Search

Detta examensarbete är utfört vårterminen 2024 på Konstfacks institution för bild och slöjdpedagogik med syftet att undersöka och utforska bildklassrummets fysiska utformning tillsammans med blivande bildlärare. Med en fenomenologisk tolkningsram är avsikten med studien att få förståelse för hur bildklassrummets fysiska utformning upplevs av bildlärarstudenter, hur de definierar rumsligheter som främjar kreativitet samt bidrar med ett förslag på ett bildklassrum som främjar elevers kreativa processer Studiens empiri har genererats genom ett workshopupplägg med fokus på att ge förutsättningar för fokusgruppsdiskussioner. Workshoppen har utförts i två olika grupper med blivande bildlärare från Konstfacks ämneslärarutbildning. Under denna workshop diskuterade och sammanställde grupperna följande teman genom 3 olika tankekartor: - Deltagarnas samlade erfarenheter och upplevelser av bildklassrum de vistats. - Deltagarnas definition av rumsligheter som främjar kreativitet. - Deltagarnas förslag ett bildklassrum som främjar elevers processer. Dessa diskussioner har bearbetats genom en tematisk analysmetod samt tolkats med kopplingar till tidigare forskning. Undersökningen har även tolkats genom en gestaltning som ställts ut på Konstfacks vårutställning 2024. Resultatet från studien visar att bildlärarstudenters förslag på ett bildklassrum som främjar elevers processer innefattar ett rum som kan delas upp i flera olika utrymmen/rumsligheter med olika syften. Syftet med detta var att skapa möjlighet för både praktiskt arbete och utforskande samtidigt som vila och återhämtning, eftersom båda dessa delar lyftes som nödvändigheter för den kreativa processen. Syftet var även att skapa specifika utrymmen att arbeta med klassrummets anpassningsbarhet och ge eleverna tillgång till en egen plats de kan påverka.

A city’s structural layout plays an important role when it comes to accessibility and visibility within spatial context. The urban structure also affects different urban processes, specifically in social contexts. Street pattern, walkability, facades and the overall living structure have an impact on how we are perceiving and using space and what kind of social encounters that can take place. The space we live in can have negative as well as positive consequences on everything we do. Space is not a container of human activity but an active force shaping human life. Space is socially produced and therefore can be socially changed. The functions and programmes of the inside of buildings affects movements and how people uses the space outside of the building, which is why it is important to think of how the inside functions will affect movement patterns and outside activity. This project aims to increase the spatial qualities in Tensta centrum through shifting the inside functions of the buildings with the hope to affect people’s movement patterns and how they use the space between the buildings, to gain increased spatial qualities, enable positive social processes and, hopefully, create a thriving and attractive suburban center.

Sedan mitt andra år på musikhögskolan har jag utforskat det rumsliga som en del av min konstnärliga praktik. Att använda mig av rummet och rörelsen av ljud i rummet har varit en stor inspiration och ett förhållningssätt i mitt komponerande. Föreställningen om hur musikerna är placerade i rummet eller hur musikern rör sig och hur ljudet färdas i rummet är koncept som har integrerats i mitt skapande. Dessa koncept är både imaginära samtidigt som de relaterar till det fysiska rummet, det vill säga mitt skrivande är starkt kopplad till konsertupplevelsen. Mitt intresse för livekonst och relationen mellan musiker och publik är en viktig del av min praktik. Denna text utgår från tre verk som berör temat rumslighet på olika sätt., Denna konsert består av tre, vanligtvis självständiga verk, som för detta tillfälle går samman och bildar en gemensam helhet. Musikerna är utspridda i rummet och så väl är publiken. Det är en konsert som även kan ses som en föreställning. Rörelse är i fokus - ljudligt, spatialt och koreografiskt.Idle, för solo viola och en högtalareMusiker: Victor GuaitaThe night echoes, för stråkkvartettMusiker: Maya Bennardo (vln), Lachlan O’Donell (vln), Victor Guaita (vla), Sven Risberg (vc)Untitled, för solo piano och 16 högtalareMusiker: Arttu Ahovaara Konsertlängd: ca. 40 min (utan paus)

Digitaliserade lärandemiljöer och distansöverbryggande utbildningsformer har under en längre tid präglat högre utbildning, men den drastiska digitala omställningen i samband med covid-19-pandemin innebar en situation där lärare och studenter i än högre utsträckning kom att skiljas åt i tid och rum. Under våren 2021, när studenter och lärare vid universitet och högskolor under drygt ett år hade bedrivit dessa av regering och myndigheter föreskrivna distansstudier och interagerat i och med de digitaliserade utbildningsmiljöerna, inbjöds tre studentgrupper att delge sina erfarenheter av den digitala omställningen. Studiens övergripande syfte var att synliggöra, kritiskt granska och diskutera studenters erfarenheter av den hastiga och genomgripande digitala transformationen av undervisning och lärandemiljö. Sammanlagt deltog 39 studenter, vilka studerade vid två olika universitet: ett i Sverige och ett på Island. Studenterna fick skriftligt reflektera över ett antal öppna frågeställningar i anslutning till den digitala transformation som deras utbildning genomgått med fokus på upplevelser och erfarenheter av undervisningen, lärandet och rummet. Teoretiskt utgår studien från livsvärldsfilosofi, framför allt vad gäller Martin Heideggers och Gaston Bachelards tankegods, vilka speglas mot och genom studenternas erfarenheter. Resultatanalysen mynnade ut i sju olika teman som samtliga säger något signifikant om digitaliseringen i högre utbildning. Vidare synliggör dessa teman de dikotomier och spänningsfyllda förhållanden som konstituerar rumslighet och hemhörighet i en digitaliserad utbildningskontext., Digital learning environments and distance education have over time increasingly come to characterize higher education, and during the covid-19 pandemic the digital transition was radically accelerated. This led to an even more apparent temporal and spatial separation between teachers and students. In the spring of 2021, when students and teachers at universities and colleges had been experiencing this imposed form of online teaching and learning for just over a year, three groups of students were asked to share their experiences of the digital transition through written reflections. The overall purpose of the study was to visualize, critically examine and discuss students’ experiences of the rapid and pervasive digital transformation of the teaching and learning environment. A total of 39 students who studied at universities in Sweden and Iceland, participated. The students were asked to carry out written reflections on a number of open questions related to the digital transformation that their education had undergone, and with a certain focus on their experiences of the (class)room. Theoretically, the study is based on the philosophy of the lifeworld, mainly in accordance with the ideas of Martin Heidegger and Gaston Bachelard, which are reflected against and through the students’ experiences. The results are presented in the form of seven different themes, which together illuminate the students’ experiences of the digital transformation of teaching, learning and the (class)room in higher education. Moreover, the results also point out some of the dichotomies and tensions that constitute spatiality and belonging in an educational context., Validerad;2023;Nivå 1;2023-11-09 (hanlid);Full text license: CC BY, Mind the Body: omförhandlingar av föreställningar och praktiker i en digitaliserad lärarutbildning

I exhale. In the corner is a pile of cardboard boxes that I had just opened up. Stretched across the floor are many carefully measured lines of white duct tape. On the computer are countless browser tabs - from waves articles to small forums - telling me how to set up my new speakers. Equidistant triangles and other exact angles. All that is left to do is calibrate the volume so that each speaker reaches me equally. You see, I had decided to jump into surround sound. The thought of having a little personal cinema in my apartment to play with was not possible to pass on. I remember then sitting down in front of my digital audio workstation, with speakers surrounding me, and thinking.... Nowwhat? I had no idea what to do with it, what sound was supposed to go where, whether it should move or be still. I experimented with many surround things, never reaching a definite answer. I would go to the cinema to listen to other films - for research - but most of the time the sound never filled the room or left the screen, it is the spatial element of which I was mostly keen. What a waste. In the pursuit of discovering what surround means to me, the intimacy it can bring to a room; why mainstream films use it shyly, or don't use it at all. I discovered a rabbit hole., "Sound/Body" consists of a titular video essay, and "Surround/Body" - a complimentary text essay.

