Search

Ur ett samhällsperspektiv är revision en viktig funktion där syftet är att kvalitetssäkra ekonomisk information samt skapa trygghet gentemot allmänheten. Digitaliseringens framväxt har skapat goda förutsättningar för att få fram relevant information där ett samspel mellan parterna är avgörande i säkerställandet. Studiens problemformulering lyder, på vilka sätt kan rotationsreglerna påverka revisorernas möjlighet att bedöma och hur bidrar revisorer till utveckling av informationskvaliteten. Syftet är att skapa förståelse om hur informationskvalitet har påverkats efter införandet av rotationsreglerna, samt hur revisorerna bidrar till att utveckla och upprätthålla god kvalitet. Den teoretiska- och praktiska referensramen baseras på tidigare forskning och litteratur om informationskvalitet samt relationerna mellan parterna och revisionsprocessen. Undersökningen har genomförts genom fyra telefonintervjuer samt av tre strukturerade intervjuer med skriftliga svar vars innehåll är identiska och bygger på den teoretiska samt praktiska referensramen. Slutligen kopplades den empiriska delen samman med den teoretiska och praktiska vilket resulterade i en klar analys och utförlig slutsats. Studien bevisar att det inte föreligger nämnvärda skillnader i informationskvaliteten efter rotationsreglernas införande men däremot påvisas bedömningen av kvaliteten bero på hur väl kommunikationen fungerar. Genom att upprätthålla en god kommunikation och samspel mellan parterna säkerställer detta en god kvalitet. Ytterligare faktorer där bedömningen samt upprätthållandet av kvaliteten uppnås är genom noggrann planering där vikten ligger på att prioritera uppdragen korrekt. Vidare förbättras även kvaliteten på informationen genom revisorernas individuella utveckling där kontinuerliga internutbildningar ges. Förståelsen kring reglerna är av stor vikt för att upprätthålla en god informationskvalitet eftersom det bygger på att ha vetskapen om hur och varför processen ska genomföras. I samband med detta skapar det förutsättningar till att utföra en utförlig och noggrann bedömning och granskning av revisionen. The purpose of this thesis is to give insight on the effects of the quality of information due to the initiation of rotation rules. Furthermore, it also presents accountants contribution in developing and maintaining a good quality of information. The theoretical as well as practical framework is based on previous research and literature on information quality, the relations between parties and the audit process. The study shows that the initiation of rotation rules have made no difference in terms of information quality. However, to maintain high quality of information good communication between parties is of essence. The maintenance of information quality requires proper planning, prioritizing of assignments and development generated by continuous education. Furthermore, understanding of current rules is essential in maintaining good information quality and implementing a thorough assessment of the audit.

I Sverige påverkar industrin miljön och människor varje dag. I samhället idag finns det aktiviteter och händelser som påverkar varandra och alla människor. Kraven och förväntningar ökar på organisationer genom att de ska kunna bidra till ett hållbart samhälle med väl fungerande verksamheter och affärsmodeller. Kommunikation är en vital del av organisationen och den berör alla genom hela organisationen. Informationskvalitet och informationshantering ska uppfylla vissa krav då de ger förutsättningar till det bäst tänkbara beslutsfattande. Syftet med studien är att ta fram åtgärdsförslag om effektiv hantering av information kan leda till minskade störningar i materialflödet och minska nuvarande kostnader i form av omarbete.

