Search

Brottslighet är ett ständigt återkommande ämnesområde inom samhällsdebatten där det främst diskuteras kring brottslighetens utformning, karaktär samt om brottsligheten ökar eller minskar i samhället. Enligt den nationella trygghetsundersökningen gjord för år 2023 uppger en majoritet av befolkningen i Sverige att de känner en oro över brottsligheten i samhället. Att antalet brott som sker i samhället ska ha ökat har man dock inte kunnat fastställa. Däremot har man identifierat en ökning av grövre våld, samt att det grövre våldet krupit ner i yngre åldrar. Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ studie undersöka yrkesverksammas erfarenheter av det brottsförebyggande arbetet i Umeå samt hur de anser att det förebyggande arbetet bör fortlöpa för att fortsätta reducera ungdomskriminalitet. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från olika aktörer i Umeå. Både tidigare forskning och intervjupersonerna poängterar att det behövs mer kunskap och resurser i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. En framgångsfaktor för förebyggande arbete som lyfts i resultatet är samverkan. Dels hur samverkan behöver effektiviseras för att vara just en framgångsfaktor. Det framgår att samverkan idag inte allt för sällan möts av hinder både till följd av lagar och aktörers olika arbetssätt. Dels hur man hittills sett positiva resultat där samverkan bedrivits kring ungdomar.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares och vårdnadshavares beskrivning av begreppet särskild begåvning och utifrån respondenternas perspektiv bidra med kunskap om hur behovet av tidiga insatser kan uppmärksammas. För att skapa en uppfattning och föra respondenternas tankar framåt utgick vi från en kvalitativ forskningsansats. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare och tre vårdnadshavare till särskilt begåvade barn. Databearbetningen genomfördes genom en tematisk analys, med fokus på dilemmaperspektiv och inkludering. Resultatet visar att förskolan arbetar med olikheter, men att förutsättningarna påverkar vad förskollärarna mäktar med i verksamheten, utvecklingspotential finns. Vårdnadshavarna eftersträvar en förståelse av deras situation och barnens upplevelser. Vikten av lyhördhet och dialog mellan förskollärare och vårdnadshavare, men även med specialpedagog samt rektor lyfts fram., The purpose of the study is to explore the preschool teachers and guardians description of the term special giftedness and based upon the respondents perspective contribute with knowledge of how the need of early contributions can be recognized. To create a perception and move the respondents line of thought forward, a qualitative research approach was adapted. To answer the purpose, semi-structured interviews were conducted with five active preschool teachers and three guardians of specially gifted children. The data processing was carried out through a thematic analysis and with a focus on dilemma perspective and inclusion. The results show that the preschool works with differences, but that the conditions affect what the preschool teachers can bring to the operation, there is potential for development. The guardians, in turn, seek an understanding of their situation and the children’s experiences. The sensitivity and dialogue between preschool teachers and guardians is of outmost importance, but as well with special education teachers and the principal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några speciallärare, rektorer och lärare ser på speciallärarens roll och uppdrag inom ramen för Läsa, skriva, räkna garantin och uppdragen att undervisa, utreda och utveckla, samt om det finns några likheter och skillnader mellan och inom yrkesgruppernas uppfattningar. Speciallärare, lärare och rektorer ska samverka i arbetet med elevers lärande och tidiga insatser, vilket också lyfts fram som viktigt i forskningen kring läs- och skrivinlärning. Skolinspektionens granskning (2023) visar att det finns brister i momentet kring samråd mellan lärare och specialpedagogisk personal samt att samsyn om syftet med garantin och rutiner för arbetet ännu inte är etablerade på alla skolor. Hur olika yrkesgrupper beskriver och uppfattar speciallärarens roll och uppdrag blir därmed relevant att undersöka för att öka kunskapen om hur olika faktorer påverkar den specialpedagogiska rollen i arbetet med elevers språk-, skriv- och läsutveckling inom ramen för Läsa, skriva, räkna-garantin. Studien har en kvalitativ ansats med professionsteori, specialpedagogiska perspektiv och organisationsteori som teoretiska utgångspunkter. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två speciallärare, två rektorer och två lärare och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade både likheter och skillnader mellan respondenternas beskrivningar om speciallärarens roll och uppdrag. I resultaten framkommer att specialläraren växlar mellan det undervisande, utredande och utvecklande uppdragen, men att det undervisande och utredande uppdragen får mest utrymme. Speciallärarens roll i Garantin får olika betoning beroende på vilken yrkesroll som beskriver. Speciallärarna beskriver sig som delaktiga i flera delar och en främjande och förebyggande organisation med tidiga insatser runt läsinlärningen på både grupp och individnivå, medan lärarna beskriver samarbete i genomförande och bedömning samt insatser främst på individnivå. Rektorerna beskri

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares olika erfarenheter av och uppfattningar om arbetet för och med barn som far eller riskerar att fara illa i hemmiljön. Fem förskollärare intervjuades i form av kvalitativa intervjuer. Resultat från studien visade att förskollärarna ansåg att skapa en bra relation med barnen är viktigt. Detta för att kunna upptäcka barn som far eller riskerar fara illa i hemmiljön. Ett centralt resultat visar att förskollärarna har uppmärksammat barn som har bristande klädsel på förskolan. Kläderna är inte anpassade efter väder och årstid. Ett annat resultat visar att förskollärarna oftast anser sig ha ett bra samarbete med föräldrar och att de brukar ge tips och råd till dem samt tipsa om stöd de kan söka utifrån som till exempel från socialtjänsten. Vidare resultat från studien påtalar att förskollärarna diskuterar i arbetslaget när de är oroliga över något barn. Förskollärarna anser att samarbetet med socialtjänsten skulle kunna bli bättre efter en orosanmälan har blivit gjord. De menar att en återkoppling från dem vore bra för att få veta hur det går med utredningen.

Studiens syfte var att studera hur lärare och specialpedagoger, i en skola som strävar mot ett relationellt perspektiv, resonerade kring tänkbara dilemman som kan uppstå i deras yrkespraktik när elevers olika behov ställs mot varandra. Mer precist ville studien undersöka hur lärare och specialpedagoger resonerade kring undervisning av elever med ett aggressivt, norm- och regelbrytande beteende i en kontext där andra elever kränks eller hotar att kränkas. Frågeställningarna som studien vilar på handlar om att i första hand synliggöra eventuella dilemman för att i nästa steg resonera kring lärare och specialpedagogers agerande samt de överväganden som ligger till grund för agerandet. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta informanter. För att synliggöra eventuella dilemman, och de motsättningar som inryms i dessa, analyserades resultatet med en konfliktteoretisk ansats, med den så kallade konflikttriangeln som analysverktyg. Fyra dilemman identifierades; att lärare och specialpedagoger inte till fullo upplever att de har de verktyg de behöver i undervisningen, att när lärmiljön fallerar och andra elever kränks, tenderar lösningen att bli exkluderande, att kunskap kring elevgruppen upplevs saknas samt att det finns brister i samverkan som försvårar arbetet.

