Search

Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att jag vill ta reda på hur laborativa, konkreta materiel påverkar elevernas inlärning av matematik inom framförallt taluppfattning och tals användning. Fokusområdet är hela matematikämnet för elever i grundskolan, främst i förskoleklass samt årskurs 1-3. Utifrån min VFU har jag sett elever arbeta med och utan laborativt materiel och jag vill se hur användandet av laborativt materiel påverkar inlärningen samt förmågan att förstå och använda tal. För att besvara min frågeställning, Hur påverkar laborativt materiel elevernas förmåga till inlärning av matematik inom taluppfattning och tals användning? har jag använt mig av informationssökning med hjälp av olika nyckelord. Metoden grundar sig på vetenskapliga sökningar i tre olika databaser och avgränsningar är valda artiklar som på något sätt belyser användandet av laborativt materiel i grundskolan. Resultatet av kunskapsöversikten indikerar att elevers inlärning av matematik, inom taluppfattning och tals användning, påverkas på olika sätt av användningen av laborativt materiel. Laborativt materiel kan ses som ett ändamålsenligt verktyg att förstå abstrakta matematiska begrepp och ska användas av de elever som gynnas av det. Effekter av att använda laborativt materiel varierar bland elever och är också beroende av deras förkunskaper och kunskapsnivå. Lärarnas förståelse och kunskap av laborativt materiel påverkar även elevers inlärning. Slutsatser jag kan se är att elever överlag gynnas av att använda laborativt materiel genom att de får en förståelse för de abstrakta begreppen i matematik som ofta kan vara svåra att förstå. Laborativt materiel ger elever en konkret upplevelse av matematiken vilket gynnar deras förståelse och vidare inlärning. Lärarens roll är viktigt då hen behöver använda sig av en röd tråd och koppla samman det konkreta med det abstrakta.

En stor del av den svenska matematikundervisningen utgår från artefakten läromedel, vilket medför att det är viktigt att läraren kan tolka läromedlet utifrån läromedelsförfattarens didaktiska mål och visioner. Syftet med denna studie var att undersöka vilka artefakter grundlärarstudenter använde sig av när de planerade och genomförde matematikundervisning, och om några förändringar skedde i dessa val efter genomgången utbildning i läromedelsförståelse. Studien utgick ifrån en fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer med grundlärarstudenter från olika terminer på grundlärarprogrammet vid ett svenskt universitet. Analysen genomfördes med en tematisk analys. Resultatet visade att många olika artefakter användes vid planering och genomförande av matematikundervisning och att medvetenheten om hur dessa artefakter kunde användas ökade ju längre in i utbildningen studenten befann sig. Slutsatsen var att genom att medvetandegöra studenterna kring deras val och användning av olika artefakter för planering och genomförande av matematikundervisning tidigt i utbildningen, kunde goda förutsättningar skapas för att utmana föreställningen om att skickliga lärare skapar eget undervisningsmaterial (Remillard, 2016).

Syftet med denna studie är att undersöka vilka läromedel som finns tillgängliga i so-ämnena för årskurs 1–3. Genom intervjuer framkommer respondenternas kvalitativa svar. I resultatet synliggörs lärares användning av läromedel i so-ämnena för årkurs 1–3. I studien har vi använt oss av det pragmatiska perspektivet där elevernas erfarenheter och kunskap ska vara förenligt med skolans värld. Tidigare forskning riktar sig mot läromedel och läromedels användning inom ramen för undervisning. I resultatet framkom det bland annat att lärarna anser att valet av läromedel som har stor betydelse för hur och vad eleverna lär sig. Valet av läromedel styr även hur utbildningen kan eller inte kan organiseras. Slutsatsen visar att förlagsläromedel oftast kompletteras med egenproducerade läromedel.

Det finns 10522 förstelärare i Sverige, av dem är det endast 324 förstelärare i slöjd. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om karriärreformen för lärare och förstelärare, och även se hur vägen till förstelärare i slöjd kan se ut. Med denna studie kommer följande tre frågor besvaras: vad upplever slöjdlärare krävs för att bli förstelärare i slöjd? Vilka strategier har använts för att bli förstelärare i slöjd? Vilka hinder har stötts på för att kunna bli förstelärare i slöjd? För att kunna få ett resultat till frågeställningen har jag intervjuat fem lärare som undervisar i slöjd och som är förstelärare. Respondenternas svar har jag sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning som beskrivs i studien. De fem lärare som intervjuats har alla pratat om olika strategier så som att visa sig engagerad i skolutveckling på sin skola. Kunna visa utåt att du utvecklar dig själv och undervisningen kontinuerligt, samt att du delger dina kollegor i både ämnet slöjd och annat som du tror kan hjälpa dem nå ett utvecklingsmål. Vidare skulle jag vilja att det gjordes en kvantitativ forskning på procentuträknade siffror antalet förstelärare i vartdera ämne jämfört med hur stora de olika ämnena är i grundskolan

Syftet med studien är att undersöka könsrepresentationer i två svenska läsläror för årskurs 2. Genom en kvantitativ textanalys framkom det att kvinnliga och manliga karaktärer får ungefär lika stort utrymme när det kommer till vilka namn som nämns och vilka som får uttala sig, trots att ett av läromedlen har en stark överrepresentation av kvinnliga karaktärer. Samtidigt framställs kvinnliga och manliga karaktärer i stereotypa yrkesroller och dessutom finns en tendens att manliga karaktärer får synas först i läromedlen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av stöd för lärare i läromedel att orkestrera produktiva matematiska diskussioner i undervisningen. En läromedelsanalys genomfördes baserad på ett analysverktyg med utgångspunkt i Steins m. fl. (2008) modell för produktiva matematiska helklassdiskussioner. Analysfrågor för att undersöka förekomsten av stöd för de fem praktikerna i modellen, förutse, övervaka, välja, ordningsföljd och sammankoppla, togs fram. Analysfrågorna applicerades på fyra läromedel för gymnasiekursen matematik 2b. Resultatet av analysen visade att det i alla undersökta läromedel förekom någon form av lärarstöd för produktiva matematiska diskussioner enligt Steins m. fl. (2008) modell, men inget av de undersökta läromedlen hade fullt stöd för alla fem praktikerna i modellen. I och med att de undersökta läromedlen varierade stort i vilket stöd de ger för läraren att orkestrera produktiva matematiska diskussioner, är en slutsats att alla har potential att stötta lärare, men läraren behöver kunna utläsa detta stöd för att antingen välja läromedel eller produktivt använda det läromedel som finns tillhands.

Denna studie syftar till att bidra till en fördjupad förståelse kring samhällskunskapselevers syn på läromedel och syn på kunskap kopplat till olika läromedel. För att nå syftet ställdes frågeställningarna “Vad kännetecknar elevernas syn på, val och användning av läromedel i deras samhällskunskapsstudier?” och “Hur kan vi förstå sambandet mellan elevers val av läromedel och deras lärande med betoning på första och andra ordningens kunskaper?”. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med 10 elever i parintervjuer. Sedan har en tematisk analys genomförts där elevernas svar kodats och tematiseras. Resultatet har därefter analyserats med Sandahls (2011) första och andra ordningens kunskaper som teoretisk grund där första ordningens kunskaper är faktakunskaper och begrepp medan andra ordningens är mer djupgående förståelse och förmågor, såsom slutledning, finna belägg och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar att elever är delade i sina preferenser av läromedel, men att det finns några återkommande aspekter. Eleverna uttrycker att uppgiftens utformning är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel då lärare ofta har valt ut vart de ska vända sig för att genomföra uppgiften. Vidare är språk en viktig aspekt då många elever upplever att läroböcker innehåller ett äldre språk och svårförstådda formuleringar vilket gör att de hellre vänder sig till sökmotorer. Detta trots att flera av eleverna uttrycker att de föredrar tryckta läromedel. Att elever vänder sig till videor och videotjänster så som Youtube för att hitta förklaringar till områden de inte riktigt förstår är även vanligt förekommande. Gällande första och andra ordningens kunskaper kopplat till läromedel uttrycker eleverna att första ordningens kunskaper, begrepp mm, lättast fångas av kortare sammanfattningar och hemsidor, såsom SO-rummet, Wikipedia och NE. Andra ordningens kunskaper, och djupare förståelse, upplever sig eleverna fång, This study aims to gain an understanding of the perspectives social science students' have on learning materials, such as textbooks, digital textbooks and internet sources, as well as their views on knowledge associated with different learning materials. In order to achieve this, the research questions asked are "What characterizes students' perspectives on, choices of, and their use of learning materials in their social science studies?" and "How can we understand the relationship between the choices students' in their learning materials and their learning, with an emphasis on the concept of first and second-order knowledge?". To answer these questions, a qualitative method is employed, with semi-structured interviews conducted with 10 students in paired interviews. A thematic analysis is then conducted, coding and thematizing the students' responses. The results are subsequently analyzed using Sandahl's (2011) first and second-order concept of knowledge as a theoretical framework. First-order knowledge refers to factual knowledge and concepts, while second-order knowledge involves deeper understanding and abilities such as coming to conclusions, finding evidence, and critical thinking. This study finds that students are divided in their preferences of learning materials, but there are some recurring aspects. Students express that the tasks that their teachers assign them is the most significant factor in their choice of learning materials, as teachers often dictate where they should turn to complete the task. Furthermore, language is an important factor, as many students find textbooks to contain older language and difficult-to-understand formulations, leading them to prefer search engines instead. This is despite several students expressing a preference for printed textbooks. It is also common for students to turn to videos and video services like YouTube to find explanations for areas they don't fully understand. Regarding first and second-order knowledge assoc

