Search

Volunteer labour is crucial for the success of cultural events. Without the volunteers the cultural events would not have the same opportunity to be carried out, due to the large costs of hosting events. This study aims to explore and understand the factors that motivate individuals to participate as volunteers at mega-events, and do a comparison to other mega sports events. The study will compare the Eurovision Song Contest, the Olympics, the Super Bowl and other events. Through examining and evaluation, the study will characterise these factors and give examples for organisations on how to enhance their volunteer experience. The study is based on a qualitative method that focuses on semi-structured interviews with the volunteers at Eurovision Song Contest. Additionally it will examine previous research on volunteer’s work and their motivational factors in previous mega-sports events. The requirement to participate in this study was to be an active volunteer at Eurovision Song Contest 2024, as the study did not apply any gender or age restriction to wider the responses. Volunteers are motivated by a range of factors, including personal and professional growth, love for sports and events, social responsibility and altruism, and patriotism. Additionally the differences in motivational factors between volunteers at cultural and sports events were as well identified, where, for instance, extrinsic motivation material rewards, and intrinsic motivation as social interactions presented as an important role. The conclusion of this study shows the factors that influence the volunteers’ motivation at Eurovision Song Contest in Malmö aligns with previous study done on volunteers’ motivation and highlight the important factors that other events can use in the future. However, the study presents unique aspects that can add to a better understanding on what is important for organisations to apply on their volunteers’ to achieve the SDT.

Denna studie syftar till att undersöka hur organisationer inom evenemangsbranschen arbetar med att leda och motivera volontärarbetare på sina evenemang. Särskilt fokus ligger på hur de arbetar för att främja volontärernas inre motivation och tillfredsställa deras psykologiska behov av autonomi, kompetens och samhörighet. Studien har i huvudsak använt en teoretisk utgångspunkt “Självbestämmandeteori” (SBT). Materialet som har analyserats samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med praktiker från organisationer inom musikevenemangsbranschen som använder sig av volontärer på sina evenemang. Resultatet av studien antyder att organisationerna tenderar att skapa en ökad inre motivation hos volontärerna genom att erbjuda valmöjligheter till arbetsuppgifter med tydliga instruktioner, där erkännanden för deras insatser spelar en viktig roll. Evenemangsorganisationerna arbetar och bör vidarearbeta med att skapa en positiv arbetsmiljö för volontärerna där alla ses som jämlikar och kan knyta gemenskaper med både varandra och organisationen, så att de i sin tur kan uppfylla sitt behov av samhörighet enligt SBT. Resultatet tyder även på att återkommande volontärer är ett vinnande koncept både för organisationernas arbete med att tillfredsställa volontärernas behov, samt för att minska osäkerheten kring volontärernas insatser och arbetsmoral. Slutsatserna kan därför visa på att en välimplementerad användning av principer från självbestämmandeteorin (SBT) kan bidra till att stärka volontärernas motivation och engagemang. Detta resultat har bidragit till att öka kunskapen ur ett perspektiv som inte är lika studerat och som kan hjälpa eventorganisationer att leda volontärer i framtiden. Denna studie är skriven på svenska., This study aims to investigate how organizations within the events industry work to lead and motivate volunteer workers at their events. Special focus is placed on how they work to promote volunteers' intrinsic motivation and satisfy their psychological needs for autonomy, competence, and relatedness. The study has primarily used one theoretical framework known as Self-Determination Theory (SDT). The data that has been analyzed was collected through six semi-structured interviews with practitioners from different organizations in the music events industry that use volunteers at their events. The study's findings suggest that organizations tend to enhance volunteers' intrinsic motivation by offering task choices with clear instructions, where recognition for their efforts plays an important role. Event organizations are currently working on and should continue to develop a positive work environment for volunteers where everyone is treated as equals and can form a sense of community with each other and the organization, thereby fulfilling their need for relatedness according to SDT. Furthermore, the results indicate that recurring volunteers are a successful concept both for organizations seeking to meet volunteers' needs and to reduce uncertainty about volunteers' efforts and work ethic. Therefore, the conclusions may indicate that a well-implemented application of principles from Self-Determination Theory (SDT) can contribute to strengthening volunteers' motivation and engagement. These findings have contributed to increasing knowledge from a less explored perspective and may assist event organizations in effectively leading volunteers in the future. This study is written in Swedish.

Nyheter och media florerar med uppmaningar och information gällande problematiken i samhället, om hur människor mår väldigt dåligt och att resurserna inte räcker till. För närvarande studerar intresserar sig i stället för att lyfta fram människor som faktiskt hjälper andra människor, volontärarbetare inom ideella organisationer. Studien omfattar 10 volontärarbetare från tre olika organisationer som innehar sina centrala uppdrag av att hjälpa drabbade människor i någon form. Studiens syfte utgår från att undersöka vad som motiverar människor till att arbeta idéellt och hur meningsskapandet sker i enlighet med detta. Vilken vår avsikt med denna studie är även att kunna inspirera andra till att engagera sig idéellt och hjälpa andra i sin omgivning. Genom en hermeneutisk metodansats med dialogiska intervjuer strävar studien efter att besvara frågeställningen Vad motiverar människor till att arbeta idéellt? Ytterligare utgår studier från såväl tidigare forskning som det existentiella perspektivet och Antonovskys begrepp KASAM för att besvara frågeställningen. I studiens resultat framgår det hur volontärarbetare besitter en extraordinär medvetenhet om sig själva och sin omgivning. Vilket medvetenhet utgör det centrala för hur dessa motiverar sig till att arbeta ideellt. I studiens resultat framgår det hur volontärarbetare besitter en extraordinär medvetenhet om sig själva och sin omgivning. Vilket medvetenhet utgör det centrala för hur dessa motiverar sig till att arbeta ideellt. I studiens resultat framgår det hur volontärarbetare besitter en extraordinär medvetenhet om sig själva och sin omgivning. Vilket medvetenhet utgör det centrala för hur dessa motiverar sig till att arbeta ideellt.