Sammanfattning/Abstract Johansson, Malin (2023). En undersökning av den språkutvecklande lärmiljön i grundskolans årskurs 2 ur ett specialpedagogiskt perspektiv Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragEn speciallärare förväntas bidra med att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever, och med en tillgänglig lärmiljö ökar känslan av att alla elever känner sig inkluderade. Den fysiska lärmiljön är lätt att observera, på så sätt att efter en stund i ett klassrum går det att få en överblick över vilka anpassningar som har gjorts och vilka fysiska hjälpmedel som finns att tillgå. Den sociala lärmiljön är svårare att fånga under ett kort ögonblick, det krävs en mer djupgående observation för att se vad som händer mellan lärare och elev och hur läraren gör för att eleven skall känna sig delaktig. Med dessa två perspektiv är förhoppningen att denna undersökning ska bidra till att se hur den fysiska och sociala lärmiljön kan gestalta sig i grundskolans årskurs två och hur dessa fungerar för eleverna i det språkutvecklande arbetet. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att ta reda på hur den fysiska och sociala lärmiljön gestaltar sig några klassrum i årskurs två, samt hur lärmiljön påverkar det språkutvecklande arbetssättet. Vidare kommer undersökningen att fördjupa sig i vad ett språkutvecklande arbetssätt är, både ur ett lärarperspektiv och ur ett specialpedagogiskt perspektiv. TeoriDen teori som undersökningen tar avstamp i är Vygotskijys sociokulturella perspektiv, vilket innebär att lärandet sker i ett socialt sammanhang. Ahlbergs (2013) specialpedagogiska perspektiv bidrar med att belysa det relationsinriktade lärandet och hur lärandet kan förmedlas med medierande verktyg. För att kunna resonera kring ett språkutvecklande arbetssätt används Lundbergs (2006) teorier om vikten av att arbeta med den fonologiska medvetenheten, samt Gibbons (2006) teor

Sammanfattning/Abstract Mortensen, Ida Kristine (2022). Gränsen mellan barnet och miljön – konstruktioner och diskurser om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget i denna studie är att kunna förstå hur tidig insats fungerar som process och få insikt i hur begreppet tidig insats sker i praktiken. Den förväntas att kunna bidra till reflektion kring vad tidiga insatser gör för och med de barn som anses vara i behov av tidiga insatser. Då tidiga insatser upplevs som en uteslutande positiv företeelse är syftet med studien att kritiskt kunna belysa vilka konsekvenser tidiga insatser kan ha, vilka maktstrukturer som ligger bakom och hur dessa fungerar i samband med tidiga insatser. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger menar med begreppet tidiga insatser och synliggöra vilka strukturer som ligger bakom arbetet med tidiga insatser. Frågeställningar i denna studie är: • Hur definierar specialpedagoger tidiga insatser? • Hur organiseras processen för barn som anses vara i behov av tidiga insatser? • Vilka perspektiv på barn och barndom kommer fram i arbetet med tidiga insatser? Teori I denna undersökning är det teoretiska ramverket förankrat i socialkonstruktionism, med huvudfokus på Foucaults diskursteori genom Mac Naughtons fokus på diskurser i förskolan. Ian Hackings teorier om «making up people" och "the looping effect" kommer att användas tillsammans med diskursteorin för att förstå vilka konsekvenser kategorisering av barn i samband med tidiga insatser kan få. Metod Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Fem specialpedagoger har intervjuats inom förskoleförvaltningen i en kommun. Semistrukturerade intervjuer har valts med en önskan om att kunna fånga 4 specialpedagogernas tankar kring tidi

Syftet med den här studien var att mäta effekten av en intervention i ramsräkning för elever i förskoleklass. Studien utgick från Response to Intervention - modellen (RTI) för att synliggöra vilka elever som är i behov av en extra insats. Ett förtest gjordes med samtliga elever i förskoleklasserna. Elever som kunde ramsräkna till max 29 som högst utsågs till att delta i interventionen. Kunskapsnivån i Skolverkets bedömningsstöd (Skolverket, 2019) förhöstterminen i årskurs 1 ligger åldersadekvat att kunna räkna upp till 50. Utifrån den åldersadekvata nivån placerades de elever som räknade till max 29 i RTI nivå 2. Urvalet av gruppen möjliggjorde anpassningar i den här interventionen då eleverna ligger på sammakunskapsnivå. En experimentell metod användes för att mäta effekten av interventionen.Effekten mättes med ett för- och eftertest där elevernas kunskapsnivåer påvisas. Interventionen utgick från en explicit undervisning med ett tydligt syfte, genomförande och mål. Syftet medstudien var att synliggöra talsystemets struktur och mönster för att eleverna ska kunna komma längre i ramsräkning och delmålet var att eleverna kan räkna till 50, för att kunna möta kunskapsnivå för årskurs 1. Planeringen av interventionens lektioner utgick ifrån de kritiska faktorerna, progression, visuellt stöd och en variation i övningar. I undervisningen användes konkret material, representativt och abstrakt. Det upplevdes att det var motiverande lektionerför eleverna, de tog till sig strukturen och mönster i tallinjen samt stärkte deras självförtroende vilket blev synligt då eleverna blev mer aktiva och delaktiga i klassrumssituationer. Interventionen påvisade en statistiskt signifikant effekt på ramsräkning, tiotalen och att hitta på tallinjen. Detta indikerar en tydlig positiv effekt för eleverna i interventionsgruppen och att intervention därmed kan används i förskoleklassens undervisning för att stärka elevers grundläggande taluppfattning.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter., The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

Enligt Skolverket (2018, s. 6) ska "[a]lla barn få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar". Örnsköldsviks kommun tog 2018 fram ett stödmaterial för förskolan vars syfte var att undvika misslyckanden för barn och pedagoger i situationer där konflikter kan uppstå. Detta genom vägledning och stöd i pedagogiska samtal. Under 2021-2022 reviderades materialet för att anpassas utifrån den nya reviderade läroplanen för förskola. Utifrån detta väcktes vårt intresse för VÄXA och dess effekter. Syftet med vår studie är att undersöka hur kartläggningsmaterialet VÄXA kan stödja förskollärarna i arbetet med lärmiljön i ett förebyggande och främjande syfte samt undersöka hur VÄXA ökar förutsättningarna att uppmärksamma barn i behov av stöd. Vi vill även undersöka vilket specialpedagogiskt stöd förskollärarna är i behov av under arbetet med VÄXA. Vi har genomfört en multipel fallstudie och utifrån studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra förskollärare i två olika skolområden om hur de tolkar och uppfattar VÄXA. Studiens resultat analyserades med hjälp av fenomenografiska analysmodellen för att urskilja kategorier utifrån förskollärarnas tolkningar och uppfattningar. Förskollärarna anser att arbetet med VÄXA bidrar till effekter i det främjande och förebyggande arbetet samt när det gäller att tidigt uppmärksamma barn i behov av stöd. Det framkom även i vår studie att förskollärarna önskar stöd av specialpedagog i arbetet med VÄXA.