Syftet med denna studie är att, genom en läromedelsanalys, synliggöra likheter och skillnader i mängden representationsformer inom tal i bråkform i basläromedel för matematik. Syftet är även att ta reda på om det finns en progression av abstraktionsnivå utifrån årskurser i läromedlen. Genom studiens urval valdes tre vanliga basläromedel ut och avgränsningar gjordes för att fokusera på uppgifter som berör tal i bråkform. Studien har utgått från Heddens teori och med hjälp av kvantitativa metoder samt innehållsanalys har uppgifter från läromedlen kodats utifrån kategorierna semikonkreta, semiabstrakta eller abstrakta representationsformer. Resultatet visade att majoriteten av uppgifterna har abstrakta representationsformer och att semikonkreta representationsformer är underrepresenterade i samtliga läromedel i denna studie. Två av tre läromedel följer en progression med minst abstrakta representationsformer i årskurs 4 och mest i årskurs 6. Resultatet är relevant för professionen, eftersom det visar på vikten av ett kritiskt förhållningssätt till val av läromedel samt att lärare behöver vara uppmärksamma på vilka representationsformer som elever möter.

Vetenskapshistoria är ett viktigt inslag inom naturkunskap i gymnasieskolan. Denna studies syfte är att använda ett, i internationell forskning, etablerat analysschema för att undersöka hur vetenskapshistoria framställs i läromedel i termer av sju olika dimensioner: 1) typ och organisering, 2) material, 3) kontext, 4) det historiska innehållets status, 5) lärandeaktiviteter kopplat till vetenskapshistoria, 6) ”internal consistency”, och 7) bibliografi kopplad till vetenskapshistoria. Data från två läromedel för kursen Naturkunskap 1a1 samlades in baserat på dessa dimensioner och analyserades vilket gav kvalitativa resultat. Resultatet av denna studie visar att läromedel framställer vetenskaplig utveckling som linjär och enkel genom framträdande dimensioner. Detta i samband med genier i vetenskapliga kontexter genom konst och texter skrivna av läromedelsförfattare, ofta i introducerande kapitel och utan lärandeaktiviteter. Vidare visar resultatet att undanskymda dimensioner i läromedlen är framställningar av vanliga vetenskapspersoner, genom exempel på verklig vetenskaplig utveckling med hjälp av historiska undersökningar i teknologiska eller sociala kontexter. Likaså är frånvarande dimensioner religiösa och politiska kontexter, originaldokument, fördjupande lärandeaktiviteter, samt bibliografier. Detta blir den bild av vetenskap och vetenskapshistoria vilken presenteras för eleverna, resten måste kompletteras i undervisning. Resultatet visar att vetenskapshistoria används i läromedel i linje med vad internationell forskning visat. Resultatet av detta arbete är relevant och aktuellt för att guida framtida undersökningar, vilka kan ge mer insikt i läromedlens innehåll, genom att identifiera aktuella dimensioner i svensk kontext. Vidare har även fyra implikationer för svensk skola identifierats: a) vikten av lärares val av läromedel då vetenskapshistoriska kontexter varierar, b) lärarens medvetenhet om vetenskaplig utveckling och framställning, c) läromedels ”internal

Läromedel utgör idag stor del av undervisningen och utan en kvalitetssäkring av staten läggs stort ansvar på lärare att välja kvalitativa läromedel. Syftet med denna studie är att lyfta fram engelska läromedels relevans i form av hur väl elever kan sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och intressen. Genom att synliggöra relevans i läromedel medför denna studie en del av motivation inom språkinlärning. Ett läromedels förmåga att relatera till barn och unga ökar möjligheten för goda resultatet och en framgångsrik inlärning. I bakgrunden redogörs barn och ungas intressen tillsammans med samhällets digitalisering. Fortsättningsvis i bakgrunden belyses motivation hos människan och i andraspråksinlärning samt definitionen av läromedel. Information baserat på studier om hur barn och unga tillbringar sin fritid kopplas ihop med motivation för att skapa kategoriseringen för datainsamlingen. Datamaterialet består av tre engelska läromedel för årskurs 6 som sedan analyserades utifrån förmåga att relatera till barn och unga. Studien innehöll en kvalitativ analysmetod för att identifiera egenskaper i läromedlen. Resultatet visade att läromedlen till viss del förhåller sig till barn och ungas intressen och sysselsättningar, med en förbättring och utveckling i läromedel med ett senare utgivningsår. Detta visade på att nyare läromedel i större utsträckning kan relatera till barn och ungas intressen och erfarenheter.

Studien syftar till att beskriva vilka visuella konstruktioner av människosubjektet som synliggörs i läromedel för bildämnet i grundskolans senare år. Vidare intresserar den sig för hur dessa konstruktioner skiftat under de senaste fyrtio åren. För att svara på detta genomför vi en kvalitativ studie med diskursanalys som teori och metod. Vi utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka kroppar och personer inkluderas i bildläromedel? Vilka människoideal konstrueras genom representationerna? samt Vilka pedagogiska implikationer får representationerna? Vi genomför analysen på ett urval, bestående av 139 bilder, från tre olika läromedel, publicerade under perioden 1980 till 2023. Genom vår analys har vi kunnat se fyra människokonstruktioner: Den proportionerliga människan, Människan som byggsats, Människan som social varelse och Den poserande människan. Slutligen diskuterar vi kopplat till inkludering och representation, vad de fyra konstruktionerna kan ha för pedagogiska implikationer för bildämnet samt de som använder läromedlet, både elever och lärare.

Läromedel i alla ämnen måste alltid vara anpassade efter den nuvarande kursplanen. I ämnet historia är läroböcker fortfarande materialet som huvudsakligen används i undervisning. Därför är det viktigt att dessa böcker blir granskade och analyserade efter det centrala innehållet av den aktuella kurs- eller ämnesplanen. Syftet med den här uppsatsen är att granska 6 aktuella läroböcker i kursen historia 1b och jämföra dem med den nuvarande kursplanens centrala innehåll. Resultatet visade att alla 6 läroböcker uppfyller de kraven för det centrala innehållet, mer eller mindre utförligt, speciellt med hänsyn till de historieteoretiska begrepp som framförs i historia1b ämnesplanen. Resultatet visar dessutom att författarna av de olika läroböckerna har olika åsikter om vad elever skall lära sig., Learning materials in all subjects must always be adapted to the current curriculum. In the subject of history, textbooks are still the material mainly used in teaching. Therefore, it is important that these books are reviewed and analyzed according to the central content of the current course or subject plan. The purpose of this essay is to review 6 current textbooks in the history 1b course and compare them with the core content of the current curriculum. The result showed that all 6 textbooks meet the requirements of the central content, more or less extensively, especially with regard to the theoretical concepts of history presented in the history 1b subject plan. The result also shows that the authors of the different textbooks have different opinions about what students should learn.

Syftet med studien var att undersöka om det digitala inlärningsprogrammet Privatliv kan vara ett adekvat stöd för speciallärare i undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i den anpassade grundskolan. Valet grundar sig i en avsaknad av anpassade läromedel som vänder sig till elever i anpassad grundskola. Undersökningen syftade till att synliggöra vilka normer läromedlet förmedlar, om alla delar i läroplansmålen för år 7–9 finns med, om det förmedlar ett riskperspektiv eller ett friskperspektiv gällande ämnesområdet samt hur läromedlet är anpassat för att möta elevers olika behov och förutsättningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med en socialkonstruktivistisk ansats. Inspirerad av den kritiska diskursanalysen har vi genomfört en läromedelsanalys för att komma åt det mer implicita innehållet. Resultat som framkommit visar att Privatliv kan vara ett adekvat stöd i undervisning, men däremot behöver några delar tillföras för att kunna innehålla alla läroplansmål. Några delar från läroplansmålen saknas och vissa delar anser vi kräver lite mer fördjupad kunskap kring. Anpassningar finns men programmet skulle nå fler elever och vara ett fördelaktigare stöd för undervisande speciallärare om innehållet skulle anpassas ytterligare. Privatliv förmedlar i överlag ett friskperspektiv. Läromedlet avviker från heteronormen genom att belysa homosexualitet och bisexualitet och en HBTQ-norm är framträdande. En slutsats i studien visar hur viktigt det är att granska läromedel, men även betydelsen av kompetent personal som ska undervisa eleverna med hjälp av läromedlet.

