Search

The cultural policies of the Nordic welfare states from the 1930s onwards mark a paradigmatic shift in the conditions under which the arts operate. This volume explores the historical and discursive ramifications of this process, and its impact on the place of art and literature in the Nordic ideal of modernity. As the contributors testify, cultural policy and the arts were integral to the conception and configuration of the welfare state apparatus, rather than merely serving an ornamental function within it. The thirteen articles, representing a wide range of disciplines and approaches, provide a multifaceted exposition of the relation between artistic practices and politics in above all the Swedish welfare state. By surpassing the traditional scope of literary and visual studies, cultural policy studies, and sociology, as well as urban and environmental studies, this anthology provides a stepping stone for future research., Välfärdsstatens litterära paradigm. Litteraturens funktion i Sverige 1937–1976

Sveriges kanondebatt har tagit ny fart efter att Tidöpartierna gått ut med att de vill introducera en svensk kulturkanon som ska användas i skolan. En kulturkanon som inkluderar litteratur kan vara användbart för lärare i sin planering av undervisningsmomentet litteraturhistoria då skolans centrala styrdokument inte bidrar med tillräcklig information. Tidigare forskning visar däremot på att lärare är splittrade mellan att föredra strukturen som en fastställd kanon ger och friheten utan en. Utan en fastställd kanon kan lärare fortfarande söka sig till läroböcker i sin planering av undervisning. Denna uppsats utreder ifall de svenska läroböckerna ämnade för kursen Svenska 2 på gymnasiet redan framställer en kanon. Metoden uppsatsen använder sig av är innehållsanalys för att ta fram vilka författare som inkluderas i svenska läroböcker. En anpassning av Niklas Ammerts analysmodell för framställning av innehåll i läroböcker används för att analysera de framtagna författarna. Resultatet av analyserna visar att svenska läroböcker förmedlar en skönlitterär kanon inom litteraturhistoria som innehåller en övervägande andel män och är eurocentrerad. Av de svenska författarna som inkluderas i denna kanon kan man däremot dra slutsatsen att det råder jämställdhet mellan könen.

Den här undersökningen fokuserar på känslotolkning inom läsförståelse på gymnasiet. Arbetet utgår från en bedömningsmodell som Maria Nikolajeva presenterar i sin bok Reading For Learning (2014), som ämnar rangordna läsförståelse utifrån känslotolkning. Syftet med den här undersökningen var att undersöka vad gymnasieelever utgår ifrån när de avkodar känslor, samt att utvärdera potentialen för Nikolajevas bedömningsmodell när den används som ett komplement till ordinarie bedömning. Genom en studie i sex klasser i kursen Svenska 3 på gymnasiet där eleverna fick läsa en novell och tolka känslor visar det här examensarbetet vad de har tolkat in, varför de tolkade som de gjorde och vilken betydelse det har för läsförståelse. Resultatet visade på ett större antal respondenter i ett något lägre skikt av läsförståelse (12 individer i Grupp 1 och 25 individer i Grupp 2) än i det något högre skiktet (13 individer i Grupp 3 och 4 individer i Grupp 4). Slutligen presenteras en utvärdering av bedömningsmodellen, där det bedöms att Nikolajevas bedömningsmodell, trots brister, är ett gott komplement till ordinarie bedömning i och med det fokus det lägger på känslotolkning. Vidare rekommenderas det att undervisning i svenska i allmänhet på gymnasiet bör beakta känslor i skönlitteratur i högre grad än vad som nu är fallet.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka lärares undervisningsstrategier och förhållningssätt samt hur det påverkar elevers lärande i arbetet med litteratursamtal. Frågeställningarna som studien har avser att undersöka tidigare forskning, dess resultat samt hur det påverkar lärandet hos elever i åldrarna tre till elva år. Metoden som används för att besvara syftet är att samla in befintlig forskning genom att använda artiklar som material. De tio artiklarna är hittade i databaserna ERIC, Google Scholar och OneSearch. Majoriteten av artiklarna är publicerade i USA och är analyserade genom en tematisk analysmetod. De två undervisningsstrategierna som studien fokuserar på är litteraturcirklar och högläsning med samtal. Resultaten av forskningen tyder på en samstämmighet där undervisningsstrategierna och förhållningssätten liknar varandra. Lärare arbetar exempelvis ofta med olika typer av frågor och stöttning till elever under litteratursamtalen. Detta kan påverka bland annat elevers lärande genom att deras ordförråd utvecklas. Slutsatsen av resultaten tyder på att det är viktigt att lärare gör medvetna val när det gäller bland annat frågor, hur elever påverkas av bokinnehållet och hur de stöttas i undervisningen under litteratursamtalen.