Syftet med den här studien är att undersöka hur f-3 lärare uppfattar arbetet med att urskilja och stötta elever i lässvårigheter i svenskundervisningen samt vilka uppfattningar lärare har om att göra extra anpassningar under svenskundervisningen. Det har genomförts sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Det empiriska materialet analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Tidigare forskning visar att när det upptäcks att det finns störningar i en elevs läsutveckling är det viktigt med tidiga, intensiva insatser. För att upptäcka och stötta elever i lässvårigheter krävs det lärare som har ämnes- och didaktisk kunskap. Studien har synliggjort att lärarna uppfattar att elever i lässvårigheter upptäcks tidigt tack vare det obligatoriska kartläggningsmaterialet. De uppger att insatser planeras och genomförs omgående. Studien framhäver att skolor implementerar tidiga insatser på olika sätt beroende på tillgängliga resurser exempelvis specialpedagog och resurspersonal. Det framkommer att några lärare uppfattar kompetensbrist hos resurspersonal. Resultaten visar att lärarna föredrar ett varierad arbetssätt som tar hänsyn till elevers olika förmågor. Det framkommer att den sociala miljön, exempelvis klasskamrater kan också bidra till att elever i lässvårigheter kommer vidare i läsutvecklingen., Pedagogiskt arbete, inriktning svenska

Hitta språket är ett stöd för att kartlägga elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Kartläggningsmaterialet är obligatoriskt och ska utföras under höstterminen i förskoleklassen. Syfte är att identifiera elever som är i behov av stöd. I skollagen står det att elever som är i behov av stöd har rätt att få det i tid. Trots detta har vi under vår verksamhetsförlagd utbildning och av tidigare skolerfarenheter sett tendenser att elever inte får den hjälp de är berättigade till i tid. Hitta språket relaterar till ett av våra teoretiska perspektiv, den språkliga medvetenheten då det är ett kartläggningsmaterial som är inriktat på elevens fonologiska och morfologiska medvetenhet. Vårt andra teoretiska perspektiv, är den sociokulturella lärandeteorin, eftersom respondenternas utsagor mer än inriktade på att den språkliga medvetenheten utvecklas i samspel med andra snarare än språkinriktad färdighetsträning som ofta följer efter en kartläggning. Vår studie är utformad efter en kvalitativ metod där sex lärare intervjuats för att ta fasta på deras upplevelser och erfarenheter av kartläggningsmaterialet Hitta språket. Vid analysen av intervjuerna framkom det att attityderna kring Hitta språket skiljer sig åt bland lärarna och andra aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med kartläggningen. Det som däremot var gemensamt var att alla lärare är positiva till hur kartläggningsmaterialet kan bidra till att elever får stöd i tid. Det framgick även det råder en oenighet mellan lärare och specialpedagog/rektor om kartläggningsmaterialet Hitta språket och dess innebörd.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan och autistiska kvinnor ser på förskolan som tidig insats för flickor på autismspektrumet. Ur syftet ställdes fem frågeställningar 1. Hur beskriver pedagoger att förskolan arbetar för att identifiera och stötta flickor på autismspektrumet i tidig ålder? Vilka styrkor och utvecklingsområden kan pedagogerna se i detta arbete? 2. Vilka strukturella svårigheter ser förskolan i sitt arbete med autistiska flickor? 3. På vilket sätt beskriver autistiska kvinnor sin upplevelse av förskolan samt vilka styrkor och utvecklingsområden kan de se i förskolans arbete? 4. På vilket sätt beskriver autistiska kvinnor att förskolan kan ses som en tidig insats för autistiska flickor? 5. Hur resonerar autistiska kvinnor och pedagoger om diagnoser och vikten av diagnostisering? Datainsamlingen gjordes genom att sju förskollärare intervjuades med en semistrukturerad intervjumetod. Även fem intervjuer med vuxna autistiska kvinnor genomfördes för att erhålla deras inifrånperspektiv. Studiens data analyserades med tematisk analys och utifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visade att pedagoger och autistiska kvinnor ser kunskapsbrister i förskolans arbete med autistiska flickor samtidigt som det finns många styrkor i den förskoleverksamheten. Det framkommer att professionella och autistiska kvinnor ser olika på vikten av förskolan som tidig insats, främst när det kommer till frågan om tidiga diagnoser. Studiens resultat diskuteras utifrån ett relationellt perspektiv i samklang med tidigare forskning. Avslutningsvis redogörs för studiens betydelse för professionen och behovet av vidare forskning.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med. Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inl

Westrin, Lasse (2023). Konsultation i Samråd. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syftet med denna studie är att synliggöra och bidra med kunskap om den samrådande funktionen i Skolverkets, läsa, skriv, räkna- garanti, för tidiga insatser. Vidare är studiens syfte att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare samt förskollärare tolkar och upplever den samrådande funktionen i garantin. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Studien belyser både personal med specialpedagogisk kompetens och förskollärares perspektiv och upplevelse av den samrådande funktionen i garantin. Då konsultation i samråd bygger på utveckling och kommunikativt lärande, så antas studien grunda sig i Vygotskijs sociokulturella teori. I studien framkom att respondenterna tolkar begreppet samråd liknande. Vidare visar studien att respondenterna inte alls, eller i olika grad arbetar efter Skolverkets riktlinjer kring den samordnande funktionen. Studien visade utifrån respondenternas reflektioner och praktiska erfarenheter, att de såg den samrådande funktionen som ett kunskapsutvecklande forum. Utifrån studien framkom även att respondenterna upplever ett större fokus på insatser för elever i behov av stöd, efter införandet av läsa, skriva, räkna-garantin. Studien påvisar Skolverkets intention att tydliggöra det specialpedagogiska uppdraget i garantin. Konsultationen mellan personal med specialpedagogisk kompetens och läraren ska enligt Skolverkets riktlinjer ske i samråd, vid implementering av insatser för elever i behov av stöd. Studien förväntas bidra med kunskap kring upplevelsen, utfallet och definitionen av konsultation i samråd. Befintlig studie visar att vid implementeringen av tidiga insatser och i det förebyggande arbetet har specialläraren en central roll. Dels i det konsultativa arbetet i den samrådande funktionen, men även i undervisning riktad mot el, Nej

Det råder konsensus mellan forskare och politiker om att tidiga insatser och reformer, riktade mot de yngre barnen i utbildningssystemet, är bland de viktigaste interventioner som ett samhälle kan vidta. Inriktningen på och konkretisering av de tidiga insatserna problematiseras emellertid sällan i policy. Utvecklingen kan karakteriseras som en pågående skolarisering av utbildning för de yngre barnen, det vill säga ett närmande till grundskolan och ett fjärmande från förskolan. Denna riktning har motiverats av ekonomiska, demokratiska och globala motiv. Syftet med denna essä är att problematisera skolariseringens konsekvenser och diskutera vad som händer då ”mantrat” om tidiga insatser konkretiseras till politiska reformer. Detta görs med exempel hämtade från den svenska förskoleklassen.