The aim of this study is to examine intangible aspects of medieval church architecture from an art historical perspective, by using the theoretical frameworks of the theologist Alf Härdelin’s theory on multidimensionality and the philosopher of languages John Langshaw Austin’s the­ory on speech acts and performativity. It studies the relationship between church architecture and liturgy during the 15th century. This case study’s main material is the Upland parish church Ärentuna and the liturgical sources Missale Upsalense novum (1513) and the devotional book Siælinna thrøst (15th century). The interior of the church has been examined to understand how the church interior may have been furnished during the 15th century. During the 15th century the church had many more altars and devotion pictures than what one can see in the current furnishings of the church. There is a narratological succession in the construction of the building, as well as the iconographical motifs, from West to East, thus the meaning of it becomes increasingly sacred. In that way, the construction of the building, as well as the wall paintings converses, with the liturgy – which has its core in the choir. When lay­people entered the sacred space of the church, they perceived things in a specific order, which creates a sense of order and cohesion within the liturgy. The study found that liturgy produces meaning in the church architecture by giving a visual expression to faith through images. Through performative speech acts found in the liturgy, a multidimensional experience is created by the (theological) fact of Christ's presence in the church. The nave's paintings enhance the visitor’s experience of the church interior as an eternal heavenly presence with motifs such as the Seven days of Creation, the Ten Commandments, the Passion of Christ and finally the Last Judgment.

In this essay I want to see if using theories of practical knowledge can deepen the understanding of the tradition of Pilgrimage in the 4th century. I have selected three of the most known and well preserved travelogue texts: Egeria's travels, Jeromé s Epitaphium Paulae and Itinerarium Burdigalense. In this essay I will use the theories of practical knowledge to analyse expression of emotions, corporeality and spatiality. I will use a qualitative-inductive method and a hermeneutic method and also a comparative method to compare the expression.

Background: Health inaccessibility is a global phenomenon: as of today, askewed distribution of health care can be seen in both low- and high-incomecountries. Mostly affected are however nomadic people in Sub-Saharan Africa. Departing from a more subjective understanding of both health and space, theresearch explored how health care workers involved at Swedish organization NewLife Mission’s clinics viewed health care accessibility in the rural area ofMashuuru, in which a large percentage of population are Masai.Aim: The aim of this research was to through the eyes of health care workersexamine factors affecting nomadic pastoralist people’s access to health care.Method: Manifest data on the topic was qualitatively collected by the means ofnine semi-structured interviews, all exploring accessibility in a broader notion.Results: The data resulted in four themes: External factors, Clinic features,Provider attitudes as well as Patient attributes. Respondents emphasized thatclinic and provider behavior affected accessibility substantially, but that also external factors such as poverty, government negligence and cultural differencesostracized accessibility.Conclusion: In order to assure a more encompassing health care coverage, asadvocated by the UN, WHO and the International Codex for Nurses,understanding the ambiguity of health care accessibility is crucial when workingin an increasingly multicultural world., Bakgrund: Ojämlik tillgång till sjukvård är ett globalt fenomen: en skevdistribution av hälso- och sjukvård återfinns både i hög- såväl som låginkomstländer. Mest påverkade är dock nomadgrupper i Afrika söder om Sahara. Medavstamp i en mer subjektiv tolkning av både rumslighet och hälsa, utforskadearbetet hur vårdpersonal inom svenska organisationen New Life Missions treruralt benägna sjukvårdskliniker uppfattade tillgänglighet till sjukvård pålandsbygden i Mashuru, där en stor andel av befolkningen är Massajer.Syfte: Syftet var att genom vårdpersonalens perspektiv kvalitativt undersökaderas uppfattning av faktorer som påverkarar pastoralistiska nomadgrupperstillgång till sjukvård.Metod: Kvalitativ manifest data samlades in med hjälp av nio, semistruktureradeintervjuer som utgick från en bredare förståelse av tillgänglighet.Resultat: Datan gav upphov till fyra teman – Externa faktorer, Sjukvårdsklinikernas egenskaper, Attityder hos vårdgivare samt patientattribut.Intervjupersonerna menade att klinikerna samt deras egna uppförande påverkadetill vilken grad patienter söker vård, men även att externa faktorer såsomfattigdom, politiskt styre samt kulturella skillnader spelade in.Konklusion: För att tillgodose en mer omfattande sjukvårdstäckning, såsomförespråkat av FN, WHO och ICN, så är det essentiellt att förstå de subjektivaaspekterna av både hälsa och tillgänglighet.

This bachelor’s thesis deals with how the spatiality of libraries can correlate with instances of disorderly user behaviors. The fact that public libraries are among the types that are most prone to disorder, while Kriminalvården’s (the Swedish correctional service’s) librarians rarely experience similar problematic behaviors, could be said to illustrate a balancing act between anarchy and a manic need for control; where the most ideal compromise is, is based both upon personal values and the situation at hand. To compare different reasonings about the room and the users, public librarians’ perspectives on factors of architecture and design have been contrasted with how librarians within Kriminalvården view the matter. The study has mainly been carried out using qualitative semi-structured interviews as well as a supplementary questionnaire. Operationalized factors of spatial influence in the form of categorized opposites (accessible/inaccessible, comfortable/repellent, visible/obscured, enabling/forbidding), which were identified early on and have guided the investigation, are used both implicitly in the interview guides and the questionnaire as well as explicitly in reading for the thematic analysis. The terms “ideal type”, “heterotopia”, and “panopticon/panopticism” are used theoretically to deepen the understanding of the essay’s collected data: their suitability emerges in the nuances of what libraries can/should be; what happens when you bring together multiple functions in one space; as well as how control through surveillance can be understood and applied in library spaces. The results show several differences at the operational level, but also similarities in terms of the librarian’s approach and view on problematic factors. Public libraries often have many functions (that do not always interact harmoniously) and offer more freedom, which risks their orderliness, while Kriminalvårdens library operations (which consists almost exclusively of literature, Denna kandidatuppsats hanterar hur biblioteks spatiala utformning kan korrelera med förekomster av ”biblioteksstök”. Att folkbibliotek är bland de mest stök-utsatta typerna, medan Kriminalvårdens bibliotekarier sällan upplever liknande problembeteenden, skulle kunna sägas illustrera en balansakt mellan anarki och kontrollmani; var den mest idealiska kompromissen ligger bygger på personliga värderingar och vad situationen kräver. För att jämföra olika resonemang kring rummet och användarna har folkbibliotekariers perspektiv på arkitektoniska och designmässiga faktorer satts i kontrast mot hur bibliotekarier inom Kriminalvården ser på saken. Studien har genomförts främst med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en kompletterande enkät. Operationaliseringar av spatiala påverkansfaktorer i form av kategoriserade motpoler (tillgängligt/svårtillgängligt, komfortabelt/avvisande, överblickbart/skymt, tillåtande/hindrande), som i förtid identifierats och styrt undersökningen, har använts både implicit i intervjuguiderna samt enkäten och explicit i utläsningen för den tematiska analysen. Begreppen ”idealtyp”, ”heterotopi”, och ”panoptikon/panopticism” används teoretiskt för att fördjupa förståelsen av uppsatsens empiri: deras lämplighet framkommer i nyanserandet av vad bibliotek kan/bör vara; effekten av att sammanföra flera användningsområden i samma utrymme; samt hur kontroll genom övervakning kan förstås och appliceras i biblioteksutrymmen. Resultatet visar på flera skillnader på verksamhetsnivå men även likheter i fråga om bibliotekariernas förhållningssätt och syn på problematiska faktorer. Folkbibliotek har ofta många funktioner (som inte alltid samspelar harmoniskt) och erbjuder mer frihet vilket riskerar kosta ordning, medan Kriminalvårdens biblioteksverksamhet (som utgörs närmast uteslutande av litteraturförmedling) har mer ordning – men på bekostnad av användarnas frihet. Studiens utfall kan användas som kunskapsgrund för praktisk planerin

Current medical discourse and endless media debates on obesity and health have rendered the fat body highly visible. However, the lived experiences of fat have to a large extent remained absent in these discourses. This thesis, therefore, expands and reconceptualizes notions of fatness and fat embodiments. Using semi-structured, in-depth interviewing with individuals of marginalized genders living in Sweden who identify as being fat, the thesis explores (1) the individuals’ perception of fat; how it is seen, felt, and known, (2) how their fat, gendered embodiments shape their identity and their ”being-in-the-world”, and (3) the coping strategies and/or opportunities for resistance available to deal with and/or challenge negative and stigmatizing experiences. Merging phenomenology, affect theory, and temporality theories, findings suggest that fat individuals experience struggles and hatred while navigating a thin world that excludes their fat flesh, resulting in feelings of hyperawareness, shame, and being out of place. Through everyday experiences in this intersubjective world, they are also constructed as being out of time, affecting their access to the present. Navigating conflicting demands of visibility/invisibility, embodying the innocent/guilty fatty, and embracing the body/disembodying from it, the author reflects on the implication of these findings for understandings of fat embodiments as multiple, ambiguous, shifting, and at times contradictory. The thesis offers thickened understandings of the significance of fat embodiments for challenging the ways in which power operates on bodies, for (re)conceptualizing normative notions of fatness, and for fat people themselves.