Diese vorliegende Arbeit untersucht Technomusik als Form und Thema in der Literatur. Die Kombination von Musik und Literatur bietet die Möglichkeit an, eine genauere Analyse der Umsetzung von Musik und Rhythmus in der Sprache und dabei die besonderen Formen der sogenannten Techno-Romane ins Augen zu fassen. Die Themen Großtstadt, Gemeinschaften und Körper sind zentral. Ziel meiner Arbeit ist es, drei Romane komparativ zu analysieren und Gemeinsamkeiten und Unterschiede zu erläutern. Als Analysegegenstände dienen zwei dänische Romane und ein deutscher Roman. Techno (2016) von Niels Henning Falk Jensby, Livet er en fest og så dør man (2018) von Nikolaj Tange Lange und Rave (2001) von Rainald Goetz. Die Romane berühren je die Technomilieus in Berlin, die in der Stadt verankert sind, und in Kopenhagen. Die Entwicklung der Protagonisten umfassen Höhepunkte des Ravelebens sowie dessen Schattenseiten. Die Arbeit gliedert sich in einen dreiteiligen Theorieteil. Ich beziehe erstens Friedrichs (2010) theoretische Ansätze zu Technomusik, Urbanität und Konsum mit ein. Zweitens wird die Bedeutung der literarischen Gattung „Technoliteratur“ bei Hurley (2015), bei der die Sprachliche Ausformung zentral ist, erläutert. Auch die Gemeinschaften in der Technoszene werden aus verschiedenen soziologischen Perspektiven vertieft, u.a. bei Hitzler (2001). Letztendlich setzt sich Skiveren (2020) mit der Körperlichkeit und der körperlichen Bewegung in der Literatur auseinander. Skiverens Fokus liegt auf das Begehren aus einer affekttheoretischen Position. Die Analysen zeigen unterschiedliche, aber auch gemeinsame Tendenzen im Leben der Protagonisten. Meine Lektüren diskutieren theoretische Ansätze über Einsamkeit und Sehnsucht nach Gemeinschaft mit anderen Individuen in den Technomilieus. Rave zeigt eher einen Lebensstil, bei dem der Protagonist Zusammenhang braucht, um den Lebensrhythmus aufrechtzuhalten. Techno repräsentiert eskapistische Tendenzen, die sichtbar werden durch eine Liebesrel

The vampire is a prevalent figure in fiction; its appearance in novels, films, and television series surrounding fantasy and romance makes it a supernatural creature that is well-known by most age groups. However, the vampire from popular legend started out as a figure most prominent in Gothic horror; its presence instead became well-known for striking fear into the heart of Victorian society. This Gothic vampire was viewed as a corrupted and sinful creature due to its eversion to holy motifs like crosses and its lust for blood. With Darwin’s evolution theory gaining traction in Victorian society, theories such as degenerationism soon followed. This pseudoscientific theory covers the belief that if humanity can evolve, it can also devolve, a concept the vampire closely aligns with. At the same time, women were becoming more outspoken about their desire for equality and agency over their bodies – with the New Woman movement being one of the results of this development in society. This thesis thus aims to investigate the vampire in connection to degenerationism, the female body, and gender roles. This will be done by analysing two examples of Gothic horror novels from this time period, namely Bram Stoker’s Dracula and Sheridan Le Fanu’s Carmilla. The thesis starts out by investigating relevant theory surrounding degeneration, the female body, gender roles, and Otherness, which will be presented by authors such as Stephen Arata, Judith Butler, Kelly Hurley and others. This is followed by an analysis mainly focused on the female characters of the two novels in connection to these theories, though Dracula and other prominent male characters are also investigated. The thesis ends in a discussion that surrounds the way degenerationism and the phallogocentric hierarchy has influenced the way we view and approach vampires, especially female vampires, in literature; which in turn reflects on the way women are treated in reality. My findings show that vampyrism enforces e

English abstract: This thesis embarks on a literary historical exploration of how the Danish resistance movement during World War II has been depicted in Danish literature across different periods, focusing on three pivotal works: Churchill-klubben (1945) by Knud Pedersen, De nøgne træer (1957) by Tage Skou-Hansen, and Drengene fra Sankt Petri (1991) by Bjarne Reuter. By integrating theories of memory studies, the study examines the evolving portrayals and negotiations of the resistance movement’s actions and motivations as well as its place within a collective, cultural, and individual memory. The thesis employs a methodological framework that besides memory studies incorporates narrative theory and historical theory of consensus and conflict narratives. Initially depicted as heroic and naive in participant accounts, the portrayals of the resistance movement have evolved into more nuanced and critical interpretations reflecting on the complexity of historicism and the shaping of national identity. The analysis examines the interaction between literary representation, cultural memory, and historical interpretation. It demonstrates that literature does more than just mirror society; it actively helps shape and reassess collective memory. The thesis highlights how literature serves a dual purpose: it both preserves and challenges the prevalent narratives of heroism and national unity. This dual role deepens our understanding of the complex ways in which memory and identity are formed in Danish society after the war. It shows that literary works are vital for remembering, interpreting, and even challenging Denmark’s World War II legacy. The thesis argues for a broader understanding of how the resistance movement is depicted, recognizing the complexities and contradictions involved in remembering a turbulent period in Danish history. Finally, the thesis employs the concepts of postmemory and perpetrator postmemory to treat a very recent piece of fiction, Måske Sjæle

