Search

Self-calibrating eye tracker using imagesaliency Självkalibrerande ögonspårare medhjälp av image saliency

Based on our previous experiences of working in preschools, a lack of technical teaching has been made visible. Technology is everywhere in human everyday life and society in general and should therefore play a greater role in children´s pre-school education from an early age. The purpose of this study was to contribute knowledge about five-year-old preschool children's understanding of the map as a technical aid. This was investigated through qualitative interviews where the children in small groups got to discuss different types of maps, their structure and purpose, and the children got to share previous experiences in the use of maps. Activities were also carried out where the children were allowed to use a map that was either in paper or digital form where they were instructed to navigate to a predetermined goal. The results showed several qualitatively different ways in how the children had experienced the map before, how they interpret and understand the map's structure and purpose and in their discoveries about the map in relation to the outside world. The conclusion was that through our engaging and supportive approach, the children expressed their interpretations and their understanding of the different maps and participated in the study in an active and exploratory way. Through our starting point in the theory of variation, the children were able to distinguish similarities and differences in the exploration of the maps, and thereby create an understanding of the map as a technical aid. This study wishes to contribute to active people receiving an encouragement in daring to explore the technology didactic in everyday life and that this can be done with simple means to create a joyful learning. Utifrån egna erfarenheter av att arbeta inom förskolans verksamhet har det synliggjorts en bristande teknikundervisning. Teknik finns överallt i människans vardag och samhället i stort och bör därför ha en större roll i barnens utbildning i förskolan redan från tidig ålder. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om femåriga förskolebarns förståelse kring kartan som tekniskt hjälpmedel. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer där barnen i små grupper fick diskutera olika typer av kartor, dess uppbyggnad och syfte, samt att barnen fick dela med sig av tidigare erfarenheter i användandet av kartan. Vi genomförde även aktiviteter där barnen fick använda en karta som antingen var i pappers- eller digitalform där de fick i uppdrag att navigera sig till ett förutbestämt mål. Resultatet visade flera kvalitativt skilda sätt i hur barnen erfarit kartan tidigare, hur de tolkar och förstår kartans uppbyggnad och syfte samt i deras upptäckter kring kartan i relation till omvärlden. Slutsatsen blev att genom vårt engagerande och stöttande förhållningssätt uttryckte barnen sina tolkningar och sin förståelse kring de olika kartorna samt deltog i studien på ett aktivt och utforskande sätt. Genom vår utgångspunkt i variationsteorin kunde barnen, i utforskandet av kartorna, genom kontrastering urskilja likheter och skillnader och därmed skapa en förståelse kring kartan som tekniskt hjälpmedel. Vi önskar med denna studie bidra till att verksamma får en uppmuntran i att våga utforska det teknikdidaktiska i vardagen och att detta kan genomföras med enkla medel för att skapa ett lustfylld lärande.

Frågan om digitala detaljplaner är mer relevant än någonsin i Sverige efter nya direktiv från svenska myndigheter som ålägger kommunerna att digitalisera delar av sina planarkiv. Att digitalisera redan existerande detaljplaner är en tidskrävande process, vilket innebär att effektiva automatiserade metoder kan bli värdefulla för att kunna spara tid. Men för att att veta om en metod kan sägas vara effektiv behöver den först utvärderas. Denna studie syftar till att utvärdera en nyligen presenterad metod för automatiserad digitalisering av detaljplaner, och är den första kvantitativa undersökningen av metoden. De frågeställningar som undersöks är huruvida metoden är effektiv och om den har några svagheter. Dessutom analyseras resultatet utifrån ett antal egenskaper hos detaljplanerna, för att se om dessa egenskaper påverkar kvalitén. Eftersom kvalitén på digitala detaljplaner inte har studerats systematiskt i något tidigare sammanhang har ett av studiens bidrag också varit att ta fram ett ramverk för hur detta kan mätas och bedömas. Metoden består av totalt tre steg och de två första stegen som innefattar automatiserad georeferering samt automatiserad vektorisering har applicerats på totalt 75 detaljplaner. En kvantitativ utvärdering av metodens två första steg har sedan genomförts med hjälp av jämförelsedata i form av manuellt digitaliserade detaljplaner. Studien visar att ungefär 70% av detaljplanerna i testen kunde georefereras, och 44% av bestämmelseytorna kunde vektoriseras med hjälp av metoden. Resultaten har dock stor spridning i fråga om kvalitét, med felvärden på 5 meter för de mest lyckade resultaten och över 100 meter för de sämsta. Svagheterna som identifierades för metoden handlar främst om att georefereringsprocessen krävde omfattande manuell granskning och att den var begränsad till detaljplaner med plankarta i fyrfärg. Dessutom hade de vektorer som genererades ingen självklar tillhörighet till något bestämmelseområde. Gällande vilka egenskaper som påverkade resultatet fann studien att det framför allt var en liten detaljplanearea som hade ett negativt inflytande. De huvudsakliga slutsatserna från studien var att metoden till viss del kunde anses digitalisera detaljplanerna på ett effektivt sätt, och att utvärderingsmetoden kan byggas vidare på i framtida studier genom att ta hänsyn till ytterligare faktorer såsom form på- och avstånd mellan polygonerna. With new directives from Swedish authorities imposing municipalities to digitize sections of their plan archives, the question of digital detailed plans is becoming more relevant than ever in Sweden. Digitizing already existing detailed plans is time consuming, so effective automated digitizing methods will be valuable to save time in this process. However, in order to know if a method is effective it first has to be evaluated. This study aims at evaluating a recently introduced method for automated digitizing of detailed plans, and it is the first one evaluating this method in a quantitative manner. The questions to be answered within the study is whether the implemented method is effective and if it has any weaknesses. Additionally, whether a number of defining characteristics of the detailed plan maps influence the quality of the result. As the quality of digitized detailed plans have not been subjected to systematic evaluation before, a novel contribution of this study is also suggesting a framework for how this can be measured and evaluated. The method consists of 3 steps and the first 2 steps, namely automated georeferencing and automated vectorization, have been performed on a set of 75 detailed plans. Using manually digitized versions of the same detailed plans as ground truth, the results of these two steps have been compared and evaluated using a set of quantitative measures. Findings from this study have shown that about 70% of the detailed plans tested can be georeferenced, and 44% of relevant areas in the plan maps can be vectorized using the method. However, the results have displayed a significant disparity of quality, with error values for georeferencing ranging between under 5 meter for the best results and over 100 meters for the worst. The weaknesses that have been identified for the method are mainly that the georeferencing procedure requires extensive manual supervision, that the vectorization produces polygons of ambiguous belonging, and that the method is limited to multicolor detailed plans. Furthermore, a small plan area has been identified as the most influential factor for a low quality result. Main conclusions of this study have been that the method can be considered effective for digitizing detailed plans to some extent. Additionally, the method for evaluating the quality of digitizing could be expanded by reviewing more factors such as shape and gaps between polygons in future work.