Detta examensprojekt i inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack, utforskar och utvecklar metoder för hur inredningsarkitektur kan gestaltas utifrån musik. Genom ett praktikbaserat undersökande analyseras subjektiva upplevelser av musik, vilka beståndsdelar som finns och hur musiken är uppbyggd. Ett undersökande som skapar ramar för inredningsarkitekten att förhålla sig till i en gestaltningsprocess. Inte som en begränsning, utan som ett gränssnitt som välkomnar alternativa arbetssätt och undersöker nya gestaltningsmöjligheter. Utifrån ett utvalt musikstycke gestaltas en interiör översättning av musiken och upplevelser den genererar. Projektet itererar mellan musikteori, studier av subjektiva upplevelser och färg-, ljus- och materialutforskning. Resultatet blir ett förslag på metoder för att analysera och studera rumslighet i direkt relation till musik, men också ett konkret gestaltningsförslag utifrån denna metodutveckling. Ett exempel på en översättning av ett medium till ett annat, som i sig blir ett fristående verk. Rytm, mörker och ljus formar tillsammans en temporal upplevelse. Ett musikstycke blir till interiör i långt, smalt rum, där ljuset hamnar i fokus mellan två skikt av väggar, med inslag av överraskningar som visar sig i ljusfärg, ytfärg eller material., This degree project in interior architecture and furniture design at Konstfack, explores and develops methods for how interior architecture can be designed based on music. Through practice-based studies, the project analyzes subjective experiences of music, which components that exist and how the music is structured. Studies that creates frames for the interior designer to relate to in a design process. Not as limitations, but as an interface that welcomes alternative ways of working and investigates new design possibilities. Based on a selected piece of music, a translation into interior is created of the music and experiences it generates. The project iterates between music theory, studies of subjective experiences and color, light and material exploration. The result is a proposal for methods created for analyzing and studying spatiality in relation to music, but also a design proposal based on this method development. An example of a translation of one medium into another, which in itself becomes an independent work. Rhythm, darkness and light form a temporal experience together. A piece of music becomes an interior in a long, narrow room, where the light comes into focus between two layers of walls, with elements of surprises represented in colored light, surface color or material.

Färger som vi omges av påverkar oss i det vardagliga livet. Vi reagerar olika på färger som finns i ett rum utifrån färgens intensitet, textur och hur ljuset faller in. Däremot är färgen likaså ett subjektivt fenomen som förankras till våra preferenser och känslor. Tidigare forskning visar även på att färg är viktigt och att det har olika effekter på vårt mående och hur vi agerar. Problematiken idag utifrån min egna erfarenhet av att ha arbetat på förskolor grundar sig i att det saknas en mer färgrik kulör i den rumsliga miljön. Jag har ifrågasatt genom min egna upplevelse hur barn skulle reagera på en mer färgrik miljö och hur dem kommer till att stimuleras utav färg i den byggda miljön på förskolor. Att kombinera färg tillsammans med rummets utformning skulle kunna skapa en större inverkan på barnens beteende och sinnesstämning i deras lärmiljö eftersom färgen har en stor betydelse genom barnens uppväxt och utveckling. Syftet med studien är att belysa färgens egenskaper i rummets miljö på Bokebo förskola som utförs genom arkitektoniska aspekter , fullskaleförsök och genom teoretisk bakgrund inom färgpsykologi och tidigare forskningsstudier av färg och rumsligheter. Teorierna och fullskaleförsöket kommer sedan att förankras ihop med barnens svar på intervjufrågorna, där frågorna kommer ge svar på deras beteende och känslor i fullskaleförsöket, samt att observationerna kommer ge svar på deras stimulans i den rumsliga miljön. Detta kommer i slutändan att bidra till mer kunskap och förståelse för att kunna använda färg i förskolans fysiska miljöer på rätt sätt. Förutom intervjufrågor hos barnen kommer även pedagogerna på avdelningen att få genomgå intervjufrågor. Anledningen är för att kunna få svar på hur dem upplevde rummen och hur dem tror att det skulle kunna fungera för barnen. Intervjuer och observationer kommer att utvärderas tillsammans med tidigare forskning för att kunna se ett mönster i barnens beteende och sinnesstämning i den rumsliga miljön på Bokebo för, Colors that surround us affects us in everyday life. We react differently to colors in a room based on the color’s intensity, texture and how the light falls in. However, color is also a subjective phenomenon that is connected to our preferences and feelings. Previous research also shows that color is important and it has different effects on our mood and how we act. The problem today based on my own experience of having worked in kindergarten is based on the lack of a more colorful color in the spatial environment. I have questioned through my own experience how children would react to a more colorful environment and how they will be stimulated by color in the built environment at kindergartens. Combining color together with the design of the room could create a greater impact on the children’s behavior and mood in their environment because color has a great importance through the children’s growth and development. The purpose of the study is to highlight the properties of color in the room environment at Bokebo kindergarten which is carried out through architectural aspects, full-scale experiments and through theoretical background in psychological color and previous research studies of color and spatiality. The theories and the full-scale experiment will then be set together with the children’s answers to the interview questions, where the questions will provide answers to their behavior and feelings in the full-scale experiment, and also the observations will provide answers to their stimulation in the spatial environment. This will ultimately contribute to more knowledge and understanding to be able to use color in the kindergartens physical environments in the right way. In addition to interview questions for the children, the educators in the department will also have to go through interview questions. The reason is to be able to get answers to how they experienced the room and how they think it could work for the children. Interviews and observations will

This study investigates the perceptual effect of ceiling painting on the viewer in relation to spatiality. Three case studies have been conducted of ceiling paintings by Johan Sylvius from 1690, Karl XI's gallery at Drottningholm Palace; Karl Axel Pehrson Transfigurata from 1978, at Thielska Gallery; and by Malin Gabriella Nordin from 2021, at the restaurant Ricordi, all in Stockholm Sweden. The objects represent ceiling paintings with different mediums, pictorial expressions, and motifs. This study presents how ceiling painting's formal and aesthetic structures and mechanisms activate the viewer's perception and performative action. Together with the room, these elements shape the viewer's overall experience of the ceiling painting and the spaciousness. The perceptual influence takes place in interaction with the individual's subjective psychological make up, which filters the mentally and physically perceived information. This means that each individual's experience is characterized by subjective perceptions: the same colour, expression or form can generate different impressions in different individuals – depending on the individual's previous experience with similar elements. The aim is not to find a common experience, but to track which elements and how they activate the viewer. These elements are the ceiling painting's internal and external factors, which activate the senses and shapes the viewer's movements in the room. Sensations together with the viewer's choreography create an overall experience within the viewer. The thesis in the essay postulates that these structures and mechanisms are conditioned in the ceiling painting's particular placement in the inner ceiling of the room, its materiality and spatial relationship. The perceptual impact is the initial awareness of the art, before the intellectual, ceiling painting is not sought to be interpreted but to be experienced. Most of the research in the visual arts and especially on ceiling painting is devote

