Search

Little is known about restaurant professionals’ views on wine sustainability and how these beliefs are embedded in cultural norms of wine quality. Using wine spaces as an entry point, this ethnographic study sought to explore the norms and practices that guide restaurant professionals in their assessment of wine quality and sustainability. The article depicts wine spaces as emblems mediating a particular wine culture with its own norms which guide such assessment. These spaces provide professionals with a setting to accumulate culinary capital as curators, and so wine spaces can be understood as the realm of experts. The results show that incorporating sustainability in wine assessment is challenging for restaurant professionals. First, there are inherent conflicts between environmental and sociocultural sustainability. Second, some norms and practices ingrained in heritage and tradition act as barriers to the adoption of, for example, more sustainable packaging. Third, the perceived sensory attributes of more sustainable wines are sometimes considered detrimental to wine quality. However, we argue that in their role as curators and intermediaries, restaurant professionals can use their expert status to challenge norms and give sustainability the same importance as other parameters such as acidity, tannins, and overall balance., Från hemleverans av is till elberoende kylskåp - matförvaring och hållbarhetsföreställningar från 1920-tal till 2020

Preschool teachers' missions entail increasingly higher demands that involve administrative work such as systematic quality work, planning, analysis, and conducting development talks. It is the responsibility of the preschool teacher to ensure that administrative tasks are performed, usually during individual reflection, what is termed ERT (effective reflection times) in the study. Based on the increased demands on preschool teachers, the overall aim of the study is to examine the relationship between reflection, competence, and organizational management. Using a quantitative cross-sectional study, the study investigates which of the organizational model that preschools use to structure reflection increases preschool teachers' room for reflection, how the reflection models affect job satisfaction among preschool teachers, as well as how increased reflection possibility affects satisfaction. Data collection for the cross-sectional study was carried out through a specifically targeted survey for preschool teachers. The most interesting findings are that the choice of model appears to have no bearing on preschool teachers' possibility for reflection, However, the results show that increased time for reflection has an impact on preschool teachers' perceived job satisfaction. The results also indicate that there is a certain difference in job satisfaction among preschool teachers between the study's reflection models., Förskollärares uppdrag innebär alltmer ökade krav som innefattar administrativt arbete i form av systematiskt kvalitetsarbete, planering, analys samt att genomföra utvecklingssamtal. Det är förskollärarens ansvar att se till att de administrativa arbetsuppgifterna utförs och detta sker oftast under den enskilda reflektionen, det som i studien benämns med ERT (effektiva reflektions tillfällen). Utifrån de ökade kraven på förskollärare är det övergripande syftet med studien att undersöka relationen mellan reflektion, kompetens och verksamhetsorganisation. Med hjälp av en kvantitativ tvärsnittsstudie undersöks vilken organisatorisk modell som förskolorna använder för att strukturera reflektion som arbetsuppgift genererar största möjligheter för förskollärares reflektion, hur reflektionsmodellerna påverkar tillfredsställelsen i förskollärares arbete, samt hur reflektionsmöjlighet påverkar förskollärares tillfredsställelse. Datainsamlingen i tvärsnittsstudien har genomförts med en enkätundersökning riktad specifikt till förskollärare. De mest intressanta fynden är att valet av modell inte verkar ha någon betydelse för förskollärares möjlighet till reflektion. Däremot visar resultatet att reflektionsmöjlighet har betydelse för förskollärares upplevda tillfredsställelse. Resultatet visar också att det finns en viss skillnad mellan förskollärares tillfredsställelse mellan studiens reflektionsmodeller.

