Search

Arbetet mot en ökad jämställdhet är en kontinuerlig strävan i såväl samhället som inomidrotten. Riksidrottsförbundets arbetar utifrån orden att arbetet för en jämställd idrott skaaldrig utelämnas, utan finnas med i alla processer, nivåer och beslut (Larsson & Linghede,2020). Utifrån detta har jämställdhetsmål utarbetats för att främja den svenska utvecklingen.Tidigare forskning tyder däremot ur ett internationellt perspektiv på att den organisatoriskautvecklingen är enformig och tidsödande. En kunskapslucka som har lokaliserats inom densvenska forskningen. Studien har därav för avsikt att undersöka hur arbetet för en jämställdfotbollsförening ser ut på en organisatorisk nivå inom svenska elitfotbollsföreningar. Enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har applicerats på ett strategiskt urval avrespondenter. Kriteriet för respondenterna var att inneha en arbetsroll med utvecklingsansvarvars arbetsuppgifter innefattade jämställdhetsfrågor. Studien innefattade fem olikaelitfotbollsföreningar med en respondent vardera. En tematisk analys med en deduktiv ansatshar tillämpats på studiens analys. Valt ramverk för ökad struktur var Halls et al. (2003)konceptuella ramverk innehållande fem nyckeldimensioner avgörande för måluppfyllelseinom en organisation. En sjätte dimension har adderats till ramverket av studenterna förytterligare djup och struktur i analysen. Studiens resultat och slutsats är att förbund,organisationer och elitfotbollsföreningar idag inte gör tillräckligt för att bistå till utvecklingav jämställdhet inom den svenska fotbollsmiljön. Centrala aspekter som skildrar för enorganisatorisk utveckling inom föreningarna är ökad kravställan, stöd och transparens frånförbund och intresseorganisationer för en mer jämställd fotbollsmiljö. Slutligen ifrågasättsframtiden av den svenska fotbollens sportsliga konkurrens då en fotbollsmiljö med avsaknadav singelklubbar kan komma att speglas.

This BA thesis studies Göteborg Film Festival from a feminist theoretical perspective. It examines how the festival responds to recent efforts of working towards gender equality in the film industry. Through an interview with Göteborg Film Festivals Artistic Director topics on gender equality, representation and initiatives on gender equality reforms are discussed and analysed with the help from literature in film festival studies, film studies and feminist studies alongside other printed materials such as the festival´s website, press releases and interviews. The thesis also examines the festival´s way of marketing itself during their 5050 Vision initiative. It further discusses how the festival’s work with gender equality and inclusion could at the same time be consolidating a normative social order in society. The thesis concludes that Göteborg Film Festival is a progressive festival with regards to its work towards gender equality. Measures include attempts towards a more gender balanced film festival programming as well as hosting seminars and summits discussing gender equality in the festival sector and in film production. Although Göteborg Film Festival has not yet achieved gender equality, it provides a role model for how festivals can take a stand in a contested cultural arena.

The purpose of this essay is to analyze the intersectionality between themes of cultural clash and gender roles within the novels Jane Eyre by Charlotte Brontë and Things Fall Apart by Chinua Achebe, accentuating their common quest for equality. This essay offers a historical and cultural analysis, divulging the gender norms prevalent in Victorian England and pre-colonial Nigeria, serving as a backstage to the characters’ adaptations and struggles. The essay analyses the characters, giving an insight how they either conform or resist to the societal limitations of their respective eras. In addition, it examines the transformative effect of British colonialism on Igbo society, looking over the resulting struggles in gender dynamics and cultural conflicts. Spirituality and religion become evident as important aspects in shaping gender roles, juxtaposing Igbo traditions against the influence and spread of Christianity. The protagonists’ quest for independence and self-respect is documented in both novels, marked by their steadfast commitment to personal principles despite societal expectations. The essay draws similarities between Jane Eyre's pursuit of equality and the evolving gender roles in Igbo society, ultimately attesting to the enduring significance of these literary explorations in the context of contemporary conversations on the never-ending quest for equity, shifting gender norms, and cultural clashes., Syftet med denna uppsats är att analysera intersektionaliteten mellan teman om kulturkrock och könsroller i romanerna Jane Eyre av Charlotte Brontë och Things Fall Apart av Chinua Achebe, och accentuera deras gemensam strävan efter jämställdhet. Den här uppsatsen erbjuder en historisk och kulturell analys som avslöjar de könsnormer som är vanliga i det viktorianska England och det förkoloniala Nigeria, och fungerar som en backstage till karaktärernas anpassningar och kamp. Uppsatsen analyserar karaktärerna och ger en insikt om hur de antingen anpassar sig till eller motsätter sig de samhälleliga begränsningarna i sina respektive epoker. Dessutom undersöker den omvälvande effekten av brittisk kolonialism på Igbo-samhället, och ser över den resulterande kampen i genusdynamik och kulturella konflikter. Andlighet och religion blir uppenbara som viktiga aspekter i att forma könsroller, och ställer Igbo-traditioner mot kristendomens inflytande och spridning. Huvudpersonernas strävan efter självständighet och självrespekt finns dokumenterad i båda romanerna, präglade av deras orubbliga engagemang för personliga principer trots samhälleliga förväntningar. Uppsatsen drar likheter mellan Jane Eyres strävan efter jämställdhet och de utvecklande könsrollerna i Igbo-samhället, vilket i slutändan vittnar om den bestående betydelsen av dessa litterära utforskningar i sammanhanget av samtida samtal om den oändliga strävan efter jämlikhet, skiftande könsnormer och kulturella sammandrabbningar.

Studien har haft som huvudsakligt syfte att undersöka den kinesiska tidningen Folkets Dagblad och dess rapportering kring könsdiskriminering under åren 2000 till 6:e december 2023, då undersökningen avslutades. Undersökningen bygger på att observera hur tidningen rapporterar kring problemet och att analysera detta i förhållande till forskning i frågan. Materialet i resultatet berör teman kring diskriminering på den kinesiska arbetsmarknaden, utbildning, nationella reformer i Kina mot könsdiskriminering och även en generell rapportering kring jämställdhetsarbete i världen. Slutsatsen efter analys av materialet är att tidningen gör mycket noggranna avvägningar kring vad som tas upp i tidningen och inte. I förhållande till den forskning som ingår i studien finns det särskilda studier av stor vikt som Folkets Dagblad tydligt väljer att ignorera, vilket belyser vilka kontroverser som finns i Kina idag. Bland annat sexuella trakasserier och en bristande lagstiftning i praktiken, är inget som tidningen vill lyfta. Man kan dock observera stor del av materialet som innehåller ideologi, optimism och politisk propaganda, i diskussionen kring könsdiskriminering idag.

In this work, equity is examined from an intersectional perspective among the six municipalities in Halland County: Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Hylte and Laholm. The methods that laid the basis for the results consist of questionnaires and a quantitative discourse analysis. The result shows that there are ambitions to contribute to a more equal workplace. Region Halland follows Agenda 2030's goals and has created its own policy texts that are the basis for equal work in practice. Survey respondents acknowledge that equity work is an important goal but point out that it requires significant time and active work. Many currently have other priorities. In addition, it appears that there is a lack of knowledge about the concept of equity, and some participants describe their workplaces as homogeneous, which may indicate inequity.

Studiens syfte är att visa hur kön framställs i text och illustration i engelskläromedel för årskurs 3. Genom en kvalitativ textanalys framkom det att manliga karaktärer får mer utrymme än kvinnliga, att kvinnliga karaktärer passiviseras medan manliga karaktärer får ta plats samt att de könsöverskridande karaktärerna inte får vara starka. Istället får de karaktärer som är könsöverskridande de negativa kvinnliga egenskaperna som exempelvis emotionella, passiva och beroende. Slutsatsen är att det finns en intention att luckra upp traditionella könsmönster men att det inte går hela vägen utan att karaktärerna istället tvingas tillbaka in i traditionella könsmönster.

Educational research in the Nordic countries has for decades shown a gender-gap inknowledge. Girls perform better than boys, especially in reading and writing. This paper is asystematic literature study with a qualitative approach. Eleven peer reviewed articles havebeen analysed. The aim was to find out how middle school students in the Nordic countries’performance is affected by gender roles and inequality in the language subjects, with a focuson reading and writing skills in a possible opposite relationship to mathematics. The mainquestion in this study has thus been: How do gender roles affect boys' and girls' performancein the language subject? With the follow-up questions: What gender differences can we seebetween students in their reading and writing skills, as well as in an opposite relationship tomathematics? How do students experience the support in the language subject and are thereany gender differences? How do gender roles affect students' participation, autonomy andwell-being in school – what is the teacher's role? The results show that girls work moreefficiently at school than boys, both individually and in groups. The driving force seems to getgood reviews and grades. Additionally, they are disturbed by a messy environment in thesame way as boys. For boys, it is important that they experience the subject as fun. It has beenshown that teacher support outweighs socio-economic background and parents' education andis important for the student's well-being at school. There are norms and static positioning inthe school that both teachers and students follow, where boys are often expected to take anegative positioning. Girls receive support to a greater extent than boys. Girls also placegreater value on having a good relationship with their teachers, as well as their classmates.Nevertheless, boys are more afraid of exclusion and of being left behind. Therefore they usestereotypes such as "the male genius" as protection. PISA results show that girls performhi

Syftet med studien är att belysa diskurser om genus och jämställdhet som framträder i förskollärares utsagor om deras arbete i förskolan. Frågorna som besvaras av studien är “Hur talar förskollärare om könsstereotypa val och fria val i förskolan utifrån ett förutbestämt fall?” och “Framkommer det könsstereotypa normer i förskollärarnas utsagor? I så fall, vilka?”. Studiens datainsamling genomfördes genom en semi-strukturerad fokusgrupp med tre förskollärare och sammanlagt sex enskilda intervjuer. Resultatet presenteras i de fem diskurser som vi identifierat utifrån det insamlade materialet, vilka är diskursen om den manliga normen, diskursen om könsstereotypa normer, diskursen om förskollärares strategier, diskursen om förskollärares förhållningssätt och diskursen om “små-ord”. Studiens resultat påvisar att killar ofta ges mer uppmärksamhet vilket leder till att den manliga normen förstärks. I vissa av förskollärarnas utsagor gick det att utläsa att det fortfarande råder stereotypa normer i förskolan. Ur förskollärarnas utsagor framkom en viss osäkerhet kring arbetet med genus och jämställdhet, för att arbeta vidare med detta ämne inom förskolan anses det däremot viktigt med närvarande, aktiva pedagoger.