Ämnet hållbarhet är idag mer aktuellt än någonsin. Många företag tar ansvar för sin påverkan på omgivningen och detta ansvar har kommit att bli en del av den externa rapporteringen. Företags hållbarhetsrapportering har traditionellt varit frivillig och det har tillämpats självreglering. I kontrast till de noterade företagens avsaknad av regler har svenska staten, genom införandet av en ägarpolicy, ställt upp krav på de statliga företagen. Kraven innebär att de statliga företagen ska agera föredömligt inom hållbart företagande och hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Syftet med denna studie har varit att utifrån GRI:s kvalitativa egenskaper gällande hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet undersöka skillnader mellan noterade och statliga företags hållbarhetsupplysningar inom de områden som stadgas i ÅRL 6 kap 12 § 1 st. Vår studie är komparativ och vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Bedömningar har gjorts av 21 noterade och 21 statliga företags hållbarhetsrapportering. Med en egenutvecklad modell för bedömning av skillnader i informationskvalitet, har vi kunnat uppfylla studiens syfte och besvara vår forskningsfråga: Vilka skillnader i hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet kan identifieras mellan noterade och statliga företag? Studiens resultat visar att de statliga företagens hållbarhetsrapportering genomgående uppvisar en högre informationskvalitet än noterade företag. De största skillnaderna som identifierades var att de statliga företagen i en avsevärd större utsträckning efterföljde internationella ramverk och riktlinjer samt att de lät sin hållbarhetsrapport genomgå en oberoende extern granskning. Den reglering som statliga företag omfattas av verkar leda till en högre informationskvalitet i hållbarhetsrapporteringen än vad självreglering gör. Studiens teoretiska bidrag är en modell som möjliggör en bedömning av informationskvalitet i företags hållbarhetsrapportering och en kartläggning av skillnader mellan noterade och statliga företag. Även praktiker kan ha nytta av vår kartläggning som visar att noterade företag kan öka sin informationskvalitet genom att efterfölja internationella ramverk samt låta rapporteringen bli externt granskad. The subject of sustainability is today more current than ever before. Many companies take responsibility for their impact on the environment and this responsibility has become part of the external reporting. Corporate sustainability reporting has traditionally been voluntary and subject to self-regulation. Contrary to the lack of rules for listed companies, the Swedish state has imposed demands on state-owned companies through the introduction of an ownership policy. The requirement means that state-owned companies should act exemplarily in sustainable business and report sustainability in accordance with GRI's guidelines. The purpose of this study has been to investigate differences between listed and state-owned companies' sustainability information quality in the areas defined in ÅRL 6 kap 12 § 1 st, based on GRI's qualitative characteristics regarding sustainability reporting. Our study is comparative and we have used a qualitative content analysis with quantitative elements. Assessments have been made of 21 listed and 21 state-owned companies' sustainability reporting. With a self-developed model for assessing differences in information quality, we have been able to fulfil the purpose of the study and answer our research question: What differences in sustainability reporting information quality can be identified between listed and state-owned companies? The results of the study show that the sustainability reporting of state-owned companies contains a higher information quality than listed companies. The major differences identified were that the state-owned companies complied with international framework and guidelines to a significantly greater extent and let their sustainability report be subject for independent external auditing. The government-controlled regulation seems to lead to a higher information quality in sustainability reporting than self-regulation. The theoretical contribution of the study is a model that enables an assessment of information quality in sustainability reporting and a mapping of differences between listed and state-owned companies. Practitioners may also benefit from our study, which shows that listed companies can increase their information quality by following international frameworks and allowing the reporting to be externally audited. This thesis is written in Swedish.

Företag och organisationer producerar och samlar på sig mer data och information än någonsin. Data och information ligger till grund för många av de produkter och tjänster som skapas idag. Trots att det finns mycket forskning rörande hantering av data och information samt metoder och tekniker för att hantera kvaliteten av data och information så saknas det kvalitativa undersökningar av vad som är avgörande för att uppnå data- och informationskvalitet. Området som önskas belysas är data- och informationskvalitet i arbetet med en informationsprodukt. Syftet med denna studie är att undersöka vad respondenterna hos valt fallföretag anser bidra till data- och informationskvalitet i arbetet med en informationsprodukt. Valt fallföretag har lång erfarenhet av att inhämta och förädla data och information med målet att generera informationsprodukter som ger kvalitativ information, nya insikter och kunskap till sina kunder. Fyra respondenterna som alla representerar det operativa arbetet med att ta fram en informationsprodukt har intervjuats. Baserat på befintlig litteratur rörande definitionen av data- och informationskvalitet, informationsprodukter samt tidigare studier där framgångsfaktorer för data- och informationskvalitet har undersökts i liknande sammanhang, har en analysmodell tagits fram som stöd för denna fallstudie. Analys av empiriska data har i denna studie bland annat lett till slutsatsen att data- och informationskvalitet är föränderligt i arbetet med en informationsprodukt. I slutsatserna kan följande framgångsfaktorer redovisas som de framgångsfaktorerna som anses bidra till att uppnå data- och informationskvalitet i alla fyra aktiviteter i informationsprocessen; ”Strategiskt behov”, ”Förståelse för vikten av data- och informationskvalitet”, ”Värderingar”, ”Användarfokus”, ”Kommunikation”, ”kontroller av data- och informationskvalitet” samt ”Riskbedömning”. I slutsatserna presenteras även två nya framgångsfaktorer; ”Strategier för att anskaffa data och information” och ”Kulturell hänsyn”. Dessutom pekar slutsatserna av studien på att framgångsfaktorerna ”Policy och standarder” samt ”Säkerhet av data och information” kan upplevas som en bidragande men samtidigt som en hämmande faktorer för att uppnå högre data- och informationskvalitet i arbetet med att producera en informationsprodukt.