Denna studie undersöker huruvida kartan har potential som verktyg för bildpedagogik och subversion, det vill säga motstånd. Vidare undersöks hur multiplicitet, en helhet av skillnader, kan framträda genom kartläggning. Dessa frågor behandlas mot bakgrunden av kartans historiska, och samtida, roll i att reproducera makt, identiteter och sanningsanspråk. Studien genomförs genom två separata workshops där deltagarna antar rollen som kartläggare. De två grupper som deltar i studien består av gymnasielever respektive bildlärarstudenter. Kartläggarnas uppdrag är att utforska, dokumentera och gestalta en plats med utgångspunkt i deras egna, sinnliga erfarenheter. Studien utgår ifrån idén om situerade kunskaper, alltså att kunskap måste förstås i relation till specifika subjektspositioner. Studien utgår även ifrån immanens, en världsbild som i motsats till transcendens menar att vår kunskap om världen är begränsad till det som ryms i medvetandet. Genom en fenomenologisk forskningsmetod används kartläggning för att få syn på kartläggarnas upplevelse av platser. Med utgångspunkt i de kartläggningar som studiens deltagare skapar genomförs en diffraktiv analys. En diffraktiv analys studerar och kartlägger de mönster som uppstår som ett resultat av skillnader. På så sätt kan kartläggarnas skilda upplevelser av platserna framträda. I undersökningen finner jag att kartan öppnar upp för flera möjliga ingångar i bildpedagogik. Det framgår även att kartans förmåga att vara ett verktyg för subversion huvudsakligen handlar om att göra motstånd mot den specifika kontext den existerar i. Inom denna studie framgår det därför att subversion handlar om att göra motstånd mot den pedagogiska gesten, alltså den pedagogiska uppmaning eller avgränsning som uppmärksammar världen för ett subjekt. På liknande sätt finner jag att hur kartläggningens multiplicitet framträder beror på den pedagogiska gesten och mina situerade kunskaper som forskare. Med utgångspunkt i detta bearbetas och ifrågasätts begreppet multiplicitet som slutligen omformuleras till att syfta till en världsbild. Studiens resultat pekar därför på hur motstånd sker i relation till gränsdragningar i en gemensam kontext, både historisk och pedagogisk. Resultatet gestaltas vid examinationen i form av en egen karta av Konstfack samt en handout som delas ut för att uppmana till att skapa egna kartor. Kartan målades i akryl på canvas och består av flera fragment i form av bilder från mitt hem under utbildningen, ett Word-dokument, mosaik från en tunnelbanestation samt olika delar av Konstfack. Min tid på Konstfack innefattar mer än vad som ryms inom byggnadens väggar. Jag har därför avgränsat Konstfack på ett sätt som inkluderar platser som jag inte kan separera från skolan, som tunnelbanan eller mitt hem.

Datavisualisering är ett hjälpsamt verktyg för beslutsfattare för att inom en kontext få en god översyn och skapa förståelse. Beslutsfattare kan enklare ta beslut utifrån datan som visualiserats och visualisera geografiskt knuten data med kartor har varit populärt under en längre tid. 3D grafik för webben har också med tiden vuxit sig mer mogen och kraftfulla bibliotek har ersatt tidigare pluginbaserade lösningar. Det har skapat möjligheter för nya licensfria former av datavisualisering. Det finns dock olika angreppssätt för att skapa och visualisera data i 3D för webben, det deklarativa och det imperativa, vilket detta arbete ämnar att jämföra. Arbetet undersöker det deklarativa X3DOM och det imperativa ThreeJS för att se vilket som presterar bäst i utritningstid. Resultatet visade att ThreeJS presterar bättre jämfört mot X3DOM men ThreeJS har en ojämn prestanda kurva med många spikar.

The map has for a long time been a tool in many occasions and has help us evolve our geographic knowledge. Every map is only a limited picture of reality and can be presented in different ways through different projections. Many scientists suggest that the teacher's choice of map can have a big impact on the students view of the world. The purpose with this study is to examine how maps can lead to misconceptions among students and how the assortment maps are built upon affect their perception about the world. This study is based upon quantitative research. The research is gathered through empiricism by letting 92 students in seventh grade do a survey. The result showed that many students isn’t used to work with maps with different representations of the world and Mercators Eurocentric representation showed in their conception of the world. If students are going to develop their understanding of the world through maps, it's important that they're presented with different types of maps and that they actively get to work with different shapes and representations of the world. It was through this result the conclusion about how big the teacher's role is was drawn. Through varied map teaching, students can develop their understanding of the world through multiple perspectives.