The aim of the study was to examine how staff and managers at private shelters define quality in the work with victims of violence. Furthermore, the study aimed to examine what quality means in terms of knowledge and competence and what conditions the business provides its staff to achieve these requirements. The results show that quality is often governed by laws and quality indicators, with a focus on standardized methods. This can reduce flexibility and increase bureaucracy, which in turn negatively affects the quality of work with the client. The study confirms that a strict organizational view of quality ignores immeasurable aspects such as self-reflection and self-awareness, which the informants emphasize as important factors for quality in work with clients. The work criticizes the current structure and proposes the development of quality indicators that include occupational professionalism values ​​to achieve sustainable quality within sheltered housing.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers’ perceptions of systematic quality work, to contribute to a deeper understanding of preschool teachers’ perceptions of the work’s structure and implementation. Phenomenography has been used as a methodological framework. Semi-structured interviews were the study’s chosen data collection method, with a total of six preschool teachers’ participating. The preschool teachers’ perceptions have been further processed through a phenomenographic analysis model. The results showed that preschool teachers’ perceive that the systematic quality work is extensive but is considered to be meaningful for the preschool’s development. The preschool teachers’ also perceive that the prerequisites for the implementation of systematic quality work are important and refer to both internal and external factors., Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av systematiskt kvalitetsarbete, för att bidra med en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av arbetets upplägg och genomförande. Som metodologiskt ramverk har fenomenografi använts. Semistrukturerade intervjuer var studiens valda datainsamlingsmetod, där totalt sex förskollärare deltog. Förskollärarnas uppfattningar har vidare bearbetats genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet framgick det att förskollärare uppfattar att systematiskt kvalitetsarbetet är omfattande men anses vara meningsfullt för förskolans utveckling. Förskollärarna uppfattar även att förutsättningar för genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete är viktiga och syftar på både inre och yttre faktorer.

Bakgrund Enligt kursplanen i ämnet hem-och konsumentkunskap bör undervisningen genomsyras av begreppen hälsa, ekonomi och miljö och även handla om olika mattraditioner. Ämnet kan bidra med utbildning om alternativa proteinkällor till kött som baljväxter och framtida livsmedel som till exempel insekter. I den här studien undersöktes vad lärare ansåg vara viktigt i undervisningen inom mat- och måltidskultur och hur de gjorde sina val av livsmedel till undervisningen. Syfte Syftet med studien var att undersöka vad lärare anser vara viktigt i undervisningen inom mat- och måltidskultur och hur lärare gjorde sina val av livsmedel och alternativa proteinkällor. Metod I studien användes en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervju. Tre lärare i åldrarna 46-66 år intervjuades via Teams. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultaten visade att lärarna ansåg att mat- och måltidskultur i undervisningen var viktig för att eleverna skulle få en förståelse för betydelsen av en trivsam samvaro kring måltiden och använda sig av ett bra bordsskick. Det var även viktigt att diskutera andra länders mat- och måltidskultur samt vid högtider tillaga något som förknippades med svenska traditioner. Trots en begränsad budget vid inköp försökte lärarna köpa livsmedel av god kvalitet. Kött valdes ofta bort som proteinkälla till förmån för vegetariska alternativ som baljväxter. Slutsats Lärarna ansåg att måltidskultur var en viktig del av undervisningen och att man även belyste andra länders matkulturer och traditioner. Lärarna var styrda av en begränsad budget när de gjorde sina inköp till undervisningen men försökte att köpa varor med kvalitet och ekologisk märkning. Vid alternativa proteinkällor till kött valde lärarna baljväxter och de kunde tänka sig att i framtiden använda insekter i undervisningen., Background According to the curriculum in the subject of Home and Consumer Studies, the teaching should be permeated by the concepts of health, economy and environment and also deal with different food traditions. The subject can contribute with education about alternative protein sources to meat such as legumes and future foods such as insects. In this study, what teachers consider to be important in teaching food and meal culture and how they make their choices of food for teaching were investigated. Purpose The purpose of the study was to investigate what teachers consider important in teaching food and meal culture and how teachers made their choices of foods and alternative protein sources. Method The study used a qualitative method with a semi-structured interview. Three teachers aged 46-66 were interviewed via Teams. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results The results showed that the teachers considered that food and meal culture in teaching was important for the students to gain an understanding of the importance of a pleasant time together around the meal and to use good table manners. It was also important to discuss the food and meal culture of other countries and to prepare something associated with Swedish traditions on holidays. Despite a limited purchasing budget, the teachers tried to buy good quality food. Meat was often chosen as a protein source in favor of vegetarian alternatives such as legumes. Conclusion The teachers were guided by a limited budget when making their purchases for teaching, but tried to buy goods with quality and organic labeling. For alternative protein sources to meat, the teachers chose legumes and they could imagine using insects in teaching in the future.