I läroplanen för grundskolan står det att skolan ska bilda demokratiska medborgare samt atteleverna ska ges utrymme till att utveckla jämställdhetstänk. Däremot visar studier ochforskning på att skolan inte ger den kvinnliga delen utav historien lika stort utrymme som denmanliga. Denna studie syftar till att undersöka lärares erfarenheter av att inkludera kvinnansroll genom historien samt framställa elevernas perspektiv på kvinnans betydelse genomhistorien. Genom kvalitativa intervjuer framställs lärares och elevers erfarenheter inom ämnenajämställdhet och historiska kvinnosyn. Det framkommer att lärarna planerar innehåll ochundervisningsmetoder utifrån tidsbrist samt att innehållet påverkas utav en mängd faktorer somelevernas ålder, tillgänglighet på material och prioriterad kunskap. Eleverna upplever en ensidigundervisning och finner att skolans läromedelsbok inte tar upp tillräckligt om kvinnornashistoria. Både elever och lärare ser att material utöver skolans egna läromedelsbok har störrevidd om kvinnans del och roll i historien., In the curriculum for primary school it says that the school should form demokratic citizens andthat the pupils should be given equipment to evolv equality thinking. On the other hand doesstudies and research show that schools do not give the female part of history as much space themale part. This studie aims to investigate teachers experiences to include the female rolethrough history and produce pupils perspective on the womans significance through history.The qualitative interviews produce teachers and pupils experiences in the subjects sequalityand view on womens history. It appears that the teachers plans the content and teaching methodsout of lack of time and that the content is affected by an amount of factors such as pupils age,accessabillity on material and prioritized knowlege. The pupilz experience an one-sidededucation and finds that the school´s learning material (textbook) does not bring up the womenshistory enough. Both pupils and teachers that material beyond the schools learning material(textbook) has broader width about the female part and role through history.

Elevers betyg i matematik visar att det finns brister med dagens matematikundervisning. 90 procent av alla lärare bygger sin matematikundervisning på de läromedel som finns att tillgå. Vi drar slutsatsen att det finns utvecklingsmöjligheter inom området, eftersom matematikböcker ligger till grund för den största delen av all matematikundervisning och elever inte når målen för ämnet. Vi väljer därför att göra en kunskapsöversikt där fokuset ligger på läromedelsanalyser inom matematik, för att identifiera de kunskapsluckor som finns. Kunskapsöversiktens syfte är att analysera och karakterisera forskning där olika matematikböcker granskas och redovisas. Detta gör vi genom att ställa frågan: Vad kännetecknar forskningen kring matematikböckers innehåll i grundskolans årskurs F-6? Metoden vi valt för kunskapsöversikten är en databassökning där en femstegsprocess ligger till grund för vårt val av studier. Vilka syften och frågeställningar ställs i tidigare forskning? De syften som finns i tidigare forskning fokuserar på att hitta brister i läroplaner och matematikböcker. Skälet till detta är att hitta lösningar som kan höja kvaliteten på läroböcker och läroplaner inom matematikämnet. De frågeställningar som ställs i tidigare forskning handlar främst om hur frekventa uppgifterna i matematikböcker är samt om de är varierade och anpassade efter årskurs, metod, kontext samt uppgiftstyp. Vilka teorier och metoder används i tidigare forskning? Den metod som används mest frekvent i denna typ av forskning är textanalys. Teorierna som forskningen bygger på är till största delen positivistisk teori och globalisering. Vilka är de viktigaste slutsatserna i forskningen? Studiens resultat visar att det finns utvecklingsmöjligheter för matematikböcker. Det främsta problemet som nämns är att uppgifter i matematikböcker inte är tillräckligt varierade samt att det finns allt för få uppgifter inom varje område. Matematikböcker fokuserar dessutom mest på räkneprocesser vilket hämmar elevers u

I skolämnet slöjd saknas “klassiska” läromedel som uppfyller kraven som finns i läroplanen. Därför tillverkar lärare ofta sitt eget material och samlar ihop filmer, texter, webbsidor som används i undervisningen. Enligt läroplanen ska slöjdlärarna undervisa om hållbar utveckling och enligt tidigare forskningar, tolkar och undervisar slöjdlärarna om hållbarhet på olika sätt. Det finns ett brett urval av läromedel som används i undervisningen och jag var speciellt intresserad av hur hållbar utveckling framkommer. Därav är syftet med min studie att undersöka inställning och fokus på hållbar utveckling i läromedel som slöjdlärarna använder i undervisningen. Frågeställningar i min studie är: vilka perspektiv på hållbar utveckling blir framträdande i läromedlen för slöjdämnet, i avseende på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?, vilka undervisningstraditioner inom slöjdämnet blir framträdande, i avseende på faktabaserad, normativ och pluralistisk undervisningstradition? och om återbruk beskrivs, på vilket sätt blir det framträdande i läromedlet? Utifrån teorier från tidigare forskningar om hållbarhetsdimensionerna, undervisningstraditioner och åtebruksundervisningen (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021; Hofverberg & Westerlund, 2021; Hofverberg, 2022) granskades de insamlade läromedlen genom den riktade kvalitativa innehållsanalysen (Klingberg & Hallberg, 2021). All insamlad läromedel sorterades enligt kategorier och innehållsmässigt efter materiallära: läromedel som innehåller fakta om textilier, efter återbruk: läromedel enligt återbruksmodellen av Hofverberg (2022), efter arbetarnas förhållanden i textilindustrin samt efter läromedel som innehåller information om hållbar textilkonsumtion.För att få svar på frågeställningarna och begränsa studiens omfattning analyserades ett läromedel ifrån varje kategori. Boken Handbok i textilslöjd (Karhu m.fl., 2009) valdes från kategorin Materiallära eftersom den kan användas i undervisningen med grundskoleelever. Sedan vald

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur verksamma lärare använder läromedel i samhällskunskapsämnet. Undersökningen utgår från sex lärare och hur deras användande av läromedel ser ut. Samtliga lärare undervisar inom SO-blocket, varav fem av lärarna undervisar i ämnet samhällskunskap för årskurs 4-6. Den återstående läraren har undervisat i ämnet men gjorde det inte under tiden intervjun genomfördes. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet i undersökningen visar att alla lärare som deltog i undersökningen använder läromedel, dock i olika grad och på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna använder olika typer av läromedel, så som läroböcker, eget material, digitala läromedel och filmer. Lärarna är eniga om att olika typer av läromedel innebär olika arbetssätt, vilket ska gynna elever. I resultatet framgår också att lärarna inte var eniga kring vad som ansågs vara fördelar och nackdelar med de olika läromedlen. Nästan alla lärare anser att läromedlet är ett hjälpmedel, för dem själva och för eleverna., The purpose of this study is to investigate if and how active teachers use teaching aids in the social studies subject. The survey is based on six teachers and what their use of teaching materials is like. All teachers teach within the subjects; social studies, history, geography and religion, of which five of the teachers teach the subject of social studies for grades 4-6. The remaining teacher has recently taught the subject but did not do so during the interview. The survey was conducted using a qualitative method and the interviews were semi-structured. The result of the survey shows that all teachers who took part in the survey use teaching aids, although to varying degrees and in various ways. It also shows that the teachers use different types of teaching aids, such as textbooks, their own material, digital teaching aids and films. The teachers agree that different types of teaching aids involve different ways of working, which should benefit students. The results also show that the teachers did not agree on what were considered to be advantages and disadvantages of the various teaching aids. Almost all teachers consider the teaching material to be an aid, for themselves and for the students.

Denna undersökning är utförd inom ramen för samhällskunskapsdidaktiken. Dess syfte har varit att sammanställa och analysera vad tidigare forskning synliggör om Sveriges minoritetsfolk i läromedel i ämnet. Den metod som använts är litteraturstudie med innehållsanalys som analysverktyg. Undersökningen omfattar tidigare forskning om läromedel för årskurs 7-9. Som teoretiskt verktyg har det didaktiska meningserbjudandet använts. Resultatet visar att representationen av de olika nationella minoritetsfolken skiljer sig åt där samer är den nationella minoritet som ges mest utrymme medan tornedalingar och sverigefinnar är givna minst. Hur minoritetsfolken beskrivs skiljer sig åt, men sammanfattande, i de fall minoritetsfolket beskrivs mer nyanserat är det framför allt från ett majoritetsperspektiv med stereotypiserande inslag., This survey is conducted within the subject area social studies educations didactics. Its purpose has been to conclude and analyse what previous research highlight about the Swedish national minorities in social studies textbooks. The method that has been used is literature studies with content analysis as analytical tool. The survey encompasses previous research about textbooks for junior high school. The sentence offering has been used as didactic tool. The result shows that the representation each national minority differs and that Samis are the most represented while Tornedalingar and Swedishfinnishs are the least. How the minorities are described differs, but in summary, in those cases the minorities are described more nuanced it is above all from a majority perspective with stereotyping elements.

