Search

This essay examines how the book Heminredning (Home Decoration), written by Elias Svedberg and Lena Larsson and published in three editions in 1947, 1955, and 1965 respectively, encourage the reader to decorate their living room. The aim is to identify the ideals and underlying values and to state wether these change across the different editions. This comparative study employs methods of text– and content analysis and image semiotics to examine the books' textual and visual material. The results suggests that the living room is regarded as a multifunctional space serving several activities. The authors recommend that it should be furnished in a modernistic style. Several ideals that change from 1947 to 1965 are highlighted. Examples of themes that are discussed are the ideal of knowledge, the relationship between practical function and aesthetic values, and the increasing importance of individual taste. In all editions, the authors argue to varying degrees against conventional furniture sets designed in a traditional style., Denna uppsats studerar hur de tre utgåvorna av boken Heminredning, skriven av Elias Svedberg och Lena Larsson och utgivna 1947, 1955 och 1965, uppmanar läsaren att inreda sitt vardagsrum. Syftet är att se vilka ideal och värderingar som ligger till grund för inredningen av rummet och om dessa förändras i de olika utgåvorna. Studien är komparativ och använder metoder för text- och innehållsanalys och bildsemiotik för att undersöka böckernas text- och bildmaterial. Studien visar att vardagsrummet är ett rum med ett flertal aktiviteter och funktioner och författarna rekommenderar att läsaren inreder med möbler i enlighet med modernistisk stil. Flera ideal som förändras från 1947 till 1965 framkommer, bland annat ett kunskapsideal, relationen mellan praktisk funktion och estetiska värderingar, samt att den individuella smaken blir allt viktigare. I alla utgåvor argumenterar författarna i olika hög grad emot en konventionell garnityrmöblering.

Utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv är det både intressant och relevant att studera hur förpackningsdesign kan användas för att upprätthålla normer och strukturer i samhället (Stanfill, 2014). Syftet med denna studie är att undersöka människors inställning till, och uppfattningar om förpackningsdesign för lågprisvaror. Därtill hur de skulle kunna designas annorlunda för att utmana de rådande normerna för lågprisdesign och uppfattas mer lockande. Forskningen utgår från ett receptionsperspektiv för att få en fördjupad förståelse för studiens utvalda målgrupps uppfattningar om ämnet. Målgruppen består av personer som konsumerar lågprisprodukter, då de antas ha en begränsad ekonomi. Dessutom utgår studien från personer intresserade för god smak. Detta genom kvalitativa fokusgruppssintervjuer i samband med Luptons (2011) designprocess och arbetsprocessen Human-centered design (IDEO, 2015). Genom en analys av informanternas resonemang och uppfattningar har en förpackning för ett lågpris-te inom dagligvaruhandeln tagits fram. Studien är grundad i relevant teori och tidigare forskning som innefattar bland annat Bourdieus kapitalteori (1989), Bergströms designlära (2019), och Goffmans teori om självframställning (2020/1959). Undersökningens empiriska data visar att normerna för lågprisdesign uppfattas otilltalande, stigmatiserande och är möjliga att utmana. Dock krävs ett genomtänkt designarbete då förpackningen fortfarande ska ingå i lågprissegmentet. Projektet resulterar i att skapa en förpackning som bryter rådande normer för lågprisdesign och strävar efter att vara estetiskt tilltalande för studiens målgrupp.