The purpose of this study has been to investigate how school librarians work or can work with reading to feel better towards students. The following topic is important to investigate as children's mental health is declining and it is an important social problem to solve how actors in society can contribute to support children. Reading to feel better has shown positive effects for children, however it has not been studied within a context of Swedish school libraries. The questions in this study are how school librarians work with reading to feel better in connection with development and learning, how this affects students' mental health and how collaboration between school librarians and educators can impact students in this work. In order to investigate the following, a qualitative questionnaire survey has been created and sent to Facebook groups and a subject-specific email in which school librarians have been able to answer. The answers from the survey have then been put into the context of three distinctions with the help of Roger Säljö's socio-cultural development theory. The following are the four learning phases, the immediate development zone, and scaffolding. The study's conclusions are that school librarians largely work with some form of reading to feel better. Work is often done in connection with development and learning to meet the school's knowledge requirements or to develop social and emotional skills that contribute to better mental health. The work is carried out individually by the school librarian or in collaboration with other educators. It all depends on the school's time resources, view of the school librarian's role and knowledge of reading to feel better.

I denna artikel ges inblickar i ett litteraturdidaktiskt forskningsprojekt som syftar till att undersöka hur arbete med textuniversum kan främja elevers tolkande läsning av skönlitteratur. Textuniversum kan beskrivas som ett teoretiskt perspektiv på skönlitterära berättelser, som lyfter fram vad som sker när berättelsernas innehåll gestaltas i andra uttrycksformer än traditionell tryckt text, som exempelvis konst, musik eller video, så kallade re-presentationer. I artikeln undersöks tre delprojekt med textuniversumbaserad undervisningsdesign, där elever involverats i diskussioner om, och eget omskapande av, olika litterära verk (Kejsarn av Portugallien, Fröken Julie och Måsen). Utgångspunkten för projektet har varit en designbaserad forskningsansats, där lärare och forskare kollaborativt planerat, genomfört och analyserat undervisning med textuniversumbegreppet som teoretisk utgångspunkt. Delprojekten har genomförts i gymnasie- och vuxenutbildningskontext. Materialet består av inspelade elevsamtal som återger elevernas diskussioner om de olika verken och deras re-presentationer, liksom av elevernas egna gestaltningar i form av pjäsmanus. Studiens resultat tyder på att elevernas arbete med re-representationer på olika sätt möjliggjort nya tolkningar av verkens motiv, karaktärer och tematik. I artikeln diskuteras hur dessa förändrade tolkningar kan ses som en följd av det kreativa och kontrastiva lärande som de olika re-presentationerna, i samspel med elevernas egna erfarenheter och undervisningens innehåll, erbjuder.

Didaktikens grundfrågor vad, hur och varför är tätt knutna till undervisning. Denna artikel bidrar med forskning som kan vidga och fördjupa kunskap om synliggörande av innehåll, struktur och fokus i högstadiets samhällskunskapsundervisning. De socialsemiotiska analysverktygen strukturelement och aktivitetskedjor används i analys av 19 lektionsobservationer, i åk 7, 8 och 9. Fem lektioner är videoinspelade och i sin helhet transkriberade, övriga lektioner har detaljerade fältanteckningar. I analysen framträder strukturelementen innehållsbyggande, läsning, skrivande, utvärdering, uttalad funktion för eleven och textualisering. De vanligast förekommande strukturelementen är innehållsbyggande med dess sex undergrupper, främst innehållsbyggande genom diskussionsfrågor och bearbetning av ämnesord. Analysresultaten visar att samhällskunskapsundervisningen huvudsakligen är muntlig och lärarledd. Läraren bearbetar ämnesord och innehåll i dialog med eleverna, ofta med utgångspunkt i litteratur. Sex av de 19 lektionerna innehåller uteslutande strukturelementet innehållsbyggande med undergrupper. Läsning och skrivande är mindre vanligt förekommande. I analysen framträder bearbetning av ämnesord som ett viktigt innehåll i undervisningen. Ämnesvokabulär är centralt för elevers förståelse av ämnet och utgör en del av samhällskunskapsämnets literacy. I analysen framträder även att ämnesord ofta bearbetas med exemplifiering från skönlitteratur som har lästs i anslutning till undervisningen. Ett kunskapsbidrag är att operationalisering av analysverktygen strukturelement och aktivitetskedjor kan synliggöra innehåll, struktur och fokus i undervisning. Ytterligare ett kunskapsbidrag är att poängtera att bearbetning av ämnesord och textläsning i samhällskunskapsundervisning kan vara väsentligt för elevers literacyutveckling även ur ett demokratiperspektiv. Bearbetning av ämnesord genom skönlitteratur kan stötta elevers förståelse av ämnesvokabulär, vilket kan bidra till ökad språkförståe