Evenemangen i Sverige drabbades finansiellt, varumärkesmässigt och motivationsmässigt negativt av pandemin. Främst var det på grund av de regleringar som behövde göras för att skydda folkhälsan men mycket berodde också på de osäkerheter och den avsaknad av information som fanns kring viruset. Osäkerheten tillsammans med avsaknad av erfarenheter gjorde det svårt för evenemangsarrangörerna att agera på bästa sätt. Varumärkesmässigt fallerade många evenemang där marknadsföring var normalt kopplad endast till när ordinarie verksamhet kunde genomföras varför kommunikationsarbetet prioriterades ner i stället för att lyftas upp. Beroende på organisation klarade sig evenemangen i kultursektorn relativt bra i och med de stora stöd som svenska samhället erbjöd. Utan dessa är risken att många mindre evenemang hade gått i konkurs. Hur avsaknaden av arrangemang har påverkat samhället i stort ekonomiskt är svårt att säga då evenemangssektorn involverar många parter och industrier. Organisationerna bakom evenemangen fick stora utmaningar kring motivationen, både bland anställda men framför allt bland ideellt engagerade när det inte längre fanns någon verksamhet att samlas kring eller rollerna och verksamheten förändrades mycket. Här saknade evenemangsarrangörerna kunskap kring exakt vilka de viktigaste motivationsfaktorerna är för engagerade inom evenemang något som hade kunnat mildra de negativa effekterna. Evenemangen ställdes i hög grad in som svar på krisen och styrdes av externa faktorer. Som regleringar, avtal som behövde brytas innan de fick finansiella konsekvenser eller att andra aktörer gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten. Några arrangörer byggde upp scenarion och jobbade med ambidextriöst ledarskap i syftet att kunna aktivt arbeta med nuvarande kris, lära sig längs med vägen samtidigt som framtiden planerades. Detta visade sig vara fördelaktigt även om det fanns stora svårigheter att berä, Festivals and other cultural events in Sweden were financially, brand-wise, and motivationally negatively affected by the pandemic. Mainly it was because of the regulations that needed to be made to protect public health, but a lot also depended on the uncertainties and the lack of information that existed around the virus. This together with a lack of experience made it difficult for the event organizers to act in the best way. In terms of branding, many events used marketing only in combination with when their events could be carried out. During the pandemic they therefore prioritized communication down instead of being lifted which would have been the correct approach. Depending on the organization, the events in the cultural sector did relatively well with the large support that society offered from the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and furlough support. Without these, the risk is that many smaller events would have gone bankrupt. How the lack of events has affected society at large economically is difficult to say as the event sector involves so many parties and industries. The organizations behind the events faced major challenges regarding motivation, both among employees but above all among volunteers when there was no longer any activity to gather around, or the roles and activities changed a lot. Here, the event organizers lacked knowledge about exactly what the most important motivational factors are for those involved in events, something that could have mitigated the negative effects. The events were largely canceled in response to the crisis and controlled by external factors. Such as regulations, agreements that needed to be cancelled before they had financial consequences or that other actors made it impossible to run the business. Some organizers built scenarios and worked with ambidextrous leadership in order to actively work with the current crisis while planning the future and learning along the way. This proved to be beneficial although t

Collecting qualitative feedback from volunteers is essential but challenging for non-profit organisations. Gamification has been used in different contexts to try to improve users’ motivation, but has presented mixed results in the context of online surveys. This study examines the effect of achievement badges on the survey response behaviour of non-profit volunteers in online feedback surveys in Sweden. A survey tool was created to conduct the study, collecting both survey responses and behavioural patterns within the survey in real time. The survey tool had four versions, gamified and non-gamified, and on mobile and computer view. Sending out the survey together with four non-profit organisations, 57 volunteers participated. Their behavioural patterns were analysed through principal component analysis, and differences in responses and results through Pearson’s correlations coefficient and Spearman’s rank correlations. The results indicate that the impact of achievement badges on respondent behaviour was not statistically significant. There was a weak indication that the respondents of the gamified survey spent, on average, less time in the survey, rated their experience as lower and gave shorter answers. Only three respondents interacted meaningfully with the badges, which could explain why achievement badges as an isolated game achievement has proven unsuccessful in online surveys this far to increase engagement., Att samla in kvalitativ feedback från volontärer är viktigt men utmanande för ideella organisationer. Gamification har använts i olika sammanhang för att försöka förbättra användares motivation, men det har gett blandade resultat i kontexten onlineenkäter. Denna studie undersöker effekten av prestationsmärken på enkätbeteendet hos ideella volontärer i digitala feedbackenkäter i Sverige. Ett enkätverktyg skapades för att genomföra experimentet, vilket samlade in både enkätsvar och beteendemönster i realtid. Enkätverktyget hade fyra versioner: gamifierat och icke-gamifierat, och på mobil- och datorvy. Genom att skicka ut enkäten tillsammans med fyra ideella organisationer deltog 57 volontärer. Deras beteendemönster analyserades genom principal component analysis och skillnader i svar och resultat jämfördes genom Pearsons korrelationskoefficient och Spearmans rangkorrelationer. Resultaten visar att prestationsmärken inte påverkade respondenternas beteende på ett statistiskt signifikant sätt. Svaga indikationer visade att respondenterna i den gamifierade undersökningen i genomsnitt tillbringade något mindre tid i undersökningen, betygsatte sin upplevelse som lägre och gav kortare svar. Endast tre respondenter interagerade med märkena på ett meningsfullt sätt, vilket skulle kunna förklara varför prestationsmärken som ett isolerat spelelement än så länge inte har visat framgång i att öka respondenters engagemang i onlineenkäter.

This thesis aims to study gender distribution in non profit work for human rights. Based on an interview study with coordinator ́s for non-profit workers in human rights, the thesis examines how the gender distribution is constructed, the reasons behind the gender distribution, what consequences the distribution can have, and how to create change. The theoretical frameworks that the thesis relates to are gender theory, socialization and role theory. These are theories based on the a social constructivist approach, which means that society is constructed by us humans. The result of the seven semi-structured interviews, indicates that there is a large surplus of women who are voluntarily committed to human rights. Possible causal explanations for the distribution according to the results have to do with education, trends, women's social capacity, and female vs. male interest. The consequences the informants address apply to diversity, societal development and the priority issue. The results also show that coordinators believe that what needs to be done to create change has to do with education, gender norms, salary, and active search for men, except for the two men who, according to the results, believe that the prevailing gender distribution does not need to change.