Det är vanligt att svenska medborgare inte känner till vad som bör göras i en krissituation. Om en krissituation drabbar samhället är det mycket viktigt att information finns snabbt tillgänglig. Allmänheten behöver veta vad som bör göras om man själv eller någon annan befinner sig i en sådan allvarlig situation så att rätta åtgärder kan utföras. Detta arbete kommer att inleda en utvecklingsprocess för att ta fram designprinciper för kartor anpassade för krissituationer. Designprinciperna testas genom en prototyp för presentation. Designprinciperna grundar sig på teori av informationsvisualisering, kriskommunikation och kartografisk design samt lärdomar från fallstudier utav Oroville samt Bodens kommuns utvecklingsarbete för krishantering. Designprinciperna fungerar som hjälpande riktlinjer och ger ett grundande underlag för framtagning av kartor anpassade för kris- och evakueringssituationer. Principerna kan byggas vidare på för att ta hänsyn till fler aspekter och ge förbättrad vägledning för designprocessen. It’s common among Swedish citizen not to know what to do if they find themselves in an emergency situation. If an emergency would happen upon our society it’s crucial to find information as soon as possible. Citizen need to know the proper actions to keep themselves and others safe, else they might hurt themselves or even others. This report will conduct a development process to create principles fordesigning geographical maps adjusted for emergency situations. The design principles are founded on theory of information visualization, crisis communication, cartographic design and interaction design. In addition with lessons from case studies from the Oroville dam and the municipality of Boden, Sweden, development to improve their crisis preparation. With this foundation a prototype is presented for testing uses and defining conclusions. The design principles developed functions as helping guidelines which gives a foundation for production of maps designed for crisis and evacuation situations. With further development the principles can be improved to consider additional relevant aspects and improve guidelines for the design process.

The purpose of this essay is to clarify the use of maps in a selection of religious textbooks and to compare this with the use of maps in historical textbooks which is done by applying a quantitative method. In the religious textbooks the maps that shows religions expanse will be analysed by applying a qualitative semiotic analysis. The positive and the negative aspects of the use of maps will also be made visible in the essay and be related to research about the human memory and memory training. The researched material is SO-serien ämnesbok, Utkik 7-9 grundbok and Prio stadiebok. From all three publishers both the historical and the religious textbooks are studied. After analysis of the researched material it can be established that the use of maps in religious textbooks for high school is limited. In comparison between books from the same publisher, there are big differences between the historical and religious textbook. The use of maps in historical textbooks is relatively widespread. In one of the publisher’s textbooks, they use maps five times more in historical textbook then in religious textbook. Analysis of the maps that portray the spread of different religions around the world shows that various methods are used in different textbooks. Colors are mainly used in the SO-serien Religion: ämnesbok and Prio Religion 7-9 grundbok. Utkik 7-9 Religon grundbok doesn't show any religious spread in the maps, they use pictures that are connected to the maps. This design has several difficulties like the lack of pluralism in religions, colors that are emotionally charged, maps of the world where part of the world is missing, small variations in scale and map projection. Despite this there is benefits in using maps as Lgr11 provides. That the student will work with different working methods and the language of the human mind consists of pictures. By religion, knowledge linked to a geographic context, students get a knowledge context which leads to maintaining knowledge instead of learning isolated facts that tend to be forgotten.

Review/Recension:NINA GOGAKART I BARNELITTERATURENKristiansand: Portal, 2015. Portal Akademisk (147 s.)

Examensarbetet består av undersökningar med koppling till ägonamnsforskning, dvs. forskning som berör namn på åker och äng. Syftet med detta arbete är att undersöka ägonamnen och den koppling ägonamnen har till kulturlandskapet över tid. Arbetet är grundat på historiska dokument med ursprung i Träne socken, en nordostlig skånsk socken, vilka möjliggör tre nedslag i historien; landeboken från 1570, en geometrisk avmätning från 1705 och enskiftet/storskiftet från 1812–1817. Dessa tre nedslag har valts då de alla har historiska dokument knutna till sig bestående av nedtecknade ägonamn som presenterar hela eller delar av Träne sockens ägonamnsförråd. Den inledande delen av arbetet har bestått av att excerpera, alltså sammanställa, alla ägonamn från de historiska källorna för vidare tolkning, detta har gjort att listan med ägonamn och deras tolkningar fått en betydande del i arbetet. Nästa steg har bestått av en kategorisering av ägonamnslistan (bestående av 10 olika kategorier för att täcka in olika namnelement) för att möjliggöra vidare analys som ska besvara frågan: ”vilken variation av ägonamn finns mellan olika byar i en socken?” Utöver kategoriseringen görs även en analys av ägonamnskontinuiteten till Träne kyrkbys prästhemman, vars ägonamn tas upp i de tre historiska källor, och som ska besvara frågan: ”vilken kontinuitet av ägonamn går att se i en enskild by?” Slutligen ska frågeställningen: ”vad säger ägonamnen om kulturlandskapets utseende och utveckling?”, avsluta och knyta ihop tidigare frågeställningar. Resultatet av ägonamnskategoriseringen visar att det svårligen går att se något distinkt mönster mellan olika byar i samma socken, möjligen går det att se att större byar har en mer jämn fördelning av ägonamn i de olika kategorierna jämfört med mindre byar. Kontinuitetsanalysen visar att ägonamnen till prästhemmanet i Träne kyrkby överlag har en stark kontinuitet, ägonamn till åker har dock en starkare kontinuitet än ägonamn till äng. Slutligen så ger ägonamnen i kombination med en karta en god beskrivning av olika element i landskapet. Dessa element kan även delas in i olika strukturer som i sin tur kan förklara uppkomsten och karaktären av ägonamnen i Träne socken.

