progression och färdighetnivåerna från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) kan vara till stöd för lärare. Ett exempel kan vara att hjälpa lärare vid val av läromedel för att synliggöra hur läromedlen stöttar elevernas utveckling av förmågorna lyssna, skriva och tala. För att uppfylla detta syfte formulerades tre forskningsfrågor: 1. Vilket utrymme får förmågorna skriva, lyssna samt tala i respektive läromedel? 2. Vilken färdighetsnivå enligt GERS kräver övningarna för förmågorna skriva, lyssna och tala? och 3. Hur ser progressionen ut för förmågorna skriva, lyssna och tala i de granskade läromedlen i relation till nivåerna i GERS? Studien granskade två läromedel varav ett läromedel var helt digitalt och det andra var ett tryckt läromedel i bokform. I studien analyserades uppgifterna med hjälp av GERS och kategoriserades med hjälp av Littlejohns ramverk. Studien använde dessutom en metodkombination, där både kvalitativa och kvantitativa metoder brukades. Resultatet visade att det finns en skillnad vad gäller det utrymme förmågorna får, samt att övningarna i läromedlen kategoriserades inom olika färdighetsnivåer. Dessutom visade det ena läromedlet på en tydligare progression inom GERS färdighetsnivåer.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen för elevers uppfattningar av läromedel i historieundervisning och därigenom identifiera deras ämnesförståelse i historieämnet. En av anledningarna till syftet var att få en förståelse över vilka läromedel som gör historieämnet intressant. Med hjälp av intervjuer med elever från årskurs nio har studiens frågor om vilka läromedel som gör historieämnet intressant och vilka läromedel de enskilda eleverna vill använda sig av i historieämnet, och på vilket sätt, besvarats. Resultaten diskuteras även i förhållande till tidigare forskning som behandlar elevers uppfattningar om läromedel och olika arbetssätt.

Bakgrund: Arbetsområdet valdes då det under mina VFUer varit stor skillnad i hur mycket läroboken används i kemi och idrott och hälsa. Det finns tidigare forskning som visar att läroböcker med god kvalitet kan gynna elevers lärande och underlätta för lärare. Syftet: Syftet är att få en bild av vilken nivå läroböcker i idrott och hälsa ligger på när det kommer till områden kring näringslära, fysiologi och träningsmetodik, för att se om de är av god kvalitet. Metod: En triangulerad metod användes som bestod av en kombination mellan kvantitativ enkätundersökning och kvalitativ dokumentanalys. Resultat: 29,6% av lärarna uppgav att eleverna hade kursbok och över en fjärdedel använde sig aldrig av skriftliga läromedel varken under lektioner eller för att planera undervisning. Bok1 hade 80% korrekta fakta, 10% förenklade fakta och 10% felaktiga fakta. Bok2 hade 74% korrekta fakta 14% förenklade fakta och 12% felaktiga fakta. Bok3 som var digital hade 80% korrekta fakta, 14% förenklade fakta och 6% felaktiga fakta. Diskussion: Läroböckerna håller låg trovärdighet. Den representativa nivån är densamma som ämnesplanen men aldrig över och ibland lägre. Böckerna saknar olika perspektiv, det gör att meningsfullheten inte kommer upp på den nivå som den skulle kunna göra.