This research's purpose is to examine how luxury brands uses provocation as a tool in their campaigns to attract attention and costumers. The luxury brand that is being analysed is Balenciaga, and their campaign gift collection. This is done by a qualitative, semiotic pictureanalysis. The theoretical framework that is being used has its base in Pierre Bourdieus theory about class and taste, as well as Stuart Halls theory about representation. Other theories that are being used are branding, commodityfetischism and provocation. The finds that were made shows that luxury brands tend to use provocation to stand out among other brands, but when they do so they also risk getting boycotted by consumers. The discussion raises the question on whether or not losing customers is worth this risk. My mediaproduction is based of the problemarea that people with different disabilities are not represented in commercial advertising. I've made an short fictional commercial for the sporting goods-brand stadium, portraying a blind woman, to encourage representation of blind people in advertisment., Denna undersöknings syfte är att undersöka hur lyxvarumärken använder sig av provokation som ett verktyg för att dra till sig uppmärksamhet och kunder. Lyxvarumärket som undersöks är Balenciaga och deras kampanj gift collection. Detta görs med hjälp av en kvalitativ, semiotisk bildanalys. Det teoretiska ramverk som används har sin grund i Pierre Bourdieus teori om klass och smak, såväl som Stuart Halls teori om representation. Andra teorier som används är varumärkesidentitet, kommoditetsfetischism och provokation. De fynd som gjordes visar på att lyxvarumärken tenderar att använda provokation för att stå ut bland andra varumärken, men när de gör det så gör de det med risken att bli bojkottad av konsumenter. Diskussionen ställer frågan kring huruvida denna risk är värd att förlora kunder för. Min mediaproduktion är baserad kring problemområdet att folk med diverse funktionsnedsättningar sällan blir representerade i kommersiell reklam. Jag har gjort en kort fiktiv reklam för sportklädesmärket Stadium där jag porträtterar en blind kvinna, för att uppmuntra represenation av blinda personer i reklam.

The main purpose of this study is to examine how the media representation of the war in Ukraine is portrayed in Balenciaga’s runway for "Summer 23" collection in Paris Fashion Week 2022. To reach the objective of this study I used an approach based on a qualitative method with support from theories concerning socio-semiotics, Pierre Bourdieu’s theory of capital, provocation and taste. The material, based on video sequences and screenshots from the runway-show, are analyzed in correlation to the contemporary social and cultural context of a westernized perspective. The outcome of this study indicates that Balenciaga, as a luxurious brand with high levels of all forms of capital, alludes to the media’s representation of war as a means of provocation, which makes the "good taste" that they possess change., The primary aim with my Media Production is to create a visual material whose purpose is to emotionally touch the intended target group to click on the Action for Happiness website and to learn more about how one can live to achieve a happier life. My animated introductory video is meant to be an entry to the "10 Key Words for a Happier Life" page on the website.

Die vorliegende Arbeit behandelt Geschmacksadjektive im Deutschen und Schwedischen. Ziel der Untersuchung war es, die folgenden Fragen beantworten: 1) Liegen in diesem Bereich Unterschiede zwischen den beiden Sprachen vor? 2) Decken sich die Geschmacksadjektive in den beiden Sprachen oder gibt es hier Übersetzungslücken? 3) Wie sind Unterschiede zwischen den Sprachen zu erklären? Als Material wurden Geschmacksbeschreibungen von einigen Produzenten und Distributoren von Bier und Wein untersucht, mit dem Fokus auf vier spezifische deutsche Adjektive und ihre Übersetzungsmöglichkeiten ins Schwedische.

Architectural ornamentation has historically been referred to as feminine, making out the non-structural surplus but also the sublime beauty in a building. By gendering the ornament female, it has become subjected to the same sets of prejudices and moralization as the women of the time. Modernism escalated the misogynist rhetoric regarding ornamentation to such a degree that it was abolished from the architectural practice. Their dismissal of ornament painted the will to adorn as both infantile projection and erotic deception, the same clashing dualities found in female stereotypes.The contemporary discipline is still affected by the constraints introduced on aesthetics a decade ago and attempts of reclaiming the ornamental have been met by contradicting critique on if- and what contemporary ornamentation should be. The thesis examines the contemporary debate regarding the definition, utility and application of ornament, as well as a brief historical background focused on late 19th and early 20th century architecture. By examining the decade before ornamentation became taboo, the research highlights the correlating evolution of female archetypes and ornament and how these reacted to the moralization of beauty, leading up to the abolishment of the ornament through Adolf Loos' Ornament and Crime. Reviewing a wide selection of literature on taste, ornamentation and gender, the thesis argues for the return of ornamentation as a tool in a feminist architectural practice. Through the feminized ornament, the project hopes to initiate a discussion on how one could emasculate architectural aesthetics by promoting a more inclusive and diverse morphology. Such a development would not only benefit the built environment cosmetically but improve the visual legibility and create less stress-inducing spaces.