Bakgrund: I västvärlden har döden kommit längre bort från vardagen. Att ta hand om densom ligger på dödsbädden var förut de närståendes ansvar och den enda professionellasom tillkallades var prästen. De senaste århundradena har detta förändrats. Livetsslutskede har alltmer lagts i professionella händer i takt med att professioner vuxit fram.Att döden inte är en naturlig del av livet på samma sätt som förut har formatnutidsmänniskans syn på döden vilket kan påverka de professionellas syn. Syfte: Attgenom fyra intervjuer belysa hur personal som arbetar inom palliativ vård ser på dödenoch sitt dagliga arbete, samt redogöra för vilken typ av stöd, om något, de får på sinarbetsplats. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra personer som ärverksamma inom palliativ vård. Intervjudeltagarna var en kurator, två sjuksköterskor ochen volontär. Resultat: Det framkom att två av intervjudeltagarna har fått en mer medvetensyn på döden sedan de började arbeta inom palliativ vård. De andra två intervjudeltagarnassyn på döden var relativt oförändrad men för en av dem hade hens syn på livet förändrats.För sjuksköterskorna fanns det inget formellt stöd på arbetsplatsen. För kuratorn fanns detstöd på arbetsplatsen i form av en diakon som de kunde prata med gällande döden,arbetsplatsen hade även möten för personalen. För volontären fanns det stöd i form av enkurator samt en volontärsamordnare. Slutsats: Stödet för personalen skiljer sig åtberoende på vilken arbetsplats de arbetar på. Det är utmanande att möta döden i sitt arbetevilket understryker vikten av både formellt och informellt stöd. Deltagarnas syn på dödenblir inte särskilt förändrad av erfarenheter, om något endast i positiv mening i form avstörre medvetenhet om döden. Intervjudeltagarna verkar gå in i en professionell roll därdöden blir en naturlig del av deras yrke. Professionalisering kan även ske inom ramen fören frivillig uppgift. Det har även framkommit att det behöver utvecklas strategier förspråkbarriärer ino

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som ökar nationellt och internationellt. I Sverige är den psykiska ohälsan ojämnt fördelad och den största ökningen går att se bland unga tjejer. Till följd av den överbelastade offentliga sektorn har den ideella sektorn kommit att utgöra ett viktigt komplement för att stötta personer med psykisk ohälsa, vilket är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Att möta personer som lider av psykisk ohälsa kan dock vara påfrestande och omsättningen av volontärer är idag hög. Återkoppling från volontärorganisationen har visat sig vara av betydelse för att volontärer ska vilja stanna kvar i uppdraget. Därför är det av intresse att undersöka hur volontärer på Sveriges största stödorganisation för tjejer, Tjejzonen, upplever arbetet med att stötta tjejer med psykisk ohälsa samt den återkoppling de får från organisationen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka volontärers upplevelser av att stötta tjejer med psykisk ohälsa på Tjejzonen samt vilken betydelse handledarnas återkoppling har för volontärerna i deras uppdrag. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer under våren 2022. Till studien valdes åtta deltagare ut genom ett målinriktat urval. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av dataanalysen resulterade i fem kategorier: Egen belöning, Emotionell påfrestning, Positiv arbetskultur, Varierande behov samt Kompetensutveckling. Bearbetningen av de fem kategorierna resulterade vidare i temat Värdet av att ingå i en gemenskap. Slutsats: Tjejzonens volontärer upplever att det finns en värdefull gemenskap som stärker dem i uppdraget och mildrar påfrestande situationer. Återkopplingen som ges av handledarna beskrivs vara en stark bidragande faktor till gemenskapen och framställs som viktig i kompetensutvecklingssyfte. Utöver återkopplingen från handledarna beskrivs det kollegiala stödet från andra volont, Background: Mental illness is a public health problem that is increasing nationally and internationally. In Sweden, mental illness is unevenly distributed and the largest increase can be seen among young girls. As a result of the congested public sector, the non-profit sector has become an important complement in supporting people with mental illness, which is important from a public health perspective. Meeting people who suffer from mental illness can, however, be stressful and the turnover of volunteers is today high. Feedback from the volunteer organization has proven to be important for volunteers’ willingness to stay in the assignment. Therefore, it is of interest to investigate how volunteers at Sweden's largest support organization for girls, Tjejzonen, experience the work of supporting girls with mental illness and the feedback they receive from the organization. Aim: The aim of the study is to investigate volunteers’ experiences of supporting girls with mental illness at Tjejzonen and what significance the supervisors’ feedback have for the volunteers in their assignments. Method: To answer the study's purpose, a qualitative approach has been used, where data was collected through semi-structured interviews in the spring of 2022. For the study, eight participants were selected through a goal-oriented selection. The collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results of the data analysis resulted in five categories: Own reward, Emotional stress, Positive work culture, Varying needs and Skills development. The revision of the five categories resulted in the theme The value of being part of a community. Conclusion: Volunteers at Tjejzonen feel that there is a valuable community that strengthens them in the mission and soothes stressful situations. The feedback provided by the supervisors is described as a strong contributing factor to the community and is presented as important for competence development purposes. In addition

I vårt gemensamma samhälle anses volontärarbete ofta vara något speciellt, något som man kan ha eller inte ha. Denna missuppfattning beror delvis på bristande kunskap och intresse för denna typ av aktivitet. Men trots detta har volontärarbete alltid varit och kommer att förbli en central del av samhällets utveckling och funktion. I praktiken ser vi att den vanligaste formen av ideellt arbete är förmågan hos människor att organisera sig på lokal nivå (vanligtvis i en förening) för att lösa specifika lokala problem. Det civila samhället har alltid olika ideella organisationer. Ett sådant samarbete kan göra vad ingen annan kan. Ideella styrkor kan göra vad regeringen eller företagen inte kan (inte vill). Medborgarna kan spela en viktig roll för att hjälpa offren i olika krissituationer och kan också vara ovärderliga för myndigheterna. Men volontärernas arbete är inte alltid väl dokumenterat. För att få en fullständig bild av alla deltagare och deras engagemang i nödsituationer måste registerhantering ta hänsyn till dess mångfald. ISO 15489–1:2016, en internationell standard för dokumenthantering, beskriver att systematisk dokumenthantering är viktig för både organisationer och samhälle för att skydda och upprätthålla tillförlitliga register, främst som bevis för att åtgärder har genomförts och för det andra som stöd för framtida åtgärder och lösningar. Denna studie undersöker frågor relaterade till ett så ganska problematisk fråga i ideella organisationers lösning av en krissituation som att dokumentera deras medlemmars/deltagares arbete. Med hjälp av två ideella organisationer (Missing People Sweden och Svenska Röda Korset) granskas och analyseras de åtgärder som vidtas av organisationer för att lösa detta problem - hur man ska dokumentera volontärernas arbete, hur denna dokumentation kommer att sparas/ arkiveras för användning i framtiden. Intervjuer genomfördes med de studerande organisatio, In our society, volunteering is often considered something special, something that one simply does or does not. This misconception is partly due to a lack of knowledge and interest in this type of activity. Nevertheless, volunteering has always been and will remain a central part of the development and functioning of society. In practice, we see that the most common form of non-profit work is the ability of people to organize at the local level (usually in an association) to solve specific local problems. Civil society always has different non-profit organizations. Nonprofit forces can do what the government or corporations cannot (do not want). Citizens can play an important role in helping victims in various crisis situations and can also be of great help to the authorities. But the volunteers work is not always well documented. To get a complete picture of all participants and their involvement in emergencies, registry management must consider its diversity. ISO 15489-1:2016, an international standard for document management, describes that systematic document management is important for both organizations and society in protecting and maintaining reliable records, primarily as evidence that actions have been implemented and, secondly, to support future actions and solutions. This study examines issues related to such a rather problematic moment in nonprofits resolution of a crisis as documenting the work of their members/participants. With the help of two non-profit organizations (Missing People Sweden and Swedish Red Cross), the measures taken by organizations to solve this problem are considered and analyzed - how to document the work of volunteers, how this documentation will be saved/ archived for future use. Interviews were conducted with the organizations, which formed the basis for conclusions on the current situation. Document theory and the Records continuum model were taken as a theoretical basis for the thesis. An instrumental case study is used as