MapCloud is a solution combing four different Software Oriented Architecture (SOA) methods to obtain a reliable and efficient delivery method for digital map data, more precisely 3D map data.Mapping software use large amount of data including mapping data, aerial imagery and 3D models. Pre-processing data is a cumbersome task due the sheer amount of data that needs to be handled. The challenge is also on the other end, when the data is accessed in real-time. This process needs to be fast and reliable. This theses is done at Agency9. Agency9 is a Swedish company offering mapping and Geographic Information System (GIS) software and services worldwide.Agency9’s current system and workflow is limited to a set of single high performing servers for processing and preparation. In the workflow there are also manual steps that constitute a bottleneck for administration due to the need of copying huge amounts of data. From a design standpoint MapCloud overcomes these shortcomings. The workflow of MapCloud utilizes parallel data processing for preparation and distributed, resilient, access method with high-throughput for web-centric map applications. Validerat; 20150625 (global_studentproject_submitter)

The overall purpose of this thesis is to study, in relation to geography education and with a historical perspective, the challenges of knowing and understanding the world. The cases are all from Sweden. In the first paper, educational ideas in the nineteenth and early twentieth centuries are studied, and the results indicate that some of the previously criticised educational ideas that were perceived as resulting from the ideas of nineteenth century regional geography in fact can be observed in earlier centuries and were criticised during the nineteenth century. In the second paper, school children’s ability to locate geographical names on outline maps is compared with children’s ability to complete the same task 45 years earlier. A total of 1,124 students were included in the latter study, and the results were compared with those from a study of 1,200 students from the same town conducted in 1968. The results raise questions regarding the picture of the continuous decline in children’s school results and show, for example, that children today are better at locating continents on a world map. The final paper identifies a new aspect of map reading difficulties. These difficulties in map reading are increasingly important in our global society, i.e., how the edges of the world map cohere. The paper shows that many map readers, children and adults, respond according to the idea of linear peripheral continuity, which indicates that the proposed continuation is along the straight line that continues tangentially to the original route when it crosses the edge. In general, this understanding leads to incorrect interpretations of the continuation of world maps. At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 2: Accepted.

Denna uppsats syfte är att visa hur Sveriges befolkning använder sig av smartmobiler i kombination med resa. Detta område valdes att studera då vi som studerar turismvetenskap på universitetsnivå ansåg det vara väldigt relevant med tanke på att informationsflöden inom turism blivit allt mer digitaliserade. I och med smartmobilens framväxt de senaste fem åren, med tillhörande nya funktioner, ständigt nya applikationer så ser vi att smartmobilen håller på att överta Internetanvändningen från den stationära likväl bärbara datorn ute i de svenska hemmen - hela 73 procent av Sveriges befolkning äger idag en smartmobil. Tidigare studier har gjorts inom området smartmobiler, men inte i kombination med turism vilket vi ansåg vara viktigt då allt fler människor använder sig av Internet till hjälp både före, under och efter resor. Vi lade vårt fokus på hur den svenska befolkningen använde sig av Internet i sina smartmobiler i kombination med resa. För att undersöka i vilken utsträckning som svenskar använder smartmobiler i samband med resa utförde vi en kvantitativ digital enkätundersökning. Populationen bestod av hela Sveriges befolkning mellan 18 - 75 år och urvalet utgjordes av 1026 slumpmässig utvalda personer, nio stycken män och nio stycken kvinnor från varje födelseår. Totalt fick vi in 123 stycken kompletta enkäter som vi sen använde oss av för att analysera och dra slutsatser utifrån. Genom att jämföra hur olika åldersgrupper utnyttjade smartmobilen kunde vi urskilja användarmönster och för att se vilken sorts användning som hörde samman valde vi att genomföra en faktoranalys. Precis som med den generella användningen av smartmobiler var det yngre svenskar som utnyttjade smartmobilen i samband med resa allra mest. Den populäraste aktiviteten i alla åldersgrupper att utföra med smartmobilen, både före och under resa, var att kolla kartor och den mest populära aktiviteten efter resor var att ladda upp foton från resan. Skillnaderna mellan användingen under nationella resor och internationella resor var mindre än vi trodde och den enda betydelsefulla skillnaden vi fann var att våra respondenter använde smartmobilen i mindre utsträckning till att beställa biljetter och göra reservationer under internationella resor. This study aims to show how the Swedish population uses their smartphones combined with traveling. This area was chosen to study as we are studying the science of tourism at the university level and considered it to be very relevant now that the tourism market is increasingly becoming digitized. With the smartphone's emergence over the past five years and new features constantly being developed and updated, we can see that the smartphone is about to succeed the computer for Internet use. About 73 percent of Sweden's population owns a smartphone. Previous studies have been made in the field of smartphones, but not in combination with tourism which we considered to be important as more and more people are using Internet while traveling both nationally and internationally. Our focus was on how the Swedish tourists uses their smartphones combined with traveling. To examine the extent to which Swedes are using their smartphones in connection with their travel, we performed a quantitative digital survey. The population consisted of the entire Swedish population aged between 18 - 75 years, and the sample consisted of 1026 randomly selected people, nine of them male and nine of them women from every birthyear. In total, we received 123 complete questionnaires which we then used to analyze and draw conclusions from. By comparing how various age groups took advantage of the smartphone we could discern usage patterns and we also conducted a factor analysis to see what sort of use that connected together. Just as with general use of smartphones, it was the younger crowd who used their smartphones in connection with travel most frequently. The most popular activity in all age groups with the smartphone, both before and during the travel, was to check maps and the most popular activity after traveling was to upload photos from the trip. The differences between use during national travel and international travel was less than we thought, and the only significant difference was that our respondents use the smartphone to a lesser extent to order tickets and make reservations during international travel.