Physical activity is widely acknowledged as vital for maintaining health over both short and long periods. Current research, including a 2023 report from the national food agency, highlights a concerning trend among children and adolescents towards increased sedentarism. This study delves into the under- explored aspect of physical inactivity during school hours, particularly in physical education and health (PEH) classes. It seeks to understand the factors influencing girls' reluctance to participate in these classes and their preferences for an ideal PE curriculum. The specific focus is on high school girls who attend but do not actively participate in PE, either not changing into sportswear or opting to observe from the sidelines. To explore these issues, this study employed a qualitative research methodology, focusing on a purposely selected sample of eight female students from various schools across southern Svealand, Sweden. This approach facilitated an in-depth understanding of the individual and collective experiences of the participants. A semi- structured individual interview and interviews in focus groups allowed the exploration of personal perceptions and attitude toward PE, providing a nuanced understanding of the factors at play. The results of this study indicate a significant shift in the girls' attitudes towards sports and physical activity, particularly during the transition to high school. This change is linked to the persistence of gender roles within the classroom, the pedagogical approaches of instructors and the social dynamics within the classroom and the changing room settings. These factors collectively contribute to a decline in self- esteem and self- confidence among the girls, ultimately affecting their participation in PEH. The study highlights the need for a more inclusive approach to physical education., Det är allmänt känt att fysisk aktivitet är avgörande för hälsan, både på kort- och lång sikt. Nutida forskning, inklusive en rapport från Livsmedelsverket (2023), har uppmärksammat en oroväckande trend av ökat stillasittande bland barn och ungdomar. I denna studie utforskas den relativt outforskade frågan om fysisk inaktivitet bland skolelever, med särskilt fokus på idrottsundervisningen. Studien syftar till att förstå de faktorer som påverkar flickors val att inte delta på idrottslektionen samt deras önskemål till ett idealistiskt upplägg. Särskilt fokus är på gymnasieflickor som närvarar vid idrottslektionen men inte deltar aktivt, antingen genom att inte byta om till idrottskläder eller genom att endast observera från sidan. Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod och riktat in sig på ett urval av åtta gymnasieflickor från olika skolor i södra Svealand. Denna metod har möjliggjort en fördjupad förståelse av deltagarnas individuella och gemensamma upplevelser. Genom en semi- strukturerad individuell intervju samt intervjuer i fokusgrupper har elevernas personliga synpunkter och attityder till idrottsundervisning utforskats, vilket har lett till en nyanserad bild av de underliggande faktorerna. Resultaten visar på en markant förändring i flickornas attityd till sport och fysisk aktivitet, särskilt under övergången till högstadiet. Denna förändring är starkt kopplat till könsroller i klassrummet, lärarens pedagogiska metoder och den sociala dynamiken i både klassrum och omklädningsrum. Dessa faktorer bidrar gemensamt till en försämrad självkänsla och självförtroende hos samtliga flickor, vilket i sig påverkar deras deltagande i idrottslektionerna. Studien understryker behovet av ett mer inkluderande tillvägagångssätt i idrottsundervisning.

Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnor och män i åldern 20-29 som studerar på svenska högskolor uppfattar de omvända genusstrukturerna i filmen Barbie (Gerwig, 2023). Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan granskades med en tematisk analys. Därefter jämfördes de båda könens uppfattningar för att studera vilka likheter och skillnader som kunde hittas. Många länder har ett patriarkat och detta bidrar till en ojämställdhet då det kvinnliga könet ses som underordnat medan det manliga könet som överordnat. När filmer så som Barbie får genomslagskraft kan det patriarkat som samhället har normaliserat utmanas. Media har makt över publiken och kan därmed påverka dem på individnivå. Blir tillräckligt många personer påverkade kan det skapa uppfattningar hos hela samhällen. Resultatet visade att hos kvinnorna sågs två primära teman: Förtryckande patriarkat & jämställt matriarkat samt Det underordnade perspektivet. Vidare kunde tre sekundära teman identifieras: Förenklad förståelse för problematiken, Negativa känslor samt Överdriven porträttering. Hos männen kunde två primära teman identifieras: Extrem överdrift samt Motsägande åsikter. De sekundära temana som kunde identifieras är: Det hierarkiska perspektivet samt Historiska samband. Det går även att se flera likheter och skillnader i de båda könens uppfattningar. Exempelvis var en likhet hur båda könen inte relaterade till de karaktärer som representerar deras kön, utan de relaterade till de karaktärer som hade samma maktposition som de själva har i verkligheten. Ett exempel på en skillnad bland könen var hur männens åsikter skilde sig åt medan kvinnornas åsikter var mer lika varandra., This study aims to research how young women and men aged 20-29 studying at Swedish universities, perceive the reversed gender structures in the film Barbie (Gerwig, 2023). This was done through semi-structured interviews which were then analysed with a thematic analysis. Afterwards, the perceptions of both genders were compared to each other to study what similarities and differences could be found. Many countries have a patriarchy, this contributes to inequality as the female gender is seen as subordinate while the male gender is seen as superior. When movies like Barbie gain traction, the patriarchy that society has normalized can be challenged. The media has power over the audience and can thus influence them on an individual level. If enough people are affected, it can create perceptions in entire societies. The study showed that in the women's analysis there were two primary themes: Oppressive patriarchy & equal matriarchy and The subordinate perspective. Furthermore, three secondary themes could be identified: Simplified understanding of the problem, Negative feelings, and Exaggerated portrayal. With the men, two primary themes could be seen: Extreme exaggeration and Contradictory views. The secondary themes that could be identified are: The hierarchical perspective and Historical connections. It is also possible to see several similarities and differences in the perceptions of both genders. For example, a similarity was how both genders did not relate to the characters that represent their gender, but they related to the characters that had the same position of power that they themselves have in reality. An example of a difference between the genders was how the men's opinions differed while the women's opinions were more similar to each other.

Under kontrollen av talibanernas totalitära regim har Afghanistan upplevt betydande inskränkningar i kvinnors rättigheter. Dessa inskränkningar inkluderar begränsningar i politiskt deltagande, rätt till utbildning och arbete, samt synlighet i det offentliga rummet. Under de 20 år då USA och världssamfundet var närvarande i landet, gjordes framsteg inom jämställdhet och kvinnors rättigheter. Men sedan USA:s tillbakadragande 2021 har situationen försämrats avsevärt. Formella institutioner har genomgått förändringar som begränsar kvinnors rättigheter, och afghanska kvinnor har drabbats hårt av talibanregimens systematiska inskränkningar. Generellt sett är Afghanistan ett patriarkalt samhälle när det gäller jämställdhet. Denna fallstudie bygger på kvalitativ innehållsanalys och undersöker kvinnors rättigheter som har påverkats av regimskifte, samt det kulturella och patriarkala pushtunwali-synsättet, vilket har haft inverkan på både informella och formella institutioner i frågor som rör jämställdhet och kvinnors rättigheter., Under the control of the totalitarian Taliban regime, Afghanistan has faced significant restrictions on women's rights, including political participation, the right to education, work opportunities and visibility in public space. During the 20 years that the United States and the international community were present in the country, progress was made in gender equality and women's rights, but since the withdrawal of the United States in 2021, the situation has deteriorated significantly. Formal institutions have undergone changes that have limited women's rights, and Afghan women have been hit hard by the Taliban regime's systematic restrictions. Afghanistan is generally a patriarchal society when it comes to gender equality. This is a case study based on qualitative content analysis and examines women's rights that have been affected by regime change, as well as the cultural and patriarchal pushtunwali approach that has had an impact on informal and formal institutions when it comes to gender equality and women's rights.

Fotboll är den sporten världen över som har störst dragningskraft, både på dam- och herrsidan, vad gäller utövare och åskådare (NE, u.å.). Trots att det är en idrott för både damer och herrar, och att det svenska damlandslaget i fotboll har presterat på en hög nivå under en lång tid (FIFA, u.å.), är kvinnor underrepresenterade vad gäller medieexponering (Kian et al., 2011). Studien utgår från artiklar från Aftonbladet och Expressen skrivna under världsmästerskapet för damer 2011 och världsmästerskapet för damer 2023. Totalt åtta artiklar, två artiklar från vardera tidning och år, analyseras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Analysen görs utifrån ett genus- och gestaltningsteoretiskt synsätt samt med hjälp av kritisk diskursanalys som teori. Undersökningen görs för att besvara studiens forskningsfråga: Hur har medieporträtteringen av Sveriges damlandslag i fotboll förändrats mellan VM 2011 och VM 2023 i Aftonbladet och Expressen, gällande framställningen av spelarna och deras prestationer? Det empiriska materialet analyseras utifrån ett analysschema bestående av analysdimensionerna: Textens huvudsakliga innehåll och omgivande struktur, språk i detalj samt diskursiva strategier. Resultatet av studien visar att det ur vissa aspekter har skett en förändring vad gäller det svenska damlandslagets framställning i medier. De mest märkbara förändringarna är gestaltningen av gemenskap inom fotbollen internationellt och inom det svenska damlandslaget samt sättet att beskriva spelarnas emotionella uttryck. Ingen av artiklarna använde könsspecifika beskrivningar av damfotbollsspelarna, varken 2011 eller 2023, vilket därmed visar på att det inte skett någon förändring gällande det, utifrån det empiriska material som studerats. Vidare diskuteras studiens resultat kopplat till bakgrund och tidigare forskning gällande jämställdhet och ordval., Football is the sport worldwide that has the greatest appeal in terms of players and spectators, both on the women’s and men’s side (Nationalencyklopedin [NE], u.å.). Despite being a sport for both women and men and the fact that the Swedish women’s national football team have been performing at a high level (FIFA, u.å.), women are underrepresented in terms of media exposure (Kian et al., 2011). The study is based on articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen written during the Women’s World Cup 2011 and 2023. Two articles from each newspaper and year are analyzed, using critical discourse analysis. The study is supposed to answer the research question: How has the media portrayal of the Swedish women’s national football team changed between the 2011 and 2023 World Cups in Aftonbladet and Expressen, regarding the representation of the players and their performances? The empirical material is analyzed based on an analysis framework with the dimensions: the main content and surrounding structure of the text, language in detail and discursive strategies. The result of the study showed that, from certain aspects, there was a change in the portrayal of the Swedish women’s national football team in the media. The most noticeable changes are the representation of community, both international and within the Swedish national team and the way the media describes the players’ emotional expressions. None of the articles used gender-specific descriptions of female football players, neither in 2011 nor in 2023, which thus shows that there has been no change regarding it, based on the empirical material that was studied.