Detta examensarbete utforskar torvtäkten som landsakap. Torvindustrin har en långtgående historia i Sverige, och de utdikade torvmossarna utgör några av de största landskapssåren i landet. Under påtryckningar från politik och samhälle har industrin minskat kraftigt, och många torvtäkter hotas nu av nedläggning. Genom klok efterbehandling kan de uttjänta torvtäkterna bli värdefulla landskap för mänskligt och icke-mänskligt liv. Men vad kännetecknar egentligen dessa landskap - och vilka värden och potentialer finns knutna till dem? Genom debatten om återvätning har våtmarker identifierats som ett nyckellandskap för att lösa en globala klimatkatastrof. I det lokala landskapet krävs platsbaserad design som ser landskapets unika sammansättning - utan att fastna i en romantiserad uppfattning av ett förgånget landskap. Mitt arbete har utgått från studierna av en 250 hektar stor torvtäkt i centrala Skåne som nyligen lagts ned. Genom platsbesök och diskussioner med markägare, kommun, länsstyrelse och NGOs har jag kartlagt landskapets materiella sammansättning, formativa processer och rumsliga samband. I analysen har jag tillämpat ett nymaterialistiskt synsätt. Nymaterialismen är ett teoretiskt angreppssätt avvisar det traditionella sättet att beskriva materia som passiv. Istället betonar man materians livlighet och betydelsen av icke-mänskligt liv i landskapets utveckling. Med detta synsätt har jag kartlagt landskapet på ett horisontellt sätt: som assemblage: hopsättningar av aktörer. Synsättet har gett en förståelse av landskapet som en produkt av mänskligt- och icke-mänskligt liv. Resultatet är ett porträtt av ett landskap där jorden, vattnet, växter, djur och människan samextisterar. I landskapet finns avtryck från en intressant natur- och kulturhistoria: en rumslig uppdelning som kan fungera som ett ramverk för att husera nya aktiviteter där mänskligt och icke-mänskligt liv kan existera i synergi., This thesis explores the extractive landscape of peat. The peat industry has existed in Sweden since mid-19th century. Excavated peat bogs form some of the biggest landscape scars in the nation. In a time of increasing pressure from politics and society, the industry has declined drasticly. Many peat industries are now threatened by closure. Through the rewetting debate, wetlands have been identified as key landscapes for adressing an deepening global climate disaster. In the local landscape, place-based design measures are required, measures that responds to the unique characteristics and history of each landscape, without idealizing a romanticized vision of an intangible past. With landscape architecture as a tool, these landscapes have great potential to become valuable for both human and non-human life. But what really characterizes the extractive landscapes of peat - and what values and potentials lie in their transformation? My work is based on the study of a recentrly shut down, 250-hectare large peat industry in central Skåne. Through site visits and discussions with landowners, the municipality, the county administrative board and NGOs, I have analyzed the landscape materially: as a process and a spatial experience. In the analysis. I have been inspired by new materialist theories and approaches. New materialim rejects the traditional way of describing matter as inert. Instead, it emphasizes the ‘livningness’ of the world: a world of active actors. By conducting this way of seeing, I have mapped the material landscape in a horizontal way, as assemblages: networks of actants. The approach has provided an understanding of the landscape as a product of both human and non-human life. The result is a biography of a landscape where earth, water, plants, animals and humans coexist in a meshwork of life. The landscape bears traces of an interesting natural and cultural history. This imprint provides a spatial division that can serve as a framework for new activitie

The purpose of this thesis is to broaden my understanding of color as a creative tool of architecture in spatiality. The study will focus on different spatial phenomenons that can arise depending on how color interacts with objects, surfaces and spatiality. Parallel to this, different tools will be identified and then practiced in order to find ways for color to be included in the early design process. In order to gather information for the survey, interviews, literature studies, study visits and laboratory work have been carried out. The interviewees are architects, colorists and designers who create with a focus on color in space. These interviews will revolve around how the designer thinks about using color as a tool. How do they go about it? How does their working approach relate to theory, experience, desire and intuition? The laboratories will be a large part of the project and the focus will be on the process. The spatial phenomenons will be studied with the help of various tools by examining form, color and light in interaction. The experience of color is the core of the investigation. What is experienced as harmonious, chaotic or dynamic? Heavy or light? How are scale and spatial hierarchies experienced? How can architectural qualities be created using color? How can we use color so that the value of the spatiality is strengthened? The main question I’ve chosen to work through is: How can color as a tool support spatial design? The report will not deal with the colors themselves with subjective findings such as ”pink is more beautiful than blue”. It will address how colors relate to each other: how dark or light, how saturated or desaturated, how matte or glossy. How color relates to spatiality will be investigated using different scenographies where the properties of colors are tested and analyzed. Although color theory can contribute to the understanding of how colors interact, I don’t want to focus too narrowly at perfect formulas calculated in theory. I, Syftet med detta examensarbete är att vidga min förståelse för färg som skapande verktyg av arkitektur i rumslighet. Studien fokuserar på olika rumsliga fenomen som kan uppkomma beroende på hur färg samspelar med objekt, ytor och rumslighet. Parallellt med detta identifieras olika verktyg och praktiseras sedan i syfte att hitta sätt för färg att vara med i den tidiga designprocessen. För att samla information till undersökningen har intervjuer, litteraturstudier, studiebesök samt laborationer genomförts. Intervjupersonerna är verksamma arkitekter, kolorister och designers som skapar med ett fokus på färg i rumslighet. Dessa intervjuer kretsar kring hur formgivaren tänker kring att använda färg som verktyg. Hur går de tillväga? Hur förhåller sig deras arbetssätt till teori, erfarenhet, lust och intuition? Laborationerna är en stor del i projektet och fokus kommer att läggas vid processens gång. De rumsliga fenomenen studeras med hjälp av olika verktyg att genom att undersöka form, färg och ljus i samspel. Upplevelsen av färg är kärnan i undersökandet. Vad upplevs harmoniskt, kaotiskt eller dynamiskt? Tungt eller lätt? Hur upplevs skala och rumsliga hierarkier? Hur kan arkitektoniska kvaliteter skapas med hjälp av färg? Hur kan vi använda färg så att värdet på rumsligheten stärks? Frågeställningen lyder: Hur kan färg som verktyg stödja rumslig gestaltning? Rapporten behandlar inte själva kulörer i sig med subjektiva konstateranden som “att rosa är vackrare än blå”. Den behandlar hur färger förhåller sig till varann. Hur mörk eller ljus är färgen, hur mättad eller omättad, hur matt eller blank? Hur färg förhåller sig till rumslighet undersöks med hjälp av olika scenografier där färgernas egenskaper testas och analyseras. Även om färglära kan bidra till förståelsen för hur färger samspelar vill jag inte stirra mig blind på perfekta formler uträknade i teori. Min ingång är att det inte finns ett tydligt svar, ett rätt eller fel. Att få fram hur man bör göra eller vad som

Ett staket är en produkt som används för att avgränsa och definiera det offentliga rummet. Staket är en fysisk gräns som i det tysta utför sin uppgift där få reflekterar över dess existens. Staket är viktiga i stadsmiljön och styr undan brukare från områden de inte ska beträda. Det kan vara för att hindra dem från att beträda privat mark eller för att skydda dem från fara. Staket är statiska, både i funktion och formgivning. Med mitt arbete ämnar jag undersöka om det kan ändras. Ambitionen har varit att formge ett staket som utmanar och breddar staketets roll och knyter an till ett samhälleligt behov. Med strategisk urbanism som en inspiration i designprocessen har ett unikt staketssystem formgivet för social interaktion tagits fram. Staketsystemet Hänga är en social gräns formgiven för sociala möten och utökade sittplatser i stadsbilden., A typical fence is a product used for restricting and defining the public space. It is a physical border that quietly performs it´s task with few reflecting over its existence. Fences are important for the public space as it keeps users away from areas they should not enter. It can be to restrict them from entering private properties or to keep them away from danger. Fences are static, both in function and design. With this work I explore if this can be changed. The ambition has been to design a fence that challenges and broadens the role of a fence and connects it to a societal need. With strategic urbanism as an inspiration to the design process the end result is a unique fence system designed for human interaction. The fencing system Hänga is a social border designed for social gatherings and added seating to the cityscape.

This project is an introduction to studying the relationship between furniture and spaces from a phenomenological point of view. The purpose is to get a deeper understanding of this inter-action emphasizing character, expression and atmosphere. This is done through analyzing two concrete spaces and designing furniture for them and inspired by them. The designprocess is used in the project as a method with the aim to increase spatial comprehension. The two chosen rooms that are analyzed and designed for are the Church ofVårby Gård from 1975, by Swedish architect Harald Thafvelin. Together with the foyer of a former highschool on Kungholmen, Stockholm, from 1960 by famous architect Léonie Geisendorf. The church is analyzed using Peter Zumthor’s phenomenological theory on ”atmosphere” whereas the former highschool is analysed more intuitively. The project has an experimental character and is pervaded by the discrepancy between theory and practice. The result is three prototypes inspired by the rooms in terms of expression, atmosphere and function.