Behovet av högkvalitativ information är något som finns i alla organisationer. Tack vare teknikutvecklingen kan information flöda allt fortare, och genom alltfler kanaler. Informationsmängden har idag blivit så pass omfattande att vi människor många gånger har svårt att hantera informationen på ett effektivt sätt, vilket i sin tur kan leda till upplevt informationsöverflöd. Denna studies syfte var att undersöka hur aspekter av informationsöverflöd upplevs i perspektiv av informationskvalitet och belysa dessa utifrån distans- och kontorsarbete. Wang & Strong (1996) har tagit fram en modell för att mäta informationskvalitet. Informationskvalitet är ett komplext begrepp och kan enligt författarna (1996) brytas ner i fyra aspekter vilka är tillförlitlighet, relevant, tillgänglighet och representativ information. Deras modell över informationskvalitet har varit denna studies utgångspunkt för analys av resultatet. Undersökningen genomfördes enligt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom fem stycken semi-strukturerade individuella telefonintervjuer. Studiens deltagande informanter arbetar alla både på distans och på kontor. Studiens resultat visar att det främst är bristen på relevant information som bidrar till upplevt informationsöverflöd. Eppler & Mengis (2004) presenterar fem stycken orsaker till informationsöverflöd, vilka är information, IT, arbetsuppgift och tid, individ samt organisation. Resultatet visar att bristen på relevant information bidrar till alla dessa fem orsaker. Informationsöverflöd upplevs som något mer märkbar på kontor där även den fysiska muntliga kommunikationen kan bidra till för mycket information. Inför genomförandet av denna studie var det inte förväntat att distansarbete kan väljas för att minska informationsöverflöd. Resultatet visar dock att informanterna många gånger väljer distansarbete för att kunna koppla bort sig från digitala och fysiska informationskanaler. Detta upplevs särskilt effektivt då mer komplexa arbetsuppgifter ska utföras. Slutsatser som kan dras från den genomförda studien är att öppna kontorslandskap kan bidra med mer irrelevant information som en följd av den fysiska muntliga kommunikationen. Även kan slutsatsen dras att informationskvalitet och informationsöverflöd är två nära relaterade begrepp, men att bristen på informationskvalitet är det som bidrar med informationsöverflöd. I de fall när informationen i sig inte uppfyller kvalitetsaspekterna kan detta bidra till att individer upplever informationsöverflöd. The amount of information has increased as a result of the technological development and it has become common to perceive information overload. This area is researched in office environments, however, we found no research in telecommuting. Low quality of information has been found through previous research as being one of the main reasons why we are experiencing information overload. In previous research, students were able to conclude that there was no research on the office and telecommuting experienced information overload. This study's problem is based on a scientific problem, were the students intended to examine how work in offices are perceived compared to teleworking in aspects of information quality and information overload. To illustrate the problem a qualitative method was selected. The study is based on semi-structured telephone interviews with five participating informants. This study's found that office environments contributed with more irrelevant information because of verbal communication. The students also came to the conclusion that the concepts of information quality and information overload are related to each other, but information quality is the overlying concept. Lack of information quality contributes to experienced information overload.

Information technology evidence consists of a mix of representations of various applications of digital electronic equipment, and can be brought to the fore in all contexts that result in legal decisions. The occurrence of such evidence in legal proceedings, and other legal decision-making, is a phenomenon previously not researched within legal science in Sweden. The thesis examines some of the consequences resulting from the occurrence of information technology evidence within Swedish practical legal and judicial decision-making. The thesis has three main focal points. The first consists of a broad identification of legal problems that information technology evidence entails. The second focal point examines the legal terminology associated with information technology evidence. The third focal point consists of identifying sources of error pertaining to information technology evidence from the adjudicator’s point of view. The examination utilizes a Swedish legal viewpoint from a perspective of the public trust in courts. Conclusions include a number of legal problems in several areas, primarily in regards to the knowledge of the adjudicator, the qualification of different means of evidence and the consequences of representational evidence upon its evaluation. In order to properly evaluate information technology evidence, judges are – to a greater extent than for other types of evidence – in need of (objective) knowledge supplementary to that provided by parties and their witnesses and experts. Furthermore, the current Swedish evidence terminology has been identified as a complex of problems in and of itself. The thesis includes suggestions on certain additions to this terminology. Several sources of error have been identified as being attributable to different procedures associated with the handling of information technology evidence, in particular in relation to computer forensic investigations. There is a general need for future research focused on matters regarding both standards of proof for and evaluation of information technology evidence. In addition, a need for deeper legal scientific studies aimed at evidence theory has been identified, inter alia regarding the extent to which frequency theories are applicable in respect to information technology evidence. The need for related further discussions on future emerging areas such as negative evidence and predictive evidence are foreseen.