Att arbeta med kvalitet inom verksamheter enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innefattar att ta hänsyn till lagstadgade kvalitetskrav och styrande standarder, samtidigt som brukarnas individuella behov ska vara vägledande och tillgodoses genom stödet som ges i brukarnära verksamheter. Trots lagstadgade krav på att kvaliteten i verksamheterna ska säkras, följas upp och förbättras är det sällan definierat hur arbetet ska bedrivas och utformas för att leda till god kvalitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitet görs inom LSS-verksamheter samt vilka aspekter som på olika sätt påverkar kvalitetsarbetet inom dessa verksamheter. I studien har en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som datainsamlingsmetod använts. Det empiriska materialet i studien utgörs av intervjuer med nio respondenter som arbetar inom verksamheter som bedrivs enligt LSS. Resultatet visar att kvalitet till största del görs på individnivå, i den brukarnära verksamheten där personalen spelar en viktig roll. Betydelsen av goda relationer mellan personal och brukare samt gott bemötande från personalen framstår som de viktigaste aspekterna för kvalitet inom LSS-verksamheter. Samtidigt visar resultatet att personal och chefer inom denna typ av människobehandlande organisationer är beroende av det organisatoriska sammanhanget och styrs av de lagstadgade kvalitetskrav som råder inom dessa organisationer. Kraven på kvalitet som organisationer har att förhålla sig till står inte alltid i samklang med kvalitetsarbetet som görs i den brukarnära verksamheten, vilket pekar på den paradox som uppstår mellan kvalitet i teorin och praktiken. Studiens resultat belyser vikten av att förstå kvalitet utifrån flera olika aspekter för att skapa en helhetsbild av vad som upplevs vara kvalitet inom verksamheter enligt LSS., Working with quality within operations according to the Act (1993:387) on Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) involves considering statutory quality requirements and governing standards, while also ensuring that the individual needs of users are guiding and met through the support provided in user-oriented operations. Despite statutory requirements to ensure, follow up, and improve the quality of operations, it is seldom defined how the work should be conducted and structured to lead to good quality. The purpose of this study is to examine how quality is achieved within LSS operations and which aspects influence quality work within these operations in various ways. The study employs a qualitative research approach with interviews as the data collection method. The empirical material in the study consists of interviews with nine respondents working within operations conducted according to LSS. The results show that quality is made at the individual level, in the user-oriented operations where the staff play a significant role. The importance of good relationships between staff and users, as well as polite treatment from staff, emerges as the most important aspects of quality within LSS operations. At the same time, the results show that staff and managers within this type of human service organizations are dependent on the organizational context and governed by statutory quality requirements prevailing within these organizations. The quality requirements that organizations must adhere to do not always aling with the quality work in user-oriented operations, indicating the paradox that arises between quality in theory and practice. The results of the study highlight the importance of understanding quality from several different aspects to create a comprehensive understanding of what is perceived as quality within operations according to LSS.

Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur rektorer i sin ledarroll organiserar och planlägger, samt följer upp det systematiska kvalitetsarbetet i deras verksamma förskolor. Studien är byggd på en kvalitativ forskningsmetod, där den empiriska insamlade datan består av genomförda intervjuer med rektorer. Med stöd av rådande styrdokument för förskolan och tidigare forskning undersöktes rektorns roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Denna centrala roll som rektorer besitter lyser dock i många fall med sin frånvaro i litteraturen, vilket är en av anledningarna till att vi ville undersöka detta fenomen närmare. Resultatet av studien visade hur ett gott ledarskap, där ett systematiskt kvalitetsarbete prioriteras, kan bidra till en positiv utveckling av förskolans verksamhet. Rektorerna ansåg att det var viktigt att ha en god relation till personalen för att kunna stötta dem och skapa engagemang. Dock framkom det även ett flertal utmaningar, bland annat att “få med alla på tåget”, med vilket rektorerna upplevde hur det kan vara svårt att få personalen att förstå innebörden och vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Trots dessa utmaningar kunde vi tyda att rektorerna var mycket medvetna om detta och hade god kompetens för att kunna föra verksamheten framåt, genom organisering och planläggning samt uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet.

Studiens syfte var att undersöka faktorer som påverkar bokinköp vid folkbibliotek samt undersöka de inköpsansvarigas uppfattning om begreppet kvalitet och hur kompetens förhåller sig till inköpsprocessen. Datainsamlingen utgörs av semistrukturerade djupintervjuer gjorda med 6 inköpsansvariga på folkbibliotek inom samma län. Studien visar att den största faktorn som påverkar inköpen är låntagarna, och ytterligare faktorer som påverkar är ekonomiska, externa aktörer och bibliotekens samarbete i länet. De inköpsansvariga uppfattar kvalitet som någonting subjektivt, och att de måste balansera efterfrågan mot litterär kvalitet. Viktiga kompetenser som framkommer är social kompetens och analytisk kompetens samt erfarenhet och personligt intresse.

Denna studie har för avsikt att undersöka vilka resurser förskolan har för att kunna möta barns behov av stöd i relation till förskolans kvalitetskrav. Detta undersöks genom intervjuer med yrkesverksamma i förskolan med olika yrkesroller. Den insamlade empirin analyseras utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning som berör inkludering, förskolans kvalitet och pedagogers förhållningssätt. Det finns ett gap när det kommer till tidigare forskning som specifikt fokuserar på förskolans resurser för att kunna möta barnens behov av särskilt stöd för att kunna bibehålla förskolans kvalitet. Behovet av individuella insatser för enskilda barn i förskolan är ständigt ökande och behovet av kompetensutveckling och ökat ekonomiskt stöd är en gemensam nämnare som kommit upp under samtliga intervjuer oavsett intervjupersonernas yrkesroll. Studiens resultat visar att det finns en stor mängd olika resurser som kan nyttjas i förskolan för att stödja barn i behov av individuellt stöd. Men vissa av dessa resurser är svårare att nyttja i verksamheten av olika skäl, så som ekonomisk- och tidsbrist, vilket i sin tur påverkar utbildningens kvalitet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten upplever att kvaliteten i det klientnära arbetet påverkas av reducerad arbetstid samt om det ser olika ut beroende på erfarenheten inom yrket. Teorier om balans mellan arbets- och privatliv, handlingskompetensens utveckling samt evidensbaserad praktik har använts för att förstå det insamlade materialet. Studien genomfördes genom en webbaserad enkät som skickades ut till enhetschefer inom socialtjänstens enhet för barn och unga i fyra olika svenska kommuner. Enkäten vidarebefordrades till 103 medarbetare varav 34 av dessa svarade. Materialet har analyserats genom univariat och bivariat analys och redovisats genomtabeller, figurer och text. Resultatet visade inget som tyder på att yrkeserfarenhetens längd hos socialsekreterare påverkar upplevelsen av kvalitet i det klientnära arbetet. Resultatet visade även att majoriteten av socialsekreterarna upplevde sig nöjda med kvaliteten gentemot sina klienter samt att de i stor utsträckning hinner med sina tilldelade ärenden inom utsatt tid, oavsett om socialsekreterarna omfattades av arbetstidsförkortning eller inte. Det enda i studiens resultat som tydde på ett samband i upplevelsen av kvalitet i det klientnära arbetet var gällande barnsamtal där socialsekreterarna med arbetstidsförkortning i högre grad ansåg att arbetstiden var tillräcklig för att uppnå god kvalitet i detta arbetsmoment. Slutsatsen var att det verkar finnas ett visst samband mellan socialsekreterare som har arbetstidsförkortning och upplevelsen av att tiden räcker till för att uppnå god kvalitet i barnsamtal samt att arbetstidsförkortningen till syneshar god effekt på socialsekreterare och deras arbetssituation., The purpose