”Ambient Music”, established and described by its ”creator” Brian Eno, has become a term with a wide range of uses - as generative music, in sound- and audiovisual art installation, a mediated ”sound” of a genre through albums and artists to plug in to during your daily walk - as well as any imaginable association with the term connected to public, spatial or virtual ambience. Through the liner notes of the genres original albums (Ambient 1: Music For Airports of 1978, and to some extent Discreet Music of 1975) it is clear though that the original idea is more related to listening to your own spatial awareness as a form of music rather than a following of certain sounds and conventions that the term has been associated with. At the time as a sonic alternative to conventional background music of public spaces. The author suggests that these ideas never would have surfaced if it wasn’t for the earlier ideas of Erik Satie and John Cage, whose sonic frameworks and instructions beyond the traditional music sheet were vital for Eno to create generative canvases of sounding art for the spaces. The paper then focuses on consolidating the term ”Ambient Music” with its frameworks in art and function by deconstructing it between spatial, architectonic usage and as a mediated genre of a ”sound”, via virtual generative music - and back again, via its original description of enhancing environments ”acoustic and atmospheric idiosyncracies”. With Eno’s original thesis in mind the paper continues to explore where ”Ambient Music” (through arguably its sub-genre, ”Spatial Music”) is today, as well as looking at the potential futures for the genres’ artistic functions as an established and accepted sonic element of physical architecture and public spaces. This exemplified by building a bridge between ”Ambient Music” and the modern ”non-ambient” sonic scenographer, ”Spatial Music”-artist Mareike Dobewall, for further discussions on sound art as sounding architecture - a potential futur

Det här arbetet är sprunget ur ett intresse för människans relation till det estetiska landskapet och uppsatsens avsikt är att undersöka hur det, i landskapsarkitekturen, kanske förbisedda elementet dagsljus påverkar upplevelsen av fysiska miljöer ur ett estetiskt och visuellt perspektiv. Ämnet angrips med en konstnärligt, såväl som akademiskt utforskande metod för vilken Murray Frasers idéer om design research ligger till grund (2013). Med en kombination av tekniker typiska för landskapsarkitektens designprocess och mer traditionellt vetenskapliga forskningsmetoder, används denna designbaserade metod för att utforska dagsljusets relevans inom landskapsarkitekturen. Inledningsvis förs en teoretisk diskussion på dagsljus, där en tidig distinktion görs mellan det fysiskt mätbara och det visuellt upplevda ljuset. Det visuella ljuset har en större relevans för arbetet då en viss ljusstrålning kan ge upphov till en stor mängd olika upplevt ljus. Litteraturstudien för ett resonemang kring relationen mellan det visuella dagsljuset och rumsupplevelse, samt visar på de av ljusets egenskaper vilka gör det till ett väsentlig element när det kommer till hur mycket det påverkar upplevelsen av landskap. Därefter placeras arbetet i en urban kontext genom en presentation av insamlat material från upprepade fältstudier utanför Malmö Live. Datan är insamlad med en kombination av tekniker, och det bearbetade material som presenteras är de ljusrelaterade fenomen som i fältstudien visats ha störst relevans för upplevelsen av platsen. Slutligen diskuteras det visuella dagsljusets inverkan på upplevelsen av urbana rum och landskap, samt ämnets faktiska relevans inom landskapsarkitekturen utifrån upptäckter i teori och fält. Baserat på litteraturstudie samt fältstudie dras slutsatsen att dagsljus som föränderligt fenomen påverkar det estetiska landskapet med störst verkan i upplevelsen av rumslighet, material och färg. Då dessa tre begrepp är grundläggande i gestaltning av och diskussion k, The purpose of this paper is to study how daylight as a landscape element can affect the experience of outdoor environments from an aesthetical and visual perspective. The topic is explored through a design based research method influenced by Murray Fraser’s ideas (2013). With techniques typically used by landscape architects in a design process combined with more traditional scientific research methods, design research is used to explore the relevancy of daylight within landscape architecture. Initially the paper presents a theoretical discussion on daylight, in which a distinction between physical light and visually experienced light is made. Visual light is more relevant for this paper since a certain amount of light radiation can result in different kinds of experienced light situations depending on the environmental context it is experienced in. The literature study further discusses the relationship between daylight and landscape experience and presents daylight’s experiential qualities. Thereafter the topic is placed in an urban context by presenting collected material from repeated field studies conducted at Malmö Live. The data is collected with a combination of techniques, and the material presented shows the light related phenomenons found during the case study with greatest importance for the experience of the place. Finally, the experiential importance of daylight in urban spaces and landscapes, together with its relevance in a landscape architectural context is discussed based on findings in literature and field studies. Based on the literature study and field studies, it is possible to conclude that daylight as a constantly changing phenomenon has an effect on the aesthetical landscape, which is mostly related to the experience of spatiality, materiality and color. As these three concepts are closely connected with the practice of designing and discussing all kinds of outdoor environments, as well as the fact that daylight plays a prominent role for t

Genom användningen av fossila bränslen har klimatet förändrats, vilket bland annat resulterat i ökad risk för skyfall. De kraftiga skyfall som inträffat de senaste åren har inneburit förödande konsekvenser med flertalet dödsoffer och svåra skador på infrastruktur. Översvämningar i källare, viadukter och av viktiga samhällsfunktioner innebär stora kostnader för samhället och för den enskilda individen. I takt med att fler människor flyttar till städerna skapar förtätningen mer hårdgjorda ytor som inte kan infiltrera nederbörd, vilket förstärker problematiken vid kraftiga regn. Den tidigare hanteringen av nederbörd har bestått av att leda vattnet i rör under mark, vilket begränsat mängden vatten ledningen kan ta emot. Genom att frigöra plats för vattnet ovan mark kan ledningsnätet avlastas och översvämningsrisken minskas. Vattnet kan då kontrollerat ledas till grönytor och tilltänkta översvämningsplatser. Grönblå lösningar innebär inte enbart att regnvatten tas omhand utan även att vattnet renas och inte belastar reningsverk. Dessa lösningar ger dessutom möjligheter att skapa attraktiva platser i staden. De upplevelsemässiga värdena är viktiga för att en plats ska användas och uppskattas. Tillgänglighet, trygghet, rumslighet och estetik är viktiga faktorer för att skapa offentliga miljöer där människor vill vistas. Genom att ta hänsyn till dessa upplevelsemässiga värdena kan en attraktiv utemiljö skapas. Syftet med studien har varit att skapa intresse och medvetenhet kring hur anpassning till skyfall kan ske samtidigt som de upplevelsemässiga värdena tillgodoses. Studien har resulterat i ett gestaltningsförslag som ska visa hur skyfallshanterande lösningar och upplevelsemässiga värden kan integreras för att skapa trivsamma miljöer som samtidigt kan bidra till ett samhälle rustat för dagens och framtidens skyfallsutmaningar. Resultatet visade särskilt på vikten av att öka medvetenheten kring skyfallslösningar genom att synliggöra vattnet i det offentliga rummet och att, Due to the use of fossil fuels the climate has changed which, among other things, has led to an increase in risk of extreme cloudbursts. The extreme rainfalls that have occurred in recent years have led to devestating consequences such as many deaths and severe damage to infrastructure. Floods in basements, viaducts and important societal functions means high costs both to society and the people living there. As more people move to cities, the densification creates more hardened surfaces that cannot infiltrate precipitation, which enhances the problem of heavy rainfall. Historically water has been taken care of in underground pipes, which limits the amount of water the pipe can receive. By making space for water on the ground, the pipe network can be relieved and the flood risk reduced. The water can then be led in a controlled way to green areas and areas that are intended to get flooded. Green-blue solutions not only take care of the rainwater, but also purifies and eases the burden of underground pipes, as well as creating attractive environments in the city. For a place to be used and appreciated, the experiential values are important. Accessibility, security, spaciousness and aesthetics are important factors in creating public environments where people want to stay. By taking these experiential values into account, an attractive outdoor environment can be created. The purpose of the study has been to create interest and awareness of how adaptation to cloudbursts can be managed at the same time as the experiential values are met. The study has resulted in a design proposal that will show how rainfall management solutions and experiential values can be integrated to create pleasant environments that can also contribute to a society adapted to today’s and future rainfall challenges. The results showed in particular the importance of raising awareness of rainfall solutions by making the water visible in the public space and, with the help of signs, for example, cre

The general aim of this thesis is to explore the relations between children’s interaction and places within preschool activities. How children’s interaction opportunities are conditioned by the physical and social environment in the preschool yard (study I), as well as place-making processes in various contexts in mobile preschool activities (studies II and III), are examined within the framework of this purpose. As these three sub-studies have different research focuses, they use different theoretical perspectives. In study I, special attention is given to how the physical environment and teachers emerge in the contexts of children’s (aged 1–3 years) interaction in the preschool yard. Study II focuses on how children (aged 3–4 years) use the spatiality of a mobile preschool to create places in a recurring fantasy play. In study III, the focus is directed on both children’s place-making within fantasy play and how children and teachers create “place” together in a mobile preschool. Destination choices can be part of place-making processes of a mobile preschool; therefore, which aspects considered as important, in choosing a destination, are investigated. The first study starts from sociocultural perspectives on children’s interaction (e.g. Vygotsky, 1930/ 1995). Taking an abductive approach, the concept of artifacts (Wartofsky, 1979) and concepts from an environmental psychological perspective (see Gump, 1969; Westlander, 1999; Wicker, 1985, 1987) are added to explore how the social and physical environments relate to opportunities for different interactions. The results show how children reveal "interaction junctions" and "interaction swathes" in their activities within the preschool yard. In order to investigate place-making within a mobile preschool, the second and third studies combine a relational perspective on spatiality (Massey, 2005) with a sociology of childhood perspective that emphasizes children’s agency and collective activities, such as fantasy pl

