”Det börjar någonstans med att man tar upp diskussionen oftare” : En kvalitativ studie om förskolans jämställdhetsarbete med fokus på att motverka begränsande könsmönster

Studien har sin utgångspunkt i Jämställdhetsmyndighetens lägesrapport (2023) som indikerar på stora brister i måluppfyllelsen av Sveriges jämställdhetspolitiska delmål. Sociala och kulturella könsnormer och värderingar lyfts fram som en grundläggande orsak till bristande måluppfyllelse, med hänvisning till att dessa begränsar individers förutsättningar, möjligheter och rättigheter inom flera livsområden. Könsstereotyper kopplas vidare till det upprätthållande av könsmaktsordningar som ur ett jämställdhetsperspektiv innebär en utmärkande utsatthet för kvinnor. Syftet med studien är att undersöka förskolans möjligheter att bidra till ett jämställdhetsfrämjande arbete med fokus på ett aktivt motverkande av begränsande könsmönster. Barn lär sig tidigt om vilka handlingar och beteenden som anses vara normativa respektive avvikande för de två könsidentiteterna, maskulinitet och femininitet. Genom studien vill vi belysa förskolans möjlighet att aktivt motverka könsmönster och omforma föreställningar om kön. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Totalt intervjuades nio yrkesverksamma i förskolan, bestående av fyra rektorer och fem förskollärare. I analysen av det empiriska materialet användes en tematisk analys med studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt. Parallellt med tidigare forskning presenteras studiens resultat utifrån Judith Butlers teori om kön som konstruktion samt Charles Tillys teori om beständig ojämlikhet. Arbetets resultatanalys indikerar i likhet med tidigare forskning att den enskilde pedagogens förmåga att upptäcka, motverka och reflektera kring könsmönster, är avgörande för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Vidare identifierades även utvecklingsområden inom organisatoriska förutsättningar.
This study is based on a report from Jämställdhetsmyndigheten (2023) that highlights significant shortcomings in the achievement of Sweden's gender equality policy objectives. Social and cultural gender norms and values are identified as a fundamental cause, as they limit individuals´ opportunities, possibilities, and rights across various areas of life. Gender stereotypes are further linked to the perpetuation of the power structures between genders, which from a gender equality perspective, results in particular vulnerability for women. The purpose of this study is to research the preschool´s potential to contribute to gender equality work, with a focus on actively counteract against restrictive gender norms. Children are early introduced to the behaviors and actions that align and deviate with the gender patterns prevalent in society. The aim of this study is to highlight the preschool´s ability to actively challenge gender patterns and reshape perceptions of gender. Semi-structured interviews were conducted to collect the empirical material, and a snowball sampling method was used to find informants. A total of nine individuals were interviewed, all of which work in preschool education and have completed the preschool-teacher degree in Sweden. To analyze the empirical material, a thematic analysis was used based on the study´s purpose and research questions. Along with previous studies, the empirical material was reviewed in the results using Butler´s theory of performativity and the heterosexual matrix, as well as Tilly´s theory of durable inequality. The analyses of the results were consistent with previous research and indicates that the individual preschool teacher’s ability to recognize, counteract and reflect on gender norms I crucial for a successful with the gender equality work. Additionally, areas for improvement within organizational conditions were identified.