of this essay was to examine whether social workers who work with children and young people in the social services feel that the quality of the client-oriented work is affected by reduced working hours and if it looks different depending on the experience in the profession. Theories of work-life balance, the development of action competence and evidencebased practice have been used to understand the collected material. The study was conducted through a web-based questionnaire that was sent out to unit managers in the social services unit for children and young people in four different Swedish municipalities. The questionnaire was forwarded to 103 employees, of which 34 responded. The material has been analyzed through univariate and bivariate analysis and presented through tables, figures and text. The results showed nothing to indicate that the length of professional experience of social workers affects the experience of quality in the client-oriented work. The results also showed that the majority of the social workers felt satisfied with the quality of their work towards their clients and that they to a large extent had time to do their assigned cases within the set time, regardless of whether the social workers had a reduction in working hours or not. The only thing in the study's results that indicated a correlation in the experience of quality in the client-oriented work was regarding child conversations where the social workers with reduced working hours found to a greater extent considered that the working hours were sufficient to achieve good quality in this task. The conclusion was that there seems to be a definite correlation between social workers who have reduced working hours and the experience that there is enough time to achieve good quality in child conversations and that the shortening of working hours seems to have a good effect on social workers and their work situation.

Städer världen över växer konstant och Malmö är inget undantag. Urbaniseringen leder inte bara till bostadsbrist utan även brist på mark att bygga dessa nya bostäder på. Malmö stads gröna rekreationsmiljöer blir till följd av detta allt färre och mindre. Samtidigt förväntas antalet seniorer bosatta i Malmö stad öka noterbart under de kommande tio åren. En kombination av dessa faktorer kan leda till att seniorer i Malmö stad behöver färdas längre än vad de vill eller kan för att ta sig till närmsta gröna rekreationsmiljö. Det kan även leda till att de gröna rekreationsmiljöer som minskar till ytan förlorar en del av de attribut som är viktiga för seniorerna. Syftet med denna undersökning är därför att se hur seniorer i urbana Malmö upplever de befintliga gröna rekreationsmiljöer som finns i staden utifrån kvalitet och åtkomlighet. För att utföra studien användes semistrukturerade intervjuer med seniorer i urbana Malmö och landskapsarkitekter vid Malmö stad. Vid intervjuerna uppkom 4 teman som i arbetet presenteras i följande ordning: åtkomlighet, kvalitet, naturkontakt och trygghet. Resultaten visar att seniorer värdesätter närhet och god åtkomlighet till gröna rekreationsmiljöer samt god belysning och öppenhet för att skapa en känsla av trygghet. Faciliteter, som toaletter och sittplatser är viktiga för att trivas och en rik variation i naturmiljö är väsentlig för att skapa stimulerande och återhämtande miljöer för seniorer., The world's cities are constantly growing and Malmö is no exception. Urbanization is leading not only to a shortage of housing but also a shortage of land on which to build these new homes. As a result, Malmö's green recreational environments are becoming fewer and smaller. At the same time, the number of senior citizens living in the city of Malmö is expected to increase significantly over the next ten years. A combination of these factors means that seniors in the city of Malmö may have to travel further than they want or can to get to the nearest green recreational space and it can also lead to the green recreational spaces that are reduced in size losing some of the attributes that were important to seniors. The purpose of this study is therefore to see how Malmö's seniors experience the existing green recreational environments that exist in the city based on quality and accessibility. To conduct this study, semi-structured interviews were carried out with senior citizens of the urban Malmö area as well as two landscape architects at Malmö stad. During the interviews 4 themes could be identified, and these are presented in the study as follows: accessibility, quality, nature connectedness and safety. The results of the study show that senior citizens value proximity and easy access to green recreational spaces. Good lighting systems and open spaces are also important but, in this case, to create a sense of security for seniors. Facilities such as toilets and benches are important for comfort and factors such as variety in the natural environment and vegetation are essential to create a stimulating and recuperative environment for seniors.