In this multi-case study, the question is examined as follows: How do Swedish municipalities work with public health through social investments? The motivation for the question is that in accordance with previous research, political instruments regarding social investment seem to be underdeveloped. The work is based on two theoretical frameworks, policy-making theory, and political instrument theory. The theories are suitable and well-modified to answer the question. This is followed by a thorough background on the development of social investments in Sweden and the western world. The selected municipality Norrköping as this municipality have long worked with prevention. Within the analysis, the theoretical frameworks are applied together with the empirical data, which consists of municipalities' guidelines regarding public health and social investments. The study shows that municipalities have a broad organisation and a positive view on social investment. Therefore, both municipalities have set up a social investment fund where various actors can apply for funding to work preventively. Public health affects many different areas of society, and various factors affect public health. The municipalities implement of public health work by taking various early measures in society. The applied resources from this social investment fund results in projects that extend over a few years instead of a long-term work

In step with the development of society, new social phenomena develop where ”acute social withdrawl” is one of them. Acute social withdrawl is a phenomenon that is about individuals ending up in a social isolation where they withdraw from different relationships and contexts, such as school. Problematic school absenteeism is something that student health works withdaily so students don´t become acute social withdrawn. Based on previous research, we find that early coordinated interventions are significant for the preventive work towards individuals who are at risk for becoming acute social withdrawn. However, we see a knowledge gap in how this type of work should be performed. Through a qualitativ studie in the form of semistructured interviews, we interviewed six people who work actively in a student health team to gain deeper understanding of their work with early interventions. The theories we used to analyze the empirical meterial are Collaboration, Systems theory and Empowerment. Based on our study, we could see several conclusions. For example, we saw that the different interviewees had different functioning processes to draw attention to the students needs, and that collaboration with external organisations worked differently in different municipalities. This is due to the availability, resorurces and willinggness. That it´s not only being meetings and meetings without any results. Based on this, we can se that student health´s work with early coordinated interventions is limited and instead we saw that the interviewees themselves, in their professional role had to find their own 3(64)strategies. In Conclusion, we can see that a group perspective is lacking inte work, as there is a lot of individual focus.

Sammanfattning/AbstractRemblegård, Hanna (2022). Lust och kunskap som förutsättning - Lärares och speciallärares arbete med läsinlärning för elever i lässvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser faktorer som är av betydelse för arbetet med läsinlärning för elever i lässvårigheter samt för lusten att lära sig läsa. Genom studien klarläggs hur värdefullt ett tidigt samarbete mellan läraren och specialläraren kring eleven är. Studien förväntas kunna bidra med att synliggöra vikten av att såväl lärare som speciallärare genom yrkesskicklighet delar med sig av kunskaper och erfarenheter för att tillgodose elevers behov. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om några lärares samt speciallärares val och genomförande av läsinlärning och lust att lära för elever som identifierats vara i lässvårigheter. Vidare är syftet att belysa deras uppfattningar om hur en främjande läsinlärning kan utformas för elever i lässvårigheter.Utifrån några lärares samt speciallärares syn på läsinlärning för elever i lässvårigheter i årskurs 1, har följande preciserade frågeställningar formulerats för att behandla studiens syfte:• Hur beskrivs val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter?• Hur beskrivs arbetet med elevens lust att lära i läsinlärningen?• Vilka uppfattningar framträder om hur tidiga insatser genomförs för att främja läsinlärning för elever i lässvårigheter? Teori Den här studiens teoretiska ramverk grundar sig i sociokulturell teori, som har sitt ursprung i Vygotskijs (1978) beskrivning av att lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen. Utifrån proximal utvecklingszon och mediering av artefakter studeras hur den dynamiska läsinlärningsprocessen fortskrider i samspelet mellan läraren och eleven. För att belysa det synsätt kring att en elev är i lässvårigheter, används so

De senaste internationella kunskapsmätningarna tyder på att den svenska grundskolan behöver utveckla sitt pedagogiska arbete. Till exempel med att erbjuda alla elever en individanpassad undervisning eftersom elever lämnar den svenska grundskolan utan godkända betyg i ämnet matematik. Syftet med den här studien är att få fördjupade kunskaper om vilka erfarenheter matematiklärare på låg- och mellanstadiet har, av specialpedagogiska stödinsatser för elever i behov av mer och särskilt stöd i matematikklassrummet. Det empiriska materialet består av intervjuer med 13 matematiklärare. Tematisk analys har tillämpats och intervjuer analyserats med stöd av det kategoriska och det relationella perspektivet. Eftersom undervisningen i skolan ska anpassas utifrån alla elevers individuella behov har specialläraren en viktig roll, till exempel att ansvara för förebyggande åtgärder, följa upp insatser för att sedan utvärdera dem. Dessutom gynnas elever i matematiksvårigheter av att speciallärare och lärare har ett gott samarbete. Resultatet i den här studien tyder på att det är en utmaning för lärare i matematik att erbjuda alla elever, och särskilt elever i behov av mer och särskilt stöd, en sådan undervisning de är i behov av för att skapa förutsättningar att nå sin fulla potential. Bristen på samarbete mellan speciallärare med matematisk kompetens gör att matematiklärare ofta upplever sig ensamma. En välstrukturerad organisation kring elever i matematiksvårigheter är, enligt den här studiens resultat, en gynnsam faktor i matematiklärares arbete.

Tidig matematisk förståelse har stor betydelse för framtida utbildningsresultat i matematik. Det är därför viktigt att redan i förskoleklass upptäcka elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter och att erbjuda dessa elever stöd. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur förskoleklasslärare och speciallärare/ specialpedagoger arbetar, för att i tidiga år upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter samt att få kunskap om vilket stöd som erbjuds elever i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv förskoleklasslärare och speciallärare/-pedagoger i tre olika kommuner. Utifrån sociokulturella och relationella perspektiv med Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utgångspunkt lyftes förskoleklasslärarnas och speciallärarnas/-pedagogernas arbete, elevernas utveckling och samspel och kommunikationen med omgivningen fram. Resultatet i den här studien tyder på att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna ser vikten av att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Förskoleklasslärarna använder Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och läromedel för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik. För att främja matematikutvecklingen och förebygga matematiksvårigheter använder sig förskoleklasslärarna av en varierad undervisning och metoder och poängterar vikten av praktiskt och konkret material. Slutsatsen från denna studie är att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna har olika material och metoder för att upptäcka och stödja elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter. Däremot visar det sig att tidsbrist hos lärarna och språksvårigheter hos eleverna är hinder i lärarnas arbete samt att ett fullgott samarbete mellan professionerna behöver utvecklas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och övrig personal i förskoleklass tillsammans med specialpedagoger och speciallärare arbetar med undervisning i förskoleklass. Särskilt med undervisning för elever som riskerar att inte klara av kunskapskraven i årskurs 1 och 3 i svenska och svenska som andraspråk. Response To Intervention användes som teoretiskt ramverk. Studiens forskningsansats var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tjugoen informanter från 13 skolor intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskoleklassverksamhet genomsyras av undervisning om fonologisk medvetenhet och språk, där en lekfull undervisning ges utrymme. Därtill visar resultatet att det är viktigt att tidigt upptäcka de elever som har svårigheter och tidigt sätta in åtgärder. En implikation till specialpedagoger är att tänka på att deras kompetens behövs både för lärare och elever i förskoleklass, där de bland annat kan agera som bollplank till undervisande lärare samt stödja elever i behov av stöd.

Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för problematiken med skolfrånvaro utifrån ett särskilt fokus på frågan om det förebyggande arbetet riktat mot högstadieelever. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapstradition. I studien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån Bronfenbrenners (1979) socioekologiska teori. Resultatet visar att ett förebyggande arbete kan bestå av flera olika delar: såväl faktorer som rör skolmiljö och relationer, som skolans kartläggning av orsakerna bakom frånvaron. Skolans respons på frånvaron samt förmågan att “tänka utanför boxen” är också centrala delar. De yrkesverksamma belyser även vikten av en fungerande samverkan, både internt på skolan, och externt med andra verksamheter eller elevernas vårdnadshavare för att ha goda förutsättningar i arbetet. En sammantagen slutsats visar att problematiken med skolfrånvaro är mångfacetterad och behöver granskas ur ett helhetsperspektiv. Arbetet bör få högre prioritet och fler resurser med rätt kompetens för att öka närvaron hos eleverna.

