Search

The purpose is to highlight emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. By shedding light on emigrants' personal experiences of integration, it can foster greater understanding of certain aspects of migrants' situation today. An overview of previous research has identified gaps and areas that require further investigation, especially regarding emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. Based on the purpose, this paper intends to employ the theoretical concepts of gender, class, and hegemonic masculinity to explore, explain, and discuss this theme. Key conclusions include that the decision to emigrate was strongly influenced by network migration, where social networks played a central role in the decision-making process. Swedes were prioritized over other ethnicities in certain sectors of the American job market. From the emigrants' own stories, it is evident that further advancement was unthinkable, leading Swedes to take low-status jobs that American citizens were uninterested in. Hegemonic gender structures highlight a hierarchy within the white group. While social stratification measurements mainly focused on men, the sources presented in the paper also depict descriptions of women improving their social status upon return.

Denna studie är en analys på två av Astrid Lindgrens verk: Känner du Pippi Långstrump? och Titta, Madicken, det snöar!. Metoden är en text- och dokumentstudie samt en bildanalys och har ett klass- och genusperspektiv som analytiskt tema. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av de utvalda barnböckerna utifrån text och bild, samt granskat tidigare forskning och relevant litteratur. Vi har också använt oss av ett intersektionellt perspektiv utifrån klass och genus, något som bidragit till att betona normer och dess ojämlikheter i de analyserade barnböckerna. Resultatet i vår studie visar på att både Pippi och Lisabet bryter och upprätthåller mot konventionella genusroller ur ett klass- och genusperspektiv. Lisabet visar i berättelsen att hon både bryter och upprätthåller genus- och klassnormer. Pippi upprätthåller inga av normerna utan bryter mot dem båda, i såväl utseende som beteende. Detta visar på att dessa karaktärer både har likheter och olikheter.

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

Studien undersöker genom multipel regressionsanalys sambandet mellan miljöengagemang och politisk tillit, med utgångspunkt i enkätdata med urval ur den svenska befolkningen. Miljöengagemang mäts genom generellt intresse för miljön och medlemskap i en miljöorganisation. Tillit till riksdagen, svenska rikspolitiker samt politiska partier utgör indikatorer för politisk tillit. Interaktionseffekter som påverkar sambandet undersöks med tre dimensioner av samhällsklass. Pierre Bourdieus teori om habitus och kapital utgör studiens grund, som därför utgår från samhällsklass baserat på utbildning, inkomst och subjektiv klass. Undersökningen bygger på data från 1998 och 2014 för att kunna analysera förändringar över tid. Resultatet visar att miljöintresse har en starkare korrelation till politisk tillit 2014 än 1998, och omvänt att medlemskap i en miljöorganisation och politisk tillit har en starkare samvariation 1998 än 2014. Förklaringskraften hos enbart dessa variabler är dock låg, och bakomliggande variabler kan tänkas förklara associationen. Vidare visar sig klass påverka sambandet. Ett mönster går att urskilja i resultaten hos alla tre dimensioner av klass 1998, där högre klasstillhörighet är kopplat till en mer negativ korrelation mellan miljöintresse och politisk tillit. Mönstret är statistiskt signifikant för utbildning och subjektiv klass, men inte inkomst. Samma struktur finns i resultatet kvar hos utbildning och subjektiv klass 2014, men försvagat och utan statistisk signifikans. Interaktionseffekten för inkomst försvinner helt 2014, då alla inkomstgrupper visar ett lika starkt samband mellan miljöengagemang och politisk tillit.

Populärkultur är en social arena där det sker reproduktioner av normer och strukturer i samhället. Att undersöka tv-serien Solsidan kan synliggöra hur människor relaterar till varandra och hur samhälleliga problem som berör klass framställs i serien. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klass och status framställs såväl som vilken betydelse dessa frågor får. Detta görs genom att undersöka normer, respektabilitet, klasskillnader och krockar utifrån det kapital som karaktärerna besitter. En av teorierna som har använts för att undersöka detta är Stuart Halls antologi Representation och specifikt representationsteorin som berör kommunikation och tolkning. Även Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och smak som handlar om, och strukturerar, bakgrund och klass har använts i uppsatsen. Slutligen har Beverly Skeggs Att bli respektabel, som tydliggör klasstrukturer och hur dessa påverkar och inkluderar strävan efter respektabilitet, använts. Det är en kvalitativ undersökningen där en konventionell innehållsanalys appliceras. Resultatet är att karaktärerna i serien konsumerar vad de anser ger mest status på Solsidan. Genom att agera och följa de normer som andra gör passar de in. Skillnaden i innehav av resurser och kapital gör att karaktärerna agerar olika i de situationer som de hamnar i men de strävar trots det efter goda framtidsutsikter genom respektabilitet. Humor används för att förstärka och tydliggöra klasskillnaderna genom serien och gränsdragande och förstärkande av identitet skiljer på de som bor på Solsidan och de som inte gör det. Det skapar i sig en känsla av respektabilitet att bo på vad som anses som rätt område, det vill säga Solsidan. Kapital får en central roll i strävan efter respektabilitet då främst stora ekonomiska och sociala kapital tyder på en väletablerad respektabilitet jämfört med mindre kapital. Dessutom blir tillgången till respektabla beteenden större när någon besitter stora kapital.

Följande är en kvantitativ studie som undersöker stödet för den svenska välfärdsstaten utifrån faktorer som rör klass och genus. Detta utifrån den svenska datan från 2016 års ISSP-undersökning, som undersökt synen på det offentligas roll. Huvudfynden i denna studie är att kvinnor samt de med lägre klasstatus uppvisar ett högre stöd än män respektive de med hög klasstatus. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen på området. Studien avslutas med en diskussion om hur resultaten som framkommit i denna studie kan förstås i förhållande till teori och tidigare forskning. I diskussionen lyfts också förslag på framtida forskning på området fram.