In this thesis, I investigate how to enhance a librarycatalogue with a map interface. One method is tomatch catalogue records with a place name gazetteer.The aim of the study is to evaluate this methodon a Swedish collection of resources by creating anprototype, and, to evaluate that prototype from a userperspective.The prototype that was made enables map-based searchingin a collection of resources. It was createdwith catalogue records from Libris and a place namegazetteer from GeoNames. Many of the recordswere linked to one or more points on the map bymatching subject headings from the records and placenames from the gazetteer. I also discuss how to separatebetween different places sharing the same name.I evaluated the prototype with respect to usability. Threeaspects of the concept of usability (learnability,errors, and satisfaction), as they are described by Nielsen,were the basis for the design of the study. Theprototype was tested by five users that carried out threetasks using the prototype.The findings revealed that the interface was not easyto learn. The users encountered several problems, forexample, many had difficulties finding the place theyhad sought for on the map. Nevertheless, four of themwould like to use it again if it had been available. Basedon the findings, I give some recommendations forimproving the interface tested.

Being able to take a decision on an area you've never seen is a difficult task. It is also complicated to introduce an environment in the best way to benefit its purpose. This study focuses on the differences people notice between 2D and 3D models. To make it more concrete, the study has been linked to a case study called Hälsans väg 255. There is a bicycle path that is planned between Uppsala and Knivsta in the coming years. The study is divided into three parts. Interviews, modeling and surveys. With interviewees that is familiar and well informed, a good idea of the area has been created and understanding of what is seen as important in different perspectives. Then there are two models with four focus areas created in the computer program ArcGIS. A 2D model with classic overview perspective and a 3D model made like a video where you fly around the area by air. All data are collected from the ”Lantmäteriet” and the same data files, colors, elevation data and areas of interest have been used in the two models. The models must provide an as true image of the area as possible with as simple appearance possible. A person without knowledge of the area should be able form an opinion about the environment and describe their feelings and impressions. Subsequently, a questionnaire was designed where two random groups were actively doing the survey without knowing its aim or objective, this to get as objective answers as possible. By analyzing data from the survey respondents using SPSS (Statistical Package for the Social Science) a significant results demonstrated that there is a difference in understanding between the models when it comes to understanding environmental attributes in the models. A majority of the survey respondents preferred 2D before they had seen any model. They also had high demands of detail on the models and were asking a lot of further questions when the questionnaire were finished. This says nothing about the models' comparison but it is a clear sign that the modern society is accustomed to incredible amount of detail in today's maps. A result of the survey responses, that were distributed normally, was that it did not differ much between the perceptions of 2D in contrast to 3D. However, the lack of difference is a result in itself. The only significant difference between 2D and 3D was showed with the question of what attribute that was most difficult to understand. The biggest difference of understanding was regarding the attribute “distance” which previous research also has shown. In comparison with previous research our result did not show a stronger understanding of height with the 2D-model than with the 3D-model. These results implicates how important it is to be aware of the strength and disadvantages of 2D-models and 3D-models to choose the right media for the purpose of the model. Att kunna ta ett beslut om ett område man aldrig har sett är en svår uppgift. Det är även komplicerat att presentera en miljö på bästa sätt för att gynna sitt syfte. Denna studie fokuserar på vad människor upplever för skillnader mellan 2D- och 3D-modeller och om informationen i modellerna förmedlas på olika sätt. För att göra det mer konkret har studien kopplats till en fallstudie som benämns som Hälsans väg 255. Det är ett cykelvägsprojekt mellan Uppsala och Knivsta som eventuellt kommer att genomföras kommande år. Denna studie är uppdelad i tre delar; Intervjuer, modellskapande och enkäter. Genom intervjuer med aktörer kopplade till projektet har en uppfattning om området skapats och förståelse för vad som ses som viktigt i olika perspektiv. Därefter har två modeller med fyra fokusområden skapats i datorprogrammet ArcGis. En 2D-modell med klassisk överblick ovanifrån och en 3D-modell gjord som en video där man tar sig runt i området via en flygtur. All data är hämtad från Lantmäteriet och samma källfiler, färger, höjddata och fokusområden har använts i de två modellerna. Modellerna ska förmedla en så korrekt bild av området som möjligt med ett enkelt utseende. En person utan kännedom om området ska kunna skapa sig en uppfattning om miljön och kunna beskriva sina känslor och intryck därefter. I enlighet med detta har en enkät utformats där två slumpartade grupper aktivt har fått göra enkäten, utan att veta dess syfte eller mål. Genom att analysera data från enkätrespondenterna via SPSS (Statistical Package for the Social Science) har signifikanta resultat visat att det finns en skillnad i förståelse mellan modellerna när det kommer till vilka attribut som är svårast att förstå i respektive modell. Majoriteten av respondenterna föredrog 2D innan de sett någon modell. Generellt kommenterade de som såg 2D modellen mer på detaljnivå. Det tyder på att förväntningarna av detaljrikedom är hög.. Det säger ingenting om modellernas jämförelse men det är ett tydligt tecken på att vi är vana vid otroligt mycket detaljer i dagens kartor. Som resultat av enkäten visade det sig att uppfattningen av miljön inte skilde sig mellan de som sett miljön i 2D respektive 3D. Dock är avsaknaden av skillnad ett resultat i sig. Den enda signifikanta skillnaden i svarsfördelning mellan testgrupperna gällde vilka attribut som var svårast att förstå. Attributet ”Avstånd” var enskilt den parameter som skilde sig mest i förståelse och uppfattades bättre i 2D-modellen. I jämförelse med tidigare forskning visade inte 2D-modellen en starkare förståelse för höjd utan detta attribut var ungefär lika svårt att uppfatta oberoende av dimensionstyp. Dessa resultat tyder på att det är viktigt att vara medveten om en modells syfte för att kunna välja rätt medieformat.