Under Covid-19-pandemin har den svenska grundskolan varit öppen. Lärarna har riskerat att bli smittade på jobbet. Studien undersöker hur trä- och metallslöjdslärare har åtgärdat slöjdsalen pågrund av pandemin, och hur lärarna har känt kring att bli utsatta för smitta och hur det påverkar elevernas möjligheter till lärande. Jag har intervjuat fem slöjdlärare, transkriberat intervjuerna och sorterat dem efter teman. Slöjdlärarna har inte gjort något för att hindra smitta i slöjden, och känner sig inte oroad över att blir smittade själva. Vidare undersökningar visar att det inte är riktigt så enkelt. Lärarna är oroliga över om det blir rättvis bedömning, att ge eleverna möjligheter att lära, speciellt vid distansundervisning. Olika typer av kommunikationer är viktigt i trä- och metallslöjd. Med fysisk distans, faller flera av kommunikationsformerna. Uppe på det har slöjdlärarna en tuffare arbetsdag med mer arbete och oro än innan. Kommunikationen med rektor har varit bra, men slöjdlärarna tycker det är omöjligt att översätta restriktionerna till verklighet. Slöjdlärarna hade två val: axla alla diskussioner och extra arbete för att hindra smitta, som resulterar i att eleverna har lägre möjlighet för att lära. Eller inte göra något för att förhindra smitta, men resultatet att eleverna lär sig som förut, men slöjdlärarna själva riskerar smitta. Alla intervjuade lärare valde det sista

Syfte: Många aktörer har möjligheter att påverka hur gatans rum och ljusmiljö upplevs. Med möjligheten följer också ett ansvar att skapa en god och sammanhängande miljö som är lätt att röra sig i, inte minst på de platser där stadsrummet i sig är ett besöksmål. Målet med studien är således att öka kunskapsläget kring hur belysning i skyltfönster kan påverka gatans upplevda ljusmiljö och rumsuppfattningen samt att identifiera potentiella för- och nackdelar med belysta och släckta skyltfönster. Metod: I fallstudier utförda på plats i Stockholm samlades fysikaliska mätvärden in i form av luminansberäkningar och fältmätningar samt genom perceptiva analyser. För att undersöka upplevelsen utfördes tre analyser i kombination, Arne Branzells rumsanalys, Gordon Cullens ”Serial vision” och PERCIAL analys. Resultat: Skyltfönsterbelysning visade sig ha en påverkan på den upplevda ljusmiljön. Resultaten indikerar på att stora skyltfönster med jämn ljusnivå utan stora kontrastförhållanden förbättrade ljusmiljön. Likväl orsakade bländning en försämrad upplevd ljusmiljö. Helt släckta skyltfönster påverkade ljusmiljön negativt och rummet upplevdes även smalare. Vidare visar resultaten även att skyltfönsterbelysning ökar upplevd rumshöjd på motsatt sida av gatan då ljusnivån ökar. Konsekvenser: Studien resulterar i ett antal hypoteser om skyltfönsterbelysning i historiska gatumiljöer. Resultaten indikerar att skyltfönsterbelysning påverkar både rummet och ljusmiljöns upplevelse. Förmågan att orientera sig upplevdes bland annat bättre då skyltfönster var tända. Gatans upplevdes bredare vid tända skyltfönster respektive smalare vid nedsläckta. Storleken på skylfönster visades också vara en faktor i hur stor påverkan dess ljus hade på gatans ljusmiljö. Slutligen visar studien tydligt att bländning från skyltfönsterbelysning bör undvikas på grund av en negativ påverkan av individers uppfattning av miljön. Förbättrad kunskapsutveckling och samordning hos samtliga av stadens aktörer som be

For almost a century, Virginia Woolf has enchanted readers all over the world with her novel about the gender fluid and time travelling character Orlando. British director Sally Potter adapted Orlando into film in 1992, and her adaptation has since gained immense fame and a continuous presence in world cinema. Potter's Orlando has been the object of a great deal of scholarly interest. However, previous research has predominantly focused on questions of gender and sexuality. Considerably underdiscussed is the film's fascinating conception of time and space. This thesis therefore sets out to analyze Sally Potter's Orlando in order to demonstrate how time and space is shaped in the film. Theories developed by George Bluestone and André Bazin form the theoretical framework of this thesis. Through a close reading of the film, this thesis demonstrates that Potter establishes an unconventional temporality and spatiality through constructing a nonlinear, often contradictory temporality conveyed through contrasts between the organic and the fantastic, the real and the fictitious. Furthermore, the analysis finds that spatiality in Potter's Orlando is presented as multidimensional, allowing certain characters the possibility to inhabit a "fluid spatiality". Through presenting the past and the present as fused, Potter's Orlando can be understood through the optics of Bluestone's concept of "the flux of time" and Henri Bergsons la durée réelle. Simultaneously, breaks in the narrative presented through intertitles can be read as representing Bergsons idea of l'étendu, while also establishing a tangible spatiality.

This essay seeks to understand Hannah Arendt’s notion of the political as an “in-between.” The in-between appears to be the intersubjectivity and relations of interaction in a public sphere, which Arendt suggests as a way of understanding the political as an end in itself. Judith Butler has distinguished Arendt’s notion of the political as essentially relational, but which dismisses the material interdependence as a precondition to political participation. This essay argues that Arendt's notion of the political must be seen in context of her critique of modernity in which the public sphere is dominated by economic terms, “the social”. This essay provides a background for this critique, and how Arendt's distinction between the political and "the social" can be understood. The result is a politics separated from economics, but in which we can stress the question of intersubjectivity at its core. The conclusion is that Arendt certainly recognizes material interdependence as a precondition for politics, but the political in Arendtentian terms insist on a political commonality beyond any common ground, for which the in-between and the relation can emerge as the (non)essence.

Kandidatarbetet har undersökt mellanrummens betydelse i designade landskap för att samla kunskap om möjligheter i landskapsdesign. Arbetet tar upp olika utformning av mellanrum och kategoriserar dem för att ge en tydlig grund i hur de kan användas med eftertanke och syfte. Vidare har olika designelement undersökts och de olika effekterna som de kan skapa med en genomtänkt design. Arbetet syftar att förstå mellanrummens roll och hur landskapsdesignern kan använda dem för att utveckla landskapet. Hur olika upplevelser kan skapas beroende på hur landskapet byggs upp och hur de mer dominerande rummen påverkas av mellanrummen. En litteraturstudie undersöker först upplevelsen av landskap, där tid och rörelse kopplas starkt till upplevelsen och som där med ger en förståelse för mellanrummens roll som stöd till andra mer dominerande rum. Med hjälp av litteratur av landskapsarkitekter kategoriseras olika typer av mellanrum. Olika sätt att låta rum mötas undersöks och visar relationen rummen får till varandra beroende på vilka typer av övergångar som används mellan rummen. Mellan rummen uppstår då mellanrum som kan bygga upp en stämning som stödjer den tänkta upplevelsen genom rummen. Litteraturstudien syftar även att visa hur olika designelement kan användas i mellanrummen för att ge olika effekt åt olika upplevelser. Designelementen som tas upp i arbetet är form, gradvist/abrupt, gångar, väggar, steg, detaljer. En beskrivning av varje element för sig har gjorts och olika effekter litteraturen tar upp om varje element har beskrivits. Slutligen visas resultatet av analyser från en fallstudie som gjordes i två stora parker i Malmö. Där undersöktes ett antal mellanrum för att jämföras med litteraturstudien. Fallstudien visar hur det som tagits upp i litteraturstudien kan se ut i verkligheten och redovisas med hjälp av skisser och analys i text., This thesis has examined the significance spaces in between has in designed landscapes to receive knowledge about possibilities in landscape design. It talks about different ways to form the spaces in between and categorizes them for an established foundation to be used as an inspiration with thought and intent. Different design elements have also been examined with the different effects they might create, through a well thought out design. The thesis aims to understand these spaces part in the landscape and how the landscaper can use them for the benefit of the landscape. How different experiences can be created depending on how the landscape is structured, and how the dominating rooms of landscape are influenced by the spaces in between. A literary study investigates the experience of landscape and talks about the strong connection with movement and time. This gives insight to the role of spaces in between, as support for the more dominating rooms of landscape. Literature of landscape architects helps to categorize different types of these particular in between spaces. Different ways to let spaces meet are brought up and shows the relation then created amongst them. The relation, dependant on the way the spaces join together. Where they meet the spaces in between emerge and can create a mood and an atmosphere supporting the intended experience of the dominating rooms and the travel through the landscape. The literary study also aims to examine how different experiences can be created by using different design elements to shape the spaces in between with different effects. The design elements brought up in this thesis are form, gradually/abrupt, paths, walls, steps and details. A description of each element is written as well as the different effects the literary study has found. Lastly the results of analyses from a case study, made in two parks in Malmö, are shown. In the case study several spaces in between were analysed and compared to the literary study. The c