Försvarsmakten har fått som uppdrag av regeringen att integrera jämställdhetsarbetet i hela sin verksamhet och därmed måste all personal vara inkluderad i detta arbete. Det finns en lucka i forskningen när det gäller manlig militärpersonals syn på jämställdhetsarbetet. Uppsatsen syftar till att förstå på vilket sätt kadetter, som identifierar sig som män, upplever jämställdhetsarbetet. Utifrån en kvalitativ design genomfördes 11 stycken semistrukturerade intervjuer med kadetter som vid tiden då uppsatsen skrevs var inskrivna som kadetter vid Försvarshögskolan. Genom en diskursanalys synliggjordes den sociala verkligheten och vilka diskurser som får ta plats i jämställdhetsarbetet. Resultatet visade att kadetternas upplevelse av jämställdhetsarbetet är att det inte finns förankrat i hela organisationen och att det kan uppfattas som om det finns ett organisatoriskt motstånd mot arbetet. Vidare, likställs jämställdhet med likabehandling av kadetterna vilket kan vara problematiskt., The Swedish Armed Forces have been tasked by the Swedish government to integrate gender equality efforts throughout their operations, necessitating the inclusion of all personnel in this work. There is a gap in research concerning the perspectives of male military personnel on gender equality efforts. The thesis aims to understand how cadets who identify themselves as men experience gender equality work in the Swedish Armed Forces. Using a qualitative design, eleven semi-structured interviews were conducted with cadets enrolled at the Swedish Defence University at the time of the thesis. Through a discourse analysis, the social reality and the discourses that are allowed to take place in the work for gender equality were made visible. The results showed that the cadets perceive gender equality efforts as not being integrated throughout the organization and possibly being seen as if there is organizational resistance to such initiatives. Furthermore, gender equality is equated with equal treatment by the cadets, which can be problematic.

Sweden has a longstanding tradition of working towards gender equality. Since 1994, the Swedish government's primary strategy for achieving gender equality policy goals has been gender mainstreaming. In practice, this means that a gender perspective should be considered in all policy areas affecting people's living conditions. A policy area that should be permeated by a gender perspective is pre-school education, which is one of the forms of education within the Swedish school system. The gender equality mission of pre-schools is established in policy documents, such as the curriculum for pre-schools - Lpfö 18. Despite the well-established gender equality mission in the governing documents for Swedish pre-schools, significant deficiencies have been identified in the implementation of the gender equality mission. The purpose of this thesis is to, through a qualitative interview method, examine pre-school educators' prerequisites for implementing a gender perspective in pre-school activities based on the curriculum for Swedish pre-schools - Lpfö 18. The study is based on the political scientist Lennart Lundquist's theory of understanding, ability and will. The study therefore aims to consider preschool educators as street-level bureaucrats and examine whether they have the understanding, ability, and will to implement the preschool's gender equality mission. To achieve this purpose, seven semi-structured interviews were conducted at a preschool unit in Halmstad municipality. Based on the interview material, it can be concluded that the prerequisite understanding, and willingness constitute favorable conditions for a successful implementation. Among the three prerequisites, knowledge is identified as the most significant obstacle to the successful implementation of the gender equality mission at the preschool that was investigated.

At the end of the 1960s, an increasing number of women started working as journalists. Since then, women's presence in news media has grown. The national report "Count on Women" by Maria Edström and Josefine Jacobsson (2020) shows that more women than men in Sweden are news presenters (77 percent), while slightly more men than women are news reporters (54 percent). However, the report indicates that the proportion of female experts in the news flow is only 21 percent, a figure described in the report as "unchangeably low" (Edström et al., 2020). The low percentage of female experts compared to men, when the proportion of news presenters favors women, can be puzzling. Why are there so few female experts?This study aims to examine the distribution between the number of men and women participating as experts in the SVT program Agenda. The study also looks at the topics that each gender is allowed to discuss. The study uses a quantitative method consisting of content analysis, analyzing 12 episodes of Agenda evenly distributed over the years 2016 and 2019. The theory used includes Yvonne Hirdman's gender system, agenda-setting theory, Irene Costera Meijer's definition of "hard" and "soft" topics, and Gaye Tuchman's theory of symbolic annihilation. The results of the study show that the distribution between men and women in SVT's Agenda is less even in 2019 than it was in 2016. The number of men invited is also higher in both periods. Men are allowed to speak on more topics than women, including “economics”, “crime”, and “news media & business” that women are not allowed to speak on at all. Both men and women largely speak on "hard" topics (Meijer, 2020) rather than "soft" topics. According to framing theory, consumers are influenced by how the presented content is framed and packaged (Baden, 2020). In other words, there is a certain risk that the distribution of "hard" and "soft" conversation topics and stereotypical representation in the media align with female and

Syftet med studien är att analysera förskollärares konstruktion av genus i förskolan utifrån sin roll som makthavare samt hur det beskrivs påverka mötet med barnen i praktiken. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och en kvalitativ metod där fokusgruppsdiskussioner använts som datainsamlingsmetod. Resultatet har delats in för att besvara studiens två forskningsfrågor; vilka utmaningar beskriver förskollärare med deras konstruktion av genus? samt vad påverkar förskollärares konstruktion av genus? Av resultatet har fyra diskurser identifierats som påverkar förskollärarens konstruktion av genus vilka berör förskolans läroplan, medvetenhet och reflektion, vårdnadshavares påverkan samt en intern konflikt mellan förskollärares konstruktion av genus inom och utanför förskolan. Dessa diskurser tydliggör förskollärarens position som makthavare i relation till barnets konstruktion av genus genom reproduktion av normativ makt. Studien visar även på ett behov av att förskollärare kontinuerligt och systematiskt bör reflektera och problematisera sina konstruktioner av genus för att medvetenhetgöra sig själva om vilka normer och värderingar som reproduceras i utbildningen. Detta kan i sin tur bidra till en förbättrad och genuin genusmedvetenhet i förskolans utbildning där alla barn, oavsett kön, ses och behandlas jämlikt.

Denna studie undersöker hur några förskollärare och rektorer resonerar kring vilka material och leksaker som ska erbjudas barn i den pedagogiska miljön och hur inköp planeras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom undersöks vilka utmaningar som kan finnas i att skapa en jämställd miljö. Tre förskolor deltar i studien. En förskollärare och en rektor från varje förskola intervjuas. Resultatet visar att det finns två uppfattningar om hur en jämställd miljö skapas. Den första är att allt material, könsneutralt och stereotypt, ska erbjudas och alla barn ska få använda det. Den andra är att könsstereotypa leksaker och material ska undvikas för att förhindra att stereotypa mönster uppstår. Begränsningar för att uppnå en jämställd miljö har identifierats i avtal, budget, vårdnadshavare och förhållningssätt.

Denna uppsats ägnas åt att undersöka hur industriföretag, specifikt inom skogsindustri branschen, arbetar för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till deras företag. Syftet med uppsatsen är således att erhålla en fördjupad förståelse för strategierna som industriföretag, specifikt inom skogsindustrisektorn, använder sig av för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till sina organisationer. Samtidigt syftar studien till att analysera och kartlägga tankesättet hos kvinnliga och manliga ingenjörsstudenter när det gäller deras utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Tidigare forskning och teori lägger grunden för möjliga orsaker till kvinnors underrepresentation inom STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) och undersöker initiativ för att öka deras närvaro inom teknikområdet. Dessutom diskuteras kritik kring att anpassa kvinnor till mansdominerade miljöer och betoningen av att ändra strukturer. Resultatet, grundat på tio intervjuer (fyra med företagsrepresentanter och sex med studenter), belyser det centrala bakomliggande problemet enligt företagen. Dessa insikter formar de strategier som används för att locka kvinnor till skogsindustrisektorn. Därtill visar resultatet på skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga ingenjörsstudenters resonemang kring utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Därigenom har vi identifierat de strategier som företagen använder i sin verksamhet och som även uppfattas som attraktiva av studenterna. Studiens avslutande del visar på en alternativ förklaring till strategierna och resonemangen utifrån nyinstutionell teori Meyer och Rowan, 1977) och genussystemet (Hirdman, 1988).

In 2016, the Swedish government adopted six gender equality goals, one of which is aimed towards ending men's violence against women. This thesis analyzes discourses on perpetrators and victims in a 2018 government document regarding violence in intimate relationships. Drawing from feminist post-structural theories and Fairclough’s critical discourse theory, as well as using gender as an analytical term, I explore the beliefs about men's violence against women that the document conveys. Furthermore, I investigate the document’s reasoning based on Nils Christie's theory of ideal victims. The identified discourses reveal a belief that men's violence against women isn't inherently tied to gender inequality, which stands in conflict with Swedish gender equality politics. Christie's theory suggests a reevaluation of ideal victimhood, highlighting a potential conflict between achieving equality and preserving victim status. This thesis contributes to understanding power dynamics, gender roles, and victimhood in policy contexts. It highlights the need for nuanced approaches in addressing gender-based violence within the framework of gender equality policies.

Denna studie utforskar de potentiella hoten mot maskulinitet som uppfattas i samhällen med hög könsjämlikhet och undersöker om sådana hot kan kopplas till en ökning av incel (ofrivilligt celibat) karaktärsdrag bland den manliga befolkningen. Forskningen använder en kvantitativ metod med två experimentella villkor: ett med en hög jämställdhet och ett med en låg jämställdhet, som skildrar kontrasterande könsroller i ett fiktivt land. Tidigare studier indikerar att en ökning av kvinnligt ledarskap och kvinnors rättigheter kan fungera som en katalysator för hot mot maskulinitet, potentiellt leda till incelkaraktäristiska drag hos vissa män och därigenom bidra till en högre incel-population i länder med större kvinnlig självständighet och könsjämlikhet, såsom Sverige och Tyskland. Resultaten från denna studie överensstämmer delvis med dessa tidigare observationer och antyder att scenariot med hög jämställdhet genererade ett större hot mot maskulinitet. Studien fann dock inte statistiskt signifikanta resultat avseende incelkaraktäristiska drag. Det upplevda hotet verkar bidra till en reaktionär respons uttryckt i incel-relaterade attityder präglade av misogyni och våld mot kvinnor. Studien betonar den brådskande nödvändigheten av att adressera dessa framväxande sociala problem genom politiska och pedagogiska initiativ som syftar till att omdefiniera maskulinitet i mer inkluderande termer. Nyckelord: Incels, Hegemonisk maskulinitet, Identitetshotsteori, Onlinegemenskaper, Genusperspektiv, Jämställdhet, This study explores the potential threats to masculinity perceived in societies with a high gender equality and examines whether such threat can be linked to an increase in involuntary celibate (incel) traits among the male population in. The research employs a quantitative methodology with two experimental conditions: one featuring a high equal scenario and another a low equal scenario, depicting contrasting gender roles in a fictional country. Previous studies indicate that an increase in female leadership and women's rights can act as a catalyst for masculinity threats, potentially leading to an increase in incel characteristics in some men, thereby contributing to a higher incel population in countries with greater female autonomy and gender equality, such as Sweden and Germany. The findings of this study partly align with these previous observations, suggesting that the scenario featuring the high equal scenario generated a higher threat to masculinity. However, this study did not find statistically significant results regarding incel characteristic tendencies. This perceived threat appears to contribute to a reactionary response manifested in incel-related attitudes characterized by misogyny and violence against women. This study emphasizes the urgent need to address these emerging social issues through political and educational initiatives aimed at redefining masculinity in more inclusive terms. Key words: Incels, Hegemonic masculinity, Identity threat theory, Online communities, Gender perspective, Equality