Studiens syfte är att utifrån lärares perspektiv undersöka vilka tidiga insatser som görs i matematikundervisningen för elever i matematiksvårigheter, samt att ta reda på hur dessa insatser ser ut avseende omfattning och pedagogiskt material. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: Vilka interventioner beskriver lärare som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter i åk F-3? samt Hur beskriver lärare de tidiga insatserna i relation till omfattning och pedagogiskt material? Inledningsvis redogörs för tidigare forskning som belyser olika former av matematiksvårigheter, tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter samt relationen mellan lärares kompetens och tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter. Därefter presenteras ett sociokulturellt perspektiv på lärande och aktivitetsteorin som de teoretiska konstrukt som tillämpats vid analys av resultatet. En kvalitativ enkätstudie används som metod för att besvara studiens syfte. Vidare tillämpas tematisk analys för att systematisera studiens resultat. I resultatet synliggörs att lärare gör interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter och att dessa insatser ser olika ut i förhållande till omfattning och pedagogiskt material. Utifrån den tematiska analysen har teman och underteman identifierats för att presentera resultatet. De teman som identifierats är interventioner som utgör tidiga insatser, omfattning och pedagogiskt material och berör således de två frågeställningarna. I analysen synliggörs att samtliga delar i aktivitetssystemet kunde identifieras i resultatet. Vidare i slutsatsen konstateras att lärare utför interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter, samt att dessa insatser ser olika ut med avseende på omfattning och pedagogiskt material. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning mot bakgrund av detta examensarbete.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka tidiga insatser som finns att tillgå för de elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Vidare har det även varit av intresse att studera vilka diskurser som framträder när lärare talar om tidiga insatser och hur dessa fungerar. Följande forskningsfrågor har legat som grund för studien: Ur ett lärarperspektiv, får elever i åk F-3 de insatser de är i behov av och hur ser dessa tidiga insatser ut för elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter? samt Vilka diskurser framträder i lärares tal om tidiga insatser och hur fungerar insatserna för elever i åk F-3 som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter? För att undersöka ovanstående har utgångspunkt tagits i det sociokulturella perspektivet på lärandet där scaffolding legat som grund samt det poststrukturalistiska perspektivet med fokus på diskurser. Genom att använda en kvalitativ enkät med merparten öppna frågor har studiens forskningsfrågor kunnat besvaras. Resultatet bygger på 95 informanter vilket ger studien hög generaliserbarhet samt validitet. Enkäten har delats via det sociala forumet Facebook för att möjliggöra en stor spridning på informanterna. Resultatet belyser att trots användandet av det obligatoriska bedömningsstödet som delvis används för att identifiera vilka elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter, är det ändå cirka 11% av skolorna som inte tillsätter tidiga insatser trots att behovet finns. Merparten av informanterna talar om att de tidiga insatserna inte är fullt fungerande. Informanternas språkbruk om specialläraren och specialpedagogen visar att dennes insatser är av stor vikt för att möjliggöra och tillgodose elevernas behov av tidiga insatser. Trots detta talar en del informanter om att det inte finns någon speciallärare eller specialpedagog på skolan. En slutsats som framkommit av den insamlade datan är att de flesta skolorna använder tidiga insatser för att stötta el

I svensk skola har en "vänta-och-se"-strategi påvisats gällande rutiner för identifiering av elever som indikerar lässvårigheter. Även utmaningar angående riktade insatser för dessa elever har konstaterats. Detta trots införandet av obligatoriska bedömningsstöd och läsa-, skriva- och räknagarantin. RTI är en modell för att ge förebyggande, tidiga, specifika insatser för att undvika att elever hamnar i svårigheter. Ibland beskrivs RTI-modellen som motsatsen till "vänta-och-se"-strategin. Tidigare studier har funnit behov av mer forskning gällande RTI i svensk kontext. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur evidensbaserad undervisning i RTI-modellens lager 3 och lager 4, påverkar avkodningsförmågan hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i lässvårigheter. Studien har genomförts med evidensbaserade, individanpassade och intensiva läsinterventioner, med single subject design som metod. I studien deltog fyra elever i årskurs två. Resultaten har visat att interventioner med traditionell specialundervisning (lager 3), liksom läsinterventioner med assisterande teknik (lager 4), bidragit till förbättrad avkodningsförmåga hos tre av fyra deltagare.

Studiens syfte var att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande närvarofrämjande arbete på några högstadieskolor samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de upplevde. Undersökningen intog en kvalitativ ansats där metoden var digital enkät och intervju. Studien vilar på Bronfenbrenners systemteori vilken förklarar elevers utveckling som social och kulturell. Slutsatser som gick utläsa från resultatet var vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser då högstadieskolorna ofta arbetade åtgärdande och att insatser gjordes när den problematiska frånvaron väl uppstått. Förutsättningarna för att främja närvaro såg olika ut och påverkades framförallt av politiska beslut. Samtidigt visade såväl tidigare forskning som studiens resultat på många goda exempel, hur skolor kan arbeta närvarofrämjande. Områden vilka uppmärksammades som extra viktiga var systematiskt arbete, samverkan, lärmiljöer och elevhälsoteam. En skolutveckling behöver ske och specialpedagogen är central i arbetet.

Studien grundade sig i hur förskoleklassens pedagogers olika förutsättningar i arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet påverkar elevers möjligheter till tidiga insatser och rätt till en likvärdig utbildning. Syftet med studien var att undersöka om Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklass har lett till tidiga insatser för förskoleklassens elever, vilket stöd som ges och hur stödet organiseras. Studien använde sig av en kvalitativ ansats där sju pedagoger i förskoleklass deltog genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den kvalitativa undersökningen analyserades med stöd av utvidgad ramfaktorteori för att förklara hur olika ramfaktorer påverkar förskoleklassens kartläggningsarbete. Studiens resultat visade att det skiljer sig åt i pedagogers uppfattningar om förskoleklassens kartläggningsmaterial leder till tidigare insatser och hur stödet organiseras. En del pedagoger ansåg att kartläggningsmaterialet har stöttat i att utveckla undervisningen och tidigare synliggjort elever i behov av tidiga insatser medan andra ansåg att eleverna i behov av stöd hade upptäckts ändå. Likaså visade resultatet skillnader i hur verksamheter har implementerat och organiserat kartläggningsarbetet. Resultatet visade även på skillnader i hur resurser fördelas vid genomförandet av kartläggningen, att det finns olika tillgång till specialpedagogisk kompetens, hur stödet är organiserat, när stöd sätts in och att anpassningar som görs oftast sker på gruppnivå. Sammanfattningsvis visade resultatet att dessa skillnader leder till en bristande likvärdighet för eleverna i förskoleklassen.

