Search

Markens indelning i fastigheter utgör en grundläggande beståndsdel i samhällsbyggandet. De krav som ställs på fastighetsindelningen får konse­kven­ser för vilka fastigheter som får bildas, registreras och ägas vilket i sin tur påverkar samhälls­utvecklingen i ett bredare perspektiv genom att ange förut­sättningarna för var människor kan bo och bedriva olika verksamheter. I Sverige har staten sedan hundra­­tals år tillbaka på olika sätt reglerat fastigheters utformning och inne­håll. Genom skiftesrefor­mer och förbud har lagstiftaren strävat efter att komma till rätta med uppsplittring av jord i små och olönsamma enheter. Till en början var orsak­erna främst skatte­mässiga men med tiden förflyttades fokus så att national­eko­nomiska och sociala skäl kom att ligga bakom styrningen. Många önskemål om förändringar i fastighetsindelningen kan med dagens regel­verk inte tillmötesgås. Syftet med avhandlingen är att undersöka om det nuvarande regelverket kan liberaliseras. Även om de aktuella bestämmelserna har genomgått vissa förändringar för att anpassas till gällande jordpolitik, har bedöm­nings­grunderna som används för att avgöra om en fastighet är lämplig för sitt ändamål (t.ex. bostad, industri, infrastruktur, jordbruk eller skogsbruk) varit i stort sett oförändrade sedan fastighetsbildningslagens tillkomst för snart femtio år sedan. Avhandlingen är uppdelad i tre delar. Den första delen beskriver historiken och motiven bakom regel­verkets tillkomst (Del I, Dåtid). Den andra delen inne­håller en studie av den gällande rätts­tillämpningen (Del II, Nutid). I den tredje och sista delen undersöks möjlig­heten att liberalisera regelverket genom att införa vissa lättnader (Del III, Fram­tid). Till stöd för utvärderingen i Del III används rättseko­nomiska och rätts­filosofiska teorier. I den historiska översikten (Del I) framträder tre bärande argument för att fastighetsindelningen bör styras med hjälp av allmänna fastig­hets­­bildningsvillkor, nämligen att åstadkomma: stabilitet, rätts­säkerhet och en effektiv markanvänd­ning. I fråga om rättssäkerhetsaspekten framhålls särskilt fastighetens betydelse som kredit­objekt. Granskningen av gällande rätt (Del II) visar att det nuvarande systemet är komplext och svårt att tillämpa samt att det i vissa fall brister i rättssäkerhetshänseende. Av utvär­deringen (Del III) framgår att systemet även kan ifrågasättas ur effektivitets­­­synpunkt. De befarade riskerna med ett mer liberalt synsätt har inte kunnat verifieras. Ett förslag till liberalisering presenteras med utgångs­punkt från två huvudprinciper: Styrning av fastighetsindelningen kan separeras från beslut om mark­an­vändningen, förutom inom områden med bindande planer. Fastighetsbildning som bygger på frivillighet bör tillåtas. The division of land into real property units (properties) constitutes a basic structure for physical planning and development. Public control of this division have restrictive effects on what properties can be formed, registered and owned. That in turn influences the development of the society in a broader sense, setting the conditions for where people can live and carry out various activities. In Sweden, the State has for hundreds of years, in different ways, controlled the design and legal contents of proper­ties. Through land consolidation reforms and prohibitions, the legislator has strived to reduce land fragmentation causing small and unprofitable property units. At first this was mainly for fiscal purposes, but the focus gradually shifted towards aspects of economic and social reasons. Many requests regarding property formation cannot be met, due to the current legislation. The aim of this thesis is to investigate if the law can be liberalized. Although some of the studied statutory provisions have been slightly modified over time to meet changes in land use policy, the legal basis for deter­mining whether a piece of land is suitable for its purpose (e.g. housing, industry, infrastructure, agriculture or forestry) is mainly the same as when the Property Formation Act came into force almost fifty years ago. The thesis is divided into three parts. The first part describes the history and motives behind the current legislation (Part I, Past). The second part contains a study on the application of existing law (Part II, Pre­sent). The third and final part examines prospects for liberalization of the law (Part III, Future). The evaluation in Part III is mainly based on theories of law and economics and legal philosophy. In the historical overview (Part I), three main arguments appear, explaining the need for public control of the land’s division into properties: sta­bility, legal security and efficient land use. As for legal security, the function of real property as collateral is particularly empha­sized. The study on application of existing law (Part II) shows that the current system is complex, difficult to apply, and in some cases even inadequate. Based on the evaluation (Part III), the system can also be questioned from an efficiency point of view. The feared risks of a more liberal approach have not been verified. A proposal for liberalization is presented, founded on two main principles: Public control over the land’s division into properties can be sep­arated from decisions regarding land use, except in areas with binding zoning plans. Property formation based on free will should be permitted. QC 20190314