Syftet med studien var att öka förståelsen om upplevelsen av rollen som volontär inom det sociala arbetet med ungdomar och unga vuxna, genom att beskriva rollen som volontär utifrån upplevelsen av att agera som en ”icke-professionell” hjälpare gentemot sin målgrupp, och att tolka resultaten i relation till tidigare forskning på området. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med volontärer från fyra ideella föreningar. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys. Resultat och analys har presenterats i form av sex centrala teman som kommer redogöras för nedan. Temat drivkrafterna beskriver varför man blivit volontär. En central drivkraft är att ge till andra men volontärer beskriver också hur den offentliga sektorn inte kan ge tillräckligt eller rätt typ av stöd för att stötta de unga. I temat hur engagerad ska man vara? illustreras skillnader i hur volontärerna ser på föreningsengagemanget, där vissa volontärer lägger stort engagemang i den ideella förening de tillhör medan andra fokuserar på grunduppdraget som volontär. Detta kan leda till frustration och slutsatsen dras att det finns svårigheter att identifiera en gemensam identitet kring hur engagerad man ska vara som volontär. I temat stå för ställningstaganden beskrivs hur volontärerna anser att det ingår i deras roll att stå för vissa värderingar och ställningstaganden. Volontärer delar spontant de flesta av föreningens värderingar men det ges också uttryck för ambivalens. Temat frihet på gott och ont skildrar hur frihet och kravlöshet är återkommande teman när volontärerna beskriver sin roll. Det handlar om friare arbetsförhållanden, mindre byråkrati, men också en känsla av frihet i mötet med den unge, jämfört med yrkeslivet. I temat känslan av otillräcklighet framställes en av baksidorna med friheten: en önskan att hjälpa mer än vad man kan göra i rollen som volontär. Detta område kopplas ihop med temat friheten på gott och ont, där ett resonemang förs om att bristen på mandat i rollen som, The purpose of the study was to increase understanding of the experience of the role as a volunteer in social work with young people and young adults, by describing the role as a volunteer based on the experience of being a “non-professional” helper towards the target group, and interpret the results in relation to previous research in the field. Six semi-structured interviews were conducted with volunteers from four non-profit organizations. The interviews have been analyzed with thematic analysis. Results and analyses have been presented in the form of six themes which are described below. The theme driving forces describe the reasons why the respondents are active as volunteers. A central motivation is to give to others but there also an experience that the public sector cannot provide enough, or the right kind, of support to the youth. The theme how committed should one be? describes differences in the volunteers’ view on how active and involved a volunteer should be in the non-profit organization that they work for. Some volunteers place great commitment on the organization while others focus only on the volunteering task. This can lead to frustration and it is concluded that there are difficulties in identifying a common identity about how committed one should be as a volunteer. Support the statements illustrates how the volunteers see it as a part of their role to stand for certain values ​​and statements of the organization. Volunteers share most of the organization’s values, but ambivalence is expressed in some areas. Freedom for better or worse portrays freedom and lack of demands as recurring descriptions when the volunteers talk about their role. Volunteers describe freer working conditions, less bureaucracy but also a feeling of freedom in the meeting with the young person, compared to working life. Feelings of inadequacy illustrates one of the downsides of freedom: a desire to help more than one can do in the role as a volunteer. This theme is linked

Title: The nonprofit leader Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration Author: Felicia Jingmyr Steiner and Rebecca Gullersbo Supervisor: Jonas Kågström Date: May 2020 Aim: The purpose is to highlight the connection between Big Five´s different personality traits, the dimension according the Maslach Burnout Inventory and the underlying motivational factors within Swedish sport associations and their non-profit leaders. Method: The study uses a quantitive method with a deductive approach. The method involved a survey in which 380 leaders in Swedish sports associations were assigned the questionnaire. The empirical data was then processed in the analysis and statistics program Jamovi through a descriptive-, correlation- and factor analysis. Result and analysis: The result of the study showed that leaders with high levels of neuroticism have the biggest risk of burnout. A big part of the study group had high values of conscientiousness and extraversion built in to perform their leadership and involvement tasks well with high efficiency. The result showed that the leaders have a number of underlying motivational factors and not only one. The biggest motivating factor in the leaders who participated in this study was to help other people and the least motivated factor was the monetary reward. Contribution of the thesis: The study makes the most knowledge and an increased understanding of the interaction between different personality traits with other factors such as burnout and underlying motivational factors. The survey´s selection of leaders within Swedish sport associations provides a practical contribution in the form of knowledge about the leaders themselves and how they should work with them to keep the involvement going. Suggestions for further research: Upon completion of the study, further research of the sports associations´ leaders and their assignments can a connection between personality traits with ot