Som ett led i Uppsala universitets arbete för breddad rekrytering, där målsättningen är att studentpopulationen i ökad utsträckning ska spegla befolkningens sammansättning i stort, har universitetet gett Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) i uppgift att kartlägga universitets studentrekrytering. Följande översiktliga kartläggning har gått ut på att utifrån data tillgängliga i Statistiska centralbyråns och Ladoks databastjänst Bak- och framgrund samt registerdata HERO haft tillgång till genomföra en analys av Uppsala universitets studentrekrytering inom en relativt snäv tidsram. Två separata typer av analyser har genomförts, den ena bestående av en korrespondensanalys som ger en karta över utbildningar utifrån kön och social bakgrund hos studenterna på respektive utbildning, och den andra bestående av en stor mängd färgkodade tabeller som visar på representationen av olika grupper av studenter vid olika program, fristående kursämnen samt forskarutbildningsområden. Rapportens inledande del om det svenska högskolefältet kan med fördel läsas i sin helhet. Där presenteras en översikt över rekryteringen av män och kvinnor med olika sociala ursprung till olika högskoleutbildningar nationellt. Uppsala universitet och dess utbildningar ägnas särskild uppmärksamhet. Den senare delen är tänkt att fungera som ett tabellverk man kan slå i utifrån intresse. De faktorer som ingått i uppdraget att kartlägga är kön, utländsk/svensk bakgrund, social bakgrund samt geografisk bakgrund i Sverige. Därutöver har vi inkluderat betyg då dessa är avgörande för tillträde till majoriteten av utbildningsplatserna och därför viktiga för att förstå övriga mönster. Såväl grund- och avancerad nivå som forskarutbildningen analyseras.

Denna studie undersöker förekomsten av ortorexi nervosa bland universitetsstudenter vid städer i Mellansverige och dess möjliga samband med socioekonomiska resurser, inklusive kapitalart, klassbakgrund, kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Ortorexi definieras som en fixering vid hälsosam kost och livsstil, vilket kan leda till extremt restriktiva matvanor och känslomässiga påfrestningar. Genom en kvantitativ enkätundersökning analyserades data från ett stickprov av 122 universitetsstudenter inom kultur-, respektive ekonomiutbildningar. Resultaten visade att förekomsten av ortorexi i stickprovet var 9,84%. Vidare visade analysen att kapitalart, särskilt kopplat till vissa utbildningsinriktningar, hade en statistiskt signifikant inverkan på graden av ortorektiska tendenser. Utifrån mätinstrumentet ORTO-11, som använder en skala från 5 till 60 där ett resultat på 25 eller lägre indikerar ortorektiska tendenser, hade studenter vid ekonomiutbildningar i genomsnitt ett resultat som var 2,5 enheter lägre än studenter vid kulturutbildningar. Således indikerar studiens resultat att studenter vid ekonomiskt präglade utbildningar kan ha en högre risk för utvecklandet av ortorektiska tendenser i jämförelse med studenter vid kulturellt präglade utbildningar. De övriga socioekonomiska variablerna, såsom yrkesbaserad klassbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, kön och ålder, visade inga statistiskt signifikanta effekter på ortorexi-värdena. Även om dessa faktorer inte uppnådde signifikans, indikerar resultaten att det kan finnas potentiella samband som är värda att undersöka vidare i framtida studier. Slutsatserna från denna studie pekar på vikten av att beakta socioekonomiska faktorer vid bedömningen av ortorektiska beteenden bland universitetsstudenter. Trots att flertalet variabler inte visade statistiskt signifikanta effekter, samt begränsningar i studiens omfattning, bidrar studien till en ökad förståelse för komplexiteten kring, samt möjliga förklaringar för, hur o

This study focuses on how taste can be perceived visually between two families in the first season of Netflix’s Bridgerton (2020) with a focus on costume, color and taste. Through the use of qualitative, comparative and semiotic methods, taken from a contemporary Western perspective, screenshots from two separate scenes will be analyzed to examine how the families convey a difference in taste and class based on theory by; Beverley Skeggs, Maria Sturken & Lisa Cartwright, Pierre Bourdieu and Gunther Kress & Theo Van Leeuwen. The results convey that taste and class is perceived depending on how the families’ costumes, focusing on color and fabric, work together with each other. One family shows a consistent use of color and fabric that portray a sense of unity, while the other family focuses on displaying individuality and personality traits through their costumes. Additionally, visual parallels are drawn between Bridgerton and the 2015 adaptation of Cinderella, particularly in how the costumes of Cinderella and her stepfamily may subconsciously influence the audience's interpretation of the characters in Bridgerton. This paper includes a design documentation after page 38 with the name “Mångfald i illustrationer” that is a fictional project in the form of an image bank for the organization Bris. The purpose was to create new illustrations for their website under the section "Vanliga ämnen" that were relatable to the target audience; teenagers between the ages of 13-18. The result is twelve illustrations that can be used in various ways in relation to the section "Vanliga ämnen", that feel inviting and contemporary for the target audience.

The purpose of this study is to examine in which way power structures are played out in the 2022 movie The Menu (2022). Five categories of scenes with the main focus on the main character have been selected to be analyzed through a narrative movie analysis with focus on intersectionality regarding class and gender in relation to the theory of the final girl. Every scene is to be explained and then, together with the main narrative, analyzed through theories of marxism, Bourdieu’s capital theory and Clover’s final girl in focus. The study concludes that the power structures of class and gender is played out through the main character by her using her looks as a beautiful and young woman as well as her working class background in the service industry as an escort to her advantage in getting to know the male antagonist. By doing so she can, unlike the other guests which are all upper class, escape the safe death they all face., The purpose of this media production is to be used as a base for discussion during seminars regarding honor related violence and oppression. The mateiral is the be used during education for proffesionals in the field of social work.