Det saknas, i stor utsträckning, forskning om läromedlens roll i grammatikundervisningen på lågstadiet i svenska skolor. Samtidigt framkommer grammatikens betydelse, om än inte explicit, i kursplanen för ämnet svenska och mycket tyder samtidigt på att läromedlen spelar en central roll för planeringen och genomförandet av undervisningen. Den här studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för läromedlens funktion i grammatikundervisningen på lågstadiet samt hur lärare beskriver användningen av och uppfattningen om de läromedel de använder. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i det sociokulturella lärandeperspektivet som kompletteras med Shulmans didaktiska pedagogical content knowledge. Genom fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lågstadielärare samt utdrag av de läromedel de använder, framkommer efter en tematisk analys, uppfattningen om läromedel som ett stöd men även en begränsning för grammatikundervisningen. Ett stöd så till vida att det bidrar till ökad trygghet för lärarna, men en begränsning utifrån dess utformning och avsaknad av flexibilitet. Vidare utkristalliseras en bild av grammatiken som ett begrepp vilket lärare, samt läromedlen, använder med stor försiktighet. Med anknytning i tidigare forskning samt det teoretiska ramverk som studien hänvisar till förs en diskussion kring läromedlens roll i grammatikundervisningen idag, samt dess roll i framtiden., There is, to a large extent, a lack of research regarding the role of teaching materials as a resource in grammar teaching at a primary level in L1 education in Sweden. At the same time, the importance of grammar education appears, if not explicitly, in the curriculum for the Swedish subject. Much indicates that teaching materials play a large role in the planning and implementing of the teaching. This study aims to contribute an increased understanding of how teaching materials are used in grammar teaching in primary education, and how teachers describe the use of and the perceptions they have regarding the teaching materials they use. The theoretical framework for this study is based on the sociocultural learning theory, which is supplemented by Shulman's didactic pedagogical content knowledge. The data was collected through four qualitative interviews with practicing primary school teachers, along with excerptions from the teaching materials they use. After analyzing the data through a thematic analysis, the perception of textbooks as both a support but also a limitation for grammar education was discerned. A support to the extent that it contributes to an increased security for the teachers, but a limitation based on its design and lack of flexibility. Moreover, a perception of grammar as a concept appears, which teachers as well as textbooks handle with caution. With regards to previous research and the theoretical framework this study relies on, a discussion is initiated where the role of teaching materials in grammar education on a primary level today, and in the future is in focus.

Då undervisningen i de flesta svenska högstadieskolor utgår ifrån ett komplett matematikläromedel och domineras av individuell räkning i boken så inriktas denna uppsats på att undersöka dessa läromedel. Närmare bestämt på att utforska i vilken utsträckningen de tillhandahåller metakognitiva stöttningar med avseende på egenreflektion. Genom en kvalitativ innehållsanalys av ett antal konsekutiva matematikläromedel försöker uppsatsen bidra med kunskap rörande utsträckningen av metakognitiva uppmaningar såväl som förändringen över tid. Bakgrunden är att forskning, internationella kunskapsmätningar såväl som Skolverket har beskrivit brister i svenska högstadieelevers kunskapsresultat och djupförståelse. Vilket studier rörande självreglering och egenagens har visat att egenreflektion och metakognition kan förbättra. Den insamlade datan tematiseras och analyseras med teori inkluderande other regulation samt lärandeteorier utgående från Vygotskij gällande språk som verktyg i inlärningen. Resultatet visar att det i alla utgåvorna funnits sådana metakognitiva uppmaningar i de elevaktiva delarna av boken men att de över tid ökat avsevärt samt förändrat karaktär. Den stora ökningen tycks antyda en medvetenhet hos författarna angående vikten av elevers egenreflektion och språkanvändning för att tillägna sig kunskaper och se sammanhang i matematiken. Uppmaningarna bedöms vara en resurs matematiklärare kan använda som ett verktyg för att förbättra elevers metakognition i matematiken.

Foreign Language Anxiety (FLA), eller talångest, är ett vanligt förekommande fenomen i sambandmed andraspråksinlärning i engelska. Denna studie syftar till att undersöka lärandeaktiviteter ilärarhandledningar i engelska i årskurs 3 utifrån ett FLA-perspektiv. I denna studie menaslärandeaktivitet det som eleverna blir ombedda att göra utifrån lärarhandledningens instruktioner.Varje lärandeaktivitet kategoriserades under kategorierna: tala, lyssna, skriva och läsa.Forskningsfrågorna behandlar dels hur fördelningen av lärandeaktiviteter i de utvaldalärarhandledningarna i engelska i årskurs 3 ser ut, dels hur stor del av lärandeaktiviteterna under kategorin tala som är ämnade att utföras inför helklass, unisont och par och grupp. För att svara på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys av fyra aktuella lärarhandledningar.Det teoretiska ramverket som användes i denna studie var Horwitz, Horwitz och Copes teori om FLA. Utifrån denna teori formulerades tre underkategorier inom kategorin tala: inför helklass, unisont, grupp och par. Forskning visar att tala inför helklass är en bidragande faktor till att elever upplever FLA, medan att tala i grupp och par är en faktor som kan motverka FLA.Resultatet visar att det finns skillnader i fördelningen av lärandeaktiviteterna mellan de studerade lärarhandledningarna. Den största kategorin i samtliga lärarhandledningar var tala. Alla lärarhandledningar innehöll lärandeaktiviteter som både kan förstärka och motverka FLA. I tre av de studerade lärarhandledningarna var underkategorin att tala inför helklass den procentuellt största kategorin, vilket ses som något negativt ur ett FLA-perspektiv. En lärarhandledning stack ut som något bättre ur ett FLA-perspektiv, då den innehöll flest lärandeaktiviteter i underkategorin par och grupp. Resultatet visar på vikten av valet av läromedel, men även vikten av att lärare gör egna medvetna val som gynnar alla elever i klassrummet och inte nödvändigtvis följer lärarhandledningar fullt ut.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som handlar om samhällsfrågor med naturvetenskaplig grund. Det är ett centralt innehåll för kursen Naturkunskap 1b i vilken elever ska lära sig att göra ställningstagande och ha handlingskompetens i frågor om hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin användning av läromedel för undervisning om hållbar utveckling. Baserat på ett sociokulturellt synsätt på lärande undersöker studien läromedel som medierande verktyg för elevers lärande. Genom en analys av läromedel och intervjuer med naturkunskapslärare undersöks både hur hållbar utveckling framställs i läroböcker samt lärares uppfattning av läromedel för sin undervisning. Det didaktiska begreppet selektiva undervisningstraditionerna används för att identifiera hur hållbar utveckling framställs i materialet. Resultatet visar att läroböckerna framställer hållbar utveckling genom både faktabaserad och normativa undervisningstraditioner och att lärarna uppfattar sina läromedel som stöttande verktyg för både sin egen och elevers förståelse av hållbar utveckling. Studiens slutaster är att lärarnas använder läroböckerna som scaffolding och att böckerna är ett medierande verktyg för att främja faktakunskap om naturvetenskap och normativa värderingar för miljöskydd och mänskliga rättigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares didaktiska val avseende undervisning om rättsstatens principer samt de rättsstatsprinciper som kommer till uttryck i deras undervisningsmaterial. Detta har bakgrund i frågans relevans i koppling till samhällskunskapsämnets syfte och innehåll, och till ett samhällstillstånd där frågan om rättsstatens utformning blivit alltmer aktuell. Studieobjektet är lärares undervisningsmaterial i samhällskunskap samt intervjusvar från lärare som undervisar i ämnet. Kunskapsobjektet är hur rättsstaten och dess principer manifesteras som ämnesinnehåll, samt hur lärare resonerar kring deras didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå. I studien har följande frågor avsatts att besvaras: ”Hur beskriver lärare sina didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå?” samt ”Hur beskrivs och används rättsstaten och dess principer i samhällskunskapslärares undervisningsmaterial?”. Studien har delats upp i två delstudier. I den första delstudien har åtta gymnasielärare i samhällskunskap intervjuats om deras didaktiska val i kursen Samhällskunskap 1b. Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån en didaktisk analys. I den andra delstudien har ett urval av undervisningsmaterial samt läroböcker från de intervjuade lärarnas undervisning analyserats, för att undersöka hur rättsstaten och dess principer beskrivs i undervisningsmaterialen respektive läroböckerna. Delstudierna ger mångfasetterade resultat; rättsstatens vara eller inte vara ses olika betonade inom respondenternas material och didaktiska val. Trots undantag syns rättsstaten sällan behandlas på ett explicit och samlat sätt. Där rättsstatsprinciper formuleras på ett enhetligt och samlat sätt, görs detta dessutom främst utifrån en formell (och inte gängse akademisk) framställning av rättsstatsbegreppet inom undervisningsmaterialen. Dess kärnvärden framställs emellertid hos samtliga respondenters undervisningsmaterial i fragmenterade former, och ofta utan uttry

The purpose of this paper is to acknowledge similarities and differences between what teachers are educating their students about and what textbooks contains in relation to the Swedish national minority languages (Finnish, Lappish, Yiddish, Romani and Meänkieli). The methods in the study are semi-structured interviews and textual analysis. The result shows a variety in how much space the minority languages are given in the three analyzed textbooks and a variety between how much time the five different teachers are giving the minority languages. In addition to this one can see that at least three of the teachers are using extra material such as movies, books, or websites in their education to give the students another perspective than the ones in the textbooks.