This paper examines images used to market clothing lines by the affordability-centered Swedish food company Eldorado as well as from the luxury fashion brands Prada and Gucci. Through a qualitative socio-semiotic approach, the images are compared and analyzed in relation to the contemporary societal context of a westernized and postmodern consumer culture. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning taste and class, as well as writings on postmodernism and class in relation to counter-hegemonic consumerism. Findings suggest that the luxury fashion brands exhibit a distinction of taste tied to affluency, whereas Eldorado can be interpreted as ironizing tropes and clichés seen in such imagery. A discussion is subsequently raised, debating the paradox of inserting counter-cultural values into the marketing of commodified goods.

Previous research has looked at how colors of food as well as porcelain or room colors affect the taste experience. Since colors cannot be experienced without light, it is important to find out whether even changed light can affect in a similar way as different surface colors. This has been studied through a taste test of chocolate. Subjects have been allowed to eat chocolate in different light scenarios and answer what tastes they feel and how appetizing they experience it. The compilation indicates that the experience of taste can change with different types of light. It shows that the taste of salt is experienced more clearly in a certain light. Even sweet can appear more attractive to the taster in some light constellations compared to other light settings. This is probably because different types of light quality or different types of white light make colors appear different to the viewer. It may also be the case that the light that affects the different surfaces of the room also has an effect on our expectation of taste and thereby affects us. The study has focused on finding light conditions that strengthen the taste impression. It can help to give recommendations for different restaurant environments so that certain taste indicators can be enhanced with the light. Light, taste, lighting design, light radiation, taste experience, lighting, sensory impressions, color temperature, spectral distribution, chocolate “Good taste is better than bad taste, but bad taste is better than no taste”Arnold Bennett, 1903, Tidigare forskning har tittat på hur färger på mat samt porslin eller rumsfärger påverkar smakupplevelsen. Eftersom färger inte kan upplevas utan ljus är det viktigt att utröna om även förändrat ljus kan påverka på liknande sätt som olika ytfärger. Detta har studerats genom ett smaktest av choklad. Försökspersoner har fått äta choklad i ett rum med olika ljusscenarier [A1] och svara på vilka smaker de känner och hur aptitlig de upplever den. Sammanställningen indikerar att upplevelsen av smak kan förändras med olika typer av ljus. Det visar att smaken av salt upplevs tydligare i visst ljus. Även sött kan framstå som mer attraktivt för avsmakaren i vissa ljuskonstellationer jämfört med andra ljusinställningar. Detta beror troligen på att olika ljuskvalitet eller olika typer av vitt ljus får färger att framstå olika för betraktaren. Det kan även vara så att ljuset som påverkar rummets olika ytor även ger effekt för vår förväntan på smaken och därigenom påverkar oss. Studien har inriktat sig på att hitta ljusförhållanden som stärker smakintryck. Det kan bidra till att ge rekommendationer för olika restaurangmiljöer så vissa smakindikatorer kan förstärkas med ljuset. ”Det är bättre med god smak än dålig smak, men dålig smak är bättre än ingen smak”Arnold Bennett 1903