This ethnological study investigates the narratives of torture survivors from Chile who haveresettled in Stockholm, Sweden. Utilizing in-depth interviews, the research examines the waysin which these individuals reconstruct their realities and identities following traumaticexperiences. The study emphasizes the significance of place in shaping their narratives,focusing on the intersections of geography, memory, and political consciousness. By capturingthe complex and multifaceted nature of their experiences, this ethnological inquiry aims toprovide a deeper understanding of the enduring impacts of torture and displacement onindividuals' lives.

Om vi vill förstå varför musik är värdefull ska vi fokusera på självamusiken. Den tanken har varit dominerande inom musikforskningsedan slutet av 1700-talet. Men alla som har utövat, lyssnat på ellerskrivit musik vet att erfarenheter påverkar hur vi uppfattar musik ochvad den betyder för oss. Erfarenheterna är inte bara individuella utanformas av våra sociala förhållanden. Samtidigt tänker vi ofta att vissasorters människor lyssnar på vissa typer av musik. Personlighet ochpersonlig smak har betydelse, men omfattande forskning visar attengagemang i musik åtminstone delvis påverkas av kulturella faktoreroch sådant som klass, kön och ålder.

Kapitalism och klass är två begrepp som åter blivit aktuella - kapitalismen expanderar och de mänskliga och ekologiska skadorna eskalerar. Den verkar ostoppbar och förefaller vara naturgiven. Så är det inte eftersom människor har konstruerat kapitalismen. Den här boken vill bidra till att avmystifiera kapitalismen genom att visa hur den organiseras. På så sätt kan motstrategier för att omkullkasta kapitalismen bli möjliga.

Denna studie undersöker hur socionomer beskriver att maktordningar kopplade till funktionalitet, klass och rasifiering påverkar livsvillkor och tillgång till stöd för unga med ADHD och AST. Studien bygger på intervjuer med elva socionomer från olika verksamheter. Resultaten av intervjuerna är tematiserade i tre huvudteman: hälsa och livsvillkor, hinder för att få diagnos och stöd samt stödets utformning och tillgänglighet. Resultaten visar att unga med ADHD och AST påverkas av flera maktordningar samtidigt. Många unga som marginaliseras utifrån funktionalitet, klass och rasifiering lever i komplexa livssituationer som inte passar samhällets stuprörsformade stödinsatser. Dessutom möter dessa unga många strukturella hinder som påverkar tillgången till stöd. Stödet för unga med ADHD och AST är ofta svårtillgängligt och kräver att den unga och deras omgivning har betydande resurser för att kunna navigera systemet och få tillgång till nödvändigt stöd. De som får tillgång till stödet är ofta de som redan har stora resurser, vilket förstärker den sociala ojämlikheten. Det framkommer även att stödverksamheter ofta är organiserade på ett sätt som gör det svårt för unga med komplexa behov att få adekvat hjälp, där bristen på en helhetssyn och långsiktiga insatser är särskilt problematisk. Studien belyser vikten av att utveckla stödverksamheter som är mer tillgängliga och anpassade efter de specifika behov som unga med ADHD och AST kan ha, särskilt de som påverkas av flera maktordningar. För att förbättra dessa ungas livsvillkor krävs det att samhällets stödstrukturer blir mer flexibla, inkluderande och rättvisa. Studien betonar behovet av ett intersektionellt perspektiv för att bättre förstå och bemöta de komplexa utmaningar som unga med ADHD och AST möter, samt för att utveckla mer rättvisa och inkluderande stödinsatser inom socialt arbete., This study explores how social workers describe the impact of power structures related to functionality, class, and racialization on the living conditions and access to support for young people with ADHD and ASD. The study is based on interviews with eleven social workers from various organizations. The results of the interviews are categorized into three main themes: health and living conditions, barriers to obtaining a diagnosis and support, and the design and accessibility of support. The findings show that young people with ADHD and ASD are affected by multiple power structures simultaneously. Many young individuals who are marginalized based on functionality, class, and racialization live in complex life situations that do not fit the compartmentalized support services offered by society. Additionally, these young people encounter many structural obstacles that affect their access to support. Support for young people with ADHD and ASD is often difficult to access and requires the individual and their surroundings to have significant resources to navigate the system and obtain the necessary support. Those who gain access to support are often those who already possess substantial resources, which reinforces social inequality. It is also evident that support services are often organized in a way that makes it difficult for young people with complex needs to receive adequate help, with a lack of a holistic approach and long-term interventions being particularly problematic. The study highlights the importance of developing support services that are more accessible and tailored to the specific needs of young people with ADHD and ASD, especially those affected by multiple power structures. To improve these young people's living conditions, society's support structures must become more flexible, inclusive, and equitable. The study emphasizes the need for an intersectional perspective to better understand and address the complex challenges faced by young people with

Denna uppsats utgår från svenska förhållanden och utforskar och tolkar frivårdsinspektörersprofessionella erfarenheter om varför kriminella beteenden bland män uppstår. Genom attintegrera perspektiv från både praktiker och forskare ges en rik förståelse för de utmaningar ochmöjligheter som samhället står inför när det gäller att främja social inkludering. Studien lyfterfram olika områden som kan vara problematiska för individen och som i olika grad påverkar enhållbar samhällsutveckling. Det handlar om klass- och social tillhörighet, tillgång till eller bristpå socialt kapital, kritiska tidpunkter under en individs uppväxt, skolans och mansrollenspåverkan, stigmatisering och psykisk ohälsa. När det gäller slutsatser utifrån studiens resultat,kan det konstateras att resultatet som grundar sig på frivårdsinspektörernas tolkningar, till stordel överensstämmer med de teoretiska aspekter och tidigare forskning som i övrigt tagits upp istudien. Resultatet pekar på att många av klienterna men inte alla, har erfarenheter under sinbarndom och uppväxt, som i olika grad har motiverat till livsval som mynnat ut i kriminalitet., This essay is based on Swedish conditions and explores and interprets, inspectors' professionalexperiences, why criminal behaviors occur among men. By integrating perspectives from bothpractitioners and researchers, a rich understanding of the challenges and opportunities thatsociety faces in promoting social inclusion is provided. The study highlights different areasthat can be problematic for the individual and that to varying degrees affect sustainable socialdevelopment. It is about class and social belonging, access to or lack of social capital, criticaltimes during an individual's upbringing, the impact of school and the male role, stigma andmental illness. Regarding conclusions based on the results of the study, it can be stated that theresults, which are based on the probation inspectors' interpretations, largely correspond to thetheoretical aspects and previous research that has been discussed in the study. The resultsindicate that many of the clients, but not all, have experiences during their childhood andupbringing, which to varying degrees have motivated life choices that have resulted in crime.