Svenskämnets kärna består av litteratur och språk. Syftet med denna studie är att få en helhetsbild av denna kärna och hur den omsätts av lärare i praktiken. I studien används tre kvalitativa tematiska analyser på olika material för att undersöka hur litteratur och språk fördelas i svenskämnet. Materialet består av ämnesplanen Gy11 i svenska (reviderad 2022), tre gruppintervjuer med totalt sex svensklärare på gymnasiet och deras läsårsplaneringar för kursen svenska 2. Undersökningen utgår från temana litteratur, litteratur och språk samt språk. Resultatet visar att ämnesplanen Gy11 i svenska, informanterna och deras läsårsplaneringar ger en likartad bild av svenskämnet. Vidare visar resultatet att svenskämnet består till största del av språk, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Slutsatsen är att litteraturen bidrar till en mindre del av svenskämnets innehåll medan språket genomsyrar svenskämnets alla delar.

Studiens syfte är att undersöka svensklärares upplevelser kring vilka faktorer som styr svensklärarens val av litteratur samt hur svenskläraren arbetar med litteratur för att inkludera det mångkulturella klassrummet. Studien har följt en kvalitativ ansats, där intervjustudier har genomförts på 7 svensklärare. Intervjuerna var semistrukturerade i syfte att svensklärarnas personliga upplevelser och erfarenheter skulle stå i centrum. Resultatet landade i fyra kategorier efter kodning av det transkriberade materialet. Kategorierna benämns som: fria valets begränsningar, elevfokus, svensklärarens ansvar till inkludering i det mångkulturella klassrummet och svårigheter med utomeuropeisk litteratur. Kategorierna tillsammans med de teoretiska perspektiven besvarade på de tre forskningsfrågorna. De två teoretiska perspektiven studien stödjer sig mot är läroplansteorin och Bourdieus teori om kapitalformer. Slutsatserna blev att svenskläraren påverkas av olika faktorer i sitt val av litteratur. Den bristande kunskapen om utomeuropeisk litteratur gör att den typen av litteratur inte får stort utrymme i litteraturundervisningen, däremot inkluderar svenskläraren det mångkulturella klassrummet med rätt metod och didaktisk förmåga.

Detta examensarbete undersöker hur svensklärare väljer och använder litterära verk för att inkludera kulturell mångfald i undervisningen. Genom ett normkritiskt perspektiv av den tematisk analysen av Stjärnlösa nätter (Asaad, 2015), Det finns inga skridskor i öknen (Berggren, 2002) och Jag är Zlatan (Ibrahimović & Lagercrantz, 2012) kommer reflektioner över hur dessa verk skildrar olika perspektiv av mångfald. Slutsatserna för examensarbetet kommer att diskutera ifall samt hut dessa verk fungerar som effektiva verktyg för att öka elevernas förståelse gentemot andra kulturer och identiteter. I examensarbetet kommer verken att diskuteras normkritiskt på ett sätt som uppmärksammar eventuella stereotyper som förekommer i litteraturen samt diskutera hur svensklärare kan bidra till en mer inkluderande undervisningsmiljö.