Som landskapsarkitekter skapar vi utemiljöer för människor. Vi förändrar och anpassar landskapet efter människans behov men hur vi förändrar landskapet och till vilken grad skiljer sig åt från projekt till projekt. Att anpassa ett landskap efter människans behov kan innebära att synliggöra det landskap som redan finns, men som inte syns för alla. Att genom enkla medel lyfta fram den plats som redan existerar och förstärka upplevelsen av den för besökaren. För att förstärka upplevelsen av en plats krävs god kännedom om den. God kännedom kräver i sin tur tid. Tid till att upptäcka platsen, för att uppleva landskapet, uppleva det genom våra sinnen och för att förstå landskapets ständiga förändring, en förändring som sker under timmar, dygn, månader och år. Detta arbete är ett utforskande av platsen, av landskapet och hur tillförandet av enkla element kan möjliggöra en förstärkt upplevelse av det. Arbetet är utfört i naturmiljöer i Hågadalen-Nåstens naturreservat i Uppsala. Där har jag arbetat med tre platser som kontinuerligt har besökts under februari, mars, april och maj. Jag har upplevt naturen och platserna över tid. Jag har upplevt landskapets förändring från morgon till natt, vinter till vår och skapat mig en relation till dessa platser för att kunna förstärka upplevelsen av dem genom det jag tillför. Det jag har tillfört är designelement, ett till vardera plats, vilka uppmärksammar de olika platsernas karaktär och rumslighet. De tillåter besökaren att interagera med elementen och därigenom med platserna och möjliggör då en förstärkt upplevelse av dem. Designelementen synliggör platserna, ger besökaren möjligheten att ledas genom landskapet och exponeras för det, upptäcka och uppleva det. Genom handskissen och att kontinuerligt besöka de valda platserna har jag utvecklat de designelement jag tillfört platserna. Jag har låtit mig styras av mina upplevelser på plats och av platsernas ständiga förändring. Det är subjektiva upplevelser av landskapet som har genererat, As landscape architects, we create outdoor environments for people. We change and adapt the landscape to human needs, but how we change the landscape and in what degree differs from project to project. Adapting a landscape to human needs can be to make the landscape that already exists visible. To highlight the place that already exists by simple means and enhance the experience of it for the visitor. To enhance the experience of a place, good knowledge of it is required. Good knowledge, in turn, requires time. Time to discover the place, to experience the landscape through one's senses and to understand the constant change of the landscape, how it changes in a couple of hours, during days, during months and years. This work is an study of the place, of the landscape and how the addition of simple elements can enable an enhanced experience of it. The work is implemented in natural environments in the Hågadalen-Nåsten nature reserve in Uppsala. I have worked with three places that have been continuously visited during February, March, April and May. I have experienced nature and the places over time. I have experienced the change of landscape from morning to night, winter to spring and created a relationship with these places to be able to enhance the experience of them through the elements I add. What I have added are design elements, one for each place, which emphasizes the character and spatiality of the different places. They allow the visitor to interact with the elements and thereby with the places and enhance the sensual experience of them. The design elements make the places visible, give the visitor the opportunity to be guided through the landscape and to be exposed to it, to discover and to experience it. Through the hand sketch and to continuously visit my selected places, I have developed the design elements I add. I have let myself be guided by my experiences and by the constant change of these places. It is through subjective experiences of the landsca

Arbetet bygger på en litteraturstudie, med kompletterande intervjuer. Syftet var att undersöka faktorer och element som påverkar människans beteende kring en entréträdgård. Det vill säga en ingång till ett avgränsat område i anslutning till en bostad. Undersökningen som vi utfört visar på att ett flertal faktorer kan påverkar människans beteendemönster. Faktorer som vi tar upp och som kan påverka en entréträdgårds utformning och därav beteendemönstret hos människan är bland annat, skala och proportioner, element, ekonomisk påverkan och inte minst hur och vart gränser dras och utformas mellan privat och offentligt. Beroende på vilket uttryck entréträdgården ger, kan den fysiska tillgängligheten påverkas genom att den utformas mer eller mindre privat. Exempelvis får förbipasserande och grannar en individuell uppfattning om platsen, beroende på om det är en hög häck vid tomtgränsen eller ett öppet synfält. Iakttagelserna avgör graden av sociala interaktioner mellan ägaren och allmänheten (Swapan, Bay och Marinova, 2018a). Vi har granskat ett urval av länder där vi undersöker villa- och radhusområden och jämfört faktorer som påverkar utformningen av en entréträdgård. Lagar och restriktioner samt ekonomiska aspekter är några av de faktorer som påverkar utformning av en entréträdgård och skiljer sig något mellan länderna. Det finns många olika faktorer som påverkar utformningen av entréträdgårdar och därav människans uppfattning. Det går inte att generalisera en utformning eftersom människor prioriterar olika. Beroende på entréträdgårds utformning kan sociala interaktioner främjas., The work is carried out as a literature study with interviews as a supplement where we have researched factors and elements that affect human behavior around an entrance garden also known as the “front yard”. The study we conducted shows that several factors can affect human behavior patterns and social interactions. Factors that we address that can reduce or strengthen the design of an entrance garden and hence the behavioral pattern in humans include: scale and proportions, elements, economic impact and not least boundaries between private and public spaces. Depending on the expression of the entrance garden, the physical accessibility can be affected and make the plot more or less private. For example, passers-by and neighbors get an individual view of the place, depending on whether it is a high hedge at the plot boundary or an open view. The observations determine the degree of social interactions between the owner and the public (Swapan, Bay and Marinova, 2018a). We have examined a selection of countries where we studied residential and row house areas and compared factors that affect the design of an entrance garden. Laws and restrictions as well as economic aspects are factors that affect the design of an entrance garden and differ somewhat between countries. There are many different factors that effect the design of entrence gardens and hence the human perception. People have diffrent prioreties in life and therefore it is not possible to generalize the design of an entrance garden. Depending on the design of an entrance garden, social interactions can be encouraged.

The spatiality of a viewer. A comparative exhibition analysis of Hilma af Klint's work The ten largestthrough two different spatialities.I have studied a viewer’s encounter with Hilma af Klint’s work The ten largest through two differentspatialities, the exhibition room at Moderna Museet Malmö and Moderna Museet Malmös Instagramaccount. With my research, I have wanted to get an insight into how a digital room such as an Instagramaccount can function as an exhibition room for art in a time when more and more is digitalized, whichescalated during the year when physical experiences were limited due to a global pandemic. Through acomparative exhibition analysis of the two different spaces and with the help of phenomenological theoryprimarily based on Maurice Merleau-Ponty further developed by Bia Mankell and phenomenologicaltheory in the digital based on Emmanuel Alloa, the Instagram account has been set in relation to theexhibition room at the museum. This comparative analysis showed that the two spatialities as exhibitionroom for the same work is both two separated exhibitions with characteristics influenced by space theyare shown through but also as two inevitably intertwined exhibitions and spaces influenced by each otherand each other's characteristics., Populärvetenskaplig sammanfattningI den här uppsatsen har jag undersökt en betraktares möte med Hilma af Klints verk De tio största genomtvå olika rumsligheter, visningsrummet på Moderna Museet Malmö samt Moderna Museet Malmösinstagramkonto. Jag har med min undersökning velat få en inblick i hur ett digitalt rum så som ettinstagramkonto kan fungera så ett visningsrum för konst i en tid då mer och mer digitaliseras, vilket underåret eskalerat då fysiska upplevelser begränsats på grund av en global pandemi. Genom en komparativutställningsanalys av de två olika rumsligheterna och med hjälp av fenomenologisk teori framföralltutifrån Maurice Merleau-Ponty vidareutvecklad av Bia Mankell och fenomenologisk teori i det digitalautifrån Emmanuel Alloa har instagramkontot satts i relation till visningsrummet på museet. Dennakomparativa analys ledde fram till en syn på de två rumsligheterna för samma verk både som två separatautställningar med egenskaper påverkade av det rum de visas genom men även som två oundvikligensammanflätade utställningar och rum påverkade av varandra och varandras egenskaper.