Uppsatsen avhandlar en undersökning om evenemangsorganisationers ledarskapsstrategier vid rekrytering och ledning av volontärer. Då tidigare forskning inom området tenderar att utgå från volontärernas perspektiv fanns det ett intresse att utföra en studie utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Detta möjliggjordes genom semistrukturerade intervjuer med evenemangsorganisationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka olika evenemangsorganisationers strategier för att rekrytera och leda volontärer. För att uppnå studiens syfte utformades följande frågeställningar: Vilka strategier använder evenemangsorganisationer för att rekrytera volontärer? Vilka strategier använder evenemangsorganisationer för att leda volontärer? Vilka likheter och skillnader finns mellan de olika evenemangsorganisationernas strategier vid rekrytering och ledning av volontärer? För att besvara våra frågeställningar utgick vi från fyra teoretiska utgångspunkter. Första utgångspunkten som presenteras är modellen Volunteer functions inventory, ett index som används för att förklara hur anpassade ledarskapsstrategier i relation till volontärers motivationsfaktorer kan bidra till tillfredsställda volontärer. Därefter redogörs teorin om De fem praktikernas ledarskap, som förklarar hur ledare ska gå tillväga för att uppnå ett idealistiskt ledarskap. Sedan presenteras en teori om ett idealläge vid rekrytering av volontärer, Volunteer recruitment. Avslutningsvis beskrivs Transformativt ledarskap, en ledarskapsstil med syfte att involvera volontärer i beslutsprocesser. Studiens resultat påvisade att valda evenemangsorganisationer till viss mån utformar strategier för hur volontärer ska rekryteras och ledas, där strategierna både skiljer sig och liknar varandra. Det går att identifiera att motivationsfaktorer, kravställande, mål och visioner, involvering och kommunikation är de strategier som evenemangsorganisationer belyser är av betydelse vid rekrytering och ledning av volontärer. Resultatet kommer att li, This study examines the leadership strategies of event organizations in their work with volunteers. Since earlier studies tend to be based solely on volunteers' perspectives, we found it interesting to conduct a study from an organizational perspective, which was made possible by semi-structured interviews with event organizations. The purpose of this thesis is to investigate the leadership strategies that different event organizations applies when recruiting and leading volunteers. Three research questions were asked to answer our purpose: Which strategies do event organizations use when recruiting volunteers? Which strategies do event organizations use when leading volunteers? Which similarities and differences are there between the strategies that the event organizations use when recruiting and leading volunteers? This thesis is using four theoretical frameworks that help us to answer our research questions. Firstly, the framework Volunteer functions inventory, used an index to investigate how strategies are related to volunteer motivation factors. Secondly, the theory of The five practices of exemplary leadership, explaining how leaders will achieve idealistic leadership is presented. Thirdly, a theory for ideal strategy when recruiting volunteers, volunteer recruitment is explained. Lastly, Transformational leadership that describes a leadership style with the aim of involving volunteers in decision-making processes is presented. The study results indicate that event organizations formulates strategies for deciding how volunteers should be recruited and managed and that there are many similarities and differences found between these strategies. It is possible to identify that motivational factors, requirements, goals and visions, involvement and communication are the main factors that event organizations highlight as important to attract and satisfy volunteers. The result should be the basis for how organizations can recruit and lead volunteers through events v

Det här arbetet syftar till att ta reda på hur svenska idrottsevenemang går tillväga när de rekryterar sina volontärer. Volontärers betydelse på det svenska samhället är otroligt stor då de skapar oerhört viktiga ekonomiska förutsättningar för flera svenska idrottsföreningar. Att rekrytera volontärer är inte enkelt då volontärerna idag förväntar sig någon sorts belöning av sin insats. Spelar storleken hos ett evenemang någon roll gällande hur man rekryterar? För att komma fram till ett resultat i studien så har det använts kvalitativa metoder i form utav intervjuer med volontärsansvariga hos varje idrottsevenemang, för att djupare kunna förstå deras tankesätt och den rekryteringsprocess de använt sig utav. Det har använts en teori framställd av Bourdieu (1991) som handlar om hur volontärer reagerar gentemot sina roller i olika evenemang och vad de förväntar sig i utbyte mot sin arbetskraft. Resultatet på vår studie visade att det finns en skillnad gällande hur stora och små evenemang rekryterar. Generellt rekryterar de stora evenemangen volontärer ifrån idrottsföreningar medan de mindre evenemangen inte har samma förutsättningar så de behöver nå ut till olika volontärssegment i form utav pensionärer, studenter etc. Hur evenemangen rekryterar genom att motivera olika sorters människor är en viktig del av resultatet.

Studien undersöker volontärer och deras egna upplevelse av sitt språkcafé som drivs i Röda Korsets regi i en kyrkas lokal i en svensk mellanstor stad, där volontärer och deltagare träffas en kväll i veckan för att träna svenska. Mitt angreppssätt för studien är kvalitativt och mitt empiriska material baseras på mina fältanteckningar från sju deltagande observationer som jag gjort under november och december månad 2018 samt fyra enskilda intervjuer jag utfört med volontärer på språkcafét under samma tid. Studiens resultat visar språkcaféts betydelse för volontärerna och ger en bild av hur miljön inverkar på språkcafét samt hur lärandet sker.

Allt fler religiösa organisationer har börjat använda sig av informationsteknik i sin verksamhet i takt med den digitala teknologins frammarsch i samhället. På grund av deras starka fokus på evangelisation är församlingar inom protestantiska samfund, och då i synnerhet pingstförsamlingar, i hög grad benägna att ta till sig informations- och kommunikationsteknik (IKT). Tidigare studier inom detta forskningsområde har fokuserat på hur religiösa samfund använder IKT för att nå ut med sitt budskap samt på aktiva medlemmars användning av teknik och sociala medier. Få studier har undersökt implementering av interna informationssystem i religiösa organisationer. Syftet med detta arbete är att för en församling inom pingstkyrkan i en svensk kontext genomföra en förstudie till implementeringen av ett e-kollaborationssystem, för att identifiera eventuella problem som kan uppstå och vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga dessa. Detta arbete utformades som en fallstudie där datainsamlingen främst bestod av intervjuer och en enkätundersökning med volontärer som arbetar i församlingen, samt observationer av delar av verksamheten vari volontärer deltar. Ur resultatet från intervjuerna och enkäten identifierades förväntade problem i samband med implementeringen av ett e-kollaborationssystem. I likhet med de problem som finns beskrivna i litteraturen handlar dessa främst om användarmotstånd eller felaktig användning av systemet på grund av användarnas ovana eller ointresse av ny teknik. Likaså överensstämmer volontärernas uppfattningar gällande de viktigaste faktorerna för att använda ett e-kollaborationssystem – utbildning inom systemet, uppfattad nytta och fördelar med systemet, men framför allt att systemet ska vara lättanvänt - med de som beskrivs i litteraturen. Studiens resultat är inte direkt generaliserbar då den endast studerat en församling, men resultatet skulle kunna användas som underlag för projekt som utförs i andra organisationer och under liknande förutsätt, As digital technology gain ground in society, an increasing number of religious organizations are beginning to use information technology within their operations. Due to their strong focus on evangelism, Protestant congregations – in particular those belonging to the Pentecostal movement – are strongly inclined to adopt information and communications technologies (ICTs). Previous research in this field has focused on how religious communions use ICT to reach people with their message, and on their members’ use of technology and social media. Few studies have investigated the implementation of internal information systems in religious organizations. The aim of this research work was to conduct a preliminary study on the implementation of an e-collaboration system for a Pentecostal congregation in a Swedish context, in order to identify the problems that may arise and measures that can be taken to prevent these. This research work was designed as a case study, the data gathering of which consisted primarily of interviews with and a questionnaire answered by volunteers who work in the congregation, along with observations of parts of the operations of the congregation. The results of the interviews and the questionnaire were analyzed, and the problems that were expected to arise in connection with the implementation of the e-collaboration system were identified. These were found to correspond to a high degree with those discussed in the literature, and primarily revolved around user resistance to or incorrect use of the system based on unfamiliarity with and lack of interest in new technology. Moreover, the volunteers’ opinions corresponded to what is described in the literature as regards what the most important factors in use of an e-collaboration system: training in, perceived usefulness and advantages of, and – in particular – ease of use of the system. It is not possible to directly generalize using the results of this study due to the fact that it was based on a