The aim of this research study was to increase knowledge of the relationship between the special educational needs teachers (SEN) work and writing difficulties for pupils in year 1–3. The need for the study is motivated by the lack of previous research regarding pupils with writing difficulties and the support they receive from the SEN teacher. The study is qualitative and the empirical data was composed by semi-structured interviews with SEN teachers. The interviews were analysed with a content analysis method. The results showed that SEN teachers can have a supportive function in the assessment of a pupils writing abilities. A pupil with writing difficulties were identified by the teacher through the obligatory assessment material provided by Skolverket. The teachers also identified the difficulties through assessment during the writing process in the everyday work in the classroom. When the teacher has identified signs of writing difficulties, they have a responsibility to inform the student health team. Due to the guarantee of early interventions the pupil is supposed to get additional adjustments which is mainly given within the classroom. The SEN teacher can support the pupil through arly intervention and by supporting the teacher in developing a writing environment based on success factors gained from research. Writing is a complex process that requires multiple functions for the pupil. The results of the study show that the teachers level of knowledge can affect the support given to the pupil. The results from this study show a discrepancy between those schools where support was given to the pupil from the SEN teacher and the extent of the support. One conclusion is that the school leadership has an important task in organizing support for pupils with writing difficulties and the SEN teacher has an important part to play in this support., Målet med studien var att öka kunskapen om relationen mellan speciallärares arbete och elevers skrivsvårigheter i årskurserna 1–3. Studien är relevant eftersom det finns en kunskapslucka gällande elever med skrivsvårigheter och det stöd som de får av speciallärare. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare. Innehållsanalys användes som metod för att analysera intervjuerna. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare kan ha en stödjande funktion i bedömningen av elevers skrivförmåga. Elever med skrivsvårigheter identifieras av lärare genom de obligatoriska kartläggningsmaterialen från Skolverket. Lärare identifierade även elevers svårigheter genom bedömning i den dagliga skrivundervisningen. När lärare har identifierat tecken på skrivsvårigheter har lärare ett ansvar att informera elevhälsoteamet. Utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin ska elever få extra anpassningar som främst ges inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Speciallärare kan ge en elev stöd genom tidiga insatser och genom att handleda lärare i att utveckla skrivundervisning utifrån de framgångsfaktorer som synliggjorts inom forskning. Skrivandet är en komplex process som kräver multipla funktioner av en elev. Resultatet av studien visar att lärares kunskapsnivå gällande skrivundervisningen påverkar det stöd som ges till elever. Studiens resultat visar även på en diskrepans mellan de skolor där stöd inom skrivandet gavs till elever från speciallärare samt omfattningen av detta stöd. En slutsats är att skolans ledning har en viktig uppgift i att organisera stödet till elever med skrivsvårigheter och specialläraren har en viktig uppgift i detta arbete.

Skolfrånvaro ger konsekvenser för såväl enskild elev som för familj och samhälle och är ett växande problem både nationellt och internationellt. Elever i Sverige har skolplikt och utbildningsrätten är lagstadgad, detta till trots är allt fler elever frånvarande från skolan. Såväl evidens från statlig utredning som granskning av Skolinspektion visar att elever med omfattande frånvaro inte får den hjälp de behöver. Studiens syfte och frågeställningar riktas därför mot att beskriva och analysera de uppfattningar och erfarenheter huvudman, elevhälsoteam och lärare har gällande rutiner och tillvägagångssätt kring utredning, insatser och åtgärder, uppföljning samt samverkan vid elevers frånvaro i grundskolans yngre åldrar. Erfarenheter och uppfattningar från aktörer på tre olika nivåer har belysts genom semistrukturerade intervjuer, såväl enskilda som i fokusgrupper. Studiens empiri har analyserats utifrån Kearneys fyra kriterier samt Tier-modellen applicerad på svensk kontext. Resultatet påvisar behovet av stödjande rutiner samt ökad samverkan med externa aktörer kring problematisk skolfrånvaro och följs av en diskussion om systematikens och samverkans stödjande roll i hantering av skolfrånvaro. Kunskapsområdet behöver studeras ytterligare, förslagsvis genom att undersöka hur samverkan möjliggörs och hur hinder för samverkan undanröjs mellan externa aktörer och skola.

Trots tillgänglig kunskap om flickor och pojkars olika sätt att ge uttryck för att de är i behov av stöd i förskolan och grundskolan så uppmärksammas flickors uttryck i mindre omfattning än pojkar, i synnerhet flickor med neuropsykiatriska svårigheter. Syftet med den här studien är att öka kunskap om hur lärare uppmärksammar och hanterar barn i behov av anpassningar och stöd i förskolan och de tidiga åren i grundskolan. Genom tematisk innehållsanalys av kvalitativa intervjuer med åtta lärare framkommer en komplex bild av faktorer som påverkar såväl vad lärare uppmärksammar som hur de sedan agerar. Resultatet visar att barn med subtila, internaliserade sätt att uttrycka behov av stöd, flickor i majoritet, möjligtvis uppmärksammas men sannolikt inte får tillgång till tidiga insatser i samma omfattning som mer utåtagerande barn, pojkar i majoritet. Flertalet lärare relaterar skillnaden till barnens olika uttryckssätt, där behovet att skapa lugn och ro för övriga i gruppen ses som mest angeläget att hantera. Studiens resultat analyseras och diskuteras utifrån teorier om relationer, genus och intersektionalitet. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfts skolors behov av förståelse för genusbegreppet, praktiska färdigheter att synliggöra och motverka begränsande genusmönster samt behovet av strukturera de kollegiala samtal för att stärka lärares förmåga till tidiga upptäckter och tidiga insatser.

Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.

Studien syftar till att undersöka vilken form av undervisning som sker i särskild undervisningsgrupp och om lärares syn på relationell pedagogik. Intervjuer har utförts med sex olika lärare som undervisar i särskild undervisningsgrupp i Sverige. En tematisk analys användes för att analysera data. Studiens resultat analyserades med stöd av det relationella perspektivet och tanken om att se elever som att de befinner sig i svårigheter. Resultatet visar att undervisningen i den särskilda undervisningsgruppen är individanpassad utefter elevers förmågor. Lärare tar bort ämnen med en grundtanke i elevers känsla av att få lyckas men också för att ta hänsyn till elevers ork och motivation. Lärare i särskild undervisningsgrupp arbetar relationellt där tillit och omsorg presenteras som en grund i att bygga relationer men också till elevers lärande. Resultatet visar på en skillnad i att se elever i svårigheter snarare än med svårigheter, detta beskrevs som viktigt av lärarna att svårigheterna inte fanns inom individen utan snarare i miljön och relationer hen möter. Lärare i särskild undervisningsgrupp arbetar med att lära känna eleven och lyssna in elevens behov och intressen. Elever i särskild undervisningsgrupp beskrivs ha hög skolfrånvaro, stämplade av omgivningen med en avsaknad av verktyg till att lyckas i skolan. Resultatet lyfter att elever får insatser i skolan men att de oftast ges för sent. Slutsatser kring resultatet är att elever i särskild undervisningsgrupp har ett inflytande i sin undervisning, lärarna arbetar relationellt genom att motivera och bygga upp elevers självförtroende och skolmotivation. Särskild undervisningsgrupp är en viktig del av skolan, många elever har behov av att undervisas i ett mindre sammanhang men den särskilda undervisningsgruppen behöver integreras mer i skolan för att minska elevers känsla av exkludering.