Högläsning är viktigt i lågstadiet, och därför bör valet av böcker vara noggrant genomtänkt för att passa elevgruppens behov och intressen. Böckerna bör följa läroplanens riktlinjer samtidigt som de engagerar eleverna. En studie gjordes för att undersöka vilka kriterier förskole- och årskurs 1-lärare använder när de väljer böcker. För att utforska de faktorer som styr lärarnas val av högläsningsböcker genomfördes en forskningsstudie. Sju lärare deltog i studien, där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Genom en tematisk analys kategoriserades och utvärderades sedan resultaten som visade att lärarna tar hänsyn till flera aspekter när de väljer böcker för högläsning, inklusive språket, budskapet och temat i boken. De anpassar också sina val efter elevgruppen och deras specifika intressen, vilket kan variera beroende på olika faktorer. Vissa lärare prioriterar bilder och humor när de väljer böcker, medan andra fokuserar på elevernas mognadsnivå.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av litteraturval och samtal i samband med högläsning för att främja barns språkutveckling. Frågeställningarna som besvarats är: Hur beskriver förskollärare sina litteraturval i samband med högläsning i syfte att främja barns språkutveckling? Hur beskriver förskollärare arbetet med att skapa förutsättningar för samtal i samband med högläsning i syfte att främja barns språkutveckling? För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där centrala begrepp för teorin har varit utgångspunkt vid analysarbetet. Resultatet visar att barns intresse ofta beskrivs som utgångspunkt i valet av litteratur och att det är betydande att anpassa litteratur efter barngrupp och deras behov. De intervjuade förskollärarna är överens om vikten av att samtala och att ställa öppna frågor om bokens handling för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar också att förskollärarna anser att det är betydande att tillvarata barns samspel under högläsningen eftersom barn tenderar att utveckla sitt språk tillsammans med andra.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om ljudbokens påverkan på gymnasieelevers förmåga att arbeta, förstå och reflektera över skönlitterära texter. Genom Selander och Kress didaktisk designteori skapades en lärsekvens med inslag av Chambers litteratursamtalsmodell. Studien genomfördes med en elevgrupp i svenska 2 på en gymnasieskola. Under första lektionen behandlades ljudbokverisionen av en novell med tillhörande litteratursamtal. Under följande lektion behandlades den andra novellen där samtliga elever fick läsa tyst för sig själva innan tillhörande litteratursamtal. Resultatet analyserades genom innehållsanalys. Studiens främsta resultat visade att auditiv läsning främst påverkar elevernas förståelse av berättarperspektivet. Dessutom framkom både likheter och skillnader mellan en auditiv läsning och läsning av typografisk text. En aspekt som var synlig i båda fallen var främst koncentrationsförmåga under läsprocessen.

Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om svensklärares jämställdhetsarbete, vad som underlättar alternativt försvårar detta arbete inom ramen för svenskämnet samt vilket genomslag jämställdhetsundervisning får hos elever. Läroplanen för gymnasieskolan (2021) gör gällande att alla som verkar i gymnasieskolan är skyldiga att arbeta med jämställdhetoberoende av ämne eller personlig åsikt. Forskning visar därtill att både lärare och elever reproducerar stereotypa normer i skolan. Med den här studien ville jag bidra med en inblick i hur svensklärare beskriver att de tolkar och närmar sig arbetet med jämställdhet i svenskämnet, samt om dessa lärares elever uppfattat det arbetet. För att genomföra studien valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och semistrukturerade fokugruppsintervjuer som metod. Tre verksamma och legitimerade svensklärare i gymnasiet, samt tre elevgrupperför respektive lärare blev intervjuade kring tolkningar och arbete med jämställdhet i svenskämnet. Intervjuerna analyserades genom ett genusteoretiskt och läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet för den enskilda studien visade att svensklärarna tolkade läroplanensskrivningar om jämställdhet dels som en fråga om bemötande, dels bedömning. Lärarna bedrev dessutom arbetet med jämställdhet genom att inkludera implicit jämställdhetsinnehåll och explicit jämställdhetsundervisning i form av språk och litteratur. Resultaten pekar därtill på att lärarnas elevgrupper i stor utsträckning uppfattat lärarnas implicita och explicita ansträngningar till jämställdhetsarbete i svenskämnet.

Ingress: Världsbokdagen den 23 april inrättades av UNESCO 1995 för att uppmärksamma boken och upphovsrätten. Hur många vet om det? Och vilka kommer att ge en bok i gåva till en vän för att ära dagen? Möjligtvis kommer några få att ta tillfället i akt, men för den stora massan går troligtvis ögonblicket förbi obemärkt., Publicerad 22 april 2024 på bloggen Vertikals.se.

Syftet med vår studie är att undersöka hur barnlitterära böcker kan användas som verktyg i en värdegrundsundervisning. Metoden vi har valt är en kvalitativ textanalys. Genom ett normkritiskt perspektiv kommer vi att analysera fyra barnlitterära böcker för att se över hur dessa synliggör normer, om de är inkluderande och hur de problematiserar och normaliserar normerna. Vi har delat in analysen i fyra kategorier, samtycke, vänskap, känslor och likheter och olikheter. Med stöd av vår analys kommer vi att presentera hur lärare kan arbeta med barnlitteratur som ett verktyg i ett värdegrundsarbete. Resultatet av vår studie visar att barnlitteratur kan vara ett bra verktyg i ett värdegrundsarbete. Barnlitteraturen kan ge eleverna en möjlighet att inhämta ny kunskap och förståelse om sig själva och om andra.