Denna uppsats tar en blick på hur smak och klass speglas i vår samtida medievärld som präglas av populärkulturella referenser. Genom en kvalitativ semiotisk analys har Klarnas reklamfilm Get Smoooth (2019) analyserats utifrån Roland Barthes semiotiska teorier om hur mening tillskrivs genom visuella koder, i samband med Pierre Bourdieus teorier om hur klass och smak reflekteras genom visuella medel. Här riktar även undersökningen fokus på hur färgen rosa kan besitta delade meningar, beroende på frågor kring genus och sexualitet. Klarnas reklamfilm använder den amerikanska rapartisten Snoop Dogg som frontfigur i en fiktiv, luxuös rosaklädd värld som ska representera deras ekonomiska kredittjänster. Med hjälp av den utvalda teorin och relaterad forskning så studeras det valda materialet för att belysa en större förståelse för hur smak och klasstillhörighet blir representerat genom media och dess effekter. Undersökningen visar på flera semiotiska tecken för två klasstillhörigheter: låg och högklass. Här var Bourdieus teorier ett stöd i avkodningen av dessa tecken och hur kampanjen kan kopplas till ett kulturellt kapital och uttrycka av smak som kopplas till det två olika klasstillhörigheterna. Resultatet av undersökningen är att Klarnas reklamfilm kan ses som ett som ett bevis på det Baumann menar med att våra preferenser om smak inom samhällets fält är i konstant förändring. Slutligen förs det en diskussion om hur rosa har central påverkan i hur smak uttrycken kopplas till det populärkulturella samhället vilket kopplas till senare kritik till Bourdieu.

Dark Academia är en av flertalet digitala subkulturer som uppkommit på sociala medier under senare år. Bilder och videor föreställande akademiska sammanhang, klassisk litteratur, och stilguider i en mörkare färgskala är typexempel på sådant som kan visas i relation till estetiken. Genom ett kartläggande av estetikens bildliga uttryck på forumet Pinterest undersöker denna uppsats hur dessa uttryck får en konkret form genom en smakregim. Studien undersöker hur bildliga uttryck kan kategoriseras genom problematisering, instrumentalisering och ritualisation i översättandet från digitala omständigheter till ett mer praktiskt sammanhang. Vidare undersöker uppsatsen hur dessa faktorer samspelar med begreppet smak, samt hur denna relation stödjer sambandet mellan en uppkommen känsla av mening relaterat till objekten. Studien fann att ett deltagande i subkulturen medförde sådant som en större passion för lärande samt högre motivation i allmänhet. Gällande smakbegreppet utgår studien bland annat från Bourdieus teorier kring smak och kapital och kan därefter konstatera att estetiken framför ett material med en koppling till klassisk finkultur. Denna bild av smak kan, likt inom andra subkulturella sammanhang, tolkas förmedla en tänkt hierarkisk ordning. Denna ordning kan i detta fall exemplifieras genom påvisandet av ett både kulturellt och subkulturellt kapital. Samspelet mellan dessa kapital utmanar traditionella uppfattningar av både finkultur och subkulturer, då Dark Academias digitala kontext medför en större kreativ rörlighet och flexibilitet i framställningen av estetiken.

I antologin Nation som kvalitet. Smak, offentligheter och folk i 1800-talets Norden undersöker 15 forskare i litteraturvetenskap, historia, konstvetenskap och etnologi hur smak blev grund för nation och moral ett kriterium för att inbegripas i ett folk. Relationen mellan smak, offentlighet och folk studeras ur olika infallsvinklar i olika material från Norge, Island, Danmark, Finland och Sverige. Hur konstruerades nationella folk som en moralisk kategori? Hur reglerades smak, klass och kön som del av nationsbildning? Hur förstods offentlighet som nationsskapande? Hur användes nation som värderingskriterium i litteraturkritiken? Och vilken betydelse fick materialitet? Att nationalism har estetiska uttryck är knappast någon nyhet. Vänder man på orsakssambandet händer dock något nytt: smak som grund för nation öppnar nya perspektiv på nationsbildning med relevans för vår egen tid., Förtrollande nationer: varumarknad, folktro och nationalism i skandinavisk skönlitteratur 1830-1850