Den ökade användningen av civilsamhällesorganisationer, såsom idrottsföreningar, för välfärdsrelaterade tjänster är väldokumenterad i forskningslitteraturen. I den visas hur idrott alltmer kommit att betraktas som en universallösning på allehanda samhälleliga problem. Trots att det finns forskning som försiktigt pekar på att detta fått konsekvenser för idrottens interna organisation saknas fortfarande tillräcklig kunskap om på vilka sätt dessa organisationer påverkas och vilka konsekvenser som följer. Syftet med studien är därför att, genom nyinstitutionell teori, analysera vad som händer med den svenska idrottsrörelsens distriktsidrottsförbunds interna processer i och med regeringens ökade anslag för idrottsrörelsens deltagande i arbetet med nyanländas etablering. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med elva distriktsidrottschefer runt om i Sverige. Resultaten visar att integrationsarbetet är ett prioriterat område som omfattar en stor del av det dagliga arbetet, mycket tack vare de extra resurser som anslagits av regeringen. Majoriteten av insatserna sker ute i idrottsföreningarna men distriktsidrottsförbunden samarbetar även med en rad externa aktörer. Samtliga förbund har nyanställt personal för att arbeta med integrationsfrågor. Distriktsidrottscheferna anser att förbunden är en viktig aktör i det svenska integrationsarbetet men opponerar sig mot ett huvudansvar för frågan, det övergripande ansvaret anses ligga på staten. Idrottsrörelsen har valt integrera integrationsarbetet under ett bredare begrepp, inkludering, för att på så sätt möjliggöra ett arbete med alla former av utanförskap. Det nya ansvarsområdet har även medfört en rad nya utmaningar för idrotten att ta ställning till. Dessa berör allt ifrån anslagets utformning till ökad återrapportering och otydlig ansvarsfördelning.

Managementidéer och modeller som New Public Management (NPM) fick i början av 1990-talet ett stort genomslag i den offentliga förvaltningen. Reformer har därmed gjorts i rationalitetens och effektivitetens tecken. Tidigare forskning visar att NPM även slagit igenom stort på det kulturpolitiska området. Det saknas dock studier som har kombinerat NPM och kulturarvssektorn som helhet. I uppsatsen undersöks hur NPM har tolkats och omsatts i regeringens styrning av den statliga kulturarvsförvaltningen 1990 till idag. Undersökningen har bestått av en kvalitativ innehållsanalys av officiella dokument för myndigheterna Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens historiska museer i form av regleringsbrev, myndighetsinstruktioner, samt kultur- och kulturarvsinriktade propositioner och SOU:er. Nyinstitutionell organisationsteori har utgjort uppsatsens övergripande teori. Därutöver har NPM-teori och teoribildning inom Public Value Management (PVM) fungerat som teoretiska utgångspunkter. PVM har använts som en teoretisk motvikt till NPM i syfte att bättre förstå kulturarvsförvaltningens specifika förutsättningar. Resultatet av undersökningen visar att NPM framför allt har påverkat styrningen av kulturarvsförvaltningen på ett idémässigt plan. Detta har inneburit att rationalitetsbaserade värderingar har adderats till de redan existerande kulturprofessionella/humanistiska i styrningen av kulturarvsförvaltningen. Mål- och resultatstyrningen av de tre undersökta myndigheterna har stundtals över den studerade tidsperioden balanserat på gränsen till att ta över det för kulturområdet så viktiga armslånga avståndet mellan politik och förvaltning. Kulturarvsförvaltningens kärnfrågor urval och värdering har dock inte varit föremål för detaljstyrning från regeringen.