The purpose of this research is to find out the quality of the following textbooks for the high school course history 1b, Tänk historia (TH), Bilden av historien 1b (BH) and Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (MOSS). The books quality is calculated by using the five analysis criteria’s: course and subject plan, graphic design, use of language, use of images, and tasks and forms of knowledge. The criteria’s result made it possible to calculate the textbooks overall quality levels, between missing, weak, medium, good, and strong. While also offering an overall picture of the book’s strengths and weaknesses. By paying attention to the book’s strengths and weaknesses, the research was also able to find out how big a difference there could be between textbooks for the same subject, course, and target group. During the analysis several similarities and differences emerged between the three history textbooks, and the results were constantly variable. After the quality calculation of the criteria, it turned out that the history textbook Tänk historia (TH) achieved medium quality in relation to the subject plan and weak quality to the course plan. On the other hand, the graphic design, the use of language, and the forms of knowledge turned out to be of good quality, while the use of images proved to be of strong quality. The history textbook Bilden av historien 1b (BH) quality results were also variable. In terms of the course and subject plan, BH met a strong level of quality, while the graphic design, the use of language and the variety of knowledge forms of the tasks proved to be of medium quality. For the criterion of image use, BH's results turned out to be of good quality. Unlike TH and BH, Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (MOSS) was very consistent in the achieved quality for the different criteria. Among other things, the calculation showed that MOSS' connection to the course and subject plan, the graphic design, the use of images and the variation of the knowledge types of the tasks, were of good quality. The connection to the criterion of language use, on the other hand, turned out to be of a strong quality. After calculating the criteria’s average value, it appeared that all three history textbooks had achieved a good overall quality, despite the quality differences of the to the five criteria. This implies that even if the textbooks are of an overall good quality, that there could be significant differences in the textbooks strengths and weaknesses that is being overlooked. For example, TH met a good level of quality even though it had a weak connection to the curriculum, while BH's connection to the curriculum was strong. Yet they both met a good overall quality. These are important details in differences that the overall quality does not show.

Denna kvantitativa och jämförande studie undersöker författarurvalet och utrymmesfördelningen i tre litteraturhistoriska läroböcker från åren 1991–2021 för gymnasieskolans svenskämne. Utrymmesfördelningen undersöks utifrån tidsperiod, könstillhörighet och geografisk härkomst. Resultaten jämförs sedan läroböckerna emellan samt med tidigare forskning för att se förändring övertid. Förändringarna kopplas sedan till den värdegrund och de centrala innehåll som står skrivet i den läroplan som är samtida med respektive lärobok. En avslutande frågeställning rör huruvida det går att urskilja en kanon för den studerade tidsperioden. Studien kommer fram till att överlag ges mest utrymme i läroböckerna till manliga och västerländska författare och minst till kvinnliga utomeuropeiska författare, med få undantag. Trenden verkar dock vara att ju senare läroboken är skriven desto jämnare är fördelningen av utrymme. Vidare visar förändringarna i läroböckerna i jämförelse med läroplanerna att läroböckerna tenderar att förändra sitt urval och utrymme efter vad som anges i kursplanerna snarare än i den allmänna värdegrunden. Kursplanerna har under åren dessutom blivit mindre och mindre detaljstyrda och värdegrunden har fått ta mer och mer plats i formuleringen av målen. I flera fall uppstår en konflikt mellan läroplanens värdegrund och kursplanens målformulering. Till sist kan en kanon urskiljas i materialet, men när den jämförs med studier som undersöker läroböcker från 1900-talets första hälft blir skillnaderna uppenbara. Detta tyder på att en kanon är föränderlig och flytande.

Med utgångspunkt i semiotik och multimodalitet syftar denna studie till att bidra med ökad kunskap om hur fotosyntes och cellandning presenteras och uttrycks i biologi- och kemiläromedel. Urvalet bestod av två förlagsproducerade läromedel med olika upplägg där ett begränsat antal sidor analyserades baserat på dess innehåll av multimodala representationer. Analysen utgick från en kvalitativ metodanasats. Resultatet visade att illustrationer är den vanligaste representationsformen som skildrar fotosyntes och cellandning i både biologi och kemi. Vanligast är att illustrationerna är på makronivå där elever möter processerna via semiotiska modaliteter som är synliga med blotta ögat. I ett fåtal fall uttrycks de kemiska processerna på makro- och submikronivå där molekyler och celler är bildliga semiotiska modaliteter. En av slutsatserna var att de samband som granskats kan variera stort från ett uppslag till ett annat och kan kräva en djupgående analys för att synliggöra samtliga element i både bild och text. Resultatet pekade också på att kemiämnet gav större utrymme åt cellandningen vilket var en av de större skillnaderna mellan ämnena. De textuella formlerna för fotosyntes och cellandning förekommer i de båda ämnena med samma begrepp och utgör istället den främsta likheten. Kemiämnet använder över lag en mer vetenskaplig begreppsnivå och beskriver i ett flertal fall de kemiska processerna på molekylär nivå. NO