Utdrag ur boken Den otyglade skönheten. 5 saker konsten vet om demokratin (2022). Publicerat med inledning i läroboken Svenska impulser 3.

Syftet med denna analys är att undersöka de genretypiska dragen inom quest-fantasy genren och hur det framkommer som satir i The Dark Lord of Derkholm av Diana Wynne Jones. Hur används romanens handling och karaktärer för att kritisera och kommentera på klicher inom genren? Detta arbete är en genrestudie som görs genom en närläsning av verket och komparativ analys mellan The Dark Lord of Derkholm och Tough guide to fantasyland som också är skrivet av Diana Wynne Jones. Respektive verk delar samma berättelsevärld och ger olika perspektiv på hur en fantasyvärld och äventyr förväntas se ut. Resultatet visar att läsarens bekantskap med fantasygenren och läsarens genreförväntan påverkar hur väl de satiriska elementen känns igen i verket men att romanen skrivits för att kunna läsas även utanför ett satiriskt perspektiv. Författaren prioriterar att bygga upp en genuin berättelsevärld som kan stå på egna ben utöver att bara vara ämnat för att kritisera genren den var skriven för. De centrala teman som undersöks är: Genretypiska troper inom quest-fantasy genren, genreförväntan och satir.

This study investigates the incorporation of literature in teaching practices in English as a second language (ESL) and its influence on education. It explores how teachers integrate literature reading into their instruction, the materials they choose, the underlying purposes, and the assessment methods employed. The research aims to uncover teachers' strategies for promoting literature reading and their perspectives on the value of literature in schools. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with five teachers from two municipalities in Skane, Sweden, ensuring a diverse range of perspectives and experiences. The findings highlight the various approaches adopted by teachers when promoting literature reading. While some actively employ strategies to engage students with literature, others may not prioritize its use. The study also reveals divergent viewpoints regarding the value of literature in education. While some teachers recognize its ability to foster critical thinking, empathy, and cultural understanding, others may consider it less relevant compared to other academic subjects. These findings have significant implications for educational practices, emphasizing the importance of effective strategies to integrate literature into teaching. Such integration can enhance students' reading skills and overall educational experience. By grasping teachers' perspectives and approaches, educational institutions can promote a comprehensive and impactful use of literature in the classroom.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till hur barns språkutveckling och inkludering kan möjliggöras genom litteratur, för att främja en förskola för alla barn. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på det sociokulturella perspektivet och den fenomenografiska teorin. För att undersöka studiens syfte och forskningsfrågor användes en kvalitativ metod, mer specifikt semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare i en kommun i norra Sverige deltog i studien. Databearbetningen genomfördes med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att syftet med högläsningsstunderna främst är vila, språkutveckling samt sociala förmågor. För att främja detta framhåller förskollärarna att mindre grupper och ett varierat innehåll och form på undervisningen är framgångsrikt. Fortsättningsvis visar resultatet att förskollärare ställer sig positiva till användandet av normkritiska/normkreativa böcker för att främja inkludering på förskolan. Det framkom tre teman som belyser förskollärares strategier för att skapa inkludering genom litteratur - förhållningssätt, igenkänning och synliggöra en mångfald av perspektiv. Förskollärarna lyfte även fyra utmaningar som de upplever att arbetet med inkludering genom litteratur kan medföra - frågor från barnen, barngruppens utformning samt samverkan med vårdnadshavare och kollegor. Baserat på detta kunde tre slutsatser dras. För det första riskerar barnen i förskolan att gå miste om flertalet språkutvecklande tillfällen eftersom den enda planerade högläsningen ofta främst är till för vila och återhämtning. För det andra är det viktigt att förskollärare arbetar med inkludering med alla diskrimineringsgrunder, oavsett barngruppen. Till sist vill vi föreslå användandet av normkreativ litteratur för att bidra till en verklig förändring och i förlängningen kunna nå en förskola för alla barn.

Given the global climate crisis and the ubiquitous use of literature in Swedish upper secondary schools to raise various values-based issues, this essay examines the didactic potential of Jefferson and how to utilize the novel's aforementioned potential in relation to value-based work in a classroom context. Special emphasis has been invested on the environmental aspect of the value-based work, more precisely: how the relationship between humans and animals affects the environment and how this relationship can be problematized by using Jefferson in the Swedish subject classroom. Malin Alkestrand’s concept of didactic potential has been used in combination with a critical anthropocentric perspective to investigate the didactic potential of Jefferson in relation to the value-based work, and how this potential can be converted into didactic gains for students. Moreover, in addition to the concept of didactic potential, Alkestrand’s theory of alienation and Martha Nussbaum’s theory of narrative imagination have been applied to sections, themes, and literary devices in the book; furthermore, the results of the analysis indicate how Jefferson possesses the didactic potential to address numerous aspects included in the value-based work. The results also show that Jefferson, because of its content and literary devices, provides an especially favorable springboard to address the relationship between humans and animals from an environmental perspective.