I ett samhälle där eventindustrin är växande är det av stor vikt att få förståelse för vad som motiverar individer till att arbeta volontärt. Många evenemang skulle inte gå att genomföra utan volontär arbetskraft. Syftet med denna studie är att få förståelse för hur de instrumentella (yttre) och intrinsikala (inre) motivationsfaktorerna påverkar individer till att arbeta volontärt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter bestod av individer som tidigare arbetat volontärt. Vidare ska samtliga av respondenterna arbeta volontärt för EuroPride 2018. Resultatet påvisade mer skilda upplevelser gällande de instrumentella motivationsfaktorerna och fler enstämmiga svar gällande de intrinsikala faktorerna. Gemenskap var dock ett återkommande tema som samtliga respondenter belyste. Det framgick tydligt i studien hur de intrinsikala motivationsfaktorerna fanns väl förankrade och djupt rotade hos respondenterna, medan de instrumentella motivationsfaktorerna mer sågs som en bonus som förgyllde tillvaron., In a society where the event industry is growing, it is of importance to understand what motivates individuals to work voluntarily. Many events would not be possible to accomplish without the work of volunteers. The purpose of this study is to gain knowledge of how the instrumental (external) and intrinsic (internal) motivational factors influence individuals to work voluntarily. The study was conducted with a qualitative method and data was collected through seven semi- structured interviews. The study's respondents consisted of individuals who previously have worked as volunteers. Furthermore, all of them will volunteer at EuroPride 2018. The result demonstrated different experiences regarding the instrumental motivation factors and more unanimous answers regarding the intrinsic factors. However, belonging to a community was a recurring theme highlighted by all respondents. It was clear in the study how the intrinsic motivation factors were well-rooted within the respondents, while the instrumental motivational factors were more viewed as a bonus that embellished life. This study will be presented in Swedish.

Arbetskraften på svenska festivaler består till stor del av volontärer. Vid arbete med volontärer kan vissa problem uppstå, exempelvis att volontärer inte dyker upp till sina pass. Vilket i sin tur kan innebära en viss osäkerhet för projektet. Då volontärer är en slags gratis arbetskraft gäller det att hitta och fokusera på andra faktorer än monetär ersättning som kan motivera och styra volontären, och på så sätt försöka reducera osäkerheten. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur festivalarrangörer styr volontärer, samt i vilken utsträckning de använder sig av ansvarsfördelning i nuläget. Metoderna vi valde att använda oss av, baserades mycket på att vi ville att våra egna erfarenheter och uppfattningar skulle vara en del av vår uppsats. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod, med inriktning på en abduktiv ansats. Vår primärdata har vi samlat in med hjälp av intervjuer från tre olika respondenter som arbetar med volontärer på tre olika svenska festivaler. Något vi kommit fram till är att det är viktigt att förstå volontärer och dess beteende för att kunna styra dem. Viktiga faktorer som kan påverka styrningen är att ha en välfungerande grund inför projektet, bestämma sig för hur styrningen ska utformas och veta hur man kan motivera volontärerna. Uppsatsen riktar sig framförallt mot festivalorganisationer som jobbar med volontärer, men även andra organisationer som jobbar med ideell arbetskraft.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ett socialpsykologiskt perspektiv på mänskliga rättigheter genom att studera människors agerande på ett sätt som tar hänsyn till sociala normer och bakomliggande motivation till prosocialt beteende. Detta realiseras genom en kvalitativ intervjuundersökning, med sju aktiva volontärer från fem olika välgörenhets- och rättighetsorganisationer i Lund och Malmö, där informanterna berättar om hur de upplever och resonerar om sitt engagemang som volontärer, samt delar med sig av sin syn på det rådande samhällsklimatet, och hur de uppfattar och blir påverkade av sociala normer. Resultaten av intervjuundersökningen analyseras sedan genom socialpsykologen C. Daniel Batsons teori om målinriktad motivation, som används för att undersöka de bakomliggande anledningarna till varför informanterna väljer att agera prosocialt, och genom socialpsykologen Deborah A. Prentices teori om sociala normer, som används för att analysera hur normer påverkar mänskligt beteende och diskutera sambandet mellan sociala normer och förverkligandet av mänskliga rättigheter. Undersökningen visar att informanterna har flera olika mål med sitt engagemang som grundar sig i upprätthållande av moraliska principer och i ökande av sin egen, andras eller en grupps välfärd, vilket motiverar dem till att agera prosocialt. Enligt informanternas uttalanden kan vi se att sociala normer påverkar hur de beter sig och hur de upplever sin omgivning, vilket talar för att norminterventioner är ett kraftfullt verktyg för förverkligandet av mänskliga rättigheter, då de kan användas för att sprida beteenden som harmonierar med dem.