Odling av jordgubbar kan ske i olika odlingssystem. I föreliggande studie kommer frilandsodling och tunnelodling att beröras utifrån deras styrkor, svagheter, möjligheter och hot. En empirisk studie har genomförts som grundar sig i semistrukturerade individuella intervjuer med sex jordgubbsodlare i södra Sverige. Resultatet har analyserats genom tematisk analys och sammanställts i en SWOT- analys. Resultatet visade att det finns både styrkor och svagheter i båda odlingssystemen. Val av odlingssystem baserar sig på vad odlaren har för mål med sin odling utifrån försäljning, kostnad och vinst. Styrkorna med frilandsodling är att det är ett billigare och enklare odlingssystem som inte ställer lika höga krav på skötsel. En annan styrka är att frilandsodling ger hög skörd vid optimala väderförhållanden och ger god smak på bären. Svagheterna är att odlingssystemet är känsligt för olika väderförhållanden som kan bidra till lägre kvalitet, hållbarhet och högre andel svinn. En annan svaghet med frilandsodling är att säsongen är kortare och att skörden är svårare att styra. Hot mot frilandsodling i framtiden kan bli en ökad efterfrågan från butikskedjor och grossister på tunnelodlade bär. Ett ytterligare hot är framtida klimatförändringar med extremväder. Det kan också vara svårt att hitta tillräcklig arbetskraft. Möjligheterna framåt är att nya sorter förädlas med egenskaper som medför härdighet för extremväder. Genom ökad temperatur kan säsongen förlängas och frilandsodling kan bli mer ekonomiskt försvarbart i jämförelse med tunnelodling. Styrkorna med tunnelodling är en säker skörd med hög kvalitet och hållbarhet på bären. Odling i tunnel ger också en längre säsong och möjlighet att styra skörden. En ytterligare styrka är att nyttodjur kan användas vid bekämpning av skadedjur. Svagheterna med tunnelodling är den ekonomiska kostnaden och att odlingssystemet är arbetsintensivt. En annan svaghet är att extra pollinatörer behövs och att problem som uppstår snabbt kan eskalera., The cultivation of strawberries can occur in various cultivation systems. In the present study, open field cultivation and tunnel cultivation will be discussed based on strengths, weaknesses, opportunities, and threats. An empirical study has been conducted, based on semi-structured individual interviews with six strawberry growers in southern Sweden. The results have been analysed through thematic analysis and compiled into a SWOT analysis. The results showed that there are both strengths and weaknesses in both cultivation systems. The choice of cultivation system depends on the grower's goals regarding sales, cost, and profit. The strengths of open field cultivation are that it is cheaper, easier, and less labour-intensive. Another strength is that open field cultivation produces high yields in optimal weather conditions and produces strawberries with a good taste. The weaknesses include the sensitivity of the cultivation system to different weather conditions, which can contribute to poorer quality, lower shelf-life, and higher percentage of wastage. Another weakness of open field cultivation is that the season is shorter, and the harvest is more difficult to control. Threats to open field cultivation in the future may include an increased demand from retail and wholesalers for tunnel-grown berries. Other threats are future climate change with extreme weather conditions. It may also be difficult to find sufficient labour. The possibilities in the future are that new varieties are developed, with properties like hardiness to extreme weather. With increased temperatures, the season can be extended, and open field cultivation can become more economically viable compared to tunnel cultivation. The strengths of tunnel cultivation include a reliable harvest with high quality and shelf-life of the berries. Cultivation in tunnels also provides a longer growing season and the ability to control the harvest. An additional strength is that beneficial insects that are natura