Studiens syfte är att visa hur kön framställs i text och illustration i engelskläromedel för årskurs 3. Genom en kvalitativ textanalys framkom det att manliga karaktärer får mer utrymme än kvinnliga, att kvinnliga karaktärer passiviseras medan manliga karaktärer får ta plats samt att de könsöverskridande karaktärerna inte får vara starka. Istället får de karaktärer som är könsöverskridande de negativa kvinnliga egenskaperna som exempelvis emotionella, passiva och beroende. Slutsatsen är att det finns en intention att luckra upp traditionella könsmönster men att det inte går hela vägen utan att karaktärerna istället tvingas tillbaka in i traditionella könsmönster.

Denna studie syftade till att undersöka vad läsande blir i läromedel samt hur detta förhåller sig till vad läsande blir i läroplanens kursplan. Fördelningen av uppgiftstyper i läromedlen och deras relation till läroplanens mål undersöktes i studien utifrån en bred syn på läsande. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av läromedlen, samt en kvalitativ analys av kursplanens centrala innehåll. Studieobjektet bestod av svenska läromedel för mellanstadiet, och resultaten visade på en ojämn fördelning av uppgiftstyper i dessa. Aktiviteter som fokuserade på att identifiera och återge information samt resonemang utifrån egna erfarenheter visade sig vara kraftigt överrepresenterade. Uppgiftstyper som behandlade gemensam läsning och bearbetning av texter till form och innehåll var dock underrepresenterade i de undersökta läromedlen. I studien drogs slutsatsen att den obalans av uppgiftstyper som konstaterades i läromedlen kan ha en negativ påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Utifrån detta belystes vikten av att lärare behöver göra medvetna och genomtänkta läromedelsval för undervisningen, då det inte är säkert att ett läromedel alltid täcker kursplanens innehåll på ett tillfredsställande sätt. Studien avslutades med att uppmuntra till ytterligare forskning inom området för att belysa konsekvenserna av denna typ av obalans i läromedel. I studien påtalades att svenska elevers svaga läsförståelseresultat i internationella undersökningar skulle kunna vara en sådan konsekvens.

Syftet med detta arbete är att via en innehållsanalys utforska möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan utifrån matematikläromedel. 2159 uppgifter från två läromedel på gymnasienivå analyserades utefter möjligheten att lösa uppgifter baserat på bokens tidigare förklaringar eller uppgifter. Om lösningsmall fanns sedan tidigare räknades det som rutinuppgift, om inte som problemlösningsuppgift. Vidare klassades problemlösningsuppgifter som inte upprepade en lösningsmetod som unika. Resultatet visade liknande resultat över båda läromedel där närmare hälften av uppgifterna var problemlösningsuppgifter där ca 30% av dessa var unika. Ytterligare fynd var att majoriteten av problemlösningsuppgifterna fanns under uppgifter av svårighetsnivå 2 och 3 medan svårighetsnivå 1 huvudsakligen bestod av rutinuppgifter.

Klyftan mellan rika och fattiga finns. Den ekonomiska ojämlikheten ökar på global nivå men även i enskilda länder som Sverige. Konsekvenserna för individer är stora med tanke på livsvillkor, hälsa, utbildningsnivå och levnadsstandard. Läroplanen för Barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet anser att undervisning om hur sociala sammanhang, klass och socialisation påverkar individer är viktig och ska genomföras. Tidigare studier har tittat på hur mycket och på vilka sätt läroböcker diskuterar kön, sexualitet och etnicitet medan begreppet social klass har till viss del förbisetts. Denna studie undersöker hur social klass beskrivs i läroböcker skrivna för gymnasiet. Studien analyserar också på vilka sätt social klass beskrivs och i vilken utsträckning. Studien granskas sju läroböcker i ämnet Pedagogik från det svenska förlaget Gleerups. Den första forskningsfrågan besvaras genom att använda en kvantitativ metod medan de två övriga frågorna använder kvalitativ textanalys respektive en kvalitativ textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Resultaten visar att i läromedlen används klass till största del, skiktoch socioekonomiska förhållanden till viss del. Socialklass 1,2 eller 3 används endast vid något enstaka tillfälle. Böckerna har även analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier om symboliska kapital. Genom denna analys framkom en generaliserad bild av hur personer i de olika samhällsklasserna lever sina liv. Läroböckernas definition av klass är vag. Resultaten visar också att de delar av böckerna som diskuterar klass och ekonomisk ojämlikhet främst fokuserar på att ge en bild av hur de olika livsvillkoren ser ut i de olika samhällsklasserna och inte analysera orsak eller vad som påverkar olika livssituationer. Sammanfattningsvis skriver inte böcker i ämnet pedagogik på gymnasiets Barn- och fritidsprogram om klass på ett adekvat sätt vilket ger läraren otillräckligt stöd att följa läroplanen. Programmets elever kan således missa viktig kunskap för att förstå vär

This study researches, from teachers’ perspective, the effects of digital and analogue textbooks on students’ reading comprehension when learning French as a foreign language in secondary and upper secondary school. The study aims to research teachers’ views on the advantages and disadvantages with textbooks of each format as well as their effects on reading comprehension and the different reading strategies that students use. The chosen method is an online survey which includes both qualitative and quantitative elements.The total number of participants is 26. The result shows that 61.5 % of the teachers in this study thought that the reading comprehension skills deteriorated when using digital textbooks. One of the disadvantages that the teachers mention about the digital textbook appears to be the division in focus while one of the advantages is the listening accessibility. Moreover, the result shows that the teachers believed that the reading strategies that the student’s use in digital and analogue textbooks differ. For example, The analogue textbooks appear to be easier to use in interactive strategies which includes highlighting and comprehension made from contexts, according to the teachers. A conclusion that can be made from this result based on teachers perspective is that a combination of digital and analogue textbooks is preferred when working with reading comprehension., Cette étude explore, comme point de départ les enseignants, l’influence des manuels analogiques et numériques sur la compréhension écrite des élèves suédois au collège et au lycée apprenant le français langue étrangère. L’étude examine les points de vue des enseignants sur les avantages et les désavantages des manuels analogiques et numériques, la façon dont la compréhension écrite est influencée par le manuel scolaire utilisé et les différentes stratégies utilisées par les élèves lorsqu'ils lisent dans les manuels analogiques et numériques. La méthode utilisée est une enquête en ligne avec des éléments qualitatifs et quantitatifs. Le nombre total de participants est de 26. Le résultat montre que 61.5 % des enseignants trouvent que la compréhension écrite des élèves s'est détériorée avec l’utilisation des manuels numériques. Un des facteurs qui les enseignants mentionnent de cette détérioration est la concentration divisée que les manuels numériques amènent. Par contre, l'accès facile à l’écoute est mentionné comme un avantage des manuels numériques. De plus, le résultat montre que les enseignants estiment que les stratégies utilisées par les élèves lorsqu'ils lisent ne sont pas les mêmes pour des manuels analogiques et numériques. Selon les enseignants, les manuels analogiques permettent plus d’utilisation de stratégies interactives comme le soulignement et la compréhension contextuelle. Une conclusion de l’étude fondée sur les points de vue des enseignants est qu’une combinaison de manuels numériques et analogiques est préférable dans les contextes de compréhensions écrites.

Denna studie undersöker genom en kvalitativ innehållsanalys språksynen i två förlagsproducerade läromedel för spanska i årskurs 9, Colores 9 och Gracias 9. Kursplanen för moderna språk i grundskolan har en uttalad funktionell och handlingsorienterad språksyn som utgår från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS). I denna studie har lärandeaktiviteterna i övningsböckerna Colores 9 och Gracias 9 samt deras tillhörande digitala material klassificerats i olika aktivitetstyper utifrån kursplanens förmågor (lyssna, läsa, skriva och tala) dels för att ta reda på hur fördelningen mellan lärandeaktiviteterna inom förmågorna ser ut, dels för att ta reda på vilken typ av aktiviteter som representeras i materialet. Dessa aktiviteter har sedan analyserats utifrån Littlewoods kontinuum i syfte att undersöka vilken språksyn som speglas i materialet, samt om denna språksyn överensstämmer med kursplanens. Resultatet visar att majoriteten av lärandeaktiviteterna inom alla förmågor fokuserar på explicit inlärning med fokus främst på språkets strukturer där aktiviteter som övar uttal, översättning, grammatik och högläsning dominerar. Det framgår av denna studie att lärandeaktiviteterna i läromedlen speglar en traditionell och strukturell språksyn med inslag från grammatik- och översättningsmetoden och den audiolingvala metoden och därmed inte överensstämmer med kursplanens handlingsorienterade kommunikativa språksyn.