Den här studien är en läromedelsanalys och syftet med studien var att undersöka hur de valda läromedelsserierna i ämnet matematik behandlar området tid och klocka. Jag undersökte hur mycket utrymme området får och om uppgifterna skilde sig åt och hur i sådana fall. Jag undersökte även om det fanns några skillnader kring vilka representationer som förekommer i de olika läromedlen. Data samlades in genom att granska läroböckerna utifrån studiens syfte med hjälp av ett analysverktyg med förbestämda kategorier. Utifrån de valda läromedelsserierna visade resultatet att området tid och klocka behandlas i årskurserna 1–3 och att området får lite utrymme jämfört med antalet sidor i läroböckerna. Resultatet visar även att Favorit matematik behandlar området tid och klocka i större utsträckning, jämfört med Prima matematik och Rik matematik. När läroböckerna delas upp i årskurser går det däremot att se att Rik matematik för årskurs 2 ger mest utrymme för området. Det finns flest uppgifter som innehåller den analoga klockan och minst uppgifter som innehåller faktakunskaper. Den digitala klockan introducerades i årskurs 2 i samtliga läromedelsserier genom uppgifter som innehåller en kombination av båda klockorna. Det är den symboliska representationen som dominerar mest i alla läroböcker, medan den fysiska representationen förekommer minst.

Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskaper om vilka idéer om det europeiska medborgarskapet som förmedlas i undervisning om Europeiska unionen. Detta görs genom att studera svenska läroböcker för gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning. Särskilt fokus för analysen ligger vid hur texterna ger uttryck för idéer om medborgares deltagande i EU samt om de beskriver en europeisk tillhörighet och identitet. Detta görs med utgångspunkt i teorin om aktivt medborgarskap. Analysen visar att läroböckerna beskriver det europeiska medborgarskapet både som en status med tillhörande rättigheter och som olika typer av deltagande. Dock beskrivs deltagande främst som en medborgerlig rättighet bland andra och inte i termer av skyldigheter. Analysen visar även att läroböckerna uppmanar eleven att kritiskt reflektera och ta ställning i frågor rörande EU. Detta resultat står i kontrast mot tidigare forskningsresultat som uppvisat att objektiva och okritiska redogörelser av EU dominerar i läromedlen. Slutligen visar analysens hur majoriteten av läroböckerna inte för några direkta resonemang om en europeisk identitet men att flera läroböcker beskriver en gemensam europeisk historia och delade grundläggande värden som fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används av F-3 lärare i en mellansvensk stad. Studien är kvantitativ och genomfördes med enkäter som skickades ut till ca 490 lärare som undervisar elever i F-3. Ramfaktorteorin är vald som teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar på att Bornholmsmodellen är den vanligast förekommande metoden för läsinlärning i den mellansvenska staden. Resultatet visar även att majoriteten av informanter inte bara använder en läsinlärningsmetod i undervisningen och att det är ledningen som väljer vilken metod som används i undervisningen. Slutsatsen är att alla elever är olika och att ett dynamiskt förhållningssätt till läsinlärningen med variation och individanpassning ska ligga i framkant för bästa progression.