Denna studie undersöker kvinnors perspektiv på jämställdhet på ett IT-företag i Sverige. Genom en kvalitativ ansats syftar studien till att förstå hur kvinnliga anställda i olika IT-roller uppfattar arbetsplatsen i förhållande till jämställdhet. Med hjälp av Eileen Trauths teori Individual Differences Theory of Gender and IT (IDTGIT) undersöker studien miljömässiga och personliga faktorer som påverkar dessa uppfattningar. Resultaten visar att även om kvinnor generellt uppfattar arbetsplatsen som jämställd, finns det områden för förbättring. Centrala utmaningar inkluderar brist på kvinnlig representation i ledande positioner, begränsade möjligheter till karriärutveckling och vikten av självförtroende för att lyckas på företaget. Positiva aspekter som noterades av respondenterna är att arbetsplatsen har en inkluderande kultur och att ledningen arbetar aktivt med att främja jämställdhet. Denna forskning bidrar till den pågående debatten om jämställdhet inom IT-branschen och ger insikter som kan hjälpa andra organisationer att förbättra sina ansträngningar för jämställdhet. Genom att ta itu med dessa frågor kan IT-företag skapa mer mångfaldiga team, vilket leder till bättre innovation och en IT-bransch som riktar sig till alla i samhället., This study explores women's perspectives on gender equality at an IT company in Sweden. Using a qualitative approach, the study aims to understand how female employees with different IT roles perceive the workplace in relation to gender equality. Utilizing the Individual Differences Theory of Gender and IT (IDTGIT) by Eileen Trauth, the study examines environmental and personal factors influencing these perceptions. The findings reveal that while women generally perceive the workplace as gender-equal, there are areas for improvement. Key challenges include a lack of female representation in leadership positions, limited career development opportunities and the importance of confidence for success within the company. Positive aspects noted by the respondents include an inclusive workplace culture and active efforts by management to promote gender equality. This research contributes to the ongoing debate on gender equality within the IT industry and provides insights that can help other organizations enhance their gender equality efforts. By addressing these issues, IT companies can create more diverse teams, leading to better innovation and an IT industry that serves everyone in society. The language of this essay is Swedish.

The study of this thesis seeks to provide insight on the existing organizational cultures within the Swedish Armed Forces (SAF) through comparative studies between two different military flotillas. Through the analysis of the respective organizational cultures the identification of the cultural aids and barriers to gender equality within the SAF will be made possible. The aim is to answer the two questions: What are the differences and similarities in organizational culture between the two selected Swedish military departments? As well as: How do the identified cultures hinder and aid the pursuit of gender equality in the Swedish Armed Forces? These two questions and the overall aim provide a new perspective on some of the contributors to organizational culture within different Swedish military flotillas. The findings of the study show that while the two studied flotillas demonstrated similarities on a superficial level of organizational culture, at the deeper levels of culture each were vastly different. As a result, approaches to achieve gender equality may vary depending on the organizational culture particular to the military department., Studien i denna avhandling syftar till att ge insikt i de befintliga organisationskulturerna inom Försvarsmakten (FM) genom en jämförande studie mellan två olika militära flottiljer. Genom att analysera de respektive organisationskulturerna kommer identifieringen av de kulturella hjälpmedlen och hindren för jämställdhet inom FM att möjliggöras. Målet är att besvara de två frågorna: Vilka år skillnaderna och likheterna i organisationskultur mellan de två utvalda svenska militära avdelningarna? Samt: Hur hindrar och hjälper de identifierade kulturerna strävan efter jämställdhet i Försvarsmakten? Dessa två frågor och det övergripande målet ger ett nytt perspektiv på några av de faktorer som bidrar till organisationskultur inom olika svenska militära flottiljer. Studiens resultat visar att även om de två studerade flottiljerna uppvisade likheter på en ytlig nivå av organisationskultur, var de på djupare kulturella nivåer mycket olika. Som en följd kan tillvägagångssätten för att uppnå jämställdhet variera beroende på den organisationskultur som är specifik för den militära avdelningen

The construction industry has historically always been a male-dominated fieldcharacterized by a macho culture where favoritism and discrimination against womenand other minorities are common. Women, therefore, choose to leave the industry ornot enter it at all, exacerbating the problems surrounding gender equality and diversityin the field. That is a problem because an increased diversity leads to a better workenvironment with less macho culture. Today, the percentage of women in the industryis approximately 10%, which is far from equal, and despite companies struggling toincrease the proportion of women, not much is happening. In ten years, the proportionof women has barely increased by two percentage points, indicating that a change mustoccur.Through literature reviews and interviews, the correlation between gender equalityissues and macho culture problems is examined, and the most effective ways to solvethese problems are explored. According to the results of the interviews, awareness andunderstanding of what macho culture and inequality entail and the problems theybring must be increased. According to those interviewed, the best way to do this isthrough effective leadership and regularly engaging in open dialogue on these topics inthe daily work with all employees., Byggbranschen har genom historien alltid varit en mansdominerad bransch präglad avmachokultur där särbehandling och diskriminering av kvinnor och andra minoriteterhör till det vanliga. Kvinnor väljer därför att lämna branschen eller inte söka sig till denalls vilket späder på problemen som råder kring jämställdhet och mångfald ibranschen. En ökad mångfald leder till trivsammare arbetsmiljö med mindremachokultur och därför är bristen på jämställdhet ett problem. Idag är andelenkvinnor i branschen cirka 10%, vilket är långt ifrån jämställt och trots att företagenkämpar med att öka andelen kvinnor händer det inte särskilt mycket. På tio år harandelen kvinnor knappt ökat med två procentenheter vilket tyder på att en förändringmåste ske.Syftet med detta arbete är att undersöka den nuvarande jämställdhetsproblematikeninom byggbranschen och studera korrelationen med machokulturen. I studien ingåräven att studera ledarskap och hur ett förändrat ledarskap ska bidra till en förbättring.Genom litteraturstudier och intervjuer undersöks det hur jämställdhetsproblematikenkorrelerar med problemen kring machokultur och hur man på effektivast sätt kan lösadessa problem.Studien visar att ökad jämställdhet leder till en minskad machokultur och en bättrearbetsmiljö för alla. För att uppnå detta behöver kunskapen och medvetenheten ommachokultur, jämställdhet och fördomar öka hos alla i branschen. Dessutom krävsytterligare utbildning för ledare och chefer inom dessa områden, så att de kan blimodiga och medvetna ledare som förstår sin roll och vågar agera. En del av lösningenär också att vara mer transparent om hur man arbetar med dessa frågor och atteffektivt sprida information om byggbranschen till allmänheten och skolor.En framgångsfaktor för att öka just medvetenheten är, enligt intervjustudien,utbildningstillfällen ledda av experter inom området och som inkluderardiskussionsmöjligheter. Dessa bör hållas regelbundet och med kortare intervall än idagsläget för att ständigt påminna om v

Purpose: The aim of this study was to investigate teachers ́ perceptions and experiences of practical gender equality work in primary schools in Sweden. Method: The method followed a qualitative approach and was based on semi-structured interviews. The sample involved four teachers working in Swedish primary schools. The material gathered from these interviews were analyzed through thematic analysis. Results: The analysis resulted in three main themes and six subthemes. The three main themes were: Work in progress, The teacher ́s responsibility and Future development. The main findings of the study have showed according to the interviews that the schools have some form of equality policy or equality plan, however, these were perceived by the teachers as restrictively theoretical. The teachers sensed a lack of systematic work regarding gender equality work. Challenges which the teachers met in the gender equality work were how to approach the students ́ own understandings concerning the matter, and further, how to address students more prominent traditional gender ideas without inhibiting their views. The soccer field was expressed by the teachers as a particularly conflicted area where offensive words and manners might occur. Additionally, the interviewed teachers perceived variances among the teachers in the collegium, regarding their individual knowledge in gender equality. Conclusion: The teachers perceived the gender equality work an important and necessary part in teaching the students to become future citizens of society. Therefore, further research is needed for establishing what resources are required to support the teachers pursue, successfully, their duties., Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av praktiskt jämställdhetsarbete i grundskolan i Sverige. Metoden hade en kvalitativ ansats och baserades på semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog fyra lärare som arbetade som klasslärare i grundskolan. Intervjumaterialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet utmynnade i tre huvudteman: Pågående arbete, Lärarens uppdrag och Utveckling framåt. Varje huvudtema hade två tillhörande subteman. Huvudfynden visade att samtliga skolor hade någon form av jämställdhetspolicy eller jämställdhetsplan men att de upplevdes väldigt teoretiska enligt lärarna. Lärarna upplevde att skolorna saknade systematiskt arbete i jämställdhetsarbetet. De erfarenheter och uppfattningar som eleverna har med sig hemifrån är ofta djupt rotade och lärarna ville inte tillrättavisa de eleverna som kanske har en mer traditionell uppfattning angående könsroller. Lärarna upplevde att fotbollsplanen var en konfliktfylld plats där kränkande ord och behandling kunde förekomma. I kollegiet ansåg lärarna att det rådde olika kunskapsnivåer om jämställdhet. Slutsatsen var att lärare uppfattade jämställdhetsarbetet som viktigt och nödvändig, där lärare har ett ansvar att lära elever att bli framtida samhällsmedborgare. Därför behövs ytterligare forskning kring vilka resurser som behövs för att lärare ska få rätt förutsättningar för att lyckas i jämställdhetsarbetet i grundskolan.

Att vara en fotbollstränare borde vara lika självklart för både kvinnor och män, men idag är det inte det, då majoriteten av alla fotbollstränare är män. Syftet med arbetet var att få en djupare förståelse för erfarna kvinnliga fotbollstränares syn på att vara en kvinnlig fotbollstränare i en förening. Frågeställningarna handlar om hur kvinnliga fotbollstränare upplever att vara just en kvinnlig fotbollstränare, vad de ser för hinder och möjligheter och vad nuvarande och nya kvinnliga tränare skulle behöva för stöttning från förbund och föreningar. För att svara på frågeställningarna gjordes åtta kvalitativa intervjuer med erfarna kvinnliga tränare. En kvalitativ innehållsanalys med stöd i Självbestämmandeteorin användes sedan för att analysera materialet. Resultatet visade på att de kvinnliga fotbollstränarna upplever sexism och exkludering på grund av att de är kvinnor. De kvinnliga fotbollstränarna nämnde tre punkter som både förbund och föreningar behöver arbeta med för att bli mer jämställda: •Kvinnliga nätverk •Kvinnliga förebilder •Arbeta mot normens fotbollstränare och belysa att det finns olika typer av fotbollstränare För att det ska ske någon utveckling måste vi lyssna på de kvinnliga tränarnas behov och önskemål. Vi måste också förstå att denna utveckling är ett långsiktigt arbete som kommer kräva både tid och tålamod., Being a football coach should be equally obvious for both women and men, but today it is not, as the majority of all football coaches are men. The purpose of the work was to gain a deeper understanding of experienced female football coaches views on being a female football coach in an association. The questions are about how female football coaches experience being a female football coach, what they see as obstacles and opportunities and what current and new female coaches would need for support from federations and associations. To answer the questions, eight qualitative interviews were conducted with experienced female coaches. A qualitative content analysis based on the Self-Determination Theory was then used to analyze the material. The results showed that the female football coaches experience sexism and exclusion because they are women. The female football coaches mentioned three points that both federations and associations need to work on to become more gender equal: •Women's networks •Female role models •Work against the norm of football coaches and highlight that there are different types of football coaches For there to be any development, we need to listen to the needs and wishes of female coaches. We also need to understand that this development is a long-term effort that will require both time and patience.