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling. Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader. Utan fri handel hindras förtroende att spridas då detta representerar värderingar om att alla inte är fria att välja, att det inte är relationsmässigt bra beteende som ligger till grund för handlingar på marknaden, eller att förtroende inte finns för vissa typer av människor. Detta ger normer om relationsmässigt dåligt beteende som korruption och räntesökande vilket inte är förenligt med ekonomisk utveckling. Genom att använda sekundärdata konstrueras en empirisk analys där möjliga faktorer som påverkar olika länders HDI-index undersöks. Variabler som inkluderas är förtroende, korruption, statliga utgifter, statliga bidrag och transfereringar, statliga företag och investeringar, rättssäkerhet och stabil äganderätt, stabilt penningvärde, frihet att handla internationellt samt reglering av marknad. Det empiriska resultatet visar i enhet med tidigare forskning att förtroende har en signifikant effekt på ekonomisk utveckling där länder som samtidigt har högt förtroendeklimat, fria marknader och stora statliga välfärdssystem tycks vara ekonomiskt utvecklade. Detta resultat tyder på att förtroendeklimat kommer utifrån individers upplevda möjligheter till att uppnå egna individuella syften.

Vi valt att fördjupa oss i pedagogers dokumentationsarbete utifrån den nya lagstiftningen som kom i juni 2014, gällande arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Metoden som i denna studie används är en enkätundersökning i form av ett onlineformulär, med möjlighet till fritextsvar, som vi analyserar både kvantitativt och kvalitativt. Respondenterna är yrkesverksamma pedagoger i gymnasiesärskolans olika program. Resultatet av studien ger en enhetlig bild av hur godtyckligt statens intentioner realiseras och implementeras i skolans verksamhet. Detta beroende på tjänstemännens tolkningar av statens givna ramar. Studien visar en stor diskrepans mellan respondenternas verksamheters olika implementering, förändrade arbetssätt och rutiner kring dokumentation, sedan lagändringen i Skollagens(2014), 3:e kap 8-9§. Styrdokument tolkas, verkställs och förankras beroende på ledning, styrning och stimulans, maktkultur och diskurser. Resultat visar även på en ökad kollegial samverkan, då respondenterna skriver färre åtgärdsprogram än tidigare. Majoriteten av respondenterna talar om ett oförändrat arbete eller ingen förändring med Arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Respondenterna ger även uttryck för otydliga direktiv, på grund av styrdokument med stort tolkningsutrymme och avsaknad av tydliga ramar.

Rapporten är skriven på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Under många år har konsumenttidningen Råd & Rön haft stort inflytande på de svenska konsumenterna och deras konsumtion. Under närmare 50 år ägdes tidningen av Konsumentverket och dess föregångare Statens institut för konsumentfrågor. Genom studier av Råd & Röns årgångar, konsumentmyndigheternas arkiv samt riksdagstrycket står det tydligt att politiker och konsumentmyndigheter haft stort inflytande över tidningen och den syn på konsumtion som förmedlats genom den. Men också andra aktörer har kunnat påverka tidningen: näringslivet, andra myndigheter och i viss mån läsarna. I denna artikel visas några tydliga exempel på hur de olika aktörernas intressen har kommit till uttryck under åren. Detta har ibland kunnat följas i tidningen, men i många fall har det endast framkommit genom arkivdokument.