The usage of textbooks in Swedish schools vary greatly depending on different factors. There are many commercial players competing to have their textbooks in every school. This multitude of titles and book publishers makes it so that teachers in the same school might even use different books when teaching the same subjects. This essay has the ambition to examine some of the textbooks used to teach social studies in swedish schools and dissect their development over time. The essay looks at how the contents of the textbooks have changed over time, aswell as how books from different publishers differ from one another. This is done by analyzing how the EU and the UN have been depicted since 1994. The textbooks examined in this study correspond to the curriculum of the Swedish school system which was used between the years 1994 and 2010, aswell as the new curriculum which was established in 2011. Although the textbooks differ over time, within themselves and in comparison to other textbooks, the survey has shown that the contents of the textbooks have seen little change over the course of the survey period. The survey has also shown that textbooks have changed based on the structures in which they are written. As a teacher, it is important to be aware of how societal structures influence books used for learning purposes. Especially since the state of Sweden ceased to review litterature such as textbooks used in a school setting. Since then, the task to review and choose textbooks have been placed almost entirely on the teachers themselves.

I denna uppsats har vi genom en komparativ kvalitativ metod granskat läromedel som utformats för läsinlärning och är publicerade med ett spann på nio år. Materialet avser böckerna Mysterier på äppelstigen (2020) och Den magiska kulan (2011). Texterna analyseras utifrån ett interpersonellt och textuellt fokus och mer specifikt tittar vi på språkhandlingar, huvudsatser och bisatser, högertunga respektive vänstertunga meningar samt att vi gör en uträkning av läsbarhetsindex på de två läroböckerna. Syftet med analysen är att få syn på eventuella skillnader i böckernas anpassning gällande läsförståelse för flerspråkiga elever. Det vi kommer fram till är att det till största del inte skildras några kraftiga klyftor i böckernas anpassning för flerspråkighet. Läseböckerna besitter snarlika drag och båda två kan på ett gynnsamt sätt användas i ett mångkulturellt klassrum. Slutligen diskuterar vi resultatet i enlighet med transpråkandets teorier.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur de svenska ytterkantspartierna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, framställs och porträtteras i läromedel. För att undersöka detta har olika teman tagits fram utifrån de politiska skalorna och en semiotiskt-didaktisk analysmodell. Utifrån dessa teorier och modeller har en studie med kvalitativ och kvantitativ metod genomförts på läromedlen. I studien har det framkommit att det återfinns skillnader i hur partierna framställs. Sverigedemokraterna porträtteras som ett TAN-parti och får vaga beskrivningar på den klassiska höger- och vänsterskalan. Vänsterpartiet beskrivs som ett klart vänsterparti på höger- och vänsterskalan och GAL-parti på GAL-TAN-skalan, men har en svagare framställning som GAL-parti då det finns en avsaknad av sakpolitisk koppling. Båda partiernas historia lyfts fram men i varierande grad men även på vilket sätt de framställs ha hanterat sin historia. I diskussionen lyfts det fram hur partiernas framställningar tenderar att stämma överens med den tidigare forskningen på ämnet på en del punkter medan den skiljer sig på andra.

Läromedel används i dagens matematikundervisning i stor utsträckning. Övergången mellan konkret och abstrakt matematik anses vara viktig för att elever ska uppnå en progression i matematikämnet samtidigt som svårigheter kan uppstå när elever ska växla mellan vardagsspråk och skolspråk. Denna studie har som syfte att bidra med kunskaper om hur matematikläromedel på olika sätt kan skapa förutsättningar i undervisningen i geometri. De förutsättningar vi har valt att fokusera på är konkreta och abstrakta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk. För att besvara syftet används frågeställningarna: · I vilken utsträckning förekommer konkreta och abstrakta uppgifter i matematikläromedel? · I vilken utsträckning förekommer vardagsspråk och skolspråk i matematikläromedel? · Vilka likheter och skillnader finns det mellan matematikläromedel i förhållande till konkreta och abstrakta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk? Studiens teoretiska ramverk utgörs av Heddens (1986) teori gällande övergången mellan konkret och abstrakt matematik samt de centrala begreppen vardagsspråk och skolspråk. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har denna studie sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi med kvalitativa egenskaper. Vidare analyserades de tre utvalda matematikböckerna med hjälp utav en innehållsanalys där kodningsmanualer och kodningsscheman användes för att underlätta genomförandet av analysen. Tidigare forskning visar att det är vanligt förekommande med läromedel i matematikundervisningen samt att Matte Direkt och Eldorado används i stor utsträckning. Tidigare forskning visar även att övergången mellan konkret och abstrakt matematik är viktigt samt att matematiken innehåller både vardagsspråk och skolspråk. Det anses även vara viktigt att lärare hjälper elever i övergången mellan vardagsspråk och skolspråk. Resultatet från denna studie visar att de analyserade matematikböckerna innehöll mer abstrakta än konkreta uppgifter samt att vardagsspråk och skolspråk förekom i alla matematikböcker men i olika utsträckning. Det fanns även likheter och skillnader mellan de analyserade matematikböckerna gällande förekomsten av konkreta och abstrakta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk. Denna studies resultat både bekräftar och skiljer sig från den tidigare forskning som har presenterats. I förhållande till denna studies resultat, den tidigare forskning som presenterats och vårt teoretiska ramverk går det att konstatera att elever möter både abstrakta och konkreta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk i dagens läromedel, men att förekomsten av dessa kan skilja sig åt mellan läromedel.