Torrefierad GROT kan bidra till en kolsänka i trädgårdsjordar genom att andelen torv kan minskas i substratblandningen som säljs till kunden. Eftersom det finns energivinster med kortare torrefiering så fanns intresse av att undersöka om grönsaker har olika tillväxt i material som torrefierats under längre eller kortare tid. RISE fick i uppdrag av Sveaskog att göra ett försök där odling i GROT med två olika torrefieringsgrad (skillnad i uppehållstid) jämfördes med vanlig grönsaksjord som säljs av Econova. De tre odlingssubstraten som ingick i försöket iordningsställdes genom att 10 vikts-% av GROT1, GROT2 respektive ljus torv blandades in i Econovas grönsaksjord. Modellväxten var Romansallad (Lactuca Sativa ’var. Romana’) och försöket utfördes under tre månader i odlingskammare med kontrollerad temperatur (D: 20°C/ N: 15°C), luftfuktighet (Rh 70%), ljusexponering (15 h) och markfukt (70% WHC) under perioden 14/7 - 15/9 2020. Fullgödsling tillsattes i form av näringslösning vid fyra tillfällen. Innan skörd gjordes ett smaktest där två testpersoner bedömde salladen i varje kruka. Salladens biomassa mättes som färskvikt och torrvikt efter skörd. Torkning gjordes i 105°C i tre dygn. Inga signifikanta skillnader uppmättes med avseende på smaktest, färskvikt och torrvikt. Slutsatsen från försöket är att det uppmättes ingen signifikant försämring av tillväxten när 10 vikts% byttes ut från torv till GROT. Det syntes ingen signifikant skillnad mellan de olika torrefieringsgraderna, vilket indikerar att det finns möjliga energibesparingar genom att använda en kortare uppehållstid i pyrolysreaktorn., Torrefied forest residues can contribute to a carbon sink in garden soils by reducing the proportion of peat in the substrate mixture sold to the customer. Since there are energy gains with shorter torrefaction, there was interest in investigating whether vegetables have different growth pattern in substrate mixtures with residues that have been torrefied for a longer or shorter time. RISE was commissioned by Sveaskog to make an experiment where cultivation in forest residues with two different degrees of torrefaction (difference in residence time) was compared with ordinary vegetable soil sold by Econova. The three growing media included in the experiment were prepared by mixing 10% by weight of GROT1, GROT2 and light peat, respectively, into Econova's vegetable soil. The model plant was Roman lettuce (Lactuca Sativa 'var. Romana') and the experiment was carried out for three months in cultivation chambers with controlled temperature (D: 20 °C / N: 15 °C), humidity (Rh 70%), light exposure (15 h) and soil moisture (70% WHC) during the period 14/7 - 15/9 2020. Fertilisation was added in the form of nutrient solution on four occasions. Before harvest, a taste test was performed where two test persons assessed the salad in each pot. The biomass of the salad was measured as fresh weight and dry weight after harvest. Drying was done at 105 ° C for three days. No significant differences were measured with respect to taste test, fresh weight and dry weight. The conclusion from the experiment is that no significant deterioration of the growth was measured when 10% by weight was changed from peat to torrefied forest residue. There was no significant difference between the degrees of torrefaction, which indicates that there are possible energy savings by using a shorter residence time in the pyrolysis reactor., Nedbrytningsförsök av torrefierad GROT och biokol