I takt med att medvetenheten om inkludering av personer med funktionsnedsättning ökar, blir tillgänglighet en central faktor för att säkerställa delaktighet i samhället. Mitt examensarbete undersöker och främjar tillgänglig design inom den grafiska designbranschen, med en grund i FN:s globala hållbarhetsmål nr. 10 Minskad ojämlikhet. Projektet delas upp i tre delar - en undersökande del, en kreativ del och en reflekterande del - som tillsammans bildar grunden för det slutgiltiga resultatet. Den undersökande delen fokuserar på hur grafiska designers i Sundsvall ser på och tillämpar tillgänglighet i sitt arbete. Genom kvalitativa intervjuer med Art Directors på olika design- och kommunikationsbyråer framkom att även om det finns en grundläggande kunskap om tillgänglig design är det ofta svårt att tillämpa riktlinjerna fullt ut på grund av komplexa lagkrav. Denna utmaning kan leda till okunskap om tillgänglighetens viktiga omfattning och en negativ syn på tillgänglig design som kreativt hämmande. I den kreativa delen presenteras min designprocess för att lösa problemet med okunskap om, och den negativa synen på, tillgänglig design. Efter en omfattande idéfas skapade jag tillslut den fiktiva designbyrån Frank Design Studio, som brinner för att utforska nya vägar inom grafisk design. Genom att skildra sina första steg mot att lära sig mer om tillgänglig design i en bok, uppmuntrar Frank andra designers att göra detsamma. Denna del dokumenterar mina designbeslut gällande varumärket och de produkter som skapades. Det slutgiltiga resultatet visades upp på en vernissage i lokalen på köpmangatan 19 i Sundsvall den 28–29 maj 2024. Utställningen var en höjdpunkt som markerade slutet på en intensiv men lärorik resa. I den reflekterande delen kom jag fram till att projektet, trots många utmaningar, gav mig flera insikter och lärdomar som kommer att vara värdefulla i framtiden. Sammanfattningsvis visar detta projekt att tillgänglighet inom grafisk design är både en nödvändighet oc

Tunn is är resultatet av ett arbete som utforskat normer och värderingar inom idrott med fokus på ishockey. Varken i Sverige eller i världen är idrottsrörelsen jämställd. Allt från sponsorpengar, mediabevakning till attityder och tillgång till omklädningsrum snedfördelas till förmån för män. Ungefär 90% av alla barn i Sverige kommer någon gång i kontakt med idrott (RF-SISU, n.d.) och det är inte barns uppgift att verka för en mer jämställd idrottsupplevelse. Däremot har föräldrar alla möjligheter att göra skillnad för sitt och andras barn. Med målet att verka framåtsyftande, delge konstruktiv feedback och viktig information om normer och föreställningar så riktar sig mitt arbete till föräldrar inom idrottens väggar i Sverige. Med grafisk design som verktygslåda har jag skapat en barnbok för vuxna: Tunn is. Tunn is skildrar Saga, en ung ishockeyspelare, och hennes upplevelser som flicka i en mansdominerad arena. Narrativen är inspirerade av verkliga händelser och ämnar att väcka empati och handlingskraft., Thin ice is the result of my work exploring the norms and attitudes within the world of sports with the main focus on ice hockey. Sweden, along with the rest of the world, does not provide an equal experience for women and girls. That becomes clear when you look at factors like investments, media coverage, attitudes and access to facilities like locker rooms for example. Around 90% of all Swedish children will at some point during their childhood be a part of some typ of organized physical activity and it is not their responsibility to make that space less sexist (RF-SISU, n.d). Parents, on the other hand, have all the possibilities to affect change. With the goal being to strive towards positive change, provide constructive feedback and important information about the norms and attitudes my project is addressed to parents within the world of sports. With graphic design as my tool kit I created a children's book for adults: Thin ice. Thin ice depicts Saga and her reality as a young girl in a male dominated arena. Her story is inspired by true events and is intended to invoke empathy and action.

Uppsatsen är en kvalitativ textanalys av böckerna Megakillen - den stora hemligheten och Luna och superkraften: Upptäckten som riktar sig till barn i åldrarna 6–9 år. Uppsatsens syfte är att analysera hur utvalda karaktärer gestaltas i böckerna utifrån egenskaper och beteenden, samt utifrån stereotypa genusföreställningar. Vi undersöker även hur händelseförloppet följer ett “maskulint” eller “feminint” mönster, samt om hjälte perspektivet följer “den typiska hjältesagan”. Den didaktiska aspekten av uppsatsen är att diskutera om och i så fall hur böckerna kan användas i undervisningen i skolans värdegrundsarbete för att arbeta med jämställdhet och motverka könsmönster. De analysverktyg vi använder i analysen kommer från Barnbokens byggklossar av Maria Nikolajeva (2017) och från Deconstructing the Hero: Literary Theory and Children's Literature av Margery Hourihan (1997). Analysens resultat visar att det förekommer både könsstereotypiska föreställningar och normbrytande inslag i böckerna. Det framkommer också att den ena boken följer ett “maskulint” mönster i handlingsförloppet medan den andra inte gör det. Vi kommer även fram till att hjälte perspektivet är olika i böckerna utifrån den “den typiska hjältesagan”. Vi presenterar även strategier för hur det går att arbeta med böckerna i undervisningssyfte.

Denna rapport belyser kvinnors representation i media genom en bildanalys av annonser i Vogue. Genom att noggrant analysera annonser avslöjar rapporten mönster och trender som ger insikter i hur kvinnor porträtteras, särskilt inom annonser för kosmetiska produkter. I den undersökande delen av projektet används kvalitativ semiotisk bildana­lys för att ge en verklig bild av situationen. Analysen utforskar annonsernas konstruerade karaktär och dess påverkan på vår uppfattning av kvinnlighet och skönhet genom genusperspektiv och designens påverkan. Särskilt fokus läggs på hur kvinnors representation i media påverkar jämställdhet och sociala normer, där invanda mönster kan leda till självobjektifiering bland dagens unga kvinnor. För att adressera dessa problem och erbjuda en väg framåt presenteras Moxie mixers som en lösning, en lösning som strävar efter att utmana stereotyper och främja en mer inkluderande representation av kvinnor. Genom att hylla oss själva och varandra tar Moxie mixers ett steg bort från objektifiering och inspire­rar till en positiv förändring. Arbetet med Moxie mixers har varit en lärorik och utvecklande process där jag kombinerat kreativitet, design och hållbarhet i en kommersiell produkt. Målet var att skapa en produkt som främjar positiva kvinnliga egenskaper och bra representation genom förpackningsdesign, där bilder av ögon från kvinnor i olika åldrar och etniciteter, tillsammans med färgstarka etiketter som speglar dryckens smak, har skapat en inkluderande och tilltalande design. Sammanfattningsvis har Moxie mixers-projektet stärkt min kompetens inom design och hållbarhet. Jag är stolt över att ha skapat en produkt som är både vacker och bär på ett viktigt budskap om inkludering och miljöansvar.

Denna studie är en kvalitativ tematisk litteraturanalys som fokuserar på att jämföra huvudkaraktärerna i böckerna Allt som inte syns (2021) och Hon & Han (2014) med utgångspunkt ur frågeställningar som fokuserar på skillnaden hur det är att vara flicka eller pojke i skolans miljö. Böckerna är skrivna av Katarina von Bredow och är skrivna för barn och ungdomar i åldrarna 9-12 år. Böckerna berör ämnen som mobbing, utanförskap och familjerelationer. Syftet med arbetet är att undersöka hur pojkar och flickor gestaltas utifrån könstillhörighet. Analysdelen behandlas utifrån barnlitteratur- och genusvetenskapliga begrepp, samt utifrån den klassiska intrigen som stärker skildringen av karaktärerna. Analysen visar att karaktärerna inte skildrar de traditionella könsrollerna. De stämmer inte in på vad som anses typiskt för det kön de tillhör. Detta innebär således att samtliga karaktärer är normbrytande.

Det är välkänt att skogsbranschen historiskt sett har varit mansdominerad. Dock är branschen ständigt under förändring och utveckling, med ökade insatser för att främja mångfald och inkludering. Kvinnor utgör fortfarande en relativt liten del av arbetskraften inom skogsbruket med 15 procent. För att förändra detta och öka andelen kvinnor som arbetar inom skogsbruket, krävs ett fortsatt och aktivt engagemang. Det är viktigt att skogsbranschen arbetar för att skapa ett jämställt arbetsklimat där normer synliggörs och där både män och kvinnor känner sig inkluderade. Denna studie har genomförts i samarbete med Holmen skog AB. Holmen är Sveriges fjärde största skogsägare och jobbar väldigt ingående med jämställdhet, mångfald och inkludering. Det huvudsakliga syftet för arbetet är att undersöka om lärare, studenter och anställda på Holmen Skog har en gemensam syn på vad rollen som virkesköpare innebär, samt vilka konsekvenser det kan få om bilden skiljer sig åt. Det har undersökts om det finns maskulinitets- och/eller femininitetsnormer som påverkar synen på rollen. Denna studie bygger både på kvantitativa och kvalitativa metoder. Den inkluderar två olika enkätundersökningar som var riktade dels till lärare, dels till studenter på Skogsmästarprogrammet samt de skogliga basåren i landet. Även intervjuer har genomförts med fyra anställda virkesköpare och tre köpchefer vid Holmen Skog. Resultatet visar att den mindre attraktiva uppfattningen om yrkesrollen virkesköpare kommer från lärare på basåret Jälla och från andra studenter. Studien avslöjar också att manligt kodade ord som ofta används för att beskriva rollen som virkesköpare inkluderar "driven" och "självständig", medan kvinnligt kodade ord omfattar "förtroendegivande," "ansvarstagande" och "samarbetsorienterad." Enligt Holmen Skog är rollen som virkesköpare inte att betrakta som ett instegsjobb, då det är ett komplext yrke med specifika krav. Det finns även en norm som en virkesköpare förväntas vara, närmare bestämt, It is well known that the forestry industry has historically been male dominated. However, the industry is constantly evolving, with increased efforts to promote diversity and inclusion. Women still represent a relatively small portion of the workforce in forestry, comprising 15 percent. To change this and increase the number of women working in forestry, continued and active engagement is required. It is important for the forestry industry to work towards creating an equitable work environment where norms are made visible and where both men and women feel included. This study was conducted in collaboration with Holmen Skog AB. Holmen is Sweden's fourth largest forest owner and works extensively with gender equality, diversity, and inclusion. The primary aim of this study is to investigate whether teachers, students, and employees at Holmen Skog share a common view of what the role of a roundwood purchaser entails, as well as the potential consequences if their perceptions differ. The study also examines whether there are masculinity and/or femininity norms that influence the perception of the role. This study is based on both quantitative and qualitative methods. It includes two different surveys directed at teachers and students in the Forest Management program and the Foundation Course for BSc Forest Management program. Interviews were also conducted with four employed roundwood purchaser and three purchasing managers at Holmen Skog. The results show that the less attractive perception of the roundwood purchaser profession comes from teachers at the Foundation Course for BSc Forest Management program in Jälla and from other students. The study also reveals that male-coded words often used to describe the role of a roundwood purchaser include "driven" and "independent," while female-coded words include "trustworthy," "responsible," and "collaborative." According to Holmen Skog, the role of a roundwood purchaser is not considered an entry-level job, as it is a comp