Bakgrund: Genom att lärare idag använder olika material utifrån lärarnas egna tolkningar av läroplaner kan synsättet på vilka läromedel som används få eleverna att uppleva att utbildningen inte blir likvärdig. Studien har betydelse för att göra lärare uppmärksamma på hur kunskap om genus kan öka medveten om skillnader i hur flickor och pojkar framställs i skrivna läromedel. Syfte: Syftet med studien är att ge en djupare förståelse för hur genus konstrueras och synliggörs i läroböcker för samhällskunskap i gymnasieskolan. Metod: Studien genomfördes med en innehållsanalys av två samhällskunskapsböcker som är vanligt förekommande gymnasieskolan. Resultat: Genom granskningen av böckerna Arena 50p och Samhällskunskap 1a1 framkommer att användandet att personliga pronomen är försvinnande liten. Det framkom även att män namnges i större utsträckning än kvinnor. Slutsats: En ökad kunskap om genus i läromedel kan öka medvetenheten vid val av kurslitteratur.

I den kommande läroplanen Lgr22 skrivs normer, genus och könsidentitet fram och det blir tydligt hur viktigt det är att arbeta med dessa värdegrundsfrågor i sin undervisning. . Syftet med denna läromedelsanalys är att undersöka hur genus representeras i de tre läromedlen: Robin 2, Klara svenskan 2 och Prima svenska 2 för att uppnå ökad kunskap om detta. Utgångspunkten till analysen kommer från de skillnader som framträdde vid en analys av Lgr11 och Lgr22. De forskningsfrågor som analysen utgår från är: 1. Hur förmedlas genus och normer på de bilder som finns i utvalda delar i de läromedel som analyseras? 2. I vilken utsträckning används maskulina respektive feminina egennamn och pronomen i den text som analyseras? 3. Hur stämmer de analyserade läromedlen överens med de delar av värdegrunden i Lgr22 som behandlar genusvärderingar? De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är genus och normer i läromedel. Fokuset ligger på hur läromedel förmedlar genus och normer i text och bild. Detta för att få en inblick i hur läromedelsförfattarna har synliggjort könsordning och könstillhörighet. Metoden som användes var en kvantitativ och kvalitativ analys som genomfördes genom att studera hur genus representeras i läromedlen. I textanalysen har Rehnqvists och Svenssons (2012) definition av maskulina och feminina egennamn och pronomen använts som klassificeringsverktyg. Textanalysmetoden inspirerades av Jackie F.K Lees (2018) forskningsartikel i vilken hon analyserade genus genom att studera användningen av pronomen. Bild analyserades utifrån ett modifierat bildtolkningsschema som är inspirerat från Maria Nikolajevas (2017) schema för maskulina och feminina karaktärsdrag. Fler attribut lades till utifrån Fanny Ambjörnssons (2011) kategorisering av flick- respektive pojkfärger. Utöver detta så har båda analyserna utgått från Britt-Marie Berges (2018) analysverktyg som innebär att man ställer frågor till text och bild. Den tidigare forskning som lyfts i denna studie visar att det är övervägande det manliga som dominerar i text och i bild i läromedel. Denna studies resultat motsäger detta då det finns en tydlig kvinnodominans i både text- och bildanalys, det är framförallt två av de analyserade läromedlen som är kvinnodominerade och ett är väldigt könsneutralt i sin text. Resultatet av bildanalysen visar att det förekom fler bilder som föreställer flickor och kvinnor än pojkar och män, i alla de tre analyserade läromedlen. I denna studies analys lyfts Maria Rosén (2010) som menar på att människor har en tendens att gruppera människor utifrån deras könstillhörighet istället för deras könsidentitet. Detta är något som visar sig tydligt i alla tre läromedlen då de allra flesta människofigurerna som har analyserats har kunnat placeras i de två könskategorierna, manligt och kvinnligt. Utav de totalt 130 människofigurer som analyserats i de tre läromedlen, så är det endast sex stycken som inte tydligt hör till någon av de två genuskategorierna kvinna eller man.