Inledning: En marknadsföringsstrategi som används i de fysiska dagligvaruhandelsbutikerna är sinnesmarknadsföring, men det finns för nuvarande kunskapsluckor vad det gäller att använda strategin vid e-handel. Syftet med studien är därav att få en djupare förståelse av hur svenska dagligvaruhandelsföretag arbetar med sinnesmarknadsföring vid e-handel och hur denna marknadsföringsstrategi påverkar kundens helhetsupplevelse. Teori: Digitaliseringen har lett till att e-handeln fått stor betydelse. Det är därav avstor vikt att företagen genererar en positiv kundupplevelse, vilket förutsätter att förstå kundens beteende. Genom att använda sig av sinnesmarknadsföring stimuleras människans fem sinnen och det skapas möjligheter till att tillfredsställa samtliga kunder. Metod: För att samla in teoretiskt och empiriskt material till denna kvalitativa studie har flera olika metoder använts i kombination. Semistrukturerade intervjuer med respondenter från ICA och Coop har exempelvis kombinerats med metoden “tänka högt” för att få med kundernas perspektiv. Empiri: Respondenterna från ICA och Coop vill att det ska vara enkelt att navigera på deras e-handel, men kunderna i studien uppfattar det inte lika enkelt. Vidare upplevdes sinnena på olika sätt. Analys: ICA och Coop arbetar mycket med synen. Både teorin och kunderna i studien bekräftar att synen blir det första som uppmärksammas. Företagen arbetar mer med smaken än känseln, medans kunderna stimuleras mer av känseln än smaken. Dock har de samma uppfattning om doften. Därefter kommer hörseln, vilket inte var en lika avgörande faktor vid ett köpbeslut. Slutsats: Företagen arbetar främst med synen genom noga utvalda bilder och recept, vilket påverkade kunderna på olika sätt. Mottagandet av leveransen var viktig för helhetsupplevelsen för kunden, dock påverkades kunden inte av svårigheterna med navigeringen på e- handeln. Det är sinnena i kombination som utgör u, Introduction: A marketing strategy in the physical grocery stores is sensory marketing, but for now there is a knowledge gap applicable to the strategy used online. The purpose of the study is to get a deeper understanding of how Swedish grocery companies are working with sensory marketing in e-commerce and how this marketing strategy affects the customers' whole experience. Theory: Digitalization has led to e-commerce becoming very important. It is therefore of great importance for companies to generate a positive customer experience, which assumes to understand the customers behavior. To use sensory marketing and stimulate the humans five senses creates possibilities to satisfy all customers. Method: To gather theoretical and empirical data to this qualitative study several different methods were used in combination. Semi- structured interviews with respondents from ICA and Coop have for example been combined with “think aloud” to be able to bring the customer's perspective. Empirical investigation: The respondents from ICA and Coop want their e-commerce investigation to be easy to navigate. However, customers do not perceive it as easily. Furthermore, the senses were experienced in different ways. Analysis: ICA and Coop work with the sight. Both the theory and the customers that participated in the study confirms that the sight sense is the first that is noticed. The companies work more with the taste than the touch, while the customers are stimulated more by the touch than the taste. They both had the same perception about the scent. The hearing is not a crucial factor in a purchase decision. Conclusion: The companies work mostly with the sight with carefully chosen pictures and recipes. The receiving of the delivery was important for the holistic experience, but the difficulties of navigation on the e-commerce did not affect them that much. It is finally the senses in combination with each other that formed the experience for the customer.

The following study focuses on food companies Oatly's and Arla's communication on the digital platform Youtube. The study analyzes two commercials from Arla and one commercial from Oatly. The purpose of the study is to contribute with new knowledge about Arla and Oatly's roles in the conflict “the milkwar” and to provide new perspectives on Youtube as a platform for public debate. The study's theoretical framework is inspired by Corporate Social Responsibility, as well as critical rhetoric as both theory and method. To enable a qualitative critical rhetoric analysis, the study uses concepts from the theoretical framework of rhetoric. Rhetoric aims to analyse verbal and visual language. To categorize the comments, they have been divided into five different themes. The theme positive comments are forms of appreciation from Youtube users. Negative comments indicate displeasure against the sender of the commercial. Product-focused comments implies that the focus is on product. Value-focused includes comments that indicate an opinion or value the user has. Other comments are thematized because of their irrelevance to the subject and is often in a context of abusive words or spiralling discussions. The study concludes that Oatly and Arla use a number of elements to speak against each other, which contributed to a wide variety of different interactions in the comment-sections.