Syftet med studien var att undersöka möjliga orsaker till bristande jämställdhet inom ITbranschen. Historiskt sett har IT-branschen sedan dess början varit en mansdominerad bransch. IT-branschen står inför stora kompetensförsörjningsbehov i framtiden som gör det viktigt att kunna attrahera fler kvinnor till branschen. Detta kräver medvetenhet och större ansträngningar för att främja jämställdhet och skapa förutsättningar för inkludering. På senare år har fler kvinnor börjat arbeta inom branschen, men trots framstegen finns det fortfarande utmaningar med ojämlikhet och stereotyper. Tidigare forskning visar att jämställdhet är väldigt komplext eftersom det involverar en mängd olika faktorer, dynamiker och samhällsstrukturer, till exempel kulturella och sociala normer som påverkar könsskillnader och ojämlikheter i samhället och på arbetsmarknaden. Den teoretiska referensramen som ligger till grund för studien utgår från tidigare forskning och vetenskapliga artiklar inom området. Med denna referensram genomfördes insamling av empirin av semistrukturerade intervjuer med femton medarbetare som arbetar inom IT på ett större företag. Resultatet visar att de anställda upplever att organisationskultur bygger på ansvarstagande som balanseras med förtroende och tillit. Respondenterna vittnar om olika värderingar och normer inom organisationen. Av resultaten framgår också att de anställda upplever att könsstereotyper påverkar mäns och kvinnors val av arbetsplatser eller högre studier. Det leder till att vissa yrken och utbildningar ses som merl ämpade för antingen män eller kvinnor, vilket skapar hinder för individer som väljer ett yrke eller utbildning som inte överensstämmer med stereotypa könsroller. Vi kan också konstatera att det i företaget finns en medvetenhet kring vikten av jämställdhet. Detta indikerar att respondenterna har en förståelse för betydelsen av jämställdhet och dess roll i att främja en inkluderande och mer jämlik arbetsplats. Denna studie kan bidra till at, The purpose of this thesis was to study possible reasons for a lack of gender equality within the IT industry, and what factors might be the cause. Historically, the IT industry has been male dominated since its inception. With the industry facing significant future skill supply needs, it is important to attract more women to the industry in the future. This requires awareness and greater efforts to promote gender equality and create conditions for inclusion within the IT industry. In recent years, more women have started working in the industry. Despite the progress, challenges of inequality and stereotypes still persist within the IT-industry. Previous research shows that gender equality is very complex, involving a variety of factors, dynamics and societal structures, such as cultural and social norms that influence gender differences and inequalities in society and the labor market. The theoretical framework for the study is based on previous research and scientific articles. Using this theoretical framework as a basis, the empirical data was collected through a qualitative method in the form of semi-structured interviews with fifteen male employees working in IT at a larger company. The results show that employees perceive the organizational culture to be built on responsibility balanced with trust and confidence. The respondents also describe different values and norms within the organization. The results also indicate that employees perceive gender-related stereotypes to influence how women and men choose workplaces or higher education. This leads to certain professions and educational paths being seen as more suitable for either men or women, which creates barriers for individuals who choose a career or education that does not align with stereotypical gender roles. It can also be noted that there is an awareness within the company regarding the importance of gender equality. This indicates an understanding of the significance of gender equality and its role

The study explores how different factors contribute to shaping women's interest and participation in engineering. By analyzing historical trends, existing initiatives, theoretical frameworks and linguistics, the study seeks to provide practical insights into how revised program descriptions can attract more women to engineering education. Gaining insight through previous research and studies, an engineering program description was revised and a survey-based approach involving 42 female participants which involved a ranking of the original and revised engineering program description was conducted. The results reveal a nuanced response pattern, with a next to equal distribution between the two descriptions. No significant trend was detected in the responses, indicating no difference in interest or the need for a bigger sample. Overall, this research contributes to the ongoing efforts to enhance female representation in engineering education by exploring possible factors in attracting women., Studien "How do different factors in program description affect women's interest in STEM?" av Olivia Flodkvist och Julia Hallberg utforskar hur olika faktorer bidrar till att forma kvinnors intresse och deltagande inom STEM-områden. Genom att analysera historiska trender, befintliga initiativ, teoretiska ramverk och lingvistik, syftar studien till att ge praktiska insikter i hur reviderade programbeskrivningar kan locka fler kvinnor till STEM-områden. Genom att få insikt genom tidigare forskning och studier, reviderades en ingenjörsprogrambeskrivning och en enkätbaserad metod med 42 kvinnliga deltagare, som innebar en rangordning av den ursprungliga och reviderade ingenjörsprogrambeskrivningen. Resultatet visar ett nyanserat svarsmönster, med en ganska jämn fördelning mellan de två beskrivningarna. Ingen signifikant trend upptäcktes i svaren, vilket indikerar ingen skillnad i intresse eller behovet av en större urvalsgrupp. Sammantaget bidrar denna forskning till de pågående ansträngningarna att förbättra kvinnors representation inom STEM-utbildningen genom att utforska möjliga faktorer för att locka kvinnor.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur HR-medarbetare upplever att konsekvenserna av hybridarbetet påverkar balansen mellan privat- och arbetsliv. Samt hur det obetalda arbetet påverkar det betalda arbetet när arbetet utförs hemifrån, med fokus på ett jämställdhetsperspektiv. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod, där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes inom den regionala och privata sektorn. Intervjuerna genomfördes med medarbetare inom HR. Studiens metodval är inspirerad av hermeneutiken och empirisk fenomenologi som båda syftar till att skapa förståelse för fenomenet. Den insamlade empirin har analyserats och tematiserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat visar på att respondenterna upplever att hybridarbetet generellt sätt främjar en bättre balans mellan privat- och arbetsliv. Vidare visar resultatet på att majoriteten av respondenterna uppskattar fördelarna med möjligheten till hybridarbete, som att kunna arbeta trots svårigheter att infinna sig på arbetsplatsen och möjligheten att kontrollera sina egna scheman. Men även att de i framtiden inte kan tänka sig en arbetsplats som inte erbjuder möjligheten till arbete hemifrån någon dag i veckan. Studien konstaterar att samtliga respondenter upplever att de lever i ett jämnt förhållande och att det obetalda arbetet fördelas jämnt mellan könen. Det framkommer däremot att fördelningen av uppgifter faller sig naturligt på det som är det typiskt manliga och kvinnliga. Resultatet visar att individer påverkas olika av icke genomförda hushållssysslor vid arbete hemifrån, beroende på var i hemmet de utför deras betalda arbete. Avslutningsvis kan det utläsas av resultatet att arbetstagarna inte har svårt att dra en gräns mellan privat- och arbetsliv vid arbete hemifrån., The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how HR employees experience the consequences of hybrid work effect the balance between private and work life, and how unpaid work affects the paid work, with a focus on gender equality perspective. To achieve this purpose, a qualitative method was chosen, in which seven semi-structured interviews were conducted within the regional and private sector. The interviews were conducted with employees within HR. The study's methodology is inspired by hermeneutics and empirical phenomenology, both aiming to create an understanding of the phenomenon. The collected empirical data has been analyzed and thematized using a thematic analysis. The study's results indicate that respondents generally feel that hybrid work promotes a better balance between work and personal life. Furthermore, the results show that the majority of respondents appreciate the benefits of hybrid work, such as being able to work despite difficulties to attend at the workplace and the ability to control their own schedules. And they cannot envision a workplace in the future that does not offer the option of working from home at least one day a week. The study concludes that all respondents perceive themselves as being in an equal relationship and that the unpaid work is evenly distributed between genders. However, it appears that the distribution of tasks naturally falls into what is considered male and female roles. The results show that individuals are affected differently by uncompleted household chores when working from home, depending on where in the home they perform their paid work. In conclusion, it can be inferred from the results that employees do not find it difficult to draw a line between personal and work life when working from home.