Many organizations have realized that the growing amount of unstructured text may contain information that can be used for different purposes, such as making decisions. Organizations can by using so-called text mining tools, extract information from text documents. For example within military and intelligence activities it is important to go through reports and look for entities such as names of people, events, and the relationships in-between them when criminal or other interesting activities are being investigated and mapped. This study explores how information quality can be measured and what challenges it involves. It is done on the basis of Wang and Strong (1996) theory about how information quality can be measured. The theory is tested and discussed from empirical material that contains interviews from two case organizations. The study observed two important aspects to take into consideration when measuring information quality: context dependency and source criticism. Context dependency means that the context in which information quality should be measured in must be defined based on the consumer’s needs. Source criticism implies that it is important to take the original source into consideration, and how reliable it is. Further, data quality and information quality is often used interchangeably, which means that organizations needs to decide what they really want to measure. One of the major challenges in developing software for entity extraction is that the system needs to understand the structure of natural language, which is very complicated. Många organisationer har insett att den växande mängden ostrukturerad text kan innehålla information som kan användas till flera ändamål såsom beslutsfattande. Genom att använda så kallade text-mining verktyg kan organisationer extrahera information från textdokument. Inom till exempel militär verksamhet och underrättelsetjänst är det viktigt att kunna gå igenom rapporter och leta efter exempelvis namn på personer, händelser och relationerna mellan dessa när brottslig eller annan intressant verksamhet undersöks och kartläggs. I studien undersöks hur informationskvalitet kan mätas och vilka utmaningar det medför. Det görs med utgångspunkt i Wang och Strongs (1996) teori om hur informationskvalité kan mätas. Teorin testas och diskuteras utifrån ett empiriskt material som består av intervjuer från två fall-organisationer. Studien uppmärksammar två viktiga aspekter att ta hänsyn till för att mäta informationskvalitét; kontextberoende och källkritik. Kontextberoendet innebär att det sammanhang inom vilket informationskvalitét mäts måste definieras utifrån konsumentens behov. Källkritik innebär att det är viktigt att ta hänsyn informationens ursprungliga källa och hur trovärdig den är. Vidare är det viktigt att organisationer bestämmer om det är data eller informationskvalitét som ska mätas eftersom dessa två begrepp ofta blandas ihop. En av de stora utmaningarna med att utveckla mjukvaror för entitetsextrahering är att systemen ska förstå uppbyggnaden av det naturliga språket, vilket är väldigt komplicerat.

”Att använda intranät som informationskälla” är en studie kring den interna företagskommunikationen som sker via intranätet. Studien har genomförts som en fallstudie på ett företag med en, inom Sverige, geografiskt spridd organisation och kommer att fungera som underlag för ett pågående internt projekt. Visionen för projektet är att skapa ett användarvänligt intranät som säkerställer fallföretagets arbetssätt och leder till långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Intranätet är tänkt att underlätta samarbete mellan personer och avdelningar på geografiskt spridda platser och användas som ledningssystem Den kvantitativa enkätundersökningen omfattade 20 frågor som distribuerades till samtliga 213 medarbetare i Sverige inom fallföretaget i form av en länk till en webbenkät. Länken placerades på intranätet och skickades ut tillsammans med ett följebrev via e-post. De 82 inkommna svaren motsvarar en svarsfrekevens på 38%. Undersökningen var uppbyggd utifrån fem frågekategorier där de respektive frågorna är utformade för att svara på: -Hur användningen av intranätet ser ut i nuläget, -Vad medarbetarna önskar läsa om på intranätet, -Vem som medarbetarna tycker ska publicera information och nyheter, -Hur medarbetarna önskar att innehållet ska presenteras, formatet på information och nyheter samt -När medarbetarna önskar att information och nyheter publiceras. Valda teorier i form av bland annat kommunikationsmodellen och DeLone & McLeanmodellen ställdes i relation till den insamlade empirin för analys och utifrån denna analys har vi dragit följande slutsatser: - En informationskvalitetsmedvetenhet behöver infinna sig hos ledningen – det som publiceras måste vara genomtänkt för att uppnå den eftersträvade effekten. - Ett holistiskt synsätt på den interna kommunikationen krävs – det räcker inte att en viss komponent håller måttet utan standarden måste vara hög på samtliga komponenter för att internkommunikationen ska fungera så som avsikten är.

Samtidigt som informationsteknologins användning ökar i samhället riktas idag dessvärre för mycket fokus på själva tekniken och användarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om användarna själva inte varit med i processen att ta fram ett lämpligt system i verksamheten. Därför är användarinvolveringen en viktig aspekt när det kommer till systemutveckling. Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgång av information Vilket ställer krav på att informationen behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information är att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sätt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrån information är att använda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande. Ett bra beslutsstödsystem ställer krav på att informationsbehoven matchas utifrån användarna samt att informationen uppnår en hög informationskvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats inom ämnet informatik är att undersöka hur informationsbehoven och informationskvaliteten påverkar valet av ett beslutsstödsystem ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsen är vinklad ur ett användarperspektiv. Val av fallverksamhet är Skövde Kommun som är en organisation inom den offentliga sektorn. Utifrån kvalitativa intervjuer med potentiella användare till ett beslutsstödsystem har en kartläggning av informationsbehov och krav till ett system frambringats. Den empiriska undersökningen har också bidragit till en kartläggning av behoven för att systemet ska uppnå en god informationskvalitet. Användarinvolveringen, vilken har innefattat en involvering av de framtida användarna av ett beslutsstödsystem i den empiriska undersökningen, har varit en betydelsefull del under fallstudien. Det framgår i undersökningen att respondenterna har behov och krav gällande hur de själva ska kunna hantera och behandla information utifrån egna intressen och anpassningar i systemet. Det framgår också att systemet ska vara användbart och matcha de krav som uttryckts för att uppnå en informationskvalitet. Jag kan identifiera att användarinvolvering och användbarheten är faktorer respondenterna lägger stor tonvikt på för en lyckad systemutveckling. Det framgår även i den empiriska undersökningen att respondenterna har ett behov av att kunna jämföra data utifrån olika perspektiv och ändmål inför beslutsfattande gällande E-tjänsteutveckling.