De positiva hälsoeffekterna som gröna områden har på människan har utforskats i flera studier. Det är dock få som har studerat hur vegetationsdynamik över året och genom olika årstider påverkar hälsan. Målet med det här arbetet är att presentera och diskutera litteratur kring vegetation under vår, sommar, höst och vinter och dess inverkan på människans välmående. Syftet är att arbetet ska ge insikter kring hur exempelvis en landskapsarkitekt ska kunna utforma ett grönområde för att det ska fungera hälsofrämjande året runt. Övergripande frågeställningar: • Hur skiljer sig grönområdens hälsofrämjande effekt hos människan över olika årstider? • Hur kan olika årstidsbundna egenskaper hos vegetation beaktas då ett grönområde ska utformas för att främja hälsan hos människan året runt? Delfrågeställningar: • Hur påverkas människans välmående av städsegröna och lövfällande växter under olika årstider? • Hur påverkas människans välmående av olika färger hos vegetation under årstiderna? • Hur påverkas människans välmående av blommande växter under olika årstider? • Hur påverkas människans välmående av förändrad rumslighet över året? En traditionell litteraturstudie har genomförts och tematiska uppdelningar har gjorts främst utifrån frågeställningarna. Resultatet av arbetet verkar tyda på att gröna områden upplevs som visuellt mer tilltalande under sommaren än under vintern samt att vegetationen under sommaren tycks ha större restorativ, det vill säga återhämtande, effekt. Resultatet av litteraturöversikten indikerar även att lövfällande träd inte verkar upplevas som lika restorativa under vinter men att städsegröna träd kan förstärka den återhämtande verkan under vintermånaderna. Gröna färger på träd verkar föredras framför andra, som höstfärger i rött, gult och orange. Dock verkar även röda träd upplevas positivt. Blommande växter kan förstärka den positiva visuella upplevelsen av en plats, men deras restorativa effekter på människan behöver utforskas mer. Träd kan förstärka, The positive health benefits of green areas have been explored in many studies. Though few of them have studied how vegetation dynamics over the course of the year affect humans. The aim of this study is to present and discuss literature that concern vegetation during spring, summer, autumn and winter and how it affects human well-being. The purpose is to give insight regarding how a landscape architect or similar professions can design a green area to promote health all year round. Overriding questions: • How do health-promoting effects of green areas vary during different seasons? • How can different season-bound properties of vegetation be taken into consideration in design of green areas in order to promote human health all year round? Sub-questions: • How is human well-being affected by evergreens and deciduous vegetation during different seasons? • How is human well-being affected by different colours of vegetation during different seasons? • How is human well-being affected by flowering plants during different seasons? • How is human well-being affected by changing spatiality over the year? A literature review has been conducted and thematic divisions have been made mainly based on the formulated questions. The result of this review seems to show that green areas are perceived as more visually appealing during the summer than during winter and that vegetation during the summer seems to have a greater restorative effect. The results indicate that deciduous trees are not perceived as equally restorative during winter as during summer, although evergreen trees seem to strengthen the restorative effect during the winter months. Green tree colours seem to be preferred to others, such as the autumn colours of red, yellow and orange. Red trees also seem to be viewed positively. Flowering plants can strengthen the visual appeal of a place, but its restorative effects on humans need to be further explored. Trees can increase the thermal comfort of a place during summe

”…an astonishingly small space” är ett självständigt arbete i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Studien består av en rumslig analys av den italienska renässansträdgården Villa Gamberaia. Syftet med studien är att hitta inspiration och vägledning till utformningen av dagens privatträdgårdar. En litteratur- och planstudie av anläggningen har genomförts för att få reda på dess utformning och historia, men också hur anläggningen förhåller sig till rumsliga aspekter. Beskrivningar av rumsliga koncept som Catherine Dee tar upp i Form and Fabric in Landscape Architecture: a visual introduction (2001) har används i analysen av trädgårdens rumslighet och design. Dessa koncept är: öppenhet och slutenhet, kanter, trösklar, gångar, fokuspunkter, skala och geometri. Trädgården, som beskrivits som det perfekta exemplet på konsten att skapa någonting effektfullt i en liten skala, är uppbyggd av flera trädgårdsrum med olika uttryck och funktioner. På grund av rummens olika karaktär upplevs trädgården som större. Klippta häckar, murar och husfasader fungerar som inramningar av dessa rum och gör att trädgården inte upplevs på en gång, vilket skapar spänning i trädgården. Den italienska villans förening av hus, trädgård och landskap är tydlig i Villa Gamberaias utformning och kan inspirera till en mer sammanhängande och effektfull trädgårddesign i dagens privatträdgårdar., ”…an astonishingly small space” as a bachelor thesis in landscape architecture at the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp. The study includes a spatial analysis of the Italian renaissance garden Villa Gamberaia. The intent of the study is to find inspiration and guidance to help the designing of private gardens of today. A literature- and plan study of the garden has been conducted to find out its design and history, but also how the garden relates to spatial aspects. Descriptions of spatial concepts that Catherine Dee addresses in Form and Fabric in Landscape Architecture: a visual introduction (2001) have been used in the analysis of the garden's spatiality and design. These concepts are: openness and closeness, edges, thresholds, paths, focal points, scale and geometry. The garden, which has been described as the perfect example of the art of creating something effective on a small scale, is made up of several garden rooms with different expressions and functions. Because of the different character of each rooms, the garden is perceived as larger. Trimmed hedges, walls and house facades act as framing of these rooms and prevents the garden from being experienced all at once, which creates tension in the garden. The Italian villa's integration of house, garden and landscape is clear in Villa Gamberaias design and can inspire a more coherent and effective garden design in today's private gardens.

Bisexualitet och pansexualitet har osynliggjorts både inom HBTQ-rörelsen och inom forskningen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur kvinnor som har förmågan att attraheras sexuellt och/eller romantiskt av fler än ett kön upplever olika rum och temporaliteter för att förstå osynliggörandet av bi/pansexualitet. Denna undersökning utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med tre kvinnor som orienterar sig som bisexuella och pansexuella. Analysen har visat på att informanterna använder sig av begreppen bisexualitet och pansexualitet som ett verktyg som hjälper dem att navigera mellan rä(t)ta och queera livslinjer. Osynliggörandet av bisexualitet och pansexualitet är ett resultat av att nuet innehar en hegemonisk position i förståelsen av sexuella orienteringar. Det innebär att informanternas sexuella orienteringar förstås av omvärlden utifrån ifall de är i en monogam relation eller ej och vilket kön partnern isåfall har. Jag har även undersökt informanternas rörelse mellan heteronormativa och queera temporaliteter och kommit fram till att det finns möjlighet att följa båda. De bisexuella och pansexuella orienteringarna tillgängliggör till viss del queer temporalitet för informanterna. Vilken temporalitet informanterna följer begränsas även det av det hegemoniska nueteftersom en följer olika livslinjer beroende på om en har partner och vilket kön partnern har. Slutligen har jag kommit fram till att det hegemoniska nuet även påverkar informanternas upplevelser av att röra sig i olika heteronormativa och queera rum. Det är inte helt självklart att de har möjlighet att ta plats i varken heteronormativa eller queera rum eftersom de sällan är formade efter bisexuella och pansexuella kroppar. Det finns olika sorters queera rum, varav några fåtal är formade efter bi/pansexuella kroppar och i de rummen uttryckte informanterna att de kunde känna sig trygga. Således var de hemmavarande där.

Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor., The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms.

The aim of this thesis is to investigate how subjective spaces are created and experienced in the installations Whispering Wall III (2010), Sound Forest (2011) and The Forty Part Motet (2001). These three contemporary sound installations are examined through the theoretical perspectives of Maurice Merleau-Ponty, based on his work The phenomenology of perception. My thesis establishes that the subjective spaces that are experienced in these installations are created through movement, interaction and contextual factors. This thesis does as well establish that subjective spaces are produced and created on the basis of specific conditions., Denna uppsats är en undersökning av hur subjektiva rumsligheter kan skapas och upplevas i de tre ljudinstallationerna Whispering Wall III (2010), Sound Forest (2011) och The Forty Part Motet (2001). Genom att studera dessa samtida ljudinstallationer vill jag undersöka hur lyssnare kan uppleva subjektiva rumsligheter med utgångspunkt från ljudintryck. Ljudinstallationerna undersöks genom Maurice Merleau-Pontys teoretiska perspektiv med utgångspunkt i hans verk The phenomenology of perception. Genom min undersökning kommer jag fram till att de subjektiva rumsligheter som skapas i dessa tre ljudinstallationer har skapats genom rörelse, interaktion och kontextuella faktorer. I uppsatsen konstaterar jag att subjektiva rumsligheter framställs och skapas utifrån en ljudinstallations specifika förutsättningar.