Studiens syfte är att utforska gymnasieelevers syn på femininitet och hur deras attityder varierar beroende på klassbakgrund och kön. Studien är en kvantitativ enkätstudie, där enkäter har distribuerats både online och i pappersformat till elever på två skolor inom Norrbottens län, med totalt 331 deltagare. Den teoretiska ramen lägger grunden till konstruktionen av två idealtyper inom femininitet – medskyldig femininitet och pariafemininitet. Den medskyldiga femininiteten är en stabil femininitet, där femininitet är en rättighet snarare än en skyldighet, medan pariafemininiteten ger uttryck för motsatsen. Resultaten indikerar att klassbakgrund har en viss koppling till respektive idealtyp och vad som anses vara feminint. Däremot är definitionen av femininitet inte samma för alla, utan uttrycks vara flytande och komplex. Noterbart verkar kön påverka attityden mot vad som är femininitet, där killar, oavsett klass, uttrycker en större önskan att tjejer ska uppfylla stereotypa feminina attribut, medan de anser att killar bör upprätthålla stereotypa maskulina attribut. Resultatet indikerar att definitionen för femininitet samt uttryck som förknippas med denna kan vara influerad av andra faktorer, såsom utbildningsval. Således understryker denna studie nödvändigheten för ytterligare studier av den komplexa dynamiken kring uppfattningar om femininitet och dess betydelse, särskilt i kontext till skolan., The aim of this study is to delve into high school students' perceptions of femininity, investigating how these perceptions are shaped by both class background and gender. Using a quantitative method, questionnaires were distributed both online and in paper format to students at two schools within Norrbotten County, with a total of 331 participants. This study is anchored within a theoretical framework that delineates two contrasting paradigms of femininity: hegemonic femininity and pariah femininity. Hegemonic femininity embodies a stable construct where femininity is viewed as a right rather than an obligation, while pariah femininity represents its antithesis. The results indicate that class background exhibits a correlation with attitudes toward femininity, while the perception of femininity itself emerges as fluid and transcending traditional gender boundaries. Notably, gender emerges as determinant in shaping attitudes toward femininity. Regardless of social class, male participants tend to expect female peers to conform to stereotypical feminine traits while also adhering to societal norms dictating stereotypical masculine behavior. Furthermore, the results show that different things influence how femininity is seen, including educational choices. Thus, this study highlights the necessity for further investigation of the complex dynamics surrounding perceptions of femininity and its meaning, particularly in the context of educational settings., 2024-05-30

Textbooks is a common tool in education, and therefore a textbooks’ quality will influence teaching. This study aimed to study the representation of gender, class, and ethnicity in two textbooks for International Economics (in this study referred to as L1 and L2) at a high school level. The study applied an intersectional theory, as well as a common sense theory. The chosen method for the study was a critical multimodal discourse analysis. The study showed that L1 mostly put males in a subject position in both text and pictures, while L2 both presented females and males as subjects. Class was mostly represented through the classification of “the poor” and “the rich” in the texts in both textbooks, but L2 also included “the middle class” in its representation. It should also be noted that L2 showed a diversity of class representation in pictures, while L1 mostly showed people in a middle class position in pictures. Both textbooks used a Western point of view. While both textbooks emphasized the importance of diversity, L2 was the only textbook that showed this consistently in both text and pictures. From an intersectional perspective, it can be stated that both textbooks present power systems where Western culture, “the rich” and masculinity is prized over other categories. L1 does not problematize these power systems. L2 approaches an intersectional discussion throughout the textbook by problematizing how different categories reinforce or limit power. These representations can affect the didactic aspect of teaching. L1 requires teachers to supplement the content with a norm critical perspective, while L2 requires teachers to encourage discussions that problematize power systems. However, L2 should be seen as a good starting point while shaping students into democratic, critical citizens.

Vem är hon och vad står hon för? Fröken Snusk har blivit en symbol för endera fascination eller det ultimata beviset på en kultur i förfall. Är det den vita arbetarklassfemininiteten som ställer till det, undrar Catrin Lundström.

Magnus Nilsson, School of Arts and Communication, Malmö University. From the Farm Labourers’ Ombudsman to Tourist in the Precariat (“Från statarnas ombudsman till turist i prekariatet? Om arbetarlitterära representationsmodeller”) The purpose of this article is to problematize working-class literature’s biographical representation model, that is, the widespread thought model according to which the political potential of working-class literature is dependent on the authors having a strong biographical connection to the working-class collectives they portray. This problematization, which takes its point of departure in an analysis of the reception of two literary works about the so-called pre-cariat—Anders Teglund’s Cykelbudet [The Bicycle Courier] (2021) and Kristian Lundberg’s Yarden [The Yard] (2009)—is both theoretical and historical. Drawing on the Marxist distinction between class in itself and class for itself, the article argues that the so-called precariat has not developed any common way of life or class conciousness that the authors could share. This is thematized in several contemporary literary depictions of precarious working conditions, which can therefore be read as an implicit criticism of working-class literature’s biographical representation model. The article also demonstrates that this model rests on a false picture of the tradition of working-class literature. Older working-class writers have not always had such a strong biographical anchorage in working-class life worlds as critics and literary researchers usually assume (and as the writers themselves have sometimes claimed). On the other hand, they have often, through their participation in the labor movement and its literary life, had an ideological/political connection to this class. Many of the contemporary authors who depict the so-called precariat also have political connections to the collectives they write about, in the form of involvement in organizations that fight against precarious