Denna studie har haft som syfte att redogöra för hur kvinnor och män skildras i olika typer av läromedel för gymnasieskolan. Fokus har legat på läromedel inom ämnet samhällskunskap med en avgränsning kring innehåll som behandlar samhällsekonomi. Undersökningen har rört fyra områden, hur kvinnor och män skildras i text, hur kvinnor och män skildras i bilder, språk och symboler samt om innehållet om kvinnor integreras i materialet i övrigt eller om det finns utportionerat som egna öar. Studien undersöker även om läromedlen utmanar de rådande könsrollerna. De läromedel som behandlats är tryckta och digitala läromedel från några av de största svenska förlagen inom läromedelsbranschen. Till skillnad från många av de läromedelsgranskningar som publicerats tidigare så har de digitala läromedlen en relevant roll. Funderingar kring metod utgick från att det krävdes närläsning av läromedlen vilket gjorde att en kritisk granskning både ur text- och bildperspektiv blev det naturliga valet. Den teoretiska grunden finns i Hirdmans teori om genus, där mannen ses som den normala och kvinnan som den avvikande vilket också avspeglar sig i samhället i stort där mannen har mer makt än kvinnan. Hardings teori om hur kön socialiseras på tre huvudsakliga nivåer i samhället är också viktig för studien, där lärarens och utbildningens roll betonas. Baserat på de teoretiska grunderna har ett operationaliseringsschema byggts upp. Studien visar att läromedlen skiljer sig åt, både avseende hur mycket relevant information som presenteras, hur väl integrerad denna information är samt i vilken utsträckning läromedlet problematiserar och utmanar normer baserade på kön. Ett av läromedlen lyckades i många avseenden visa en informativ, integrerad och problematiserande bild av kön medan de övriga i olika utsträckning lyckades sämre. Läraren behöver aktivt kompensera för de brister som läromedlen har.