Syftet med vår uppsats är att beskriva och redogöra för hur kvinnliga studenter i Lund upplever sina konsumtionsvanor i relation till den marknadsföring som bedrivs på Instagram år 2019, samt vad som anses vara god smak på Instagram bland urvalsgruppen. Vår uppsats lyfter fram tidigare forskning, tar upp Pierre Bourdieus teori om kapital, smak, habitus, fält och Colin Campbells tankar om hedonistisk konsumtion samt presenterar resultatet utifrån fem djupintervjuer med kvinnliga studenter. För att skapa förförståelse för vårt ämne har vi valt ut och inspirerats av artiklar med tidigare forskning relevanta för våra frågeställningar. Den tidigare forskningen visar hur amatörfotografer med hjälp av filter och lättillgänglig redigering kan framstå som professionella, förklarar begreppet A shoppable life (som diskuteras vidare och utvecklas i uppsatsen) samt undersöker vikten av transparens vid marknadsföring på Instagram. Vi har valt att genomföra vår uppsats utifrån en kvalitativ metod. Huvudfrågorna i intervjuerna har berört våra problemformuleringar och anpassats för att främja djupgående samtal. Med fokus på empirin från våra kvalitativa intervjuer samt en analys av studenternas instagramflöden ämnar vi att besvara vår problemformulering och bidra till ämnesdiskussionen med begrepp från Bourdieu och Campbells teorier. I vårt resultat kan vi konstatera att samtliga intervjupersoner har en mer eller mindre detaljerad förförståelse för de marknadsföringsstrategier som förekommer på Instagram, men att deras åsikter om dess inverkan såväl som personliga upplevelser skiljer sig åt. Vi såg att estetik och redigering på Instagram verkar spela en stor del i vad studenterna anser vara god smak, en smak som enligt de flesta även sipprar in i deras konsumtionsvanor. En annan intressant observation tagen ur intervjuerna är hur flera deltagare upplever att kombinationen av dyrt och billigt ökar sannolikheten för köp av den billigare varan.

“Coffee Heaven - an ethnological study of the logic of sustainability, justice and Swedishness through coffee consumption in Sweden” is the english title of this essay. The purpose of the study is to identify and analyze different logics that produce, negotiate and stabilize coffee consumption as a culture phenome, based on the logics expressed and used in actors’ statements about coffee, sustainability and social justice. The analysis takes place through a logic perspective that focuses on how the production and consumption of coffee as an idea is motivated in a time where consumption and production of coffee involve a range of power relations that can be understood as incompatible with just a sustainable climate. Furthermore, the social context of coffee, conceptions of Swedishness and how actors construct sustainability as a cultural concept is studied. The study is based mainly on interviews and digital ethnography of Sweden's four largest roasteries. The result of the study is that coffee consumption is naturalized and illuminated with a sustainability perspective, so the actors use various anthropocentric logics to understand the continued production and consumption of coffee. Sustainability is cultivated in the actor’s statements to conform to their own existing contexts, which can validate coffee as a sustainable av just practice.

I uppsatsen undersöker jag hur begrepp och teori från visuell kultur kan användas för att analysera arkitektur och i synnerhet hem genom att utforma ett analysverktyg för bilder. Syftet är att undersöka hur föreställningar, värderingar och idéer hos betraktare kan påverkas av det som bilderna förmedlar, och vilken makt bildproducenter av bilder på arkitektur har som individer och grupper. Jag är särskilt intresserad av att undersöka hur värderingar, smak och föreställningar om drömhem formas under påverkan av ett bildflöde. I uppsatsen används teori från ett antal olika fält: arkitektur, materiell och visuell kultur samt sociologi och psykologi. Som utgångspunkt har jag Beatriz Colominas argument för att det är lika viktigt att studera visuella representationer av arkitektur, som det är att studera det traditionella arkitektoniska objektet på det sätt som hon för fram det i sin bok Privat och offentligt (1999). Bildanalysverktyget som jag har utformat använder min tolkning av Roland Barthes teori om punctum och studium, denotationer och konnotationer samt myter som de presenteras i Practices of looking av Sturken och Cartwright (2009) och Barthes bok Camera Lucida (1982). John Berger’s Ways of Seeing har bidragit med idéer om reklam. Den franska sociologen och filosofen Pierre Bourdieus arbete om kulturens fält och symboliskt kapital så som de beskrivs i “Kulturens fält: om Pierre Bourdieus sociologi” av Don Broady (1988). Arkitekturteoretikern Kim Doveys bok om makt och arkitektur, Framing Architecture: Mediating power in built form (1999) har också bidragit med idéer om vad som utgör konceptet hem.