Fastighetsmäklarbranschen uppnådde år 2023 en uppdelning på 45% kvinnor respektive55% män. Trots detta är det både fler kvinnor som utbildar sig till mäklare och somlämnar yrket. Kvinnliga mäklare tjänar i snitt mindre än manliga mäklare och fler män äregenföretagare. Tidigare forskning visar att organisationskultur och organisationsstrukturhar en stor påverkan på hur kön behandlas inom en organisation.Fastighetsmäklarbranschen har uppnått en jämn kvantitativ fördelning av kvinnliga ochmanliga mäklare men det verkar finnas hinder som gör att kvinnor varken blir likalångvariga eller kan uppnå samma ekonomiska framgång som männen. Således syftar denhär studien till att förklara hur organisationskulturen och organisationsstrukturen påverkarden kvalitativa jämställdheten på fastighetsmäklarkontor. För att besvara syftet användes semistrukturerade intervjuer där totalt tolvfastighetsmäklare intervjuades. Respondenterna var registrerade fastighetsmäklare frånfyra olika kontor, tre mäklare från vardera och bidrog med insikter om yrket och kulturenpå arbetsplatsen. Flera respondenter med olika kön, ålder och erfarenhet har intervjuatsfrån varje kontor för att skapa en nyanserad bild av varje arbetsplats. Utifråndatainsamlingen har citat från fyra återkommande ämnen sammanställts och presenterats istudiens empiriavsnitt. Studiens resultat visar att organisationskulturen på fastighetsmäklarkontor ärmansdominerad med fokus på manliga egenskaper som prestation. Inomorganisationsstrukturen upptäcktes även strukturella hinder för kvinnor att kunnaåstadkomma en karriär inom yrket efter barnafödande vilket var en anledning till attmånga kvinnor lämnar yrket. Sammanfattningsvis visar studien att den rådandeorganisationskulturen och organisationsstrukturen på fastighetsmäklarkontor påverkarden kvalitativa jämställdheten negativt och bidrar till både vertikal och horisontellkönssegregering. Studien bidrar med att föra de dolda strukturer som finns inomfastighetsmäklarbranschen till lj, In 2023, the real estate brokerage industry achieved a distribution of 45% women and55% men. Despite this, more women are both training to become brokers and leaving theprofession. Female brokers earn on average less than male brokers, and more men areself-employed. Previous research shows that organizational culture and organizationalstructure significantly impact how gender is treated within an organization. Since the realestate brokerage industry has achieved a quantitative balance of female and male brokers,this study aims to explain how organizational culture and organizational structure affectqualitative gender equality in real estate brokerage offices.To address this aim, semi-structured interviews were conducted with a total of twelve realestate brokers. The respondents were registered brokers from four different offices, threebrokers from each, providing insights into the profession and the workplace culture.Several respondents of different genders, ages, and experiences were interviewed fromeach office to create a nuanced picture of each workplace. Based on the data collection,quotes from four recurring themes were compiled and presented in the study's empiricalsection.The study’s results show that the organizational culture in real estate brokerage offices ismale-dominated, with a focus on male traits such as performance. Within theorganizational structure, structural barriers were also discovered that hinder women fromadvancing their careers in the profession after childbirth, which was a reason manywomen leave the profession. In summary, the study shows that the prevailingorganizational culture and structure in real estate brokerage offices negatively impactqualitative gender equality and contribute to both vertical and horizontal gendersegregation.The study sheds light on the hidden structures within the real estate brokerage industryand emphasizes the importance of a critical approach to the organization to achievequalitative, not just quantit

Studien har sin utgångspunkt i Jämställdhetsmyndighetens lägesrapport (2023) som indikerar på stora brister i måluppfyllelsen av Sveriges jämställdhetspolitiska delmål. Sociala och kulturella könsnormer och värderingar lyfts fram som en grundläggande orsak till bristande måluppfyllelse, med hänvisning till att dessa begränsar individers förutsättningar, möjligheter och rättigheter inom flera livsområden. Könsstereotyper kopplas vidare till det upprätthållande av könsmaktsordningar som ur ett jämställdhetsperspektiv innebär en utmärkande utsatthet för kvinnor. Syftet med studien är att undersöka förskolans möjligheter att bidra till ett jämställdhetsfrämjande arbete med fokus på ett aktivt motverkande av begränsande könsmönster. Barn lär sig tidigt om vilka handlingar och beteenden som anses vara normativa respektive avvikande för de två könsidentiteterna, maskulinitet och femininitet. Genom studien vill vi belysa förskolans möjlighet att aktivt motverka könsmönster och omforma föreställningar om kön. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Totalt intervjuades nio yrkesverksamma i förskolan, bestående av fyra rektorer och fem förskollärare. I analysen av det empiriska materialet användes en tematisk analys med studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt. Parallellt med tidigare forskning presenteras studiens resultat utifrån Judith Butlers teori om kön som konstruktion samt Charles Tillys teori om beständig ojämlikhet. Arbetets resultatanalys indikerar i likhet med tidigare forskning att den enskilde pedagogens förmåga att upptäcka, motverka och reflektera kring könsmönster, är avgörande för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Vidare identifierades även utvecklingsområden inom organisatoriska förutsättningar., This study is based on a report from Jämställdhetsmyndigheten (2023) that highlights significant shortcomings in the achievement of Sweden's gender equality policy objectives. Social and cultural gender norms and values are identified as a fundamental cause, as they limit individuals´ opportunities, possibilities, and rights across various areas of life. Gender stereotypes are further linked to the perpetuation of the power structures between genders, which from a gender equality perspective, results in particular vulnerability for women. The purpose of this study is to research the preschool´s potential to contribute to gender equality work, with a focus on actively counteract against restrictive gender norms. Children are early introduced to the behaviors and actions that align and deviate with the gender patterns prevalent in society. The aim of this study is to highlight the preschool´s ability to actively challenge gender patterns and reshape perceptions of gender. Semi-structured interviews were conducted to collect the empirical material, and a snowball sampling method was used to find informants. A total of nine individuals were interviewed, all of which work in preschool education and have completed the preschool-teacher degree in Sweden. To analyze the empirical material, a thematic analysis was used based on the study´s purpose and research questions. Along with previous studies, the empirical material was reviewed in the results using Butler´s theory of performativity and the heterosexual matrix, as well as Tilly´s theory of durable inequality. The analyses of the results were consistent with previous research and indicates that the individual preschool teacher’s ability to recognize, counteract and reflect on gender norms I crucial for a successful with the gender equality work. Additionally, areas for improvement within organizational conditions were identified.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval av Skånes ishockey föreningarbedriver och arbetar för att främja flick- och damverksamheten samt vilka faktorer sompåverkar föreningarnas sätt att arbeta med flick- och damhockey. Den teoretiskautgångspunkten i denna studie grundar sig i den institutionella teorin i nära koppling tillgenusteorin. Författarna valde dessa teorier för att se hur ishockeyn i Skåne är formadoch hur den verkar utifrån ett könsperspektiv. Författarna har valt att tillämpa enkvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide framställts.Sex intervjuer har genomförts med olika ishockeyföreningar i Skåne som bedriver flickochdamishockey. Resultatet har framställts och analyserats med hjälp av en tematiskanalys där kärnteman och subteman identifierats induktivt. Författarna har i dennaprocess haft ögonen öppna för repetitioner, metaforer, likhet, skillnader och teorirelaterat material. De fyra kärnteman som identifierats är; Organisationsstruktur,ledande roller, yttre påverkande faktorer samt resurser. Resultatet av studien visar på attdet finns ett intresse bland samtliga föreningar att bedriva flick- och damverksamhet därman vill öka antalet flickor för att etablera fler homogena lag. Det finns ett tydligtmönster bland föreningarna att jämställdhet ska eftersträvas och genomsyras i helaföreningen, både bland spelare och ledare. Det finns olika yttre faktorer som påverkarutvecklingen av flick- och damhockey.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativ tematisk innehållsanalys undersöka de svenska riksdagspartiernas framställning av våld i nära relation, samt vilka likheter och skillnader som fanns partierna emellan. Som teoretiskt ramverk användes feministisk kriminologi och viktimologiska begrepp. Resultatet visade att våld i nära relation i huvudsak framhålls som en underkategori till mäns våld mot kvinnor och belyses ur ett jämställdhetsperspektiv. Förståelsen för fenomenet grundar sig även i tre huvudsakliga områden: könsmaktsperspektivet, mänskliga rättigheter samt hedersrelaterat våld och kulturella normer. Vikten av ett stärkt brottsofferperspektiv, ofta på bekostnad av förövarna, genomsyrar partiernas framställningar trots skillnader i förståelser och åtgärdsförslag. Ett behov av kompetenshöjning för alla samhällsinstanser som kommer i kontakt med våldsutsatta lyfts även fram. Slutligen dras slutsatserna att en bristande förståelse för våldets orsaker och mekanismer finns inom politiken, tillsammans med få förslag om våldsförebyggande insatser., The unacceptable violence: A thematic content analysis of the Swedish parliamentary parties' portrayal of domestic violence. The purpose of this thesis was to examine how the parties in the Swedish parliament depicts domestic violence and list common denominators through thematic analysis. Both feminist criminology and victimological concepts were used as theoretical frameworks. The results show that domestic violence, explained as a subcategory to male violence against women, is presented through perspectives of equality, gendered power, human rights, honor violence and cultural norms. The importance of an empowered victim perspective, often at the expense of the offenders, permeates the parties' depictions even though there are differences in their understandings and action proposals. Furthermore, there is an emphasis on the need to elevate competence levels across all community agencies that may interact with victims. Lastly, it is concluded that there is a lack of understanding in politics regarding the causes and mechanisms of domestic violence, as well as limited proposals for its prevention.

The purpose of this study is to increase knowledge about gender differences in ideological orientations in Europe. We use quantitative methods and survey data from European Social Survey (ESS) to examine 25 countries in Europe over time and investigate if there is a correlation between gender equality and the gender gap in self-placement on the political left-right scale. The study examines how the political gender gap has developed through time, and how the trends differ between men and women. The study also examines how gender equality has evolved over time in comparison to the gender gap in political ideology. Furthermore, it examines whether different ideological dimensions might affect self-placement on the left-right scale for men and women. The results show that the gender gap has increased in general across Europe. However, there is substantial variation across the countries. In several countries, the gender gap in ideological orientations decreases over time. The study found different tendencies in how the gender gap has been changing through time in relation to how gender equality has developed. We also found that some ideological factors have a greater effect on women’s self-placement compared to men’s and vice versa.

Köns- och klassrelaterade faktorer spelar en betydande roll i val av utbildningsvägar och karriärer, där kvinnor och män ofta väljer olika utbildningsprogram. Studie- och yrkesvägledning är avgörande för att elever ska kunna göra välgrundade val för sin framtid och för att säkerställa att dessa val inte begränsas av kön eller socioekonomisk bakgrund. Forskning inom både socionomprofessionen och ingenjörsyrket har belyst hur könsstereotyper och strukturella hinder påverkar dessa val, med en ökad betoning på att utmana traditionella normer och främja mångfald och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka könsmönster i dagens studie- och yrkesval bland högskole- och universitetsstudenter samt att förstå de bakomliggande orsakerna till dessa val. Metoden för att undersöka könsskillnader i studie- och yrkesval innefattade ett subjektivt urval avdeltagare från civilingenjörs- och socionomprogrammen. Fokus låg på att utforska könssegregering och de bakomliggande orsakerna genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Studenter inom socionom- och civilingenjörsprogrammen påverkas av olika faktorer, familjebakgrund, personliga intressen och samhälleliga förväntningar. Dessa faktorer kan ibland leda till överrepresentation av ett kön och de kan uppleva olika grader av problematik relaterad till detta. Behov av fortsatt forskning och åtgärder för att bekämpa könsskillnader i studie- och yrkesval och främja en mer jämställd utbildnings- och arbetsmarknad.