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vem som behandlades för tuberkulos vid sanatoriet i Arvika 1940–1949 genom att titta på ålder, kön och klass. Sanatorier som vårdplats undersöktes genom att titta på patienters BMI-värden innan och efter sanatorievården för att se matkonsumtionen hos patienterna. Dessa resultat jämfördes sedan med resultaten från en B-uppsats där liknande undersökning genomfördes och det finns resultat från Svenshögens sanatorium. Det materialet som använts i den här uppsatsen är sjukjournaler och årsberättelser från Centralsanatoriet i Arvika under perioden 1940–1949. Den första frågeställningen i den här uppsatsen handlade om vilka som behandlades vid sanatoriet i Arvika. Ålder var det första perspektivet som undersöktes och resultaten blev att gruppen 20–29 år var största samtliga år, medan gruppen över 70 år var den minsta gruppen. Det andra perspektivet som undersöktes var kön där utgången blev lika fördelat i antal år över de båda könen. Det sista perspektivet som undersöktes var klass där dagavgifter visade hur mycket patienterna betalade dagligen för deras vistelse vid sanatoriet. Det framgick ur dessa avgifter att de flesta betalade en liten summa på 1 kr per dag för deras vistelse. Den andra delen av uppsatsen handlade om BMI-värden hos patienter innan de anlände till sanatoriet och när de åkte från sanatoriet. Majoriteten av patienterna hade en ökning i deras BMI-värde och var över normalgränsen på 18,5 efter de behandlats vid sanatoriet. Däremot fanns det patienter som hade en minskning samt patienter som hade ett värde under 18,5 efter de behandlats. Slutsatsen av den här uppsatsen visar att sanatorier generellt sett över delar av Sverige behandlade patienter med samma förutsättningar, ålder och kön. Ytterligare en slutsats är att sanatorievårdens behandling påverkade patienterna olika och alla hade inte en viktökning från den mat som de fick äta vid sanatoriet. Men generellt sett så var sanatorievården en bidragan

Abstrakt Syftet med studien är att se vilka likheter och olikheter som går att finna i den västerländska wellnesskulturen i en svensk och amerikansk kontext. Detta gör jag för att utröna vilka underliggande samhälleliga ideologier och budskap kopplat till en normativ och ensidig syn på hälsa som kommer till uttryck inom de valda kontexterna. Undersökningen utgår ifrån en komparativ semiotisk analys där jag tar del av fyra wellness-influencers inlägg på Instagram under ett tidsspann på sex dagar. Inläggen analyseras utifrån Roland Barthes teori om denotation och konnotation samt Peirce’s kategorisering av teckentyper; ikon, index och symbol. Ett postfeministiskt teoretiskt perspektiv anlades. Fortsättningsvis utgår jag ifrån Pierre Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och socialt fält. Analysen visade att de inlägg som har producerats både inom en svensk och en amerikansk kontext gav uttryck för postfeministiska begrepp. Fortsättningsvis präglades inläggen av både yttre attribut och attribut vad gäller ekonomiskt kapital och klass. I den komparativa analysen framfördes dock en del skillnader om hur dessa begrepp tar sig uttryck. I en svensk kontext ligger fokus på att främja den fysiska kroppen genom träning, kost och en kontroll över kroppen. Medan ett centralt tema i en amerikansk kontext är att optimera det mentala tillståndet genom meditation, självhjälp och individuellt handlande. Sammanfattningsvis kopplas det an till en övergripande samhällskontext i de båda länderna där jag lyfter fram hur olika sociala och kulturella värderingar bidrar till en normativ syn på hälsa som återfinns inom sjukvården. Avslutningsvis betonar jag hur de fyra wellness- influencerna upprätthåller och reproducerar ideologier och budskap som bottnar i en ensidig syn på hur en hälsosam individ bör se ut och vara. Sökord: wellness, semiotik, denotation, konnotation, ikon, index, symbol, postfeminism, attribut, klass Rubrik: ”Wellnes i västvärlden- hälsa, självförbättring

Driften av den lokala och regionala busstrafiken i Sverige avreglerades från offentlig till privat sektor år 1989. Det innebär att privata busslinjeaktörer lägger anbud på att få köra trafik i specifika trafikområden under en begränsad tid. Lägst anbud vinner, vilket resulterar i att de konkurrerande bussbolagen inför varje anbudsprocess pressar priserna och slimmar organisationerna maximalt. Sedan avregleringen har bussföraryrket genomgått en rad förändringar vad gäller förändrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden. Konkurrensen har gjort att tjänsterna är hårt komprimerade vilket för bussförarna innebär många timmar bakom ratten och stor stress. Behovsanställningar dominerar, det är på många bussdepåer svårt att få en heltidstjänst och ännu svårare att få ett fast schema vilket innebär att bussförarna har fått mycket ojämna arbetstider. Det utmanar både arbetsbelastningen, arbetsmiljön och möjligheterna att kombinera arbete med familjeliv. De försämrade arbetsvillkoren har lett till att yrkets status har sjunkit och det har blivit oattraktivt att arbeta som bussförare, vilket har lett till en nationell och internationell bussförarbrist. I denna studie intervjuas 6 respondenter som arbetar på ett stockholmsbaserat globalt busslinjeföretag. Samtliga respondenter har arbetat inom bussbranschen sedan avregleringens början och har själva upplevt hur arbetsvillkoren successivt har förändrats. Studiens syfte är att ta reda på hur arbetsförhållandena har förändrats över tid samt vilka konsekvenser det fått för den enskilda bussföraren och branschen i stort. Respondenterna vittnar om ett kraftfullt personalutnyttjande i jakten på att vinstmaximera och att vinna upphandlingar, ett försvagat fack som får allt svårare att stå upp mot arbetsgivaren, hur brister i lagstiftning och kollektivavtal gör att arbetsgivaren får fritt spelutrymme, och hur företagslojaliteten och yrkesstoltheten i mångt och mycket gått förlorad. Deras svar på frågan om hur branschen ska komma till rät, 2023-06-01