Studiens syfte är att undersöka på vilka olika sätt intervjuade lärare upplever Skolverkets nationella bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och på vilket sätt resultatet från bedömningen används för elevens kommande skolår. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin med ramfaktorerna tid, gruppstorlekoch ledning och organisationdär empiriska materialet analyseras tematiskt. Resultatet av studien visar att intervjuade lärare upplever bedömningsstödet som en positiv kartläggning som synliggör elevers läs- och skrivutveckling, främst på gruppnivå. Den ramfaktor som påverkar arbetet mest är tiden. Intervjuade lärare upplever en tidsbrist i arbetet med bedömningsstödet som ledning och organisation inte tar höjd för. Samtliga lärare som deltagit i studien uttrycker att det inte får rätta förutsättningar för arbetet med bedömningsstödet från ledning och organisation. En slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att deras erfarenheten inom läraryrket spelar roll och i arbetet med bedömningsstödet. Ytterligare en slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att arbetet med bedömningsstödet sker på bekostnad av den ordinarie undervisningen men att upplevelserna ändå är att kartläggningen ger ett gott underlag att arbeta vidare med.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att synliggöra hur några förskoleklasslärare beskriver arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och Hitta matematiken. Studien utgår från tre frågeställningar där fokus ligger på vilka möjligheter och utmaningar förskoleklasslärarna ser med materialet samt vad som händer efter kartläggningen. Sammanlagt har tolv verksamma förskoleklasslärare, från elva olika skolor runt om i Sverige, som genomfört och använt sig av kartläggningsmaterialet vid minst två tillfällen, intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med inspiration av tematisk analys. Informanternas uppfattningar har tematiserats och resultatet och analysen redovisas i fem olika teman; Kartläggningens fördelar, Kartläggningsmaterialet, Tid, Utmaningar samt Genomförande. Resultatet visar att informanterna i denna studie har en positiv inställning till syftet och bakgrunden till kartläggningen. Informanterna uppger att kartläggningen är ett hjälpmedel för att få en bra överblick över hur barngruppen ligger till kunskapsmässigt, en hjälp för dem när det gäller hur de ska lägga upp undervisningen under året i förskoleklassen, hur de ska utmana eleverna på rätt nivå samt att inte missa någon elev. De menar även att kartläggningen är ett effektivt hjälpmedel för dem att upptäcka elever med svårigheter på ett tidigt plan så att de kan sätta in åtgärder så fort som möjligt utefter varje barns nivå. Samtliga informanter i studien riktar dock kritik mot tidsåtgången som kartläggningen kräver och menar att den tar alldeles för mycket tid att förbereda, genomföra och sammanställa. Flera av informanterna menar att kartläggningen skapar en stress hos dem och de upplever att kartläggningen stjäl tid från annat som de hellre hade lagt sin tid på. Resultatet visar även att det skiljer sig en hel del mellan de olika skolorna när det gäller vilka förutsättningar man har i samband med kartläggningens genomförande. Det gäller allt ifrån h

Matematikkunskaperna i svensk skola har under senare år visat på negativa resultat i internationella mätningar, och därför tillsattes en ”läsa-skriva-räkna-garanti” som åtgärd (Skolverket, 2020b). Syftet med garantin är att eleven redan i förskoleklass ska erbjudas tidiga stödinsatser om hinder i matematikutvecklingen uppmärksammas, vilket även framhävs i forskningen. Som stöd för att upptäcka svårigheter i ett tidigt skede ska det obligatoriska kartläggningsmaterialet ”Hitta matematiken” användas under höstterminen i förskoleklass, och specialpedagogisk kompetens ska vara delaktig vid analysarbetet av kartläggningen (Utbildningsdepartementet, 2019). Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilken betydelse Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial i matematik kan få för elevens matematikutveckling i förskoleklass. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är vi särskilt nyfikna på om den tidiga kart-läggningen leder till tidiga matematikinsatser i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tolv intervjuer genomfördes med förskoleklasslärare, speciallärare och specialpedagoger som är verksamma i förskoleklass i olika omfattning. Resultatet av studien visar att ”Hitta matematiken” inte har förändrat arbetssättet i förskoleklass eller elevernas matematikutveckling i stor bemärkelse. Kartläggningsmaterialets resultat leder främst till att förskoleklasslärarna själva anpassar den ordinarie matematikundervisningen på gruppnivå. Speciallärare/specialpedagoger arbetar huvudsakligen med tidiga insatser inom läs- och skrivutveckling. Insatser i matematik har i de flesta fall en åtgärdande funktion, när eleven redan är i matematiksvårigheter. Specialpedagogisk kompetens är främst kopplat till förskole-klass i form av handledning vid möten med förskoleklasslärarna. ”Hitta matematiken” kan på sikt leda till fler stödinsatser i förskoleklassen tror pedagogerna i studien, men det krävs doc

Sedan 1 juli 2019 har ett tillägg i skollagen tillkommit om en garanti för tidiga stödinsatser för att garantera att eleverna når upp till kunskapskraven i årskurs 3. Syftet med denna studie är att öka vår förståelse av hur speciallärare och specialpedagoger strukturerar sin tidiga läsundervisning med anledning av den nya skollagen, som garanterar tidiga stödinsatser innan årskurs 3 är slut. Studien är byggd på en kvalitativ, fenomenografisk forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor. Tolv speciallärare/ specialpedagoger intervjuades. Det framkom i resultatet att tillägget i skollagen har blivit implementerat på de skolor som våra informanter arbetar på. Resultatet av intervjuerna har gett studien en inblick i informanternas arbetssituation. Informanterna beskriver sina framgångsfaktorer, utmaningar, kartläggningsrutiner, metoder och materialval vid läsinlärning. För en framgångsrik läsinlärning framhåller studien vikten av att specialundervisningen är intensiv och strukturerad. En- till- en undervisning ses som en framgångsfaktor vid träning av avkodning där den fonologiska medvetenheten och bokstavskunskap ingår. Goda relationer, både med berörda pedagoger och vårdnadshavare, framkom också som en viktig framgångsfaktor.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om speciallärarens roll i arbetet med läs- och skrivutveckling i förskoleklass. Detta undersöktes utifrån speciallärares beskrivningar av ett specifikt kartläggningsmaterial, relaterat till språkutveckling i förskoleklass. Studien hade en kvalitativ ansats och byggde på semistrukturerade intervjuer med åtta speciallärare. Intentionen var att få speciallärarnas beskrivning av sitt uppdrag och samarbetet med pedagogerna i förskoleklass runt läs- och skrivprocessen. Vi ville även få speciallärarnas beskrivning av kartläggningsarbetet i förskoleklass samt deras syn på om materialet fungerade som stöd för att tidigt identifiera läs- och skrivsvårigheter. Då vi utgick från att se förklaringar till skolproblematik i mötet mellan eleven och den omgivande miljön utifrån en individ-, grupp- och organisationsnivå, där det är viktigt att se samband, utgick vi från ett systemteoretiskt förhållningssätt. Studien hade utöver det ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Samtliga intervjuer transkriberades och sammanfattades genom meningskoncentrering. Detta innebar att längre uttalanden drogs samman till kortare formuleringar som fångade det viktigaste. De korta formuleringarna sorterades under två huvudteman; Speciallärarrollen samt Kartläggningsprocessen. Dessa teman delades upp i underteman, detta för att tydliggöra empirin utifrån studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna beskrevs samarbetet mellan speciallärare och pedagogerna i förskoleklass som relativt nytt. Studien visade att speciallärarna till största del löste skolsvårigheter i förskoleklass på grupp- och organisationsnivå. Först från årskurs 1 arbetade speciallärarna på individnivå med elevernas läs- och skrivutveckling, detta trots att forskning visar att tidiga insatser för elever i behov av stöd är av vikt. Det specialpedagogiska stödet i förskoleklass skedde till största delen i form av handledning, kartläggning, utredning, observationer samt hjälp med läromed