Detta är en kvalitativ kritisk diskursanalytisk granskning av textbaserade jämställdhetsmaterial som är skapade för att stödja pedagoger inom förskola i deras jämställdhetsarbete. Genom att tillämpa feministisk poststrukturalism som teoretiskt ramverk fokuserar studien på att dekonstruera och analysera de underliggande maktstrukturer och normer som är inbäddade i jämställdhetsmaterialet för att svara på frågeställningarna: Vilka didaktiska strategier och metoder lyfts fram och blir dominerande i stödmaterial för jämställdhetsarbete i förskolan? Vilka teoretiska perspektiv och kunskaper om jämställdhet uttrycks i dessa strategier och metoder?. Det feministiska perspektivet hjälper till att belysa hur språk och diskurser i dessa material kan förstärka eller utmana traditionella könsroller och föreställningar om genus. Studien visar att litterära jämställdhetsmaterial ofta innehåller både explicita och implicita budskap om kön och makt. I den här studien lyfts vikten av att pedagoger är normmedvetna och reflekterande kring hur de påverkar barns förståelse av kön och jämställdhet, för att lyckas arbeta mot binära könsparadigm. Den feministiska poststrukturalismens lins erbjuder viktiga insikter och verktyg för förskollärare att integrera normkritik och jämställdhetsperspektiv i sin dagliga undervisning. Detta kan hjälpa dem att utmana traditionella könsnormer och skapa en förskolemiljö som främjar respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar redan från tidig ålder.

Sweden is considered a pioneering country when it comes to gender equality. However, we still see differences between men and women in working life, including in terms of salaries, managerial positions and working hours. In this study, we examine a number of other factors of working life that are interesting from a gender equality perspective. The essay examines experiences of autonomy, career opportunities, work-family conflict and work intensity, using factor analysis and regression analysis. We use both theories and previous research to get a deeper understanding of the four aspects. Small differences between men and women were found in autonomy and work intensity, while in experiences of career opportunities and work-family conflict we could not observe any differences.

Gender equality work is ongoing within the transport industry. The industry has a reputationof being male-dominated which may be the reason why fewer women are attracted to it.Previous research shows that there are clear norms and stereotypes within male-dominatedprofessions where women face challenges such as harassment, exclusion, prejudices, andissues with work-life balance. Previous research also presents opportunities and femalequalifications such as women being more cooperative, selfless, and less risk-taking than men. The aim of the study is to investigate how transport companies are working towards genderequality and examine the barriers and opportunities that women in the transport industry face.The study was conducted through a qualitative method, where semi-structured interviewswere conducted with a total of eleven people in leadership positions and truck drivers in threeselected transport organizations. The material provided by the respondents through their ownexperiences and perceptions has been interpreted and categorized, which is presented in theempirical chapter. The results of the study show that transport organizations are actively working to promotegender equality in the industry, requiring active marketing from companies and the presenceof female role models within the organization to increase female participation. The results ofthe study also show barriers that women face, such as work-life balance, stereotypes, andexclusion, as well as career opportunities provided to women through internal trainingprograms. By breaking norms and creating an inclusive work environment, companies canattract more women to the industry., Jämställdhetsarbetet pågår aktivt inom transportbranschen. Branschen har en bild av att varamansdominerad vilket kan vara orsaken till att färre kvinnor söker sig dit. Tidigare forskningvisar på att det finns tydliga normer och stereotyper inom mansdominerade yrken och därkvinnor står inför utmaningar såsom trakasserier, exkludering, fördomar och problem med attfå till arbetslivsbalansen. Tidigare forskning presenterar även möjligheter och kvinnligakvalifikationer såsom att kvinnor är mer samarbetsvilliga, de är osjälviska och är mindreriskbenägna än män. Syftet med studien undersöker hur transportföretag arbetar med jämställdhetsarbete samtundersöker de hinder och möjligheter som kvinnor i transportbranschen står inför. Studien hargenomförts genom en kvalitativ metod där vi utfört semistrukturerade intervjuer med totaltelva personer på ledande positioner samt lastbilschaufförer i tre utvaldatransportorganisationer. Materialet respondenterna tillhandahöll oss genom sina egnaerfarenheter och upplevelser har vi tolkat och kategoriserat, vilka presenteras i det empiriskakapitlet. Resultatet av studien visar att transportorganisationer arbetar aktivt med att främja enjämställd bransch. Det krävs en aktiv marknadsföring från företagen samt att det kvinnligadeltagandet ökar när det finns kvinnliga förebilder inom organisationen. Studiens resultatvisar även hinder som kvinnor står inför såsom arbetslivsbalans, stereotyper och exkludering,men även vilka karriärmöjligheter som ges till kvinnor via internutbildningar. Genom attföretag bryter normer och skapar ett inkluderande arbetsklimat kan fler kvinnor attraheras tillbranschen.

This study uncovers the reactions and responses of Swedish civil society organisations to the abolition of the Swedish feminist foreign policy. Sweden, a pioneer in 2014 as the first country to develop and adopt a feminist foreign policy, took a surprising turn in 2022 by becoming the first to abolish it. Through qualitative methods of document analysis and key informant interviews, this study aims to understand how these crucial foreign affairs actors responded to this policy shift. The findings reveal deep-seated disappointment and concern about the negative development of Sweden’s foreign affairs, as the government dismantled Sweden’s gender equality commitments without offering new, measurable strategies. By engaging with feminist international relations theory, the results illuminate potential regression in global gender equality achievements, human rights, and democratic values as the government severs dialogical and financial ties with civil society.

Uppsatsens titel är ett citat: "Här luktar inte ens svett, här luktar det hora", som framförs av Polistidningen (nr 3, 1999), vilket tydligt visar på språkets jargong inom polisorganisationen. Genom att tillämpa kvalitativ innehållsanalys som metod för att undersöka tidningsartiklar har vi kunnat följa polisens jämställdhetsutveckling och upptäckt fler intressanta resultat. Från år 1957 till 2021 visar tidningsartiklar ett tydligt isärhållande mellan poliskåren och de kvinnliga posettliserna. På 70-talet och framåt började kvinnor höja sina röster och vi märkte en tydlig förändring i artiklarna. Samtalen kring jämställdhet och det faktum att kvinnliga poliser är här för att stanna gick sakta men stabilt framåt. Mot slutet av 80-talet svängde det över till en helt annan diskurs inom kåren, nu hade kvinnors nätverk utvidgats så att kvinnliga poliser runt hela världen delade med sig av varandras åsikter, erfarenheter och framtidsplaner. Sverige var en förebild eftersom det ansågs att jämställdhetsarbetet hade kommit långt här. Det empiriska materialet visar dock att när kvinnliga poliser utsatts för sexuella trakasserier har historiskt få anmälningar gjorts. Att göra en anmälan kan innebära att de kvinnliga poliserna inte blir betrodda eller att det får negativa konsekvenser. Via artiklarna har den förkastliga jargongen inom poliskåren analyserats och hur kvinnliga poliser påverkats. Hur genus och könsmakt konstrueras och uttryckts har identifierat och studerats och resultatet visar på att polisorganisationen öppet sagt, “lite får man tåla”. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur genusfrågor hanteras inom poliskåren och hur dess interna processer och strukturer påverkar samhällets syn på kön och könsmakt.

This study examines the impact of liberalized abortion laws and increased access to contraceptionon men’s socioeconomic outcomes in the United States. While theory suggests reduced malesocioeconomic status due to shifts in household bargaining power, previous studies indicatepositive effects from planned fertility. Using a difference-in-differences approach with U.S. Censusdata from 1970 to 2000, I analyze the effects on men’s wages, total income, educationalattainment, labor force participation, and poverty status.The study finds mixed results, withsignificant effects in some areas but inconclusive and uncertain results in others.

In this study, gender equality both in society but primarily football has been discussed with the help of previous research and theories. The study has also focused on women’s soccer players, as they’ve answered a questionnaire about inequalities in the sport and what needs to improve. The study has also involved an elite soccer player, who is currently playing in ‘’Damallsvenskan’’. The result of the surveys was that men occupy a lot of space in the sport, but the landscape has significantly improved for female players in recent years. This could also be seen in the analysis in the study.

Spontanidrottsanläggningar spelar en viktig roll för folkhälsan genom att öka den fysiska aktiviteten bland invånarna. Trots detta finns det betydande jämställdhetsproblem eftersom dessa platser ofta domineras av pojkar och män. Rapporten identifierar flera problemområden. En tydlig ojämställdhet i användningen av spontanidrottsanläggningar framkommer, där dessa platser mest används av pojkar och män, med en könsfördelning på upp till 80/20 procent i vissa åldersgrupper. Kvinnor och flickor känner sig ofta otrygga på dessa platser, särskilt kvällstid. Bristande belysning och avsaknad av specifika tider för flickor bidrar till detta. Dessutom är många idrottsytor designade med fokus på traditionellt manliga sporter som fotboll, vilket minskar deras attraktivitet för flickor. Resursfördelningen tenderar också att favorisera manligt dominerade sporter. För att göra spontanidrottsanläggningar mer tillgängliga och attraktiva för kvinnor och flickor föreslås flera åtgärder. En ökad upplevd trygghet genom förbättrad belysning och regelbundet underhåll är avgörande. Att skapa platser med god överblickbarhet och orienterbarhet är också viktigt. Dessutom bör designen av spontanidrottsanläggningar vara inkluderande och inbjudande för alla kön. Multifunktionella ytor som stödjer en bred variation av aktiviteter och tilltalar olika användargrupper, exempelvis dansbanor som lockar fler kvinnor, är ett effektivt sätt att uppnå detta. Tydlig skyltning och detaljerad onlineinformation om anläggningarnas funktioner och tillgängliga aktiviteter underlättar tillgängligheten. Det är även centralt att engagera lokalbefolkningen, särskilt kvinnor och flickor, i planeringen och utvecklingen av spontanidrottsanläggningar. Genom att inkludera deras feedback kan anläggningarna bättre anpassas efter deras behov och önskemål, vilket bidrar till en mer jämställd och tillgänglig sportmiljö., Spontaneous sports areas significantly contribute to an increased degree of physical activity. However, there are issues related to gender equality in spontaneously used sports areas, as their usage is defined predominantly by men and boys. Though the reported problem areas differ, a pattern of gender inequality in using spontaneously used sports areas emerges, and spontaneously used sports arenas are used predominantly by boys and men, with a gender distribution up to 80/20 percent in several age groups. Women and girls feel unsafe there, particularly in the evening. Due to inadequate illumination of spontaneously used sports areas and a lack of time when girls could use them, their use becomes complicated. The system of resource assignment also tends to support male-oriented types of sports. For instance, the entry of women and girls in spontaneous sports areas is facilitated by improved perceived safety through better lighting and maintenance. Spontaneous sports area design should also be inclusive and inviting to all genders. Inclusive being that the spaces are multi-functional and can support a great variety of activities, which attract very many different user groups such as dance floors which will attract more women are an effective way of facilitating this. Accessibility will be facilitated by clear and detailed signage and online information about the facilities and what they offer concerning activities. Local community is also viewed to be of importance in the involvement in planning and development of spontaneous sports places and this through women and girls. The adjustment to their needs and desires creates a rather equal and accessible sport environment.