This study is concerned with the collaboration between museums and amateur performers of historical reenactment and living history i Sweden. Historical reenactment were examined as a cultural phenomenon and as a potential way of bringing new volunteers and partners to the museum. Historical reenactment is part of a more traditional museology which emphasize the knowledge of museum collections and artefacts. At the same time reenactment is also part of a postmodern, popular and more affective making of history. From the late 20th century and onward the ideas of new museology has changed museum to revolve more around visitor experience, mediation of history, a revolution in virtual as well as visual and tangible communication and a dialog between museum staff and visitors. Historical reenactment could therefore be a useful tool for museums trying to give visitors a multi-sensory experience and engage in public dialog while simultaneously value traditional knowledge of material culture. As a theoretical framework this study made use of the typologies for museum membership schemes developed by Alix Slater (2004) as well as the perspective on volunteers as dedicated visitors rather than unpaid staff expressed by Kirsten Holmes (2003). .In addition, the study also draws upon of theoretical perspectives and studies by Jerome de Groot (2009) and Peter Aronsson (2004), among others their respective studies on the contemporary and popular use of history. In this study potential values concerning visitor experience, knowledge creation and volunteer participation produced in the cooperation were examined through interviews and podcast discussions with historical reenactors and museum staff. In addition, it examines the risks taken by museums, as institutions with authority vested in them by both tradition and the new swedish museum law, when giving up on the monopoly on history mediation and history making. The study concludes that, although historical reenactors can be valuabl

Att besöka olika typer av evenemang har blivit ett alltmer vanligt sätt att förgylla vardagen. Ofta är det ett fåtal personer som ligger bakom planeringen av ett evenemang, men för att lyckas genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs det mer personal, och detta ofta i form av volontärer. Då dessa ställer upp utan finansiell ersättning, är det lätt hänt att det råder en brist på motivation. Avhopp av volontärer är vanligt förekommande och kan ge evenemanget ödesdigra konsekvenser, så det ligger i arrangörens intresse att försöka få dem att stanna och detta genom att hålla dem motiverade. I denna studie har det undersökts vad som skiljer olika personlighetstyper åt när det kommer till motivation. Genom att låta ett antal studenter genomföra ett personlighetstest baserat på modellen The Big Five och sedan genomföra intervjuer med 14 av dem, har det bildats enklarare uppfattning kring hur olika individer motiveras på bästa sätt. Efter att intervjuerna analyserats med hjälp av två personlighetsklassificeringsmodeller samt två motivationsteorier, har vissa skillnader funnits. Studien har fått fram både väntade samband mellan vilken personlighetstyp respondenten klassificerats som och vad denna anser sig motiveras av, men även somliga mer oväntade resultat., It has become more and more common to visit different kinds of events as a way to glorify the everyday life. Usually, it is only a few people working with planning an event, but to get a successful result more staff is required, and in many cases these are consisting by volunteers. Since these people are helping without any monetary compensation, it can be hard to keep the volunteers motivated, which can be a devastating consequence for the event. Therefore, it is very much in the interest of the arrangers to keep the motivation high throughout the whole event. In this study it has been examined what differs the different personality types when it comes to motivation. By letting a number of students fill out a personality test which was based on The Big Five model and then letting 14 of them go through an interview, a clearer picture has been formed about how different individuals are getting motivated the best way. When the interviews had been analyzed through two different personality models and two motivation theories, some differences have been found. This study has found some relationships between which personality the respondent has been classified as and what they consider themselves to be motivated by. Some findings have been expected while others have been more surprising.

Studiens syfte var att undersöka hur employer branding kan användas för att attrahera och behålla volontärer med specialiserad kompetens inom en organisationform som är beroende av kompetens. Ytterligare ett syfte var att undersöka upplevelsen av ett aktivt arbete med employer branding för att attrahera och nehålla volontärer. Det genomfördes sammanlagt sex intervjuer med volontärarbetare på en volontärorganisation. Resultatet visade på fyra upplevda huvudteman som kunde sammankopplas med respondenternas val av volontärorganisation. Dessa teman kunde också kopplas samman med organisationens attraktivitet. Det framkom i resultatet att respondenternas kompetens inom organisationens inriktning skapade ett upplevt intesse för verksamheten och var en viktig faktor i valet av volontärorganisation. Det framkom också att en personlig koppling samt personliga fördelar inom organisationen var av stor betydelse för respondenterna. Det framgick av intervjuerna att uppfattningen av organisationen som strukturerad ansågs vara en positiv aspekt i fråga om att stanna kvar inom organisationen. Slutligen framkom det att den allmänna kännedomen om organisationen skapade motivation hos volontärerna, The study's purpose was to examine how employer branding can be used to attract and retain volunteers with a high skill level in an organization that depends on skills. Another purpose was to explore the experience of active work with employer brandingto attract and retain volunteers. Six interviews were conducted with volunteers in a volunteers organization. The result showed that there were four main percevied themes that could be linked to the respindent's choice of a volunteers organization. These themes could also be linked to the organization's attractiveness. The result showed that there were four perceived main factors that could be associated with respondent's choice of volunteers organization. It also emerged that a personal connection and personal benefits of the organization was of great importance to the respondents. It was clear from the interviews that the perception of the organization as structured was considered a positive aspect in regards to remain in the organization. Finally, it appeared that the general awareness of the organization created motivation for the volunteers.

Denna studie syftar till att undersöka hur ideella föreningar arbetar för att motivera och behålla sina funktionärer samt hur funktionärerna upplever detta. Sverige är framstående inom sitt ideella engagemang medan större delen av världen funnit en problematik att engagera sina invånare. Studien görs på en svensk idrottsförening, Friskis & Svettis och avgränsar sig till att endast beröra Uppsalas förening. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empirin. Det empiriska underlaget är insamlat vid Friskis & Svettis Uppsala där verksamhetschefen samt två funktionärer intervjuades. En narrativ litteraturgenomgång genomfördes för att få en ökad förståelse av litteraturfältet kring ideella organisationer och engagemanget i dessa. Det teoretiska ramverket som studien tillämpar berör motivationsteorier enligt: Ryan & Deci, Maslow, Herzberg et al samt Hackman & Oldham. Teorierna bekräftas utifrån den insamlade empirin. Det förekommer således inre och yttre motivation hos funktionärerna i föreningen. Empirin visar att funktionärerna anser att arbetet bidrar till självförverkligande. Det råder, utifrån empirin, inget missnöje av hygienfaktorer vid arbetsplatsen och motivationsfaktorerna genererar en ökad motivation hos funktionärerna. Sedermera sker en matchningen mellan arbetare och arbete. Funktionärer kan således välja de uppdrag som passar denne bäst. Matchningen sker också utifrån föreningen då de kan omfördela tjänsterna när de anser att den sökande passar bättre till ett annat uppdrag. Det som får majoriteten av funktionärerna att fortsätta engagera sig är den rekryteringsprocess som förekommer hos föreningen i Uppsala. Rekryteringsprocessen strävar efter att rekrytera funktionärer som kan upprätthålla den goda kvaliteten. Om föreningen istället tar in alla sökande mister de kvaliteten vilket också bidrar till att dess rykte försämras. Det är således viktigt att föreningen inte rekryterar de funktionärer som inte uppfyl, Keeping volunteers motivated and committed to non-profit organizations is essential due to the fact that they often depend on them for continued survival. Furthermore organizations over the world struggle to retain and motivate volunteers. However, volunteerism in Sweden tells a different story with its long and stable commitment with regards to volunteering among its citizens. The purpose of this paper is to examine how a non-profit organization can both motivate and retain volunteers during an extended period of time and how volunteers perceive this. To fulfill said purpose, a qualitative research strategy using semi-structured interviews was conducted. The empirical data was gathered from interviews with volunteers from the organization Friskis & Svettis Uppsala. A variety of motivational theories forms the theoretical framework used in this paper and includes: Ryan & Deci’s use and definition of intrinsic and extrinsic motivation, Maslow’s hierarchy of needs, Herzberg’s two-factor theory and Hackman & Oldham’s job characteristics theory. The study suggests that a distinct and clear recruitment process has a positive impact on the retention of volunteers when their skills are matched with appropriate tasks. The study also suggests that a friendly and caring environment is instrumental in keeping the volunteers motivated during an extended period of time.