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet – det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång – medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011. Vår proxy för informationskvalitet är högst tillämplig inom bankurvalet och högst aktuell för den rådande debatten kring redovisning till verkligt värde. Vi väljer att applicera kravet på att vissa finansiella instrument måste värderas till verkligt värde och upplysas som antingen nivå 1, 2 eller 3 (den s.k. ”värderingshierarkin”). Vi förutspår en lägre informationskvalitet längs med värderingshierarkins nivåer (nivå 1 -> 2 -> 3). I motsats till antagandet finner vi inga bevis för att informationskvalitet är en prissatt riskfaktor hos långivare, men studiens kan trots det, visa på intressanta iakttagelser. This paper examines the cross-sectional variation of financial reporting quality on debt contracting. Accounting Scholars and Finance Theory suggests that low information quality - that is, the uncertainty regarding valuation parameters for an underlying asset – is reflected in the information asymmetry component among lenders, which affects the cost of debt in excess of standard risk factors. We exploit the prediction in a setting comprised by public commercial banks in Europe. By using a non-random sampling we specifically address the largest commercial banks during the sample period of 2009-2011. Our proxy for information quality is widely used within the bank sample and highly topical for the recent fair value debate. We use the mandatory process of valuing and classifying financial instruments as level 1, 2 and 3 (“Fair Value hierarchy”), we predict a lower information quality across the fair value designations (level 1 -> 2 -> 3). Opposite to our prediction, we provide no cross-sectional evidence consistent with information quality being a priced risk factor by lenders, albeit, we make interesting findings.

The current state of our web is one where users can create and distribute information freely and without constraining limitations of knowledge. It’s as easy as making a Facebook status update or sending out a Tweet to make contributions to the web and we’re all doing it. Web-Giants like Facebook and Google deinate the web because they have such massive user amounts and therfore they control the information their users see. This is a problem because we’re hidden from the entire information amount that is the web in the 21st century. Today we limit ourself unknowingly by using these sites who implements a personalization approach which tries to show us the information it thinks we want to see. The next generation of the web seeks to open up the web to computers that makes it easier for them to understand and analyse the information on the web. Then they can help us by giving more relevant answers to the questions we ask them and show us what we actually want to see. This papers focus is in how these questions affect the daily life of the digital natives 2.0. What is their views on a web-based life now and in the future. We then go on to use these islands of information to render forth a list of demands one should be able to ask of a web-application in the future we know as Web 3.0.

Informationsteknologin har mer och mer satts på kartan för resurskrävande faktorer och däri dess affärssystem. En ständigt återkommande problematik är att förse användarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av våra syften med studien har därför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnå en hög informationskvalitet i sina affärssystem för att därefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan använda för att öka informationskvaliteten i affärssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen är det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet på olika nivåer (informationsansvarig och användare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen säkerställa dess arbetssätt. Det här har gjort att vår problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnå informationskvalitet i sina affärssystem? För att svara på frågan har vi skapat oss en teoretisk referensram som består utav sex huvudrubriker; information, perspektiv på information, medvetenhet, informationshantering, informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet. Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod. Vid insamlandet av empiri har öppna individuella intervjuer använts. Studien har genomförts på tre företag där de utvalda respondenterna är informationsansvariga och användare av systemet. Alla intervjuer har genomförts på respektive respondents arbetsplats. Genom studien har vi påvisat hur de studerade företagen har arbetat med informationskvaliteten. Av det här har vi tagit fram 15 riktlinjer för hur företag kan arbeta för att öka informationskvaliteten i sina affärssystem. Utifrån de här 15 riktlinjerna har två oberoende informationsansvariga valt ut vardera fem riktlinjer varav tre var samma, visuell presentation, förklaring av informationen och informationsstrategier. Förslag till fortsatt forskning är att testa generaliserbarheten på riktlinjerna för att se om de går att implementera i ett flertal olika företag. Nyckelord: Informationskvalitet, affärssystem, informationshantering, användare, informationsansvarig, informationskvalitetsdimensioner och riktlinjer.