Att hitta rätt i den stora, komplexa miljön på Linköpings Universitetssjukhus är en utmaning. I nuläget finns skyltning och information i miljön men denna fungerar inte på ett tillräckligt bra sätt. Det är så pass bristande att man har guider vid entrén för att vägleda besökare rätt, något som är både opraktiskt och oekonomiskt. Syftet med denna designfallstudie var att utveckla ett wayshowingsystem för besökare på Linköpings Universitetssjukhus kring dess södra entré och i huvudbyggnaden. För att uppfylla syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer och observationer i miljön samt insamling av data från tidigare studier som gjorts i ämnet. Det slutliga resultatet är en kravlista för viktiga parametrar att ha i åtanke vid wayshowing på sjukhuset samt en skyltmanual baserad på kravlistan, med en detaljerad grund kring hur ett skyltsystem på sjukhuset ska se ut. Kravlistan ska kunna ligga till grund för all framtida skyltning på sjukhuset och samtliga krav är tänkta att alltid vara uppfyllda vid ny skyltning. Kraven innefattar framför allt att wayshowingen bör baseras på fysiska skyltar, det ska vara enkelt och tydligt att tolka samt att mängden information ska begränsas så mycket det går för att bli enklare att tyda. För att kunna implementera det nya skyltsystemet på hela sjukhuset behöver skyltmanualen kompletteras med detaljplanering för samtliga plan och byggnader, i nuläget är endast plan 9 och 10 i huvudbyggnaden färdiga för direkt implementation.

The scope of this thesis is to show how the use of maps in political and scientific arguments functions as a mediator between ideological discourse and the physical landscape. This is done by studying three maps displaying the same geographical region but from different times and with different motifs. The maps were studied by operationalizing the French Sociologist Bruno Latour’s concept of immu-table mobiles into a methodological toolset.The thesis shows that the cartographic tradition of the Swedish state throughout the 20th century func-tioned as an immutable mobile that ideological actors could use to form political or scientific argu-ments. An almost trivial point to make. However, the problem is the great distance between state and the place, which in this case is about 1400 kilometers. Thus, the map allows a remote power relation-ship. As the state-owned immutable mobiles were extracted, they were interpreted by the politicians and scientists ideological perspectives. The ideological interpretations were then used in government propositions and reports and thus resulted in actual political decisions that affected the physical land-scape.The creation of Abisko National Park is one example of how this process can look. The park was instigated with a specific set of political goals to be achieved. The political and scientific actors used the immutable mobile that is the map and formed a proposition with it. The act of instigating and upholding the Abisko Valley as a national park is thus a manifestation of both state presence, its supremacy over territory as well as its contemporary ideological context. Moreover, it would be im-possible to instigate a park without the use of maps to define its borders. The planning and ratification of Transnational Road 98 can be seen as another example of the same thing, but with a different contemporary ideology as background.The thesis results in an explanation about what the maps role is in a stately place making process. Additionally the thesis shows what happens over time as different ideological embodiments in the landscape conflict with each other because of their different visions of how the landscape should be used and by whom. Uppsatsens syfte är att försöka hur kartor fungerar som en länk mellan politisk diskurs och det fysiska landskapet. Detta görs genom att studera tre kartor som avbildar samma område men vid olika tidpunkter och med olika motiv. Kartorna studeras genom en operationalisering av den franske sociologen Bruno Latour’s teori om ’immutable mobiles’.Uppsatsen visar att den statliga kartografiska verksamheten under 1900-talet i Sverige producerade immutable mobiles som sedan kunde avläsas av aktörer och som i sin tur kunde använda dem för att understödja deras politiska och vetenskapliga argument. En tillsynes trivial poäng. Problemet är dock avståndet i mellan den centraliserade makten och platsen som i detta fallet är ca 1400 kilometer. Kartorna möjliggör alltså en maktrelation trots det stora avståndet. Allt eftersom de statligt ägda kartorna var hämtade, tolkades de av aktörernas ideologiska perspektiv. Dessa tolkningar låg sedan till grund för politiska beslut som sedan resulterade i faktiska ingrepp i landskapet.Formerandet av Abisko nationalpark används i uppsatsen som ett exempel på hur denna process fungerar. Parken skapades med ett specifikt set av ideologiska motiv. De politiska aktörerna använde statliga kartor för att utforma sin proposition. Formerandet av parken är således en manifestation av både statlig närvaro, statlig kontroll över landskapet och ett ideologiskt artefakt. Det vore därtill omöjligt att skapa parken utan en karta för att definiera dess gränser. Planerandet och konstruerandet av mellanriksväg 98 mellan Kiruna och Narvik har analyserats på ett liknande sätt, dock med en annan ideologisk bakgrund.Uppsatsen resulterar i en möjlig förklaring till vad kartorna har för roll i en statlig platsskapande och landskapsförändrande process. Vidare så försöker uppsatsen förklara hur olika ideologiska tolkningar av landskapet kan hamna i konflikt med varandra över tid på grund av inkompatibla ideologiska motiv.