Studiens syfte var att få kunskap om hur barn, ett till tre år, utifrån förskollärares beskrivningar, ges tillfällen för planerad högläsning i förskolan och vilka tillvägagångssättde använder för att öka barnens intresse för litteratur. En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare genomfördes och en tematisk analysmetod användes för att bearbeta det insamlade datamaterialet. Vid analys av resultatet utgick vi från det sociokulturella perspektivet, där människor lär och utvecklas i samspel med varandra och omgivningen. I studien framkom det att förskollärarna har en medvetenhet kring de förutsättningar som behövs för att skapa tillfällen för planerad högläsning för de yngsta barnen i förskolan och vilka faktorer som kan påverka den. Resultatet visade att förskollärare har en viktig roll för att öka barnens intresse för litteratur och att de även använder sig av olika tillvägagångssätt. Studiens slutsats är att högläsningen i förskolan behöver prioriteras och planeras in, där interaktionen är väsentlig för ett barns utveckling.

Studiens syfte är att synliggöra hur sex lärare i fritidshem resonerar om läsfrämjande arbete på fritidshemmet. Frågeställningarna som har utformats utifrån syftet och som använts i studien är; Bedriver lärarna i fritidshemmet ett läsfrämjande arbete och vad anser de att detta syftar till? Använder lärarna i fritidshemmet några strategier för ett läsfrämjande arbete och i så fall vilka? Anser lärarna i fritidshemmet att det finns utmaningar och möjligheter för att arbeta läsfrämjande i fritidshemmet och i så fall vilka är dessa? För att samla in data användes kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Sociokulturell teori ligger till grund för analys av insamlade data. Fyra av informanterna beskriver sig bedriva ett medvetet läsfrämjande arbete på fritidshemmet. Informanterna beskriver att läsfrämjande arbete syftar till att skapa återhämtning, motivera till läsning samt bidra med läsutveckling. Alla informanter beskriver sig använda varierande strategier. De strategier som beskrivs användas är utformandet av en läsfrämjande miljö, samtal om litteratur och texter mellan elever och lärare, analoga böcker, digitala verktyg och användandet av biblioteket. Fem av informanterna beskriver att det finns utmaningar. De utmaningar informanterna beskriver är att arbeta med stora barngruppers varierande intressen och behov, att bemöta, motivera samt utmana eleverna samt stödja flerspråkiga elever. Alla informanter beskriver att det finns möjligheter på fritidshemmet att arbeta läsfrämjande. Informanterna beskriver läsande förebilder, digitala verktyg samt att utgå från både elevers behov och intressen som möjligheter för ett läsfrämjande arbete på fritidshemmet.

This project investigates the role of literary studies up to bachelor level in foreign language education in order to shed light on the results of a long institutional development in Sweden, where literary scholars have gradually joined language departments, thereby heavily influencing the course syllabi. The project has a threefold entry: the didactic perspective maps current research on uses of literary studies in language education; the institutional perspective examines course syllabi and learning goals; the student-centred perspective, which carries the most weight in this project, gathers data on student expectations on and experiences of the use of literary studies in language education through surveys. The results clearly show that language students expect to get schooled in literary sciences, and especially on bachelor level, but want to focalize strongly on language practice on all levels. The current tendency to include literary analysis already on beginner and ground levels does not meet the student’s expectations, inspires less theoretical interest and promotes language proficiency to a lower degree than cultural and linguistical courses, whereas literary theory and method scores higher from the second term onwards., Pedagogisk ambassadör