Flera kriser har testat Sveriges krishanteringssystem, exempelvis Tsunamin i Indonesien2004, stormen Gudrun 2005 och evakueringen från Libanon 2006. Det har visat sig attkriskommunikationen brister mellan de många olika aktörer som är och måste varainvolverade vid en kris. På lokal nivå är kommunen, enligt lag (SFS 2006:544), ansvarig förkrishanteringen. För att kommunen ska kunna hantera en kris är en väl fungerandekriskommunikation avgörande. Samverkan och tekniska informationssystem är två verktyg för att utvecklakriskommunikationen. Hur skapas samverkan och hur väljer kommuner tekniskainformationssystem inom krisberedskap? Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa fallstudier på kommunal nivå. Två fall harstuderats, ett om skapande av samverkan och ett om val av tekniska informationssystem inomkrisberedskap. Fallstudierna analyseras med stöd av teorier om policynätverk,implementeringsteori och styrningsstrukturerna government och governance. För att inter-kommunal samverkan ska skapas inom krisberedskap visade studien att delningav resurser är viktigt. Kommunerna fick kostandseffektivt en krisberedskap med god kvalité.Samtidigt blev de beroende av varandra. Det som försvårade samverkan var geografiskahinder, kommunstorlek, avsaknad av tradition och ömsesidig förståelse, samt ovilja att ge uppsin självständighet. Vid kommunernas val av tekniska system var det betydelsefullt med sociala relationer,kommunstorlek, teknikens komplexitet och hur arbetet leddes med att välja system – om detfanns en drivande nyckelperson. Generellt valde mindre kommuner ett statligt teknisktinformationssystem som var gratis medan större kommuner var mer intresserade av system påden privata marknaden med fler funktioner och högre komplexitet. Hur kommuner valdetekniska informationssystem varierade således. Kort sagt, det som visade sig ha betydelse i båda fallstudierna var kompetensen hos dekommunala tjänstemännen och deras sociala relationer, styrningsstrukturen från statligt håll(där mer mjuka än hårda instrument användes), samt kommunstorlek (det fanns en skillnadmellan små och stora kommuner). I avhandlingen är ISBN 978-91-7393-263-0 felaktigt. ISBN korrigerat i denna post.

This essay aims to study how national tests in the ninth grade are being viewed upon in the Swedish school system. What are the affected people’s thoughts regarding its field of application? For further information about this matter, three different sub studies have taken place. In the first sub study, literature from The Swedish National Agency for Education (SNAE) has been studied and compared to other researches. In the second sub study, pupils who took part in the national tests during the previous year answered a survey about their experiences working with the tests. The third sub study includes interviews with 12 teachers who all work with national tests in the ninth grade. These teachers were asked questions about their experiences working with the national tests. Results from the three sub studies are discussed thoroughly and are being brought together through a neo-rationalistic perspective in the discussion part of the essay. The major conclusion made is that there is a difference between the guidelines given by SNAE and how the affected people within the schools look upon the test system.

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation. The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture. Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.

Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte. Syftet med studien är att undersöka hur tre olika myndigheter implementerat integrationspolitiken samt hur de uppfattar styrningen och direktiven från regering och riksdag. Metoden som används för att uppnå syftet är kvalitativ fallstudie av myndigheterna SMHI, Sjöfartsverket samt Luftfartsverket. Kärnan i materialet utgörs av djupintervjuer med ansvariga tillämpare samt mångfaldsplanerna hos respektive myndighet. Som teoretisk grund finns förhållandet mellan stat och förvaltning samt teorier kring policyprocess och implementering. I slutsatserna konstateras det att policyprocessen för det studerade området bör betraktas som ett växelspel mellan i första hand policyformulerare samt implementerare. En viktig roll spelar även exempelvis integrationsverket för utvärdering och återföring. I det empiriska materialet har det dock inte hittats något aktivt samspel mellan utvärderare och implementerare. Faktorer som har spelat en viktig roll för myndigheternas arbete är istället politiska, administrativa samt samhälleliga. De politiska besluten ligger till grund för arbetet hos respektive myndighet. Ansvariga tillämpare har hela tiden utgått ifrån de centralt fattade besluten. Hur arbetet sedan har utformats beror till största delen på traditioner och etablerad struktur inom myndigheten. De samhälleliga attityderna har slutligen underlättat arbetet då begrepp som mångfald och integration har blivit vanligt förekommande och mer accepterade i samhället liksom på arbetsplatsen. De ansvariga tillämparna inom respektive myndighet uppfattar styrningen som bra. De anser i vart fall inte att någon annan typ av styrning skulle vara bättre. Kritik finns dock mot den vaga definitionen av begreppet mångfald vilket hos två av myndigheterna har gjort att mål om ökad mångfald har tagits bort. Detta för att man helt enkelt inte vet vad som ska mätas. En positiv aspekt av detta är dock att personalen inom myndigheterna tvingats till diskussion om hur begreppet ska tolkas vilket underlättat arbetets förankring. Slutsatserna kring den statliga styrningen inom området för myndigheters arbete för ökad etnisk mångfald är att direktiven är väldigt allmänt formulerade vilket lämnar fältet öppet för ett agerande utifrån egna förutsättningar. Det här har dock gjort att det i mångfaldsplanerna formulerats relativt vaga och allmänt hållna mål. En konkretisering kring begreppet mångfald och vad det innebär rekommenderas därför då en viktig del för en lyckad implementering är förståelse av de mål som ska uppnås.

Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte. Syftet med studien är att undersöka hur tre olika myndigheter implementerat integrationspolitiken samt hur de uppfattar styrningen och direktiven från regering och riksdag. Metoden som används för att uppnå syftet är kvalitativ fallstudie av myndigheterna SMHI, Sjöfartsverket samt Luftfartsverket. Kärnan i materialet utgörs av djupintervjuer med ansvariga tillämpare samt mångfaldsplanerna hos respektive myndighet. Som teoretisk grund finns förhållandet mellan stat och förvaltning samt teorier kring policyprocess och implementering. I slutsatserna konstateras det att policyprocessen för det studerade området bör betraktas som ett växelspel mellan i första hand policyformulerare samt implementerare. En viktig roll spelar även exempelvis integrationsverket för utvärdering och återföring. I det empiriska materialet har det dock inte hittats något aktivt samspel mellan utvärderare och implementerare. Faktorer som har spelat en viktig roll för myndigheternas arbete är istället politiska, administrativa samt samhälleliga. De politiska besluten ligger till grund för arbetet hos respektive myndighet. Ansvariga tillämpare har hela tiden utgått ifrån de centralt fattade besluten. Hur arbetet sedan har utformats beror till största delen på traditioner och etablerad struktur inom myndigheten. De samhälleliga attityderna har slutligen underlättat arbetet då begrepp som mångfald och integration har blivit vanligt förekommande och mer accepterade i samhället liksom på arbetsplatsen. De ansvariga tillämparna inom respektive myndighet uppfattar styrningen som bra. De anser i vart fall inte att någon annan typ av styrning skulle vara bättre. Kritik finns dock mot den vaga definitionen av begreppet mångfald vilket hos två av myndigheterna har gjort att mål om ökad mångfald har tagits bort. Detta för att man helt enkelt inte vet vad som ska mätas. En positiv aspekt av detta är dock att personalen inom myndigheterna tvingats till diskussion om hur begreppet ska tolkas vilket underlättat arbetets förankring. Slutsatserna kring den statliga styrningen inom området för myndigheters arbete för ökad etnisk mångfald är att direktiven är väldigt allmänt formulerade vilket lämnar fältet öppet för ett agerande utifrån egna förutsättningar. Det här har dock gjort att det i mångfaldsplanerna formulerats relativt vaga och allmänt hållna mål. En konkretisering kring begreppet mångfald och vad det innebär rekommenderas därför då en viktig del för en lyckad implementering är förståelse av de mål som ska uppnås.