Komplexa liv i mötet med ett snävt samhälle : En kvalitativ studie med fokus på hur maktordningarna funktionalitet, rasifiering och klass påverkar unga med ADHD och AST, i förhållande till livsvillkor och tillgång till stöd

Denna studie undersöker hur socionomer beskriver att maktordningar kopplade till funktionalitet, klass och rasifiering påverkar livsvillkor och tillgång till stöd för unga med ADHD och AST. Studien bygger på intervjuer med elva socionomer från olika verksamheter. Resultaten av intervjuerna är tematiserade i tre huvudteman: hälsa och livsvillkor, hinder för att få diagnos och stöd samt stödets utformning och tillgänglighet. Resultaten visar att unga med ADHD och AST påverkas av flera maktordningar samtidigt. Många unga som marginaliseras utifrån funktionalitet, klass och rasifiering lever i komplexa livssituationer som inte passar samhällets stuprörsformade stödinsatser. Dessutom möter dessa unga många strukturella hinder som påverkar tillgången till stöd. Stödet för unga med ADHD och AST är ofta svårtillgängligt och kräver att den unga och deras omgivning har betydande resurser för att kunna navigera systemet och få tillgång till nödvändigt stöd. De som får tillgång till stödet är ofta de som redan har stora resurser, vilket förstärker den sociala ojämlikheten. Det framkommer även att stödverksamheter ofta är organiserade på ett sätt som gör det svårt för unga med komplexa behov att få adekvat hjälp, där bristen på en helhetssyn och långsiktiga insatser är särskilt problematisk. Studien belyser vikten av att utveckla stödverksamheter som är mer tillgängliga och anpassade efter de specifika behov som unga med ADHD och AST kan ha, särskilt de som påverkas av flera maktordningar. För att förbättra dessa ungas livsvillkor krävs det att samhällets stödstrukturer blir mer flexibla, inkluderande och rättvisa. Studien betonar behovet av ett intersektionellt perspektiv för att bättre förstå och bemöta de komplexa utmaningar som unga med ADHD och AST möter, samt för att utveckla mer rättvisa och inkluderande stödinsatser inom socialt arbete.
This study explores how social workers describe the impact of power structures related to functionality, class, and racialization on the living conditions and access to support for young people with ADHD and ASD. The study is based on interviews with eleven social workers from various organizations. The results of the interviews are categorized into three main themes: health and living conditions, barriers to obtaining a diagnosis and support, and the design and accessibility of support. The findings show that young people with ADHD and ASD are affected by multiple power structures simultaneously. Many young individuals who are marginalized based on functionality, class, and racialization live in complex life situations that do not fit the compartmentalized support services offered by society. Additionally, these young people encounter many structural obstacles that affect their access to support. Support for young people with ADHD and ASD is often difficult to access and requires the individual and their surroundings to have significant resources to navigate the system and obtain the necessary support. Those who gain access to support are often those who already possess substantial resources, which reinforces social inequality. It is also evident that support services are often organized in a way that makes it difficult for young people with complex needs to receive adequate help, with a lack of a holistic approach and long-term interventions being particularly problematic. The study highlights the importance of developing support services that are more accessible and tailored to the specific needs of young people with ADHD and ASD, especially those affected by multiple power structures. To improve these young people's living conditions, society's support structures must become more flexible, inclusive, and equitable. The study emphasizes the need for an intersectional perspective to better understand and address the complex challenges faced by young people with