In this thesis we aim to extend the current theories about a concept called persona. A persona is a model of a user, mostly based on qualitative research and made with such accuracy that it to some extent can be used as a replacement of a real user in a development process and as a communicative tool. We will present a way of constructing this persona without meeting the actual users and follow up with interviews from the organization using them. This will lead to a model over the process of introducing personas as a concept in an organization,previously not familiar with the concept. The model is adapted to also work for projects and organizations where the concept is already known. Executive summary When developing and designing systems or products to be used directly by end users,it is important that these are developed with people in mind. One way to do this is to have close contact between the end user and the developer as can be seen in for example agile development methods. This is however not applicable at all times and therefore the developer need to get the information about the end user some other way. Often this is done by a spokesman or project manager for the ordering company who delivers the information to a project manager or spokesman for the systems development company who in turn make sure the developer get the relevant information. Of course this means that sometimes information that could be relevant is missed and sometimes even altered due to misunderstandings or even personal interest. One way to deal with this is to have a written description or model of the primary end user that is so correct and accurate that it to some extent could be used as a replacement of the real user. Especially effective is this when making design decisions and as a communicative tool to ensure a common and shared picture of the different needs of the users. Even if a description of the end user has been made, the view of the user is not always shared. This thesis will address the problem of creating this description of a user by using the concept of persona, first presented by Alan Cooper 1999 in his book “The Inmates are running the Asylum – Why High-Tech Products Drive Us Crazy and How to Restore the Sanity”. In our research we show that under certain circumstances, this can be done without actually meeting the real end users by interviewing and observing other people with very similar roles. Using this persona as a development tool requires introduction of the concept in the organization as well as introduction of the personas for the actual project. This research is summarized in a model that includes the different steps of creating a persona using several methods and also how to implement this tool in an organization or project. For each general step in the model there is a short description which includes the construction of personas and which activities to include in the introduction, either if personas is previously known or not. Appendix 10 in this thesis consists of a brief and more hands on guide of the process of creating personas and introducing the concept in an organization. This guide could serve as a quick introduction to the subject and could also be used at a later time to refresh some of the highlights in the process. Sammanfattning Denna uppsats avser utöka befintliga teorier runt konceptet persona. En persona är en modell av en användare, baserad främst på kvalitativa studier, och utvecklad med sådan precision att den till vissa delar kan ersätta en riktig slutanvändare i en utvecklingsprocess samt som ett kommunikationsverktyg. Vi kommer att presentera ett sätt att utveckla denna persona utan att träffa den riktiga slutanvändaren och följa upp med intervjuer från organisationen som använder dem. Detta leder fram till en modell över processen med att utveckla personas samt införandet i en utvecklingsorganisation som tidigare inte har använt sig av konceptet. Modellen är anpassad för att fungera vid införande av persona även i projekt och organisationer där konceptet är känt sedan tidigare.