The following study aims to examine how multimodal texts are used in English as a foreign language education in a Swedish school. It explores both how multimodal texts occur in learning materials as well as how teachers could use these learning materials when teaching their pupils. The study is based on the theory of social semiotics by van Leeuwen (2005) and uses a model for analysis of teaching materials by Danielsson and Selander (2014). Two methods are used in the study: a think-aloud-method and a teaching material analysis. The result of the study shows that the teachers who were part of the survey showed a deep understanding of how different modes in the teaching materials could be used in meaning-making for the pupils. Furthermore the result also showed that the teachers often used external resources, such as movies, books and Youtube clips in their teaching. The teaching material analysis showed that the two pages in the teaching materials that were used were rich of different modal resources and that these resources were of high quality. Using teaching materials and external resources in a well functioning way creates an opportunity for meaning-making for the pupils. The teachers that were part of the survey used these in a well functioning way, even if they were not explicitly conscious of this. The use of multimodal texts in education is a cornerstone in creating a widened literacy within the pupils and giving them the ability to communicate in the modern world of multimedia.

I det här examensarbetet har en studie om elevers perspektiv på spanskundervisning och övningar för språkinlärning på högstadiet genomförts. Studien inkluderar 18 elevers svar på en enkät följt av fem fördjupande intervjuer. Resultaten indikerar att eleverna utsätts för en hög grad av läsövningar och grammatikövningar medan de identifierar att de lär sig bäst genom glosor och att lyssna. Input av spanska utanför klassrummet är låg och användningen av målspråket som arbetsspråk i klassrummet är inte alltid så hög som den skulle kunna vara. Slutsatsen är att den kontinuerliga användningen av visst material, eller läromedel, kan vara en bidragande del av de internationellt låga resultaten för svenska elever i spanska. Framtida forskning kan vara att fokusera på lärarens perspektiv på övningar och används i klassrummet., In this study, an investigation about students’ perspective on Spanish teaching and exercises in compulsory school has been carried out. The study includes 18 students’ responses to a survey followed by five in-depth interviews. The results indicate that students are exposed to a high level of reading and grammar practice while they identify that they learn best thorough vocabulary and listening. Input of Spanish outside the classroom is low and the use of the target language as a working language in the classroom is not always as high as it could be. The conclusion is that the continuous use of certain teaching material can be a contributing factor to the internationally low results for Swedish students in Spanish. Future research may be to focus on the teacher´s perspective on exercises and their use in the classroom.

Uppsatsen analyserar mono- fler- och transspråkande attityder i läromedel för gymnasieskolan. De läromedel som ligger till grund till analysen är läroböckerna Människans texter språket (Sjöstedt, Bengt & Jeppsson, Tomas 2011) vilken används i svenskämnet samt Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (Långström, Sture et. al. 2019) vilken används i historieämnet. Analysen syftar till att synliggöra mono- fler- och transspråkande språkattityder i de olika läromedlen samt att synliggöra skillnader i dessa attityder mellan de olika skolämnena. Då läromedel i hög grad påverkar skolans undervisningspraktiker syftar studien även till att analysera affordansen av transspråkande i läromedlen. Då analysen syftar till att utifrån läromedlen undersöka möjliga undervisningspraktiker genomsyras analysen av ett didaktiskt perspektiv. Analysen utgår för en kvalitativ textanalys samt teorier om transspråkande. Resultatet av analysen visar att läromedlen i hög grad präglas av monospråkliga språkattityder och att det transspråkande perspektivet saknas i båda läromedlen samt att affordansen för en transspråkande undervisningspraktik i läromedlen är låg.

Abstrakt Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken påverkan läroboken och arbetssättet har på elevernas lärande inom ämnet matematik. För att göra det lättare för läsaren att förstå kunskapsöversikten är arbetet delat i två mindre frågor, matematikbokens samt arbetssättets påverkan. För att besvara frågorna har informationssökningar gjorts både på olika databaser med sökord, samt sekundärsökningar genom skolverket.se och forskning.se. Under sökprocessen har flera rekommendationer från olika metodlitteraturer såsom Backman (2016), Friberg (2022) och Thurén (2019) använts. Resultatet visade att läroböckerna inom matematik både nationellt och internationellt spelar en viktig roll i undervisningen och har stor påverkan på läraren, eleven och undervisningen. Eleven definierar ofta matematik med läroboken och läraren anser ofta att läroboken är huvudkällan till planeringen av undervisningen. Det lyfts fram att en stor del av matematikböcker som används i undervisningen domineras av rutinuppgifter, vilka är viktiga att inkludera i undervisningen för att utveckla elevernas färdigheter. Däremot behöver problemlösningsuppgifter få större plats i undervisningen, så att elevernas matematiska förståelse och kognitiva förmågor utvecklas vilket behövs för att de ska kunna medverka i en oförutsägbar framtid. Nyckelord: arbetssätt, lärande, läromedel, matematikbok, problemlösningsuppgifter och rutinuppgifter.

Tecknade serier behandlas ofta som ett sidoprojekt inom bildundervisningen och verkar sällan ses som ett komplett lärandemål. Med detta arbete vill vi öka förståelsen för hur serier kan användas i bildundervisningen som ett didaktiskt verktyg med grund i relevant forskning. För att ta reda på mer om vilka möjligheter och begränsningar som finns gjordes en sammanställning av aktuell forskning inom ämnet. Vidare tittade vi på hur serier användes och presenterades i ett läromedel i bildämnet, relaterat till forskning om serier och även till multimodalitet. Materialet som analyserats är en del av ett formellt läromedel i bild från NE. Kort sagt fokuserade läromedlet främst på fakta om serier och inte så mycket på visuellt berättande. Den sammanställda forskningen visar på en generell nytta med att använda serier som multimodal och didaktisk resurs, vilket kontrasterar det formella läromedlets presentation av serier.

Syftet med vår studie är att undersöka modersmålslärares strategier för att välja läromedel samt motiven som ligger till grund för dessa val på deras modersmålsundervisning i somaliska och arabiska.Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv och ramverk som betonar att elever lär sig i samspel med andra människor, med hjälp av fysiska och intellektuella språkliga redskap liksom läromedel.Denna studie använde en kvalitativ forskningsmetod för att genomföra tio intervjuer med tio modersmålslärare från tre olika kommuner. Nio av intervjuerna genomfördes på plats, medan den tionde genomfördes via Zoom.Studiens empiriska resultat presenteras utifrån lärarnas upplevelser om läromedelsval, och analyseras utifrån olika teoretiska perspektiv.Resultatet har visat att elevernas språknivå och inlärningsbehov vara av yttersta betydelse när de modersmålslärarna väljer läromedel. Resultatet har också visat att läraren strävar efter att hitta läromedel som ofta stämmer överens med Skolverkets läroplan, även om att det är omöjligt att hitta läromedel som täcker hela delar i centrala innehållet i ämnet modersmål.Resultat har även visat att tillgänglighet och ekonomi är två avgörande faktorer som styr skolors inköp av läromedel., The purpose of our study is to investigate mother tongue teachers' strategies for selecting teaching materials and the motivations underlying these choices in their mother tongue instruction in Somali and Arabic. The study is based on a sociocultural perspective and a framework that emphasizes that students learn in interaction with others, using physical and intellectual linguistic tools as well as teaching materials. This study employed a qualitative research method, conducting ten interviews with mother tongue teachers from three different municipalities. Nine of the interviews were conducted in person, while the tenth was carried out via Zoom. The empirical results of the study are presented based on the teachers' experiences with the selection of teaching materials and analyzed from various theoretical perspectives. The results have shown that students' language proficiency and learning needs are of utmost importance when mother tongue teachers choose teaching materials. The results have also indicated that teachers strive to find teaching materials that align with the Swedish National Agency for Education's curriculum, even though it is impossible to find materials that cover all aspects of the central content in the subject of mother tongue. Furthermore, the results have shown that accessibility and economics are two crucial factors influencing schools' procurement of teaching materials.