Anna från Bäckaby reste som 16-åring till New York, gifte sig och blev änka när maken dog i första världskriget. Hon for hem till Småland och blev bondhustru. Den unga Esther arbetade i Berlin på 1910-talet, mötte kärleken och förlovade sig. Men fästmannen stupade i kriget och hon fick sprätta upp monogrammen på sitt brudlinne. I Norrköping blev hon rådmanshustru och värdinna i ett borgerligt hem. Kajsa levde sitt liv i Frostviken i ett småbrukarhem. Hon var den ostyriga flickan som förvandlades till myndig husmor, som uppfostrade sina barn i Herrans tukt och förmaning. Andra världskriget kom obehagligt nära då tyska desertörer flög så lågt över gården, att man kunde se deras ansikten inne i planet. Anna från Masthugget växte upp i Göteborgs arbetarkvarter, där hon upplevde Storstrejken 1909 och 1917 års hungerkravaller. Hennes man arbetade vid Statens järnvägar och när det svenska folkhemmet tog form fick familjen det allt bättre. Dessa kvinnors livshistoria berättar om tidens kvinnoideal och utvecklingen från ett fattigt land i Europas utkant till välfärdsstaten Sverige. I Min mormor skildrar fyra etnologer på ett personligt sätt sina mormödrars liv.

This article tells us about the women’s association Concordia, founded in Uppsala 1919. Concordia is a kind of cultural club, were a so called salon culture (”salongskultur”) isperformed. The Concordian tradition i sdiscussed as well as aspects of class, gender and generation. Concordia can be interpreted as a kind of microcosm that reveals class and gender systems in Sweden over the last hundred years.

The purpose of this essay is to analyze Swedish medieval miracle collections through an intersectional perspective to determine how gender and social hierarchy contributes to the medieval power structure. The analysis is done through the use of hermeneutics and discourse analysis as well as quantitative methods. The main conclusions are that while it is difficult to detect individuals’ place in the social hierarchy at times due to the nature of the discourse in the source material, having an elevated social status seems to benefit women in their treatment by the authors. The essay also concludes that one of the main factors in receiving respect from the authors appears to not particularly have to do with either gender or social status specifically but rather belonging to the church.

This essay examines class and gender in the movie Shrek from 2001. To examine class and gender, representations are of main interest. For the analysis Stuart Hall’s theories of representations and stereotypes, as well as Beverley Skeggs theory of respectability, have mainly been used. The movie is perceived as a text, which means that the scenes consist of different signs. More specifically, they contain the signifier and the signified. The method for the analysis is based on the signifier and the signified, that have been used for the research purpose which is to examine representations of class and gender. The analysis revealed that there is a division of classes in the movie, portrayed by the fairytale-proletariat, consisting of the non-human fairytale characters, and the upper class, consisting of the human fairytale characters. The analysis additionally revealed that the character princess Fiona contradicts her respectability with her body shape and by being grotesque, as well as gender stereotypes which reduced some of the female characters to their looks. Lastly, the movie contains intertextuality which was discussed in the analysis along with the scenes.

Volontärturism har kritiserats som ett fenomen vilket uttrycker postkoloniala normer ochvärderingar där volontärförmedlande organisationer samt företag målar upp en förenklad bildav internationellt hjälparbete. Tidigare forskning har pekat ut unga kvinnor från medelklassensom främsta resenärer på volontärresor och utgör därför urvalet till denna studie. Åttasvenskfödda Vita kvinnor har intervjuats individuellt för att skapa en djupare förståelse förderas motiv till att åka på en volontärresa samt deras förväntningar på denna och hur dessaförväntningar svarats upp till på resan.Utifrån teorier om klass, kön och etnicitet har det i denna studie framkommit attvolontärerna som intervjuats kommer från en trygg ekonomisk bakgrund med goda socialanätverk. Gemensamt för volontärerna är även att de utifrån feminina könsnormer lärt sig attvara omhändertagande och hjälpande, vilket genom föreställningar om den behövandekontinenten Afrika skapat känslan hos vissa av att vilja hjälpa människor där. Utifrånförväntningarna på hur volontärerna skulle hjälpa till på volontärresan har många beskrivit atthjälpbehovet var mindre än väntat och därmed att de inte visste vad de skulle hjälpa till med.Gemensamt för alla volontärer var att deras resa ledde till en breddad syn på Afrikasom kontinent och på det land de åkt till specifikt. Resultatet visar att beslutet att åka på envolontärresa tagits på en postkolonial grund och att gemensamma klassrelateradebakgrundsfaktorer gett dem tillgång till att åka på en volontärresa. Däremot visar det sig attresan i sig lett till en omvärdering av de postkoloniala normer som låg till grund för motivenoch i stället uppvärderat stora delar av den nya kultur de mött. Det har även konstaterats attvidare forskning bör fokusera mer på volontärförmedlande organisationers ansvar för att riktakritiken för volontärresor mot en organisatorisk och strukturell nivå snarare än individuell.