of “A meaningful work” The aim of this paper is to make a cultural analysis of Swedish voluntary workers’ experiences of their engagement with refugees during the fall and winter of 2015/2016. I have interviewed eight people between the age of 19 and 61 with experiences from working as volunteers with refugees. In addition to the interviews, I have conducted a participant observation on a refugee accommodation. I have highlighted interesting themes brought up by the informants during the interviews. These themes have been further analyzed from the theoretical concepts of self-identity, class and gender. As the results show, my informants have had different motives and driving forces for engaging as volunteers, depending on their habitus and self-identities. For many the volunteer work fulfilled an important social aspect in their life. As volunteers they also got first hand information about the refugee situation, which they could pass on to their environment. One of my informants had more negative experiences than the others. She experienced a lot of critique for her engagement, which partly was because of her norm-breaking leader position as a black, young woman. Through my participant observation I got to experience the gloomy facilities of a refugee accommodation located in a distant, secluded environment. But I also experienced the informants’ joy when playing with the kids, and how their engagement created a more cheerful atmosphere.

Syftet med denna studie var dels att undersöka vad som motiverar människor att arbeta ideellt enligt självbestämmande teorin och i allmänhet genom en öppen fråga, samt om antalet år inom organisationen påverkade motivationsfaktorerna. Utifrån självbestämmande teorin undersöktes hur det tre motivationsbehoven autonomi, kompetens och samhörighet förändrades över tid hos volontärarbetarna. För att undersöka detta utformades en enkät som byggde på basic need satisfaction at work scale (BNS) som distribuerades till 70 volontärarbetare inom Röda korset verksamhet i Gävle. En hierarkisk regressionsanalys visade att behovet av samhörighet hos volontärarbetarna minskade över tid. Orsaker till att samhörigheten minskade över tid hos volontärarbetare diskuterades., The purpose of this study was to examine what motivates people to volunteer both in general by an open-ended question, and according to self-determination theory. The purpose was also to investigate if the number of years in the organization affects the motivation factors. To investigate this a questionnaire based on the basic need satisfaction at work scale (BNS) was distributed to 70 volunteers in the Red Cross organization in Gävle. Based on self-determination theory this study examined how the three motivation needs of autonomy, competence and relatedness changed over time with volunteer workers. A hierarchical regression analysis showed that the need for relatedness of volunteer workers decreased over time. Reasons for the volunteer reduces of relatedness over time where discussed.

Denna uppsats uppmärksammar fenomenet volontärturism som anses vara mer utav en välgörande form av resa, där volontärer anmäler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i världen, en turismform som är ömsesidigt fördelaktig för båda parter. Volontärer reser själva eller med en organisation till olika länder för att erbjuda sin tid och hjälp i olika projekt, bland annat för att få erfarenhet och en upplevelse i retur. Syftet med denna studie är att begreppsliggöra vad volontärturism är och dess innebörd, samt undersöka hur en volontärturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi även volontärturisternas förväntningar kontra den faktiska upplevelsen på deras resa till värdnationen. För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört intervjuer med åtta volontärer, varav två skedde på plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med två olika volontärorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks. Det finns både ideella- och kommersiella organisationer som förmedlar volontärer till olika projekt runt om i världen. Vi har valt att rikta in oss på ideella organisationer, dessa två nämnda ovan. De resultat som framkom av intervjuerna var bland annat huruvida volontärturism anses vara en turismform eller ej går att diskuteras. Vissa likheter i definitionerna av turist samt volontärturist framkom, dock såg inte volontärerna sig själva som turister. Vidare framkom det att det kulturella utbytet som sker vid volontärresor var något som lockade samt något volontärerna saknade vid hemkomsten. På plats i värdnationen arbetade informanterna inom mikrofinans samt på barnhem där lek med barnen och vardagssysslor präglade dagarna. Projekten som erbjuds varierar men de mest vanliga är att arbeta på barnhem, utbildning, miljö- och naturfrågor och medicinsk hjälp. På fritide, This paper draws attention to the phenomenon of volunteer tourism that is considered to be more of a beneficial form of travel, where volunteers sign up voluntarily to volunteer with various projects around the world, a form of tourism that is mutually beneficial to both parties. The projects vary but the most common is to work in orphanages, education, environmental and natural issues and medical assistance. The purpose of this study is to conceptualize what volunteer tourism is and its implications, and examine how a volunteer tourist everyday looks, including their duties, responsibilities and experiences in Kenya. Later on, we also investigate the volunteer tourists' expectations versus the actual experience on their journey to the host nation. To get answers to our purpose and research questions, we conducted interviews with eight volunteers, two of which took place in Nairobi, Kenya, and six interviews by email. Furthermore, interviews were conducted with two different volunteer organizations, national and international. The organizations interviewed were ICYE and PeaceWorks. There are both non-profit- and commercial organizations that supply volunteers for various projects around the world. We have chosen to target the non-profit organizations, those two mentioned above. The results that emerged from the interviews were that whether volunteer tourism is considered a form of tourism or not can be discussed. Some similarities in the definitions of tourism and volunteer tourism emerged, however, did not the volunteers see themselves as tourists. It was also found that the cultural exchange that takes place at the volunteer travel was something that attracted and some volunteers were missing when they returned back home. On location in the host nation informants worked in microfinance and in orphanages where playing with the kids and everyday tasks characterized the days. The projects that offered vary, but the most common is to work in orphanages, education, env