Absract: Information logistics is a question about moving information between different individuals or systems to that place in time and space where a demand for the information arise. It is utilized trough different sources of bearer that is distributed trough different channels in an optimal way. How to make it without distorting the information in the interface between different participants? This report is exactly about that. The report has resulted in the Information Quality Model (IQM) and the Information Quality Process (IQP). IQM is a model for evaluation of information that explains which characteristics that affects the efficiency of information. IQM is built on Aspects - Characteristics – Questions. If we for example have right information and we can deliver to right place in right time but with a poor layout the efficiency still can be low. This leads to that we can state that all the stated aspects with its belonging characteristics must be paid attention to get a good quality in the in the interfaces. IQP Is a process showing how to handle and build up processes for collecting and processing of information with a method that will secure the quality. The method is built on an analyze phase where frames are created first for what should be collected and how it should be done and an executing phase where information is filled in, in accordance to to the rules that was set up in the analyze phase. IQM and IQP form a solution that together illuminates the whole process of the information delivery in a unique way. The research method is mainly based on cases built on the authors empirical experiences. Sammanfattning: Informationslogistik handlar om att flytta information mellan olika individer eller system till den plats i tid och rum som informationsbehovet uppstår. Detta sker genom att man utnyttjar olika former av bärare som distribueras via olika kanaler på ett optimalt sätt. Hur gör man detta utan att information förvanskas i gränssnitten mellan olika aktörer? Just detta handlar detta X-jobb om. X-jobbet har resulterat i The Information Quality Model (IQM) och The Information Quality Process (IQP). IQM är en informationsvärderingsmodell som förklarar vilka egenskaper som påverkar verkningsgraden hos information. IQM bygger på Aspekter – Egenskaper – Frågor. Om exempelvis vi har rätt information och vi kan leverera till rätt plats i rätt tid men i en usel layout så kan verkningsgraden bli låg. Detta leder till att vi kan konstatera att alla redovisade aspekter med tillhörande egenskaper måste beaktas för att få en bra kvalitet i gränssnitten. IQP är en process som visar hur man hanterar och bygger upp processer för insamling och bearbetning av information med en kvalitetssäkrande metod. Metoden bygger på en analysfas där man skapar ramar för vad som skall samlas in och hur det skall ske samt en utförande fas där man fyller på med information uppställd enligt de regler man satt i analysfasen. IQM och IQP bildar tillsammans en helhet som belyser hela processen av informationsöverlämning på ett unikt sätt. Forskningsmetoden är i huvudsak case baserad och bygger på författarnas empiriska erfarenheter.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid. Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut. Det är därför av väsentlig betydelse att kvaliteten hos beslutsunderlagen håller en tillfredställande god kvalitet för att undanröja risken att managers inte tar otillfredsställande beslut som sedan innebär onödiga kostnader för företaget. Dessutom möjliggör en tillfredställande god kvalitet hos informationen som beslutsunderlagen baseras på att företagets managers kan ta beslut som leder till att de kan agera mot förändringar som sker i den omgivande företagskontexten. Att förbättra kvaliteten hos den information som ligger till grund för beslutsunderlagen behöver därmed vara något som företag prioriterar så att informationen håller en tillfredställande god kvalitet. Kvalitetsledningsfilosofin total quality management (TQM) har i denna studie används för att ta reda på hur informationskvaliteten hos beslutsunderlagen som tas fram via business performance management kan förbättras. Total quality management tar ett verksamhetsövergripande grepp om hur kvaliteten kan förbättras inom företag. Företag prioriterar ofta inte att förbättra kvaliteten hos den information som de har till sitt förfogande för att ta beslut utan utgår ofta från att informationen är korrekt och om den inte är det så har något fundamentalt fel inträffat. Det leder till att företag ofta i de projekt som de utför förbiser vilken kvalitet informationen har utan använder sina resurser till andra arbetsuppgifter. För att kunna förbättra informationskvaliteten hos beslutsunderlagen behöver kvalitetsförbättringar bli ett prioriterat område inom företag. Företag har större möjlighet att uppnå en tillfredställande god kvalitet hos beslutsunderlagen om företagsledningen tillsätter en kvalitetsansvarig. Den person som blir kvalitetsansvarig tar tag i de stridigheter som behövs för att få tillgång till de nödvändiga resurserna. Denna person stödjer även de projektgrupper som arbetar med att förbättra informationskvaliteten. Det förutsätter att den kvalitetsansvarige har mandat att ta de nödvändiga besluten för att kunna förbättra kvaliteten hos beslutsunderlagen. During the century of 1990 come Kaplan and Norton with the balance scorecard philosophy. The purpose of this philosophy is to encourage managers to not only take consideration in financial measurements, but also to use both financial and non-financial measurement to manage companies. This concept with balanced scorecard have developed since it's beginning and in the beginning of the 21st century the third version of balanced scorecard developed with advanced technology which established the concept business performance management. This means that the information that the reports builds on have both financial and non-financial measurement which are collected from a central database in the company´s overall business performance management system. One reason to why business performance management ties balanced scorecard with advanced technology is to give managers possibilities to get a common version of reality, this means a common mental picture of how the company performs. Besides the advanced technology render possibilities that give managers, regardless if the decision has been taken at strategic, tactic or operative level, access to information that basic data for decision-making is based on in right time. The information that basic data for decision-making is based on must have a satisfied good quality to enable managers to take correct and optimal decision. It is therefore important that the quality of basic data for decision-making holds a satisfied good quality to remove the risk that managers is taking non-satisfactory decisions that means unnecessary costs for the company. Besides enable a satisfied good quality of the information, which basic data for decision-making is based on, so that managers at companies can take decision that leads them to take action against changes around the company's context. To improve the information quality that basic data for decision-making is based on should be something that companies prioritize so that information holds a satisfied good quality. The quality management philosophy total quality management (TQM) has in this study been used to investigate how information quality in basic data for decision-making can be improved. Total quality management gives a company an overall view of how the quality can be improved in the company. The companies not often prioritize improvement of the information quality that they have to their disposal for taking decision, instead they often assume that information is correct and if it is not there it has occurred a fundamental mistake. This leads to that the companies often in their projects overlook witch quality the information has and use their resources to others working tasks. Too improve the information quality at basic data for decision-making needs quality improvement be a prioritized area within the companies. Companies have more possibilities to reach a satisfied good quality at the basic data for decision-making if the company management adds a person that is responsible for the quality. The person that will be responsible for the quality takes the necessary fights to get access to the necessary resources. This person even supports the project groups that work with improvement of information quality. To have responsibility for the quality this person has mandate to take the necessary decisions to improve the quality of the basic data for decision-making.