Detta examensarbete avser att undersöka om och i så fall hur lärare märker av sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Examensarbetet har även som avsikt att undersöka hur lärare anpassar undervisningen och vilka hjälpmedel de använder för eleverna i läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Studien analyseras utifrån från ett sociokulturellt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. En semistrukturerad enkät skickades ut till rektorer runt om i Sverige och lades ut på sociala medier där vi var noga med att endast matematiklärare i årskurs 1–3 skulle svara eftersom studien riktar sig mot tidiga insatser. Resultatet som baseras på 25 fullständiga enkätsvar visar att lärare märker av sambandet framför allt genom läsförståelsen men även genom arbetsminnet samt automatisering av ord/bokstäver och siffror. Vidare visar resultatet att ett sociokulturellt och relationellt förhållningssätt tillsammans med multimodala arbetssätt är gynnsamma anpassningar och hjälpmedel.

Sammanfattning/AbstractLedel, Eva och Åkesson, Malin (2019). Garanterat läskunnig, eller? - Påverkar läsa-, skriva-, räknagarantin pedagogers tankar om tidig identifiering och tidiga insatser gällande elevers läsning? Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVårt kunskapsbidrag blir att genom lärares, speciallärares/specialpedagogers och rektorers egna berättelser få syn på om garantin påverkar identifieringen av och synen på tidiga insatser kring elever i lässvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att skapa kunskap om och i så fall på vilket sätt den nya läsgarantin har förändrat hur rektorer, speciallärare/specialpedagoger och lärare tänker kring kartläggning av elever i lässvårigheter och tidiga insatser samt hur de i samband med det ser på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens.●Har garantin förändrat rektorernas, speciallärarnas/specialpedagogernas och lärarnas sätt att tänka kring kartläggning och tidiga insatser för elever i lässvårigheter och i så fall på vilket sätt?●Hur ser rektorerna och lärarna på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens relaterat till garantin? •Vilken betydelse har informanternas kunskap om läsutveckling och läsinlärning för arbetet med tidig identifiering och tidiga insatser? TeoriI arbetet stödjer vi oss på kognitiva och sociokulturella teorier och ser dem som komplement till varandra när det gäller läsutveckling. Den kognitiva teorin fokuserar på individens inre process medan den sociokulturella teorin tar sin utgångspunkt i att språkets utveckling hänger ihop med den sociala och kulturella kontexten. Språkutvecklingen sker i ett sammanhang som formar individen vilken även kan påverka sammanhanget.MetodStudien bygger på en fenomenologisk ansats där vi vill ta del av informanternas upplevelser och erfarenheter. Vi har samlat in empirin genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom vi

Syftet med studien har varit att få fördjupad kunskap om arbetet med barn i förskolan och grundskolans tidiga år som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med elva semistrukturerade intervjuer, varav tre gjordes som fokusgruppsintervju. Intervjuer gjordes med pedagoger i förskolan, förskoleklass och årskurs 1. Därefter transkriberades intervjuerna och data analyserades genom kategorisering utifrån forskningsfrågorna i matrisform. Resultatet i studien visar att pedagogerna ser både möjligheter och hinder med sitt uppdrag. Faktorer som påverkar pedagogernas arbete är styrdokumenten, personalens utbildning och kompetens, gruppstorlek och tid samt barnens skiftande behov. Samtliga pedagoger i studien uttrycker vikten av att lärande sker i samspel med andra, vuxna såsom barn. I resultatet synliggörs också speciallärarens roll i verksamhetens alla delar.

Skolfrånvaron ökar och elever går ut med ofullständiga betyg vilket ökar risken att hamna i utanförskap. Syftet med denna småskaliga studie är att belysa hur 18 specialpedagoger och 4 speciallärare – verksamma inom förskola till högstadium på olika orter i Mellansverige – ser på problematisk skolfrånvaro och dess bakomliggande orsaker, om det är möjlighet att tidigt identifiera tecken som kan leda till senare skolfrånvaro samt lyfta likheter, skillnader och upplevda samband mellan läs- och skrivsvårigheter och problematisk skolfrånvaro. Frågorna besvaras genom en kvalitativ forskningsansats där inspiration hämtats från en fenomenologisk metodansats. Som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer och resultatet analyserades utifrån systemteori. I analysen framkommer vikten av tidig upptäckt och insats, föräldrars påverkan, livssituationens påverkan, upplevda samband mellan läs- och skrivsvårigheter och problematisk skolfrånvaro samt vikten av stöd och känsla av meningsfullhet. Resultatet visar att det troligen är möjligt att tidigt identifiera tecken hos barn som riskerar att bli hemmasittare, att föräldrar kan ha påverkan på skolfrånvaro och att det kan finnas ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och skolfrånvaro. Det upplevs betydelsefullt att elever får gott stöd, har goda relationer samt känner en meningsfullhet. En implikation är att tidiga upptäcker och insatser förefaller minska risken för problematisk skolfrånvaro.

I den svenska skolan har antalet obligatoriska avstämningar ökat. De införs allt tidigare under elevens skoltid. Höstterminen 2019 genomfördes i förskoleklassen för första gången kartläggningsmaterialet Hitta språket, med syfte att vara ett stöd i undervisningen och i arbetet med att identifiera elever som är i behov av stöd eller utmaningar. Denna studies syfte är att öka förståelsen för lärares erfarenheter av det nya kartläggningsmaterialet, hur det påverkar verksamheten, förekomsten av tidiga insatser, extra anpassningar och särskilt stöd och betydelsen för överlämningen till årskurs 1. Studien är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografisk metodansats och består av en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer av lärare och speciallärare/specialpedagoger verksamma i förskoleklass. Undersökningen genomfördes i två kommuner, enkäten besvarades av 33 lärare och av dessa deltog åtta i intervjuer. I resultatet framgår att det finns både för- och nackdelar och materialet upplevs som bra men omfattande. Det är svårt att göra bedömningar och yttre faktorer påverkar genomförandet. Materialet leder till kollegiala samtal kring barns förmågor och tankar om hur undervisningen kan utformas. Samverkan med specialpedagogisk kompetens har ökat och det kommer att vara ett beydelsefullt verktyg vid överlämningen till årskurs 1. Två synsätt framträder i studien, att se kartläggningen som ett test eller en del i undervisningen som de följer upp under året. Införandet av ett nationellt kartläggningsmaterial har i studien visat sig medföra att lärarna upplever att målen för arbetet i förskoleklassen blir synliggjorda, ett yrkesspråk utvecklas, verksamheten får ökad status och förutsättningarna för likvärdighet ökar.