Medierna och dess aktörer, däribland journalister, besitter en enorm makt då de bidrar till skapandet av vårt samhälles diskurser, normer och världsuppfattningar. Men vilka är det som förväntas ingå i dessa världsuppfattningar? Vilka är det journaliststudenter får lära sig att skriva till, om och på vilket sätt? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska journalistutbildningar inkorporerar intersektionella perspektiv i sin utbildning, något som internationell forskning har efterfrågat. Då intersektionalitetsbegreppet i sig inte har en självklar plats vare sig inom journalistiken eller journalistikutbildningarna har vi även tittat på förekomsten av undergrupperna etnicitet, genus, funktionalitet, religion, sexualitet (hbtqia+) och klass. Studien bygger på analyser av lärandemål och litteraturlistor samt semistrukturerade intervjuer med kursansvariga lärare på journalistutbildningarnas grundkurser från fem slumpmässigt utvalda skolor i Sverige. Vi analyserar dessa med hjälp av poststrukturalistisk läroplansteori, professionaliseringsteori och Bourdieus habitusteori. Vidare går vi översiktligt igenom journalistikutbildningens historia med tillhörande kritik, teorier inom fältet samt intersektionalitetsbegreppets uppkomst. Resultatet av studien visar att tendenser av intersektionella perspektiv förekommer i både lärandemål och litteratur, men i mycket liten skala. Från lärarnas håll finns det ambitioner att föra in dessa perspektiv men i varierande grad. Då lärandemålens formuleringar lämnar mycket rum för tolkning faller ansvaret på de individuella lärarnas didaktiska val, huruvida de väljer att ta in de intersektionella perspektiven eller inte i undervisningen. Slutligen visar studien även att flera av de intersektionella undergrupperna var kraftigt underrepresenterade i såväl lärandemål som litteraturlistor och undervisning.

This study is a qualitative analysis of the ideas of the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, and where I compare these two parties with the ideology of Social Democracy. The main purpose of this study is to examine if these parties today differ from Social Democracy. The material used is based on the two different latest “party-programmes” from the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, but also contemporary people on Social Democracy, but also on researchers on Social Democracy. In order to investigate and make this comparison, the key words Freedom, Equality, Solidarity, Class, Reformism and Welfare are used to construct the ideal type of Social Democracy. The constructed idealtype, thus is the basis of this study. The conclusion of this study is that the ideas expressed in the party programme in the Swedish Social Democratic Party are very much similar to Social Democracy, while there are some differences on how The Danish Social Democratic Party portrays Freedom and Class.

I denna uppsats genomförs en intersektionell analys av Sarah J Maas bokserie Ett hov av taggar och rosor. Syftet är att analysera de två första böckerna, Ett hov av taggar och rosor och Ett hov av dimma och vrede utifrån ett intersektionellt perspektiv för att komma fram till hur tillgången till makt ser ut för Feyre. Jag undersöker hennes utveckling för att se hur hennes makt förändras från första till andra boken och för att komma fram till vilka likheter och skillnader som finns mellan alvernas rike och människornas land är ett intersektionellt utgångsläge relevant. För att komma fram till hur Feyres makt påverkas är det genus, klass- och rasperspektiv som kommer vara i fokus men ålder kommer också att diskuteras. Det är intressant att studera Feyre som karaktär utifrån detta utgångsläge eftersom hon inte besitter de traditionella dragen hos kvinnan utan kan uppfattas vara normbrytande. Det är därför intressant att se hur hennes makt förändras mellan människorna och alvernas världar. Även att likställa förhållandet mellan alver och människor med rasism kan leda till intressanta reflektioner. För att besvara mina frågeställningar utgår jag från en kvalitativ textanalys och har kommit fram till att Feyres makt förändras från första till andra boken. I första boken är hennes tillgång till makt begränsad från ett ras- och klassperspektiv medan hennes maktposition förändras förändras i andra boken både från ett genus, ras och klassperspektiv. I första boken är Feyres tillgång till makt begränsad som människa och fattig person men som kvinna finns inga begränsningar för henne. Det är inte förrän i andra boken som Feyres tillgång till makt ökar eftersom hon då förvandlas till en högalv. Feyre får då ett övertag som människor inte har och är starkare och snabbare samt besitter magiska krafter. I andra boken blir hon däremot begränsad som kvinna och individ och det är inte förrän hon lämnar vårhovet och kommer till natthovet som hennes makt förändras. I natthovet får Fe

The study aimed to investigate how power and powerlessness are created and portrayed in Ann-Helén Laestadius novel Stöld (2022) and what didactive implications the novel has for teaching at a high school level. Based on an intersectional perspective, it was analyzed when the axes of power gender, class ethnicity and age co-vary where power versus powerlessness occurs. For the analysis, the thoughts, acting and actions of three female and three male characters were studied. On an overall level, the analysis shows that Sámi as a minority group is powerless in relation to the majority society because of the historical context. On an individual level, the power perspective shifted depending on the characters age, gender or ethnicity. From a didactive perspective, the novel Stöld is relevant for teaching in upper secondary school partly based on the discourse they are in, and partly based on the possibility of applying several parts of the course syllabus with Stöld as a starting point.

The purpose of this paper was to examine the concept of an individual who hangs an exhibition poster from Moderna Museet on their wall and shares it on Instagram. Questions regarding what that individual wants to tell the audience about themselves, their individuality and lifestyle, through sharing it on a public forum have been the main topic. The material was an image of a poster from Moderna Museet in Stockholm (an Andy Warhol exhibition from 1968) hanging inside someone's home. The picture was found amongst Instagram-posts that had been tagged to connect with the account @modernamuseet_butiken. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning capital, taste, beauty and museums. The method was a qualitative social semiotic approach that began by looking at the material on a denotative and connotative level, before branching out to the social semiotic level by applying the theoretical framework. The research found that through the content it is possible to make strong connotative readings concerning the person's education, background and awareness of art and art history. A conclusion is made concerning Bourdieus work in a modern day, which says that it is possible to use it to get a fundamental understanding, but it is at the same time important to approach the theories critically, because of the fact that the lines between different social classes are getting more blurred.