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid. Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut. Det är därför av väsentlig betydelse att kvaliteten hos beslutsunderlagen håller en tillfredställande god kvalitet för att undanröja risken att managers inte tar otillfredsställande beslut som sedan innebär onödiga kostnader för företaget. Dessutom möjliggör en tillfredställande god kvalitet hos informationen som beslutsunderlagen baseras på att företagets managers kan ta beslut som leder till att de kan agera mot förändringar som sker i den omgivande företagskontexten. Att förbättra kvaliteten hos den information som ligger till grund för beslutsunderlagen behöver därmed vara något som företag prioriterar så att informationen håller en tillfredställande god kvalitet. Kvalitetsledningsfilosofin total quality management (TQM) har i denna studie används för att ta reda på hur informationskvaliteten hos beslutsunderlagen som tas fram via business performance management kan förbättras. Total quality management tar ett verksamhetsövergripande grepp om hur kvaliteten kan förbättras inom företag. Företag prioriterar ofta inte att förbättra kvaliteten hos den information som de har till sitt förfogande för att ta beslut utan utgår ofta från att informationen är korrekt och om den inte är det så har något fundamentalt fel inträffat. Det leder till att företag ofta i de projekt som de utför förbiser vilken kvalitet informationen har utan använder sina resurser till andra arbetsuppgifter. För att kunna förbättra informationskvaliteten hos beslutsunderlagen behöver kvalitetsförbättringar bli ett prioriterat område inom företag. Företag har större möjlighet att uppnå en tillfredställande god kvalitet hos beslutsunderlagen om företagsledningen tillsätter en kvalitetsansvarig. Den person som blir kvalitetsansvarig tar tag i de stridigheter som behövs för att få tillgång till de nödvändiga resurserna. Denna person stödjer även de projektgrupper som arbetar med att förbättra informationskvaliteten. Det förutsätter att den kvalitetsansvarige har mandat att ta de nödvändiga besluten för att kunna förbättra kvaliteten hos beslutsunderlagen. During the century of 1990 come Kaplan and Norton with the balance scorecard philosophy. The purpose of this philosophy is to encourage managers to not only take consideration in financial measurements, but also to use both financial and non-financial measurement to manage companies. This concept with balanced scorecard have developed since it's beginning and in the beginning of the 21st century the third version of balanced scorecard developed with advanced technology which established the concept business performance management. This means that the information that the reports builds on have both financial and non-financial measurement which are collected from a central database in the company´s overall business performance management system. One reason to why business performance management ties balanced scorecard with advanced technology is to give managers possibilities to get a common version of reality, this means a common mental picture of how the company performs. Besides the advanced technology render possibilities that give managers, regardless if the decision has been taken at strategic, tactic or operative level, access to information that basic data for decision-making is based on in right time. The information that basic data for decision-making is based on must have a satisfied good quality to enable managers to take correct and optimal decision. It is therefore important that the quality of basic data for decision-making holds a satisfied good quality to remove the risk that managers is taking non-satisfactory decisions that means unnecessary costs for the company. Besides enable a satisfied good quality of the information, which basic data for decision-making is based on, so that managers at companies can take decision that leads them to take action against changes around the company's context. To improve the information quality that basic data for decision-making is based on should be something that companies prioritize so that information holds a satisfied good quality. The quality management philosophy total quality management (TQM) has in this study been used to investigate how information quality in basic data for decision-making can be improved. Total quality management gives a company an overall view of how the quality can be improved in the company. The companies not often prioritize improvement of the information quality that they have to their disposal for taking decision, instead they often assume that information is correct and if it is not there it has occurred a fundamental mistake. This leads to that the companies often in their projects overlook witch quality the information has and use their resources to others working tasks. Too improve the information quality at basic data for decision-making needs quality improvement be a prioritized area within the companies. Companies have more possibilities to reach a satisfied good quality at the basic data for decision-making if the company management adds a person that is responsible for the quality. The person that will be responsible for the quality takes the necessary fights to get access to the necessary resources. This person even supports the project groups that work with improvement of information quality. To have responsibility for the quality this person has mandate to take the necessary decisions to improve the quality of the basic data for decision-making.

This report is a study of information quality that has been carried out at Nils Hanssons Åkeri Ltd. The objective was to focus on the information flow at the firm. This was done by three case studies where two departments, the market department and the traffic management department, were studied. These departments were chosen because there is a natural flow of information between them that has not been evident for everybody involved before. Today, the information flow has a difficulty to contribute to the value creation process. The case studies were analyzed by means of an information quality model where the flaws were made visible. A scale model was designed in order to visualise the balance between the material and the immaterial flow. The scale model visualized that the current focus is the material part. The importance of a well functioning information flow is not prioritized. This makes the scale unbalanced and it weighs over to the material side. In order to restore the balance, it is required that everyone concerned sees the information as a product and not as a by-product. The case studies led to three improvement suggestions. The first is that NHAB should designate one person that is responsible for the whole information quality process. The next suggestion is to have annual meetings involving the two departments. The third suggestion is to have a central place were the departments can share information. It was also required to have a checklist that can increase the information quality.