Syftet med detta arbete är att utveckla ett ramverk för analys av variationsmönster som förekommer inom decimala talsystemet i matematikläromedel, för att därefter gå över till att använda detta ramverk för analys av hur tre vanligt förekommande läromedel i Sverige behandlar det decimala talsystemet i årskurs 3. Studien utgår därmed från följande frågeställning: Hur kan kritiska aspekter inom området decimala talsystemet, som framkommer i tidigare forskning, användas för läromedelsanalys? På vilka sätt behandlar det tre utvalda läromedlen för årskurs 3 de kritiska aspekterna i det decimala talsystemet? Studiens fokus är det matematiska innehåll som eleven möter i läroboken vid inlärning av det decimala talsystemet och den variation som finns i de kritiska aspekterna som forskningen visar på. Forskningen visar nämligen att det är vanligt förekommande att elever har problem med inlärning av det decimala talsystemet och att detta kan leda till problem senare under deras skolgång. Metoden som används är en kvalitativ läromedelsanalys där tre läromedel för årskurs 3 analyserades med syftet att undersöka vilka variationsmönster som förekommer i de kritiska aspekterna som forskningen lyfter. De kritiska aspekter som granskades var platsvärde, gruppering, språk och variationsmönster. Analysen visar att varitionsmönsters förekomst skiljer sig mycket mellan de olika böckerna. De kritiska aspekterna förekom i alla läromedlen men i olika omfattning. Ett av lärmedlen hade ett mer framstående variationsmönster, särskilt inom området platsvärde. Utifrån denna studie är det rimligt att dra slutsatsen att det inte går att förlita sig enbart på läromedlen i undervisning av det decimala talsystemet, samt att läraren bör kritiskt granska dessa före användning. Det vill säga användandet av enbart läromedel kan utgöra problem vid lärandet av det decimala talsystemet och lärare behöver bli mer medvetna om sitt ansvar när det kommer till val av läromedel. The purpose of this work is to develop a framework for analysis of variation patterns occurring within the decimal number system in mathematic textbooks, and then move on to using this framework for analysis of how three commonly used textbooks, in Sweden deal with the decimal number system in Year 3. This purpose is achieved by answering the following questions. In what way can critical aspects concerning the field of the decimal number system, which emerge from previous research, be used for textbook analysis? In what ways do the three selected textbooks for Year 3 deal with the critical aspects of the decimal number system? The focus of the study is the mathematical content that students encounter in textbooks when learning the decimal number system and the variation that exists in the critical aspects revealed by research. Research shows that it is common for students to have problems with learning the decimal number system and that this can lead to issues later in their schooling. Qualitative analysis was used to analyze three teaching materials for Year 3 with the aim of examining which variation patterns occur in the critical aspects highlighted by the research. The critical aspects examined were site value, grouping, and language. The analysis showed that the occurrence of variation patterns varies greatly among different books. The critical aspects occurred in all the teaching materials, but to varying degrees. One of the teaching aids had more prominent variation patterns, especially concerning place value. From this study, it can be concluded that it is not possible to rely solely on textbooks when teaching the decimal number system, and teachers should critically examine teaching aids before using them. Relying on textbooks alone can be a problem in teaching the decimal number system, and teachers need to become more aware of their responsibilities when choosing textbooks in mathematics.

The purpose with this study is to examine how teaching materials that are published by a publisher or teaching materials that are made of the teacher itself are being used in civics classes. I will also examine which one of the teaching materials benefits the students own learning the best according to the teachers. The study will also examine if the teacher’s education or lack of education in civics have any impact of the use of teaching materials. The study will focus on teachers that teach the grades 4 – 6 and in the subject civics. There is some research done about civics and it shows that the subject is pretty wide and unclear. Research of how teaching materials are being used in civics is done to some extent but research about how teaching materials impact pupils learning according to teachers are minimal. This motivates why my study is being done on teacher in middle school since the studies that’s been done is mainly done on teachers in upper secondary school. The results are analyzed through the sociocultural perspective and some different theories connected to transformation. The results are discussed through the previous research that are a part of this study. Semi structed interviews are the method that are being used to investigate the purpose of this study. The results show that teaching materials are used as a foundation in the education of civics. But then there is a difference of how the teachers use the material that they have done by themselves and the other teaching materials. The different teaching materials are used differently in the various areas of social studies depending of the teachers own choice. But the results show that the teaching material that the teachers make for themselves is often based on published teaching materials. The result also shows that teachers have different opinions of which teaching material that have the best impact of pupils learning. The teachers also thought differently when it came to if teaching materials created opportunities for pupils to learn on their own with help from teaching materials. But they all thought that the pupils learned the best with support from the teacher. The teacher’s education is shown to have less impact on the use of teaching materials and the teachers experience have a bigger impact of how teaching materials is being used. Teachers with more experience used published teaching materials less.