This research's purpose is to examine how luxury brands uses provocation as a tool in their campaigns to attract attention and costumers. The luxury brand that is being analysed is Balenciaga, and their campaign gift collection. This is done by a qualitative, semiotic pictureanalysis. The theoretical framework that is being used has its base in Pierre Bourdieus theory about class and taste, as well as Stuart Halls theory about representation. Other theories that are being used are branding, commodityfetischism and provocation. The finds that were made shows that luxury brands tend to use provocation to stand out among other brands, but when they do so they also risk getting boycotted by consumers. The discussion raises the question on whether or not losing customers is worth this risk. My mediaproduction is based of the problemarea that people with different disabilities are not represented in commercial advertising. I've made an short fictional commercial for the sporting goods-brand stadium, portraying a blind woman, to encourage representation of blind people in advertisment., Denna undersöknings syfte är att undersöka hur lyxvarumärken använder sig av provokation som ett verktyg för att dra till sig uppmärksamhet och kunder. Lyxvarumärket som undersöks är Balenciaga och deras kampanj gift collection. Detta görs med hjälp av en kvalitativ, semiotisk bildanalys. Det teoretiska ramverk som används har sin grund i Pierre Bourdieus teori om klass och smak, såväl som Stuart Halls teori om representation. Andra teorier som används är varumärkesidentitet, kommoditetsfetischism och provokation. De fynd som gjordes visar på att lyxvarumärken tenderar att använda provokation för att stå ut bland andra varumärken, men när de gör det så gör de det med risken att bli bojkottad av konsumenter. Diskussionen ställer frågan kring huruvida denna risk är värd att förlora kunder för. Min mediaproduktion är baserad kring problemområdet att folk med diverse funktionsnedsättningar sällan blir representerade i kommersiell reklam. Jag har gjort en kort fiktiv reklam för sportklädesmärket Stadium där jag porträtterar en blind kvinna, för att uppmuntra represenation av blinda personer i reklam.

Uppsatsen analyserar Bernardine Evaristos roman Flicka, kvinna, annan (2022). Den litterära analysens syfte är att undersöka hur karaktärerna Amma och Helens liv påverkas av deras kön, klass och rastillhörighet utifrån metoden diskursanalys. Studiens didaktiska undersökning syftar till att studera romanens undervisningspotential utifrån den litterära analysens resultat. Den didaktiska analysen utgår ifrån att synliggöra hur skönlitteratur kan användas utifrån undervisningsmetoderna kritisk litteracitet och deliberativa samtal för att utveckla elevernas kritiska tänkande inom ramen för svenskämnets undervisning på gymnasiet. Den litterära analysen visar att karaktärerna Amma och Helens liv påverkas på olika sätt på grund av deras kön, klass och rastillhörighet. Deras livsmöjligheter påverkas främst av att de är svarta kvinnor i ett västerländskt samhälle. Den intersektionella analysen vittnar om att kvinnornas liv påverkas på olika sätt beroende på vilken tid och i vilka sociala rum de befinner sig i. Resultatet visar också att romanen kan användas som en ingång i svenskundervisningen för att utveckla elevers kritiska tänkande utifrån undervisningsmetoder inspirerade av deliberativa samtal och en kritisk litteracitetingång vid läsning av den skönlitterära romanen.

Under de senaste decennierna har inkomstojämlikheten ökat i Sverige, och höginkomsttagare tillhör vinnarna. Men trots sin privilegierade position har gruppeni hög grad varit frånvarande i forskningen om klass. I Mikael Svenssons och Lena Sohls artikel får vi därför en välbehövlig inblick i svenska höginkomsttagares klassidentifikation och självuppfattning. Författarna har intervjuat 25 personer som tillhör de 10 procenten med högst löneinkomster i Sverige och analyserar hur de resonerar om sig själva som höginkomsttagare och om sin klassposition. Intervjupersonerna ser sig som ekonomiskt privilegierade, till exempel i det att de sällan behöver oroa sig för pengar och har en trygg framtid tack vare hög utbildning och en säker position på arbetsmarknaden. Samtidigt vill de inte identifiera sig som höginkomsttagare, men däremot som medelklass eller övre medelklass. Deras sätt att resonera om klass ligger i linje med den ökade medelklassidentifikationen i Sverige, inte minst genom de positiva värden som de kopplar till medelklassen och den övre medelklassen.

Tjänarinna är en kvinnlig tjänare som anses haft slavsstatus och fick arbeta 16 timmar om dagen för att kunna överleva. Deras löner var låga och deras arbetstimmar var höga. Detta är en beskrivning av ett förflutet yrke som inte har lämnats mycket utrymme i dagens skildringar av 1900-talets historiska händelser. Tjänarinna var ett yrke som utgjordes enbart av kvinnor och innebar ett heltidsarbete i ett hushåll tillhörande medel- eller överklassen. Yrket i sig betraktades som improduktivt eftersom tjänarinnan inte producerade något materiellt. Arbetet kunde pågå som nämnts upp till sexton timmar per dag med arbetsuppgifter som bestod utav vardagssysslor i hushållet som inte blev riktigt uppskattat. Trots sin låga status i det dåvarande klassamhället hade tjänarinnorna en viktig roll i den svenska arbetarrörelsens historia. De bidrog till att Tjänstehjonsstadgan avskaffades och arbetsvillkoren för de lägre ställda yrkena förbättrades avsevärt. Våra kunskaper om tjänarinnorna under denna period är starkt avgränsad till själva yrket i ren allmänhet och denna uppsats kommer ge en klarare inblick om deras vardagar, vad de hade de för åsikter om sitt yrke samt hur de såg på sin roll i samhället som kvinnor i arbetarklassen. En historisk undersökning som belyser tjänarinnorna i syfte att lyfta deras röster är inte mer än rättvist för ett dåligt behandlat yrke. Eftersom tjänarinnor var en del av den kvinnorörelsen som startade kampen för kvinnornas rätt och var med i skapandet av det vi idag kallar för feminism. Det ger oss en intressant inblick i vilken situation kvinnor från början av 1900-talets arbetarklass befann sig i. 1904 bildades Stockholms Tjänarinneförening och under åren 1905 till 1908 publicerades tretton nummer i skriften, Tjänarinnebladet. En skrift som är en av få publikationer där vi faktiskt får en unik inblick i tjänarinnornas vardag i Sverige. Ett yrke som var väldigt underskattat och som följd fick uppleva en dålig behandling av de övre samhällsklasserna