Syftet med denna studie var att jämföra uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnet i ett urval läroböcker inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. För att uppnå syftet formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader gällande uttryckta syften för litteraturstudiet i fyra utvalda läroböcker för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Mot bakgrund av litteraturstudiets historiska utveckling, kommande förändringar för svenskämnet och gymnasieskolan HT 2023 och 2025, läroböckers roll och aktualitet i dagens skola, samt aktuell tidigare forskning, svenskämnestraditions teori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier genomfördes en läromedelsstudie för att uppnå syftet. I studien undersöktes fyra olika läroböcker, varav två inriktade mot yrkesprogram och två inriktade mot högskoleförberedande program. Undersökningen genomfördes med metoden kvalitativ innehållsanalys, där resultaten analyserades och tolkades utifrån svenskämnes traditionsteori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier. Resultatet visade att det huvudsakligen uppvisas likheter gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan de studerade läroböckerna för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program inom ramen för Gy2011. De uttryckta syftena för litteraturstudiet visades därtill vara förankrade i de två svenskämnestraditionerna svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne och svenska som ett färdighetsämne. Däremot fanns ingen konkret förankring av uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnestraditionen svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Det visades också att de uttryckta syftena för litteraturstudiet i läroböckerna indikerade en litteratursyn där det läsande subjektet ställs i centrum för meningskonstruktionen i mötet mellan läsare och text. Därtill visades att samtliga uttryckt

The aim of this essay is to examine how men and women approach literature, and how it differs from each other. Earlier studies focus on children’s reading habits, and this study will compare this to how men and women read as adults. From this it discusses how this information could be used to increase men’s reading. With gender studies made by Raewyn Connell and Rebecca Pearse, and dr Elaine Millard as a background, ten interviews with five men and five women were conducted. The interviewees were asked questions regarding their reading habits, approach to reading and their opinion on audiobooks and physical books. The answers collected in many ways mirrored earlier research done on the subject, showing similar patterns in reading habits both for physical books, e-books and audiobooks. This showed that women in general read more books than men, but the difference were much smaller when looking at the use of audiobooks. The examination of the sources and the interviews show the possibility of increasing men’s reading with the use of audiobooks.

This study aims to identify and evaluate how teachers effectively can bring literature to life in the EFL classroom and promote high school students’ engagement and understanding of the text. Through a comprehensive literature review and analysis of empirical data, this study will provide recommendations for teachers on how to enhance the teaching of literature and improve students’ comprehension, critical thinking, and engagement with texts. While challenges in the EFL classroom have been studied, research exploring literature as a means of promoting reading engagement is limited and outdated. Our study contributes to this area of research and presents a few examples of how teachers can incorporate literature in dynamicand engaging ways. As research in this area evolves, new ideas and approaches will undoubtedly emerge. Keywords: literature in the classroom; teaching literature; why literature; effective strategies for teaching literature; teaching literature EFL; effective strategies literature; More Happy Than Not; Adam Silvera.

Detta examensarbete var ett samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier [MTM] och byggde vidare på ett tidigare studentarbete. I studentarbetet utvecklades en prototyp som erbjöd en digital genväg för läsning av papperspunktskriftsböcker. Prototypen var webbaserad och tog emot tryckerifiler vars innehåll omarbetades och gjordes läsbara med skärmläsare och punktdisplay. Syftet med det här examensarbetet var att vidareutveckla prototypen och testa den med användare. Vidareutvecklingen inkluderade, förutom förbättringar av existerande funktionalitet, ett försök till att spara läsposition i texten, samt möjligheten att navigera mellan kapitel. Medan det förra misslyckades och ersattes med en informationsruta om hur platsmärken kan sparas med skärmläsaren JAWS, implementerades en preliminär lösning för det senare, där kapitel identifierades genom sökningar efter reguljära uttryck i innehållsförteckningarna i punktskriftsböckernas brödtext där sådana fanns tillgängliga. Eftersom tryckerifilerna inte innehöll någon strukturinformation eller metadata kring kapitel fanns ingen möjlighet att erbjuda en mer konsekvent lösning. Mer central för examensarbetet var testningen. Målet var att testa med utgångspunkt i teori kring användbarhet och tillgänglighet. En heuristisk utvärdering med Jakob Nielsens 10 ”heuristics”/tumregler konstruerades, varpå den specialanpassades utifrån perspektivet av att prototypen skulle användas med skärmläsare och punktdisplay. Medan den heuristiska utvärderingen genomfördes av en expert inom UX, var målet för detta test att ge ett exempel på hur teori kring användbarhet och tillgänglighet kunde kombineras. Testerna med användare hade planerats som en del av en iterativ utvecklingscykel och skulle idealt bestå av användbarhetstester med observationer av interaktionen mellan prototyp och användare. I praktiken blev det svårt att få till en sådan process. Två användbarhetstester genomfördes med en anställd punktskriftsläsare på MTM, men planerade

Rymdforskningen återspeglar viktiga frågor om hur våra samhällen ser ut. Mötet människa och rymden sätter frågor om mänsklighet och dess gränser i ett nytt perspektiv., Artikeln är en omarbetning och uppdatering av "Mötet människa och yttre rymden" som tidigare publicerats i Rymden och människan: Rymdforskning i humaniora, konst och samhällsvetenskap (Växjö/Kalmar: Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora, 2015.)