Syftet med denna studie är att presentera hur användningen av läromedel i matematikundervisningen ser ut på lågstadiet samt i vilken utsträckning det finns faktorer som begränsar valet av läromedel i matematikundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Detta gjordes med en kvantitativ ansats där insamlingsmetoden var webbenkät. Lärare har idag en annan frihet än för trettio år sedan när de planerar sin undervisning, vilket i praktiken leder till att lärare väljer olika arbetssätt och läromedel i matematikundervisningen. Samtidigt motiverar lärarna dessa didaktiska val på olika sätt. Svenska elevers matematikkunskaper ligger under genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Samtidigt visar forskning att de svenska eleverna inte får den undervisning som de har rätt till i matematik och att matematikundervisningen är väldigt läroboksstyrd, vilket både har fördelar och nackdelar. De förutsätts att lärare kan göra professionella val när de ska välja läromedel till sin undervisning. Det är därför aktuellt att undersöka hur användningen av läromedel ser ut på lågstadiet samt lärarnas motiveringar till deras val av läromedel. Tidigare forskning har visat att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel. Utgångspunkten i denna studie var därför ramfaktorteorin, där vi undersöker i vilken utsträckning lärare upplever att olika faktorer begränsar deras val av läromedel i matematik. I denna studie undersöktes lärarnas egna upplevelser av deras användning av läromedel, deras motiveringar och faktorer som begränsar deras val av läromedel i matematikundervisningen. Urvalet var ett slumpmässigt obundet urval, vilket innebär att alla verksamma F-3 lärare i Sverige har haft samma chans att komma med i studien. Resultatet visar att de flesta av lärarna planerar sin matematikundervisning utifrån en lärarhandledning och lärobok. De vanligaste motiveringarna till valet av läromedel var att läromedlet baseras på läroplanen följt av att läromedlet erbjuder olika svårigh

The aim of this study is to examine how learning materials tied to the social studies subject (“samhällskunskap”) portray Sweden's parliamentary parties. The purpose of the examination is to identify key differences and similarities between the way the parties are portrayed, aswell as to identify whether the same political party is portrayed differently in different learning materials. Furthermore the study aims to see whether these portrayals are objective or not, using a theoretical lens consisting of the Swedish schools core values (“värdegrund”) to explain any infractions identified of the author's perceived objectivity. Using a qualitative text analysis a total of five different learning materials were examined. The conclusion of the study was that one of Sweden's eight political parties, the Swedish democrats (“Sverigedemokraterna''), were portrayed in a different type of way compared to the rest. This difference was exemplified by the author's general attitude toward the party, where the party's portrayal consisted of a value-ridden and non-objective discourse. There also were some differences identified between how different learning materials portrayed one and the same party, in most part explained by the learning materials' limited accounting of the parties in general, rather than actual disagreements. Lastly the study concluded that the Swedish schools core values were able to produce a possible explanation for the unequal treatment of the Swedish democrats, since the Swedish democrats views could be perceived as being incompatible with the core values of the Swedish school.

Modersmålslärare vittnar om att det kan vara svårt att hitta relevanta läromedel att använda i undervisningen oavsett språk då texter från respektive hemland är anpassade för en undervisningskontext som skiljer sig från det svensk skolsystemet med exempelvis flera undervisningstimmar och språkkunskaper på en mera homogen nivå bland eleverna. Många lärare utvecklar därför eget undervisningsmaterial med inspiration från olika källor. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur modersmålslärare resonerar om användningen av läromedel i sin undervisning samt vilka val de gör avseende litteratur och läromedel för sin undervisning. Detta är intressant utifrån skrivningen i Lgr 11 att eleven ska utveckla 'ett jämförande förhållningssätt mellan kulturer och språk'. Studien vill lyfta fram lärarröster som undervisar i olika modersmål i den svenska skolan för att öka kunskapen om lärares varierande praktiker och tillgång till texter på respektive modersmål. Den centrala forskningsfrågan är: Vilka texter använder modersmålslärare för att knyta ihop elevernas kulturella och språkliga bakgrund med den svenska kulturen och det svenska språket? Här presenteras intervjuer med modersmålslärare i arabiska, assyriska, grekiska och vietnamesiska som berättar om hur de använder, bearbetar och väljer olika texter i modersmålsundervisningen. Resultaten stämmer väl överens med tidigare studier där det framkommit att modersmålslärare skapar mycket eget material, men att de också kan använda läromedel från hemländerna, framför allt i den första läs- och skrivinlärningen.

Resultaten i matematik sjunker och en läromedelsstyrd utbildning dominerar den svenska matematikundervisningen. Undersökningar visar att kommunikations- och resonemangsförmågorna kan begränsas genom en läromedelstyrd undervisning så syftet med denna studie är att analysera i vilken utsträckning Favorit matematik och lärarhandledningen möjliggör för elever att utveckla dessa förmågor. Genom en läromedelsanalys, med lärarintervjuer och klassrumsobservationer som komplement, undersöks hur läromedel och lärarhandledningen möjliggör undervisning som utvecklar kommunikations- och resonemangsförmågorna, liksom hur lärare kan använda sig av läromedlet och lärarhandledningen. Kommunikationsförmågan analyseras utifrån representationsformer och resonemangsförmågan analyseras utifrån huruvida läromedlet och lärarhandledningen möjliggör för elever att föra och följa resonemang, samt om dessa möjliggör för elever att föra imitativa eller kreativa resonemang. Resultatet visar att läromedlet möjliggör för utveckling av kommunikationsförmågan i begränsad utsträckning, då användning av representationsformer varierar och vissa representationer får liten plats i läromedlet. Läromedlet erbjuder ingen möjlighet att följa resonemang, dock finns det uppgifter där elever får föra resonemang och av dessa var det imitativa resonemang som dominerade. Beroende på hur lärare väljer att använda lärarhandledningen påverkas elevers utvecklande av kommunikations- och resonemangsförmågorna. Blanda annat får elever chans att möta flera representationsformer, följa resonemang och utveckla kreativa resonemang om läraren väljer att utgå från den arbetsgång som presenteras i lärarhandledningen., The results in mathematics are decreasing and learning material-based teaching is dominating the Swedish mathematic education. Studies show that communication and reasoning abilities could be limited through teaching that is guided by learning materials. The purpose of this study is to analyze the extent to which the learning material Favorit matematik and its teacher’s guide enable students to develop these abilities. Through an analysis of learning materials, with teacher interviews and classroom observations as a supplement, this study investigates how learning materials and the teacher´s guide enable teaching that develops communication and reasoning skills, as well as how teachers can use them successfully. The communication ability is analyzed based on forms of representation and the reasoning ability is analyzed based on whether the learning material gives the opportunity for students to lead and follow reasoning, and whether the learning material and teacher´s guide gives the opportunity for the students to lead imitative or creative reasoning. The result shows that the learning material limits development of the communication ability. The use of representations varies and some representations are given less space in the learning material. The learning material does not offer an opportunity to follow reasoning, however, there are tasks where the students are allowed to reason in which the imitative reasoning dominated. Depending on how teachers choose to use the teacher's guide, students' development of communication and reasoning skills are affected. Students get the chance to use more representations, follow reasoning and develop creative reasoning if the teacher chooses to use the lesson guide presented in the teacher's guide.

Problemformulering, som ett arbetssätt inom matematikundervisning, har potentialen att förbättra elevernas problemlösningsförmåga, stimulera deras matematiska kreativitet och öka deras motivation. Trots detta har problemformulering inte fått särskilt mycket uppmärksamhet inom forsknings- eller skolvärlden i svensk skolkontext. Den här fallstudien fokuserar på att identifiera och överkomma utmaningar och kritiska aspekter när lärare introducerar problemformulering i matematikundervisningen för elever i årskurs 4-6. Frågeställningen i studien är: "Vilka utmaningar och kritiska aspekter finns när lärare introducerar arbetssättet problemformulering i matematikundervisning för elever i årskurs 4-6?". För att utforska detta användes tidigare forskning för att utforma ett teoretiskt ramverk, som sedan tillämpades för att analysera tre olika fall. Dessa fall bestod av klassrumsobservationer när problemformulering introducerades för eleverna, följt av intervjuer med de lärare som genomförde lektionerna. Resultaten visade att brist på erfarenhet hos både lärare och elever var en av de främsta utmaningarna vid introduceringen av problemformulering. Vidare visade resultaten att andra kritiska aspekter vid introduceringen; kreativitet, lösbarhet och svårighetsgrad, kan överkommas genom tydliga instruktioner och stöttning i form av scaffolding av läraren., Problem-posing, a method within mathematics education, has the potential to enhance students' problem-solving abilities, stimulate their mathematical creativity, and increase their motivation. Despite this, problem-posing has not received a lot of attention within research nor education in Swedish school context. This case study focuses on identifying and overcoming challenges and critical aspects when teachers introduce problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6. The research question of this study is: “What challenges and critical aspects arise when teachers introduce the method of problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6?”. To explore this, previous research was utilized to design a theoretical framework, which was then applied to analyze three different cases. These cases consisted of classroom observations when problem-posing was introduced to the students, followed by interviews with the teachers who conducted the lessons. The results indicated that lack of experience for both the teacher and the students was one of the primary challenges in introducing problem-posing. Furthermore, the results showed that other critical aspects of the introduction; creativity, solvability, and level of difficulty, could be overcome through clear instructions and teacher support in the form of scaffolding.