På vilka sätt kan kartor hjälpa oss i dagens samhälle? De flesta av oss har tillgång till en karta med GPS när som helst, i våra telefoner. Behöver vi kartan i vårt dagliga liv på andra sätt än genom denna (ganska) exakta positionering? Det är några av frågorna som ställs i detta examensarbete, där kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för kartor slagits samman med ett hantverksnära arbetssätt. Undersökningarna präglas också av nyfikenhet och formexperimenten genomförs i material som textil, sand och papper. Genom dessa experiment försöker jag vidga vår bild av hur en karta ska se ut. Kartornas språk och teorier undersöks för att kunna befästa kartan som en relevant metod. Under processen ligger själva byggandet av kunskap i fokus, så väl som att visa på att vi alla kan göra våra egna kartor. Undersökningen avslutas med en gestaltning där jag ger mottagaren en chans att ta del i och medverka i arbetet i form av en kartografisk verkstad. Genom kartor kan vi skaffa oss en ökad kunskap och förståelse om vår omvärld och oss själva, som kan leda till ett mer hållbart samhälle. In this project my interest in maps has merged with a craftsmanlike approach. I try to broaden our view of what a map should look like and to confirm the methodological relevance of maps. The study includes form experiments in materials like textiles, sand and paper. Knowledge building is in focus during the process, as well as demonstrating that we can all make our own maps. The project concludes with a visualization where the recipient is given the chance of contributing to the work in the form of a cartography workshop. It is my belief that maps can increase our knowledge and understanding of the surrounding world as well as of ourselves, which may lead towards a more sustainable society.

The scope of this thesis is to show how the use of maps in political and scientific arguments functions as a mediator between ideological discourse and the physical landscape. This is done by studying three maps displaying the same geographical region but from different times and with different motifs. The maps were studied by operationalizing the French Sociologist Bruno Latour’s concept of immu-table mobiles into a methodological toolset.The thesis shows that the cartographic tradition of the Swedish state throughout the 20th century func-tioned as an immutable mobile that ideological actors could use to form political or scientific argu-ments. An almost trivial point to make. However, the problem is the great distance between state and the place, which in this case is about 1400 kilometers. Thus, the map allows a remote power relation-ship. As the state-owned immutable mobiles were extracted, they were interpreted by the politicians and scientists ideological perspectives. The ideological interpretations were then used in government propositions and reports and thus resulted in actual political decisions that affected the physical land-scape.The creation of Abisko National Park is one example of how this process can look. The park was instigated with a specific set of political goals to be achieved. The political and scientific actors used the immutable mobile that is the map and formed a proposition with it. The act of instigating and upholding the Abisko Valley as a national park is thus a manifestation of both state presence, its supremacy over territory as well as its contemporary ideological context. Moreover, it would be im-possible to instigate a park without the use of maps to define its borders. The planning and ratification of Transnational Road 98 can be seen as another example of the same thing, but with a different contemporary ideology as background.The thesis results in an explanation about what the maps role is in a stately place making process. Additionally the thesis shows what happens over time as different ideological embodiments in the landscape conflict with each other because of their different visions of how the landscape should be used and by whom. Uppsatsens syfte är att försöka hur kartor fungerar som en länk mellan politisk diskurs och det fysiska landskapet. Detta görs genom att studera tre kartor som avbildar samma område men vid olika tidpunkter och med olika motiv. Kartorna studeras genom en operationalisering av den franske sociologen Bruno Latour’s teori om ’immutable mobiles’.Uppsatsen visar att den statliga kartografiska verksamheten under 1900-talet i Sverige producerade immutable mobiles som sedan kunde avläsas av aktörer och som i sin tur kunde använda dem för att understödja deras politiska och vetenskapliga argument. En tillsynes trivial poäng. Problemet är dock avståndet i mellan den centraliserade makten och platsen som i detta fallet är ca 1400 kilometer. Kartorna möjliggör alltså en maktrelation trots det stora avståndet. Allt eftersom de statligt ägda kartorna var hämtade, tolkades de av aktörernas ideologiska perspektiv. Dessa tolkningar låg sedan till grund för politiska beslut som sedan resulterade i faktiska ingrepp i landskapet.Formerandet av Abisko nationalpark används i uppsatsen som ett exempel på hur denna process fungerar. Parken skapades med ett specifikt set av ideologiska motiv. De politiska aktörerna använde statliga kartor för att utforma sin proposition. Formerandet av parken är således en manifestation av både statlig närvaro, statlig kontroll över landskapet och ett ideologiskt artefakt. Det vore därtill omöjligt att skapa parken utan en karta för att definiera dess gränser. Planerandet och konstruerandet av mellanriksväg 98 mellan Kiruna och Narvik har analyserats på ett liknande sätt, dock med en annan ideologisk bakgrund.Uppsatsen resulterar i en möjlig förklaring till vad kartorna har för roll i en statlig platsskapande och landskapsförändrande process. Vidare så försöker uppsatsen förklara hur olika ideologiska tolkningar av landskapet kan hamna i konflikt med varandra över tid på grund av inkompatibla ideologiska motiv.