Denna studie syftar till att undersöka vilka matematiska förmågor som förekommer inom vanliga kursläromedel i matematik på gymnasienivå. Hur dessa är fördelade i förhållande till varandra inom respektive matematikläromedel samt hur de är fördelade i jämförelse över dessa läromedel. Det är en innehållsanalys baserat på ett etablerat ramverk som utgår ifrån att först konstatera vad som är matematiskt kunnande, och därefter implementera ett analysverktyg som kan koda tryckta uppgifter ifrån matematikläromedlen till någon matematisk förmåga. Verktyget bygger på att indentifiera kompetensrelaterade aktiviteter ifrån läromedlen för att bestämma vilken matematisk kompetens det motsvarar, även kallade förmågor. Dessa förmågor är definierade i Skolverkets aktuella läroplan för gymnasieämnet Matematik. De är procedur, begrepp, problemlösning, modellering, resonemang och kommunikation. Resultatet visar att olika förlag med olika författare till de analyserade läromedlen har valt att premiera olikartad över hur fördelningen utav förmågorna ska se ut, inom det undersökta specifika avsnittet. Men generellt sett så konstaterar denna studie, med stöd ifrån resultatet, att procedurs- och begreppsförmågan är överrepresenterade bland uppgifterna som ska träna elever i matematiska förmågor. Historiskt sett är inte resultatet helt märkvärdigt eftersom procedurer, eller algoritmer, alltid har på ett eller sätt varit ett stort fokusområde för inlärningen utav matematisk kunskap inom skolväsendet. För vidare studier på universitet och högskola är det oftast mer väsentligt att basala algoritmiska procedurer sitter hos eleverna. Men då denna studie enbart har fokuserat på läromedlen så kan nästa steg vara att undersöka lärarens pedagogik och möjlighet till påverkning utav vilka matematiska förmågor som eleverna tränas på, både under och utanför lektionstiden. Samtliga matematiska förmågor som innebär matematiskt kunnande bör ges utrymme till att tränas på av eleverna., This study aims at investigating which mathematical abilities appear in regular math textbooks aimed towards secondary education. How these abilities are proportioned to each other within respective textbook as well as how they are proportioned in comparison over several textbooks. This is a content analysis based on an established framework which proceeds from first determining what is mathematical knowing and thereafter implementing a tool of analysis which can code printed textbook exercises to some mathematical ability, or competency. The tool identifies competence related activities from the textbooks in order to determine which mathematical competency it corresponds to. The mathematical abilities are defined in current Swedish national school curriculum for mathematics in secondary education. They are procedure, concept, problem solving, modelling, reasoning and communication. Results show that different publishers with various authors of the analyzed textbooks have divergent proportions of mathematical abilities represented, within a specific subchapter. In general this study can state that the abilities procedure and concept are overrepresented among all the abilities which students are meant to practice. Historically seen, this result is not that surprising as procedures, or algorithms, have always in one way or another been a primary focus for attaining mathematical knowledge in school. For further studies at college or university it is important that students are already familiar with basic algorithmic procedures. Although this study has mainly focused on mathematics textbooks, next step could be to study the teacher’s role and pedagogy in affecting which abilities students get to practice, both in and outside class time. All mathematical abilities should be given enough time for students to practice and improve in

Matematiska samtal är en viktig del av matematikundervisningen och något som lärare behöver stöd för hur de ska ledas effektivt. Det vanligaste lärarstödet för planering och genomförande av matematikundervisning är läromedel. Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd lärare ges i lärarhandledningar att leda matematiska samtal. Vi analyserar läromedel utifrån ett analysverktyg baserat på forskning om olika typer av klassrumsinteraktion och resultatet av analysen indikerar att läromedel erbjuder stöd på ett varierat sätt och i olika omfattning. Det skapade analysverktygets framtida användning och utvecklingspotential diskuteras kort och resultatet av läromedelsanalysen diskuteras mot forskning om stöd för klassrumsinteraktion. Studiens huvudsakliga slutsats är att inget av de undersökta läromedlen har ett heltäckande stöd för matematiska samtal, vilket innebär att lärare behöver vara medvetna om läromedels potential och begränsningar för att på ett adekvat sätt kunna leda matematiskt givande samtal i klassrummet.

Det här arbetet behandlar läromedel och resonemangsförmågan och på vilket sätt de hör ihop med varandra. Arbetet utgår från aktiva lärares erfarenhet av läromedlets möjlighet att utveckla elevernas matematiska förmågor, specifikt resonemangsförmågan. Lärarna som deltagit i undersökningen arbetar alla i norra Sverige och de har kontaktats via rektorer för att delta i undersökningen. Detta för att med säkerhet kunna säga att de som svarar på frågorna är aktiva lärare. Studien utgår från tidigare forskning och vad det säger om läromedel, resonemangsförmåga och matematikundervisningen. Den teoretiska utgångspunkt som använts är Big ideas. Metoden som använts är en enkätundersökning, för att få in många lärares svar kring ämnet. Efter lärarna hade svarat på enkäten så har svaren analyserats och ett resultat har framkommit. Studien visar att lärarna tycker undervisningen behöver gå utanför läromedlet för att resonemangsförmågan ska utvecklas hos eleverna. Lärarna lyfter att samarbetsuppgifter, problemlösningsuppgifter och uppgifter där eleverna tar ställning till olika lösningar och resultat, som arbetssätt där resonemangsförmågan kan utvecklas. Den förmåga som lärarna ser utvecklas mest genom läromedel är metodförmågan. Resultatet visar även att samtliga lärare använder sig av läromedel i deras matematikundervisning, samtidigt som de är medvetna om att det krävs kompletterande inslag i deras lektioner.

I dagens samhälle är flödet av information i form av texter och bilder stort och elever behöver en god läsförståelse samt verktyg för att tolka dessa. Ett av de tidigaste möten elever har med samhällsinformation är genom skolan och de läromedel som används för att förmedla kunskap. Läraren ansvarar många gånger för att välja ut och granska läromedlet för användning innan detta möter eleverna då det inte finns någon statlig granskning. I denna studie är syftet att granska ett av dessa läromedel vid namn ABC-Klubben för årskurs 3 som består av flera böcker med tre läsnivåer genom ett multimodalt perspektiv. Analysen av böckerna utgår från den socialsemiotiska teorin. Med hjälp av denna teori försöker vi besvara hur läsnivåerna kan jämföras med varandra, vilka semiotiska resurser som samspelar för att bygga en multimodal text och hur läsförståelsen kan öka genom detta samspel. Resultatet visade att de semiotiska resurserna bildade semiotiska modaliteter i samspel med varandra för en ökad förståelse. Detta med vissa undantag där samspelet var otydligt vilket kan innebära en minskad läsförståelse på grund av iscensättning, textbindning, tematisk orientering eller val av resurser.

Denna kvantitativa och jämförande studie undersöker författarurvalet och utrymmesfördelningen i tre litteraturhistoriska läroböcker från åren 1991–2021 för gymnasieskolans svenskämne. Utrymmesfördelningen undersöks utifrån tidsperiod, könstillhörighet och geografisk härkomst. Resultaten jämförs sedan läroböckerna emellan samt med tidigare forskning för att se förändring övertid. Förändringarna kopplas sedan till den värdegrund och de centrala innehåll som står skrivet i den läroplan som är samtida med respektive lärobok. En avslutande frågeställning rör huruvida det går att urskilja en kanon för den studerade tidsperioden. Studien kommer fram till att överlag ges mest utrymme i läroböckerna till manliga och västerländska författare och minst till kvinnliga utomeuropeiska författare, med få undantag. Trenden verkar dock vara att ju senare läroboken är skriven desto jämnare är fördelningen av utrymme. Vidare visar förändringarna i läroböckerna i jämförelse med läroplanerna att läroböckerna tenderar att förändra sitt urval och utrymme efter vad som anges i kursplanerna snarare än i den allmänna värdegrunden. Kursplanerna har under åren dessutom blivit mindre och mindre detaljstyrda och värdegrunden har fått ta mer och mer plats i formuleringen av målen. I flera fall uppstår en konflikt mellan läroplanens värdegrund och kursplanens målformulering. Till sist kan en kanon urskiljas i materialet, men när den jämförs med studier som undersöker läroböcker från 1900-talets första hälft blir skillnaderna uppenbara. Detta tyder på att en kanon är föränderlig och flytande.

I denna studie analyserades en lärobok i svenska för årskurs 7–9 med syfte att undersöka hur ett internationellt perspektiv tillämpas för att representera kulturell mångfald. Läroboken som analyserades är Portal och publicerades 2012 av förlaget Gleerups Utbildning AB. Med hjälp av kvantitativ metod gjordes en sammanställning av lärobokens litterära utdrag samt alla namn som förekommer i den. Resultaten av studiens kvantitativa data visar att det är ett västerländskt perspektiv, snarare än ett internationellt, som dominerar och att namnen som förekommer skänker litet utrymme för personer med annat ursprung än västerländskt att spegla sig i lärobokens representation. Dessutom analyserades Portals innehåll kvalitativt med kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen visade att läroboken inte lever upp till styrdokumentens riktlinjer gällande det internationella perspektivet och förmedling av demokratiska ideal eftersom den konstruerar en hegemonisk differentiering mellan ”vi” och ”de andra” samt förmedlar en västerländsk norm av postkolonial karaktär.