Rapport till Riksarkivet

Denna rapport aterger arbetsprocessen kring att utvärdera geograskatjänster, och att utveckla karttillämpningar för nätverk av rikstäckande omfattning. Arbetet utfördes pa plats hos DGC, en datakommunikations-, tele- och nätoperatör som distribuerar kundförbindelser i hela Sverige där konsumenter ansluts till stamnätet. Uppgiften bestod av att utvärdera möjligheter till att slå upp koordinater för etablerade kundplatser, rita ut accessnätet i ett kartgränssnitt och ta fram ett eller flera stödverktyg för bland annat orderprocesser. Användningsfall utifrån önskemål, arkitekturmönster samt analys av yttre leverantörers tjänster för geocoding avgjorde hur det slutgiltiga systemet var utformat. Mjukvaran som utvecklades integrerades både i bentliga system och som ensamstående tillämpningar. En publicering/release genomfördes som avslutande moment i arbetet. I rapporten beskrivs hur kartläggning gjordes med hjälp av KML, hur geografisk data hanterades, utformningen av övervakningsverktyget som framtogs samt hur koordinater för adresser hämtades. This thesis describes the process of analyzing and evaluating geographic services, and the development of map applications for nationwide networks. The project was performed at DGC, a datacommunications-, telephony- and networks operator which distributes customer access across Sweden where consumers are connected to the backbone network. In whole, the task consisted of an analysis regarding the possibilities of address-to-coordinate lookup for established customer sites, displaying the access network in a map interface and developing one or more tools, aimed at supporting order processes. Architecture patterns, use-cases construed from user requests and analysis of external provider services for geocoding determined the design of the solution. Software was partially integrated in existing systems, and partially distributed as stand-alone applications. The product was finalized with a release. Read further to get a description of the monitoring tool, network mapping with KML, dealing with geographic data, and also the process of fetching coordinates for addresses.

Denna rapport aterger arbetsprocessen kring att utvärdera geograskatjänster, och att utveckla karttillämpningar för nätverk av rikstäckande omfattning. Arbetet utfördes pa plats hos DGC, en datakommunikations-, tele- och nätoperatör som distribuerar kundförbindelser i hela Sverige där konsumenter ansluts till stamnätet. Uppgiften bestod av att utvärdera möjligheter till att slå upp koordinater för etablerade kundplatser, rita ut accessnätet i ett kartgränssnitt och ta fram ett eller flera stödverktyg för bland annat orderprocesser. Användningsfall utifrån önskemål, arkitekturmönster samt analys av yttre leverantörers tjänster för geocoding avgjorde hur det slutgiltiga systemet var utformat. Mjukvaran som utvecklades integrerades både i bentliga system och som ensamstående tillämpningar. En publicering/release genomfördes som avslutande moment i arbetet. I rapporten beskrivs hur kartläggning gjordes med hjälp av KML, hur geografisk data hanterades, utformningen av övervakningsverktyget som framtogs samt hur koordinater för adresser hämtades. This thesis describes the process of analyzing and evaluating geographic services, and the development of map applications for nationwide networks. The project was performed at DGC, a datacommunications-, telephony- and networks operator which distributes customer access across Sweden where consumers are connected to the backbone network. In whole, the task consisted of an analysis regarding the possibilities of address-to-coordinate lookup for established customer sites, displaying the access network in a map interface and developing one or more tools, aimed at supporting order processes. Architecture patterns, use-cases construed from user requests and analysis of external provider services for geocoding determined the design of the solution. Software was partially integrated in existing systems, and partially distributed as stand-alone applications. The product was finalized with a release. Read further to get a description of the monitoring tool, network mapping with KML, dealing with geographic data, and also the process of fetching coordinates for addresses.

Sölvesborg är en stad under expansion, dit lockas folk av en lantlig idyll nära havet. Sölvesborgs kommun har som mål att öka invånarantalet från 16 000 till 20 000 fram till år 2020. Kommunen äger fastigheten Hydro vilken är centralt belägen i Sölvesborg i anslutning till tågstationen. Idag används fastigheten Hydro till en parkeringsyta och kommunen vill att fastigheten ska planeras om för att bli en ny central knytpunkt i Sölvesborg som binder ihop tågstationen och förlänger centrumstråket. Detta examensarbete leder till färdiga förslagshandlingar för fastigheten. Koncept och handlingar tas fram utefter analyser som gjorts kring hur staden är uppbyggd och vilka intressen som finns. Detta resulteras i en byggnad som har en större kommersiell del i markplan och plan 2 till plan 11 är tillägnade med fyra stycken lägenheter per plan. Ledordet för arkitekturen har varit att försöka skapa ett nytt landmärke för Sölvesborg, föra in den moderna arkitekturen i en större skala i ett gammalt småskaligt samhälle på ett naturligt sätt. Sölvesborg is a city under expansion, people are attracted by a rural idyll close to the sea and the municipality's goal is to increase the population from 16,000 to 20,000 until year 2020. The municipality owns the property Hydro which is located in the central parts of Sölvesborg adjacent to the train station. Today the property Hydro is used as a parking space, the municipality is interested to change the property. They want to make it to a new central hub in Sölvesborg, connecting the railway station and extend the center strip. Our work is to create concept drawings for the property Hydro, These concept drawings are based on analyzes regarding the context of the city and the city’s citizens. This has resulted in a building that has a larger commercial area in the ground floor and above the ground floor are ten floors with four apartments on each floor. The guiding principle for the design has been to try to create a new landmark for Sölvesborg, bringing in the modern architecture on a larger scale in the old small scale society in a natural way.